Podcasts about maaret koskinen

In the 1000th edition of In Our Time, Melvyn Bragg and guests discuss arguably the most celebrated film of the Swedish director Ingmar Bergman (1918-2007). It begins with an image that, once seen, stays with you for the rest of your life: the figure of Death playing chess with a Crusader on the rocky Swedish shore. The release of this film in 1957 brought Bergman fame around the world. We see Antonius Block, the Crusader, realising he can't beat Death but wanting to prolong this final game for one last act, without yet knowing what that act might be. As he goes on a journey through a plague ridden world, his meeting with a family of jesters and their baby offers him some kind of epiphany. With Jan Holmberg Director of the Ingmar Bergman Foundation, Stockholm Claire Thomson Professor of Cinema History and Director of the School of European Languages, Culture and Society at University College London And Laura Hubner Professor of Film at the University of Winchester Producer: Simon Tillotson Reading list: Alexander Ahndoril (trans. Sarah Death), The Director (Granta, 2008) Ingmar Bergman (trans. Marianne Ruuth), Images: My Life in Film (Faber and Faber, 1995) Ingmar Bergman (trans. Joan Tate), The Magic Lantern: An Autobiography (Viking, 1988) Ingmar Bergman (trans. Joan Tate), The Best Intentions (Vintage, 2018) Ingmar Bergman (trans. Joan Tate), Sunday's Children (Vintage, 2018) Ingmar Bergman (trans. Joan Tate), Private Confessions (Vintage, 2018) Stig Björkman, Torsten Manns and Jonas Sima (trans. Paul Britten Austin), Bergman on Bergman: Interviews with Ingmar Bergman (Da Capo Press, 1993) Melvyn Bragg, The Seventh Seal: BFI Film Classics (British Film Institute, 1993) Paul Duncan and Bengt Wanselius (eds.), The Ingmar Bergman Archives (Taschen/Max Ström, 2018) Erik Hedling (ed.), Ingmar Bergman: An Enduring Legacy (Lund University Press, 2021) Laura Hubner, The Films of Ingmar Bergman: Illusions of Light and Darkness (Palgrave Macmillan, 2007) Daniel Humphrey, Queer Bergman: Sexuality, Gender, and the European Art Cinema (University of Texas Press, 2013) Maaret Koskinen (ed.), Bergman Revisited: Performance, Cinema, and the Arts (Wallflower Press, 2008) Selma Lagerlöf (trans. Peter Graves), The Phantom Carriage (Norvik Press, 2011) Mariah Larsson and Anders Marklund (eds.), Swedish Film: An Introduction and Reader (Nordic Academic Press, 2010) Paisley Livingston, Ingmar Bergman and the Rituals of Art (Cornell University Press, 2019) Birgitta Steene (ed.), Focus on The Seventh Seal (Prentice Hall, 1972) Birgitta Steene, Ingmar Bergman: A Reference Guide (Amsterdam University Press, 2014)

