POPULARITY
Ukrainas nya ambassadör i Sverige, Svitlana Zalisjtjuk, om JAS Gripen, vad som kan sätta press på Putin, och Ukrainas framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 22 oktober besökte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj Sverige, och undertecknade en avsiktsförklaring mellan Sverige och Ukraina om att Ukraina på sikt ska få köpa stridsflygplanet JAS Gripen. Ambassadör Svitlana Zalisjtjuk menar att affären skulle vara en investering i europeisk säkerhet, inte enbart ukrainsk, med tanke på exempelvis ryska sabotage i EU-området.”Gripenavtalet handlar det om hur vi ska skapa en luftsköld, inte bara för Ukraina, utan också för EU, och för Sverige. Det handlar om att stärka vår förmåga så att vi kan skydda vårt luftrum, vilket också innebär att ni kan skydda ert”, säger Svitlana Zalisjtjuk, som tillträdde som Ukrainas ambassadör i Sverige i september.När och hur JAS Gripen eventuellt skulle kunna börja levereras till Ukraina är oklart i nuläget, och enligt ambassadören diskuteras när en första leverans kan äga rum.Enligt Ulf Kristersson skulle det första JAS-planet kunna levereras tidigast om tre år, är det tillräckligt snabbt för Ukraina?”Vi skulle vilja att det sker tidigare, och vi förhandlar om att andra JAS-plan skulle kunna levereras snabbare”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Även hur ett eventuellt köp av JAS-plan ska finansieras är oklart. Svitlana Zalisjtjuk vill att det ska finansieras genom lån med säkerhet i ryska frysta tillgångar i EU.Vi har hört rapporter om att Saab, som tillverkar JAS Gripen, planerar att bygga en fabrik i Ukraina där delar av JAS Gripen skulle kunna monteras. ”Jag kan bara säga att det har diskuterats av min president, er statsminister och Saabs vd”...”Men det är för tidigt att offentliggöra något av innehållet i dessa förhandlingar”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Det är många detaljer som är oklara. Är du säker på att Ukraina faktiskt kommer att få JAS-stridsflygplanen? ”Jag är säker. På samma sätt som jag är säker på många andra saker som inte kunde hända men som ändå har hänt”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Situationen i UkrainaNyligen har Ryssland intensifierat attackerna från luften och siktar in sig på att skada Ukrainas infrastruktur och energisystem. Svitlana Zalisjtjuk anser att Ryssland har lagt om sin strategi för att de inte når framgångar vid fronten.”De är maktlösa på frontlinjen, och därför bombar de våra städer för att skrämma civila. De har faktiskt”...”ökat sina attacker mot den civila infrastrukturen för att beröva människor dessa nödvändiga tjänster.” säger hon.”Vi arbetar just nu tillsammans med internationella partners för att få den utrustning vi behöver för att ta oss igenom vintern”, fortsätter Svitlana Zalisjtjuk. För att försvara sig i nuläget behöver Ukraina först och främst luftvärnssystem, enligt Svitlana Zalisjtjuk. Men även gas, sedan ryska attacker förstört delar av den ukrainska gasproduktionen, och reservdieselgeneratorer.”Vi behöver dieselgeneratorer för att driva skolor, förskolor och så vidare. Och vi ber människor, de som kan, att hjälpa oss med detta”, säger Svitlana Zalisjtjuk.USA:s och EU:s stödAmbassadör Svitlana Zalisjtjuk säger att USA:s stöd förblir avgörande för Ukraina, och hon medger att samarbetet inte varit helt enkelt.Skulle du säga att USA är en pålitlig allierad? ”Jag tycker att det går i rätt riktning”...”Kommunikationen mellan min president och president Trump har blivit mycket bättre” säger hon.De nyligen utfärdade amerikanska sanktionerna mot de ryska oljebolagen Rosneft och Lukoil anser Svitlana Zalisjtjuk är det bästa Donald Trump gjort. Enligt henne kommer sanktionerna kosta Ryssland fem miljarder dollar per månad.De pågående förhandlingarna inom EU om att använda de frysta ryska tillgångarna för att säkra Ukrainas finansieringsbehov sätter ytterligare press på Putin, anser Svitlana Zalisjtjuk.”Jag tror att Putin försöker matta ut Ukraina finansiellt. Om ryska frysta tillgångar – och kanske borde jag säga när ryska frysta tillgångar – kommer till Ukraina, får Putin ett tydligt budskap att Ukraina är finansierat för de tre kommande åren, att väst stöder dess kamp, och att Putin därför inte kommer att få det han vill”, säger hon.Ukrainas framtidPresident Zelenskyjs femåriga mandatperiod löpte ut 2024, men i enlighet med Ukrainas konstitution hålls inga val i krigstider. Svitlana Zalisjtjuk menar att det också skulle vara omöjligt rent praktiskt att hålla val under krig.”För att kunna hålla rättvisa val måste man dra tillbaka trupper, och ge även armén rätt att delta. Och se till att väljarna har säkerhet när de röstar. Tyvärr har vi inte den lyxen just nu”, säger hon.Behöver president Zelenskyj på något sätt förnya sin legitimitet som Ukrainas politiska ledare? ”Jag tycker att vi måste följa mitt lands konstitution, och vår lag säger mycket tydligt att val inte kan genomföras under krig. Eftersom kriget pågår kan landet inte säkerställa rättvisa och rättfärdiga val”, säger Svitlana Zalisjtjuk. Hur Ryssland och Ukrainas relation kommer se ut när kriget är över har Svitlana Zalisjtjuk svårt att föreställa sig.”Det kommer att ta hundra år innan vi kan titta åt det hållet med någon annan känsla än hat”, säger honInnan Ryssland blir en demokrati ser inte Svitlana Zalisjtjuk hur relationen mellan Ryssland och Ukraina skulle kunna förändras.Hur förbereder sig Ukraina för en möjlig tid när Vladimir Putin inte längre är vid makten i Ryssland? ”Efter Vladimir Putin kommer det en ny Vladimir Putin. Det är åtminstone så jag ser den samhälleliga utvecklingen i Ryssland. Jag är inte säker på att Ryssland kommer att bli demokratiskt inom överskådlig framtid”, säger Svitlana Zalisjtjuk. Programledare: Johar BendjelloulKommentator: Lubna El-Shanti Producent: Johanna Palmström Tekniker: Brady Juvier och Fabian Begnert Programmet spelades in på eftermiddagen torsdagen 30 oktober.
Nya SVT-serien "Priset som män betalar" tar sig an frågor om hur det har växt fram en ny alternativ kultur runt manliga influencers som inte syns alls i traditionella medier. Producenten och journalisten Frida Söderlund intervjuar olika människor om manlighet och varför dessa subkulturer har uppstått - och varför det verkar som om två olika narrativ verkar ha växt fram. Medverkande i programmet och här i Kommunikationspodden är också Benjamin som driver YouTube-kanaler "Benjoo" som fokuserar på frågor runt manlighet och vad det innebär att vara en man i dag och varför åsiktskorridorerna verkar ha uppstått.
In dieser spannenden Episode von „Stimme wirkt!“ tauchst du gemeinsam mit Arno Fischbacher und der bekannten Kommunikationsexpertin Isabel Garcia tief in das Thema „traumasensibles Reden“ ein. Warum reagieren manche Menschen im Gespräch plötzlich angespannt, ziehen sich zurück oder wirken unverhältnismäßig laut? Was steckt hinter bestimmten Sprach- und Stimmphänomenen im Business-Alltag? Und wie erkennst du als Führungskraft, welche deiner Teammitglieder vielleicht aufgrund unverarbeiteter Erfahrungen besonders sensibel auf bestimmte Kommunikationsformen reagieren?Isabel Garcia teilt ganz offen ihre eigenen Erfahrungen, wie sich Traumafolgen nicht nur auf die Psyche, sondern auch auf Stimme und Kommunikation auswirken – und wie sie gelernt hat, damit umzugehen. Du erfährst, welche konkreten Werkzeuge dir als Führungskraft weiterhelfen, um in kritischen, emotional fordernden Führungssituationen für Sicherheit und ein echtes Gefühl von Vertrauen zu sorgen. Finde heraus, warum echtes Zuhören – „faul sein“ im Gespräch – und das Anbieten von Entscheidungsoptionen so viel bewirken können und wie du mit wenigen, aber gezielten Kommunikationen den Unterschied machst, gerade wenn deine Mitarbeiter einmal besonders angespannt oder widerständig reagieren.Lass dich inspirieren, wie du auch ohne therapeutische Ausbildung mehr Ruhe, Entspannung und wertschätzende Haltung in deine Gespräche bringst – ob im täglichen Austausch, im Konflikt oder in schwierigen Feedbacksituationen. Wenn dich interessiert, wie du deine Gesprächspartner und dein ganzes Team in turbulenten Zeiten noch besser erreichst und unterstützt, solltest du diese Folge nicht verpassen. Gewinne neue Impulse für deine eigene Kommunikationshaltung und erlebe, wie viel sich verändern kann, wenn du traumasensibel – also achtsam und bewusst – sprichst. . . . . . . . . . . . . . .Gesprächspartner von Arno Fischbacher ist auch in dieser Episode Andreas K. Giermaier von https://lernenderzukunft.com/Dein Voicecoach Arno Fischbacher begleitet Dich auf Deinem persönlichen Weg von Stimm-Besitzer zum Stimm-Benutzer!✅ Hast Du Fragen? Schreib an podcast@arno-fischbacher.com✅ Du willst mit mir persönlich sprechen? Gern: https://arno-fischbacher.com/espresso
