Podcasts about totalit

Em abril de 1975, enquanto o mundo acompanhava o desfecho da Guerra do Vietnã, as ruas de Phnom Penh, capital do Camboja, foram ocupadas por colunas de soldados do Khmer Vermelho. Sob a liderança de Saloth Sar, conhecido historicamente como Pol Pot, o partido socialista iniciou um dos experimentos sociais mais radicais da Idade Moderna. O objetivo declarado era redefinir a civilização a partir do chamado "Ano Zero", isolando as fronteiras do país e erradicando elementos tradicionais, a moeda corrente, o sistema bancário e a propriedade privada. A população urbana foi forçada a se deslocar para o interior rural em jornadas exaustivas, dividindo a sociedade entre "velhos" e "novos" cidadãos. Instituições fundamentais, como a estrutura familiar e as práticas religiosas, foram sistematicamente desmanteladas pela organização estatal. Aqueles identificados como intelectuais, profissionais liberais ou indivíduos associados a governos anteriores tornaram-se alvos de eliminação em centros de detenção — como a infame prisão S-21 (Tuol Sleng) — e nos conhecidos Campos da Morte.

Kohei Saito, Christoph Sorg and Jan Groos discuss democratic planning in the 21st century.  Future Histories LIVE. This episode is part of the ‘Future Histories LIVE' format. For this, individual episodes are recorded live – that is, in front of an audience – at irregular intervals. This episode is the live recording of a book launch and discussion event that took place on June 11, 2026 at the NACHTASYL Hamburg:  https://www.thalia-theater.de/de/stuecke/creative-construction-and-the-struggle-over-progress-democratic-planning-in-the-21st-century/361 The video recording of the event can be found on our Youtube-Channel:  https://www.youtube.com/channel/UCfRFz38oh9RH73-pWcME6yw Shownotes  Sorg, C. & Groos, J. (2026). Creative Construction. Demokratische Planung im 21. Jahrhundert. Brumaire.  https://brumaireverlag.myshopify.com/products/creative-construction Saito, K. (2026). Am Ende des Fortschritts. Überleben in den Ruinen des Kapitalismus. dtv. https://www.dtv.de/buch/am-ende-des-fortschritts-28534 NACHTASYL Hamburg and Thalia Theater:  http://nachtasyl.de/ https://www.thalia-theater.de/de on Friedrich von Hayek:   https://geschichte.univie.ac.at/de/personen/friedrich-august-von-hayek Saito, K. (2023). Systemsturz. dtv.     https://www.dtv.de/buch/systemsturz-28369 Cédric Durand at the University of Geneva:  https://www.unige.ch/sciences-societe/dehes/membres/cedric-durand Philipp Staab at Humboldt University Berlin:  https://www.sowi.hu-berlin.de/de/lehrbereiche/zukunftarbeit/mitarbeiter_innen/pstaab Jacob Blumenfeld with Critical Theory in Berlin:  https://criticaltheoryinberlin.de/people/jacob-blumenfeld/ on the Dark Enlightenment (or Neo-Reactionary) movement:  https://en.wikipedia.org/wiki/Dark_Enlightenment https://www.populismstudies.org/Vocabulary/dark-enlightenment/ Curtis Yarvin coined the term as Blogger under the pseudonym Mencius Moldbug:  https://en.wikipedia.org/wiki/Curtis_Yarvin Nick Land summarised Yarvin's theories in a book:  https://en.wikipedia.org/wiki/Nick_Land Linus Westheuser and ‘climate populism': https://linuswestheuser.com/ Westheuser, L. & Siebert, J. (2025). Warum wir Klimapopulismus brauchen. Surplus.   https://www.surplusmagazin.de/warum-wir-einen-klimapopulismus-brauchen/ For the chapters on ‘models' by Jakob Heyer, Stefan Meretz and Simon Sutterlütti see:  https://brumaireverlag.myshopify.com/products/creative-construction on Karl Polanyi:  International Karl Polanyi Institute (2019). Karl Polanyi. Life and Works of an Epochal Thinker. Falter.  https://www.karlpolanyisociety.com/ Benanav, A. (2025). Beyond Capitalism I-II. New Left Review.  https://newleftreview.org/issues/ii153/articles/aaron-benanav-beyond-capitalism-1 https://newleftreview.org/issues/ii154/articles/aaron-benanav-beyond-capitalism-2 Herrmann, U. (2024). Das Ende des Kapitalismus. Warum Wachstum und Klimaschutz nicht vereinbar sind – und wie wir in Zukunft leben werden. Kiepenheuer & Witsch.  https://www.kiwi-verlag.de/buch/ulrike-herrmann-das-ende-des-kapitalismus-9783462007015 Neckel, S. (2022). Infrastruktursozialismus: Die Bedeutung der Fundamentalökonomie. In Kapitalismus und Nachhaltigkeit (Ed. S. Neckel, P. Degens, S. Lenz). Campus.  https://www.researchgate.net/publication/362107108_Infrastruktursozialismus_Die_Bedeutung_der_Fundamentalokonomie on Claus Offe and the 'legitimation crisis': Offe, C. (1986). Strukturprobleme des kapitalistischen Staates: Aufsätze zur Politischen Soziologie. Suhrkamp. https://www.amazon.de/Strukturprobleme-kapitalistischen-Staates-Politischen-Soziologie/dp/3518105493 Krippner, G. R. (2012). Capitalizing on Crisis. The Political Origins of the Rise of Finance. Harvard University Press. https://www.hup.harvard.edu/books/9780674066199 Menon, N. (2024). Planning Democracy. How a Professor, an Institute, and an Idea Shaped India. Penguin India.   https://www.penguin.co.in/book/planning-democracy/ Blumenfeld, J. P. (2024). Managing Decline. Cured Quail (3).  https://www.academia.edu/121062536/Managing_Decline Mau, S. (2023). Mute Compulsion. A Marxist Theory of the Economic Power of Capital. Verso.  https://www.versobooks.com/products/2759-mute-compulsion?srsltid=AfmBOooxWbwMWcWT7UUqrlpAT2yXYPK6B5TSR59_IAoxYR_lp_wpSTgf Struwe, A. (2025). Totalität. Marx, Adorno und das Problem kritischer Gesellschaftstheorie. Verbrecher Verlag.  https://www.verbrecherverlag.de/shop/totalitaet/ on Nancy Fraser and the question on ‘demos' (exemplary):  Fraser, N. (2005). Reframing Justice in a Globalizing World. New Left Review.  https://newleftreview.org/issues/ii36/articles/nancy-fraser-reframing-justice-in-a-globalizing-world Rikap, C. (2025). A Progressive Roadmap for Expanding European Digital Sovereignty. Policy Brief. FEPS.  https://feps-europe.eu/publication/a-progressive-roadmap-for-expanding-european-digital-sovereignty/ Related Episodes of Future Histories S03E59 | Cédric Durand on Ecological Planning  https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s03/e59-cedric-durand-on-ecological-planning/ S03E53 | Philipp Staab zur Systemkrise   https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s03/e53-philipp-staab-zur-systemkrise/ S02E15 | Jakob Heyer zu Grundproblemen einer postkapitalistischen Produktionsweise (Teil 2) https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s02/e15-jakob-heyer-zu-grundproblemen-einer-postkapitalistischen-produktionsweise-teil-2/ S02E14 | Jakob Heyer zu Grundproblemen einer postkapitalistischen Produktionsweise (Teil 1) https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s02/e14-jakob-heyer-zu-grundproblemen-einer-postkapitalistischen-produktionsweise-teil-1/ S03E51 | Aaron Benanav - Beyond Capitalism II  https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s03/e51-aaron-benanav-beyond-capitalism-ii/ S03E50 | Aaron Benanav - Beyond Capitalism I  https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s03/e50-aaron-benanav-beyond-capitalism-i/ S02E58 | Søren Mau on Planning and Freedom https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s02/e58-soren-mau-on-planning-and-freedom/   — Future Histories Contact & Support If you like Future Histories, please consider supporting us on Patreon: https://www.patreon.com/join/FutureHistories Contact: office@futurehistories.today Instagram: https://www.instagram.com/futurehpodcast/ Mastodon: https://mstdn.social/@FutureHistories English webpage: https://futurehistories-international.com   Episode Keywords #KoheiSaito, #ChristophSorg, #JanGroos, #Interview, #BookEvent, #FutureHistories, #Hamburg, #Planning, #Capitalism, #Socialism, #DarkSocialism, #Economics, #ClimateChange, #ClimateBreakdown, #Democracy, #BigTech, #WartimePlanning, #DemocraticPlanning, #State, #Collapse, #Market, #Investment, #Progress, #Future, #FutureHistoriesInternational    

