Podcasts about regeringskansliet

I denna veckas avsnitt av DJ-podden:• Nya nationella säkerhetsrådgivaren får inte vara kvar efter att intima bilder på honom skickats till Regeringskansliet, samtidigt utreds diplomat för spioneri• "Vanligt tjat" på anstalt & häkte blir otillbörlig påverkan i kriminalvårdarnas rapporter• De hårt kritiserade PETh-testerna som lett till indragna körkort, och hur svårt det är att vinna mot Transportstyrelsen i rättenMed:William Eriksson, reporterStefan Wahlberg, tidigare chefredaktör för Dagens JuridikKarin Isaksson, producent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svängningarna i världsekonomin och världspolitiken leder till stor osäkerhet. Räntorna kan mycket väl vara på väg ner igen. Regeringskansliet prioriterar inte Sverigehuset, menar vår expertkommentator Lennart Weiss som välkomnar debatten om olika varianter om bosparande – men som tycker att Institutet mot mutor drar alldeles för stora växlar av små statistiska rörelser. Programledare: Anna Bellman.

Sara Stenholm och Ginna Lindberg möter Anders G Carlsson och Erik Hörstadius. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USApoddenstjärnorna Sara Stenholm och Ginna Lindberg möter pensionärsstjärnan Anders G Carlsson och stjärnskribenten Erik Hörstadius!Har riksbankschef Erik Thedéen använt sin tvillingbrors pass för att resa utomlands? Ska Elefantkyrkogården på Regeringskansliet få en egen realityserie? Har Trumps säkerhetsrådgivare Mike Waltz varit mentor åt Henrik Landerholm på 90-talet? Spelade Truls Möregårdh pingis med Håkan Hellström och delar av gruppen Kent förra helgen? Och har Märta Stenevi, Muharrem Demirok och Nyamko Sabuni startat bokklubb? Programledare: Annika LantzDomare: Sara LövestamProducent: Rickard NerbeTekniker: Susanne Martinsson

Veckopanelen med Elfva Barrio, Inga-Britt Ahlenius och Dana Pourkomeylian under ledning av Staffan Dopping. Veckan med Trump: Mötet med Ukrainas president följer på den amerikanske presidentens besök av Storbritanniens premiärminister och Frankrikes president. Den svenska skolans läroplan föreslås bli präglad av fokus på kunskap. Centerpartiets Muharrem Demirok gav upp till slut. Tidöpartierna vill behålla ordet kvinna i abortlagen. Sverige startar samarbete med Italien om migration, och Regeringskansliet frontar ett alternativ till att rekrytera personal via "en lapp i receptionen".

Veckopanelen med Elfva Barrio, Inga-Britt Ahlenius och Dana Pourkomeylian under ledning av Staffan Dopping. Veckan med Trump: Mötet med Ukrainas president följer på den amerikanske presidentens besök av Storbritanniens premiärminister och Frankrikes president. Den svenska skolans läroplan föreslås bli präglad av fokus på kunskap. Centerpartiets Muharrem Demirok gav upp till slut. Tidöpartierna vill behålla ordet kvinna i abortlagen. Sverige startar samarbete med Italien om migration, och Regeringskansliet frontar ett alternativ till att rekrytera personal via "en lapp i receptionen".

Det har varit tolv händelserika månader inom inrikespolitiken. Natomedlemskap, misslyckade klimatmål och ett EU-val. Men året bjöd också på många skandaler. Från lömska lotterier och gängkriminella bröllopsgäster, till knark i riksdagen och en landshövdings avgång. Vad var det största som hände i politiken 2024? Varför så många skandaler? Och hur blir politikåret 2025? Gäst: My Rowedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Regeringskansliet, SVT, Aftonbladet, SR, Expressen. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

10 december. Regeringen vill finansiera ny kärnkraft med hjälp av statligt subventionerade lån och avtal som garanterar ett visst elpris. Är det en bra modell? Andreas Ericson diskuterar med Simon Wakter, politisk sakkunnig på Regeringskansliet, Pär Holmberg, docent på IFN, och Anton Steen från Fortum.

600 stridsberedda svenska soldater åker snart till Lettland för att skydda Natos östra gräns. De ska vara med och ta den första smällen om Ryssland anfaller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En vinterdag får högstadierektorn Magnus Frisk frågan om han kan tänka sig att leda en svensk styrka på 600 soldater som ska skickas till Lettland på Natouppdrag. Han är reservofficer och inte anställd av Försvarsmakten men har erfarenhet från tidigare utlandstjänstgöring i bland annat Mali. Det här blir annorlunda. För första gången ska Sverige vara en del av en styrka som försvarar Natos gräns.– Det kändes ju som en insats man verkligen ville göra. Jag tänker att vi försvarar Sverige i Lettland, säger major Magnus Frisk som är ställföreträdande bataljonschef.Styrkan som Sverige skickar är specialiserad på markstrid och blir en del av en brigad med tusentals personer från många länder och som leds av Kanada. Frontstyrkan brukar kallas för en snubbeltrådsstyrka som ska fungera som ett första hinder om Ryssland anfaller. Förhoppningen är att fienden ska hållas i schack tillräckligt länge för att förstärkning ska kunna komma på plats.För svensk del är det här ett första konkret tecken på att det svenska försvaret ritas om i och med Natomedlemskapet. Sverige kommer behöva satsa mer militära resurser utanför landets gränser, men det behöver inte innebära att det sker på bekostnad av försvaret på hemmaplan tycker Försvarsmakten.– Jag skulle säga att vi prioriterar inte bort någonting här hemma just nu utan ser det hellre som ett lökförsvar med flera lager på löken där vi nu flyttar en del av våra försvarsinsatser lite längre ifrån det svenska territoriet. Där har vi möjligheten att möta en rysk aggression tidigare snarare än att behöva få in ett sånt problem på svenskt territorium, säger Jonny Lindfors, Sveriges arméchef.Större frontstyrkorEfter ett beslut 2022 finns det nu internationella Nato-frontstyrkor i åtta länder i Östeuropa från Estland i norr till Bulgarien i söder. Även Finland är på gång att få frontstyrkor som Sverige delvis ska vara med och före befälet över. De här styrkorna ska dessutom växa de kommande åren. Samtidigt rustar Natoländerna upp och stärker den beredskap med hundratusentals soldater som ska kunna rycka ut om något medlemsland behöver hjälp.Det är inte helt lätt att ändra mentalitet i Sverige från att ha fokuserat på de egna gränserna till att också prioritera gränsen österut mot Ryssland i Finland och Baltikum. Det kan ta tid för många beslutsfattare att helt ta in detta när viktiga försvarsbeslut fattas.– Så att här måste man så att säga mentalt släppa sargen och börja tänka i allierade termer istället, säger Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan och specialiserad på Nato.Medverkande:Jonny Lindfors, arméchef FörsvarsmaktenSimon Hurt, expert i försvarsfrågor i Baltikum med bakgrund på Estlands försvarsdepartement.Magnus Christiansson, Universitetslektor FörsvarshögskolanMagnus Frisk, major och ställföreträdande bataljonschef.Kenny Lundborg, skyttegruppchef P7Programledare: Karin Hållsten och Claes AronssonProducent: Kalle GlasLjud från: Sveriges Radio, Folk & Försvar, SVT, Euronews, Regeringskansliet

14 november. Regeringen avslog ansökan för havsbaserad vindkraft på grund av hänsyn till Försvarsmakten. Vilken framtid finns för vindkraft till havs? Maja Lundbäck, politisk sakkunnig på Regeringskansliet, Miriam Münnich Vass, Teknikföretagen, och Lars Andersson, Energiföretagen, diskuterar med Andreas Ericson.

Chefen för Sverigedemokraternas samordningskansli om hur partiet förbereder sig för att att sitta i regering, om varför han vill ha hårdare tag mot kriminella och om Åkessons bröllopsfest. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den politiska tjänstemannen Gustav Gellerbrant har beskrivits som näst mäktigast i Sverigedemokraterna efter Jimmie Åkesson. Han var tidigare politisk sakkunnig till dåvarande justitieminister Beatrice Ask (M). Efter att han bytt parti till Sverigedemokraterna blev han partiets policychef. Kring valet 2022 blev han en av huvudarkitekterna bakom Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna och regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Idag är han chef för Sverigedemokraternas samordningskansli och förhandlar med regeringspartierna om hur punkterna i Tidöavtalet ska genomföras i konkret politik.Halvtid i mandatperiodenNär Tidösamarbetet nu fyller två år säger Gustav Gellerbrant att han är nöjd med utfallet. ”Nu är vi mitt i mandatperioden och om man tittar på var den viktigaste substansen i Tidöavtalet ligger så är det mycket kriminalpolitik och migrationspolitik och det är lagstiftningstungt – och lagstiftning tar ju tid att bereda fram. Det kan vi alla vara frustrerade över ibland. Men nu går vi in i en leveransfas där mycket av det som varit utredningsdirektiv och retorik också kommer att bli verklighet i den andra delen av mandatperioden”, säger Gustav Gellerbrant.Inflytande över tillsättningarTidö är ett ovanligt regeringssamarbete på det viset att det största partiet – Sverigedemokraterna – inte sitter med i regeringen. Gränsen för var Sverigedemokraternas inflytande slutar är inte alltid tydligt för väljarna. Även om partierna har enats om de politiska reformerna under mandatperioden så har Sverigedemokraterna inte regeringsmakten att exempelvis styra över myndigheterna. Har partiet ändå inflytande över vilka generaldirektörer som får stanna och vilka som får gå?”Formellt är det regeringen som beslutar i den här typen av frågor men vi har ju ett samarbete som bygger på att alla parter ska ha förtroende för det som påverkar riktningen för genomförandet av politiken. Så i den mån som vi har ett ansvar och ett inflytande över det så är det på informell basis.”, säger Gustav Gellerbrant.Åkessons bröllopAvslöjandet om att Jimmie Åkesson hade en ledare för ett kriminellt gäng som gäst på sitt bröllop nyligen har inte påverkat samarbetet med regeringspartierna, enligt Gustav Gellerbrant.”Det händer ju att vi i samordningen – eftersom vi utgör kontaktpunkten mellan partierna – får anledning att diskutera sådant som rör våra partier. Den här gången har jag inte fått några frågor överhuvudtaget från de andra partierna. Så jag betraktar det här som en liten sak i det stora hela.”, säger Gustav Gellerbrant.Han berättar att arbetet med att förbereda partiet för att kunna sitta i regering kommer att bli än mer intensivt framöver. Det handlar både om partiets framtoning men också att utbilda tjänstemän som ska kunna bemanna departement efter nästa val.Gäst: Gustav Gellerbrant, chef för Sverigedemokraternas samordningskansli i Regeringskansliet.Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Annie Reuterskiöld, politisk reporter på Dagens Nyheter Producent: Maja LagercrantzTekniker: Tim KellermanIntervjun spelades in fredag den 11 oktober 2024.

Veckans avsnitt av Åsiktskorridoren handlar bland annat om den ökända Elefantkyrkogården på Regeringskansliet, där Anna Kinberg Batra är det senaste tillskottet. Susanna vill stänga ner skiten och sparka direktörerna, Anders hävdar att den är mycket viktig för demokratin. Ulrica tror att Liberalernas sista motstånd mot ett nationellt tiggeriförbud snart är bortnött. Jonna informerar sakligt om de vilda efterfesterna på Bokmässan. Slutligen avgörs vem på ledarredaktionen som får i uppdrag att recensera Marcus och Martinus nya bok. Trevlig lyssning!

Träffa Martina Wikström, vår nya medarbetare på omEV. Hon har en bakgrund som forskare och har därefter jobbat på Energimyndigheten och Regeringskansliet. Nu arbetar hon på forskningsorganisationen UC Davis. Ur innehållet Hur har stödet till elfordon utvecklats i Sverige Vilken typ av stöd identifierade man initialt som viktigt Hur hitta rätt typ av stöd för […] Inlägget omEV #81: Om Martina Wikström (ny redaktionsmedlem) dök först upp på omEV.