Start des 9. Kapitels über das Verhältnis von Politik und Recht. Die Theorie sozialer Systeme geht davon aus, dass Politik und Recht zwei autopoietische, operativ geschlossene Funktionssysteme sind. Historisch scheinen Rechtsetzung und Rechtsprechung eher eine Einheit zu bilden. Diese Auffassung scheint auch der Begriff «Rechtsstaat» zu bestätigen. Gehen wir zunächst auf die systemtheoretische Einordnung ein. Zu Beginn weist Luhmann darauf hin, dass die Theorie sozialer Systeme eine Reflexionstheorie ist. Das bedeutet, sie verlangt eine Beobachtung zweiter Ordnung. Der Forschungsgegenstand «Recht» darf nicht einfach als «gegeben» hingenommen werden. Stattdessen muss ein Beobachter (wir) erstmal beobachten: Welche Bedingungen der Möglichkeit müssen vorliegen, damit es diesen Forschungsgegenstand überhaupt geben kann? Hier stoßen wir auf die System-Umwelt-Differenz: Rechtliche Kommunikation unterscheidet sich selbst von allen anderen Kommunikationen, zum Beispiel von politischen. Das ist beobachtbar und lässt sich nachvollziehen, auch historisch. Anhand der Unterscheidung von rechtlicher/nicht rechtlicher Kommunikation unterscheidet das Rechtssystem sich selbst von der Umwelt und konstituiert sich dadurch erst. Es gäbe kein «Rechtssystem», wenn sich rechtliche Kommunikation nicht selbst von ihrer Umwelt unterscheiden würde. Und das bereits weist darauf hin: Politik und Recht sind operativ geschlossene Systeme. Beide reproduzieren alle Elemente (= Kommunikationen), aus denen sie bestehen, selbst. Dies beschreibt der Begriff der Autopoiesis. Immer, wenn es um Gesetzgebung geht, lässt sich die Kommunikation der Politik zuordnen. Und immer, wenn es um die Unterscheidung von Recht/Unrecht geht und um die Zuordnung, ob der Fall gleich/ungleich ist, lässt sich die Kommunikation dem darauf spezialisierten Rechtssystem zuzuordnen. Beide Kommunikationssysteme erfüllen zudem unterschiedliche Funktionen für die Gesellschaft: Die Funktion der Politik ist, mit soziologischem Abstand betrachtet, das Bereithalten von Kapazität für kollektiv bindende Entscheidungen. Gesetze gelten für alle. Macht wird in einer generalisierten Form ausgeübt. Die soziale Funktion des Rechts ist dagegen die kontrafaktische Stabilisierung von normativen Verhaltenserwartungen. Rechtsprechung mag die Erwartung enttäuschen oder erfüllen, in jedem Fall macht sie besser einschätzbar, was in absehbarer Zeit zu erwarten ist. Macht wird ebenfalls ausgeübt, jedoch bezogen auf den Einzelfall. Auch die Durchsetzungsmodi unterscheiden sich. Die für alle geltende Gesetzgebung wird durch Regierung, Verwaltung und Justizorgane durchgesetzt. Rechtsprechung betrifft nur den Einzelfall. Das Urteil wird direkt durchgesetzt, zum Beispiel durch Freispruch. Historisch ergibt sich jedoch ein anderes Bild. In Europa lag eine evolutionäre Besonderheit vor. Das römische Zivilrecht hatte sich früh ausdifferenziert und Fragen des Zusammenlebens geprägt. Auf seiner Grundlage wurde das Naturrecht formuliert. Bis ins Mittelalter schien eine Einheit von Politik und Recht zunächst ausgeschlossen zu sein. Das spiegelt auch der Machtkampf Kirche vs. Kaisertum wider. Ab dem 16. Jh. begann sich diese Auffassung zu ändern. Obwohl sie keine Gewaltenteilung im Sinn hatten, auf der sich im 18. Jh. der «Rechtsstaat» begründete, legten Theoretiker wie Suárez, Hobbes und Pufendorf die Grundlagen dafür. Alle drei entwickelten Mechanismen zur Machtkontrolle. Bei Suárez († 1617) findet sich die Idee, dass staatliche Macht rechtlich gebunden sein muss und unter dem Recht stehe. Hobbes entwickelte einen Gesellschaftsvertrag («Leviathan», 1651), der erstmals nicht vom Herrscher, sondern vom «Individuum» ausgeht. Zudem unterschied er zwischen «Staat» und «Herrscher» in Persona, was für die spätere Verrechtlichung staatlicher Macht wichtig war. Pufendorf († 1694) entwickelte das Konzept des rechtlich gebundenen Staates weiter. Vollständiger Text auf Luhmaniac.de
Am Lebensende tritt die Sprache als Kommunikationsmittel immer mehr in den Hintergrund. Durch Luftnot, Tumor oder fortschreitende Demenz sind Sterbende oft sprachlich eingeschränkt. Was dennoch bleibt sind nonverbale ´Kommunikationsversuche´, durch die Wünsche, Befinden, Vorlieben und Abneigungen mitgeteilt werden. Welche nonverbalen Kommunikationen es gibt und wie Du eine Beziehung ohne Worte aufbauen kannst, erfährst Du von Frau Dr. Steinmetz. Sie ist absolute Expertin auf dem Feld der ´Kommunikation ohne Worte´. Shownotes: Gratis-Handbuch: 5 Handzeichen für die Pflege – Nonverbale Signale für mehr Verständnis im Pflegealltag: https://www.kommunikation-ohne-worte.de/5_handzeichen/ https://www.kommunikation-ohne-worte.de/ https://www.facebook.com/profile.php?id=100063848400811&ref=bookmarks https://www.youtube.com/channel/UCMax1AbHbcOxEdM0nUWse-A https://www.linkedin.com/in/dr-astrid-steinmetz-565236119/ Born to Pflege: Facebook: https://www.facebook.com/borntopflege/ Instagram: https://instagram.com/borntopflege/ YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCITRHJ4qllFPZkXaPDrlq6A Homepage: https://borntopflege.de/
I veckans avsnitt: ✓ Intervju med Deqa Abukar, grundare till Bling Capital, som berättar om kommunikationens roll vad gäller att öppna dörrar i näringslivet, om hur man möjliggör kreativitet – och om varför Sverige nu har en chans att stå på barrikaderna för vikten av mångfaldsarbete. (Börjar 27.40 in i avsnittet.) ✓ Den eviga debatten om gränsen mellan plagiat och inspiration fortsätter – Malia Obama och Nike senaste fallet. ✓ Plats 30-25 i Resumés jingeltävling avslöjas! ✓ Anticimex doftdrivna kampanj ska hjälpa husägare undvika kostsamma problem. Medverkande: Amanda Törner, Samuel Eriksson och Deqa Abukar.
I veckans avsnitt: ✓ Intervju med Ismail Ali, grundare till hårdvårdsmärket Alié Moisture, som berättar om nycklarna till att bygga community i sociala medier, om Filip Dikmen-effekten och om planerna på att stötta unga entreprenörer från orten. ✓ Mediernas skamlösa gratisreklam för Caia Cosmetics butiksöppning. ✓ Chocken: Kända anti-piracy-reklamens typsnitt är piratkopierat. ✓ Onlyfans mötesinbjudan till justitieminister Gunnar Strömmer och jämställdhetsminister Nina Larsson. ✓ Kommunikationen kring Johan Pehrson (L) avgång – och upprörda journalisterna på presskonferensen. Medverkande: Amanda Törner, Samuel Eriksson och Ismail Ali.
Klimaminister Lars Aagaard overlevede ministerstormen, men han har ikke fået overbevist oppositionen om sin sag. Kommunikationen er ellers sindssygt vigtig, når presset stiger, mener panelet. Derfor var det også ”utroligt nonchalant” af ham at udtale til Avisen Danmark, at han ikke skulle blive hjemme og læse lektier – men derimod skulle besøge fynboerne – dagen før sit store skæbnesamråd, siger Nanna Bernth. Det får Aagaard til at lyde mere som en erhvervsleder end som en minister med styr på det politiske håndværk. Vi taler også om Velux, der har set sit navn i uheldige overskrifter, efter at deres tidligere direktør er dømt for køb af kokain. Og om Trumps store told-planche. Eksperter: Nanna Bernth, Kulturens Analyseinstitut, og Mads Tanghøje, Teknik- og Miljø, Københavns Kommune Vært og redaktør: Marie Nyhus Lyd og teknik: Rakkerpak Productions Klip og lydmix: René Slott Musik: Christian Schødts-Sørensen
Mats Bohman möter Petra Kangas, kommunikationschef på Norrmejerier, i ett samtal om cyberattacken mot företaget. Petra delar med sig av sina erfarenheter av krishanteringen, hur attacken påverkade produktionen och kommunikationen med intressenter, samt de lärdomar som dragits efter händelsen. Hon betonar vikten av transparens och en välfungerande krisorganisation. Ur innehållet • Norrmejerier slogs för sin överlevnad under cyberattacken. • Krisledningen var väl förberedd och hade en fungerande struktur. • Kommunikationen med intressenter var avgörande för att hantera krisen. • Transparens gentemot kunder och medarbetare var viktigt. • Det är viktigt att ha redundanta system för kommunikation. • Krisledningen måste kunna hålla ett utifrånperspektiv. • Det är viktigt att ta hand om personalens känslomässiga reaktioner efter en kris. Ämnen cyberattack, ransomware, krishantering, kommunikation, Norrmejerier, Umeå, krisledning, IT-säkerhet, återställning, lärdomar, beredskap
I mitten av januari lämnade två månlandare jorden ombord en Falcon 9-raket. Båda månlandarna är nu på väg mot månen, och snart är det dags för den första att försöka landa. Först ut är Blue Ghost från amerikanska Firefly Aerospace, planen just nu är en landning 2 mars. Några månader senare, ska Resilience från japanska Ispace försöka sig på samma sak. Kommunikationen mellan den amerikanska landaren och jorden sköts av det svenska statligt ägda bolaget SSC. För att ta reda på varför Sverige deltar i den här sortens månuppdrag pratar Intergalaktiskt med Greg Johnson, kundansvarig på SSC:s USA-kontor. Bill Burrau och Viktor Krylmark pratar även med Miriam Bergvall och Katarina Öquist från gruvtekniksbolaget Epiroc. De berättar mer om den grävskopa som är placerad på den lilla månbilen som tas till månen av den japanska månlandaren. Ombord månbilen sitter även ett konstverk av en svensk konstnär. Vad ska egentligen en röd liten stuga på månen att göra? Och varför är de sista åtta centimeterna av resan så viktiga? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Många ugglor fångar sitt byte med enbart hörseln. Aase Berg reflekterar över en annorlunda fågel, domesticerade djur och vilda människor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag vaknar av gny och krafs vid sängkanten. Det är hundvalpen som vill ut. Klockan är fem på morgonen. Vi smyger ut på tomten. Det är sommar och solen har börjat värma bort daggen i gräset, men det brukar ändå kännas som natt vid den här tiden, eftersom det är så overkligt lugnt.Men så är det inte nu: en koltrast smattrar fram sitt ettriga varningsläte, det bara pågår, den vägrar sluta. Åsynen av mig och hunden brukar sällan utlösa sådan hysteri. Nej, det aggressiva tjattret betyder att kattugglan är här. Jag tittar upp mot gästhusets tak och där sitter den alldeles stilla under skorstenskåpan. Den får precis plats, och plåtens rundning följer ugglans huvud. Där slipper den attackerna ovanifrån, inga utfall från irriterande trastar, även om själva lätet ändå måste vara plågsamt för den här tysta aristokraten bland rovfåglar.Att ugglor kallas för The wolves of the sky är inte taget ur luften. De är ulvar i fårakläder, bland annat på grund av sättet att flyga. De smeker sig fram mellan träden, passerar som skuggor bara, ljudlöst fluff. Andra fåglars fjädrar har hullingar som ger friktion, det är därför flaxandet låter. Gamarna är värst, de väsnas till och med när de glidflyger. Det gör inte ugglor, eftersom deras fjädrar är specialkonstruerade för att motverka vingturbulensen.Dessutom har de närmast öververklig ljudkänslighet, eller, om man så vill: musikalitet. Hela ugglans ansikte är uppbyggt som ett öra, en parabol, med upp till sju sorters fjädrar av olika textur som får ljudet att passera på specifika sätt, och många ugglor fångar sitt byte med hjälp av enbart hörseln.Att ugglorna är så olika alla andra fåglar är nog skälet till att vi ser dem som något mer än fjäderfän, som nåt slags mystiska nattspöken som smyger genom luften på vingar av tyst sammet.Men samtidigt ser de så absurda ut, rentav löjliga, med sina stora, stirrande ögon. Ugglorna roar oss med sin gravallvarliga humor, med sin bistra uppsyn, eller ibland ett förvånat ansiktsuttryck. Särskilt hornugglan har en kronisk min av att bli tagen på bar gärning med förbjudet fuffens.Min hundvalp är också på sätt och vis en ulv i fårakläder. Fast ändå inte – på en skala där man genetiskt rangordnat vilka hundraser som står närmast vargen, ligger min hund nästan längst