Unterstützen Sie die Weltwoche mit nur einem Klick: https://www.youtube.com/@die.weltwoche?sub_confirmation=1 Und aktivieren Sie die Glocke, damit Sie keine Sendung mehr verpassen. So helfen Sie mit, unser Programm weiter auszubauen. Herzlichen Dank! ⭐️ Weltwoche daily ohne externe Video-Werbung geniessen? Werden Sie Abonnent! ▶️ https://weltwoche.ch/abonnemente/ «90 Prozent war reines Theater»: Regisseur Mike Wyniger über «totalitäre» Corona-Massnahmen, die Meinungsfreiheit und seine Lehren für die Zukunft Kostenlos informiert:

Neue Slowenische Kunst utropade sig till stat och utfärdade pass. Patricia Lorenzoni reflekterar över ett kusligt konstprojekt som sprängde gränser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det tidiga 1990-talet var de nya och nygamla statsbildningarnas tid. Sovjetunionen hade upplösts och flera forna sovjetrepubliker förklarat sig självständiga. På Balkan bröt den jugoslaviska federationen samman i uppslitande krig. Ur konflikterna reste sig sju nya stater: Bosnien/Hercegovina, Kroatien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Slovenien och så småningom också Kosovo.Eller är det åtta? 1992 öppnade i Moskva staten NSK sin första utländska beskickning. NSK står för Neue Slowenische Kunst, ”ny slovensk konst” på tyska, och bildades 1984 av tre slovenska kulturgrupper. Det var teatern Sester Scipion Nasice, bildkonstnärerna i IRWIN och industrisynthbandet Laibach. Dessa sades vara kollektivet NSKs religiösa, kulturellt-historiska samt ideologiska avdelning. Sju år efter sitt bildande tog så NSK steget att utropa sig till stat.Som konstprojekt är det inte unikt. Andra exempel är Lars Vilks Ladonien eller Carl Michael von Hausswolffs och Leif Elggrens Elgaland-Vargaland. Men någonting ger NSK-staten en särställning bredvid liknande statsbildningar, och väcker både oro och en särskild fascination.Den mest kända delen av NSK i Sverige är sannolikt Laibach, och inte självklart positivt. Bandet framträder gärna i uniform, scenestetiken är kraftigt inspirerad av både nazism och stalinism. I 1980-talets Slovenien väckte de skandal. Namnet ”Laibach” är den tyska beteckningen på huvudstaden Ljubljana, och minner om både nazistisk ockupation och slovenskt medlöperi. Under flera år var bandet rent av förbjudet att använda sitt eget namn. I en berömd tv-intervju 1983 får gruppen frågor om sina politiska ståndpunkter. Vid tillfället bär de uniformer och armbindlar prydda med svarta kors, deras svar är kryptiska meningar tonlöst reciterade från ett papper, blickarna stela och uttryckslösa. Effekten är kuslig.Ett ofta citerat uttalande från NSK säger: ”Endast den konst som talar den politiska manipulationens språk kan undkomma manipulation.” Några år innan självständighetsförklaringen vann konstkollektivet en tävling om den officiella affischen till den jugoslaviska ”ungdomens dag”, ett firande kopplat till den store ledaren Titos födelsedag. Först efter att vinnarbidraget offentliggjorts uppmärksammades att affischen var en re-make på en nazitysk propagandabild. Den nazistiska fanan hade bara ersatts med en jugoslavisk, och den tyska örnen med en duva. Händelsen blottade en oroande likhet i estetisk sensibilitet mellan den nazistiska staten och Titos specifikt jugoslaviska form av statssocialism. NSK och Laibach iscensatte en dyrkan av den totalitaristiska staten. När de utropade sig själva till stat var det därför svårtolkat. Var det ett politiskt eller ett konstnärligt projekt? Totalitärt eller frihetligt? Var det ironi eller faktisk fascism? Den slovenske filosofen och psykoanalytiske teoretikern Slavoj Žižek talar om ”överidentifikation” som en strategi bland dissidenter i den europeiska realsocialismens slutfas. Genom att ta realsocialismen på större allvar än den tog sig själv kunde man, säger han, synliggöra systemets förnekade premisser. I detta sammanhang förstår han också NSK och Laibach. Deras iscensättningar är inte parodi, de opererar inte genom förlöjligande. Vad NSK frambesvärjde och har fortsatt att frambesvärja är den moderna statens bortträngda sida, dess spöklika tvilling.Freud beskrev det kusliga som vad som borde ha varit dött, men som likväl rör på sig. Om Laibach och NSK mött frågan om fascism med ett överslätande skratt och en försäkran om att allt bara var spel, hade ordningen återställts och monstret åter motats ner i källaren. Men det var en lugnande gest man vägrade.När NSK-staten utropade sig själv, började den emellertid med entusiastisk generositet dela ut passhandlingar. En retrofuturistisk pastisch på affischen ”Uncle Sam wants you” lockar med medborgarskap i ”universums första globala stat”. En stat utan land, transnationell och placerad i tiden snarare än i rummet. Till en början framställde NSK faktiskt sina pass i samarbete med det unga slovenska inrikesministeriet. Tillverkningsprocessen var alltså identisk. NSK-passen uppfattades lätt som ”autentiska”, det vill säga, som dokument som knöt bäraren till ett visst territorium. Och i krigets kaos, där ett pass över en natt kunde visa sig värdelöst, skedde med just dessa pass någonting förunderligt. Som 1995 när Nationalteatern i det då belägrade Sarajevo under ett två dagar långt evenemang förklarades vara NSK-territorium. Mängder av pass och diplomatpass utfärdades, och med hjälp av dessa lyckades sedan flera Sarajevobor ta sig ut ur staden.En vän med rötter på Balkan påpekar att människor under kriget hjälpte varandra över gränser hela tiden; ibland altruistiskt, ibland mot betalning. Att utgå ifrån att gränsvakterna tog NSK-passen för ”äkta” blir därför förenklande. Lika troligt är att de erbjöd vakten en förevändning, ett verktyg för att öppna gränsen. Men kanske lät sig detta göras just för att passet stod fritt från etniska lojaliteter och gränskonflikter. Här glimrar en utopisk möjlighet; just det pass som inte refererar till ett territorium, blir vad som möjliggör de belägrades väg ut.Kulturteoretikern Alexei Monroe ser i NSK och Laibach också en delförklaring till den slovenska nationalismens relativa avsaknad av militaristisk chauvinism. Hos NSK blev nationen kitsch; en överdådig yta, lika tömd på politiskt innehåll som NSK-staten är tom på territoriella anspråk. På så vis, menar han, föregrep de den paramilitära appropriering av nationen som skedde i andra delar av forna Jugoslavien.Och sannerligen, att betrakta Laibach musikvideor är att bjudas in att frossa i totalitär estetik. Det är varken ironi eller satir, utan något annat och mer. Fascismen dras till sin konsekvens som just blott estetik, tömd på de våldsamma implikationerna av ett territoriellt och biopolitiskt projekt. Ställd invid detta estetiska överdåd måste varje politisk fascism framstå som en blek och menlös kopia.Men fungerar denna överidentifikationens strategi på 2000-talet? Den fascism som opererade i det 1980-tal som födde fram NSK tog sig sannerligen på allvar. Hur skulle den då kunna tåla mer allvar än vad den själv var förmögen till? Under 2000-talet har vi istället sett framväxten av en fascism som gjort det hotfulla pajaseriet till sin paradgren.Kanske är NSK ett delvis föråldrat projekt. Ändå finner jag ett märkligt hopp i detta formulerande av den totala statens totala frihet i det allomfattande medborgarskapet. NSK blåser upp nationalstatens idé tills den sprängs. Det är inte vad som en gång var Jugoslavien som omfattar NSK-staten. Det är NSK-staten som omfattar allt.Patricia Lorenzoniidéhistoriker och författareLitteratur:IRWIN (red): State in Time. Minor Compositions 2014.Alexei Monroe: Interrogation Machine: Laibach and NSK. MIT Press 2005.

