Podcasts about tammerfors

Borde Åbo ta modell av Tammerfors och satsa på att bygga en spårväg? Debatten hettar till i takt med att kommunalvalet närmar sig och nya fullmäktige som tillträder efter valet kommer att ta beslut i frågan. Förespråkarna tser spårvägen som nödvändig för att tillgodose transportbehoven i en snabbt växande stad. Man tror också på andra positiva effekter, som till exempel ett lyft för näringslivet. Kritikerna varnar för en alltför hög prislapp och ifrågasätter utredningar som visar att spårvägen skulle vara en lönsam investering. Slaget debatterar frågan med kommunalvalskandidaterna Markus Blomquist (Sfp) och Johan Ekman (Vf) i Åbo. Ville Hupa leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Vi fortsätter med resetips och historier från familjeresor som gått riktigt snett och som folk helst vill glömma. Lyssna och få tips på vilka resor du kan göra med familjen.  Vi snackade även om att stalka Arne Alligator och Jonnys exotiska resa till Tammerfors där han besökte Comic Con.

Viking Sallys tragiska historia, från första mordet till Estoniakatastrofen, börjar på Östersjön 1980. Färjan Viking Sally markerar en ny era, men snart börjar fasansfulla händelser inträffa ombord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 1986. Biträdande purser Harry Nordström vaknar på Viking Sally en sommarmorgon. Fartyget är på väg från Åbo till Stockholm, och snart är det dags att börja ett nytt arbetspass bakom informationsdisken.Men dagen blir långtifrån vanlig – det har skett ett våldsamt mord ombord på färjan.Mordet blir den första av flera tragedier på Viking Sally. I slutet av 80-talet får Viking Sally det otäcka smeknamnet mordbåten av svenska pressen.Men de blodiga våldsdåden är inte de mest tragiska händelserna på Viking Sally. 1994 åker fartyget iväg på sin sista resa med ett nytt namn målat på fören: Estonia.Intervjupersoner: Harry Nordström/Biträdande purser på Viking Sally, Tuomas Rimpiläinen/kriminal- och rättsreporter och författareProgrammet gjordes av: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.seProducent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.seManus: Maiju Ristkari och Tiina Laitila KälvemarkSlutmix: Eskil LövströmBerättarröst: Ramin FarzinÖvriga medverkande: Pauli Kivistö/Amanuens Forum MarinumArkivklipp: Sveriges Radio och YleProgrammet gjordes vintern 2024.Fler Dokumentti-poddar hittar du i vår app Sveriges Radio Play – sökordet är Dokumentti.Programmet finns också på finska: Viking Sally – ensimmäisestä murhasta Estonia-katastrofiin.Vad hände med Viking Sally?Fartyget Viking Sally var med om flera våldsbrott och tragedier och förliste slutligen 1994 under sitt nya namn Estonia.I juli 1986 sker det första mordet på Viking Sally då affärsmannen Antti Eljaala från Tammerfors dödas i sin hytt av sjömannen Reijo Hammar från Åbo.I januari 1987 kastar en man resväskor i vattnet från Viking Sally. Väskorna innehåller mannens hustru, mördad och styckad. Kroppen hittas aldrig.I juli 1987 misshandlas två tyska ungdomar på Viking Sallys helikopterdäck, Bettina Taxis och Klaus Schelkle. Klaus Schelkle dör av sina skador.Fartyget säljs flera gånger och byter år 1993 namn till Estonia. M/S Estonia förliser på Östersjön den 28 september 1994. 852 människor dör och 137 överlever katastrofen.Vilket slags fartyg var Viking Sally?M/S Viking Sally tas i trafik på Östersjön 1980 och markerar början på en ny era inom sjöfarten mellan Sverige och Finland.Fartyget är ett av Östersjöns största passagerarfartyg och trafikerar rutten Åbo-Stockholm året runt. Viking Sally är nästan 160 meter lång och har 2 000 passagerarplatser och 460 bilplatser. Hon är ett nöjescentrum med restauranger, butiker och en bastuavdelning.Fartyget är beställt av Rederi Ab Sally och levereras från ett tyskt varv till Mariehamn i februari 1980.År 1990 säljs Viking Sally och byter namn till Silja Star. Senare under 1990 får fartyget nytt namn igen, hon blir Wasa King och börjar i huvudsak trafikera rutten Umeå-Vasa. 1993 säljs fartyget igen, den här gången blir det nya namnet Estonia.

I denne epsioden besøker lærerutdanningen i Tammerfors og snakker med rektoren på en praksisskole, Aulikki Leisku-Johansson, praksisveilederen og lærer Imona Haltunen og lærerstudenten Lotta Heikinen Abdali. Vi setter oss inn i hvordan den finske lærerutdanningen er bygd opp. Episoden er tatt opp før de siste PISA-resultatene kom. Become a member at https://plus.acast.com/s/et-bedre-skole-norge. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kaikki kolme taas paikalla. Tossa aiheet: (01:56) Från Tammerfors till Luleå (08:38) Kaikki tiet vievät pois Hippokselta (21:11) Sähkeuutisia (31:54) Liigan pudotuspeliformaatti on rikki (42:29) Lepää rauhassa, Petri Koivisto (44:57) Grönborgin kalliit kiroilusakot (48:25) Braden Christoffer teki sen taas (56:24) Tapaus Erholtz ilman kurinpitopäätöstä (01:02:25) Älkää hurratko niille loukkaantumisille (01:05:53) Tuomaritoiminta suurennuslasin alla (01:10:28) Tois pual jokke paistaa konkurssi (01:36:23) Keille viimeiset säälipudotuspelipaikat? (01:40:16) Revi, raasta ja runno ilman maaleja (01:46:50) Kiviniemi ja Holmström vs. muu maailma (01:49:48) Vielä yksi JYP-vuodatus (01:57:32) Salamaväittämä: Suurin mestarisuosikki? (02:00:20) Viikon kuumat nimet (02:05:41) Liigapörssi-lätinät (02:13:29) Loppupuheet