bort. Svårdresserade hundar som vägrar fjäska och har hög integritet, de liknar vargen mest.Den här forskningen är väl inte hundraprocentigt belagd, men om den stämmer är den överraskande. Det är alltså inte de innerstadsinavlade soffpotatisarna med platt tryne eller såna där pomeranier som man nästan kan köpa i leksaksaffären som är mest avlägsna från sina vargsläktingar. Istället kan min mini-aussie placeras som vargens motpol, troligen på grund av vallhundsgenerna: hon är av en arbetande ras som blixtsnabbt fattar det jag lär henne, och det är enkelt att möta hennes blick i samförstånd eftersom hon har ljusa, blå ögon. Kommunikationen med hundföraren, den har avlats fram genom generationer, mer eller mindre hos olika hundraser. Att samarbeta med människor, det fixar ingen varg.Vallhundar kan verka milda till sinnet, men deras nippriga impulsivitet är farlig på sitt sätt. Man ska passa sig för att avla fram blandrasvalpar mellan till exempel bordercollie, som är superhispigt signalkänsliga, och stora men jämförelsevis trögtänkta vakthundar typ rottweiler. Överreaktioner och oförutsägbara aggressioner är det sista man vill ha. I de banorna tänker jag också när jag tittar på fotot av författaren Jennifer Ackerman och den gigantiska lappugglan Percy. Det finns i slutet av Ackermans bok What an Owl Knows, en som trots titeln handlar mer om vad forskarna inte vet om ugglor. Bilden är tagen av fotografen Sofia Runarsdotter, och mötet inträffade på Skansen, vilket ger fotot ett drag av oskuld. Jennifer ler lyckligt och Percy poserar med outgrundlig uppsyn vid hennes sida, och här blir hans storlek uppenbar – hans ansikte är betydligt större än hennes, hans axlar – eller vad man ska kalla dem – är nästan lika breda som en människas. Visserligen är det en illusion, ugglor väger inte särskilt mycket, det är fjädrarna som får dem att se stora ut. Men ändå. Och Percy har nästan ett mänskligt ansikte, med sina för fåglar så unika, framåtvinklade ögon och sin lilla, näsliknande näbb. Percy ser relativt beskedlig ut på fotot, men Ackerman iakttar hur hans pupiller vidgas till svarta avgrundshål när skötaren matar honom med möss.Det mesta är fortfarande okänt om ugglornas varseblivning, och mystiken har gjort dem till symboler för visdom, men också för död och onda förebud. Plus att de ofta infantiliseras, som motiv på bebisfiltar och i barnböcker. Min personliga favorit fjällugglan, eller snöuggla eller harfång som den kallades förr, den påminner inte så lite om Tove Janssons hatifnattar, en vit svampliknande plopp som gärna befinner sig på marken.Ugglor är både söta, konstiga och skrämmande. Deras beteenden är ovanligt svåra att avläsa. Ackerman skriver om en forskare som får se ett filmklipp med ett barn som kramar en påstått tam fjälluggla. Forskaren studerar fågelns stillsamma och subtila kroppsspråk och säger förskräckt: ”Den där ugglan är såhär nära att slita ansiktet av barnet”. Förgulligandet är ett sätt att avdramatisera det oroande draget hos ugglan.Men när den blodtörstiga varelsen inte längre behöver tänka på att överleva – vad händer då? Skansenugglan Percy har faktiskt en rätt avancerad historia – det var han som rymde ur voljären år 2022, men fångades in igen efter en vecka. Eller lät hans sig fångas? Bytte han tillbaka friheten mot bekvämlighet? Det var förvånansvärt enkelt att locka hem honom. Han var tränad på att komma på kommandot av en visselpipa.Djurarter kan domesticeras, enskilda djurindivider kan tämjas. Även om min hundvalp jagar myror och vårtbitare med stor entusiasm, så kommer hon, när hon växer på sig, troligen inte att käka upp mina hönor. Ett lojalt flockdjur äter ingenting som tillhör familjen.Åtminstone inte när flockledaren tittar på. Ulven i fårakläder är granne med ögontjänaren, och i grunden är min hundvalp fortfarande ett rovdjur. Som det heter i sången: Dina blåa blåa ögon/ och din svarta lilla själ/ jag gick på en nit igen/ fast jag kände dig så väl.” Kan jag lita på vallhundens oskyldigt ljusblå blick? Människosläktet har i alla fall aldrig helt litat på ugglan. I tidiga Mellanösternreligioner associeras hon med Lilith, Adams första fru, som lämnade Paradiset och enligt vissa myter slog sig ihop med ängeln Samael, även känd som mörkrets furste. Och varför skulle man lita på ett djur när man inte ens kan lita på sig själv? Människan är människans varg, vacker men bedräglig. Det som lurar i botten på Percys svarta pupiller kan mycket väl vara min egen spegelbild. Aase Bergförfattare och kritikerLitteraturJennifer Ackerman: Waht an owl knows. Center Point, 2023.
I veckans avsitt välkomnar vi Norah Kohle tillbaka till podden. Norah var med i Equipodden avsnitt 109 som släpptes 22:e april 2022 och det var ett otroligt populärt avsnitt. I detta avsnitt pratar vi om hur hästen kommunicerar med oss och vad som händer när vi som människa närmar oss hästen. Norah berättar om hur hon arbetar med sina hästar och sina kunder för att bygga en stabil relation. Vi pratar om vilka små signaler som hästen kan sända ut för att säga olika saker. Vi kommer också in på hur vi kan arbeta med våra hästar och Norah förklarar vad positiv- och negativ förstärkning och berättar hur man kan använda det i vardagen med sin häst.Vi får också med en del om frihetsdressyr och vi får höra hur Norah gör när hon börjar med en ny häst. Här får vi också tips på olika övningar man kan testa hemma. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I veckans avsitt välkomnar vi Norah Kohle tillbaka till podden. Norah var med i Equipodden avsnitt 109 som släpptes 22:e april 2022 och det var ett otroligt populärt avsnitt. I detta avsnitt pratar vi om hur hästen kommunicerar med oss och vad som händer när vi som människa närmar oss hästen. Norah berättar om hur hon arbetar med sina hästar och sina kunder för att bygga en stabil relation. Vi pratar om vilka små signaler som hästen kan sända ut för att säga olika saker. Vi kommer också in på hur vi kan arbeta med våra hästar och Norah förklarar vad positiv- och negativ förstärkning och berättar hur man kan använda det i vardagen med sin häst.Vi får också med en del om frihetsdressyr och vi får höra hur Norah gör när hon börjar med en ny häst. Här får vi också tips på olika övningar man kan testa hemma. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Über den historischen Argumentationsprozess, der den Sinngehalt von Begriffen abschleift, und die Funktion der Rechtsdogmatik für das Rechtssystem. Juristische Argumentation interpretiert geltendes Recht und versucht, ihre Auslegung von ausgewählten Begriffen überzeugend zu begründen. Aus den Begriffen selbst lässt sich die Begründung jedoch nicht ableiten. Der Sinn des Begriffs – worauf verweist er? – wird erst im Argumentationsprozess ausgelotet. Dies geschieht, indem verschiedene Auslegungsmöglichkeiten erörtert werden. Dabei wird der Begriff auf der Wenn-Seite von Konditionalprogrammen eingesetzt, und es werden die Dann-Folgen eingeschätzt, also die Konsequenzen dieser Auslegung. Erst aus diesem Prozess ergibt sich die Begründung. Auf diese Weise werden sukzessive Unterscheidungen unterschieden. In Zukunft kann man sich darauf zurückbeziehen, welche Auslegungen sich bewährt/nicht bewährt haben. Der Vorrat an Auslegungsmöglichkeiten wächst. Bei späterem Zugriff muss man nicht mehr die gesamte Entstehungsgeschichte rekapitulieren. Es reicht, sich auf ihr Resultat zu beziehen. Kurz, Begriffe ermöglichen einen wahlfreien Zugriff auf bereits bewährte Unterscheidungen. Argumentationsprozesse organisieren emergente Unterscheidungen. Emergenz bedeutet: Die Verknüpfung von Elementen erzeugt mehr als die Summe ihrer Teile. Durch die Verknüpfung entsteht etwas Neues, nicht Vorhersehbares. Auf Recht bezogen heißt das: Immer mehr Wenn-Bedingungen können mit immer mehr Dann-Folgen kombiniert werden. Begriffe speichern also Unterscheidungen ab, die zu ihrer Auslegung geführt haben. Diskutierte Unterscheidungen enthalten Informationen und ermöglichen Redundanz, im Sinne einer schnellen, wenig erläuterungsbedürftigen Bezugnahme. Abgeschliffene Rechtsbegriffe weichen zwangsläufig immer mehr vom Alltagsbegriffsverständnis ab. Begriffe sind historische Artefakte. Der Argumentationsprozess kondensiert (verdichtet) und konfirmiert (bestätigt) ihren Sinngehalt. Wie das Verständnis eines Begriffs über einen oft langen Zeitraum herangereift ist, wird im aktuellen Gebrauch jedoch nicht miterinnert. Namen deuten den Reifeprozess an. Etwa: ratio decidendi (rationale Entscheidung). Die Historie ist darin gespeichert und kann wieder thematisiert werden. Argumentation mit Begriffen ist entsprechend historisch, ebenso die Jurisprudenz als Lehre vom geltenden Recht. Geschichtlichkeit bedeutet auch: Begriffe beruhen weder auf einem „Prinzip“, noch bilden sie ein „System“. Sie sind keine autopoietisch geschlossenen Systeme, wie soziale, psychische oder Zellsysteme. Ihren Sinn bestimmen Argumentationsprozesse. Neue Begriffe erzeugen neue Problemkreise. Das reichert den Sinnhorizont des Begriffs abermals an. Z.B. wirft der Begriff „Delegation“ Fragen auf, wie: Darf ein Delegierter von Befugnissen seine Befugnisse weiterdelegieren? Das Recht müsste dann generell festlegen, wie diese Frage zu bewerten ist. Man sieht, Begriffe entwickeln ein „Eigenleben“: Sie können multilaterale Denkschulen entfalten, Emergenz produzieren. Wenn ein spezifischer Auslegungsstrang später nicht mehr mitgemeint sein soll, braucht es einen weiteren Begriff, der dieses Nicht-Mitmeinen zum Ausdruck bringt und sich davon abgrenzt. Eine „Definition“ von Begriffen anhand von „Merkmalen“ ist nach heutigem Wissensstand nicht mehr sinnvoll. Auch ist es keine Frage mehr, was die „Quelle“ des Rechts wäre. Sämtliches Recht ist positiv, das Resultat von Kommunikationen. In welchem Verhältnis stehen Begriffe und Rechtsdogmatik? Unter Dogmatik versteht Luhmann die Notwendigkeit, mit Begriffen argumentieren zu müssen. Damit Begriffe jedoch nicht endlos „hinterfragt“ werden können, hat das Rechtssystem „Stoppregeln“ eingebaut. Vollständiger Text auf Luhmaniac.de
I vardagslivet är det lätt att fastna i mönster som skapar missförstånd och onödiga konflikter. Psykoterapeut Kalle Norwald och psykolog Stina Hindström pratar med par som vill utforska nya sätt att kommunicera med varandra på.