O que pode virar manchete nesta semana?

„Wir werden ab jetzt immer im Ausnahmezustand sein“: Ex-Gesundheitsminister Karl Lauterbach versucht aktuell als Mitglied einer WHO-Kommission, seine Drohung von 2022 mit dem Schlagwort „Klima-Notstand“ mit Leben zu füllen. Ein Kommentar von Tobias Riegel.Dieser Beitrag ist auch als Audio-Podcast verfügbar. Eine vergangenes Jahr von der Weltgesundheitsorganisation (WHO) eingesetzte „Paneuropäische Kommission Klima und Gesundheit“Weiterlesen

Festival Život za zdmi: Tváří v tvář KLDR označila koreanistka a spisovatelka Nina Špitálníková za největší projekt svého života. Přiblížit diktátorský režim chce především mladším lidem, těm nejmenším i skrze aktivity nebo pohádku. Nechybí ale ani sekce pro dospělé. „Vystaveno je 11 tváří lidí, kteří utekli ze severokorejského režimu a kteří k tomu dali svůj obličej,“ prozrazuje v Osobnosti Plus se Světlanou Witowskou Špitálníková.Všechny díly podcastu Osobnost Plus můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Aujourd'hui, Zohra Bitan, fonctionnaire, Didier Giraud, éleveur de bovins, et Sandrine Pégand, avocat, débattent de l'actualité autour d'Alain Marschall et Olivier Truchot.

Eine weit verbreitete Sucht ist die Handysucht. Sie geht einher mit der Sucht nach Empörung, und aus dieser Sucht wächst immer mehr die Lust nach Entrüstung und Aufregung. Die Lust lässt immer mehr Menschen kopflos werden lässt. „Kopflos: Wie Denken funktioniert. Warum wir es verlernt haben. Wie wir es zurückgewinnen“, so heißt das aktuelle Buch von dem Neurowissenschaftler und Psychiater Raphael M. Bonelli. Gerd Buurmann spricht mit Raphael Bonelli darüber, warum Handys süchtig machen. Ebenfalls zugeschaltet ist die Journalistin und Musikerin Martina Binnig, Mitautorin des Buchs „Der Staatsverrat – Corona als Vorbote des Totalitären: Wie Deutschland aufgelöst wird“.

Traversée dont le sens ne devrait qu'être la beauté.Tu proviens de la Source.Tu es fait d'Eau, d'Air, de Terre et de Feu, du feu de la Lumière de l'Amour qui crée, gouverne, conserve Tout ce qui Est.Tu es venu et ils t'ont éduqué. Ils ont fait de leur mieux, de leur mémoire d'amour, à te donner les codes pour bien vivre en ce monde qui n'est pas plus le leur qu'il n'était celui de ceux qui le leur ont légué.Ce plan, chacun croit y tenir, alors que ce à quoi ils tiennent est que tu y sois bien conforme à leur façon de s'y voir eux-mêmes, quitte à, pour toi, pour eux, jouer aussi contre toi, jusqu'à possiblement jouer contre eux, par mimétisme de leur condition.Tu le sais bien toi-même, tu n'étais pas en reste et en as rajouté d'engagement et de zèle à te laisser éblouir des éclats et des frasques qui t'éloignent de toi.Comme tous, c'est pourtant riche que tu es venu, d'une grandeur inouïe, pour vivre et transcender l'expérience de ce plan limité par les lois de la matière, de l'espace et du temps. Lois qui n'imposent en rien de taire ce qui est tu, pour ne dire que ce qui est dit.Comme à toi, et sans doute par l'effet du breuvage insolite mêlant l'amour à son opposée, la peur qui règne ici, l'essentiel ne leur a pas vraiment été dit, ce qu'ils devaient supposément comprendre. Ils ont fini par croire que ce monde était tout, que seules étaient ces lois.Ils n'ont pas entendu non plus qu'ils devraient oublier leur vraie nature, l'enfouir, renoncer à leur rang, qu'il n'y avait de place ici ni pour l'absolu, ni pour l'infini, sauf dans les interstices qu'ils trouvaient en leurs rêves, une philosophie, l'éclat d'une œuvre ou d'un exploit, le silence d'un culte, des rites et des coutumes, comme autant de moyens de créer des soupapes et des échappatoires propres à se soulager et à compenser la réalité qu'ils apprenaient du halo d'acuité éclairant encore les sédiments de ceux qu'ils aimaient et qui les enjoignaient de les suivre, quel qu'en soit le prix, pour réussir dans la vie par ce qui se fait et ce qu'il convient, à s'effacer dans des moules, à s'éroder dans des modèles, à se livrer aux âges et aux usages de traditions, porteuses de leur parole, plus qu'ils ne la portaient eux-mêmes.Les princes, tous venus, enseignés d'oubli par des manants aimants, devenus oublieurs à leur tour, ont enseigné l'oubli aux princes du tout venant.Qui arrêtera ce cycle, écoutera la petite voix tranquille du dedans, verra la Vérité qui y demeure intacte, en faisant taire le bruit et dissiper la brume de l'air ambiant ?Qui, en seul acteur, juge, décideur, posera en sa conscience intime et suivra un regard authentique, souverain à orienter ses choix, regard que nulle autre force ne saurait déformer, sa porte du pouvoir à la Totalité ?Qui réalisera être là pour défaire la spirale, traverser l'espace-temps aussi insensé qu'il n'a rien de Réel, à la fascinante magnificence ? Le parcourir, non comme un exil à jamais stérile, mais l'itinéraire fertile du pèlerin se nourrissant, détaché, en vue de la destination de l'ailleurs, plus loin et plus haut, auquel il se sait appelé.Passer seulement, sans ne rien altérer ni de soi, ni du phénomène des autres et du monde. Sauf à soutenir et à restaurer le Réel en son Esprit, à le clamer et à le rayonner en toute occasion et confiance envers ce qui Est au-delà des apparences, et sans la moindre crainte, aucune, pour ce qui n'est pas et n'est d'aucun pouvoir ni effet sur rien.L'école de la vie est devenir toi-même : qui tu es, qui tu seras et as toujours été, inaltérable, inaltérant, revenant ou revenu des leurres, sans te laisser leurrer, surtout pas sur toi-même (...)-Texte déposé ©Renaud SoubiseMusique : ©Ludovico Einaudi – Experience & DivenireHébergé par Ausha. Visitez ausha.co/politique-de-confidentialite pour plus d'informations.

P**erom og «barns seksuelle lek» brukes som prisme for å vise hvordan en bestemt sexologisk forståelse av barn har blitt praktisk pedagogikk: barn omtales som seksuelle fra fødsel (til og med før fødsel), kroppslige reaksjoner tolkes seksuelt, og voksne lærer at de ikke skal avbryte, men skjerme og tilrettelegge. Kanvas-saken trekkes inn som eksempel på hvordan dette lander i barnehagehverdagen – med rom som skal muliggjøre at «leken» kan fortsette, normalisering av nakenhet og en kultur der foreldre ofte får knapp, vag eller sen informasjon akkurat når tiltakene skal gjennomføres.Tråden følges videre oppover i systemet: Langfeldt/Kinsey-tradisjonen og WHO-formuleringer om «naturlig seksuell utvikling» beskrives som autoritetsgrunnlaget som gjør ideene stuereine, og dere kobler det til hvordan kjønn-, Pride- og seksualpolitikk drives fram gjennom statlige veiledere, føringer og penger. Foreldrerett, trosfrihet og samvittighetsfrihet settes opp mot en opplevd ensretting – og samtalen lander i konkret motstand: innsyn, reservasjon og rettighetsargumentasjon (inkludert menneskerettslige rammer), samt lokalpolitisk arbeid som kan gjøre radikale veiledere uforpliktende eller stanse dem før de blir praksis.