Polismästaren Jale Poljarevius är tillbaka i studion.Han har varit polis sedan början på 90 talet och varit verksam i flera områden som tunnelbanepolisen, GLG, Regeringskansliet och på den regionala nivån.Möt honom hos Dialogiskt där han delar med sig om kampen mot narkotika och organiserad brottslighet.Även ute där poddar finns @youtube @acastsweden @spotifyswedenGillar du det vi gör och vill stötta oss gå isåfall gärna in och kom med förslag på gäster och innehåll.Glöm inte att prenumerera och tipsa om vår kanal!Tack för att ni tittar,delar och diskuterar!Visuals/Redigering: @danieltobar ***Detta är en personlig berättelse utifrån gästens perspektiv. Dialogiskt tar givetvis avstånd från all romantisering och glorifiering av droger, våld, kriminalitet, rasism, mobbing, trakasserier m.m.*** Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur påverkas man av att vara nåbar 24/7 i åtta år? Jakob Kakembo Andersson är mångårig presschef och erbjuder numera rådgivning inom kommunikation, PR och ledarskap. Vi pratar om hur hans erfarenheter som basketcoach ledde till arbete med utsatta barn, optimism i mörkret, det hektiska livet som presschef för Regeringskansliet och SvFF, Zlatans påverkan utanför planen, svensk media och mycket mer. Kontakta Jakob på LinkedIn eller via @jkacomms på Instagram för rådgivning inom kommunikation, PR och ledarskap. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

I detta Midsommaravsnitt diskuterar redaktionen Regeringskansliet kommunikation i samband med fångutväxlingen om true-crime vågen nåt sitt klimax och vad allt prat om UD:s reseavrådan egentligen innebär. Dessutom analyserar Rasmus Canbäck om hur gisslandiplomatin gör världen till en farligare plats.

I detta Midsommaravsnitt diskuterar redaktionen Regeringskansliet kommunikation i samband med fångutväxlingen om true-crime vågen nåt sitt klimax och vad allt prat om UD:s reseavrådan egentligen innebär. Dessutom analyserar Rasmus Canbäck om hur gisslandiplomatin gör världen till en farligare plats.

I veckans avsnitt gästas Geopodden av Göran von Sydow för att tala om det kommande EU-valet. Göran är Direktör och Chef för Svenska Institutet för Europapolitiska Studier (Sieps). Göran har arbetat som forskare i statsvetenskap vid Sieps och har tidigare varit verksam vid Stockholms Universitet och Regeringskansliet.  

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sommaren 2023. Innan skolterminen börjat tas artonåriga Nana i förvar. Samma sak händer Rauke, gränspolisen griper honom på jobbet. De blir bland de första att tvångsutvisas till Irak på över tio år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mer än ett decennium har Sverige inte kunnat tvångsutvisa irakier, eftersom Irak har vägrat ta emot dem med hänvisning till de här människornas säkerhet.I Malmö väntar Raukes lillasyster Dido på att det ska bli hennes tur att utvisas.Och Nanas kompisar i Hässleholm undrar om de någonsin kommer träffa Nana igen.Regeringskansliet hänvisar till att det förts samtal mellan Sverige och Irak och att länderna nått en ”samsyn” beträffande tvångsutvisningar till Irak. Men vilka beslut som fattats och av vem är svårt att ta reda på, inte minst för de personer som väntar på att utvisas. Den nya svenska migrationspolitikenSen flyktingkrisen 2015 har migrationspolitiken skärpts.Nana och Rauke är några av dem som påverkas av politikernas ambitioner att skapa ordning och reda i den svenska migrationspolitiken. Den som har fått nej på sin asylansökan ska inte kunna stanna kvar i Sverige, utan måste lämna landet. Politikerna kallar det ett paradigmskifte. Färre personer ska beviljas asyl och antalet platser i migrationsverkets förvar ska utökas.Polisen och Migrationsverket har fått i uppdrag att effektivisera återvändandearbetet, som det kallas, alltså att öka takten på utvisningarna.I över ett halvår har P1 Dokumentärs reporter Randi Mossige-Norheim kunnat följa myndigheternas arbete med utvisningar inifrån, med hjälp av läckta dokument från gränspolisen. Hur går myndigheternas arbete med att genomföra den nya politiken till? Vilka är det som ska utvisas och vilka är det som sätts i förvar?Producent: Anna FreySlutmix: Tor Sigvardson och Jakob LalérProgrammet är gjort 2024

"Krigsdelegationen, som kan ersätta riksdagen vid krig eller krigsfara, har genomfört en övning. Scenariot i övningen var ett väpnat angrepp och svåra samhällsstörningar. Krigsdelegationen som kan ersätta riksdagen ska regelbundet genomföra övningar med syfte att stärka förmågan att utöva det parlamentariska uppdraget även när Sverige är i krig och krigsfara. Scenariot i denna övning var ett väpnat angrepp och svåra samhällsstörningar. – Krigsdelegationen har övat på att upprätthålla den parlamentariska processen under svåra förhållanden. Övningen har gått bra och gett värdefull kunskap till krigsdelegationen, Riksdagsförvaltningen och övriga deltagare, säger Andreas Norlén, riksdagens talman och ordförande i krigsdelegationen i ett pressmeddelande. Övningen genomfördes i tillsammans med flera myndigheter, bland andra Regeringskansliet, Säkerhetspolisen, Polismyndigheten och Försvarsmakten. Krigsdelegationen träder inte automatiskt in Krigsdelegationen består av talmannen och 50 riksdagsledamöter. Ledamöterna väljs av riksdagen för varje mandatperiod. Krigsdelegationen träder inte automatiskt in i riksdagens ställe vid krig eller krigsfara. Det krävs ett aktivt beslut för att det ska ske och att förhållandena kräver att Krigsdelegationen ska träda in, alltså när riksdagen inte längre kan fungera. För ett beslut krävs att statsministern och sex av Utrikesnämndens ledamöter röstar för det." De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

I podden Sveriges säkerhetschefer möter vi landets säkerhetschefer för att belysa yrkesrollen nu och framöver. Det är väl länge sedan försvarsfrågorna har stått så högt upp på agendan som nu och därför har vi denna gång bjudit in Thomas Palfelt, säkerhets-, informationssäkerhets- och biträdande säkerhetsskyddschef vid FMV. Thomas Palfelt har en bakgrund som systemvetare, IT-tekniker, systemanalytiker, utvecklare och projektledare och kom från positionen som informationssäkerhetschef på Regeringskansliet till Försvarets Materielverk för elva år sedan. FMVs uppdrag är att leverera försvarsförmåga till Försvarsmakten och det som levereras är allt från stridshjälmar till u-båtar. Thomas beskriver FMV som en ”ingenjörs- och projekttung myndighet med internationell samverkan”.  Han tillhör säkerhetsskyddsavdelningen med 45 personer och arbetar i huvudsak övergripande och strategiskt, med normering, kravställning och tjänsteföreskrifter samt med stöd till säkerhetsskyddschefen. Han samverkar också mycket, både internationellt och internt och företräder FMV i internationella säkerhetsskyddsförhandlingar. Här beskriver Thomas Palfelt bland annat på vilket sätt han har nytta av sin bakgrund inom IT i dagens arbete och hur han drivs av relationsskapande och problemlösning. Framför allt tycker han att man måste vara pragmatisk när man arbetar med säkerhet och att humorn är ett av de viktigaste verktygen.  Thomas Palfelts tre råd för säkerhets-, informationssäkerhets- och säkerhetsskyddschefer lyder: Gör det lätt att göra rätt Praktisera dynamisk pragmatism och planera för det  Ha en långsiktig planering för omvärldspåverkan (som Ukrainakriget, Nato-inträdet etc) Sveriges säkerhetschefer produceras av Företagsuniversitetet och sprids i samverkan med Aktuell Säkerhet, Secnet och Qnet.   

