POPULARITY
I ett andra avsnitt samtalar Kristoffer Helle med Daniel Johansson om de så kallade antilegomena, böcker i Nya testamentet vars kanonicitet varit omstridda, inte bara i fornkyrkan utan också senare. Detta avsnitt tittar närmare på Jakobsbrevet och Uppenbarelseboken, som bl.a. Luther hade synpunkter på. Del 1 finns här. Vill du bidra till FFG-podden, ge en […]
I detta avsnitt samtalar Kristoffer Helle med Daniel Johansson om de så kallade antilegomena, böcker i Nya testamentet vars kanonicitet varit omstridda, inte bara i fornkyrkan utan också senare. I en luthersk kontext kan Luthers uttalanden om en del böcker nämnas som exempel, t ex Jakobsbrevet och Uppenbarelseboken. Vill du bidra till FFG-podden, ge en […]
Allt viktigt ska hända sedan, inte nu. Mattias Hagberg söker en motlitteratur som visar oss bort från en värld där alla vill äga undergången. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Don DeLillos sjuttonde roman ”Noll K” från 2016 inleds med en mening som jag har svårt att släppa:”Alla vill äga världens undergång.”Det är en märklig rad. Nästan obegriplig.”Alla vill äga världens undergång.”Vad betyder den? Hur kan den ens vara möjlig?Jag återkommer till den där meningen, med ett möjligt svar, men för att nå dit måste vi gå en omväg, en omväg som börjar i samma roman, men som snart kommer att ta oss någon helt annanstans.”Noll K” är en text om döden, och om det eviga livet. I en nära framtid håller tekniken på att göra verklighet av kristendomens löfte om evigt liv. På en hemlig ort i Centralasien finns en högteknologisk anläggning, kallad Konvergensen, där världens miljardärer kan frysa ner sina kroppar för att en dag bli upptinade när medicinen gjort sådana framsteg att de kan leva för alltid.Konvergensen är uppståndelsen från de döda som teknologisk vision. Ja, mer än så. ”Noll K” är en roman om tidens slut, som bär tydliga paralleller till kristendomens urmyt – föreställningen om undergång och pånyttfödelse.Don DeLillo är en författare som ständigt återvänt till domedagen. Redan i de första romanerna från början av 1970-talet är motivet tydligt. Som i ”End Zone” från 1972, om en ung amerikansk fotbollsspelare, Gary Harkness, som blir besatt av kalla krigets massförstörelsevapen och av den ömsesidiga utplåningen. Det är en roman som slutar i ett sammanbrott – inför det moderna kriget verkar förståndet inte räcka till – kapprustningen har, vad man skulle kunna kalla, bibliska proportioner, som så många andra av våra samtida globala hot.Och mycket riktigt gör Don DeLillo just den kopplingen. I ”End zone” låter han huvudpersonen, Gary Harkness, spekulera:“Science Fiction har precis börjat komma i kapp Gamla testamentet... Polarisen smälter. Världens mineralreserver minska. Krig, svält och pest…”Ja, det sena 1900-talet och det tidiga 2000-talet är onekligen en apokalyptisk tid – i ordets ursprungliga bemärkelse. De latenta faror som legat förborgade i det moderna samhället har slutligen börjat uppenbara sig, och världen skälver.Men det som intresserar Don DeLillo är inte i första hand samtiden globala kriser, utan undergången som litterär genre, som social konstruktion, som ett raster som lägger sig över verkligheten och erbjuder vissa snäva tolkningar.“Science Fiction har precis börjat komma i kapp Gamla testamentet…”Han vet att vi måste gå tillbaka till ”Bibeln” för att förstå något väsentligt om vår samtid, för att kunna se apokalypsen för vad den också är – en berättelse, en fabel som format och omformat vår förståelse för världen, och därmed vår förmåga att agera.Den antika judendomen var en religion, om man nu ens kan prata om religion vid den här tiden, som särskilde sig från andra kulter kring östra medelhavet genom att fokusera på tiden och på historien, och på en gud som ingriper i världen.Under århundradena kring vår tideräknings början renodlades sen denna syn på tiden till en egen litterär genre – apokalypsen – först av judiska skriftlärda och profeter, senare av kristna intellektuella. Apokalypsen blev en litterär stil, med en egen och tydlig form, enkel att sammanfatta: Tiden har en riktning, den har en början och ett slut, och innan slutet kommer skall allt viktigt uppenbaras – ofta under katastrofala former.Strukturen finns i judiska apokalypser som ”Daniels bok” och ”Enoks bok”, och den finns i nästan alla kanoniserade kristna texter, som ”Markusevangeliet”, Paulus brev och ”Uppenbarelseboken”.Med andra ord: Den västerländska synen på tiden och historien är en litterär konstruktion, sprungen ur ”Bibelns” berättelser, en konstruktion som format hela den västerländska förståelsen för världens som framåtskridande, kris och återfödelse.Och därmed blir det också möjligt att förstå Don Delillos märkliga påstående att ”alla vill äga världens undergång.”Vad han vill ha sagt, tror jag, är följande: Om föreställningen om undergången och pånyttfödelsen är en av våra starkaste kulturella bilder – en sorts rotmetafor som dyker upp överallt i vårt samhälle – blir det oerhört väsentligt vem som kontrollerar den bilden.Tänk bara på de socialistiska staterna i öst som levde på föreställningen om den kommande förlösningen när det klasslösa samhället äntligen skulle bryta fram.Eller tänk på nyliberalismen med sitt löfte om marknadens frälsning.Eller på högerradikalernas tro på det gamla lyckorikets återkomst.Eller på föreställningen om att ny teknik plötsligt ska rädda oss från klimatkrisen.Allt viktigt skall hända sedan, i framtiden. Inte nu. Inte här. Utan sedan.Men, om allt detta bara är litterära bilder frammanade ur judendomens och kristendomens grundläggande förståelse för historiens riktning, då måste det också gå att erbjuda alternativ – andra slags berättelser. Ja, jag tror det. Och det är just detta som gör Don DeLillo så relevant. Hans romaner är inga regelrätta berättelser, de har ingen tydlig början eller tydligt slut, snarare handlar det om tillstånd. Om en sorts motlitteratur som betonar det varande, i motsats till det kommande. En sorts litteratur som vilar i nuet, i språket. Det är som om han vill säga: Allt det viktiga kommer inte hända sen. Det enda vi äger är detta nu.Nästan alla Don DeLillos romaner bär på en scen där allt detta blir extra påtagligt. Det handlar om ett slags vardagliga mirakel; ofta en soluppgång eller solnedgång. Och ”Noll K” är inget undantag. På romanens sista sidor åker huvudpersonen buss över Manhattan, när han upplever ett ögonblick av ordlös närvaro i stunden:”Bussen gick tvärsöver stan, från väst till öst, en man och kvinna satt nära chauffören, en kvinna och en pojke längst bak. Jag satte mig mitt i någonstans, utan att titta på något särskilt, tom i skallen, nästan åtminstone, tills jag började lägga märke till ett sken, en flodvåg av ljus.Några sekunder senare var gatorna fyllda av detta ljus av det döende dagsljuset och bussen verkade vara bringaren av detta strålande ögonblick. Jag såg på skimret över mina händer. [–-] Vi var mitt på Manhattan, med fri sikt västerut och han pekade och tjöt mot den flammande solen som med kuslig precision stod och vägde precis mellan raderna av skyskrapor.” Mattias Hagbergförfattare och journalistLitteraturDon DeLillo: Noll K. Översättning Rebecca Alsberg. Albert Bonniers förlag, 2016.