Die Sendung war im Transmitter mit 'Das Denken lässt sich nicht abstellen (gut so!)' angekündigt. Ich habe an Maja gedacht, mit Maja über Antifaschismus nachgedacht. „Antifaschismus ist die notwendige Selbstverteidigung demokratischer Gesellschaften gegen das Totalitäre, das Autoritäre, gegen Vernichtung und Verachtung.“ Über Perspektivwechsel und Empathie. Das Hamburger Bündnis gegen Rechts kommt in seinem Redebeitrag vom 10.01. auf der Demo „Free Clara! Free All Antifas!“ zu dem Schluss: "2026 wird für uns ein wichtiges Jahr, eins des Widerstands und eins der Solidarität." Dem schliesse ich mich an. 2026 ist der Titel der Sendung. 2026 is going hard already. Wir brauchen einen langen Atem und Strategien. Darum kreist mein Denken." Quellen: https://www.basc.news/kein-letztes-wort-majas-rede-zum-prozessende/ https://www.hbgr.org/unser-redebeitrag-von-der-demo-free-clara-free-all-antifas-vom-10-01-2026/ https://unrast-verlag.de/produkt/spaetfaschismus/ https://www.wirklichkeitbooks.com/der-neue-faschistische-krper/ https://www.freie-radios.net/140678 https://www.br.de/nachrichten/deutschland-welt/stresstest-fuer-die-brandmauer-wenn-die-afd-staerkste-kraft-wird,V5jwLFp https://antifainfoblatt.de/aib148/usa-acht-dinge-die-sie-tun-koennen-um-ice-zu-stoppen https://thinktank-rechtsextremismus.campact.de/wp-content/uploads/sites/13/2026/02/26-01-29_TTrex_paper_Playbook_final.pdf https://english.elpais.com/culture/2024-11-20/daniel-clowes-a-comic-book-artist-who-portrays-american-pathos-i-am-angry-and-appalled.html https://archive.ph/2dFM1 Playlist: Ethan P. Flynn - Enough Is Enough Silver Gore – Dogs in Heaven A Tribe Called Quest - We The People... Dave – Black Fun Boy Three - The More I See J Hus - Outside ft. Skepta M.I.A. - Borders Leuca – Heardman Leftfield - Release The Pressure Ebo Taylor (R.i.P.), Pat Thomas - Eye Nyam Nam 'A' Mensuro (Henrik Schwarz Dub) Gilla Band – I Was Away Vegyn - Makeshift Tourniquet Overmono - Walk Thru Water Baxter Dury – Crowded Rooms Jiti Yam Eloyoun Buhoor – Khaled Al Zlitni Saint Etienne - Only Love Can Break Your Heart Mobb Deep - Shook Ones Pt.II Jorja Smith - Blue Lights

Splašené světové dění se propsalo i do nového dílu herníhu pořadu Quest. Protesty ve Spojených státech nebo třeba Íránu inspirovaly Jardu s Lukášem k probrání her, ve kterých stojíte tváří v tvář autoritářství a je na vás, jak se s ním popasujete. Ale kam se poděla Šárka? Unesla ji tajná policie?

Splašené světové dění se propsalo i do nového dílu herníhu pořadu Quest. Protesty ve Spojených státech nebo třeba Íránu inspirovaly Jardu s Lukášem k probrání her, ve kterých stojíte tváří v tvář autoritářství a je na vás, jak se s ním popasujete. Ale kam se poděla Šárka? Unesla ji tajná policie?Všechny díly podcastu Quest můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

O que pode virar manchete nesta semana?

durée : 00:02:41 - C'est mon boulot - Le congé de paternité est bel et bien rentré dans les mœurs. Désormais, 81% des pères prennent tout ou partie de ce congé facultatif après la naissance de leur enfant, en plus de la semaine obligatoire. Même s'il reste des freins, la crainte d'être mal perçu par la hiérarchie est de moins en moins évoquée. Vous aimez ce podcast ? Pour écouter tous les autres épisodes sans limite, rendez-vous sur Radio France.

Aujourd'hui, Laura Warton Martinez, sophrologue, Yves Camdeborde, chef cuisinier, et Mourad Boudjellal, éditeur de bande dessinée, débattent de l'actualité autour d'Alain Marschall et Olivier Truchot.

Zum neuen Jahr spricht Gerd Buurmann mit dem Blogger Roger Letsch und dem Arzt Gunter Frank, Co-Autor des Buchs „Der Staatsverrat – Corona als Vorbote des Totalitären: Wie Deutschland aufgelöst wird“, über die prägenden Ereignisse des Jahres 2025 und die politischen und gesellschaftlichen Linien, die sich für 2026 abzeichnen. Themen sind unter anderem die Betrugsvorgänge in Minnesota, das Attentat auf Charlie Kirk, der Stand der Coronaaufarbeitung sowie die Rolle von Friedrich Merz. Im Zentrum des Gesprächs steht der grundlegende Konflikt zwischen Kollektivismus und Individualismus.

Werden Sie JETZT Abonnent unserer Digitalzeitung Weltwoche Deutschland. Nur EUR 5.- im ersten Monat. https://weltwoche.de/abonnemente/Aktuelle Ausgabe von Weltwoche Deutschland: https://weltwoche.de/aktuelle-ausgabe/KOSTENLOS: Täglicher Newsletter https://weltwoche.de/newsletter/App Weltwoche Deutschland http://tosto.re/weltwochedeutschlandDie Weltwoche: Das ist die andere Sicht! Unabhängig, kritisch, gut gelaunt. «Im Kern totalitär»: Joachim Steinhöfel über die EU-Sanktionen gegen Jacques Baud und die Meinungs-Unfreiheit in EuropaDie Weltwoche auf Social Media:Instagram: https://www.instagram.com/weltwoche/ Twitter: https://twitter.com/Weltwoche TikTok: https://www.tiktok.com/@weltwoche Telegram: https://t.me/Die_Weltwoche Facebook: https://www.facebook.com/weltwoche Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Luís Montenegro reagiu nesta quarta-feira, em Bruxelas, ao arquivamento pelo Ministério Público da averiguação preventiva à Spinumviva, afirmando que o processo “foi um autêntico inquérito criminal”, conduzido “muito além do habitual”. O primeiro-ministro frisou que nunca foi “avençado de ninguém” desde que foi eleito presidente do PSD e que sempre exerceu o cargo de líder do executivo em exclusividade, criticando a forma como a investigação foi conduzida e sublinhando que “não são as capas dos jornais nem os processos de investigação por denúncias infundadas, quase sempre anónimas, que conduzem a política e a democracia”.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Aujourd'hui, Flora Ghebali, entrepreneure dans la transition écologique, Charles Consigny, avocat, et Jérôme Marty, médecin généraliste, débattent de l'actualité autour d'Alain Marschall et Olivier Truchot.