Tusentals personer säger att de är drabbade av elöverkänslighet - något som den samlade vetenskapen inte kunnat bevisa existerar. Kaliber om statliga miljoner till ett förbund som gör motstånd mot forskningen. Del 1/2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arja och Helén upplever sig sjuka av el– De här lysrören, det kändes som ett strykjärn mot huvudet, och jag kunde inte gå rakt.Det är 1992, och Arja kliver in i en mataffär i Upplands Väsby när hon plötsligt tycker att hon känner av de flimrande lysrören i taket. Tron på elöverkänslighet blir starkare hos henne.– Jag hade ingen längtan efter döden, men det, det är den fruktansvärda sjukdomen, att man är så sjuk och har så ont i huvudet.I en annan del av landet, på den uppländska slätten, bor Helén i ett rött hus i en glänta mellan snöklädda åkrar och högresta granar.Det är 2006 när Helén upplever en starkare sjukdomskänsla. Hon säger att hon känner yrsel och smärta, och börjar att rasa i vikt. Helén går till vårdcentralen, men där hittar de ingen orsak.Vid den här tiden får Helén höra talas om elöverkänslighet från en släkting som själv tror sig vara drabbad. Ju mer Helén tänker på elöverkänslighet, desto mer tror hon på det som en förklaring. Och som ett problem som i sådana fall går att lösa.– Vi fick ju tömma hela huset på datorer, på mobilerna, på alla batterier vi hade i allting.All teknik som finns i ett normalt tjugohundratalshem, blir ett hot, enligt Helén.BildskärmssjukaVi får kontakt med människor som har eller har haft besvär som de själva beskriver som diffusa smärtor, trötthet. Yrsel. Sömnsvårigheter. Nästäppa. Domningar. Stickningar. Svimningar. Flera av dem har också pratat om hur att uppleva sig som elöverkänslig kan väcka självmordstankar. Och flera av dem har fått bekräftat av andra som tror på elöverkänslighet att deras ohälsa beror på strålning.Och ett namn återkommer bland flera av de vi pratar med, det är Bengt Håkansson från Elöverkänsligas Riksförbund, ett förbund med 2.200 medlemmar.– Min entré där, det var bland annat att jag skrev en rätt lång artikel i deras tidning, eller i vår tidning, ska jag säga nu, Ljusglimten. Rätt snart så fick jag överta frågespalten “teknikfrågan” där jag svarar på frågor om teknik. Och, ja, vad som bekymrar folk. Jag har ju några som lyssnar och som behöver hjälp och råd. Det har väl varit det viktigaste.Går inte att koppla– Det här har ju många namn.Lena Hillert har lång erfarenhet som forskare på Arbets- och miljömedicin inom miljörelaterade hälsobesvär. Hon har nyligen gått i pension men fortsätter att hålla föreläsningar i ämnet på Karolinska Institutet i Solna.– Det mesta har ju varit vad man kallar dubbelblindprovokationer, det vill säga att man har gjort en försöksuppsättning som man så långt som möjligt tror, att det här är någonting som triggar besvären hos personerna. Och ibland har man gjort öppna prov innan, det vill säga att de vet ”nu är du exponerad, nu sätter vi på den här utrustningen”, och man har valt försökspersoner då som har sagt ”ja men det här är någonting som utlöser besvär hos mig.” Man har också tagit personernas i andra studier, inte mina, men man har tagit utpekad utrustning och gjort i deras hemmiljöer, för man tänkte att ”om vi gör det här i laboratorier så kanske vi missar någon faktor”, men inte där heller fick man något samband.Studier har kunnat visa att det är en negativ förväntan som kan orsaka besvären, något som kallas ”noceboeffekt”. Det innebär att människor kan uppleva sjukdomssymptom för att de är övertygade om att de ska inträffa i en specifik miljö.Samtidigt har Lena Hillert utsatts för försök till misskreditering, då personer påstått att hon varit anställd av Telia.– Jag har aldrig varit anställd, jag har aldrig fått ett öre från Telia. Man försökte ju misskreditera mig. För att, så att säga, minska min trovärdighet. Det är ju naturligtvis inte roligt, säger Lena Hillert.Avfärdar att elöverkänslighet inte skulle ha bevisatsOrdförande för Elöverkänsligas Riksförbund, Marianne Ketti, upplever själv att hon började drabbas av elöverkänslighet för många år sedan.När vi påtalar för Marianne Ketti att elöverkänslighet inte vetenskapligt går att bevisa, avfärdar hon den erkända forskningen.– Den bygger inte på någon saklighet.Marianne Ketti är övertygad om att forskningsresultat och myndigheter som arbetar med strålsäkerhet, så som Strålsäkerhetsmyndigheten, är korrupta.– Strålsäkerhetsmyndigheten kan du inte lita på. De har ett vetenskapligt råd, och delvis hänger det här...sitter det här, från det här vetenskapliga rådet då, så sitter det folk från en organisation som heter ICNIRP. Vi har försökt komma åt dom här länge.ICNIRP, den organisation hon är kritisk mot, är en icke vinstdrivande internationell sammanslutning av forskare och experter inom området icke-joniserande strålning och människors hälsa. Det är också därifrån den senaste forskningen kan hämtas som stöd för bland annat myndigheter i Sverige, till exempel gällande de gränsvärden som mäts kring hur hög strålning som får förekomma i samhället utan att det innebär risker.Hot mot myndighetspersoner och forskareVi kommer i kontakt med flera myndighetspersoner och forskare som berättar om hot som de blivit utsatta för från medlemmar i förbundet. Jimmy Estenberg jobbade som utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten fram till 2021. En dag får han ett samtal. Det kommer från en medlem i Elöverkänsligas Riksförbund, berättar han.– En person hade letat upp mina barns födelseannonser...och då var de ju några år gamla, så det är ingenting som låg i dagens tidning direkt. Det var ju en väldig tydlig markering från dem att de hade koll på mig och min familj.Vi frågar Marianne Ketti, som varit ordförande i Elöverkänsligas Riksförbund i 10 år, om hoten.– Ja, vi hotar ingen, sådant jobbar inte vi med i förbundet, vi jobbar seriöst. Jag tycker det är förjäkligt om man hotar politiker, om man hotar någon annan, oavsett om jag inte sympatiserar med dem så tycker jag att ingen människa ska vara utsatt för hot i sin yrkesutövning eller vad man nu jobbar med. Ett sådant samhälle ska vi inte ha.Miljoner i bidragVarje år får Elöverkänsligas Riksförbund omkring 1,7 miljoner kronor i statsbidrag. Detta på grund av att elöverkänslighet räknas som ett funktionshinder efter ett regeringsbeslut 1995. Bidraget är utformat så att pengarna ska gå till påverkansmöjlighet i samhället som ligger i medlemmarnas intressen.– Det finns ingen koppling till det i just det här organisationsbidraget, utan fokus som vi tittar på utifrån statsbidrag, det är helt enkelt om de har uppfyllt de kriterier för en organisation, och för att kunna organisera sig som verksamhet, säger Zara Warglo, som är avdelningschef för Avdelningen för behörighet och statsbidrag på Socialstyrelsen. Mellan åren 1995 och 2000 betalade Regeringskansliet ut statsbidrag till handikapporganisationerna, men år 2000 tog Socialstyrelsen över ansvaret för att betala ut pengarna.– Och sedan fick vi ta över det här uppdraget, och sedan dess då, 2000, så har de ungefär sammanlagt fått ut 33 miljoner kronor. Här får man väl titta på det i ljuset av just den funktionshinderspolitik, tänker jag, som var runt millennieskiftet, där man var väldigt noggrann med att trycka på att man skulle inte titta för mycket på medicinska diagnoser, utan man skulle se personerna och individerna som hade de här bekymren och en funktionsnedsättning då som kunde leda till ett funktionshinder.Vill se över hur bidraget är utformat– Vi skulle ju gärna se att man gör en översyn av den här förordningen. Vi kan inte ändra i en förordning. Men däremot så har vi ju påtalat det för Regeringskansliet, säger Zara Warglo.Regeringskansliet vill inte ställa upp på en intervju men skriver i mejl att ett nytt förslag till förordningen förbereds inom Regeringskansliet.Till Kaliber uppger majoriteten av riksdagspartierna att det bör finnas krav på vetenskapliga belägg för de handikapporganisationer som får statsbidrag och välkomnar att bestämmelsen ses över.Reportrar: Jill Eriksson och Johanna Torshall Svensson.Producenter: Johan Sundström och Viktor Papini.Slutmix: Johan HörnqvistProgramledare: Annika H Eriksson

Radarparet Magnus Billing och... Ingrid Anne-Sofie Åkesson Bonde, född Åkesson 27 december 1959 i Botkyrka församling, Stockholms län, är en svensk grevinna, företagsledare och före detta ämbetsman. Hon var styrelseordförande i Alecta mellan 2019 och 2023. Hon var mellan 2012 och 2016 finansdirektör och vice koncernchef CFO, på Vattenfall - vid NUON skandalen. Hon har tidigare varit VD på AMF pension. Biografi Bonde tog civilekonomexamen vid Handelshögskolan i Stockholm 1982. Efter två år på First Chicago Bank i USA arbetade hon 1984-1987 på Riksgäldskontoret och sedan 1987-1996 på SAS, från 1991 som finanschef. 1996 kom hon åter till Riksgäldskontoret och blev 1998 dess överdirektör. År 2002 fick Bonde i uppdrag att utreda hur Finansinspektionens roll skulle stärkas. Strax därefter utsågs hon till generaldirektör för Finansinspektionen (FI), en post hon innehade 2003-2008. Den 29 maj 2008 meddelades att hon hade rekryterats som VD till AMF Pension. På grund av "karantänsregler" för FI som tillsynsmyndighet för finansmarknaden innebar detta att hon omedelbart var tvungen att lämna FI. Under en övergångsperiod till det nya VD-jobbet var hon därför anställd i Regeringskansliet, och Erik Saers blev tillförordnad generaldirektör för FI. Under Bondes tid på Finansinspektionen fick hon stor uppmärksamhet för myndighetens beslut kring den så kallade Carnegieaffären. I september 2007 ålades Carnegie att byta ut sin verkställande ledning och styrelse samt att betala 50 miljoner kronor i böter. Bonde invaldes 2009 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien. År 2015 mottog hon H.M. Konungens medalj i guld, 12 storleken, i Serafimerordens band av kung Carl XVI Gustaf för framstående insatser inom svenskt näringsliv och förvaltning. Vilken Bondesläkt... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Pandemin eller Sveriges ordförandeskap inom EU, vilken var den tuffare tiden på Finansdepartementet? Omar Bembli är jurist och kansliråd på Regeringskansliet, Finansdepartementet. Vi pratar om hans uppväxt i Haninge, rötterna i Tunisien, hur det är att vara del av ”the deep state”, hur man får representanter för 27 medlemsstater att komma överens i Bryssel, hur hans svärfar höll koll på honom inför första dejten, ifall det spelar roll om en människa eller AI skapat musiken och mycket mer. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

I P4 Jönköping hör du de senaste nyheterna direkt nära dig, där din och andras röster tillsammans skildrar hela Jönköpings län.

I podden Sveriges säkerhetschefer möter vi landets säkerhetschefer för att belysa yrkesrollen nu och framöver. Den här gången träffar vi Ari Stenman, som är säkerhets- och säkerhetsskyddschef på Polisen sedan några år – men som även har arbetat på Regeringskansliet och Säkerhetspolisen tidigare.    Ari Stenman är säkerhetschef och säkerhetsskyddschef på Polisen, med en avdelning på 150 medarbetare och en budget på 200 miljoner kronor. Det är en myndighet som aldrig sover och som består av 35 000 anställda i sju polisregioner, Nationella operativa avdelningen och Nationellt Forensiskt Center samt sex nationella avdelningar.   Hösten 2019 fick Ari arbetet som säkerhetschef och året därpå blev han även chef för säkerhetsavdelningen. Han har nu varit med och byggt upp en säkerhetsorganisation som ska säkerställa balans mellan operativt och strategiskt arbete och som ansvarar för verksamhetsskydd och säkerhetsskydd - det vill säga informationssäkerhet, personalsäkerhet och fysisk säkerhet men även signalskydd, medarbetarskydd och personskydd för ledningen.   Ari har varit chef i många år, inte minst på Säkerhetspolisen, och trivs med det. Han hoppas att han ses som pragmatisk säkerhetschef med helhetsperspektiv - och anser att en ledare generellt behöver kunna ha en rak och ärlig kommunikation men också engagemang och intresse. Och förstås lite is i magen. En av de största säkerhetsutmaningarna för honom i dag är den starka tillväxten inom Polisen.   I det här poddavsnittet kommenterar han också för första gången det som kallats ”härvan i polisledningen”. Podden Sveriges säkerhetschefer produceras av Företagsuniversitetet i samarbete med Aktuell Säkerhet, Qnet och Secnet.

"Den hemliga källan"Kommer den friande domen i tingsrätten att stå sig när målet prövas i hovrätten? Det är mycket som står på spel, inte minst för landets politiska ledning som satsat allt på ett kort – en fällande dom. Och nu börjar starka krafter samverka för att se till att staten den här gången inte misslyckas, precis som Ardalan Shekarabi lovat. Hovrätten försöker smyga in en domare med ett CV som väcker misstankar. Och under ett hemligt möte på ett advokatkontor avslöjas konspirationen mot Allra från landets politiska ledning – hur Regeringskansliet utövat påtryckningar mot Svea hovrätt för att fälla Alexander Ernstberger och hans kompanjoner. - - - Produktion: Current Affairs ProductionsResearch: Eveliina Kokko och Emiliano StraussKlippning & Ljudläggning: Runsten MediaVinjettmusik komponerad av Karl Gartmyr Utöver våra egna intervjuer och inspelningar hör vi också ljudklipp från TV4, Yle, Sveriges Television, Sveriges Radio, Svenska Dagbladet, Dagens Industri, Aftonbladet, Expressen, Pensionsmyndigheten och AP7 Såfa-fonden. För dig som är medlem i Under Ytan+ finns alla avsnitt tillgängliga direkt, utan reklamavbrott. Dessutom får alla medlemmar ytterligare ett bonusavsnitt som presenteras längre fram. Bli medlem i Under Ytan+ https://plus.acast.com/s/under-ytan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt tar vi oss igenom de senaste händelserna inom djurpolitiken. Sebastian Wiklund och Matilda Kylefors bryter ner regeringens djurvälfärdsutredning och vad den kan komma att betyda för djuren. Vi avhandlar även de interpellationsdebatter som nyligen ägde rum i riksdagen mellan Rebecka Le Moine (MP) och Peter Kullgren (KD) samt att ännu ett salmonellautbrott skett i Sveriges största äggfabrik. Vi uppmärksammar också årsdagen för det fruktansvärda kriget i Ukraina och hur du som lyssnar kan hjälpa de utsatta djuren.   Sista chansen att skriva på för ett pälsfritt Europa, gör din röst hörd idag! Vill du stötta Djurens Rätts arbete för djuren? Bli månadsgivare.   Ljudet som spelas upp vid 07:32-08:13 är från Regeringskansliet. Ljudet som spelas upp vid 17:17-18:23, 18:56-19:48 samt 20:50-21:55 är från Sveriges riksdag.

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. För första gången på 100 år har USA inte lyckats rösta fram en ny talman på första försöket. Sex misslyckade omröstningar senare är både Joe Biden och Donald Trump överens om att situationen börjar bli pinsam. Vad vill egentligen de republikanska rebellerna som sätter sig på tvären?Sen pratar vi om att Regeringskansliet tagit fram en officiell spellista som ska representera Sverige. Draget är bland de första som Sverige gör som ordförande för EU:s ministerråd, men vilka platsade på listan och kanske framförallt vilka gjorde inte det?