In dieser Episode spreche ich mit Robert Hämisch, dem Gründer von Spicy-SE, über die Relevanz von Systems Engineering für deutsche Unternehmen und wie es zu neuer Exzellenz führen kann. Wir diskutieren, warum es wichtig ist, komplizierte Inhalte klar und verständlich zu kommunizieren und wie die Innovationskraft eines Unternehmens durch die Vereinfachung der Systems Engineering-Methoden gesteigert werden kann. Robert erklärt, dass die deutsche Industrie derzeit enormem Innovationsdruck ausgesetzt ist, insbesondere durch Wettbewerber aus Fernost. Um diesen Herausforderungen zu begegnen, betont er, wie bedeutend es ist, Systems Engineering in einer Weise zu implementieren, die nicht nur die technischen, sondern auch die menschlichen Aspekte berücksichtigt. Ein zentrales Thema ist die Notwendigkeit, Fachbereiche und Domänen zusammenzubringen, um die Zusammenarbeit zu fördern und Verständnis zu schaffen. Robert warnt davor, dass eine übermäßige Komplexität in Werkzeugen und Methoden dazu führen kann, dass Experten sich zurückziehen und ihre wertvollen Ideen und Kenntnisse nicht teilen. Daher plädiert er dafür, ein gemeinsames Fundament zu schaffen, auf dem alle Stakeholder zusammenarbeiten können. Wir besprechen auch die Bedeutung von visuellen Tools und einfachen Kommunikationen im Vergleich zu komplexen Modellen. Das Ziel sollte es sein, eine Schnittstelle zu schaffen, die allen Beteiligten ermöglicht, ihre Expertise ohne größere Hürden einzubringen und zu verstehen. Roberts Schlussfolgerung lautet, dass ein gut implementiertes Systems Engineering nicht nur zu innovativen Produkten, sondern auch zu einer besseren Arbeitsatmosphäre führen kann, in der die Mitarbeiter stolz auf ihre Beiträge sind. Zusammenfassend empfehlen wir, bei der Einführung von Systems Engineering die Bedürfnisse des Teams und deren Kompetenzen zu berücksichtigen. Durch ein abgestimmtes Vorgehen, klare Ziele und eine Kultur der offenen Kommunikation kann Systems Engineering dazu beitragen, den Wettbewerbsvorteil in der deutschen Industrie nachhaltig zu sichern. Das Gespräch mit Robert gibt wertvolle Einblicke in diese Prozesse und zeigt auf, wie wichtige Schritte für eine erfolgreiche Implementierung aussehen können.
Kommunikationen mellem landshold og klub, Ødegaard med én Air Max på flyet, Bendtner med tjeneste på TV2, og Diamanti på lægterne. Danskerfesten dribler afsted, HR-mæssigt aberdabei hos DBU. Hvem kører den året ud for herrerlandsholdet? Den ukronede konge fra Vestegnen, ‘Brian Steen Kniv', Yus-Pres-Yus-Pres, tordenfoden fra Silkeborg til Union, Brasilianske liga – varm eller kold? Stopper Simon Kjær? Ørkenvandring for United-fans og et kig frem mod kommende kampe.Værter: Peter Falktoft og Nicklas BendtnerEkspert: David AndersenProduktion: PodAmokJingle: Morten Breum
Wie immer widmen wir den ersten Teil unseres Programms einer Diskussion über aktuelle Ereignisse. Heute beginnen wir mit einer Sicherheitslücke in der Präsidentschaftswahlkampagne von Ex-Präsident Donald Trump. Die Kampagne hat bestätigt, dass interne Kommunikationen gehackt wurden. Danach diskutieren wir, wie sich das Vereinigte Königreich von den aktuellen einwanderungsfeindlichen Ausschreitungen erholt. In unserer Story zum Thema Wissenschaft sprechen wir diese Woche über eine Studie, die zeigt, dass Katzen den Verlust anderer Haustiere, sogar von Hunden, betrauern. Und wir beenden den ersten Teil des Programms mit einer Diskussion über die Revolutionierung der Verpflegung bei den Olympischen Spielen 2024 in Paris. Weiter geht es mit dem zweiten Teil unseres Programms, „Trending in Germany“. Wir werden darüber sprechen, dass das „Woodstock der Blasmusik“ in Österreich auch dieses Jahr wieder über 100.000 Besucher angelockt hat. Die Blasmusik erlebt gerade einen Boom! Und zum Schluss diskutieren wir, wie nach dem olympischen Triathlon und der Ankündigung aus Paris, die Seine im nächsten Jahr zum Schwimmen für die Öffentlichkeit freizugeben, ähnliche Forderungen in Berlin laut werden. Es scheint aber noch ein weiter Weg zu sein, bis das Schwimmen in der Spree erlaubt wird. Trump-Wahlkampagne beschuldigt den Iran, interne Wahlkampf-E-Mails gehackt zu haben Vereinigtes Königreich: Schwierigkeiten bei der Bewältigung einwanderungsfeindlicher Ausschreitungen Katzen trauern um den Tod von anderen Haustieren, einschließlich Hunden Die umweltfreundlichen Olympischen Spiele in Paris waren auch die Veganer-freundlichsten Spiele aller Zeiten Humpa, Humpa! Das Woodstock der Blasmusik in Österreich Berlin will auch im Fluss baden
Wie immer widmen wir den ersten Teil unseres Programms einer Diskussion über aktuelle Ereignisse. Heute beginnen wir mit einer Sicherheitslücke in der Präsidentschaftswahlkampagne von Ex-Präsident Donald Trump. Die Kampagne hat bestätigt, dass interne Kommunikationen gehackt wurden. Danach diskutieren wir, wie sich das Vereinigte Königreich von den aktuellen einwanderungsfeindlichen Ausschreitungen erholt. In unserer Story zum Thema Wissenschaft sprechen wir diese Woche über eine Studie, die zeigt, dass Katzen den Verlust anderer Haustiere, sogar von Hunden, betrauern. Und wir beenden den ersten Teil des Programms mit einer Diskussion über die Revolutionierung der Verpflegung bei den Olympischen Spielen 2024 in Paris. Weiter geht es mit dem zweiten Teil unseres Programms, „Trending in Germany“. Wir werden darüber sprechen, dass das „Woodstock der Blasmusik“ in Österreich auch dieses Jahr wieder über 100.000 Besucher angelockt hat. Die Blasmusik erlebt gerade einen Boom! Und zum Schluss diskutieren wir, wie nach dem olympischen Triathlon und der Ankündigung aus Paris, die Seine im nächsten Jahr zum Schwimmen für die Öffentlichkeit freizugeben, ähnliche Forderungen in Berlin laut werden. Es scheint aber noch ein weiter Weg zu sein, bis das Schwimmen in der Spree erlaubt wird. Trump-Wahlkampagne beschuldigt den Iran, interne Wahlkampf-E-Mails gehackt zu haben Vereinigtes Königreich: Schwierigkeiten bei der Bewältigung einwanderungsfeindlicher Ausschreitungen Katzen trauern um den Tod von anderen Haustieren, einschließlich Hunden Die umweltfreundlichen Olympischen Spiele in Paris waren auch die Veganer-freundlichsten Spiele aller Zeiten Humpa, Humpa! Das Woodstock der Blasmusik in Österreich Berlin will auch im Fluss baden
Die Bedingungen der Möglichkeit juristischen Argumentierens bestehen aus einer Kombination von Institutionalisierung und Redundanz. Was bedeutet das? Wenn man fragt, welche evolutionären Entwicklungen vorausgehen müssen, damit sich juristische Argumentation entfalten kann, bieten sich zwei Voraussetzungen an. Die erste besteht darin, dass sich die Rechtskommunikation institutionalisiert. Dies schränkt den Auswahlbereich möglicher Kommunikationen ein. Die zweite Voraussetzung ist, dass innerhalb dieses Rechtsinstituts normativ Redundanz angewendet wird. Redundanz erfüllt die Funktion, diejenigen Informationen auszuwählen, die rechtsrelevant sind. Um zu beobachten, wie das Rechtssystem in der Argumentation seine Selbstreproduktion vollzieht, unterscheidet Luhmann Information von Redundanz. Eine Information ist der Überraschungswert einer Nachricht, der Neuigkeitswert. Redundanz schränkt nun die Anschlussmöglichkeiten ein. Sie selbst ist keine Information, sie enthält nichts, was nicht schon bekannt wäre. Stattdessen verweist sie darauf, dass die Information in der institutionell vorgeschriebenen Weise überprüft werden muss, inwiefern sie für die Entscheidungsfindung relevant ist. Soziale Systeme benutzen immer beide Operationsweisen. Während Informationen neue Anschlussmöglichkeiten generieren, schränkt das laufende Bewusstmachen von Redundanz die Anschlussmöglichkeiten ein. Die Kommunikation muss stets sowohl auf das Neue (die Information) als auch auf das Redundante Bezug nehmen. Redundanz ermöglicht Indifferenz in der Kommunikation. Ein vager Hinweis reicht. Weder ist es nötig zu erörtern, was der Hinweis für alle anderen Operationen des Systems bedeutet, noch für die Umwelt, z.B. für die Wirtschaft. Rein sprachlich findet sich im Recht zwar ein hohes Maß an Redundanz: Viele Formeln und Sprüche eignen sich dafür, in diversen Situationen angewendet zu werden. Da jedoch viele Rechtsbegriffe unspezifisch sind, ist das eher Rhetorik. Im konkreten Fall muss semantisch präzisiert werden, was Redundanz in Bezug auf eine Information bedeutet. Das macht Arbeit und kostet Zeit. Es ist darum im „Interesse“ des Systems, sich nicht selbst mit zu vielen Informationen zu überlasten. Neben dieser Funktion, das System vor Überlastung zu schützen, dient Redundanz dazu, Fehler zu erkennen und zu vermeiden. Je mehr Informationen ein komplexes System wie das Recht verarbeitet, desto mehr Redundanzen braucht es auch, um sich selbst überprüfen zu können, ob es fehlerfrei arbeitet. Oder zumindest: einen Weg zu finden, wie es mit eigenen Fehlern in einer legitim erscheinenden Weise umgehen kann. Ein hoher Redundanzwert führt dazu, dass das System lernt, mehr verschiedenartige Operationen durchzuführen. Es erhöht seine Varietät, indem es mehr Differenzen herausschält. So gesehen, produzieren Redundanzen dann auch Informationen – aber nur intern für das System. Redundanzen dienen also zunächst dazu, Komplexität zu reduzieren, um dann von dieser Basis aus wiederum die Systemkomplexität zu steigern. Die meisten Kommunikationen aus der Umwelt des Rechtssystems haben für das System keinen Informationswert. Durch Redundanzen filtert das System, was rechtsrelevant ist und was nicht. Es kann allen irrelevanten Informationen gegenüber indifferent bleiben. Umweltgeräusche (noise) können auf diese Weise abgewehrt werden. Aber auch systemintern dienen Redundanzen dazu, Operationen entweder zu verknüpfen oder umgekehrt, keinen Zusammenhang herzustellen. Auf diese Weise managt das System Komplexität. Vollständiger Text auf luhmaniac.de
Nimm Kontakt mit mir auf. Ich freue mich über deine Impulse.Willkommen zu einer neuen Folge von „Business Beyond Mind“! Heute nehme ich dich mit auf eine sehr persönliche Reise, die sich um die Themen Authentizität, Missverständnisse und die Herausforderungen innerer und äußerer Erwartungen dreht. Mein Name ist Ilja, auch bekannt als Sabala, und heute teile ich einige tiefe Einsichten, die ich auf meinem Weg gesammelt habe.In dieser Episode sprechen wir über:Die Schwierigkeiten, sich missverstanden zu fühlen: Erfahre, wie ich mit dem Druck umgehe, der entsteht, wenn Missverständnisse in Kommunikationen aufkommen, und wie das meine Gefühlswelt beeinflusst.Authentizität und Sichtbarkeit in der Selbstständigkeit: Ich teile meine Gedanken darüber, wie wichtig es ist, sich in seiner wahren Form zu zeigen und gleichzeitig die Erwartungen anderer zu navigieren.Die Einführung meiner School Community: Ich erläutere, wie diese neue Plattform es mir ermöglicht, authentische Verbindungen zu schaffen und meine Vision von einem unterstützenden Netzwerk zu verwirklichen.Die Herausforderung und Kunst, echte Kundenbeziehungen über Inhalte aufzubauen: Entdecke, warum direkte Interaktionen oft wirkungsvoller sind als massenorientiertes Marketing und wie ich persönliche Gespräche nutze, um echte Beziehungen aufzubauen.Besondere Momente der Episode:Persönliche Einblicke in die Emotionen, die ich beim Aufbau meiner Business-Community erlebe.Diskussion über das Kopieren von Ideen und Formaten in der Geschäftswelt und warum das mit Respekt und Herz gemacht werden sollte.Warum du diese Episode nicht verpassen solltest:Diese Folge bietet nicht nur einen tiefen Einblick in die emotionalen Aspekte der Selbstständigkeit, sondern gibt auch praktische Tipps, wie man Authentizität in sein Business integrieren kann. Zudem spreche ich über die Bedeutung von Community-Aufbau und wie ich meine Plattform gestalte, um echten Mehrwert zu bieten.Du willst mehr über Sabala und Möglichkeiten mit ihm zusammenzuarbeiten erfahren? Besuche einfach seine Homepage, oder kontaktiere ihn über LinkedIn.Sabalas Homepage
Stockholms kulturborgarråd Torun Boucher ifrågasätter i ett mejl till Kulturhusets vd varför Stina Oscarson och jag själv var med i debatten om N-ordet på Kulturhuset Stadsteatern. Kommunikationen som Kvartal Kultur tagit del av visar hur de synkroniserar sina svar för att hantera frågor från Kvartal, medan ett annat budskap kommuniceras internt. – Om det som står här stämmer så ljög Malin Dahlberg mig rätt upp i ansiktet, kommenterar Stina Oscarson. Av Ola Wong Inläsare: Magnus Thorén
Teltlejren på KU er nedlagt, selvom de studerende mod besættelsen kun fik et enkelt krav igennem af de 6 ufravigelige, som de havde. Ros til KU.Til gengæld sejler det for Folkemøde ledelsen. Kommunikationen er inkonsistent og der er tydelige referencer til Copenhagen Prides fatale udmeldinger for en måneds tid siden. Gad vide om de bruger samme model.Der er sat et punktum i den såkaldte Buste-gate. Der er indgået forlig mellem den nu afskedigede institutleder, der kylede en buste i havnen og Kunstakademiet. Til sidst går vi flæsket på både den nye kendisvin fra Christiane Schaumburg Müller og Berlingskes svar på Thomas Treo. Martin Martensen-LarsenAnna Thygesen
Binaji Marouf, kommunikations- och påverkanschef på Bris, berättar om organisationens arbete med kampanjen ”Det är inte för sent”, som riktar sig till unga som drabbas av gängkriminaliteten. Hur identifierade Bris vilka profiler som var rätt för att nå målgruppen? Vilka svåra avvägningar har de fått göra? Och varför valde organisationen Tiktok som kanal, en plattform de inte använt tidigare? Det avhandlas i avsnittet. Dessutom: Kommunikationen kring Eurovision, bakom kulisserna till Resumés intervju med Folklistan och Joakim Wallersteins (SD) medieturné.
I detta avsnitt av LifeTalk Podden utforskar vi den unika kopplingen mellan förälder och barn - Finns det en osynlig kommunikationsväg mellan oss? Dessutom får du ett nytt perspektiv till hur du kan skapa harmoni mellan din egen personliga tillväxt och att vara helt närvarande med andra. Slutligen delar vi konkreta strategier för att minska självkritik och tvivel samtidigt som du ökar självkänsla och välmående. Så missa inte detta tankeväckande avsnitt av LifeTalk Podden!