Vem kommer Antikrist att vara? Vad innebär märket med talet 666? Och har Bibelns förutsägelser om ”den sista tiden” redan börjat slå in? Det är frågor som avhandlas i det här specialavsnittet av Veckans nyheter. I programmet har vårsäsongens alla diskussioner om Uppenbarelseboken klippts ihop så att det blir en genomgång av alla kapitel. Det blir även mellansnack med fördjupning i frågor som ”uppryckandet”, de sju församlingarna och ett tredje tempel i Jerusalem. Därtill blir det en filmsekvens från ön Patmos, där lärjungen Johannes fick uppenbarelserna som beskrivs i Bibeln. Se avsnittet som webb-tv: https://www.youtube.com/@varldenidagplay Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Har du önskemål på frågor som du vill att vi pratar om? Kontakta oss på veckansnyheter@varldenidag.se Prova Världen idag en månad gratis: https://prova.varldenidag.se
Korstågen började på 1000-talet, men det är omstritt när de slutade. Kanske har de aldrig upphört? Patricia Lorenzoni spårar korstågens historia, från Jesus död och återuppståndelse till vår tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2017-05-24.Fredagen den 15 juli 1099, efter flera veckors belägring, intog korsfarare Jerusalem. Det hade gått över tre år sedan påve Urban II satt igång det första korståget med en flammande predikan vid kyrkomötet i Clermont. Den som deltog lovades syndernas förlåtelse, den som dog skulle bli martyr.I Jerusalem följde en massaker. Två dagar pågick dödandet. På söndagsmorgonen samlades erövrarna till mässa i Gravkyrkan och tackade Gud.Den danske historikern Kurt Villads Jensen berättar om händelsen i boken ”Korstågen: Européer i heligt krig under 500 år”. I ett förord till den svenska upplagan påpekar Dick Harrison att korstågen inte var något ett marginellt fenomen. Snarare, skriver han, var de ”en av de pelare på vilka det moderna samhället byggdes”. För att förstå hur Europa och en västerländsk självuppfattning tar form måste vi förstå korstågen.Villads Jensens bok går noggrant igenom påvar, stormän, fästningar och slagfält. Det är en fascinerande och i många stycken fasansfull historia om den dynamiska relationen mellan religiös övertygelse och politiska intressen. Den samtida krönikören Raymond d'Aguilers skildring från Jerusalem rymmer direkt eko från Uppenbarelseboken, där vi kan läsa:Och ängeln sänkte sin skära ner över jorden och skördade druvorna på jordens vinstock och kastade dem i Guds vredes stora vinpress. Och vinpressen trampades utanför staden, och blod kom från pressen och sextonhundra stadier därifrån stod det upp till betslet på hästarna.För korsfararna var blodbadet i Jerusalem en historiens uppfyllelse, och de själva Guds redskap. Harrison skissar i förordet upp det historiska sammanhang i vilken kristendomen gick från den marginaliserade sekt i Romarriket den en gång varit, till att bli herrarnas och krigens bekännelse. Med Västroms sönderfall på 400-talet urholkades skatteväsendet och de reguljära arméerna krympte. Försvaret av städer, mark och affärsrörelser blev var mans angelägenhet, vilket militariserade samhället. Förtrogenhet med vapen och rustning blev allmängods, och med tilltagande otrygghet värderades samtidigt det militära allt högre. Också kyrkan anpassade sig till denna kultur, och övergav successivt en tidigare aversion mot militärt våld. På 1090-talet kulminerade kristendomens militarisering med påvens direkta uppmaning att med svärd återta det heliga landet.Om det heliga kriget, som Harrison säger, är en av de pelare på vilka det moderna samhället byggts, vart tog det då vägen sen? Villads Jensen drar historien fram till sekelskiftet 1500, till det muslimska Granadas fall och koloniseringen av Amerika. När västkyrkan splittrades i reformationen, miste korstågen sin funktion som samlande kristen rörelse. Men idén om ett heligt militärt uppdrag levde vidare i koloniala expansioner; framför allt spanjorer och portugiser såg det som ett direkt utvidgande av det kristna riket. Under 1800-talet omformulerades detta till ett europeiskt ansvar att sprida civilisationens ljus till alla världens hörn. Med svärd eller kulspruta om så krävdes.Varför denna märkliga idé, om att Europa måste omskapa världen efter egen avbild? Ett av de mer spännande stickspåren i Villads Jensens bok rör européernas möte med det expanderande mongolimperiet på 1200-talet. Europeiska missionärer bland mongolerna berättar förundrade om trosmångfalden i riket. Här levde kristna, muslimer och buddister av alla typer sida vid sida. För en fransk resenär förklarade storkhanen Möngke att ”precis som det finns flera fingrar på handen, så finns det flera vägar till Gud”.För mongolerna innebar aspirationerna på världsherravälde inte att världen måste likriktas i tro och kultur. I kontrast härtill förföljde de kristna idogt kättare och tvångskonverterade besegrade muslimer och hedningar.Villads Jensen berör bara som hastigast teologin, och då just krigets teologi. Men kanske bör vi se också åt andra håll. Det första korståget 1099 såg i Jerusalem världens centrum. Medeltida europeiska kartor