S-gruppledaren Lena Hallengren intervjuas av Staffan Dopping. Efter Socialdemokraternas valförlust riktar hon hård kritik mot Ulf Kristerssons regering för det som hon beskriver som brutna vallöften. Hallengren säger att Sverigedemokraterna inte kommer att nöja sig med att vara stödparti till en borgerlig regering och nu får de lära sig hur Regeringskansliet fungerar ”så att de kan ta över 2026”. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

S-gruppledaren Lena Hallengren intervjuas av Staffan Dopping. Efter Socialdemokraternas valförlust riktar hon hård kritik mot Ulf Kristerssons regering för det som hon beskriver som brutna vallöften. Hallengren säger att Sverigedemokraterna inte kommer att nöja sig med att vara stödparti till en borgerlig regering och nu får de lära sig hur Regeringskansliet fungerar ”så att de kan ta över 2026”. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fullpackat med hjärndödhet på glädjetåget – nu kör vi! Var befinner sig Sir Vääs – och vilka känslor har den omsusade kobrajakten på Skansen väckt hos grabbarna? Niclas har noterat en helt bisarr skillnad mellan svensk och brittisk politik. Inte alls så trist som det låter – och fantastiska exempel utlovas! Jonatan har fastnat för exceptionellt svaga anekdoter. Vilken är egentligen den sämsta som berättats i vårt avlånga land? En SVT-profil levererade nyligen en superhet kandidat, men når den hela vägen till ”seger”? Vi dissekerar dessutom en lokal radiostations märkliga syn på vad som är det absolut bästa med hösten innan det blivit dags att djupdyka i Johan Pehrsons ”skiter sönder toaletter”-aura. Kan det rentav vara så att det blir en intervju med Liberalernas partiledare om det privata ämnet – och vilka andra kändistarmar mår katastrofalt? Lika dumt och irrelevant som alltid – haka på! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det ska bli lättare att byta juridiskt kön, enligt ett lagförslag från den avgående regeringen. Men är det oproblematiskt att alla från 16 år ska kunna byta kön utan diagnos eller utredning? Dagens gäster anser att föreställningen om att könet sitter i hjärnan och är frikopplat från biologi handlar om ideologisk övertygelse och saknar vetenskaplig grund. Emelie Köhler har själv påbörjat ett könsbyte och ångrat sig. Tanja Olsson Blandy har i många år arbetat med jämställdhetsfrågor inom Regeringskansliet och har följt den nya könsbyteslagens väg från spektakulära utredningar till dagens förslag. Vilka slutsatser kan Sverige dra av att Storbritannien har stängt landets transvårdsklinik? Och hur lämpligt är det att RFSL med sin radikala agenda i transfrågan haft en så central roll i de statliga utredningarna? Gäster: Emelie Köhler, Tanja Olsson Blandy och Johan Hakelius. Programledare: Nina Solomin. 

”Kampen mot gängkriminalitet och narkotikabrottslighet kräver bred samhällelig mobilisering”.Det fastslår Jale Poljarevius, polismästare (underrättelsechef) och författare.Han har varit polis sedan början på 90 talet och varit verksam i flera områden som tunnelbanepolisen, GLG, Regeringskansliet och på den regionala nivån.Möt honom hos Dialogiskt där han delar med sig om kampen mot narkotika och organiserad brottslighet.Gillar du det vi gör och vill stötta oss med en summa så swishar du på: 123 64 508 86Glöm inte att prenumerera och tipsa om vår kanal! Tack för att ni tittar,delar och diskuterar!

Mycket händer i Europa. Rysk militär har gått in i Ukraina. Många är oroliga. Juniornyheterna har fått in många frågor, frågor som vi försöker reda ut i det här avsnittet. Programledare: Niklas Jonsson och Johanna HeedProducent: Johanna HeedMed ljud från: Independent, The Guardian, DN, TV4, Sveriges radio, Regeringskansliet, EU-kommissionen

Patrick Joyce är nationalekonom med lång bakgrund som utredare och rådgivare på Regeringskansliet och riksdagen. Han har varit forskare på Ratio och arbetar idag som chefekonom på Almega.

Häromdagen skrev jag om klass på Svenska Dagbladets kultursida. I texten skriver jag om hur vi tillåtit en underklass att växa fram längst ned i samhället, och om hur denna tjänar en medelklass som värderar fel saker. I fredags diskuterade jag frågan i P1 morgon ihop med Patrik Lundberg, som hade skrivit att han ville lämna medelklassen. Om jag tolkar honom rätt handlar hans motvilja om ett hyckleri han märkt av. Inom medelklassen, menar han, vill man gärna känna sig finare och bättre, men man gör likt förbannat det man kritiserar att andra gör. Diskussionen med Patrik Lundberg var konstruktiv, men rumphuggen. Ironiskt nog är nästan alla inslag i public service för korta för riktiga samtal, och i regel är konfliktnivån maximalt uppskruvad. Aporna måste få apa sig, verkar en grundtanke vara. Och om man inte vill bråka kanske de plockar in någon annan i stället. Konflikten mellan “höger” och “vänster” måste värnas, och finns ingen tydlig konflikt får man uppfinna den med hjälp av en hetsande programledare. Nåväl, jag ville i alla fall fördjupa samtalet om klass, eftersom jag tycker att det är så intressant. En av de mest intressanta tänkarna på området i dag är Johan Wennström, som numera är en kollega på Svenska Dagbladets kultursida, där han skrivit i flera år. Han disputerade i statsvetenskap 2019 med avhandlingen Interpreting Policy Convergence Between the Left and the Right: Essays on Education and Immigration. Han är aktiv på IFN, där man också kan ta del av hans publikationer. Hans forskning är inriktad mot politiskt beslutsfattande och dess moraliska grunder. Han är särskilt intresserad av skol- och migrationspolitik. Tidigare har han bland annat arbetat som politiskt sakkunnig i Regeringskansliet och som ledarskribent i Svenska Dagbladet. Länkar till texter och böcker vi pratar om:Min text i SvD Kultur (19/1): Hade det inte varit för högskoleprovet hade mitt liv nog sett annorlunda ut. Medelklassen tror på meritokrati, och det är som om medkänslan också är något man gör sig förtjänt av.David Goodhart – Head, Hand, Heart: The Struggle for Dignity and Status in the 21st Century (Penguin 2020)Michael Lind – The New Class War: Saving Democracy from the Managerial Elite (Portfolio 2020)Patrik Lundberg: “Jag vill lämna medelklassen” (DN 23/11 -21)Charles Murray – Coming apart: the state of white america, 1960-2010 (Crown forum 2012)Vesna Prekopic: “Det är inte alls så dumt i medelklassen, men mellanförskapet lämnar jag gärna” (DN 17/1)Michael Sandel - The Tyranny of Merit: What's Become of the Common Good? (Farrar, Straus and Giroux 2020)Johan Wennström: “När ska högern överge Foodora-liberalismen?” (SvD 26/5 -21): Det viktiga, enligt dagens höger, är inte var man kan göra en verklig insats, utan ”vart man är på väg”. Högern har accepterat, ja till och med bejakat, framväxten av ett djupt ovärdigt arbetsliv.Johan Wennström: I väntan på ett konservativt idéprogram (Kvartal 14/12 -20)Johan Wennström: Brev till en lärarstudent (Kvartal 20/2 -19)Rak höger med Ivar Arpi förlitar sig helt på bidrag från läsare och lyssnare. Man kan bli gratisprenumerant eller betalande prenumerant. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

18 januari. Hundratals möten har hållits utan ett spår av formell dokumentation. Hur påverkar det möjligheterna till insyn och ansvarsutkrävning? Jesper Sandström och Peter Wennblad diskuterar med Acko Ankarberg Johansson, KD, ordf. socialutskottet, och Nils Funcke, journalist och expert på offentlighetsprincipen.

Kan slumpen leda en rätt när man inte har bestämt sig? Vi möter Kerstin Mikaelsson som jobbar som politisk sakkunnig på Regeringskansliet för Justitie- och inrikesministern Morgan Johansson. I dagens avsnitt berättar Kerstin om sin resa från nationalekonom, kurser i statistik in i ett partipolitiskt arbete. Vad spelar matematiken för roll i en partipolitisk värld? Lyssna till Har du beSTEMt dig!

Satir varje vecka i God morgon världen.

Pär Lager tog Masterexamen i Statsvetenskap för Uppsala Universitet och blev år 2000 Chef för Omvärldsanalys och Strategi hos Svenska Spel. Sedan dess har han gått vidare som Chef för Affärsutveckling på Sifo, som Politiskt sakkunning för Regeringskansliet som VD för bland annat Talarforum, Berghs School of Communication och fram till 2016 även för Intendia Group. Idag driver han eget som rådgivare inom frågor som utbildning, lärande och strategi, han är utbildad karatecoach och han har ett förflutet som tävlingscyklist i landslaget. Pär har dessutom en lång rad förtroendeuppdrag bakom sig. Han har bland annat suttit i styrelsen för Plan international, Medieinstitutet och Learnster. Som författare är Pär utöver det upphovsman till böckerna 'Kommunikativt ledarskap praktiken, handbok för chefer' och 'Förändringsprincipen´. Han har belönats med utmärkelsen ”Utmärkt föreläsare – Guld” av Chefsnätverket Close, och tilldelades 2012 Bengt Hanser-stipendiet för att han ledde Berghs till Cannes Lions internationella utmärkelse "School of the year".  .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Instagram

Pär Lager tog Masterexamen i Statsvetenskap för Uppsala Universitet och blev år 2000 Chef för Omvärldsanalys och Strategi hos Svenska Spel. Sedan dess har han gått vidare som Chef för Affärsutveckling på Sifo, som Politiskt sakkunning för Regeringskansliet som VD för bland annat Talarforum, Berghs School of Communication och fram till 2016 även för Intendia Group. Idag driver han eget som rådgivare inom frågor som utbildning, lärande och strategi, han är utbildad karatecoach och han har ett förflutet som tävlingscyklist i landslaget. Pär har dessutom en lång rad förtroendeuppdrag bakom sig. Han har bland annat suttit i styrelsen för Plan international, Medieinstitutet och Learnster. Som författare är Pär utöver det upphovsman till böckerna 'Kommunikativt ledarskap praktiken, handbok för chefer' och 'Förändringsprincipen´. Han har belönats med utmärkelsen ”Utmärkt föreläsare – Guld” av Chefsnätverket Close, och tilldelades 2012 Bengt Hanser-stipendiet för att han ledde Berghs till Cannes Lions internationella utmärkelse "School of the year".  .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Instagram

Millaista oli tulla kaapista 50 vuotta sitten? Siitä kertoo 74-vuotias Anders. Hän myös valottaa sateenkaariseniorikodin arkea. Lisäksi juontajat iloittelevat mahdollisilla tulevaisuudenkuvilla. Jakson vieraana on 74-vuotias Anders, joka kertoo siitä, millaista on muuttaa asumaan sateenkaaren alle eli seksuaali- ja sukupuolivähemmistöille suunnattuun seniorikotiin. Tukholmassa sijaitseva, vuonna 2013 perustettu Regnbågen seniorboende kertoo olevansa Euroopan ensimmäinen seksuaali- ja sukupuolivähemmistöille suunnattu seniorikoti. Maiju ja Laura pääsevät kyläilemään paikan päälle ja kuulemaan Andersilta siitä, millaista seksuaali- ja sukupuolivähemmistöjen elämä on ollut vuosikymmenten varrella. Ruotsissa on ollut Suomea avoimempi lainsäädäntö, ja Suomesta muutti suuren muuttoaallon matkassa Ruotsiin monia HBTQI-ihmisiä. He alkavat nyt ikääntyä. Maiju pohtii, onko hänkin tällainen sateenkaaripakolainen, mutta Laura suhtautuu ajatukseen hieman epäillen. Tarvitsetko apua tai tukea HBTQI-kysymyksissä? Muun muassa RFSL tarjoaa neuvontaa ja tukea. Lähteitä: Regeringskansliet (2021). Handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Regnbågen (23.9.2021). Seniorboende för HBT-personer. Socialstyrelsen (2014). Äldre hbt-personer och kommunernas vård och omsorg om äldre. En kartläggning. Sveriges Radio (2020). Dokumentti: Sateenkaaripakolaiset. Toimittajat: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se Laura Hagström Tuottaja: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Teknikko: Tor Sigvardson Loppumiksaus: Girilal Baars