In the 1000th edition of In Our Time, Melvyn Bragg and guests discuss arguably the most celebrated film of the Swedish director Ingmar Bergman (1918-2007). It begins with an image that, once seen, stays with you for the rest of your life: the figure of Death playing chess with a Crusader on the rocky Swedish shore. The release of this film in 1957 brought Bergman fame around the world. We see Antonius Block, the Crusader, realising he can't beat Death but wanting to prolong this final game for one last act, without yet knowing what that act might be. As he goes on a journey through a plague ridden world, his meeting with a family of jesters and their baby offers him some kind of epiphany. With Jan Holmberg Director of the Ingmar Bergman Foundation, Stockholm Claire Thomson Professor of Cinema History and Director of the School of European Languages, Culture and Society at University College London And Laura Hubner Professor of Film at the University of Winchester Producer: Simon Tillotson Reading list: Alexander Ahndoril (trans. Sarah Death), The Director (Granta, 2008) Ingmar Bergman (trans. Marianne Ruuth), Images: My Life in Film (Faber and Faber, 1995) Ingmar Bergman (trans. Joan Tate), The Magic Lantern: An Autobiography (Viking, 1988) Ingmar Bergman (trans. Joan Tate), The Best Intentions (Vintage, 2018) Ingmar Bergman (trans. Joan Tate), Sunday's Children (Vintage, 2018) Ingmar Bergman (trans. Joan Tate), Private Confessions (Vintage, 2018) Stig Björkman, Torsten Manns and Jonas Sima (trans. Paul Britten Austin), Bergman on Bergman: Interviews with Ingmar Bergman (Da Capo Press, 1993) Melvyn Bragg, The Seventh Seal: BFI Film Classics (British Film Institute, 1993) Paul Duncan and Bengt Wanselius (eds.), The Ingmar Bergman Archives (Taschen/Max Ström, 2018) Erik Hedling (ed.), Ingmar Bergman: An Enduring Legacy (Lund University Press, 2021) Laura Hubner, The Films of Ingmar Bergman: Illusions of Light and Darkness (Palgrave Macmillan, 2007) Daniel Humphrey, Queer Bergman: Sexuality, Gender, and the European Art Cinema (University of Texas Press, 2013) Maaret Koskinen (ed.), Bergman Revisited: Performance, Cinema, and the Arts (Wallflower Press, 2008) Selma Lagerlöf (trans. Peter Graves), The Phantom Carriage (Norvik Press, 2011) Mariah Larsson and Anders Marklund (eds.), Swedish Film: An Introduction and Reader (Nordic Academic Press, 2010) Paisley Livingston, Ingmar Bergman and the Rituals of Art (Cornell University Press, 2019) Birgitta Steene (ed.), Focus on The Seventh Seal (Prentice Hall, 1972) Birgitta Steene, Ingmar Bergman: A Reference Guide (Amsterdam University Press, 2014)

Vid mitten av 1950-talet lanserade den franske filmkritiker Francois Truffaut ett helt nytt begrepp – auteuren. Det var ett ideal som också var en kritik av läget i fransk film. Filmregissören skulle vara något mer än en hantverkare, demokratiskt inkilad i filmteamets kollektiv. Som auteur skulle regissören vara filmens konstnärliga visionär. Filmerna skulle vara omedelbart igenkännbara genom regissörens personliga stil; kameran liknades vid en författarpenna. Truffaut blev senare själv en de nya regissör som bar fram denna självbild. Begreppet blev djupt förknippat med den franska nya vågen och 60-talets stora filmregissörer som Ingmar Bergman, Federico Fellini, Michelangelo Antonioni och Agnès Varda. Hur stor roll spelade auteur-begreppet för filmens mytomspunna 60-tal? Och hur har begreppet åldrats? Kan vi alls tala om auteurer idag, i strömningstjänsternas massproducerande tidevarv? Gäst i studion är Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad bland annat på Ingmar Bergmans filmvärld och rörlig bild i olika genrer. Koskinen har också varit mångårigt verksam som filmkritiker i Dagens Nyheter.

Sommarens fjärde special är här! Vi kommer att prata om tv:ns barndom i Sverige, om vår kanske främste regissör och om ljudläggning av film. Avsnitt som vi hämtat klipp ifrån:030 Om Ingmar Bergman med Maaret Koskinen071 Om tv-historia med Kalle Lind181 Om ljud i film med Klas DykhoffProgramledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Harry Schein var det svenska 60-talets modernaste och mäktigaste medieman. Mest känd är han för att ha skapat Svenska filminstitutet och för sina privata tennismatcher med Olof Palme. Närmare synad är hans livshistoria både komplex och motsägelsefull. Harry Schein var det ensamkommande flyktingbarnet som blev ekonomiskt oberoende redan i 30-årsåldern; den passionerade socialdemokraten som bodde i lyxvilla i Danderyd och körde sportbil; en man som aktivt sökte mediernas strålkastarljus – och föraktade sig själv för det. Vem var egentligen Harry Schein? Vad säger hans liv och karriär om folkhemmets Sverige? Hur mycket av hans arv finns kvar i dagens svenska filmbransch? Veckans gäster är Louise Wallenberg, docent i modevetenskap, och Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap. Båda är verksamma vid Stockholms universitet och redaktörer för boken "Harry bit för bit" (Carlssons, 2017). Avsnittet publicerades ursprungligen i oktober 2017. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Med giftigt pennskaft och med socialdemokraternas partibok i handväskan blev hon den första kvinnliga politiska kolumnisten i Aftonbladet. Möt journalisten och författaren Marianne Höök (1918-1970). Omsjungen i Karl Gerhards välkända kuplett "En katt bland hermelinerna" från 1955 var Marianne Höök en stjärna på först Vecko-Journalen och sedan Svenska Dagbladet och Aftonbladet. Hon var ambassadörshustru i Teheran med socialt patos och först med en bok om Ingmar Bergman. Marianne Höök var en av 50- och 60-talens främsta journalister, påfallande ofta ensam bland männen. Det är i år 50 år sedan hon dog och ur arkivet har vi tagit fram ett program där hennes vänner minns henne, av vilka flera också har hunnit lämna oss: Sun Axelsson, Lars Forssell och Lars Ulvenstam. Dessutom medverkar Harriet Andersson och Maaret Koskinen. Som uppläsare hör vi Odile Nunes. Det här är ett program av Anneli Jordahl och Katarina Wikars och det sändes första gången 2003. Introduktion av Marie Lundström. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se