placerar Jerusalem i mitten. Inte sällan ligger Kristus utsträckt över kartan, den heliga staden som hans navel. Jerusalem var mer än ett geografiskt centrum. Framför allt var det platsen där en ny, universell, historia tagit sin början.Om vi ska förstå den kristna oförmågan att tolerera skillnad, om vi ska förstå hur korstågen blir en av det moderna samhällets pelare, måste vi förstå den historia som tar sin början i Jerusalem med Jesu död och återuppståndelse.Det är vad den tysk-costaricanske ekonomen och teologen Franz Hinkelammert gör, när han undersöker skuldens roll i den kristna försoningsläran, i synnerhet hos Anselm av Canterbury som var verksam under samma tid som påve Urban kallade till det första korståget. Anselms fråga handlar om varför Gud blev människa. Svaret han ger är juridiskt. Genom arvsynden bär människan på en skuld gentemot Gud, och lagen kräver att den betalas av en människa. Men ingen människa kan betala denna ofantliga skuld. Bara genom att Gud låter sig själv födas som människa löses dilemmat. Som människa offrar sig Jesus och betalar med sitt oändligt värdefulla gudomliga blod.För de tidiga kristna var efterskänkandet av skulder en förutsättning för nåd. Det uttrycks direkt i Herrens bön: Förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Men hos Anselm är Gud inte längre den som förlåter, snarare personifierar Gud den rigida lagen som sådan. Gud driver in skulderna. Hinkelammert går så långt att han säger att Gud därmed hamnar på bestens plats.Med Kristi död inleds alltså en ny frälsningshistoria som omfattar alla människor. Kristus offrar sig för hela världens frälsning. Men det innebär också att vemhelst som säger nej till denna frälsning hänger kvar vid sin skuld och hotar själva meningen med Kristi död. De rättrognas uppgift blir att garantera att Kristus inte offrade sig förgäves. Med svärd om så krävs.Denna teologi blev enligt Hinkelammert en mäktig ideologisk legitimering för militär expansion. Inte bara de medeltida korstågen, utan också såväl imperialismens påbud att civilisera vilden, som George Bush den yngres försäkran om att invasionen av Irak skedde på Guds uppdrag, kan ses som varianter på samma tema.Den Kristus som sa att den minste skall bli den störste, tappades han då bort helt? Nej, ibland glimtar han faktiskt till, även i korstågens brutala historia. År 1212 samlades fattiga europeiska barn och ungdomar i tusental för att vandra mot det heliga landet. Även de ville återta Jerusalem. Men istället för svärd, skulle det ske med bön och bot. I månader vandrade de, bad och sjöng.Barnkorstågen är omstridda fenomen i historien. Villads Jensen ser dem som uttryck för fattigas och barns ambivalenta position i det medeltida samhället. Samtidigt som de var underkastade krav på absolut lydnad, besatt de en Kristuslikhet av ett slag herremännen aldrig kunde göra anspråk på. Till Palestina kom barnen aldrig, men hela den västkyrkliga traditionens dubbelhet tycks rymmas i dessa sjungande korståg underifrån.Den brasilianske ärkebiskopen Dom Hélder Câmara identifierade en gång den fattiges röst, i synnerhet den fattiges protest, med Guds röst. Historiskt har kyrkan en tung delaktighet i tystandet av denna röst. Men som Nils Ferlin en gång skrev: Det var bara tokar och dårar / som lyssnade på dig först. / Det var slavar och skökor och ogärningsmän / men då var ditt rike som störst.Patricia Lorenzoni, författare och idéhistoriker LitteraturKurt Villads Jensen: Korstågen – européer i heligt krig under 500 år. Översättning Birgitta Johansson, förord: Dick Harrisson. Dialogos förlag, 2017.
Ska elever som vill ha skolavslutning i kyrkan bli överkörda av ideologiska rektorer? Varför släppte Turkiet gängledaren ”Jordgubben”? Och har S hycklat i frågan om anonyma konton? Det är frågor som tas upp i det här avsnittet av Veckans nyheter. Även Ebba Busch attack mot islam diskuteras, samt ”ryttaren på den vita hästen” i Uppenbarelseboken. Se avsnittet som webb-tv: https://www.youtube.com/@varldenidagplay Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Har du önskemål på frågor som du vill att vi pratar om? Kontakta oss på veckansnyheter@varldenidag.se Prova Världen idag en månad gratis: https://prova.varldenidag.se
Hur kunde det skilja så mycket mellan jurygruppernas och folkets röster i Eurovision? Kan man lita på de nya dödssiffrorna från Hamas? Och kommer SD vinna eller förlora på Kalla faktas granskning? Det är frågor som tas upp i det här avsnittet av Veckans nyheter. Även frågan om vad ”den stora skökan” i Uppenbarelseboken kan vara diskuteras. Se avsnittet som webb-tv: https://www.youtube.com/@varldenidagplay Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Har du önskemål på frågor som du vill att vi pratar om? Kontakta oss på veckansnyheter@varldenidag.se Prova Världen idag en månad gratis: https://prova.varldenidag.se
2024-04-17 Bibelstudium Med Leif Carlsson Tröst Och Trots Ur Uppenbarelseboken Del 2 by Tibro Pingst
En del av första bibelstudiet av Leif Carlsson. Tyvärr blev det fel på inspelningen så enbart 45min i början är med.