Viking Sally on 1980-luvulla Itämeren ylpeys, kunnes laivalta löydetään ruumis. Murha on kuitenkin vasta alkua. Kun kuolema on kerran noussut Viking Sallyn kyytiin, se ei poistu sieltä enää. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Apulaispurseri Harry Nordström herää Viking Sallylla heinäkuisena aamuna vuonna 1986. Pian on aika aloittaa työvuoro infopisteellä, mutta päivästä tulee aivan muuta kuin tavallinen. Laivalla on tapahtunut raaka murha. Muutaman vuoden ajan laivaa ravistelevat useat järkyttävät väkivaltarikokset.Myöhemmin Viking Sally myydään. Syyskuussa 1994 alus tekee viimeisen matkansa. Nyt sen keulaan on maalattu uusi nimi: Estonia.Dokumentissa Viking Sallylla tapahtuneista väkivaltarikoksista kertoo rikos- ja oikeustoimittaja ja tietokirjailija Tuomas Rimpiläinen. Hän on perehtynyt Viking Sallyn historiaan, ja vuonna 2023 häneltä ilmestyi teos Viking Sallyn veriteko.Viking Sally – från första mordet till Estonia-katastrofenBiträdande purser Harry Nordström vaknar på Viking Sally en morgon i juli 1986. Fartyget är på väg från Åbo till Stockholm, och snart är det dags att börja ett nytt arbetsskift bakom informationsdisken. Men dagen blir långtifrån vanlig – det har skett ett våldsamt mord på färjan. Mordet blir den första av flera tragedier och markerar starten på den mörka berättelsen om Viking Sally. 1994 åker fartyget iväg på sin sista resa med ett nytt namn målat på fören: Estonia.Programmet är på finska.Haastateltavat/intervjupersoner: Harry Nordström/apulaispurseri Viking Sallylla/Biträdande purser på Viking Sally, Tuomas Rimpiläinen/rikos- ja oikeustoimittaja ja kirjailija/kriminal- och rättsreporter och författareReportteri/reporter: Maiju RistkariTuottaja/producent: Lotta HoppuKäsikirjoitus/Manus: Jorma Ikäheimo ja Tiina Laitila KälvemarkLoppumiksaus/Slutmix: Stina FagerbergKertojaääni/Berättarröst: Ramin FarzinOhjelmaa varten on myös haastateltu/Övriga medverkande: Pauli Kivistö/Amanuenssi Forum Marinum/Amanuens Forum MarinumOhjelman arkistoklipit/Arkivklipp: Sveriges Radio ja YleOhjelma tehtiin talvella 2024. Programmet gjordes vintern 2024.Lisää Dokumentti-podcasteja löydät Sveriges Radio Play -apista, hakusana on Dokumentti.Fler Dokumentti-poddar hittar du i vår app Sveriges Radio Play – sökordet är Dokumentti.Vad hände med Viking Sally?Fartyget Viking Sally var med om flera våldsbrott och tragedier och förliste slutligen 1994 under sitt nya namn Estonia.I juli 1986 sker det första mordet på Viking Sally då affärsmannen Antti Eljaala från Tammerfors dödas i sin hytt av sjömannen Reijo Hammar från Åbo.I januari 1987 kastar en man resväskor i vattnet från Viking Sally. Väskorna innehåller mannens hustru, mördad och styckad. Kroppen hittas aldrig.I juli 1987 misshandlas två tyska ungdomar på Viking Sallys helikopterdäck, Bettina Taxis och Klaus Schelkle. Klaus Schelkle dör av sina skador.Fartyget säljs flera gånger och byter år 1993 namn till Estonia. M/S Estonia förliser på Östersjön den 28 september 1994. 852 människor dör och 137 överlever katastrofen.Vilket slags fartyg var Viking Sally?M/S Viking Sally tas i trafik på Östersjön 1980 och markerar början på en ny era inom sjöfarten mellan Sverige och Finland. Fartyget är ett av Östersjöns största passagerarfartyg och trafikerar rutten Åbo-Stockholm året runt. Viking Sally är nästan 160 meter lång och har 2 000 passagerarplatser och 460 bilplatser. Fartyget är beställt av Rederi Ab Sally och levereras från ett tyskt varv till Mariehamn i februari 1980. Viking Sally är ett nöjescentrum med restauranger, butiker och en bastuavdelning. År 1990 säljs Viking Sally och byter namn till Silja Star. Senare under 1990 får fartyget nytt namn igen, hon blir Wasa King och börjar i huvudsak trafikera rutten Umeå-Vasa. 1993 säljs fartyget igen, den här gången blir det nya namnet Estonia.Mitä Viking Sallylle tapahtui?M/S Viking Sallylla tapahtui useita väkivaltarikoksia ja tragedioita, ja laiva upposi lopulta Itämereen vuonna 1994 Estonia-nimisenä.Heinäkuussa 1986 Viking Sallylla tapahtuu ensimmäinen murha, kun merimies Reijo Hammar tappaa liikemies Antti Eljaalan tämän hyttiin.Tammikuussa 1987 mies heittää Viking Sallylta matkalaukkuja mereen. Laukuissa on miehen vaimo, murhattuna ja paloiteltuna.Heinäkuussa 1987 kaksi saksalaiset nuoret Bettina Taxis ja Klaus Schelkle pahoinpidellään raa'asti Viking Sallyn helikopterikannella. Klaus Schelkle kuolee vammoihinsa.M/S Viking Sally myydään useaan otteeseen ja vaihtaa vuonna 1993 nimeä Estoniaksi. M/S Estonia haaksirikkoutuu 28. syyskuuta 1994. 852 ihmistä kuolee katastrofissa ja 137 pelastuu.Minkälainen laiva Viking Sally oli?M/S Viking Sally aloittaa vuonna 1980 uuden aikakauden Ruotsin ja Suomen välisessä laivaliikenteessä. Laiva on yksi Itämeren suurimmista matkustaja-aluksista ja kulkee Turusta Tukholmaan vuoden ympäri. Se on lähes 160 metriä pitkä, matkustajapaikkoja on 2 000 ja autopaikkoja 460. Laivan tilaa Rederi Ab Sally, ja se saapuu saksalaiselta telakalta Maarianhaminaan helmikuussa 1980. Sitä pidetään hienona aluksena, viihtymiskeskuksena, jossa on ravintoloita, myymälöitä ja saunaosasto. M/S Viking Sally myydään vuonna 1990 ja laivan uudeksi nimeksi tulee Silja Star. Myöhemmin vuonna 1990 laiva myydään taas ja nimeksi tulee Wasa King. Laiva myydään viimeisen kerran vuonna 1993, nyt se saa nimen Estonia.