Klädd i långbyxor, linnekavaj och tröjor av herrsnitt var Katharine Hepburn en stilmässig rebell. Hon kom att lämna bestående avtryck inte bara i Hollywood utan också i modevärlden i stort. Med sina fyra Oscarsstayetter för "bästa kvinnliga skådespelare" är Katharine Hepburn den mest prisade i kategorin. Men i 1930-talets Hollywood stack hon minst sagt ut. Hon var så annorlunda jämfört med dåtidens publikdragande blonderade kvinnor att somliga regissörer inte ville, eller vågade, anlita henne. Man tyckte att hon såg för maskulin ut för att spela en huvudroll. Men med tiden har hennes stil blivit en självklarhet, och vad många betraktar som ursprunget till den ledigt sportigt amerikanska look som modeskapare som Ralph Lauren och Calvin Klein senare slått mynt av. Hon var också känd för att ta vara på sin integritet. I många år levde hon tillsammans med skådespelaren Spencer Tracy i vad som då betraktades som en passionerad kärleksrelation, men som idag framstår allt mer som en taktisk dimridå. I veckans Stil tittar vi närmare på just byxor för kvinnor. Dambyxan har kallats det svårare plagget att utforma och vi frågar modeskaparen Frida Bard vilka utmaningarna är?  Vi ringer också upp regissören Matt Tyrnauer som har gjort dokumentärfilmen "Scotty and the Secret History of Hollywood". I en tid där det var svårt för homo- och bisexuella att öppet leva ut sin sexualitet hjälpte Scotty Bowers likasinnade att komma i kontakt med varandra. På hans kundlista fanns också Katharine Hepburns namn. Slutligen tar vi oss an frågeställningen om det är okej att "outa" en död person? Att outa någon innebär att man utan tillåtelse offentliggör någons sexuella läggning. Katharine Hepburn blev efter sin död outad när olika källor fick hennes heterosexuella indentitet att börja ifrågasättas. Vi ställer den komplexa frågan till sociologen Arne Nilsson. Veckans gäst är Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap.

Gunnar Bolin samtalar med professorn i filmvetenskap Maaret Koskinen och regissören Marcus Lindeen om Ingmar Bergmans nionde biofilm i egen regi. En film han sedermera ville förbjuda all visning av. Producent: Thella Johnson

Gunnar Bolin samlar Bergmankännarna Maaret Koskinen, Marie Nyreröd, Jan Holmberg och Mikael Timm i studion för ett inledande samtal om regissören och dramatikern Ingmar Bergman och hans produktion. Producent: Thella Johnson

Det sägs att han fick sitt första filmjobb i början av 40-talet efter att envist ha hängt utanför stängslet vid Filmstaden i Råsunda. 42 år senare tilldelades hans sista stora långfilm "Fanny och Alexander" inte mindre än fyra Oscarstatyetter. Filmregissören, teatermannen och författaren Ingmar Bergman (1918–2007) är en av Sveriges mest kända och banbrytande konstnärer genom tiderna. Men vilket är egentligen Bergmans vikigaste bidrag till filmhistorien? Vad handlar hans filmer om? Hur intresserad var han av sin egen image? Och vilken betydelse hade egentligen de där "dämonerna"? Veckans bildningspodd reder ut fenomenet Ingmar Bergman. Veckans gäster är Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet, och Jan Holmberg, filmvetare och vd för Stiftelsen Ingmar Bergman. Avsnittet spelades in live på Göteborgs filmfestival den 30 januari. Vi beklagar den dåliga ljudkvalitén. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga - produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Foto: Bengt Wanselius/Stiftelsen Ingmar Bergman.

