POPULARITY
(00:00:42) Das Grand Théâtre de Genève zeigt die Opern-Rarität. (00:06:42) Lori Glori sang die Melodien der erfolgreichsten Songs von DJ Bobo. Das Musical «Last Night a DJ Took My Life» am Schauspielhaus Zürich zeigt ihre Lebensgeschichte. (00:11:26) Der Surrealismus feiert sein 100-Jahr-Jubiläum - im Musée des Beaux Arts in Lausanne mit viel Lust am Spiel. (00:16:00) Der Film «Evil Does Not Exist» ist eine unbedingt sehenswerte Parabel über das Verhältnis von Mensch und Natur. (00:20:13) Die tschetschenische Regierung schränkt die einheimische Musik ein.
Fuchs, Jörn Florian www.deutschlandfunkkultur.de, Fazit
Hondl, Kathrin www.deutschlandfunk.de, Tag für Tag
Wenn in Stuttgart die Oper über den Heiligen Franz von Assisi von Olivier Messiaen aufgeführt wird, dann ist in vielerlei Hinsicht Ausnahmezustand: 8 Stunden dauert die Aufführung, über 200 Sänger*innen und Musiker*innen wirken nicht nur im Orchestergraben mit – denn da ist zu wenig Platz für alle – sie spielen und singen auch auf der Bühne im Opernhaus. Und nicht nur da: Die Mitwirkenden werden inklusive der Zuschauer*innen aufbrechen und durch Stuttgart pilgern.
Die Staatsoper Stuttgart zeigt Olivier Messiaens Opern-Oratorium in einer spannenden Neuinszenierung: Neben dem Opernhaus als Aufführungsort begibt sich das Publikum auf eine Pilgerreise durch die Natur und erlebt Teile der Oper mit Kopfhörern oder auch Open-Air. Ingo Gerlach begleitet die Produktion als Dramaturg. Mit SWR2 spricht er über das einzigartige Projekt.
Konsten är full av beskrivningar av svåra psykologiska trauman, såsom flykt, krig och svält. Exempelvis skrevs och uruppfördes Olivier Messiaens Kvartett till tidens ände 1941 i ett tyskt fångläger. Men vad är ett trauma och när leder ett trauma till posttraumatiskt stressyndrom? Och finns det några likheter mellan de kval som en musiker kan genomgå när hen med krav på perfektion ställs inför en konsertpublik och ett trauma? Finns det ett överlevnadsvärde i att reagera starkt på ett trauma och att återuppleva det gång på gång? Vad spelar upplevelsen av tiden för roll i Messiaens stycke och i lidandet för en person med posttraumatiskt stressyndrom? Detta, och frågor kring hur PTSD kan behandlas eller till och med förebyggas, avhandlas med Maria Bragesjö, psykolog och forskare vid Karolinska Institutet och Martin Fröst, klarinettist och dirigent.
Das radikale Leben des mittelalterlichen Ordensgründers Franz von Assisi inspirierte das einzige Bühnenwerk des großen französischen Komponisten Olivier Messiaen. Am Theater Basel feierte seine Oper jetzt Premiere.
Olivier Messiaen: Quatuor pour la fin du temps | Martin Fröst, Klarinette | Lucas Debargue, Klavier | Janine Jansen, Violine | Torleif Thedéen, Violoncello
Am 22. Juli sind Chor und Symphonieorchester des Bayerischen Rundfunks zu Gast bei den Salzburger Festspielen 2017. Mit dem Pianisten Laurent Aimard und unter Kent Nagano spielen sie Messiaens "Transfiguration". Im Interview mit BR-KLASSIK spricht Nagano über sein ganz spezielles Verhältnis zu Olivier Messiaen.
1940 hade Frankrike förlorat kriget och hundratusentals soldater blev krigsfångar. Det året skrev Olivier Messiaen "Kvartett för tidens slut", en av 1900-talets märkligaste kompositioner. 1940 hade Frankrike förlorat kriget och hundratusentals soldater blev krigsfångar. Messiaen hade varit sjukvårdare och placerades i ett stort tyskt läger. Det var ett hårt liv men vakterna gav honom notpapper och penna. Han fann tre musiker bland fångarna:en cellist, en violinist och en klarinettist.Messiaen satte igång att skriva något för dem, han komponerade där det var tyst, och inte för kallt, som i tvätteriet. Det blev bara ett kort stycke men efter ett tag byggde Messiaen ut det och eftersom det fanns ett piano som han själv kunde spela blev det en kvartett. Quator por la fin du monde. Styckets titel Kvartett för tidens ände anspelar på tionde kapitlet i Uppenbarelseboken där en ängel tillkännager att tiden upphör. Men kvartetten är inte 50 minuter ångest, den är ingen tröstemusik och låter inte ana paradiset. Messiaens tro fungerade kanske som hans färgsinne, alltså att han såg färger när han hörde musik. Gudstron var inget system av dogmer, utan en närvaro. Musiken är teoretiskt uttänkt, samtidigt oerhört känslostark. Allt är tydligt. Lätt att följa. Och samtidigt mystiskt, oåtkomligt. Denna kammarmusik framfördes i januari 1941 i lägret och skildringarna av hur det gick till skiljer sig åt. Stod publiken i en kall barack. Var de 400 eller flera tusen? Ja, hur som helst sade Messiaen senare att han aldrig haft så uppmärksamma lyssnare. Mikael Timm mikael.timm@sverigesradio.se
Bereits seit Jahrzehnten bemühte sich der Hamburger Ballettchef John Neumeier darum, Oliver Messiaens Symphonie "Turangalila" auch als Ballett aufführen zu dürfen. Nun konnte Kent Nagano, Generalmusikdirektor der Staatsoper Hamburg, eine Einigung mit Messiaens Erben erzielen. Am 3. Juli 2016 war es dann soweit: Die 42. Hamburger Ballettage wurden mit der Uraufführung des Werks eröffnet. Ein intensiver Abend, wie Annette Matz findet.
Für das diesjährirge Aldeburg-Festival hat sich Pierre-Laurent Aimard, Pianist und Künstlerischer Leiter, etwas Besonderes einfallen lassen: Messiaens "Catalogue D'Oiseaux". Das Werk wird allerdings nicht am Stück, sondern über einen ganzen Tag und auf unterschiedliche Spielstätten verteilt, dargeboten - als Musiknaturereignis.
Der amerikanische Dirigent Kent Nagano hat bei Olivier Messiaen gelernt. Er studierte bei ihm in den frühen 1980er Jahren in Paris. Jetzt ist Nagano zu Gast beim Symphonieorchester des Bayerischen Rundfunks und dirigiert Messiaens ""Éclairs sur l'au-delà - Streiflichter auf das Jenseits". Julia Schölzel hat ihn bei den Proben getroffen.
I vårt andra program gör vi ett försök att bena ut upphovsrättens idéhistoria. Vi börjar med Platon och hans tankar om inspiration och fadersskap. STIM:s ordförande Gunnar Petri förklarar att upphovsrätten främst har tillkommit för att reglera marknaden. Vi lyssnar på den franske tonsättaren Olivier Messiaens nedtecknade fågelsång och frågar oss vad som är verket: Fågelns sång eller Messiaens noter. Vi hör professor Eva Hemmungs Wirtén, som oroar sig över att fler och fler av våra allmänna kulturella resurser hägnas in och privatiseras. Och så frågar vi oss om man verkligen kan hävda tystnaden som sin egen.