Vi drar til Tammerfors i Finland for å forsøke å finne ut hva som kjennetegner den finske læreren. Become a member at https://plus.acast.com/s/et-bedre-skole-norge. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med varsin resväska packad med sommarkläder far Popula till 9 gradiga norra Finland, i en säsongsavslutning där det mesta går åt skogen. Kan man fynda under press?Popula försöker wallraffa i Finland, att smälta in bland den övriga befolkningen men hinner bara kliva av Finlandsbåten innan de har redan gjort sin första miss. Sanna sätter morgonkaffet i halsen vid Åbos red light district och försöker loppisfynda varmare kläder under den dryga timmen tågbytet varar i Tammerfors.Resan bär till OuluResan bär till Oulu och Sverigefinska kulturambassaden där Sanna och Kai Latvalehto har planerat en konstutställningen sedan 2020, men allt går inte alls som planerat.Väl där hinner hälsa på Kalles sprudlande och pratglada mummo uppe i Kemi, där vi blir spådda med änglakort som fastställer hur vår kommande vecka ska bli.Tillgång till sina rötter och basic sjukvårdBara några dagar senare skiljs duon åt vid akutmottagningen i Oulu där en räddningsinsats påbörjas för att få hem Sanna till Sverige igen. Kalle åker också "hem", i en slags omvänd "Laulu koti-ikävästä" med Kai för att besöka sin gamla släktstuga. Vad har hunnit hända med ett hus som fått stå tomt i över 6 år, i Europas bortglömda hörn? Häng med på vår stora sommarresa!Kalle Kinnunen & Sanna Laaksopopula@sverigesradio.se

Med hjälp av två specialinbjudna laserskyttar tar sig kvartetten an Maidens alldeles nya turné Future Past Tour! Platsen är Nokia Arena, Tammerfors i början på juni och setlisten är ny och svulstig med en hel del nya intryck, men är allt guld som glimmar?- den som lyssnar får se! 

Den regerande världsmästaren Finland slogs ut redan i kvartsfinal i herrarnas ishockey-VM i Tammerfors. Efter de senaste säsongernas medaljfrossa landade Lejonen på sin sämsta placering sedan 2005. Hur gick det så här? I Slaget efter tolv diskuteras Finlands svaga insatser och turneringen som helhet. I debatten deltar SVT:s expert Jonas Andersson, HBL:s hockeykommentator Niclas Lönnqvist och Yle Sportens VM-reporter Mattias Simonsen. Janne Isaksson leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Gruppspelet i hockey-VM är över, Sverige slutar på en andraplats i gruppen och härnäst väntar nu Lettland i kvartsfinal. I dagens avsnitt gör vi ett litet nedstamp i VM tillsammans med Tomas Ros som varit på plats i Hammerfors under gruppspelet. Hur bra har Sverige varit hittills? Vilka har imponerat mest? Vad behöver Tre Kronor göra för att lyckas ta hem guldet och vilka har än så länge varit VMs största snackisar?

Onsdag, 17 maj. Gäster: Sam Hallam, Jakob Silfverberg, Patrik Nemeth och Mattias Ek. Premiär för VM-puls i Tammerfors. Fokus: Tre Kronor och vägen till guldet. Möt spelare och tränare, hör analyserna av gästerna. Ett koncept som liknar EXTRA-avsnitten under slutspelet fast med en blågul touch.

Nelly Pieskä Uusitalo från Pajala reser till Tammerfors och Hockey-VM - vilken är den bästa hockeylåten? Emilia Engström är med i tv-serien Svenska Truckers. Johan Andersson och bandet Electric Haze tävlar om titeln i P4 Nästa Västerbotten. Hur vill ISOF utveckla arbetet med språkcentret för meänkieli?