Da Politiet lukkede deres efterforskning af Nord Stream-sprængningerne, lukkede de også ned for kommunikationen. Faktisk så meget, at de udpenslede i en pressemeddelelse, at de ikke ville give interviews om sagen. Kommunikationen har fået mange – også Steffen Hjaltelin – til at udlede, at så var det nok ikke russerne, der stod bag. Omvendt var sagen og spekulationerne hurtigt væk igen fra nyhedsbilledet. Vi taler også om chipsproducenten Kims, der får hård kritik for kampagnen Kims Chips Battle. Ifølge Forbrugerrådet har de valgt influencere, som kommunikerer for meget i børnehøjde. Eksperter: Steffen Hjaltelin og Ida Strand, Kræftens Bekæmpelse Vært og redaktør: Marie Nyhus Lyd og teknik: Rakkerpak Productions Klip og lydmix: René Slott Musik: Christian Schødts-Sørensen
Kommunikationen sejler i Køge. Kommunen virker både arrogant og panisk i sagen om overgrebene på Borup Skole. Skoleledelsen er sat helt ud af spillet og forældrene er af gode grunde helt oppe i det røde felt. Hvorfor er der ikke styr på kommunikationen? Det er en væsentlig del af enhver krisehåndtering, men det virker nærmest som om man har forsøgt at gå under radaren med de her sager i årevis. Der er nyt fra Cillemouse aka Cecilie Haugaard og det virker som om der er ved at komme lidt styr på sagerne. Men den bog bliver aldrig en vindersag. Bendtners nye kæreste er krænket på eks-fodboldspillerens vegne. På grund af en hat. Hvorfor Jim Lyngvild har eksperimenteret med AI fotos af Kong Frederik i de asatroendes blad Vølse står en smule uklart, da kritikerne mener at Lyngvilds konge er for feminin og der er for mange blomster på billederne. I bliver også klogere på hvad Vølse betyder.Anna ThygesenMartin Martensen-Larsen
In der geschichteten Gesellschaft hatten Adel und Volk nicht die gleichen Rechte. Infolge des Justizverweigerungsverbots entfallen solche gesamtgesellschaftlichen Vorgaben für die Rechtsentscheidung. Gerichte ersetzen sie durch Vorgaben, die sie autonom definieren können und die ausschließlich ihrer Funktion dienen: Profession und Organisation. Die „gottgebene“ Schichtung der Ständegesellschaft ist kein Entscheidungskriterium mehr. Das Gericht ersetzt derlei Vorgaben durch selbst bestimmbare Vorgaben: Organisation und Profession werden entscheidend dafür, wer wie unter welchen Bedingungen „Mitglied“ des Gerichtssystems werden kann und wie Entscheidungen herbeizuführen sind. Beide Vorgaben sind funktional orientiert. Sie dienen der Autopoiesis und damit der Autonomie. Das Gerichtssystem organisiert seine Kommunikation selbst – in Form von Behörden, Ausbildungsbedingungen, Kompetenznachweisen, Selbstaufsicht etc. Evolutionär war diese Entwicklung riskant. Immerhin wurde die Rechtsentscheidung von einer Vorgabe abgeschnitten, die jahrtausendelang das Weltbild geprägt hatte. Auch wenn es Kritik gibt, die bezweifelt, dass Gerichte unabhängig vom sozialen Ansehen entscheiden würden – es bleibt die soziologische Frage: Welche sozialen Einrichtungen waren nötig, um eine derartige Autonomie zu behaupten und abzusichern? Als Voraussetzungen kann man feststellen: Profession und Organisation. Aber was bedeutet das? Die Theorie sozialer Systeme bricht diese Begriffe auf die operationale Ebene herunter: Beides sind Operationen, die durch Kommunikation ausgeübt werden. Die Kommunikation ist funktional, sie dient der Grenzziehung zwischen Gerichtssystem und Umwelt. Indem das Gerichtssystem laufend eingrenzt, was professionell/unprofessionell ist, reproduziert es sich selbst. Der Begriff der Autopoiesis wird hierin erneut greifbar: Wie jedes soziale System, reproduziert auch das Gerichtssystem alle Kommunikationen, aus denen es besteht, ausschließlich selbst. Wie man RichterIn werden kann, was als professionell zu gelten hat, all das kann das Gericht selbst definieren und laufend internen Bedürfnissen anpassen. Die gesamtgesellschaftliche Vorgabe der Schichtung wird durch systeminterne Vorgaben ersetzt: Es braucht juristische Kompetenz, um Rechtsentscheidungen zu treffen. Durch Kompetenz wird dann auch die Frage entschieden, welche Organisationen ein Gerichtssystem braucht, welche Rollen es gibt und wie diese Organisationen zu arbeiten haben. Das System reguliert sich selbst und zwingt sich zur Selbstbeobachtung. Es gibt eine Dienstaufsicht. Es definiert, wie viel erledigt werden muss. Es koordiniert zeitliche Abläufe durch Termine. Die Interaktion im Gerichtssaal bedeutet Kommunikation unter Anwesenden und ist durch selbst entworfene Verfahrensregeln festgelegt. Der Umgang mit Fehlern ist systemintern reglementiert. Interne Streitigkeiten werden durch Argumentation gelöst, die wiederum professionell sein muss. Wer welche Positionen, Einkommen und Karrierewege einschlagen kann, wird ebenso durch Kommunikation definiert. Profession ist die Voraussetzung für Organisation. Karrierefragen werden durch Selbst- plus Fremdreferenz entschieden. Zwei Perspektiven müssen miteinander abgeglichen werden. Dies mag sich systemintern auf das Verhalten von RichterInnen auswirken. Die Umwelt könnte aber ihr Verhalten nicht „steuern“. Ein negatives Presse-Echo auf ein Urteil würde nichts am Gehalt, an der Position und an der Rechtsgültigkeit der Entscheidung ändern. RichterInnen können nicht für die Folgen ihrer Entscheidung verantwortlich gemacht werden! Durch Organisation wird dieses Risiko abgedeckt. Organisation ermöglicht Unverantwortlichkeit für die Folgen von Entscheidungen. Profession und Organisation sind also funktional äquivalent. Durch Profession kann das Gericht autonom entscheiden... Vollständiger Text auf luhmaniac.de
Offene Gespräche als Schlüssel zur Mitarbeiterzufriedenheit. In dieser Podcastfolge erkunden wir verschiedene Aspekte, von informellen Kommunikationen über regelmäßige Mitarbeitergespräche bis hin zur strategischen Budgetierung von Weiterbildungen. Erfahre, wie diese Elemente die Basis für erfolgreiche Mitarbeiterentwicklung bilden. Wir sprechen unter anderem über: - Die Rolle von informellen Gesprächen: Ungezwungene Kommunikation ermöglicht es Mitarbeitern, ehrlich über ihre Zufriedenheit und Wünsche zu sprechen. - Feedback als Motor der Entwicklung: Die Kraft des Feedbacks wird beleuchtet, da es Mitarbeitern die Möglichkeit gibt, sich weiterzuentwickeln und ihre Leistung zu verbessern. - Weiterbildungsbudgetierung: Die finanzielle Seite der Mitarbeiterentwicklung wird angesprochen, mit einem Schwerpunkt auf der Budgetierung von Weiterbildung als Teil der Personalkosten. - Umgang mit teuren Ausbildungen: Strategien werden diskutiert, um sicherzustellen, dass teure Ausbildungen sowohl für das Unternehmen als auch für die Mitarbeiter von Nutzen sind. Selbstentwicklung als Voraussetzung: Die Bedeutung der Selbstentwicklung der Führungskraft wird betont, um Mitarbeiter auf ihrem individuellen Entwicklungspfad voranzubringen. Viel Freude beim Zuhören!