Padomju un nacistiskajam režīmam ir daudz kopīga - tie abi radījuši neskaitāmus noziegumus pret cilvēkiem, valstu kultūru un autonomiju. Vai varam teikt, ka totalitāri režīmi darbojās pēc līdzīga principa un mācījušies viens no otra? Kur ar šodienas acīm raugoties redzam kopīgo, kāpēc šajos laikos ir svarīgi atkārtot šīs tumšās 20. gadsimta vēstures lappuses un un kādas sekas uz Latvijas sabiedrību atstāja nacistiskais un padomju režīms? Raidījumā Zināmais nezināmajā analizē vēsturnieks Latvijas Universitātes Humanitāro zinātņu fakultātes Filozofijas un socioloģijas institūta vadošais pētnieks Kaspars Zellis un vēsturnieks Aivars Stranga. Holokausta liecinieka monogrāfija. Sarun ar Marģeru Vestermani. 1. daļa Holokausta liecinieks, vēsturnieks Marģers Vestermanis 2025. gadā ne tikai atzīmējis savu simto jubileju, bet arī laidis klajā monogrāfiju “Cilvēcība tomēr nebija mirusi. Ebreju glābšana nacistu okupētajā Latvijā 1941-1945””. Kā autors ar šī laika acīm raugās uz tā laika notikumiem un par ko stāsta grāmata? “Cilvēcība tomēr nebija mirusi” - tā saucas grāmata, ko ilga darba rezultātā radījis un šogad savā 100. jubilejā rokās turējis muzeja “Ebreji Latvijā” dibinātājs, ilggadējs vadītājs un joprojām šī muzeja kurators Marģers Vestermanis. Viņš pats, kaut izgājis cauri smagai un sāpīgai pieredzei holokaustā, ir gatavs ar šiem stāstiem dalīties. Nacistu okupācijas laikā viņš ieslodzīts Rīgas geto, vēlāk atradies gan Mežaparka, gan Dundagas koncentrācijas nometnē, tad izbēdzis un pievienojies partizāniem, bet savu ģimeni zaudējis Rumbulas masu slaktiņos 1941. gada 8. decembrī.  Ar Marģeru Vestermani tiekamies, lai pārlapotu grāmatu, kurā būtiska vieta atvēlēta ebreju glabējiem. Vienlaikus grāmatā fiksēti vēstures fakti, citāti no publiski paustiem pazemojumiem pret ebrejiem un atmiņas.   Grāmatā Vestermanis aicina lasītājus atgriezties 1938. gada vasarā. Hitlers tajā brīdī jau ir okupējis Austriju, un tas ir viņa lielo radiorunu laiks, kad, kāpinot balsi līdz histēriskai kliegšanai, Hitlers paziņo, ka viņa pēdējā prasība ir vāciski runājošā Sudetija Čehoslovākijā. Nākamajā gadā nacistiskā Vācija ieved karaspēku visā Čehoslovākijā un pēc tam arī Polijā. Lielvalstis, kā Lielbritānija un Francija, publicēja garantijas, ka Polijas uzbrukuma gadījumā tās ies palīgā. Bet nekas nenotika. -- Bet par sev nozīmīgu grāmatu stāsta vēsturnieks Andris Levāns. "Grāmata, kuru es es izvēlējos, ir ļoti vienkārša un mazlietiņ neparasti šim laikam. Kā par daudzām lietām šajā laikā, par mīlas dzeju cilvēki nerunā vai runā reti. Grāmata ir vācu valodā, un tās nosaukums ir "Deutsche Liebeslieder" (Vācu mīlas dziesmas). Tā ir neliela grāmatiņa, kas izdota 1909. gadā. Dzejas izlase, kur ir apkopoti sacerējumi par mīlestību pantmērā no 12. līdz 20. gadsimtam," atklāj Andris Levāns.

Radio Marija ir klausītāju veidots radio, kas nes Dieva Vārdu pasaulē. Radio Marija balss skan 24 stundas diennaktī. Šajos raidījumos klausītājiem kā saviem draugiem neatkarīgi no viņu reliģiskās pārliecības cenšamies sniegt Kristus Labo Vēsti – Evaņģēliju, skaidru katoliskās Baznīcas mācību. Cenšamies vairot lūgšanas pieredzi un sniegt iespēju ielūkoties visas cilvēces kultūras daudzveidībā. Radio Marija visā pasaulē darbojas uz brīvprātīgo kalpošanas pamata. Labprātīga savu talantu un laika ziedošana Dieva godam un jaunās evaņģelizācijas labā ir daļa no Radio Marija harizmas. Tā ir lieliska iespēja ikvienam īstenot savus talantus Evaņģēlija pasludināšanas darbā, piedzīvojot kalpošanas prieku. Ticam, ka Dievs īpaši lietos ikvienu cilvēku, kurš atsauksies šai kalpošanai, lai ar Radio Marija starpniecību paveiktu Latvijā lielas lietas. Radio Marija ir arī ģimene, kas vieno dažādu vecumu, dažādu konfesiju, dažādu sociālo slāņu cilvēkus, ļaujot katram būt iederīgam un sniegt savu pienesumu Dieva Vārda pasludināšanā, kā arī kopīgā lūgšanas pieredzē. "Patvērums Dievā 24 stundas diennaktī", - tā ir Radio Marija Latvija devīze. RML var uztvert Rīgā 97.3, Liepājā 97.1, Krāslavā 97.0, Valkā 93.2, kā arī ar [satelītuztvērēja palīdzību un interneta aplikācijās](http://www.rml.lv/klausies/).

Hannah Arendt, eine der bedeutendsten politischen Theoretikerinnen des 20. Jahrhunderts, entfaltet in ihrem Hauptwerk Vita activa oder Vom tätigen Leben die drei Grundtätigkeiten des Menschen: Arbeiten, Herstellen und Handeln. Arbeiten dient der Sicherung der biologischen Existenz, Herstellen schafft die Welt der Dinge, während Handeln die genuin politische Praxis bezeichnet – das freie, pluralistische Miteinander, in dem Menschen gemeinsam die Öffentlichkeit gestalten. Diese Dimension des Handelns bildet auch einen Kern in Arendts politischem Werk Elemente und Ursprünge totaler Herrschaft, ihrer Analyse des Nationalsozialismus und des Stalinismus. Totalitäre Systeme, so Arendt, zerstören den Raum des Politischen, indem sie die Bedingungen für Freiheit, Rede und gemeinsames Handeln tilgen. Damit vernichten sie nicht nur individuelles Tun, sondern die Möglichkeit des Handelns im arendtschen Sinn selbst.

Sverige står inför en ny epok. Efter femtio år av mångkultur går vi nu in i femtio år av totalitär demokrati. Staten försöker hålla ihop ett splittrat samhälle genom övervakning, hårdare lagar och en påtvingad värdegrund. I detta tal analyserar vår ordförande Dan Eriksson utvecklingen i Sverige och västvärlden:Från mångkulturens kaos till imperiets kontrollAnarkotyrannin där vanliga svenskar straffas medan gängen går friaCesariska ledare som lovar ordning om vi bara ger bort vår frihetHistoriska paralleller: Romarriket, reconquistan, Spenglers nedgångstankeDet fria Sveriges roll som alternativ och motkraft

100 Jahre Schweizer Hörspiel! Mit einem Klassiker der Weltliteratur, der zuerst als Hörspiel produziert wurde – vor Adaptionen für Bühne und Leinwand. Das Stück ist die Geschichte des Bürgers Gottlieb Biedermann, der die Brandstifter in sein Haus einlädt, um von ihnen verschont zu werden. Brandstifter gehen um in der Stadt, doch Herrn Biedermann kümmert das nicht, solange es ihn nicht trifft. Und als es ihn trifft, will er es nicht wahrhaben – selbst dann nicht, als zwei Männer Benzinfässer in sein Haus schaffen. Höhepunkt ist ein opulentes Essen, das Biedermann seinen neuen Duzfreunden Schmitz und Eisenring gibt. Als sie ihn um Streichhölzer bitten, um auftragsgemäss sein Haus in Brand zu setzen, drückt er ihnen selbst die Streichhölzer in die Hand – als «Vertrauensbeweis». Das Stück entlarvt präzise eine Geisteshaltung, die der Technik des Totalitären zum Erfolg verhilft. Der Biedermann-Stoff taucht zuerst im «Tagebuch 1946–49» unter dem Titel «Burleske» auf. Aus dieser Skizze entwickelte Frisch 1953 das Hörspiel «Herr Biedermann und die Brandstifter». ____________________ Mit: Max Hauffer (Herr Biedermann), Walburga Gmür (Frau Biedermann), Erwin Parker (Schmitz), Friedrich Braun (Eisenring), Anneliese Betschart (Dienstmädchen) und Fritz Nussbaum ____________________ Regie: Hans Bänninger ____________________ Produktion: SRF 1953 ____________________ Dauer: 58'

Kampány antilopmegvonással, Ajsa Luna a Fidesz célkeresztjében, a Tisza-adó perspektívája, szégyellős karhatalom. A nézői kérdésekre ezúttal Jankovics Márton, Nagy Gergely Miklós, valamint Nagy József kísérel meg válaszolni. Hosted by Simplecast, an AdsWizz company. See https://pcm.adswizz.com for information about our collection and use of personal data for advertising.

durée : 00:11:45 - L'invité de 7h50 du week-end - par : Ali Baddou, Marion L'hour - "Au bout de dizaines de milliers d'enfants tués, se contenter de dire à quel point cela est horrible ne suffit pas", estime l'historien et écrivain Elias Sanbar, ancien négociateur des accords de Paix d'Oslo, ancien ambassadeur de la Palestine à l'Unesco. - invités : Elias Sanbar - Elias Sanbar : Historien, poète, essayiste, traducteur Vous aimez ce podcast ? Pour écouter tous les autres épisodes sans limite, rendez-vous sur Radio France.