När Sovjetunionen anföll Finland i den 30 november 1939 försvarade sig Finland tappert mot den Röda armén. Striderna blev bittra, men Finland lyckades behålla sin självständighet till priset av stora landavträdelser, tiotusentals döda och ännu fler skadade.Några som kom att glömmas bort i den heroiska kampen var de tiotusentals finska soldater som traumatiserades av sina krigsupplevelser. De fysiskt skadade blev hjältar, medan några av de traumatiserade avrättades för desertering och andra stigmatiserades som psykiskt undermåliga.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om boken Sargade själar – De finska soldaternas krigstrauman 1939-1945 av Ville Kivimäki (f. 1976) docent i Finlands historia vid Tammerfors universitet och verksam inom Finska Akademiens specialistforskning för upplevelsehistoria. Det här är ett betalt samarbete mellan Historia Nu och Svenska litteratursällskapet i Finland.Tiotusentals finska soldater traumatiserades svårt under Vinterkriget, Fortsättningskriget och Lapplandskriget. Granatchock blev ett begrepp redan under första världskrigets skyttegravskrig. I de hårda försvarsstriderna i Finland under andra världskriget bröt många soldater ihop till helt förvirrade, skakande och ångestfyllda spillror – de beskrevs som omskakade.Bild: Maskingevärsplacering ca 5 km norr om Lemet 1940, okänd fotograf, Skytten på bilden är troligen Edvin Kallio. SA-kurva, Public Domain.Musik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Lyssna också på Finska vinterkriget 1939 – en liten nation på randen till undergång.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget om Tammerfors mellan påsken 1918 var en avgörande vändpunkt i det finska inbördeskriget där den vita sidan besegrade de röda. Överbefälhavaren Gustaf Mannerheim behövde en seger för att tyska trupper inte själva skulle avgöra kriget, med långtgående politiska konsekvenser i den unga nationens liv.Industristaden Tammerfors var ett viktigt fäste för den röda sidan. Slaget om Tammerfors blev blodigt med strider från hus till hus. När slaget var över låg 2 000 röda döda och omkring 2 000 sårade och hos de vita räknade man 700 döda och 2 000 sårade.I detta avsnitt besöker programledaren Urban Lindstedt och professor Martin Hårdstedt Tammerfors för att fördjupa sig i slaget om Tammerfors under finska inbördeskriget 1918 där det fortfarande går att hitta kulhål i gravstenar.I slutstriderna sattes den oerfarna svenska frivilligbrigaden om 350 man in. Tillsammans med nyrekryterade jägarregementen med finska rekryter från de norra delarna av Finland anföll brigaden den 28 mars på skärtorsdagen Tammerfors utkanter österifrån. Anfallet körde nästan omgående fast och förlusterna ökade.Efter återhämtning och ytterligare anfall med nya förluster kunde de vita slutligen ta emot de rödas kapitulation den 6 april. Efterräkningen blev hård. Summariska avrättningar och övergrepp följde i erövringens spår. De vita rensade ut det sista desperata motståndet bland de röda i Tammerfors, arkebuserade hundratals röda och tog närmare 11 000 fångar. När de vita begravdes i hjältegravar lades de röda i omärkta massgravarBild: Röda gardets kulspruteställning i Tammerfors Keskustor 1918, Wikipedia, Public DomainMusik: Ojos Negros "(tango) de Vicente Greco från 1918, Youtube, Public DomainLyssna också på Dödslägren efter finska inbördeskriget.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Påskdagarna år 1918 utkämpades inne i Tammerfors det dittills största slaget i Norden mellan de vita regeringstrupperna och den röda upprorsarmén i det finska inbördeskriget. På den vita sidan deltog en svensk frivilligbrigad som kom att sättas in i slutanfallet på staden. Sammanlagt stupade 700 på den vita sidan och 2 000 på den röda sidan i slaget om Tammerfors.Finska inbördeskriget var brutalt och omfattade allt från våld mot civila, summariska avrättningar i samband med striderna och höga dödssiffror i de vitas fångläger.Bakgrunden till Slaget vid Tammerfors var den snabba händelseutvecklingen under mars månad. De vitas överbefälhavare ansåg att Tammerfors måste intas innan det var möjligt att anfalla längre sydöst och ringa in de röda som kontrollerade södra Finland.I den nymixade reprisen av avsnitt 25 av Militärhistoriepodden samtalar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved om slaget som avgjorde inbördeskriget i Finland 1918.Tammerfors var Finland näst största industristad och hade symboliskt betydelse för den röda sidan som ett starkt arbetarfäste. Dessutom var en tysk division på väg att landstiga i södra Finland för att stödja de vita. Mannerheim var mot denna tyska inblandning och ville så snabbt som möjligt avgöra inbördeskriget utan tysk hjälp. Därför sattes operationerna igång mot Tammerfors i all hast. Den 25 mars fick stadens försvarare uppmaningen att kapitulera.Slaget om Tammerfors blev blodigt. Stridernas fördes från hus till hus. Före anfallet besköts staden av artilleri som ödelade hela stadsdelar. I slutstriderna sattes den svenska frivilligbrigaden in. Tillsammans med nyrekryterade jägarregementen med finska rekryter från de norra delarna av Finland anföll brigaden den 28 mars på skärtorsdagen Tammerfors utkanter österifrån. Anfallet körde nästan omgående fast och förlusterna ökade. Efter återhämtning och ytterligare anfall med nya förluster kunde de vita slutligen ta emot de rödas kapitulation den 6 april. Efterräkningen blev hård. Summariska avrättningar och övergrepp följde i erövringens spår.Du som vill lära dig ännu mer efter att ha lyssnat på avsnittet kan läsa Heikki Ylikangas, Vägen till Tammerfors, Stockholm 1995 och Tobias Berglund & Niclas Sennerteg, Finska inbördeskriget, Stockholm 2017. Lyssna också på Historia Nus avsnitt med Niclas Sennerteg om Finska inbördeskriget.Bild: Avrättade och fallna röda soldater i östra änden av Näsilinna vid Tammerfors påsken 1918.Fotograf okänd, Vapriikki Museum Center fotoarkiv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hockeystudion är tillbaka och den här gången direkt från Tammerfors, där VM avgörs. Hans Abrahamsson och Jonathan ”Gruvan” Nilsson är på plats och det är också de två som rattar podden. Självklart blir det en hel del snack om VM men också om SHL-säsongen som avslutades med ett magiskt slutspel. Var publiktrycket där det nya normala eller en tillfällig trend efter två år med resterektioner? Kommande säsong har dessutom alla möjligheter att bli ännu häftigare då mängder av KHL-spelare väljer Sverige. Abris och Gruvan ger sina guldtips redan nu.