Filmprofessorn Maaret Koskinen guidar oss genom Ingmar Bergmans filmskapande. Svårmod, skuggor och äktenskapsproblematik är bara några av de saker som tas upp. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Radarparet Thelma och Louise dök upp på vita duken för exakt tjugofem år sedan våren 1991 i en film som skrällde till ordentligt och gav upphov till en oändlig mängd diskussioner. Var Thelma & Louise en våldsam manshatarfilm? Var det en nyskapande feministfilm? Var det en komedi? Var det en tragedi? Var det en film som lurade unga kvinnor till att ta till vapen? Eller var det början på en ny tid för en annan sorts kvinnoroller på film? Klart stod i alla fall att det var en succé. Filmen drog inte bara en oväntat stor publik, och höstade in bra kritik. Den kammade även året därpå hem sex Oscarsnomineringar.  Båda huvudrollsinnehavarna Geena Davis och Susan Sarandon blev nominerade som bästa kvinnliga skådespelare och Ridley Scott som bäste regissör. Men Oscars-statyetten gick till bästa originalmanus. Callie Khouri heter manusförfattaren. Hon jobbade i början av 90-talet som producent av musikvideor till rockartister, men hon var less på att se lättklädda kvinnor åma och kråma sig framför kameran som en sorts levande accessoarer till manliga artister. På sin fritid började hon skriva på ett manus för att lätta på trycket. Hon började spinna på en historia om vänskapen mellan den unga, naiva och slarviga hemmafrun Thelma (spelad av Geena Davis) och den äldre, tillknäppta och luttrade servitrisen Louise (spelad av Susan Sarandon). Båda instängda i en småstad och tillsammans med män som inte gjorde dem särskild glada. För att pigga upp sig bestämmer de sig för att resa iväg med Louises bil för att tillbringa helgen i en lånad stuga. Dit kommer de emellertid aldrig... I veckans program berättar vi mer om Thelma & Louise, dess inflytande och tidsandan som rådde då filmen kom. Vi tittar också närmare på en av filmens manliga stjärnor: Brad Pitt. Vi undersöker också hur vägen och bilen har symboliserat frihet och rörlighet på film och i litteratur. Genom åren har det producerats många berättelser som skildrar människor i rörelse på vägarna. Men ganska få av dessa har varit kvinnor. Och så träffar vi Kitty Karlsson, som kör en likadan bil som Thelma och Louise  en Ford Thunderbird. Veckans gäst är Maaret Koskinen, professor i film vid Stockholms universitet.

Hon föddes i ett arbetarklasshem i Västerås 1925, gjorde internationell skådespelarkarriär på 50-talet – innan hon blev en av svensk films mest uppmärksammade filmskapare. Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om Mai Zetterling. Gäster i studion är Mariah Larsson och Maaret Koskinen, filmvetare vid Stockholms universitet.

Margarethe von Trotta är en av Tysklands ledande regissörer. Nu är det premiär för ny film om systerskap - ett ämne hon skildrat många gånger. Hur bra blir det den här gången? I Margarethe von Trottas filmer är det alltid kvinnor i huvudrollerna. Von Trotta-favoriten Katja Riemann spelar Sophie i den senaste filmen En bekant främling, som handlar om två halvsystrar som inte vet om varandra förrän i vuxen ålder, en livsomvälvning som von Trotta själv upplevt - och just systerskapet, obearbetad historia och filosofiska frågeställningar löper som röda trådar genom von Trottas filmkonst. Kritiken har bjudit in filmkritikern och professorn Maaret Koskinen, kulturredaktionens Mattias Berg och Gunnar Bolin för ett samtal om både von Trottas nya film och hennes nu 40 år långa filmskapande. Nobelpriset i litteratur har precis tillkännagivits, men i Kritiken berättar Lars Palmgren, Sveriges radios förre latinamerikakorrespondent, om författaren som aldrig fick priset - trots att han var given kandidat. Hör historien om Jorge Luis Borges och Nobelpriset! Dessutom, i höst är författaren Sara Stridsbergs texter aktuella på flera teaterscener. Hennes författarskap är hyllat, men också omdiskuterat - och det fick Kritikens Magdalena Brenning Louko att fundera över om det går att se skillnader mellan manliga och kvinnliga kritiker? När debuten Happy Sally kom ut 2004, jublade de kvinnliga kritikerna, medan de manliga var mer skeptiska. Varför? Programledare Anneli Dufva.