Vad händer med dem som inte har tagit emot Jesus som frälsare? Döms de till en tid i en renande eld? Försvinner de? Plågas de i evighet? Johannes har en hel del att säga om detta i Uppenbarelseboken. #uppenbarelseboken #helvetet #dom #bibeln #eld Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Sitter ledare inom islam på nycklar för att förhindra terrordåd? Är svenska pensionärer orsak till bidragsfusket? Och hur ska man hantera tragedier som dödsfallet i Marks kommun? Det är frågor som tas upp i det här avsnittet av Veckans nyheter. Även de sju basunerna i Uppenbarelseboken diskuteras. Se avsnittet som webb-tv: https://www.youtube.com/@varldenidagplay Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Har du önskemål på frågor som du vill att vi pratar om? Kontakta oss på veckansnyheter@varldenidag.se Prova Världen idag en månad gratis: https://prova.varldenidag.se
Det rustas till krig i Uppenbarelseboken - men vilket krig, med vilka vapen - och hur vinns segern? Paulus Eliasson undervisar.#uppenbarelseboken #bibelstudium #bibeln #harmagedon #plågor #dom Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I detta avsnitt samtalar Kristoffer Helle med Charles Gieschen om änglar (på änglar). Gieschen är professor i Nya Testamentets exegetik vid Concordia Theological Seminary i Fort Wayne, USA, och medverkade på 2024 års bibelkonferens med ett föredrag om Anden i Uppenbarelseboken. Vill du bidra till FFG-podden, ge en gåva på SWISH-nummer 123 100 84 57 (märk ”FFG podcast”)
Paulus Eliasson undervisar från Uppenbarelseboken 21–22 om bruden - som är en stad - som är de heliga - som är himmelen - som är på jorden ... Hur passar alla dessa bilder ihop? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Fredrik LignellVem är han?https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/herrarnas-herre-harskaren-over-jordens-kungar-arde4Ef 1:18-23Paulus skriver till kristna i Efesos, en av antikens stora städer. Här lever en församling i minoritet i en kultur präglad av frågor som rör makt. Efesos var ett politiskt maktcentra. Här etablerade kejsaren i Rom en hub där hans makt visades upp. Efesos var också ett religiöst maktcentra. Det är in i denna smältdegel av olika intressen och maktkamper Paulus skriver sitt brev. Han gör som på flera andra ställen: Han målar Jesus så vackert det bara är möjligt. Det är urkyrkans absoluta uppfattning att maktbalansen ändrades totalt när Jesus dog och uppstod. Jesus är inte endast Herre över församlingen eller “mitt liv”, utan också över allting annat. Den uppståndne Jesus från Nasaret är krönt med all makt. Han står högst i rang i hela kosmos, över alla andemakter och demoner, över allt mörker och elände. De krafter som försöker dra människan i fördärvet är besegrade och överträffade av snickarsonen från Nasaret. Men också över alla jordiska herrar och makthavare. Att bekänna Jesus som herre är därför att säga ja till Honom, men också — när lojaliteterna blir en konflikt — att säga nej till andra kungar och herrar. Så vi gör inte Jesus till Herre, utan upptäcker och brister ut att Han varit det sedan uppståndelsens morgon. Fil 2:7b-11Alla knän ska böjas, i himlen, på jorden och under jorden! När Johannes inleder sin bok Uppenbarelseboken framträder Jesus återigen som den främste, den med reell makt. Han är det trovärdiga vittnet, förstfödd från de döda och härskaren över jordens kungar (Upp 1:5). Jesus och Pontius Pilatus. Pilatus sitter där med hela den romerska makten i ryggen. Tänk dig en kringvandrande predikant utan resurser med tolv kompisar som går från by till by. De bor i ett land stort som Småland och reser aldrig därifrån. Predikanten skriver inga egna böcker, och nu är han tillfångatagen och kedjad. Han står med bakbundna händer inför en härskare med obegränsat med resurser och säger: "Du har ingen makt som du inte fått av mig."Antingen är det en fars, ett skämt, eller också ser Jesus något ingen annan ser. Upp. 19:11-16På palmsöndagen red Jesus in i Jerusalem på en åsna. Åsnan är tecknet på fred och frid. Han kom som en fridens furste. Nu, i Upp 19, kommer Jesus ridande på en häst. För samtida läsare var det en tydlig bild av en krigare. Han kallas ”Trovärdig och sann”. Samtidigt är det ingen som känner hans namn. Det är ett sätt att säga: han står inte under någon annans kontroll. Han ägs inte av någon annan. Jesus kommer rustad till strid, men det utspelas aldrig någon egentlig strid i texten. Varför är det så? Jesus har redan vunnit seger. Hela NT påminner gång på gång att det skedde då Jesus dog på korset. ”Han avväpnade härskarna och makterna och utsatte dem för allas förakt, när han triumferade över dem genom Kristus.” (Kol. 2:15)Jesus ger sig inte in i en strid med ondskan som liknar en boxningsring. Han kommer som den som redan segrat. Nu ska domen förverkligas, vilket också sker. Hans mantel är redan när han rider ut doppad i blod. En Gud som är allsmäktig och sitter oberörd i himlarymderna, men saknar medkänsla och barmhärtighet är i själva verket impotent. Kungars Kung har sitt eget blod på kläderna. Det är smärtornas man som sitter på tronen. Han är herrarnas Herre, alltså den som står över alla jordiska makthavare. Som herrarnas Herre ska han göra slut all ondska och alla makter, dessa som redan är besegrade genom hans död på korset (Upp 17:14) Varje övergrepp, varje gränslös makthavare, allt ska en dag vägas i Jesu händer. Alla som har getts makt ska se Herrarnas Herre i ögonen — Han som använde makten f...