SHL-slutspelet skulle avgöras och dagen till ära hade Calle bjudit in farsan som bjöd på stor underhållning. Vi ringde upp en lite ledsen Dick från Tammerfors och en solig Strumpan från Öland, men framför allt, kanske, ringde vi upp vackra och karismatiska Charlotte Perelli och snackade upp Eurovision. EurovisionTutto är härmed fött och vad det […] Inlägget 50. Roast på K26 dök först upp på Tutto Balutto.

SHL-slutspelet skulle avgöras och dagen till ära hade Calle bjudit in farsan som bjöd på stor underhållning. Vi ringde upp en lite ledsen Dick från Tammerfors och en solig Strumpan från Öland, men framför allt, kanske, ringde vi upp vackra och karismatiska Charlotte Perelli och snackade upp Eurovision. EurovisionTutto är härmed fött och vad det […]Inlägget 50. Roast på K26 dök först upp på Tutto Balutto. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Femtefemman har skaffat utrikeskorrespondenter och dessutom förstärkt powerplay i form av backlegendaren Johan Åkerman. Detta i ett avsnitt som bland annat avhandlar:Mitell-hockeyRiddarklubbenTyska domares språkPumpenVesa Viitakoskis mammaÖverdrivna filmningssnacketNöjda LuleåOch mycket merFemtefemman klipps av Martin Gustafsson och produceras av Med Vän.Femtefemman i sociala medier:Twitter: FemtefemmanInstagram: Femtefemman See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Aktualiteter, nyheter och företeelser på finska från Finland, Sverige och världen. Tema: idrott och välbefinnande. Boboll har gamla anor i Finland och anses vara landets nationalsport. 13-åriga Pyry Järvelä har just börjat med boboll som hobby och berättar om spelet. Ett bastubad är skönt efter sportutövande, men också för att koppla av eller ladda om. Vi besöker ett allmänt bad i Tammerfors för att höra ungas tankar om saunabad. Programmet avslutas med låten Sauna lämpee med Hesaäijä.

Påskdagarna år 1918 utkämpades inne i Tammerfors det dittills största slaget i Norden mellan de vita regeringstrupperna och den röda upprorsarmén i det finska inbördeskriget. På den vita sidan deltog en svensk frivilligbrigad som kom att sättas in i slutanfallet på staden. Sammanlagt stupade 700 på den vita sidan och 2 000 på den röda sidan i slaget om Tammerfors.Finska inbördeskriget var brutalt och omfattade allt från våld mot civila, summariska avrättningar i samband med striderna och höga dödssiffror i de vitas fångläger.Bakgrunden till Slaget vid Tammerfors var den snabba händelseutvecklingen under mars månad. De vitas överbefälhavare ansåg att Tammerfors måste intas innan det var möjligt att anfalla längre sydöst och ringa in de röda som kontrollerade södra Finland.I avsnitt 25 av Militärhistoriepodden samtalar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved om slaget som avgjorde inbördeskriget i Finland 1918.Tammerfors var Finland näst största industristad och hade symboliskt betydelse för den röda sidan som ett starkt arbetarfäste. Dessutom var en tysk division på väg att landstiga i södra Finland för att stödja de vita. Mannerheim var mot denna tyska inblandning och ville så snabbt som möjligt avgöra inbördeskriget utan tysk hjälp. Därför sattes operationerna igång mot Tammerfors i all hast. Den 25 mars fick stadens försvarare uppmaningen att kapitulera.Slaget om Tammerfors blev blodigt. Stridernas fördes från hus till hus. Före anfallet besköts staden av artilleri som ödelade hela stadsdelar. I slutstriderna sattes den svenska frivilligbrigaden in. Tillsammans med nyrekryterade jägarregementen med finska rekryter från de norra delarna av Finland anföll brigaden den 28 mars på skärtorsdagen Tammerfors utkanter österifrån. Anfallet körde nästan omgående fast och förlusterna ökade. Efter återhämtning och ytterligare anfall med nya förluster kunde de vita slutligen ta emot de rödas kapitulation den 6 april. Efterräkningen blev hård. Summariska avrättningar och övergrepp följde i erövringens spår.Du som vill lära dig ännu mer efter att ha lyssnat på avsnittet kan läsa Heikki Ylikangas, Vägen till Tammerfors, Stockholm 1995 och Tobias Berglund & Niclas Sennerteg, Finska inbördeskriget, Stockholm 2017. Lyssna också på Historia Nus avsnitt med Niclas Sennerteg om Finska inbördeskriget.Bild: Avrättade och fallna röda soldater i östra änden av Näsilinna vid Tammerfors påsken 1918.Fotograf okänd, Vapriikki Museum Center fotoarkiv. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tammerfors, Bremen och Montevideo är bara några exempel på städer som inte har stått så högt på låtskrivarnas lista över städer att inspireras av. Åtminstone inte om man ska tro Per Gessles Nio i topp-lista över de bästa poplåtarna som handlar om städer. Men finns din stad med? Lyssna och se.