Kvinnorättsaktivisten om den ständigt pågående pandemin mäns våld mot kvinnor. Och sin inre Bob Dylan. Olga Persson är statsvetare och har ägnat större delen av sitt liv åt att jobba inom kvinnorörelsen för ett jämställt samhälle fritt från våld. Hon är förbundsordförande för Unizon som samlar mer än 130 kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. Hon har även varit utredningssekreterare på Regeringskansliet. Olga Persson syns och hörs ofta i debatten om våld mot kvinnor. I sitt Sommar pratar Olga Persson om den ständigt pågående pandemin av mäns våld mot kvinnor, som dödar och skrämmer kvinnor över hela världen men som aldrig leder till några restriktioner. - Och om varför humor är bästa vaccinet och om fantasin att jag innerst inne är Bob Dylan. Om Olga Persson: Förbundsordförande Unizon, 44 år. Född och bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Producent: Erika Strand-Berglund. Olga Persson talar om våld mot kvinnor i sitt Sommarprogram. Om du känner igen dig och själv behöver hjälp eller råd kan du bland annat vända dig hit: På unizonjourer.se finns kontakt till kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer runt om i hela landet. Det går att chatta, ringa eller besöka en jour varje dag året om. Stödet är gratis och du behöver inte berätta vem du är. Även du som anhörig kan få stöd av jourerna. På roks.se finns kontakt till Roks kvinnojourer och tjejjourer. På www.rokstjejjourer.se finns Roks tjejjourer. Är situationen akut ring polisen på 112. Kvinnofridslinjen är öppen dygnet runt på telefon 020-505050. Om du är hemma och hör bråk och skrik från grannen, ring polisen 112. Är du orolig för ett barn - kontakta socialtjänsten i din kommun. Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

I detta avsnitt gästas JP Samtalar av departementsråd Ewa Wennberg, med erfarenhet från Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen i Bryssel. Hur går det till när Regeringskansliet sänder ut personal och vad innebär arbetet i representationen? Detta samt lagstiftningsprocessen m.m. behandlas i månadens avsnitt som producerats av Oscar Svensson och Jesper Valdorson från Umeåredaktionen.

Anders anklagar ålänningar för att inte kunna köra båt och Anders kan inte uttala ”Google”.https://www.nongrata.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 12.00

Det talas allt oftare om the deep state. Begreppet ska ha myntats av Eisenhower som varnade för det militär-industriella komplexet. Sjuttio år senare får the deep state ett uppsving under president Trump. Fast med närmast motsatt betydelse. Det är inte längre militär och industri som blir the deep state, utan media, forskning och demokratin. Under utredning var en roman om konspirationer inom Regeringskansliet. Boken skildrade något som kan uppfattas som den djupa staten, utan att det egentligen var meningen. Författaren Gert Lundstedt återvänder nu till sin bok och gör upp med myten.

Anna Kinberg Batra har en examen från Handelshögskolan i Stockholm och har sedan dess haft en lång rad högprofilerade politiska och konsultuppdrag. 1986 valdes hon som Ordförande till Moderata Ungdomsförbundet i Stockholms län.   Hon har sedan dess bland annat varit Politiskt sakkunnig i Regeringskansliet, Ledarskribent för Svenska Dagbladet, Politisk Sekreterare för Moderaterna, Riksdagsledamot, Ordförande för EU-nämnden, Gruppledare och slutligen också Partiledare för Moderaterna. Hon är idag rådgivare, föreläsare, styrelseledamot i flera bolag och knuten till Handelshögskolan i Stockholm.   Anna har blivit listad som en av landets mäktigaste personer inte mindre än fyra gånger, blivit prisad som topp 100 av Sveriges populäraste föreläsare, och som Årets Opinionsbildare 2015. Hon har, och är fortfarande aktiv, i arbetet i en lång rad styrelser däribland Collector Bank och Swedish Space Corporation. 2018 släppte hon boken Inifrån. .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Instagram

I dagens fullspäckade sändning tatueras Kodjo live, vi pratar med Maja Ivarsson från The Sounds om festival, fest och musik, ringer upp Will Ferrells trädgårdsmästare igen och försöker tvinga in oss i Wills trädgård, kollar med Moa Berglöf varför kulverten under regeringsdepartementet egentligen kallas för knullvert och MYCKET, mycket mer.

Jörgen Dyssvold (Meeting & event strategist & designer at Herr Omar - the meeting agency) berättar om hur vi kommer att mötas igen efter Coronapandemin, direkt när man tar bort restriktionerna och senare när smittspridningen är förbi. Jörgen pratar om hybrid event som ett alternativ för ett smart och hållbart event eller möten. Det handlar om att de designas för både fysiska och digitala deltagare. Människor kan då välja själva om de vill delta på plats eller distans. Om saker förändras kan de också enkelt byta sin fysiska biljett mot en digital eller vice versa. Vi pratar om smarta städar och vad innebär dem särskilt utifrån event och mötes perspektivet. kommer vi att träffas via VR och nya tekniken som gör det enklare för människor att uppleva ett möte digitalt som ett fysiskt möte? Läsa mer om hybridevent https://herromar.se/blogg/hybridevent Frågor och funderingar kontakta gärna Jörgen jorgen.dyssvold@herromar.com Jörgen Dyssvold är eventdesigner och mötesevangelist. Han driver mötesbyrån Herr Omar och Bentigo som arrangerar samtal i sällskapsspelsformat. Jörgen har 25 års erfarenhet av att arbeta professionellt med möten och event. Han har ansvarat för allt från statsbesök och internationella konferenser till VM och världsrekordsevent för uppdragsgivare som Regeringskansliet, SCB, KI, Amnesty International och UD. När han inte designar, producerar, föreläser eller skriver om möten och event ägnar han sig åt bland annat åt löpning och matlagning. Note ! The sound quality of #UrbanisticaPodcast s' episodes that are recorded during #COVID19 time might not be perfect. Due to the online recording and the use of different types of microphones by guests and #MustafaSherif. Thank you so much for understanding and listening. Stay safe !   For sponsoring citylife.mustafa@gmail.com Facebook events https://www.facebook.com/urbanistica.podcast   Visit my homepage for other projects/collaborations https://mustafasherif.com/ Get bonus content on Patreon See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den 12 februari 2020 anordnades en studentafton med utrikesminister Ann Linde. Under aftonen höll utrikesministern ett anförande om Sveriges utrikesdeklarationen för 2020 samt framförde sina visioner för utrikespolitiken, följt av ett modererat samtal med Martin Kragh från utrikespolitiska institutet. Aftonen avslutas med en frågestund.  Ann Linde är sedan september 2019 Sveriges utrikesminister och efterträdare till Margot Wallström. Under hela 1990-talet arbetade hon på Regeringskansliet som bland annat departementssekreterare samt som politisk sakkunnig på utrikes- och försvarsdepartementet. Mellan 2016 och 2019 var hon verksam som EU- och handelsminister i regeringen Löfven I. Aftonen ägde rum i Universitetsaulan i Lund.  Tack till podcastens huvudsponsor TL Sound 

I tredje avsnittet av SKL Internationals podcast Localised & Vocalised fördjupar vi oss i mål 17. Det syftar bland annat till att genom kapacitetsutbyggnad och partnerskap öka tillgången på aktuella och tillförlitliga uppgifter av hög kvalitet, uppdelade efter relevanta kategorier. Vi tittar på hur man rent praktiskt kan både samla och tillgängliggöra data från den lokala nivån, och vad jämförelser mellan såväl lokalsamhällen och länder kan leda till. Vidare diskuterar vi frågor som: På vilket sätt är det betydelsefullt att mäta utveckling? Vad har målen för relevans i olika länder och i olika kontexter? Vilka verktyg finns för att enkelt och pedagogiskt mäta och jämföra utveckling? Gäster: Lucia Acosta, projektledare SKL International Anders Norrlid, Regeringskansliet, expert, utredare, tidigare kanslichef RKA Jonas Frykman, f.d utredningssekreterare i Agenda 2030 – delegationen med särskilt ansvar för genomförandet av agendan på lokal och regional nivå, ordförande för SIS kommitté för hållbara städer och samhällen Dessutom har vi en speciell gäst i studion: Tomas Martin, National Consultant på FOINCIDE Bogota, Colombia. Värd: Helena Adlercreutz, SKL International Länkar: KOLADA https://www.kolada.se/?_p=jamforelse TerriData https://terridata.dnp.gov.co/ SIS Kommitté för hållbara städer och samhällen https://www.sis.se/standardutveckling/tksidor/tk500599/sistk588/ FOINCIDE https://terridata.dnp.gov.co/

I samband med klimatförändringar kan jordskred och rörelser i den omtalade Göteborgsleran bli allt vanligare. Det menar forskare vid Chalmers.   GP:s stadsbyggnadsreporter Filip Kruse om hur Västsverige påverkas av leran.   Dessutom: Pistoler stulna från Regeringskansliet, barn kan tvingas åka färja själva, fyra döda i bränder i Australien. Programledare: Carl Petersson Moberg

I veckans avsnitt diskuterar Smedjans redaktörer Lars Anders och Blanche sin resa till Battle of Ideas i London. Det engelska debattklimatet utvecklas i positiv riktning – kanske finns det hopp om förbättring även i Sverige? Vi diskuterar även Regeringskansliets elefantkyrkogård och vilka incitament som uppstår för svenska myndighetschefer när de kan göra sig omöjliga på jobbet och i stället för att drabbas av negativa konsekvenser fortsätta uppbära skyhög lön som generaldirektörer på Regeringskansliet. Det vore bra för såväl skattebetalarna som myndigheterna om cheferna hade lite otryggare anställningar. Slutligen talar vi om de imamer som trots att de innebär ett hot mot rikets säkerhet har försatts på fri fot, eftersom utvisning i sin tur skulle hota deras säkerhet. Vi är inte entusiastiska över statens förmåga att skydda sina medborgare mot hot.

Statliga utredningar har länge varit viktiga vägar till politisk konsensus och rationellt beslutsfattande i Sverige. Det gäller särskilt utredningar där en bred krets politiker deltar. En mycket stor del av svensk lagstiftning har sitt ursprung i förslag från statliga utredningar. Tillsättningen av och förutsättningarna för de statliga utredningarna har dock förändrats och  antalet parlamentariska kommittéer har minskat drastiskt till förmån för särskilda utredare. Dagens parlamentariska läge – där stabila politiska majoriteter saknas – kan bidra till att utredningar missar att identifiera meningsskiljaktigheter i ett tidigt skede med följden en ökad polarisering. Utifrån en unik databas har statsvetarprofessorn Carl Dahlström tillsammans med Erik Lundberg (Högskolan Dalarna) och Kira Pronin (University of Pittsburgh) undersökt statliga utredningar sedan 1990 när det gäller sammansättning, resurser och politiskt inflytande och presenterar i det här seminariet från SNS resultatet. De sammanfattas också i en SNS-rapport som publiceras samma dag. Studien kommenteras av riksdagsledamoten Lotta Finstorp, som har varit ledamot i flera parlamentariska kommittéer, Anna Hedborg, som har lett och deltagit i många statliga utredningar, samt Katarina Sundberg, med erfarenhet både som beställare av statliga utredningar på Regeringskansliet och som huvudsekreterare och kanslichef för Agenda 2030-delegationen. Statsvetarprofessorn Bo Rothstein inleder seminariet med en diskussion om expertinflytande.