durée : 01:17:10 - Les Nuits de France Culture - par : Antoine Dhulster - Les problèmes de civilisation, le principe féminin, le rationnel et l'irrationnel (1ère diffusion : 28/09/1970) Par Bernard Latour - Avec Gilbert Durand, Gehrard Adler et Marie-Madeleine Davy - Lectures de "Problèmes de l'homme moderne" de Carl Gustav Jung, par Bernard Latour - réalisation : Virginie Mourthé

durée : 01:18:26 - Les Nuits de France Culture - par : Philippe Garbit, Albane Penaranda, Mathilde Wagman - Par Bernard Latour - Avec Carl-Alfred Meier, André Virel, Jean Chevalier, Roland Cahen, Marie-Madeline Davy, Aniéla Jaffé, Karlfried Graf Durckheim et Lilian Freroehn - Lectures de "Psychologie et religion", "La guérison psychologique" et L"es types psychologiques" de Carl Gustav Jung, par Bernard Latou - réalisation : Virginie Mourthé

durée : 01:14:56 - Les Nuits de France Culture - par : Antoine Dhulster - Par Bernard Latour - Avec Marie-Louise Von Franz, Etienne Perrot, Elie Humbert et Gilbert Durand - Lectures de "La dialectique du moi et de l'inconscient" ; "Psychologie et alchimie", et "Ma vie", de Carl Gustav Jung, par Bernard Latour - réalisation : Virginie Mourthé

durée : 01:14:58 - Les Nuits de France Culture - par : Antoine Dhulster - Par Bernard Latour - Avec Jean Chevalier, Marie-Louise Von Franz, Laurens Van der Post, Lilian Freroehn, Jolande Jacobi et Emile Von Durckheim - Lectures de "L'énergétique psychique" et "L'homme à la découverte de son âme", et "Les types psychologiques", de Carl Gustav Jung, par Bernard Latour - réalisation : Virginie Mourthé

durée : 01:12:42 - Les Nuits de France Culture - par : Antoine Dhulster - Par Bernard Latour - Avec Carl Alfred Meier, François le Lionnais, Roland Cahen, Gehrard Adler, Gilbert Durand, André Virel, René Malamoud, Edward Bennet, Jolande Jacobi et Michel Jouvet (1ère diffusion : 31/08/1970) - réalisation : Virginie Mourthé

durée : 01:10:24 - Les Nuits de France Culture - par : Antoine Dhulster - Par Bernard Latour - Avec Elie Humbert, André Virel, Marie-Louise Von Franz, Jolande Jacobi, Gehrard Adler, Heinrich Firtz, Pierre Solié, Etienne Perrot, Marie-Madeleine Davy et Gilbert Durand - réalisation : Virginie Mourthé

durée : 01:11:21 - Les Nuits de France Culture - par : Antoine Dhulster - De l'ombre et de la projection de l'énergétique psychique (1ère diffusion : 17/08/1970) Par Bernard Latour - Avec Elie Humbert, Roland Cahen, André Virel, Marie-Louise Von Franz, Jolande Jacobi, Aniéla Jaffé, Gehrard Adler, Edward Bennet et Lilian Freroehn - réalisation : Virginie Mourthé

durée : 01:20:48 - Les Nuits de France Culture - par : Antoine Dhulster - Par Bernard Latour - Avec Roland Cahen, Gehrard Adler, Etienne Perrot, Aniéla Jaffé, Jolande Jacobi, Laurens Van Der Post et Edward Bennet - Avec en archives, la voix de Gaston Bachelard (1955) - réalisation : Virginie Mourthé

Begreppet propaganda för tankarna till lögner och manipulation, men det började som ett heligt uppdrag att försvara den katolska tron gentemot reformationen. Under världskrigens totalmobilisering på 1900-talet fick propagandan sin moderna karaktär. Radio och film skapade helt nya möjligheter för masspåverkan.Totalitära regimer som Nazityskland och Stalins Sovjet förfinade propagandans estetik och metodik. Affischer, parader, tal och slogans blev verktyg för att forma både verklighetsbild och folkvilja. Och i Sverige och Finland har propagandans verktyg använts för att få oss att dricka mjölk.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Mats Bergman, professor i kommunikation vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet och aktuell med skriften Propaganda. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.Enligt en etablerad definition är propaganda en avsiktlig, systematisk ansats att utforma perceptioner, manipulera kognitioner och styra handlingar i syfte att gynna sändarens mål. Det centrala är alltså inte nödvändigtvis lögnen, utan ensidigheten och manipulativiteten. Propagandan är inte dialogisk utan monologisk – inte inriktad på att främja förståelse, utan lydnad.Vissa forskare har dock menat att denna syn är för snäv. De menar att propaganda inte bara handlar om vilseledning, utan om att konstruera verklighet – att forma identiteter, offentligheter och hela samhällsnarrativ. Med denna förståelse rör sig propaganda inte bara i informationssfären utan i själva ontologin. Den bygger inte bara falska bilder, utan formar själva det som uppfattas som verkligt.På 1600-talet inrättade påven Gregorius XV myndigheten Sacra Congregatio de Propaganda Fide – en institution med syfte att sprida katolicismen och bekämpa reformationen. Det latinska propagare betyder att sprida, alstra eller utvidga – ett uttryck med både agrikulturella och militära undertoner.Men redan i det antika Egypten och Rom användes reliefer, mynt och texter för att förstärka makthavares legitimitet och militära triumfer. Caesar själv agerade propagandist i sina krigskrönikor, och även Bayeuxtapeten kan ses som ett ideologiskt verk som berättigar en erövring.Propagandans dystopiska potential blev tydlig, inte minst i George Orwells 1984, där språket i sig förvandlades till ett kontrollinstrument. Även efterkrigstidens kalla krig innebar ett ideologiskt mediekrig mellan öst och väst, där inte bara bomber utan också budskap var avgörande vapen.Men propaganda är inte alltid lögn. Flera kända propagandister – såsom Nazitysklands Joseph Goebbels – betonade faktiskt vikten av att hålla sig nära sanningen, om än i selektiv eller manipulerad form. Det är därför mer korrekt att tala om propaganda som en teknik för att forma verkligheten snarare än att alltid direkt förvränga den.Med digitaliseringens framväxt har propagandan återigen genomgått en förvandling. I dag är det inte längre enbart stater eller medier som står för påverkan – alla med en internetuppkoppling kan delta i informationskriget. Den nya propagandan är snabb, ofta automatiserad och gränslös.Bild: Beredskapspropaganda som vykort. Kalmar läns museum, Digitaltmuseum. Public Domain.Musik: Strolling Downtown av New Library Sounds. Storyblock Audio.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Seit seiner Rückkehr ins Weiße Haus sorgt Donald Trump mit Dekreten weltweit für Aufsehen und Irritation. Was wie Chaos wirkt, folgt einer Strategie: Der US-Präsident zwingt die Welt in den Krisenmodus – und seine Kritiker zur Unterwerfung. Gedanken von Harald Welzer

Arnaud Riou est l'invité du 193ème épisode du podcast C'est quoi le bonheur pour vous? Vivez en alignement avec votre essence profonde. Et si le véritable bonheur naissait de l'harmonie entre qui nous sommes et ce que nous vivons ? Une interview passionnante pour vous donner un avant-goût de la conférence d'Arnaud qui se tiendra le 13 juillet au 2ème congrès C'est quoi le bonheur pour vous? à Arcachon. La billetterie est ouverte ! Pour prendre vos places c'est par ici https://congres.cestquoilebonheur.fr/Arnaud Riou vous invite à un voyage intérieur puissant, où sagesse ancestrale et pleine conscience deviennent des alliés pour se libérer des conditionnements, écouter sa voix intérieure et cultiver une paix durable. À travers une approche inspirante et accessible, cette conférence s'adresse à celles et ceux en quête de sens, offrant des clés concrètes pour incarner pleinement leur authenticité. Trouver l'équilibre entre le corps, l'esprit et le cœur, c'est s'ouvrir à une vie plus alignée, plus sereine et profondément épanouissante. Autodidacte, Arnaud Riou a exploré les différentes dimensions de l'être humain à travers le théâtre, la méditation, le bouddhisme, le chamanisme et les arts martiaux avant d'élaborer en 2006 la Voie de l'Acte® (Approche Consciente de la Totalité de l'Être), une voie de transformation qui s'appuie sur la sagesse orientale dans une approche occidentale. Il dirige l'Académie de l'Acte et le Moulin de Beaupré. Il est l'auteur de 24 ouvrages dont le best-seller Réveillez le chaman qui est en vous. Pour en savoir plus : https://arnaud-riou.com/

Vendredi, samedi et dimanche dans Europe 1 Soir Week-end, Pascale de La Tour du Pin reçoit un invité au cœur de l'actualité.Distribué par Audiomeans. Visitez audiomeans.fr/politique-de-confidentialite pour plus d'informations.