Idag har vi ett specialavsnitt framför oss med Robert Almberg, tränare i Stabekks Tennisklubb och Jörgen Vestli, landslagstränare för damlandslaget i Norge på 20% samt för NTG/NTGU i en 80%-ig tjänst. Almberg hjälper även till på NTGU en dag i veckan. Almberg har tidigare varit tränare i flertalet svenska tennisklubbar samt för Region Göteborg och Region Väst, och Jörgen Vestli har i många år arbetet för det norska tennisförbundet. Det här avsnittet är indelat i två olika delar: första delen är med Almberg och Vestli ihop där vi pratar om samarbeten på olika sätt. Hur ser samarbetet ut mellan de olika högskole- och gymnasiealternativen Wang och NTG? Är det mycket samarbeten mellan klubbarna i Oslo? Kommunikationen mellan förbund och klubbtränarna? Finns samarbete mellan de nordiska nationerna? I den andra delen är det enbart Jörgen Vestli jag samtalar med. Han berättar om sin bakgrund, ger sin syn på situationen med att spelare åker över till college, varför det ser tunt ut i återväxten på damsidan och om varför det varit både positivt och negativt med många svenska tränare i Norge. Hjälp gärna podden att växa genom att stötta den – alla bidrag är enormt uppskattade! Patreon: https://www.patreon.com/linuspabaslinjen/membership Swish: 0730240031
Im Rechtssystem bilden Gerichte das Zentrum. Und nur dort gibt es einen Zwang zu entscheiden. Was bedeutet das für die operative Geschlossenheit des Systems? Dies untersucht der sechste Abschnitt in zeitlicher und sachlicher Hinsicht. Zunächst geht es um die Zeitdimension von Entscheidungen. Eine Entscheidung kann nur in der Gegenwart getroffen werden. Sie unterbricht den Zusammenhang von Vergangenheit und Zukunft und stellt ihn neu wieder her. Die Form dieser Unterbrechung und Neuverknüpfung nennen wir eine Entscheidung. Wie aber verknüpft ein operativ geschlossenes System Vergangenheit und Zukunft? Die Vergangenheit wird im Fallformat rekonstruiert, mithilfe des Rechts, das ebenfalls in der Vergangenheit zustande kam. Beachtet wird nur, was für den Fall rechtsrelevant ist. Alles andere wird abgeschnitten. Aus dieser Limitierung von Informationen zur Vergangenheit ließe sich allerdings noch keine Gerichtsentscheidung ableiten. Es braucht zusätzlich einen rechtlichen Zukunftsentwurf. Die Zukunft wird skizziert, indem man Entscheidungsregeln entwickelt, die dann auch für gleiche Fälle in der zukünftigen Gerichtspraxis gelten werden. Zum Beispiel: Regeln, wie Gesetze zu interpretieren sind oder wie der Fall abstrahiert werden kann. Es gilt, Beschränkungen zu erfinden, die in Zukunft bindend sein werden. Man mutmaßt in der Gegenwart über eine zukünftige Gegenwart. Auf diese Weise schließt sich das Kommunikationssystem Recht zeitlich. Die Entscheidung des Gerichts konstruiert eine Verbindung von Vergangenheit und Zukunft, für die es so in der Realität keine Entsprechung gibt. Die Zukunft wird auch von anderen, unabsehbaren Entscheidungen mitgeprägt werden. Wenn die heute prognostizierte Zukunft eintritt, wird sie eine andere sein als die Prognose vermuten ließ. Die Gerichtsentscheidung konstruiert eine Eigenzeitlichkeit des Falls, eine zweite Zeit. Zeit wird als Differenz gehandhabt: Sie ist die Konstruktion eines Beobachters. Jede Beobachtung, die in der Kommunikation zum Ausdruck bringt, muss mit anderen Beobachtungen synchronisiert werden. Dabei handelt es sich zwangsläufig um eine Auswahl von Unterscheidungen und Bezeichnungen. Nur das, was zugrunde gelegt wird, ist anschlussfähig für andere Kommunikationen. Bei der rechtlichen Entscheidungsfindung erfüllt die Rekonstruktion der verschiedenen Perspektiven des Streitfalls die Funktion, sich auf die streitenden Parteien und auf die Vergangenheit zu beziehen. Das Erfinden von Entscheidungsregeln („Richterrecht“), die in gleichen Fällen wiederverwendet werden können, erfüllt dagegen die Funktion, sich auf die Zukunft zu beziehen und gesellschaftliche Erwartungen an das Recht zu stabilisieren. In der Sachdimension fällt auf, dass Gerichte sich selbst darin überwachen, ob ihre Entscheidungen auch konsistent sind. Dies geschieht durch Beobachtung zweiter Ordnung. Gerichte beobachten Rechtsentscheidungen (Rechtsprechung, Gesetzgebung und Verträge), welche ebenfalls zuvor Rechtsentscheidungen beobachtet hatten. All dies geschieht durch Interpretation von Texten. Gerichte interpretieren Rechtsentscheidungen allerdings anders als Politik und Wirtschaft. Gesetzgeber und Vertragspartner müssen nicht konsistent zwischen rechtmäßigen und nicht rechtmäßigen Interessen unterscheiden. Gesetze und Verträge dienen politischen bzw. wirtschaftlichen Zwecken. Wie ein Gericht das Gesetz oder den Vertrag im Streitfall beurteilen würde, können Politik und Wirtschaft nur antizipieren. Gerichte belegen dagegen durch Argumentation, dass ihre Entscheidungen rechtlich konsistent sind. Vollständiger Text auf www.luhmaniac.de
In dieser Folge schauen Martin und ich auf Konflikte. Als Scrum Master oder Agile Coach arbeitest du für gewöhnlich mit Menschen und Teams, an Prozessen oder mit Jira. Aber genauso wie Organisationen soziale Systeme sind und aus Kommunikationen bestehen, so gilt das gleiche auch für Teams. Und da Konflikte häufig auftreten, ja sogar notwendig sind, lohnt sich der systemtheoretische Blick auf Konflikte sehr. Zu welchen neuen Erkenntnissen das führt, erfährst du in dieser Folge. Immer wenn Du deine Frage stellst, bieten Martin und David eine live Zoom-Session an, in der sie Deine Frage beantworten. Kommst Du live dazu, hast Du im Anschluss die Möglichkeit noch an der Diskussion teilzunehmen. Die Termine zur Teilnahme findest Du auf den unten angegebenen Social Media Kanälen oder auf unserer Webseite unter https://wir-muessen-reden.net. Dort kannst Du uns auch deine Fragen stellen. Oder einfach an podcast@wir-mussen-reden.net Martin Aigner: Twitter: @aigner_martin LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/martin-aigner-865064193 David Symhoven: LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/david-symhoven-2a04021a5/ Link zum Buch: https://www.amazon.de/Die-Kunst-Konflikts-Konflikte-Supervision/dp/3849705021
Från 2019. Orkanen Katrina drar in över staden New Orleans i augusti 2005 . Skyddsvallarna brister och många människor dör i vattenmassorna. I kaoset följer plundring, dödligt våld och hjältedåd. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. - Jag hatar att behöva säga det här men vi har inte tillräckligt många liksäckar.Den varningen går ut i lokalradiokanalen WWL New Orleans precis innan orkanen når stan.- Man rådde folk att skriva sina namn med permanent bläck på armen så att man åtminstone skulle veta vilka de var när man hittar kropparna, säger Dave Cohen, nyhetschef på radiokanalen.Stora delar av New Orleans ligger under havsnivån och när det står klart att orkanen Katrina är på väg rakt mot staden inser många att katastrofen är nära.Men inte alla. Evakueringsordern kommer för sent och tusentals människor blir kvar i staden för att de inte förstår allvaret eller för att de på grund av fattigdom inte har råd eller möjlighet att evakuera.Länge förstår inte omvärlden vad som händer inne i New Orleans. Under veckorna som följer kastas staden in i kaos. Kommunikationen fungerar knappt och plundringar och våldet ökar. Inom poliskåren sprids rykten om att polischefen sagt att man får skjuta plundrare och insatspolisen Dwayne Scheuermann får ett liknande besked av sin chef:- Det som sades var: säg åt dina underordnade att göra vad samvetet tillåter dem att leva med.Dwayne Scheuermann berättar för P3 Dokumentär om den händelse som fick honom och flera andra poliser åtalade efter Katrina.Men det här är också en berättelse om en stad som reser sig och om invånare som gör allt för att rädda människor i nöd.En dokumentär av: Maria Hansson BotinProducent: Magnus ArvidsonDokumentären är producerad 2019.