Trion bestående av Aleksander Weckman, Aleksanteri Suokas och Karl Salo åker till Tammerfors. De har beväpnat sig och dragit lott om vem som ska utföra mordet på Mannerheim.

Den fjärde april 1920 görs ett mordförsök på Mannerheim. Efter inbördeskriget är Finland en delad nation. Från Sovjet anländer tre röda officerare för att mörda Carl Gustaf Mannerheim som personifierar förtrycket och terrorn. Mordet ska ske under de vitas festparad i Tammerfors den 4 april 1920. Attentatet slutar i ond bråd död. Manus & regi: Petter Lindberg, ljuddesign & klipp: Jyrki Häyrinen, dramaturgi: Petter Lindberg, Are Nikkinen, Staffan von Martens Foto copyright: SA-kuva

Hemohes åker på en resa till Tammerfors för att uppleva ett hockeyderby och allt vad det innebär: alkohol, skrik, skrän och chips. Tack & förlåt Hakametsä 2019.

Polisen har slagit till mot den kriminella ligan United Brotherhood i flera olika städer som Åbo, Helsingfors och Tammerfors. Polisen varnar samtidigt för att organiserad brottslighet är på frammarsch i vårt land. Vad kan man göra för att mota den här utvecklingen och hur orolig ska man vara? Vad är det som får en del människor att hamna på brottets bana? I Slaget efter tolv deltar Matti Saren med bakgrund som yrkeskriminell, specialforskaren Henrik Linderborg från Brottspåföljdsmyndigheten och Charlotta Wieliczko som är teamledare för krisjouren för unga vid Helsingforsmissionen. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Ålands nya polismästare Johan Pawli kommer från Esbo. Han gjorde polisskolan i Tammerfors och studerade även till statsvetare på Helsingfors universitet. Han har tidigare jobbat som föreläsare på polisskolan i Tammerfors och som soldat jobbat i FN:s fredsbevarande styrka. Nu är han på Åland för att vikariera som polismästare i ett år.

Frågan Åbo följa Tammerfors exempel och satsa på att införa spårvagnar i staden, delar både stadens politiker och invånare. Handlar det om en klimatvänlig och lönsam framtidsinvestering, eller om en dyr och orealistisk idé? Slaget efter tolv tar puls på diskussionen, tillsammans med Åbopolitikerna Anna-Karin Tötterman (SFP) (bilden i mitten), Kati Systä (Grön) (bilden t h) och Branko Lampi (VF). Ville Hupa är programledare. slaget@yle.fi

Rapparen MAR om vikten att vara en bra förebild och sin finska twist. Finska hiphopartisten Pajafella och hiphopagenten Tony Lundán om skillnader mellan den finska och den svenska rapscenen. Från Stockholmssyndromet till MAR. År 2010 gjorde rapparen Marcel Aaltonen sig ett namn för den svenska hiphoppubliken. Då bildade han tillsammans med vännen Rikard Skizz Bizzi, gruppen Stockholmssyndromet. Idag går han under artistnamnet MAR och är aktuell med en ny EP tillsammans med producenten On-Ree. I Popula berättar han om låten Alla Hjältar Bär Inte En Mantlad, varför det är viktigt med hiphoptexter som har ett uppmuntrande budskap och hur han fokuserar på att vara en bra förebild för sina yngre fans.  Jag ser många yngre i förorten som jag vill ge råd till. Jag vill ta min plattform på allvar och göra skillnad.  Marcel Aaltonen, rappare  Pajafella från Tammerfors berättar om utanförskapet och uppväxten i Nokia. Han kände sig inte helt hemma med människorna där och började  skriva hiphoptexter redan på lågstadiet. Idag har hans låtar över 20 000 lyssningar varje månad. Pajafella berättar hur hans kompisar alltid trott på honom, men att han blev förvånad när han lyckades slå igenom på den finska rapscenen. Dessutom hör vi hiphopagenten Tony Lundán om skillnaderna i den finska och svenska rapscenen.  I Finland är rappen mer lekfull än i Sverige.   Tony Lundán, hiphopagent Programledare:  Jasmin Lindberg och Erkki Kuronen Producent:  Julia Wiræus Popula tvåspråkig radio sedan 2014 Fredag 1 mars kl 20.40 i Sveriges Radio P4 och Sisuradio  Facebook/Instagram/Twitter: SRPopula

I Moskva är det bara det lilla kommunistpartiet som firar minnet av Oktoberrevolutionen och i Tammerfors finns det enda Leninmuseet utanför Ryssland. I Moskva träffar vår reporter Fredrik Wadström konstnärer och aktivister som kommenterar 100 årsdagen av oktoberrevolutionen. Putins Ryssland gör vad de kan för att inte fira. Varför? Vilka är det då som vill fira? Hör även Svenska Dagbladets korrespondent Maria Georgieva och David Isaksson, frilansjournalist för bland annat Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan. I Tammerfors besöker vår reporter Helene Alm Leninmuseet, även Finland påverkades ju av revolutionen i och med att landets självständighet hänger ihop med den ryska revolutionen. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Gunnar Bolin