Paulus Eliasson undervisar om dommen över skökan - det stora Babylon. Vem är det? Är det relevant för oss idag? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Paulus Eliasson undervisar om Vilddjuret från havet, eller den falska profeten. Dessutom låter vi Bibeln svara på vad vilddjurets märke, och vad talet 666 betyder. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Fredrik LignellVem är han?https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/det-trovardiga-vittnet-forstfodd-fran-det-doda-ardfcI vår iver att förklara och göra Jesus begriplig har vi ibland gått för långt. Om allt handlar om vänster hjärnhalva, om begriplighet och logik, missar vi somligt. Det är noterbart att NT:s författare gång på gång blir poetiska när det ska beskriva Jesus, ja hela Treenigheten. Inte för att flumma till det, utan för att orden inte räcker till, och för att logiken bär på så många begränsningar. Kol 1:13-20Upp 1:4-6Det trovärdiga vittnetI GT kallas först Adam och Eva att vittna om vem Gud är. De är Guds avbild, och tanken är att de bär den bilden ut i världen, att de representerar Skaparens vilja och skönhet. Det spricker, då bilden dras i smutsen. Avbilden finns kvar, men blir uppblandad med synd, skam, främlingskap, rädsla och bortvändhet. Adam och Eva kan inte längre vara Guds vittnen. Ps 89:36-38En profetisk psalm om den kommande Messias. Längtan genom GT är att Gud ska upprätta ett nytt vittne — trovärdigt i allt. Nu påstår Johannes att det har skett: Den Jesus han käkat med, vandrat genom Galileen med, sovit i båten ihop med, och som han nu möter förhärligad i början av Uppenbarelseboken är det trovärdiga vittnet, den gestalt som världen väntat på, och som gör det som Adam och Eva inte klararde. Förstfödd från de dödaBåde Paulus (Kol 1) och Johannes (Upp 1) påstår att Jesus är den förstfödde från de döda. Jesus är Guds förstfödde, som i högst i rang. I GT är förstfödslorätten superviktig. Jesus har därmed platsen närmast Gud Fader i makt och ära. Vi läser ytterligare i Ps 89 om vem som ska komma:Ps 89:25-30, 49Psalmisten frågar sig: ”Vem räddar sitt liv undan dödsrikets makt?” Svaret får vi i Kol 1 och i Upp 1. I GT:s löften om en kommande Messias bär denne titeln förstfödd som ett tecken på makt och härlighet. Jesus är förstfödd från de döda. Men vad innebär det? Jesus är ju inte den förste som uppstått. Detta är något annat. Jesus uppstår inte som Änkans son eller Lasaros gör (uppväckt för att så småningom dö en andra gång), utan Jesus uppstår i härlighet för att aldrig mera dö. Världen har aldrig skådat något som liknar den uppståndne Jesu kropp. Jesus är förstfödd som i först i den nya skapelsen. -------- Vi har alla döden framför oss, men Jesus sitter i himlen som den förste som lämnat döden bakom sig!--------1 Kor 15:20-22”...den förste av de avlidna.” Ordagrant: som en förstlingsfrukt. En förstlingsfrukt var den första delen av skörden som man skulle ge till Gud som ett tecken på att hela skörden egentligen tillhörde Honom. Gud har skördat en enda person från döden, och håller upp honom inför alla rädda, kämpande, döende människor: Den förstfödde från de döda är ett tecken på att det nya livet ska drabba hela tillvaron: En dag ska Guds härlighet genomsyra allt. Den förstfödde från de döda är grundaren av den nya mänskligheten. Nu lever den gamla och den nya mänskligheten sida vid sida, men en dag ska kraften, uppståndelsen, livet bryta fram fullständigt! Jesus kliver ut ur den lånade graven och hela världen startar om. Den yttersta tiden är inledd, Jesus, det trovärdiga vittnet, förstfödd från de döda, är uppstånden och sitter i himlen!1 Kor. 15:35-38, 42-43, 49Vi blir en avbild av Jesu himmelska uppståndelsekropp. Han är förstfödd, och vi kommer sedan. Vår kropp sås som ett frö när vi dör, och vi ska få en ny kropp. Paulus påstår, till skillnad från judiska och grekiska idéer, att kroppen uppstår till härlighet. Den kommer att övertrumfa den gamla kroppen ungefär som trädet övertrumfar det skrumpna, oans...
Paulus Eliasson undervisar från Uppenbarelseboken 13 om vilddjuret som kallas fram ur havet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Paulus Eliasson undervisar från Uppenbarelseboken 12. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Om goda krafter och framtidshopp pratar Ania Winek Albertsson i andakten. Hon är präst i Svenska kyrkan i Umeå och sångerska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I andakten berättar Ania Winek Albertsson om den gåtfulla berättelsen om den heliga staden i Uppenbarelseboken.- När jag känner mig maktlös och tyngd av sorg och smärta, kan dessa ord från Uppenbarelseboken ge hopp om en bättre verklighet. En tid då vi inte längre behöver uppleva sorg, smärta eller lidande eller död. Och ondskan är slutligen besegrad. Tänk om Det nya Jerusalem inte bara handlar om en vision om en framtid, utan också är en vision om en möjlig nutid, säger Ania Winek Albertsson.TextUppenbarelseboken 21:1-5MusikThe Holy city – Grant Steinweg, Tiffany SteinwegProducent Helena Andersson Holmqvistliv@sverigesradio.seMoskit mediaför Sveriges radio Västerbotten
Vilka är de två vittnena i Uppenbarelseboken 11? Varför vill ingen omvända sig? Vad betyder deras död och uppståndelse? Paulus Eliasson undervisar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vad sker när himmelen och jorden sjunger samma sång - till Honom som sitter på tronen, och Lammet? Paulus Eliasson gör ett nytt besök i Uppenbarelseboken. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Uppenbarelseboken är full av poesi och sånger. Varför? Och vad betyder det för oss idag? Paulus Eliasson förklarar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I förra Jesuspodden fick vi höra om hur de orena andarna såg Jesus, men hur han förbjöd dem att agera. Idag läser vi om när Jesus väljer ut sina tolv apostlar för att predika och driva ut onda andar. Det kan nästan upplevas som lite stötande för vissa, detta med att driva ut onda andar. Men det är för att man inte förstår den osynliga men andliga värld som finns omkring oss. Mycket av både sjukdom, lidande och religiösa överslag har onda andar i sitt följe. Hela världen är fortfarande påverkad av syndafallet, och de onda makterna gör vad de kan eftersom de vet att de har kort tid kvar att verka. I Bibelns sista bok - Uppenbarelseboken - läser vi om hur alla onda makter blir slutgiltigt besegrade. Makten som Jesus har är oändligt mycket störren än djävulens alla påhitt. Men du behöver åberopa namnet Jesus, för att hans auktoritet ska bli synlig i just din situation. Innan du gör det, är det viktigt att du bekänner synd - för att bryta alla bindningar som kan hindra befrielse. Var inte rädd för onda andar Ska man då vara rädd för onda andar? Nej, inte om du tillhör Jesus. Han har gett dig makt över dem, och du har auktoritet att i namnet Jesus driva alla onda andar på flykten. Dock uppmuntrar vi dig inte att söka konfrontation i onödan, utan be Gud att strida för dig. Så även om du inte letar efter onda andar, ska du driva bort dem när de manifesterar sig i din närhet. Hur vet man då om det är onda andar i rörelse? Personligen brukar jag känna obehag i min kropp när onda andar manifesterar sig, men är du osäker kan du bara be om Jesu blods beskydd kring dig själv eller den person som du upplever är anfäktad. Återigen, gå inte in i närstrid i onödan. Nu till bibelberättelsen från Markusevangeliet 3:13-19. Lyssna så får du höra...