„Mladým lidem vyčítáme, zejména v souvislosti s nějakým výročím, že nevědí, co se v minulosti stalo. Oni to opravdu nevědí, ale může za to jejich školní výuka, o které sami nerozhodují. To mě zlobí,“ říká Karel Strachota, ředitel a mj. zakladatel vzdělávacího programu Jeden svět na školách organizace Člověk v tísni.

O plano da Administração Trump para moldar a democracia dos Estados Unidos em redor das ideias e dos interesses do culto extremista e nacionalista MAGA continua a ser implementado a uma velocidade extraordinária. Definida pelo vice-presidente norte-americano, J.D. Vance, como uma guerra contra o “inimigo interno” que reside dentro das fronteiras dos EUA, a nova ordem trumpiana já está a afectar tribunais, órgãos de comunicação social, universidades, imigrantes e a própria liberdade de expressão. “Há uma agenda interna, a tal luta contra o ‘inimigo interno’, que vai desde as universidades até às escolas, ao Departamento de Educação, às agências de assistência externa e à pressão sobre juízes independentes ou juízes de esquerda (…) que pretende concentrar todos os poderes no executivo, na própria acção do Presidente”, diz o Carlos Gaspar. “A própria expressão – ‘inimigo interno’ – é reveladora; não há inimigos internos na política democrática, há rivais, há adversários, mas não há inimigos. Isto é uma linguagem típica dos agentes totalitários. É uma espécie de bolchevique de direita que nos está a dizer aquilo que os bolcheviques originais nos diziam para os comunistas e para os nazis: ‘O inimigo interno é, obviamente, mais importante do que o inimigo externo’”. O objectivo desta “espécie de blitzkrieg”, explica o Carlos Gaspar, é “tornar as mudanças na política norte-americana irreversíveis nos próximos dois anos, antes das eleições intercalares”: “O Presidente Trump e o seu vice-presidente têm uma ideologia, um programa e um calendário para executar esse programa”. Sobre o ataque concreto às universidades dos EUA, um dos principais eixos do softpower norte-americano e da sua posição de liderança na investigação e na inovação científica a nível mundial, a Teresa de Sousa diz que o Governo de Trump quer “impedir o conhecimento autónomo e a verdade enquanto facto fundamental para o debate público” no país. “Passámos anos – no final do século passado e no princípio deste – a estudar as transições democráticas. Há muitos livros publicados [sobre o assunto], mas ainda há poucos estudos sobre as transições autoritárias. Na América, estas assumem uma profundidade e uma velocidade (…) que não imaginávamos como possível”, lamenta. Do escândalo do jornalista incluído num chat onde se discutiram planos de guerra contra os houthis, passámos para o Partido Democrata: a minoria nas duas câmaras do Congresso e as dificuldades em “digerir a derrota” nas eleições presidenciais do ano passado e em perceber as suas “razões”, ajudam a explicar o “silêncio” ensurdecedor do maior partido da oposição nos EUA face a tantas linhas vermelhas que estão a ser cruzadas pela Casa Branca. Mas há quem defenda, dentro dos democratas, que a estratégia a seguir é “fazerem-se de mortos” e esperar que os norte-americanos tenham “saudades” deles. Isto é viável? No episódio desta semana do podcast Diplomatas também debatemos os protestos na Turquia, iniciados com a detenção de Ekrem Imamoglu, presidente da Câmara de Istambul, apontado como principal rival de Recep Tayyip Erdogan. Classificando a Turquia como um “regime autoritário”, dominado por um “partido maioritário” que “manipula as eleições e que põe os principais dirigentes de composição na cadeia”, o Carlos Gaspar admite que as manifestações dos últimos dias “não têm precedentes” e podem “precipitar uma transição pós-autoritária” no país.See omnystudio.com/listener for privacy information.

När lojalitet blir en huvudprincip utmanas demokratin. Donald Trumps nya politiska styre i USA kan karaktäriseras som en totalitär demokrati, skriver Bo Rothstein, professor i statsvetenskap. Inläsare: Staffan Dopping

durée : 00:20:24 - Journal de 18h - A l'issue du conseil interministériel de contrôle de l'immigration organisé à Matignon, François Bayrou veut que soit réexaminés la totalité des accords entre la France et l'Algérie.

durée : 00:20:24 - Journal de 18h - A l'issue du conseil interministériel de contrôle de l'immigration organisé à Matignon, François Bayrou veut que soit réexaminés la totalité des accords entre la France et l'Algérie.

Takto ako dnes, nás chceli zakazovať i za komunistov či fašistov, hovoria predstavitelia Slovenského skautingu. Podľa nich poslanie vychovávať mladých ľudí k hodnotám skautingu, našu spoločnosť nijako ohroziť nemôže, práve naopak. Nerozumiem, čo na tom, čo robíme, je zlé a prečo z nás robia "agentov západných mocností," hovorí pre Ráno Nahlas skautka Mária Budzáková. Kto sú teda Slovenskí skauti?Nemali ich radi fašisti a nemali ich radi ani komunisti. Boli na obtiaž obom totalitám, ktoré sme tu na Slovensku zažili a tak sa dočkali nielen zákazov, ale rovno rušenia celej ich organizácie a dokonca členov skautu - za ich angažovanie sa v mene slobody, demokracie a hodnôt, na ktorých vyrastali, totalitné režimy aj prenasledovali či dokonca zatvárali či rovno popravovali. I to sú naši Slovenský skauti.Dnes Slovenský skauting patrí medzi jednu z organizácií, ktorá sa venuje ako deťom, tak aj dospelým či celým rodinám a spoločenstvám. Deťom dávajú bezpečné útočisko, poskytujú im spoločenstvo či aktívné prežívanie voľného času i formovanie v duchu deklarovaných skautských hodnôt - teda povinnosti voči sebe, voči druhým i voči Bohu. To sú dnes Slovenskí skauti.Skauti teda rozhodne nie sú len tí povestní nosiči betlehemského svetielka v predvianočnom, resp. v adventnom čase. Ich snahou je primárne formovanie mládeže, ale aj aktívna participácia na našej občianskej spoločnosti."Pri skautskom sľube sa človek zaväzuje, že bude dodržiavať skautský zákon teda -ako byť čestný či ako byť priateľom každého človeka dobrej vôle a to robí skauta skautom.Skautský sľub je záväzok, že - áno, chcem byť dobrým človekom a pre mnohých je to to sľub, že chcem na sebe pracovať a nechcem si to nechať iba pre seba, ale chcem to odovzdať ďalej - druhým ľuďom." hovoria skauti Mária Budzáková a Michal Tarbaj.Počúvate Ráno Nahlas, dnes o slovenskom skautingu, so skautmi Máriou Budzákovou a Michalom Tarbajom. Pekný deň a pokoj v duši prajú Jakub Dobšinský a Braňo Dobšinský.