På tisdag 17 juni sänder vi direkt från Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm och publiken är välkommen dit! Programledarna Gunnar Bolin och Anneli Dufva med gästerna Johan Hilton, Maaret Koskinen, Mårten Blomkvist och Irene López ger kulturtips för sommaren. De diskuterar också "Vip-rummet" av författaren Jens Lapidus - och - filmen Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann". Varför har den blivit en av svensk films tio största publikframgångar på bio, någonsin? Lyssna på Kritikens säsongsavslutning!

Kanske kan man kalla den amerikanska filmen Pretty Woman, från 1990, för en av de mest provocerande romantiska komedier som någonsin gjorts. I veckans STIL tittar vi närmare på den film där iögonfallande klädkonsumtion gav den prostituerade huvudrollsinnehavaren (spelad av Julia Roberts) ett helt nytt liv. Är det månne tidernas mesta makeover på film? Nästa år är det tjugofem år sedan den hade premiär, och för att fira detta ska den bli till musikal på Broadway, 2015. Vari består filmens dragningskraft? Det var i rollen som den prostituerade Vivian Ward som Julia Roberts slog igenom som 22-åring. Hon blev Oscarsnominerad för rollen där hon förvandlas – från sjavig tjej till sofistikerad kvinna med stil – med hjälp av en stenrik affärsman, spelad av Richard Gere. Eller snarare med hjälp av hans kreditkort utan gränser. Ett kort som möjliggjorde avancerad shopping av dyrbara kläder på den av lyxbutiker kantade gatan Rodeo Drive i Beverly Hills. En shoppingtur som gav henne en helt ny look och image. Ja, klädkonsumtionen gav henne ett helt nytt liv skulle man kunna säga. Kritiken mot filmen ”Pretty Woman”, och dess fokus på omvandling genom kläder och shopping, har stundtals inte varit nådig. Den har kallats för ”en sorts 'Top Gun' för prostituerade” och ”My Fair Hooker”. Men vad var mest störande? Att kärleken manifesterades genom iögonfallande konsumtion av kläder, eller att hon spelade hora? Modeintresserad, dessutom. I programmet har vi varit i Tel Aviv och mött prostituerade kvinnor för vilka just mode har blivit en sorts livlina till ett nytt liv. Organisationen Turning the Tables grundades av israelen Lilach Tzur Ben-Moshe och utbildar prostituerade i design och tillskärning. Vi har också mött filmregissören Ester Martin Bergsmark som arbetat med att förändra kärleksfilmsgenren och just nu är aktuell med sin film Nånting måste gå sönder. Och så har vi tagit en titt på en helt annan statusmarkör, hästpolo. Veckans gäst är Maaret Koskinen, professor i film vid Stockholms universitet.

Bergman. Baku. Ett journalistiskt haveri, och så Arméns musikkår på det... "Arkivet för orealiserbara drömmar och visioner". Så heter en pjäs på Stockholms Stadsteater som hade premiär igår. Regissören och dramatikern Marcus Lindeen har byggt en föreställning på Bergmans skisser och utkast, allt från en erotisk långfilmskomedi till scener från en livmoder. Idag kommer han till Nordegren i P1. Hör också filmprofessorn Maaret Koskinen, som en gång fick uppdraget att förvalta Bergmans arkiv. Och så frossar vi i "Efter Baku - analyser". Hör om Arméns musikkårs innovativa Loreen-tolkning, om läget i Västerås inför nästa års Eurovision-cirkus, och om hur de som jobbar för mänskliga rättigheter i Baku sammanfattar de gångna veckorna. Bisittare: Louise Epstein.