Jesus dikterade sju brev som Johannes skulle sända till lika många församlingar i Mindre Asien. Vad är det övergripande temat, och vad betyder det för tolkningen av hela Uppenbarelseboken? Paulus Eliasson läser och förklarar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vad var det Johannes såg då han fick sin himmelska vision? Paulus Eliasson gör ett nytt besök i Uppenbarelseboken. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Bibelns svåraste bok att förstå? Kanske. Men här är en enkel introduktion till drakar och vilddjur, bruden som är en stad, Lejonet som är ett Lamm - och mycket annat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Lyssna till söndagens predikan av Magnus Tunehag.Dagens texter:Första Moseboken 28:10-17 Uppenbarelseboken 12:7-12Johannesevangeliet 1:47-51
I dagens avsnitt pratar jag om mitt vittnesbörd och hur jag brukade tro att jag inte hade ett riktigt vittnesbörd på grund av att den inte var ”lika stark som andras”. Men genom att jag fick en större förståelse för hur syndfull jag är, fick jag även större förståelse för vad frälsningen egentligen innebär. Att bli frälst är inte någon gullig grej som räddar dig från en dålig livsstil, frälsning är att du som en syndare blivit räddad från DÖDEN. Denna lärdom har fått mig att aldrig mer underskatta mitt vittnesbörd. “Men de besegrade honom genom Lammets blod och genom sina vittnesbörds ord och de älskade inte sina liv utan kunde gå i döden.” Uppenbarelseboken 12:11 Instagram till podden: https://instagram.com/allthingspodden?igshid=OGQ5ZDc2ODk2ZA== Suzanas instagram: https://instagram.com/suz_abraham?igshid=MjEwN2IyYWYwYw==
I Jesaja 53 och Uppenbarelseboken 5 beskrivs hur Gud bryter människors förväntningar och tankar, för att uppenbara sin egen plan. Guds tjänare lider döden. Lejonet är ett lamm. Vi behöver lära oss att formas av Guds tankesätt. Paulus Eliasson talar. Sång: "Se, Guds Lamm" med Camilla Eliasson Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
1940 hade Frankrike förlorat kriget och hundratusentals soldater blev krigsfångar. Det året skrev Olivier Messiaen "Kvartett för tidens slut". Styckets titel Kvartett för tidens ände anspelar på tionde kapitlet i Uppenbarelseboken där en ängel tillkännager att tiden upphör. Men kvartetten är inte 50 minuter ångest, den är ingen tröstemusik och låter inte ana paradiset. Messiaens tro fungerade kanske som hans färgsinne, alltså att han såg färger när han hörde musik. Gudstron var inget system av dogmer, utan en närvaro.Musiken är teoretiskt uttänkt, samtidigt oerhört känslostark. Allt är tydligt. Lätt att följa. Och samtidigt mystiskt, oåtkomligt.Messiaen hade varit sjukvårdare under kriget och placerades i ett stort tyskt läger. Det var ett hårt liv men vakterna gav honom notpapper och penna. Han fann tre musiker bland fångarna: en cellist, en violinist och en klarinettist. Messiaen satte igång att skriva något för dem, han komponerade där det var tyst, och inte för kallt, som i tvätteriet. Det blev bara ett kort stycke men efter ett tag byggde Messiaen ut det och eftersom det fanns ett piano som han själv kunde spela blev det en kvartett: "Quator por la fin du monde".Denna kammarmusik framfördes i januari 1941 i lägret och skildringarna av hur det gick till skiljer sig åt. Stod publiken i en kall barack? Var de 400 eller flera tusen? Ja, hur som helst sade Messiaen senare att han aldrig haft så uppmärksamma lyssnare.En Klassiker av Mikael Timm från 2017.
En annorlunda bokcirkeln med Thella Johnson och Lollo Collmar. Best Of-avsnitt med höjdpunkter från säsong 1. Gäster: Thomas Kazen, Björn Wiman, Sara Parkman, Sara Abdollahi, Robert Fux. BEST OF säsong 1*Hon ska heta maninna - ty av man är hon tagen. Thella återupplever ett tonårsminne av skapelseberättelsen och dess historia om hur Gud skapar Eva av ett av Adams revben. Men vad står det egentligen i den ursprungliga texten?*Normativt, Formativt eller So What - olika sätt att läsa Bibeln. Lollo och Thella vill närläsa och utgå från det som faktiskt står skrivet på sidorna. Pastorn och bibelvetaren Thomas Kazen komplicerar bilden och ger exempel på olika vanliga läsningar.*Varför finns det inga katter i Bibeln? Författaren Ola Larsmo har sökt svar men är inte nöjd med de förklaringar han fått. *Noas ark. Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, tycker att vi ska fråga oss vad Noa hade gjort med vetskapen om dagens klimathot. *Gudar som tröttnat på de jobbiga människorna. Berättelser om Den Stora Floden florerade redan flera tusen år före Bibelns tillkomst. Bibelvetaren Thomas Kazen berättar om föregångarna till historien om Noa och syndafloden.*Inget är nytt under solen! Folkmusikern och artisten Sara Parkman älskar Predikaren. Men är Predikaren optimist eller cyniker? Och var det verkligen kung Salomo som skrev texten? Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap, reder ut.*Mörkret är ljus, ljus är mörker. Sara Abdollahi, skribent och litteraturkritiker, väljer ut några av de många ljus- och mörkertexterna ur Bibeln och uppmanar oss att se ljus och mörker mer som två komplement i en helhet och mindre som motsatser. Och mindre som att det ena är gott och det andra ont.