I dagens avsnitt av Cyber Talks gästas Rolf Rosenvinge av Richard Oehme, välkänd cyber-profil med lång erfarenhet från bl a FRA, MSB och Regeringskansliet. I avsnittet får vi höra om varför kritisk infrastruktur är attraktiva mål för hackers och national stater. Vi får också höra var utvecklingen av dessa sofistikerade attacker började, vad som hänt sedan dess och vilka morgondagens hot är. Samt hur vi bl a genom s k Threat sharing kan jobba tillsammans mot lösningen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tänk system och öppna plattformar i stället för enskilda tjänster – och omfamna oförutsägbarhet under processens gång. Det är företagsekonomen Anna Esséns tips för att lyckas med digitalisering inom hälso- och sjukvården. I det här seminariet från SNS presenterar hon en ny SNS-rapport om framgångsfaktorerna bakom lyckad digital innovation i vården. Studien beskriver hur Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) utvecklades till en av landets mest framgångsrika digitala innovationsplattformar. I rapporten presenteras även ett antal rekommendationer för hur beslutsfattare kan skapa förutsättningar för innovation och ta tillvara på den kompetens som finns hos patienter, vårdprofessionen och industrin. Studiens resultat och förutsättningarna för vårdens digitalisering diskuteras med juridikprofessor Cecilia Magnusson Sjöberg, expert på rättsinformatik vid Stockholms Universitet, Sara Meunier, vice vd för Inera, som utvecklar och förvaltar nationella tjänster inom e-hälsa och digitalisering på uppdrag av regioner och kommuner, Jenni Nordborg, nationell samordnare för life science på Regeringskansliet, och Carolina Wallenius, Sverigechef för Cerner, som utvecklar digitala informationssystem och journaler.

Ju mer jag lär mig om mat desto mer inser jag att det finns områden som jag helst skulle blunda för, men som tvärtom måste synas noggrant. Bekämpningsmedel är ett sånt område. För att få klarhet i saken bjöd jag in Peter Bergkvist som är strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen. Peter är en auktoritet i branschen och har en lång karriär inom branschen bakom sig och har bland annat arbetat som ämnessakkunnig för Regeringskansliet. Det blir ett viktigt samtal där vi pratar om vad bekämpningsmedel är, vilka olika sorter som finns, hur de används och hur de testas. Vet vi hur det påverkar oss människor? Och varför skiljer reglerna mellan länder och varför är det nästan alltid lägre regler i mindre utvecklade länder? Lyssna och fundera. Dela gärna det här samtalet med era vänner och bekanta. Det här är ett område det måste pratas om och där vi konsumenter måste ställa tuffare krav på de stora multinationella pesticidbolagen. Jag skulle verkligen uppskatta om du kan gå in och prenumerera samt ge min podcast ett betyg på iTunes. Det betyder oerhört mycket för mig och gör att vi kan fortsätta utvecklas och bjuda in bättre och bättre gäster. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ju mer jag lär mig om mat desto mer inser jag att det finns områden som jag helst skulle blunda för, men som tvärtom måste synas noggrant. Bekämpningsmedel är ett sånt område. För att få klarhet i saken bjöd jag in Peter Bergkvist som är strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen. Peter är en auktoritet i branschen och har en lång karriär inom branschen bakom sig och har bland annat arbetat som ämnessakkunnig för Regeringskansliet. Det blir ett viktigt samtal där vi pratar om vad bekämpningsmedel är, vilka olika sorter som finns, hur de används och hur de testas. Vet vi hur det påverkar oss människor? Och varför skiljer reglerna mellan länder och varför är det nästan alltid lägre regler i mindre utvecklade länder? Lyssna och fundera. Dela gärna det här samtalet med era vänner och bekanta. Det här är ett område det måste pratas om och där vi konsumenter måste ställa tuffare krav på de stora multinationella pesticidbolagen. Jag skulle verkligen uppskatta om du kan gå in och prenumerera samt ge min podcast ett betyg på iTunes. Det betyder oerhört mycket för mig och gör att vi kan fortsätta utvecklas och bjuda in bättre och bättre gäster. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens ekonomispecial bland annat: Donald Trump vill se räntesänkning och kvantitativa lättnader, Sjunde AP-fonden köper cannabisaktier, 20 % av Rumäniens arbetskraft befinner sig utomlands jämfört med Sveriges 1,3 % och Regeringskansliet sänker BNP-tillväxtprognosen för 2019.

Sahar Almashta VD för SA Knowledge Exchange intervjuar Gufran Al-Nadaf, ambassadör på utrikesdepartementet. I samtalet berättar Gufran om sin livsresa i det svenskaste av det svenska-Sveriges Television och Utrikesdepartementet. Hon berättar om euforin över att bli utnämnd till Sveriges ambassadör i Argentina, Paraguay och Uruguay och om sitt arbete som Sveriges ambassadör för barn och väpnad konflikt. Gufran berättar även om sina minnen från första tiden i Sverige. Vad har Gufran för råd till nyanlända och arbetsgivare? Tekniker och producent: Sahar Almashta

Gustav Fridolin reder ut varför det dräller av barn på Regeringskansliet i februari, och vad hans egna hittar när de smyger omkring i korridorerna. Det nystas också i februari som en politisk månad: varför är bokrean en politisk händelse? Vad skulle krävas för att avskaffa februari den politiska vägen? Dessutom: det skvallras om att Micael och Gustav har skedat...

Hanna Brogren är generalsekreterare på Sveriges kommunikatörer. Hon har tidigare jobbat som kommunikationsdirektör i Stockholms stad och som kommunikationschef på Regeringskansliet. Hon har en lång erfarenhet av att jobba med kommunikation och det är givetvis något vi diskuterar i det senaste avsnittet av #KommuniceraMERA. Andra saker vi tar upp är hur man mäter kommunikation, om centralisering eller decentralisering är en effektiv strategi, hur hon ser på ledarskap och hur AI och digitalisering förändrar kommunikationen.

När Ibrahim Baylan tillträdde som energiminister fick han en huvudsaklig uppgift av statsministern: att ta fram en  blocköverskridande överenskommelse för svensk energipolitik. Den 10 juni 2016, knappt två år senare, var Energiöverenskommelsen ett faktum. I det artonde avsnittet av Solcellskollens podcast satt vi ner på Regeringskansliet med Ibrahim Baylan för att prata om arbetet med Energiöverenskommelsen och vad den innebär för Sverige. Vi hörde även om hur han ser på (effekt)utmaningarna när andelen förnybar el ökar, och hur man egentligen ska tolka målet om ett 100% förnybart elsystem i kombination med tillåtelsen att bygga ny kärnkraft. Just det, och så fick vi höra om Ibrahims egna solcellsplaner!

Åsa Vagland arbetar på Regeringskansliet åt infrastrukturministern. Hon är projektledare på ett av Regeringens samverkansprogram och vet nästan allt om transport- och trafikplanering, om ITS, om Sveriges arbete i EU och hur sydafrikaner pendlar till diamantgruvorna. Inspelat på ett hotell i Östersund, kvällen innan invigningen av den splitter nya elbusslinjen. Åsa på LinkedIn Elbussar i Östersund Näringsdepartementet Samverkansprogrammet Nästa generations resor och transporter ITS-direktivet Definitionen av ITS som nämns i avsnittet lyder som följer (I kid you not...): 'Intelligenta transportsystem (ITS) är avancerade tillämp­ningar som utan att i sig vara intelligenta syftar till att tillhandahålla innovativa tjänster med avseende på olika transportslag och trafikledning och möjliggöra för olika användare att vara bättre informerade och därigenom kunna utnyttja transportnäten på ett säkrare, mer sam­ordnat och ”smartare” sätt.' Om Lissabonfördraget

Hur kan solenergi användas i design och arkitektur? I det här avsnittet möter vi en av Sveriges ledande experter inom hållbar arkitektur, Marja Lundgren. Vid inspelningstillfället forskade hon vid KTH och var verksam som miljöspecialist på White arkitekter. Nyligen fick hon ett nytt uppdrag för Regeringskansliet. Form Symposium är en podcast och ett kunskapsforum där experter från olika världar möts för att besvara frågan om hur arkitekter och designer ska bygga framtidens hållbara livsmiljöer. Specialister från forskning, konst, design, arkitektur och filosofi medverkar. Form Symposium produceras av design- och arkitekturtidskriften Form och är ett samarbete med forskningsstiftelsen Arkus.  Programledare och redaktör: Emilia Engblad Musik: Adele Kosman http://www.formmagazine.comhttp://www.formmagazine.com/form-symposium/ http://www.arkus.se

Artificiell intelligens brukar kallas ”den nya elektriciteten” - den kommer i grunden att förändra sättet vi lever på. AI används redan idag i mobiltelefoner, internethandeln och inom transportsektorn och möjligheterna till nya användningsområden är nästan oändliga. Gäst i detta avsnitt är Göran Lindsjö, rådgivare till bland annat Regeringskansliet, myndigheter och näringsliv inom just artificiell intelligens. Vi diskuterar vad AI är, hur det används idag och vad den kommer ha för roll i framtiden. Vilka egenskaper kommer vara attraktiva på framtidens arbetsmarknad?

I dagens radio bubb.la avhandlas bland annat att justitiekanslern lägger ner undersökning om tyrrunan är hets mot folkgrupp, Regeringskansliet raderar e-postloggar efter två veckor samt Aftonbladet mörkar när medarbetare utpekas som våldtäktsman. http://radio.bubb.la/2017-10-17/

IT-säkerhetsexperter kritiska till Dagens Nyheters senaste IT-granskning. Facebook tar krafttag för öppenhet runt "dark ads". Och svenska journalister personliga på Twitter utmanar yrkesideal. Kritik mot DN:s senaste IT-granskning: "Ropar varg" I veckan riktade Dagens Nyheter ljuset mot hur Regeringskansliet lagt ut underhåll av sitt eget IT-system på externa aktörer utan säkerhetsskyddsavtal. Hanteringen skulle kunna strida mot lagen skrev DN och ramade i såväl rubrik, brödtext och grafik in granskningen med den stora IT-skandalen på Transportstyrelsen. I en rubrik skrev dom till och med samma problem som på Transportstyrelsen. Men går de här två historierna verkligen att lägga i samma skål? Eller gav tidningen sina läsare en alltför alarmistisk bild utifrån vad dom egentligen vet? Reporter: Jonna Westin Chefredaktör går till företag han hyllat i krönika I september skrev chefredaktören för Värmlands Folkblad, Tommy Ernerudh, en text om att han var trött på nyhetsvärldens citat allt för stora fokusering på det negativa. Han fortsatte sedan med hyllningar av ett antal lokala företag han är kund hos. Och nu i veckan blev det känt att Tommy Ernerudh lämnar tidningen för att istället bli kommunikationschef på just ett av de företag han hyllat i sin spalt. Vår reporter Ebba Kulneff ringde upp den avgående chefredaktören.  Facebook pressat att öka öppenheten runt "dark ads"  Sedan det amerikanska valet 2016 har det pågått en stor debatt om påverkanskampanjer i sociala medier. Till stor del har det kommit att handla om så kallade dark ads, mörka annonser. Det handlar om kirurgiskt riktade kampanjer mot specifika grupper av väljare från ibland okända avsändare. Facebook har nu presenterat en rad åtgärder. Men vad betyder dom i praktiken och hur ser problematiken ut i Sverige? Krockande logiker när journalister twittrar personligt Svenska journalister sticker ut i sitt sätt att använda Twitter för att bygga sina egna varumärken. I högre utsträckning än journalister i andra länder framhåller vi personliga saker om oss själva när vi presenterar oss på plattformen, visar en ny studie från JMG i Göteborg. Men var går då gränsen för hur personliga journalister bör vara på till exempel Twitter? Och hur påverkar det flitiga journalist-twittrandet det, i alla fall tidigare, så starka yrkesidealet om objektivitet? Reporter: Therese Rosenvinge

Det här avsnittet handlar om Arbetsgivarverkets mentorprogram som ger statliga myndigheter en möjlighet att ta del av nyanlända akademikers kompetens och erfarenhet. Programmet är också ett sätt för nyanlända att lära sig mer om statens verksamhet och utveckla sitt kontaktnät i Sverige Medverkande Gäster: Jonas Tidemyr, mentor och ekonom på försvarsdepartementet, Regeringskansliet, Samira Peralak, adept, Lotta Lindgren, personalstrateg Regeringskansliet och Sherlot Jonsson, projektledare för mentorprogrammet. Samtalsledare: Malin Sundeby Teknik: Sara Nykäsenoja

Statssekreteraren på semester, Löven on tour, killar och deras låga betyg och det där med vintertid. PODDEXKLUSIVT: Smederna testar COLA! Medverkande: Elinor Svensson, Tomas Högblom, Johannes Finnlaugsson och Martin Lagos

Vilken vecka vi har haft med två kvinnliga polarpristagare och en saudisk ambassadör som kallas hem. Programledare: Annika Lantz. Domare: Sara Lövestam. Matilda Uusijärvi Ek är pressekreterare på Regeringskansliet och tar med sig sin minister Gustav Fridolin och de tävlar mot Annikas och Thomas Nordegrens gamla side kicks lantzkampsveteranen Anders G Carlsson respektive nykomlingen Leif Pagrotsky som får bilda lag.