Die Gäste im aktuellen SMP LeaderTalk sagen: Zuerst muss man an Systeme ran. Nur dann ändert sich auch das Verhalten der Mitarbeitenden. Die Experten für Future Leadership sind nämlich überzeugt, Unternehmen bestehen aus Kommunikationen.
Vad händer med den mellanmänskliga tilliten när alltmer i vår vardags kan ordnas digitalt? Författaren och skribenten Boel Gerell reflekterar över trollens skepnad på internet och i verkligheten. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2023.När en nätbaserad säljsajt lanserar en ny lösning för frakt är det inte i första hand det praktiska i att du kan få prylarna hemskickade som lyfts fram. Nej, den stora vinsten är att du slipper träffa säljaren. En serie reklamfilmer gestaltar obehaget mötena förväntas föra med sig när du tvingas in i okända människors hem och konfronteras med deras egenheter, allmänna snusk och oönskade förtroenden. Vad säljsajten spelar på i sin marknadsföring är den känsla av otrygghet och främlingskap många av oss upplever i våra digitala liv. I takt med att allt fler tjänster, relationer och transaktioner förläggs till nätet växer det fysiska avståndet mellan oss. Kommunikationen har demokratiserats och vem som helst kan göra sin röst hörd i offentligheten, men rösten måste inte nödvändigtvis åtföljas av ett ansikte och även om den har ett ansikte, är det inte säkert att det är ditt. Med några enkla klick kan du byta namn, ålder, kön och utseende och förvandlas från en vuxen man till en prepubertal flicka. Du kan bli en bankman som försynt ber om ett lösenord och du kan på en och samma gång bli rasist och antirasist och starta en hätsk debatt med dig själv för att locka andra att reagera och avslöja sina verkliga åsikter.Du kan bli ett troll.Ett nättroll som för sitt eget nöjes skull – eller for the lulz som det heter – ägnar sin tid åt att driva andra människor till vansinne. Trollet bakom skärmen är en populär och målande bild och det gör ingen skillnad att termen egentligen kommer från engelskans ”trolling” som i att dra en rev med blänkande drag efter en fiskebåt. Det är trollet vi ser ändå, hamrande på sina tangenter i dunklet bakom fördragna persienner. Trollet som antar ständigt nya skepnader, blåser upp sig, hotar och förleder men spricker i solen och visar sig vara en räddhågsen nolla. Som trollen i sagans värld verkar nättrollen i det tysta i vår närhet och kan inte säkert särskiljas från andra. Innan konstnären John Bauer kring förrförra sekelskiftet gav folksagans troll dess krumma rygg och grova drag kunde de vara vem som helst av oss. Inte fulare och klumpigare än någon annan, tvärtom ibland vackrare och med ett sätt att tala som bäst beskrivs som poetiskt. Det som avslöjar trollet som troll är något som låter sig anas i förbifarten, någon liten avvikelse som ett par ovanligt stora öron eller varför inte en svans som hastigt och oväntat tittar fram ur kläderna. Men framförallt är det moralen som är en annan. För det människan tycker är rätt och riktigt anser trollet vara fel och det sägs att trollens värld är bakvänd. Frågan är förstås från vilket håll man betraktar tillvaron, ur trollets vinkel är det ju människorna som beter sig avigt. Bobbo Sundgren beskriver i sin självbiografiska bok ”Så blev jag ett av Sveriges värsta nättroll” hur han under sin tid som ”elittroll” som han kallar sig – såg sig som en yttrandefrihetens förkämpe. När han fjärmade han sig från det övriga samhället hittade han en ny gemenskap hos trollen. Bland andra troll blev det som tidigare varit avvikelser – om inte svans och stora öron så beroende och diagnoser – det normala. Samtidigt som verksamheten – att skapa kaos och förvirring på olika sociala plattformar – tycktes som en meningsfull och till och med beundransvärd syssla. En fråga om perspektiv alltså och också om antal. Ett ensamt troll är kanske en udda figur, medan tjugo är ett normbildande kollektiv. Medan trollfabrikerna lever på sin kapacitet att sprida desinformation skaffar sig tullkvinnan Tina i John Ajvide Lindqvists novell ”Gräns” ett existensberättigande genom sitt unika väderkorn för lögner. I övrigt har hon ingen plats i samhället, hon är för ful, för annorlunda och för omöjlig. Först i mötet med den märklige Vore tänds livet i henne, tillsammans med en kraft som gränsar till det destruktiva. Vad som är moraliskt rätt avgörs av vems blick som tillåts definiera världen och det som i någons ögon är ett bestialiskt övergrepp är för någon annan en nödvändig handling. När Tina sent omsider finner ut vem Vore är och vad han gör – stjäl och byter bort barn som troll i urminnes tider har gjort – är samförstånd hennes starkaste känsla. I gemenskapen med Vore hittar Tina – eller Reva som hon egentligen heter – ett sätt att finnas till utan att göra våld på sig själv. Men för huvudpersonen i den danske författaren Rasmus Daugbjergs roman ”Troll” är det skogen, jorden, grödorna och djuren som är förutsättningen för hennes liv och när hon ser att människorna skadar och dödar naturen måste hon själv skada och döda människorna. Logiken är given för henne, moralen glasklar, men inte desto mindre plågsam. Motvilligt tar hon sig för att göra det hon ska, som ett arbete, en plikt. För människorna är våldet obegripligt, de förstår inte varför de straffas för något som de ser som självklart: att odla jorden och äta grödorna. Att döda djuren och steka köttet över en eld. Att hugga ner träden för att få ved till brasan. Allt som för trollet är oförlåtliga förbrytelser är för människorna en förutsättning för ett värdigt liv och i glappet mellan världarna ryms den stora existentiella tragiken. Att vårt sätt att leva inte är hållbart i längden, att vi är för många, för aningslösa, för upptagna av nuet och oss själva för att förstå konsekvenserna av det vi gör. Bara en kvinna ser och vet – Karoline – och i hopp om att skonas av trollet och få leva slutar hon äta. Medan de andra arbetar i skogen och på fältet, jagar och bränner och hugger, blir hon kvar ensam i sitt hus och ser på. Men kan man i längden gå emot den mänskliga naturen? Är inte människan redan vid födseln dömd att bli en kugge i det självförstörande maskineriet? Från skogsbrynet betraktar trollet henne och väntar på ett tecken på att också hon bär på synden. Och snart nog slinker verkligen en liten brödbit in mellan hennes tänder. I Rasmus Daugbjergs roman blir trollet en vanmäktig trädkramare med hårda nävar och vassa klor. En klimataktivist som inte skyr några medel för sin sak och som ensam tar på sig ansvaret för att straffa hela mänskligheten. Tills uppgiften blir henne övermäktig och hon själv blir en av dem som sväljer världen bit för bit och i resignationen ryms insikten om det omöjliga i utanförskapet. Vi kan isolera oss i våra hem, gömma oss bakom alias och skärmar och låtsas vara någon annan. Men till syvende och sist är vi alla sammanlänkade av så mycket mer än det världsomspännande nätet. Så länge vi lever och andas är vi en del av samma förgängliga värld och när vi ätit vår sista bit bröd och strömmen sinat i eluttaget tumlar vi ut i det vikande dagsljuset och ser varandra som dem vi verkligen är. Inte troll eller hotfulla, märkliga främlingar utan rätt och slätt – människor.Boel Gerell, författare och skribent Litteratur:Bobbo Sundgren: Så blev jag ett av Sveriges värsta nättroll (Pug förlag)Ebbe Schön: Svensk folktro A-Ö (Prisma)John Ajvide Lindqvist: Gräns (Ordfront)Rasmus Daugbjerg: Troll (Flo förlag) Översättare: Andrea Lundgren.