*Hej apokalyps! Skådespelaren och dragshowartisten Robert Fux älskar dramat när basunerna ljuder och världen går under i Uppenbarelseboken.Bibelavsnitt: 1 Mosebok 6, Predikaren 1, Matteus 6:1, Jesaja 16:3, Uppenbarelseboken 8, 1 Mosebok 2Citat ur filmerna På heder och Samvete (A Few Good Men) och Det sjunde inseglet och tv-serien Girls, S1E7, "Welcome to Bushwick a.k.a. the Crackcident"Musikcitat i avsnittet: Kanye West - Jesus Walks Madonna - Like A Prayer Prince - God (Love Theme From Purple Rain)Medverkande i avsnittet: Thomas Kazen, Björn Wiman, Sara Parkman, Sara Abdollahi, Robert FuxProgramledare: Thella Johnson Bisittare: Lollo Collmar Ljudtekniker: Monica Bergmark, Lisa Abrahamsson, Susanne Martinsson
Intåget i Jerusalem den bibliska Prideparaden fredsmanifestationen, skiljer sig markant från militärparader och modeuppvisningar. På det mest oväntade sätt kan vi nås av budskapet i advent. Jesus kom ju på en åsna, vad skulle det ha varit idag?Luka Vestergaard, präst i Mariestad, predikar om en tro mäktigare än råstyrka och machoideal. Med värme minns han ett samtal med konfirmanderna, hockeykillarna, där en av de rostiga mopederna utanför kyrkan hade fått smeknamnet åsnan.Kom som du är! blev det årets adventsbudskap; att inte behöva göra sig till, utan våga vara sig själv på insidan, våga tro, trots allt.Predikan finns att ladda ner eller lyssna på separat på SRplay!Mariestads domkyrka är ett av landets förnämsta byggnadsverk från sin tid. Vi kan se Mariestads domkyrka som en symbol för reformationen och kampen som rådde mellan den katolska och den protestantiska läran i slutet av 1500-talet. Där den ligger på stadens högsta punkt, har kyrkan fungerat som sjömärke för sjöfarande på Vänern. Text Sakarja kapitel 9:9-10 Uppenbarelseboken kapitel 5:1-5 Matteusevangeliet kapitel 21:1-9Musik Hör flera rösters ljud (trad/Luka Vestergaard) Bereden väg för Herran (trad/FM Franzén) Herre, förbarma dig Gloria, ära åt Gud i höjden Laudamus te (A Vivaldi) Gläd dig du Kristi brud (J Regnart/BG Hallqvist) Hosianna, Davids son (M Luther/JO Wallin) Det susar genom livets strid (D Ahlberg/H Lindström)Skymningspolska (Lars-Olof Ejstes) Gå, Sion, din konung att möta (J McGranahan/E Nyström) Advent (O Olsson) Postludium Variation över Bered en väg (A Börjesson) Medverkande Luka Vestergaard, predikan och sång Ulrika Keidser-Flygare, inledning och evangelieläsning Dagens bön och textläsning av Kerstin Hjelmare Förbön av Petra Hiort af Ornäs Anders Börjesson, organist Anton Berg, trumpet Lars-Olof Ejstes, riksspelman, fiol Sång av Moa Andersson och körledare Johanna Kämpe Sandström samt delar av kören CantabileProducent Neta Norrmo Tekniker Hedvig Olosson och Thor Andersson för Sveriges Radio P1 liv@sverigesradio.se
Ropet från den innersta källan som successivt sinar, längtar, kämpar och hoppas. En meditativ gudstjänst i all enkelhet av och med Magdalena och Sofia Devall med kollegor och kamrater från Lessebo församling. Predikan med Magdalena Devall finns att lyssna på separat eller ladda ned.Är Domsöndagen slutet eller början? Dagens bibeltexter talar om att de döda som står inför Guds tron. Dom faller utifrån deras gärningar. Och alla som inte finns uppskrivna i livsboken kastas i den brinnande sjön. Det låter som ett slut. Men sen ses en ny himmel och en ny jord där döden inte finns mer. Jesus kommer att komma tillbaka och den som hör hans röst ska få ett evigt liv. Det låter som en början. Guds vilja, Han som har sänt dig är att du ska göra vad som står i din makt för att hoppet ska överleva på jorden. Att löftet om Kristi återkomst inte nödvändigtvis behöver handla om jordens undergång. Det kan handla om Kristi återkomst in i ditt hjärta. Din pånyttfunna anknytning till den kraft som en gång skapade dig. Den vill älska dig, befria dig, förlåta dig och välsigna dig.Ur predikanMedverkande: Magdalena Devall, präst Sofia Devall, kyrkomusiker Linda Andersson, kyrkomusikerÖvriga röster: Anna L Magnér Birgit Ahlström Arne Johansson Ing-Marie Nicklasson Johanna Ljungberg Texter: Psaltaren psalm 102 :26-29 Daniels bok kapitel 7, vers 9-10 Uppenbarelseboken kapitel 20:11 - 21:5 Johannesevangeliet kapitel 5, vers 22-30 Musik: Kom inte med en tro till mig Kyrie Psalm 489 Han kommer han är nära Elegi Psalm 827: En psalm om tiden Flickan & kråkan Vem tänder stjärnorna Helvetet Kyrie Psalm 835 Någon måste våga Säg mig var du står Producent Marianne Greip Tekniker Magnus Larsson och Magnus Walfridsson liv@sverigesradio.se
Bibeltexter - Johannes 1:14-18 - Lukas 2:52 - Uppenbarelseboken 21:3 - Efesierbrevet 2:20-22 Till eftertanke - Ellen lyfte upp vikten av att inte förminska vardagens betydelse och enbart lyfta fram de särskilda dagarna i livet. Vad tränker du att vi lär oss om Gud i vardagen? - Hur påverkar det din syn på dig själv och andra om din kropp och ditt liv är en plats där himmel och jord möts? - Hur påverkar det din syn på synd om din kropp och ditt liv är en plats där himmel och jord möts? - Hur vill du i veckan som ligger framför dig ge plats för himmel och jord att mötas?