Hur man ska mäta kvalitén av en högre utbildning är inte självklart. Kaliber berättar historien om hur Utbildningsdepartementet drev igenom en utvärderingsmodell, trots protester från både lärosäten, studenter och högskoleverket - en modell som nu kritiseras internationellt och riskerar att sätta den svenska högskolan i ett europeiskt B-lag. Statens utvärderingssystem för högskolan drevs igenom av regeringen trots protester från både lärosäten, studenter och regeringens egen expertmyndighet. I efterhand visade det sig att protesterna var befogade. Det är juni 2010 och en universitetskansler avgår. – Jag tror första gången jag sa det var under ett insynsrådsmöte. Då hade jag redan meddelat Peter Honeth, statsekreteraren, att det fick bli på det här sättet. – Med det förslag som låg i propositionen om hur man skulle mätte kvalitet på svenska studenter och utbildningar, jag såg att systemet inte skulle göra jobbet. Och systemet skulle ha alla möjligheter att bli djupt orättvist.   Anders Flodström hade tillträtt jobbet som chef för expertmyndighet för Högskoleverket 2007. Han kom närmast från KTH där han varit rektor i åtta år. Men i början av juni 2010 beslutar han att avgå som universitetskansler omgående. Vi sitter på Kungliga Tekniska Högskolans bibliotek i Stockholm. – Det växte väl fram, men det växte fram ganska fort. Anders Flodströms avgång är slutet på en process som börjar ett drygt år tidigare. Vi backar till 2009. Expertmyndigheten, Högskoleverket, har fått i uppdrag av regeringen att lämna in ett  förslag på kvalitetsutvärderingssystem med större fokus på utbildningarnas resultat. I september lämnar de in förslaget till Utbildningsdepartementet. Högskoleverket föreslår att man ska titta på tre saker när man bedömer kvalitén i landets utbildningar. Dels hur utbildningarna är utformade, studenternas examensarbeten, och hur studenterna upplever sin utbildning. Förslaget har tagits fram i samarbete med landets högskolor, universitet och studentorganisationer. Täta avstämningar har hållits mellan Högskoleverket och departementet under det senaste halvåret. – Efter den femtonde september tystnade den dialogen. Vi hade inga fler möten omkring det här. Lena Adamson är vid den här tiden huvudsekreterare och ställföreträdande myndighetschef på Högskoleverket och universitetskanslerns högra hand. Det är hon som i praktiken har tagit fram förslaget till utvärderingssystemet. – Vi fick ingen feedback på vad de tyckte om systemet förrän vi började höra utifrån att statssekretereraren är ute och pratar med bland annat förvaltningscheferna på universiteten och är mycket missnöjd med systemet och säger i princip att det ska slängas. I förra veckans Kaliber berättade vi om problemen med det utvärderingssystem av högskoleutbildningar som sedan infördes. Vi visade att metoden brister. Idag berättar vi vad som hände när regeringsdepartementet och dess expertmyndighet Högskoleverket blev oense om hur systemet skulle utformas. Svensk förvaltning bygger på att myndigheterna står så självständiga från regeringen. Och det är på myndigheterna, inte i regeringskansliet, som man tar fram de konkreta förslagen på hur regeringens politik ska genomföras. I det här fallet var det Högskoleverket som skulle utvärdera svenska högskolor och det var de som skulle utarbeta en metod för det. Tillbaka till hösten 2009. Huvudsekreteraren Lena Adamson och universitetskanslern Anders Flodström på Högskoleverket inser till slut att deras förslag på utvärderingssystem inte har godkänts på departementet. – Då startade processen om hur ett förändrat förslag skulle se ut och den hade en hel del humor. Departementets sakkunniga förvandlades till ett minihögskoleverk, det hyrdes in expertis från Lund. För mig var det lite som ett korplag skulle representera Sverige i VM. På Utbildningsdepartementet har nu delar av Högskoleverkets förslag hamnat i papperskorgen och departementet tar fram eget förslag till utvärderingssystem. En ovanlig ordning, då det alltså oftast inom svensk statsförvaltning är expertmyndigheten som tar fram underlag till nya propositioner på regeringens uppdrag. Men på Högskoleverket råder stiltje. Joakim Palestro är biträdande chef på utvärderingsavdelningen där under den här tiden. – Det kom inte några besked. Ju längre tiden gick, ju mer ansträngande tyckte jag personligen att det var att vi inte fick ett tydligt uppdrag. Vad ska vi göra? Det kom signaler om att vi ska göra om detta, och med tanke på att det hade tagit ett halvår att göra det förra förslaget så hoppades jag att det skulle gå tämligen fort. När ryktet sprids att departementet håller på att utveckla sitt egna förslag skriver ordföranden för universitet och högskolornas samarbetsorganisation, SUHF, i februari 2010 ett brev till högskoleministern. Hon uttrycker, å förbundets vägnar, oro för att departementet ska strunta i Högskoleverkets förslag, som är väl förankrat hos lärosätena. En kort tid innan förslaget på utvärderingssystem för högskolan ska klubbas i riksdagen bjuder departementet in representanter för högskolesektorn till ett möte. På det mötet presenteras ett helt nytt förslag på utvärderingssystem. – Där fick vi se en powerpointpresentation av ett nytt förslag för första gången och det var ju väldigt underligt att det kom ett nytt förslag på så kort varsel innan det skulle in till riksdagen, som presenteras med en powerpoint bara. Vi var ganska upprörda över det här.   Klas-Herman Lundgren, ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer vid den här tiden, är med på mötet. Vi har stämt träff på en konferensanläggning. Bredvid porlar en fontän. – Man hade gått från ett förslag som hade diskuterats med sektorn till att departementet på så kort tid innan la fram ett helt eget förslag utan några reella underlag, utan bara en dragning i storsal. Man förstod att ett sånt förslag kanske inte skulle förändras så mycket innan det kom till riksdagen eftersom det var så kort tid kvar. Ledningen på Högskoleverket, den myndighet som haft till uppdrag att ta fram förslaget, får däremot inte komma på mötet. Lena Adamson: – Den inbjudan, där blev alltså Anders Flodström och jag nekade att komma till det mötet. – Vi fick ju höra förstås om detta möte från tredje part, men vi som skulle göra själva jobbet var inte erbjudna att delta. Joakim Palestro, fortfarande kvar på samma arbetsplats, före detta Högskoleverket som idag heter Universitetskanslersämbetet. – Och då var förtroendeklyftan monumental. Då tror jag många upplevde att det här kommer inte gå. Anders Flodström kommer att hoppa av. De som är inbjudna på mötet, har alltså bara en powerpointpresentation och några dagar på sig att lämna synpunkter på departementets förslag. Klas-Herman Lundgren, f d ordförande på Sveriges förenade studentkårer igen. – Från studenternas håll ifrågasatte vi att departementet hade gjort sitt egna förslag och struntat i sin expertmyndighet och åsikterna från sektorn. Speciellt som man samtidigt pratade om från departementets håll att det var väldigt viktigt med frihet inom högskolesektorn. Det var ändå ett ledord som man hade från departementet, att det var viktigt med frihet och autonomi. Att samtidigt göra så här med ett förslag, det var vi väldigt kritiska till. Det vanliga är att alla berörda remissinstanser har omkring tre månader på sig att läsa igenom utförliga skriftliga förslag och komma med synpunkter innan en proposition ska klubbas i riksdagen. Den här gången har de bara en powepointpresentation som underlag och några dagar på sig. Av de 28 synpunkter på departementets förslag som kommer in är 3 positivt inställda. Där finns rektorerna vid Uppsala universitet, KI, SLU och KTH. Övriga 25 är emot departementets förslag, bland andra Sveriges förenade studentkårer, 9 lärosäten och universitetslärarnas fackförbund SULF. Ann Fritzell som vid den här tiden är förbundets chefsutredare skriver att förslaget är “olämpligt, olyckligt, otydligt och delvis obegripligt”. – Ilskan var i första hand kopplat till processen, både själva hearingen och den orimligt korta tid vi fick på oss för att reagera. Eftersom jag vet hur arbetet går till i regeringskansliet, så innebar det ju att de ändrade ju inte en stavelse på någonting som man hade tänkt. Det var ju praktiskt taget omöjligt med den tidsplan man hade. Det var ju bara ett spel för gallerierna. Jag var också frustrerad över att detta blev slutet på den process som redan från början hade varit tveksam. Och det var då du skrev det här remissvaret? – Ja, jag har skrivit många remissvar genom åren. Det här är det mest ilskna, frustrerade remissvar jag någonsin har skrivit. – Det här som vi brukar berömma oss med i Sverige att vi har den svenska modellen och att experter utreder och att man försöker belysa saker från olika håll och titta på konsekvenser och så, och att det sen remissbehandlas innan man lägger förslag i proposition till riksdagen, hela den processen var ju helt överspelad och ignorerad. På Utbildningsdepartementet möter vi statssekreterare Peter Honeth, ministerns närmaste man och den som ledde arbetet med förslaget till ett nytt utvärderingssystem. Han menar att det inte är anmärkningsvärt att departementet frångick Högskoleverkets förslag och istället gjorde ett eget. – Det är inget konstigt med det. Och sen stämde vi av det lite snabbt innan vi la en proposition. Men det är fel att kalla det här ett hastverk. Det hade en lång historia med flera remisser. I propositionen ingick också andra förslag som remissbehandlats i traditionell ordning, men det gäller inte utvärderingssystemet. – Till syvende och sist måste det vara regeringen som tar ansvar för de förslag som föreläggs riksdagen. Myndigheten är just en expertmyndighet som tar fram ett förslag. Och sen är det inte alls ovanligt att det behöver ändras på olika sätt. Och speciellt som man i det här fallet inte hade följt de direktiv som man hade fått från regeringen. Resultatet blev något som vi inte tyckte stämde med uppdraget och inte heller något som var rimligt utifrån det här med vad som är statens roll. Statens roll är att se om resultatet av utbildningen blir det som förskrivs. Universitetskanslersämbetets förslag fokuserade inte tillräckligt tydligt på det utan gick mycket in i hur verksamheten skulle bedrivas. Det tycker vi är universitets och högskolors ansvar, inte statens att ha uppfattningar om. Det var en ganska viktig principiell grund för det förslag som sen lades fram. – De direktiv som förelåg var att ni ska utarbeta ett utvärderingssystem som ska ha fokus mot resultat och mot de självständiga arbetena. Och det tyckte vi ändå att det var det vi levererade. Joakim Palestro igen, vid den här tiden biträdande chef på Högskoleverkets utvärderingsavdelning. – Vi fick inget direkt uppdrag att det här ville man inte ha. Säkert antydningar, men det är väl symptomatiskt i statens nya styrning av myndigheter är att det sker via det som kallas mjuk styrning. Vi har mycket dialoger med regeringskansliet istället för konkreta uppdrag där man har ett underlag, det vill säga ett beslut och förordningar och regleringsbrev