Birgitta Ulfsson intervjuades av Anneli Dufva i april 2016. Ulfsson spelade då i Fosterlandet på Stadsteatern i Stockholm. Birgitta Ulfsson var 89 år när hon gick bort den 8 oktober. I söndags kväll kom beskedet att skådespelerskan Birgitta Ulfsson gått bort. Med anledning av hennes bortgång repriserar vi Teaterprogrammet från den 6 maj 2016. Birgitta Ulfsson föddes 1928 i Helsingfors, där hon gick på scenskolan 1948-1950 och där hon började sin karriär på Svenska Teatern, för att sedan gå vidare till Lilla Teatern tillsammans med sin dåvarande man Lasse Pöysti. Hon var chef för Lilla Teatern 1967-1974. Sedan arbetade hon under åren 1974-1981 i Tammerfors på Arbetarteatern, innan hon i början av 80-talet flyttade till Sverige. Här arbetade Ulfsson på musikteatergruppen Oktober i Södertälje, på Folkteatern i Göteborg, på Stockholms Stadsteater och Göteborgs Stadsteater Birgitta Ulfsson gjorde otaliga roller och kommer för alltid vara ihågkommen som Muminmamman. När Teaterprogrammet spelades in våren 2016 kunde man se henne i Fosterlandet på Stockholms Stadsteater en pjäs som är skriven av Lucas Svensson och med Anna Takanen som regissör. Den hade premiär 2015på Göteborgs Stadsteater och har sedan också spelats på Svenska Teatern i Helsingfors.

Om någon hade sagt på skolgården att hon en dag blir professor vid ett svenskspråkigt universitet och att hon kommer att byta modersmål till svenska för att försvara språket och dessutom hade påpekat att hon kommer att vara gift med självaste Svenska Folkpartiets ordförande, skulle hon ha skrattat en vecka. Elina Pirjatanniemi är född i en förort till Tammerfors. Idag är hon professor i internationell rätt vid Åbo Akademi och i sitt sommarprat berättar hon om sin resa och sin identitet och om hur det är att vara gift med en finlandssvensk toppolitiker. Red. Elisabeth Morney.

Hör flöjtmästarna Göran Månsson från Sverige och Kirsi Ojala från Finland. Och så pratar vi liv och död med Julia Jääskö. Blockflöjt, offerdalspipa eller norderöpipa? Göran Månsson har med sig ett helt flöjtbatteri till Populastudion. Göran är en av medlemmarna i Zephyr och Vindarnas möte - Tuultenpesä. På meritlistan finns allt från drottningens stipendium till Melodifestivalen. Vi pratar om folkmusikens kraft och naturens betydelse. Dessutom ringer vi ensemblekollegan Kirsi Ojala i Finland för att höra mer om musiksamarbetet. Jasmin och Erkki träffar även Julia Jääskö som flyttade till Stockholm från Tammerfors ett par år sedan. Hur är det nya livet i Sverige och vad är annorlunda jämfört med Finland? Vi ska även prata om döden i veckans Popula. Julia, Veera, Heli, Milla och Paulina funderar kring saker som hur vi vill bli begravda och vad döden innebär för oss. Popula fredag 5 maj kl 20.40 i Sisuradio Programledare Jasmin Lindberg och Erkki Kuronen Instagram/Facebook/Snapchat: SRPopula

Hemma hos Finnjävlarpoddens Victoria Rixer läggs ett finskt släktpussel med hjälp av upphittade fotoalbum, journalkopior och efterforskningar om släktens hemtrakter nära Tammerfors. 1950 flyttar Victoria Rixers farmor och farfar och deras tre barn till Sverige. Bakom sig lämnar de ett land sargat av flera krig, och en familjekonflikt som sträcker sig tillbaka till finska inbördeskriget 1918. Efter några år i Sverige går Elvi och Uuno skilda vägar. Medan Elvi flyttar till Stockholmsförorten Rågsved, börjar Uuno en 30 år lång resa mellan olika mentalsjukhus. Det är några bitar av det släktpussel som Victoria jobbar på. I vardagsrummet hemma hos Victoria blir det ett samtal där frågor väcks. Hur har Victoria blivit den hon är idag? Kan hennes politiska engagemang bära spår av hundra år gamla erfarenheter? Kan vi välja vår egen historia? Medverkande: Victoria Rixer och Sisuradios producent Erik Regnström. erik.regnstrom@sverigesradio.se

Janne och Peter smälter Trumps seger – var det Makedoniska tonåringar med laptops som avgjorde presidentvalet, och kommer Kalifornien nu att göra en "Calexit" från Förenta Staterna? Likheterna med Kataloniens självständighetssträvan är slående. Peter berättar om de prekära efterdyningarna av SD:s prisgala på Grand Hotel i Stockholm. Google och Facebook lyssnar på dig, stäng av mikrofonen. Janne recenserar Oliver Stones film om Snowden. Vem är ansvarig för självkörande bilars moraliska val? Orsakar spårvägar flera självmord – det hävdades i Tammerfors fullmäktige. Och är inte Svenska dagen en ganska suspekt högtid?