Šajās dienās risinājušies vairāki analīzes vērti notikumi, tāpēc mums bija jāizdara izvēle. Pamatā šoreiz uzmanību fokusēsim austrumu virzienā. Jaunievēlētais Savienoto Valstu prezidents Donalds Tramps ir licis saprast, ka viņa ārpolitikas centrā būs Amerikas attiecības ar Ķīnu. Abu lielvalstu attiecības ir saspringtas jau šobrīd, tomēr līdz ar prezidenta maiņu situācija varētu kļūt vēl sarežģītāka.Tas, kāda būs ASV politika attiecībā pret Ķīnu, var ietekmēt gan karu Ukrainā, gan Krieviju, protams, visu Āzijas reģionu. Interesants ir jautājums arī par Ziemeļkoreju, jo šīs valsts ļoti ciešā draudzība, kas tai tagad ir izveidojusies ar Krieviju, rada gan jaunus jautājumus, gan savus izaicinājumus, ko tas nozīmēs arī pašai Ziemeļkorejai, šai pasaules noslēgtākajai valstij? Bet nevar nepieminēt arī Tuvos Austrumus, kur no 27. novembra rīta spēkā ir stājies pamiers starp Izraēlu un grupējumu "Hezbollah". Aktualitātes analizē Austrumeiropas politikas pētījuma centra pētnieks Armands Astukevičs un Rīgas Stradiņa universitātes Politikas zinātnes doktorantūras vadītāja, Ķīnas studiju centra direktore, Latvijas ārpolitikas institūta Āzijas programmas direktore Una Aleksandra Bērziņa-Čerenkova. Milžu danči – Ķīnas un Rietumu attiecību visjaunākā vēsture 2020. gada 23. jūlijā, uzstājoties ar priekšlasījumu Ričarda Niksona Bibliotēkā Kalifornijā, toreizējais Savienoto Valstu valsts sekretārs Maiks Pompeo nāca klajā ar tēzi, ka tuvināšanās ēra starp Brīvo pasauli un komunistisko Ķīnu, kas iestājās pagājušā gadsimta septiņdesmitajos gados, ir galā. Ķīnas komunistiskais režīms īsteno negodīgu tirdzniecības politiku, zog intelektuālo īpašumu, pārkāpj cilvēktiesības Honkongā un Siņdzjanā un agresīvi uzvedas Dienvidķīnas un Austrumķīnas jūrās. Šī uzstāšanās zināmā mērā vainagoja attiecību pasliktināšanos starp Pekinu un Vašingtonu, kas iezīmējās Donalda Trampa pirmās prezidentūras četrgadē. Amerikāņu puses iniciēts, starp abām superlielvarām uzliesmoja tirdzniecības karš, apmainoties desmitiem miljardu vērtām ievedmuitas tarifu paaugstināšanas paketēm. Savienotās Valstis noteica arī ierobežojumus investīcijām un potenciāli militāriem mērķiem lietojamu tehnoloģiju eksportam uz Ķīnu, kā arī ķīniešu sakaru tehnikas importam, balstoties aizdomās, ka šī tehnika var tikt izmantota spiegošanai. Neiztika bez politiski motivētām sankcijām, visvairāk pret tām ķīniešu amatpersonām un organizācijām, kuras bija vainojamas brīvību žņaugšanā Honkongas autonomijā. Par vēl vienu sāpīgu momentu kļuva Pekinas režīma loma Covid-19 pandēmijas uzliesmošanā, noklusējot informāciju par infekcijas izcelšanos savā teritorijā un mēģinot slēpt pēdas. Nepiepildījās arī Pekinas cerības, ka būtiskas izmaiņas šai ziņā nesīs Trampa nomaiņa ar Baidenu Baltajā namā. Arī pie demokrātu administrācijas tarifi, sankcijas un kritiska retorika pret Ķīnas politiku palika nemainīga. Ķīnas kā drošības izaicinājuma piesaukšana parādījās NATO konceptuālajos dokumentos. Domājams, zemāko punktu Vašingtonas un Pekinas attiecības piedzīvoja 2022. gada augustā pēc Kongresa Pārstāvju palātas spīkeres Nensijas Pelosi vizītes Taivānā. Salīdzinoši daudz mierīgākas šai periodā bijušas Ķīnas attiecības ar Eiropas Savienību, kas gan, jāpiebilst, no Pekinas puses pamatā tiek realizētas kā attiecības ar atsevišķām dalībvalstīm. Spilgts piemērs bija Francijas prezidenta Emanuela Makrona un Eiropas Komisijas prezidentes Urzulas fon der Leienas pagājušā gada aprīļa kopīgā vizīte Ķīnā, kuras laikā Eiropas Savienības galvenās izpildinstitūcijas galva tika tur uzņemta teju kā Francijas prezidenta pavadošā persona. Tieši šī samita laikā Makrons izteicās, ka Eiropai vajadzētu mazināt savu stratēģisko atkarību no Savienotajām Valstīm un distancēties no iespējamās ASV un Ķīnas pretstāves Taivānas jautājumā. Kvalitatīvi gluži jauna situācija iestājās pēc Krievijas plaša mēroga iebrukuma Ukrainā. No vienas puses, Pekina ietur formāli neitrālu pozīciju, lielākoties atturoties ANO balsojumos par Krievijas agresijas nosodīšanu. Tomēr ir diezgan skaidrs, ka tieši Pekinas tehnoloģiskais atbalsts ražošanas iekārtu, dzinēju, mikroprocesoru, dažu specifisku ķimikāliju un citu militārajai ražošanai izmantojamu materiālu veidā ļāvis agresorvalstij līdz šim vest šo karu sev salīdzinoši labvēlīgā veidā. Kima zvaigžņu stunda Formālais iemesls, kāpēc Savienotās Valstis un to partneri deva Ukrainai atļauju apšaudīt Krievijas pamatteritoriju ar Rietumu piegādātajām raķetēm, ir Korejas Tautas Demokrātiskās republikas karavīru parādīšanās Ukrainas frontē. Kā ziņojuši Ukrainas mediji, raķešu triecienos esot nogalināti apmēram piecsimt ziemeļkorejieši un ievainots prominents Phenjanas režīma ģenerālis, kurš, acīmredzot, ieradies koordinēt savu tautiešu kaujas darbību Krievijas Kurskas apgabalā. Krievijas atbilde bijusi uz rūpnīcas „Južmaš” teritoriju Ukrainas Dņipro pilsētā tēmētā ballistiskā raķete „Orešņik”, kas gan neradīja nopietnus postījumus, taču daudzviet lika nervozi sarosīties tiem, kuri baidās no kodolkara draudiem. Galu galā minētais „Orešņik”, pagaidām vēl, kā tiek pausts, izmēģinājumu stadijā esošs izstrādājums, esot paredzēts aprīkošanai ar kodollādiņu. Totalitārās Ziemeļkorejas vadonis Kims Čenuns, domājams, jūt savu zvaigžņu stundu situšu. Viņš, kurš gadiem mēģinājis kutināt savam reģionam nervus ar kodolbruņošanās programmu, beidzot ticis pie reālas lomas globāla mēroga kodoldraudu „šovā”. Pēc Dienvidkorejas izlūkdienesta ziņām par lielgabalu gaļas piegādi no Kremļa saimnieka Kims pretim saņēmis pretgaisa aizsardzības iekārtas, taču netiek izslēgta iespēja, ka varētu tikt piegādāts arī kas tāds, kas noderētu nesējraķešu vai pat kodollādiņu ražošanā. Par Kima starptautiskā svara pieaugumu liek domāt arī 26. novembrī mediju izplatītā ziņa, ka jaunievēlētais prezidents Tramps apsverot iespēju aktivizēt abu dialogu. Vairākas tikšanās ar Kimu bija viens no ekstravagantākajiem Trampa pirmās prezidentūras starptautiskās politikas gājieniem, kaut beidzās bez nozīmīgiem rezultātiem. Visus prezidenta Baidena mēģinājumus uzsākt sarunas bez priekšnoteikumiem Ziemeļkorejas diktators ignorēja un vēl pagājušajā nedēļā, runājot militārās tehnikas sasniegumu izstādē Phenjanā, paziņoja, ka Ziemeļkoreja jau esot nesekmīgi izmēģinājusi visus iespējamos ceļus sarunām ar Savienotajām Valstīm, bet tās, kā bijušas, tā palikušas agresīvas un naidīgas. Sagatavoja Eduards Liniņš.

Je možné svrhnout totalitu humorem? To možná leckoho napadne při čtení knihy Happeningem proti totalitě s podtitulem Společnost za veselejší současnost v roce 1989. Jejím autorem je český historik Petr Blažek. Publikace je věnovaná této nezávislé iniciativě, jejíž pouliční happeningy patří mezi nejznámější veřejné opoziční projevy v posledním roce komunistického režimu v Československu. Pro pořad Ex libris, který vysíláme v repríze, se do ní začetl Pavel Hlavatý.

Le Journal en français facile du vendredi 31 mai 2024, 18h00 à Paris.Retrouvez votre épisode avec la transcription synchronisée et des exercices pédagogiques pour progresser en français : https://rfi.my/AeWr.A