som underlag. Då kan man gå tillbaka. Här är lite svårare. Framför allt att kontrollera hur det faktiskt gick till. Det förekom i slutna rum mellan olika personer. Lena Adamson, dåvarande huvudsekreterare på Högskoleverket: – Vi följde allt det som fanns skriftligt beslutat. Och jag tycker fortfarande att vi försökte på alla sätt hitta en väg ut och det gjorde vi tills den dagen som riksdagen fattade sitt beslut och då gick vi därifrån. Och det tycker jag är det hederliga sättet att göra så. Efter det skriftliga regeringsuppdraget hölls det flera informella möten mellan departementet och expertmyndigheten för att följa upp arbetet med utvärderingssystemet. – Jag tror faktiskt, men det är min högst personliga uppfattning, att de nog var lite rädda att vi inte skulle göra som de sa. Att vi var sossifierade, eller hur man nu ska uttrycka det. Att vi under så lång tid blivit påverkad av den socialdemokratiska regeringen att vi inte ville förändra oss. Det vänder jag mig väldigt starkt emot. Vi som jobbar på myndigheter är väldig professionella. Vi lyssnar av och har ett uppdrag att leverera underlag. Sen är det våra politiker som beslutar. Men det fanns en vilja att kolla upp, och detta skedde i princip genom olika typer av möten som ägde rum, så ofta som en gång i veckan. Och det kan jag tycka att det är nästan ett orimligt inflytande ett regeringskansli kan ha på en myndighet, att man ska träffas så ofta för att stämma av saker. Det borde kanske kunna skötas en gång i månaden. I våras presenterade Statskontoret en rapport som visar att regeringen sen 2009 i högre grad än tidigare styr sina myndigheter informellt, alltså med tätare möten och avstämningar som komplement till den formella myndighetsstyrningen. Det finns fördelar med det, men det ställer också höga krav på både Regeringskansliet och myndighetsföreträdarna, så att informationsutbytet inte går utanför den formella styrningen. Tillbaka till tidig vår 2010 och den tidpunkt då Utbildningsdepartementet redovisar sitt förslag på nytt utvärderingssystem med hjälp av en powerpointpresentation. Istället för att vara med på det stora mötet med lärosätena och studenterna får Högskoleverkets ledning komma på ett enskilt möte före det stora. Det är Lena Adamson som går. – Och då var det så att Anders och jag hade ju pratat om det här och hade en misstanke om varför vi skulle se det här först. Man skulle vilja säga att det var förankrat på Högskoleverket. Jag hade ett uppdrag på det mötet och det var att göra tydligt att det här är inget som är förankrat hos Högskoleverket. Jag sa det vid tre tillfällen på det mötet så att det inte skulle kunna misstolkas. Det var inget roligt möte. Vid ett tillfälle sa jag att det här kommer inte att bli godkänt av ENQA, det uppfyller inte European Standards and Guidelines. Då säger han att regeringen kan bestämma vad den vill. Den kan bestämma vad du har för färg på väggarna på Högskoleverket. Det var den tonen som var. Tidigare under våren har Lena Adamson skrivit en debattartikel i Sveriges universitetslärarares facktidning. I artikeln varnar hon för att Sveriges nya utvärderingssystem kan bli underkänt av det Europeiska kvalitetsorganet för högre utbildning, ENQA. Hon skriver att regeringen har blandat sig i systemets utformning i allt för hög grad, vilket är förbjudet enligt ENQAs regler. Detta för att förhindra att länder med auktoritära statsskick lägger sig i sina myndigheters arbete för mycket. “Det är i det sällskapet vi befinner oss idag”, avslutar hon artikeln. – Som anställd på en myndighet ska man naturligtvis inte gå in i en politisk diskussion med departementet, det är inte alls ens roll. Men jag såg inte att jag gjorde det. Jag diskuterade metoden och försökte få dem att förstå att det här kommer inte att bli godkänt. Jag tycker att det var mitt ansvar i den här frågan. Jag visste, vi visste - vi visste att de visste - att det här systemet blir inte godkänt. Jag tycker att det är en enormt allvarlig fråga och då måste jag ta mitt ansvar att på olika sätt försöka förändra den situationen. Om man tyckte redan från departementets håll att Högskoleverket gör inte som vi säger och nu tycker de dessutom att vi är en diktatorisk regering? – Men då får man fråga sig, vad skulle vi göra? Skulle vi följa vår instruktion och regleringsbrev och regeringsuppdrag eller skulle vi följa det som sades informellt i sammanhang där man inte förde några minnesanteckningar? Det här är det man kallar för double bind. Att ge dubbla budskap. Man vet inte åt vilket håll man ska vända sig åt. Efter att regeringen till slut lagt fram sin proposition, Fokus på kunskap - kvalitet i den högre utbildningen, anmäler socialdemokraten Marie Granlund processen till Konstitutionsutskottet. Bland annat skriver hon att regeringens samlade agerande väcker en hel del allvarliga frågor kring hur styrningen av högskolan egentligen fungerar. Men Konstitutionsutskottet framför ingen kritik, utan pekar på de relativt stora befogenheter regeringen har att styra sina myndigheter. Anders Flodström, f d universitetskansler och chef för Högskoleverket: Ingår det inte i jobbet att lyda departementet? – Nej det tycker jag inte att det gör. Myndigheterna representerar en sakkunskap - som Högskoleverket, som forskningsråden, som universiteten och Socialstyrelsen, ska ha en egen kraft genom att låta sakkunskapen synas gentemot politiken. Regeringen ska lyssna på sina expertmyndigheter säger den f d myndighetschefen. Det är regeringen som ansvarar för politiken, säger statssekreteraren på Utbildningsdepartementet. Häri ligger konflikten, regeringen har ansvar för politiken, men den ska också lyssna på sina expertmyndigheter. I det här fallet är de två inte överens om vem som ska lyssna på vem, och hur mycket. Ann Fritzell, som tidigare arbetat på både universitetslärarfacket och på Utbildningsdepartementet, liknar processen vid ministerstyre. – Statssekreterarstyre skulle jag kalla det för, men det är ju samma sak som man brukar mena med ministerstyre. Att ministern lägger sig i detaljer och styr under myndighetens arbete. Statssekreterarstyre, hur reagerar du på det? Statssekreterare Peter Honeth igen. – Då har man inte förstått hur ett departement fungerar, för det är inte så enkelt att en enskild person - allra minst en statssekreterare kan sitta och bestämma på egen hand. Det kan inte ens ett statsråd göra. Det är ändå en omfattande beredningsprocess också i regeringskansliet före ett beslut. Förra veckan berättade Kaliber om de problem som finns med det nuvarande systemet för utvärdering av högskoleutbildningar. Idag berättar vi om hur systemet drevs igenom av Utbildningsdepartementet. Sedan den borgerliga regeringen tillträdde 2006 har reformerna duggat tätt från Utbildningsdepartementet. Man har fattat snabba beslut som man sedan delvis fått backa från, kring t ex nationella prov, individuella utvecklingsplaner och lärarlegitimationer. När det gäller högskoleutbildning har lärosätena fått mindre eller mer pengar om vartannat. Och det nya utvärderingssystemet fick myndigheten sjösätta mycket snabbt. Man fick lägga rälsen medan man körde, enligt tjänstemän där. I september förra året kom beslutet från den europeiska kvalitetsorganisationen för högre utbildning, ENQA. – The agency should have played a bigger role in the development of the system. Myndigheten borde ha haft en större roll i utvecklandet av utvärderingssystemet, säger Achim Hopbach, styrelseorförande på ENQA, som också menar att det finns storabrister i utvärderingsmetoden. – När vi då får så skarp kritik från ENQA som vi har fått, då skadas anseendet för svensk högre utbildning internationellt sett. Erik Arroy, ordförande för Sveriges förenade studentkårer: – Det påverkar ju förtroendet för svensk högre utbildning och de studenter som gått där. Joakim Palestro om kritiken från ENQA: – Den är mycket allvarlig. Det känns jobbigt att jobba utifrån de premisserna. Högskoleverket var en av de första organisationerna som blev ackrediterade. Vi har en bred internationell ansats där vi verkligen vill delta i internationella sammanhang och uppleva att det vi gör håller en bra kvalitet. Det påverkar vårt arbete och det kommer behöva göras ett antal åtgärder för att vi ska överstämma med ENQAs krav. Vissa saker måste vi revidera. Sverige är nu satt under granskning och kan uteslutas ur det europeiska samarbetet om bristerna inte rättas till. En universitetskansler avgår. Sverige får ett nytt utvärderingssystem för att mäta kvalitén i högre utbildning. Systemet underkänns av viktiga aktörer inom sektorn och av den Europeiska kvalitetsorganisationen ENQA. Peter Honeth på Utbildningsdepartementet igen.   – Jag tycker att de i vissa delar har rätt, i andra delar har de inte riktigt förstått hela systemet. Nu håller Universitetskanslersämbetet på med en förnyad ansökan och så får vi väl se hur ENQA bedömer den. Men då skulle det kräva att myndigheten hade större självständighet när det gäller att utforma utvärderingssystem? – Ja, eftersom det blev den här debatten så gick ju vi förhållandevis lite längre än vad vi hade önskat i att gentemot riksdagen beskriva hur det här nya systemet skulle fungera. Den typen av detaljer hade vi kanske normalt inte gjort. Och det har vi också sen sagt att Universitetskanslersämbetet måste få ett större ansvar att närmare utforma systemet. Peter Honeth tycker att det är naturligt att utvärderingssystemet nu justeras i efterhand. Och enligt den senaste budgetpropositionen kommer man att fortsätta med det nuvarande systemet. Är du självkritisk i någon mening? – Ja, det måste ju vi också vara, för det blev ingen bra process mellan oss och dåvarande Högskoleverket. Det är bara att konstatera. Det var ju inte bra. Och vi hade säkert skuld i detta  och det hade säkert Högskoleverkets dåvarande ledning, och vi får väl på båda sidor fundera över vad det berodde på. Vi har ändå som resultat av den här processen ett system som fungerar. Det kan behöva justeras i vissa detaljer, men det fungerar. Hur tror du att det kommer sig att det blev så infekterat att den dåvarande universitetskanslern avgick? – Ja, det får du fråga honom om. I mina ögon är det inte konstigt att en myndighet och regeringen har olika uppfattningar. Tillbaka till Kungliga Tekniska Högskolans bibliotek dit den förre universitetskanslern Anders Flodström återvände till jobbet som professor efter sin avgång. Hur kunde det gå sådan prestige i det här, hur kunde det bli så låsta positioner? – Det är en sådan fråga som jag fortfarande rannsakar mig själv. Det är en fråga som får ställas till mig, som du gör nu, och till Peter Honeth. Och jag tror tyvärr att även mot den erfarenhet vi har nu efter tre år, om vi skulle diskutera det här igen, så tror jag inte vi skulle hitta någon annan lösning. Jag tycker att ett system att mäta de verkliga resultaten från utbildningarna är alldeles utomordentligt, men problemet ligger i att utföra den här politiska logiken, så har man varit fruktansvärt usel och man har ställt till en helvetes massa bekymmer. Reportrar: Anna Iversen och Maja Lagercrantz