Håkan Kenne predikar om när kärleken riskerar att tyna bort. Bibelord - Johannes 14:12-14 - Efesierbrevet 2:16-18; 3:16-19 - 2 Timotheosbrevet 3:1-5 - Uppenbarelseboken 2:3-4 - Matteus 11:28-30
En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäster: Robert Fux, skådespelare och dragshowartist och Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap. DEL 3.*Stackars Isak! Pappa Abraham är på väg att offra honom, men Gud ändrar sig i sista stund. Lollo fortsätter med människor i Bibeln det är synd om.*Hej apokalyps! Skådespelaren och dragshowartisten Robert Fux älskar dramat när basunerna ljuder och världen går under i Uppenbarelseboken, och han använder den i sin senaste föreställning Dragshow - En nära döden-upplevelse. Men han har också svåra personliga erfarenheter kopplade till texten.*Måste man äta svamp och hallucinera för att skriva apokalyptiskt? Thomas Kazen, professor i Bibelvetenskap, reder ut.*BONUSÄMNE! Vad betyder egentligen 666, vilddjurets tal? Thomas förklarar med hjälp av Hjalmar Gullbergs poesiBibelstycken: 1 Mosebok 22, Uppenbarelseboken 8Filmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men) och Det sjunde insegletMusikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus Walks Madonna - Like A Prayer Prince - God (Love Theme From Purple Rain) Robert Fux - Det är jag som är Döden ur föreställningen Dragshow: En nära döden-upplevelse Nina Simone - Sinnerman Bob Dylan - Highway 61 RevisitedMedverkande i avsnittet: Robert Fux, skådespelare och dragshowartist Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella Johnson Bisittare: Lollo Collmar Ljudtekniker: Monica Bergmark
Var det rätt av Aftonbladet att lura pastorer i hbtq-frågan? Kommer digital teknik att byggas in i våra kroppar? Och hur ska man tolka alla syner i Uppenbarelseboken? Det är frågor som diskuteras i det här avsnittet av Veckans nyheter.
Joel MacInnes är den unge teologen som redan är klok som en bok. Han har svensk/amerikanskt ursprung med skotskt påbrå, som leder ända tillbaka till piraten Blackbeard. Han älskar Thaimat, teologi, musik och är oslagbar på att imitera dinosaurier. I sin yrkesroll är han inspiratör och lärare på Credo Sverige, utbildningen ALT och församlingsledare i Centrokyrkan i Göteborg.I dagens avsnitt berättar Joel om kärleken till musiken, teologin och hur han vill öppna upp Uppenbarelseboken för vår tid. Han tar oss tillbaka till kyrkans ursprung för ett generöst utgivande liv och vi påminns om att det för urkyrkan nästan sågs som en synd att äga två par skor om någon annan gick barfota. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Om hopp inför framtiden handlar veckans morgonandakter. De hålls av André Jakobsson, kyrkoledare i Region nord i Equmeniakyrkan. I andakterna i veckan pratar André Jakobsson om Guds närvaro i världen och ett hopp inför framtiden. I dag handlar andakten om Guds längtan efter fred.Ibland möter jag de som vill betona skillnaden på fred och frid, att fred handlar om något yttre, avsaknad av krig, och att frid handlar om ett inre tillstånd. Men tänk om det är så att det Gud önskar för varje människa handlar om någonting ännu större, säger André Jakobsson i andakten.TextLukasevangeliet 2:14 Uppenbarelseboken 7:9-10, 14MusikFrid, frid, underbar frid André JakobssonProducent Helena Andersson Holmqvist liv@sverigesradio.se Moskit media för Sveriges radio Västerbotten
Predikan rör sig mellan Jesus intåg i Jerusalem och påsken. Huvudtext Markus 13, en text som talar om livet i väntan på att Guds rike ska blomma ut helt. Övriga bibelhänvisningar - Markus 10:42-43; 11:17; 12:10-11, 29-31, 34 - Matteus 26:52 - Uppenbarelseboken 21:1-4 Till eftertanke: - Vad tänker du om skillnaden mellan Guds rike och andra riken? - Vad är utmaningen i att fortsätta leva trogen Guds rike? - Vad tänker du om det Jesus säger om att inte använda våld som lösning? När blir det särskilt svårt? - Predikan betonade att det inte finns en tidtabell att upptäcka, men en inbjuda till ett liv att hålla fast vid och leva. Hur kan du denna vecka fortsätta att troget förmedla Guds fredsskapande evangelium?
Richard samtalar med Oliver om hur det är att komma in som ALT-student i en ny församling, Uppenbarelseboken och en mängd andra saker.
OBS! OM PROGRAMMET TAS NER finns den på https://odysee.com/@LarsEnarson - Norden714 startade 2018 utifrån ett profetiskt tilltal: ”Det som sker nu [i Sverige] ingår i en medveten strategi att bryta ner samhället för att kunna införa antikrists diktatur.” Strategin kommer från djävulen "som förleder hela världen” (Upp 12.9) och verkställs genom dem som tjänar honom. Djävulen visade för ett ögonblick alla riken i världen för Jesus och sa: "Dessa rikens hela makt och härlighet vill jag ge dig, ty åt mig har den överlämnats och jag ger den åt vem jag vill. Därför skall allt vara ditt, om du tillber mig” (Lk 4.6-7). Uppenbarelseboken beskriver hur djävulen i den yttersta tiden ger antikrist "sin makt och sin tron och stor myndighet” (Upp 13.4). De som vinner seger över antikrist och vilddjurets märke sjunger Mose och Lammets sång och en stor skörd kommer att bärgas för Guds rike som svar på bön. #Antikrist #Diktatur *** STÖD OSS: SWISH 070-551 6965 Mer bankinfo på http://Norden714.com *** GÅ MED i #Norden714, en bedjande gräsrotsrörelse på Bibelns grund, som ropar till Gud för Nordens länder utifrån löftet i 2 Krönikeboken 7.14. Anmäl dig till armén med Tiotusen Bedjare! http://Norden714.com *** GRATIS BÖNESKOLA på fyra lektioner. Ladda ner Böneskolan gratis som ljudfil samt studiebok på http://Norden714.com/boneskola Följ via: *** YOUTUBE: https://www.youtube.com/c/LarsEnarson?sub_confirmation=1 *** FACEBOOK: https://facebook.com/thewatchmansweden *** NYHET: ODYSEE! https://odysee.com/@LarsEnarson *** RUMBLE: https://rumble.com/c/LarsEnarson *** MEWE: https://mewe.com/p/Norden714 *** SOUNDCLOUD: https://soundcloud.com/arielmedia *** ITUNES: https://itunes.apple.com/se/podcast/lars-enarson-podcast/id1351844371?
Dagens bibelpodd - 2020. Malaki 3-4; Uppenbarelseboken 22. Liane Edlund. Vilken underbar dag.
Dagens bibelpodd - 2020. Sakarja 13-14; Uppenbarelseboken 21. Liane Edlund. Som vår närmaste familj.