Die meisten Menschen tun es täglich: mit anderen Menschen digital interagieren. Wir telefonieren, schreiben SMS, Whatsapp-, Signal-Messages oder Nachrichten auf einem beliebigen anderen Messenger, kommentieren News-Artikel oder Tweets, tweeten selber, schreiben E-Mails, tauschen Dateien aus. Digitale Kommunikation lässt häufig weniger Raum für Grau- und Zwischentöne und lädt dazu ein, eher Meinungen als vertiefte Analysen zu veröffentlichen. Beiträge in den sozialen Medien können falsch verstanden werden und sogar dazu führen, dass Fanatiker andere bedrohen. Egal ob digital oder analog: Wir sollten wieder anfangen miteinander zu kommunizieren, statt gegeneinander Monologe zu führen.
Flera lyssnarfrågor har kommit in efter den senaste serien om den transatlantiska människohandeln. I veckans avsnitt besvarar jag några av dom. Det blir en episod om huruvida ”reperations” (alltså ekonomisk gottgörelse) har betalats ut till de drabbade av slaveriet, uttrycket ”40 acres and a mule” och hur förslavade från vitt skilda kulturer och regioner kunde kommunicera med varandra. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Flera lyssnarfrågor har kommit in efter den senaste serien om den transatlantiska människohandeln. I veckans avsnitt besvarar jag några av dom. Det blir en episod om huruvida ”reperations” (alltså ekonomisk gottgörelse) har betalats ut till de drabbade av slaveriet, uttrycket ”40 acres and a mule” och hur förslavade från vitt skilda kulturer och regioner kunde kommunicera med varandra. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
2023 er skudt i gang med første udgave af Småt Brændbart Ugens Krise og der er ild i podcasten. Københavns kulturborgmester Mia Nyegaard beskyldes for dårlig ledelse og forvaltningen er i oprør. Men hvad handler sagen egentlig om? Er det bare en crazy chef eller handler krisen også om et lavt ambitionsniveau hos nogle medarbejdere, der ikke tåler kritik fra en kvindelig politisk chef, der vil have orden i penalhuset? Og hvad med fagforeningerne? Får de mon julelys i øjnene, når de kan banke en sag op? Vi når også forbi den nye chef for lobby-bryggeriforeningen, Nick Hækkerups brok over Sundhedsstyrelsens nye alkoholanbefalinger. Sjovt nok var Hækkerup, for 20 minutter siden, S-minister og mente noget helt andet. Kommunikationen sejler som sædvanlig i det Danske Kongehus, men heldigvis er den svenske Konge knaldet ud over forskelsbehandlingen af hans søn, da tronfølgeloven blev lavet om og man besluttede at Prinsesse Victoria (selvfølgelig) skulle være Dronning. Hvor meget ude af trit med tiden og folkestemningen kan man overhovedet være? For slet ikke at tale om det engelske Kongehus eller det spanske for den sags skyld. Lyt endelig med. Medvært: Martin Martensen-Larsen, kunstner, podcastvært og jurist See omnystudio.com/listener for privacy information.
Nachdem im Sommer unser Blogartikel zur Unterscheidung dieser beiden Begriffe online gegangen ist (Link zum Blog einbetten), wurden wir darum gebeten, dieser Thematik eine ganze Podcastepisode zu widmen! Gewünscht getan. Was ist eigentlich ein System? Im Alltagssprech verwenden wir das Wort „System“ meistens, ohne uns tiefergehende Gedanken darüber zu machen, was hinter diesem Begriff steckt. Ab wann können wir eigentlich getrost von „System“ sprechen und wodurch ist ein solches gekennzeichnet? Was alle Systeme eint, unabhängig davon, ob es sich um soziale oder biologische Systeme handelt, ist, dass sie sich nach außen abgrenzen und in ihrem inneren ein gewisses Beziehungsgeflecht zwischen Systembestandteilen aufweisen. In sozialen Systemen sind es beispielsweise Handlungen- oder Kommunikationen, die aneinander Anschluss finden und das jeweilige Systemverhalten prägen. Als systemisch und systemtheoretisch inspirierte Berater geht's uns immer darum, Muster (sich reproduzierendes Systemverhalten) zu beobachten und sie auf Funktionalität und Dysfunktionalität zu überprüfen. Systemtheorien Die eine wahre Systemtheorie gibt es nicht. Sprechen wir Kurswechsler von Systemtheorie, beziehen wir uns auf die neuere soziologische Systemtheorie nach Niklas Luhmann. Wenn wir im allgemeinen Sprachgebrauch von Systemtheorie sprechen, dann wird darunter jedoch eine interdisziplinäre Betrachtungsweise zur Beobachtung und Beschreibung von Systemen gemeint. Ludwig von Bertalaffny war einer der ersten, der gezielt der Frage nachging, wo sich in Biologie, Physik und dem sozialen Zusammenleben gemeinsame Phänomene finden lassen, aus denen sich fachübergreifend lernen ließ. Dabei stieß er auf Phänomene wie Selbstorganisation und Komplexität, die uns bis heute maßgeblich umtreiben. Niklas Luhmann, stark durch die Gedanken des Systemtheoretikers Parsons inspiriert, liefert uns mit seiner soziologischen Systemtheorie eine messerscharfe Navigationshilfe für den Verstand, die im Alltag als Organisationsentwickler dabei unterstützt, auf hilfreiche Fragen zu kommen, die aber keine konkreten Handlungsvorschläge macht. Die Systemtheorie schweigt und genießt, ließe sich sagen. Systemisches Denken – systemischer Ansatz Anders sieht es da bei den systemischen Ansätzen aus. Hierbei handelt es sich nicht um eine in sich geschlossene Theorie, sondern um ein Paradigma, dass durch unterschiedliche Theorien, Haltungen, Methoden und Werkzeuge inspiriert ist und im Gegensatz zur Systemtheorie ein eher handlungsleitendes Interesse im Umgang mit sozialen Systemen verfolgt. Hier geht es also insbesondere um konkrete Arbeitsmittel, die in der Praxis herangezogen werden können, um Kommunikationsmuster nicht nur zu beobachten, sondern sie auch zu verändern. Ein Werkzeug, um problembehaftete Muster zu verstören sind beispielsweise die systemischen Fragen (Verlinkung zur Podcastepisode/ Navihilfe). Letztendlich ist systemische Arbeit von den unterschiedlichen Systemtheorien inspiriert. Obwohl beide Begriffe etwas Unterschiedliches meinen, sei an dieser Stelle betont, dass die neuere Systemtheorie und das systemische Denken nichts Gegensätzliches oder sich Ausschließendes darstellen, sondern sich- je nach Gebrauch- sogar äußerst klug ergänzen. Stellen wir Kurswechsler jedenfalls immer wieder fest
Kender du det bare at blive mødt i en samtale? En ting der kan få en samtale til at føle utilfredsstillende, det er når parterne har forskellige mål med den, så i dag taler vi om hvilke tre mål, der typisk er for en samtale mellem venner. Modellen vi referer til hedder ‘The triforce of communication'.Musikken i podcasten er komponeret af Yuiliana Wijaya fra @yulianamusicstudioReferencer:Multiamory: The Triforce of Communication (podcastværter Dedeker Winston, Jase Lindgren og Emily Matlack)Multiamory: Five Ways To Suck Less At Communication: The Revival (podcastværter Dedeker Winston, Jase Lindgren og Emily Matlack)
Vår samtalsserie Bakom kulisserna fortsätter och i den fyrtioförsta delen försöker vi vända och vrida på begreppet kommunikation. Och kanske mer specifikt hur vi balanserar känslor och logik när vi interagerar med varandra. Ska vi verkligen kunna diskutera allt? Krävs det att man är den vuxne i rummet och innebär
Bæredygtighedsdagsordenen ændrer spillepladen for, hvordan virksomheder kan agere – og ikke mindst kommunikere. Faldgruberne er mange, men kommunikatører bliver mere magtfulde i en verden, hvor transparens, tydelighed og præcision bliver afgørende.
Då, så, ba, va, liksom och typ är ord som irriterar många lyssnare. Men är orden onödiga? Nej, säger språkprofessorn, tvärtom är diskurspartiklar viktiga för talspråket. Veckans språkfrågorAnvänds så på ett onödigt sätt? Till exempel i den här meningen Ur miljö- och klimatsynpunkt så kommer det att bli ett händelserikt år. Eller Igår så städade vi.Varför använder ni i programmet Språket ordet då som utfyllnadsord? Kan ni försöka dra ner på då-andet? Varifrån kommer fenomenet att lägga till ett på som i exemplen blåser på, fryser på och steker på?Är så att säga och helt enkelt finare utfyllnadsord än typ, ba och liksom och är det en klass- bildningsfråga vilka utfyllnadsord människor använder?Varför säger folk liksom?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
I veckans avsnitt tar vi upp missar i kommunikationen. Allt från felskrivna PM, felringningar och misstolkade situationer till vilda gissningar under menyskrivning inför lunchen när chefen bryter ohörbart på ett annat språk och dagens lunch skrivs ut att bestå av varulv och rovdjur. Vad det egentligen skulle ha stått får du veta i veckans avsnitt.Detta och mycket mer i veckans avsnitt av Sveriges största resturang-podd.Fred, kärlek och Fernet!Medverkande: Jesper Borgenstrand, Emelie Hjärtström, Henrik Olsen, Charlie PetreliusKöp HPR-merch på: Hantparestaurang.seStöd oss på Patreon: Hänt På RestaurangFölj oss: FB Hänt På Restaurang / Insta: RestauranglivMusik:Henrik Olsen - Hänt På Restaurang Theme See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Können staatliche Stellen Telegram zur Entfernung von Beleidigungen, Todesdrohungen und anderen rechtswidrigen Kommunikationen oder sonst Apple und Google zur Entfernung von Telegram aus den Appstores zwingen? Der Beitrag Telegram verbieten? – Rechtsbelehrung 103 erschien zuerst auf Rechtsbelehrung.
Vi synes selv, at vi udtrykker os klart – men alligevel bliver vi misforstået, vores partner bliver irriteret eller vi ryger i konflikt. I denne episode deler Maj Wismann på de 5 filtre i kommunikationen, som forskerne ved Denver University opdagede i deres observationsstudier af par. De 5 filtre er alle med til at øge misforståelser og hindre den tætte og nære kontakt. Link https://websexolog.dk/fa-sexlysten-tilbage/