I programmet diskuteras bl.a. Jennifer Higdons opera "Cold Mountain", orkestermusik av Enescu och Rachmaninovs andra pianokonsert med solisten Gabriela Montero. Sofia Nyblom möter Lang Lang. I panelen: Boel Adler, Johanna Paulsson och Måns Tengnér som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor:GRIEG NIELSEN SIBELIUS STENHAMMAR Violinsonater Baiba Skride, violin Lauma Skride, piano Orfeo C 913 161 ARACHMANINOV GABRIELA MONTERO Pianokonsert nr 2 c-moll Ex patria op 1, Improvisation nr 1-3 Gabriela Montero, piano YOA Orchestra of the Americas Carlos Miguel Prieto, dirigent Orchid Classics ORC 100047JENNIFER HIGDON Cold Mountain, opera efter filmen med samma namn. Nathan Gunn, Isabel Leonard m.fl. Santa Fe-operans orkester, Miguel Harth-Bedoya, dirigent Pentatone PTC 5186 583GEORGE ENESCU Symfoni nr 4, Nuages dAutomne sur les Forêts, Kammarsymfoni Nordtyska radions filharmoni, Hannover Peter Ruzicka, dirigent CPO 777 966-2Sofia möter Lang Lang Sofia Nyblom har träffat den kinesiske världspianisten Lang Lang för ett samtal i samband med att han gästade Stockholms konserthus för en recital i mars tidigare i år. Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Nielsens andra violinsonat med Cecilia Zilliacus och Bengt Forsberg på märket dB Productions. Stenhammars violinsonat med Nils-Erik Sparf och Bengt Forsberg på Musica Sveciae. Enescus kammarsymfoni med Tammerfors stadsorkester ledd av Hannu Lintu på Ondine. Exempel på filmer som blivit opera: Hitchcocks Notorious med musik av Hans Gefors samt Ang Lees Brokeback Mountain tonsatt av Charles Wuorinen. Svepet Johan sveper över 2 CDr: Orkestermusik ur Franz Schrekers operor med Kungliga hovkapellet under ledning av Lawrence Renes utgiven på Bis, ur vilken vi hör förspelet till Gezeichneten samt över ett album med 4 skivor och båda böckerna med Das Wohltemperierte Klavier framförda av Niklas Sivelöv på skivmärke HVB Records. Ur den spelas Preludium nr 1 C-dur ur första boken.   

Säg Muminmamman, så vet vi vem som menas. Den finlandssvenska skådespelerskan Birgitta Ulfsson, 88 i år, och ännu verksam på scenen. Just nu kan man se henne i den stora uppsättningen Fosterlandet. Birgitta Ulfsson är född 1928 i Helsingfors, där hon gick på scenskolan 1948-50 och där hon började sin karriär på Svenska Teatern, för att sedan gå vidare till Lilla Teatern tillsammans med sin dåvarande man Lasse Pöysti. Hon var chef där 1967-74. Sedan arbetade hon under åren 1974-1981 i Tammerfors på Arbetarteatern, innan hon i början av 80-talet flyttade till Sverige. Här har hon arbetat på musikteatergruppen Oktober i Södertälje, på Folkteatern i Göteborg, på Stockholms Stadsteater och Göteborgs Stadsteater Hon har gjort otaliga roller och kommer för alltid vara känd som Muminmamman, men just nu kan man se henne i Fosterlandet på Stockholms Stadsteater en pjäs som är skriven av Lucas Svensson och med Anna Takanen som regissör. Den hade premiär förra året på Göteborgs Stadsteater och har sedan också spelats på Svenska Teatern i Helsingfors.

Denna vecka fokuserar Janne Blomqvist och MotoGP- och Speedwaykommentatorn Tobias Lyon främst på motorcyklar - MotoGP och Speedway GP för att vara exakt. Ljudet i MotoGP, Marc Marquez dominans, den stundande MotoGP-deltävlingen i Le Mans, Speedway GP-diton i finska Tammerfors och kontraktssituationen i MotoGP är några av ämnena som avhandlas. Och, okej då, det slinker med lite F1 den här veckan också! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Finska Pinnar kävi Tampereella ja tapasi konserttitalo Pakkahuoneen takahuoneella Anssi Kelan juuri ennen keikkaa. Kyseessä oli eräänlainen juhlakeikka, sillä 20 vuotta aiemmin Anssi voitti Suomen Rock-SM-kisat yhtyeellään Pekka ja Susi juuri siellä. Anssi Kela perusti ensimmäisen yhtyeensä 14-vuotiaana kultaisella 1980-luvulla, mutta kesti kevääseen vuonna 2013 ennen kuin silloin ammennetut vaikutteet pääsivät kunnolla kuulolle. Viides soololevy, minkä nimi on yksikertaisesti Anssi Kela, on pullollaan kasaria! Miten tehdään biisi googlaamalla? Miksi hiphop kuuluu vuoden 2001 hittibiisissä Mikan faijan BMW? Miksi 80-luku nousi niin vahvasti esille uusimmalla levyllä? Miksi Anssi ei ole blogannut hetkeen? Ainakin nämä kysymykset saavat vastauksen kun Kike Bertell nostaa mikrofonin Anssin eteen. Perjantaipaneeli PÅ SVENSKA: Finska Pinnar träffade musikern Anssi Kela precis före ett gig i Tammerfors. Perjantaipaneelissa arvioidaan Isac Elliotin uusin sinkkujulkaisu, pohditaan Sisuradion #vågafinska-kampanjaa, mietitään katutaiteili ja Banksyn taidemyyntiprojektia, katsotaan Anna Odellin Återträffen-elokuvan traileria sekä vertaillaan SVT:n ja NRK:n versioita Skavlan-ohjelmasta. Paneelissa mukana Denise Görgü, Jarno Ampuja ja Mirka Kettunen. Juontajina Andrea Reuter ja Kike Bertell. 

Fredi Lilius är en energisk och glad Tammerforsbo och stand up-komiker som undersöker livet grundligt och tar upp aktuella händelser och samtalsämnen på scen. Han tycker att vi borde öppna ögonen mer för det som finns utanför Helsingfors. - Jag tycker att en stor del av den finska befolkningen är väldigt Helsingforscentrerad även om de bor i t.ex. Tammerfors. Det skulle vara nyttigt för alla att veta mer om dem som bor i de mindre städerna i öster och norr, säger Lilius.

Negative-yhtyeen laulaja Jonne Aaron ja kitaristi Larry kävivät kylässä Finska pinnar-ohjelmassa Negative från Tammerfors på besök hos Finska pinnar. Sofia Taavitsainen intervjuar.