Podcasts about ove bring

Boken heter "Anfallskrigarens argument - Konsten att rättfärdiga våld" och gäst är författaren Ove Bring.Länder som vill starta krig söker skäl som kan rättfärdiga deras handlingar. Det är en konst att få anfall att se ut som försvar. Och sällan har den konsten fått så hög relevans som den 24 februari 2022, då Ryssland under Putins ledning invaderade Ukraina. Fenomenet är inte nytt, historien är full av exempel på falska förevändningar som drag i det säkerhetspolitiska och diplomatiska spelet. Genom historiska exempel från bland annat trettioåriga kriget, de båda världskrigen, finska vinterkriget, sexdagarskriget, Kuwaitkriget och kriget i Georgien beskrivs i boken hur de styrande har resonerat och agerat.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vilka återkommande mönster kan vi se hos stater som försökt rättfärdiga sina krigshandlingar? Hur har de styrande agerat och varför? Vilka motstrategier har varit mest framgångsrika? Lyssna och få en kortversion av boken!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Konflikt följer i ukrainska och internationella krigsbrottsutredares spår. Kommer ansvariga ryska politiker och befälhavare att ställas inför rätta? Medverkande: Zoja Vaschenko, mamma vars 32-årige son dödades av granatsplitter när han låg och sov, ett av cirka 70 000 fall som utreds som krigsbrott i Ukraina, Sviatoslav Ruban och Oleksandra Romantsova på Center for Civil Liberties som utreder krigsbrott i Ukraina, Ove Bring, folkrättsexpert och professor emeritus i internationell rätt, Olga och Arsenij som protesterar mot kriget i Stockholm, Karolina Wieslander, kammaråklagare som startat en sk "strukturell förundersökning" för kriget i Ukraina, Oona Hathaway, professor i internationell rätt på Yale-universitet i USA, Aleksandr Tjerkasov, rysk människorättsförsvarare, Pavel Filatjev, rysk desertör från kriget i Ukraina, Vladimir Osetjkin, rysk människorättsaktivist i exil i Frankrike, Tom Røseth, norsk underrättelseexpert, Brynjulf Risnes, norsk advokat för den påstådda Wagnersoldaten Andrej Medvedev som flytt till Norge mflI krigsbrottsutredarnas spår Radions korrespondent Lubna El-Shanti följer ukrainska krigsbrottsutredare på plats i Ukraina, runt 70 000 misstänkta fall av krigsförbrytelser har redan registrerats. Men vad kommer utredningarna att leda till? Kommer ryska politiker och befälhavare, och enskilda soldater kunna dömas för krigsförbrytelser, trots att Ryssland inte skrivit under Romstadgan, som ligger till grund för den Internationella krigsbrottstribunalen ICC?Experter reder ut hur regelverket ser ut och vad som är möjligt. Samtidigt argumenterar allt fler, både ukrainska företrädare, europeiska toppolitiker och akademiker, för att en särskild tribunal för kriget i Ukraina borde tillsättas, för att kunna ställa Vladimir Putin och andra ryska makthavare till svars för själva invasionen, det så kallade aggressionsbrottet eller brott mot freden.Ryska desertörer komplicerade vittnesmål Flera ryska soldater har deserterat från kriget i Ukraina och flytt till väst. Konflikt intervjuar Pavel Filatyev om vad han sett inifrån ryska armén. Han talar öppet om krigsbrott som begås i kriget, även om han säger att han själv och hans förband inte gjort sig skyldig till något sådant. Som den ryske desertören ser det är det i första hand inte de enskilda soldaterna som är skyldiga, utan politiker och befälhavare högre upp, som, tycker också han, både ställas inför rätta. Konflikt tittar också närmre på historien med den påstådde Wagnersoldaten som nyligen flydde till Norge. Flera experter har tvivlat på hans berättelse och varnar för att han kan vara en rysk dubbelagent. Men OM hans historia att han varit befälhavare för en grupp inom legostyrkan Wagner stämmer, då är han ju också en möjlig krigsförbrytare, hur hanteras det av de norska myndigheterna?Programledare: Fernando Arias fernando.arias@sr.seReportrar: Lubna El-Shanti och Lotten CollinTekniker: Stina FagerbergProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se

Vilka argument kan motivera ett anfallskrig. Genom årtusendena har stater, kungar och presidenter försökt rättfärdiga sina aggressionskrig och Vetenskapsradion Historia kartlägger argumenten. Vi har rätten på vår sida. Vi är starkare. Motståndarna torterar våra vänner eller är nazister. Och det var fienden som sköt först. Så lyder anfallskrigens argument genom historien, från det antika Atens anfall på ön Melos, via Gustav III:s anfall på Ryssland och Putins anfall mot Ukraina. Vi träffar folkrättsexperten Ove Bring som undersökt anfallskrigens argument i en aktuell bok.Vi uppmärksammar också det nya fyndet av regalskeppet Äpplet, Vasaskeppets systerfartyg, som hittats på bottnen utanför Vaxholm.Dessutom reder Dick Harrison ut en lyssnarfråga om Ragnar Lodbrok. Vad vet vi egentligen om denna vikingahövdings existens?Programledare är Tobias Svanelid.

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Räntehöjningen, Nato-toppmötet avslutas, intervju med Turkiets ambassadör och samtal med folkrättsexperten Ove Bring, L-uppsving, riksbankschefen Stefan Ingves, landsbygdsfrågan-reportage och debatt, gränsen mot Ryssland och rättegången i Malin-fallet inleds idag.

– Det som har hänt är något som vi förknippar med andra världskriget och Hitler. Ove Bring, professor emeritus i folkrätt, är som vi alla förfärad av bilderna som visar tortyr och avrättningar av civilbefolkning i Ukraina. Även om han har stark tro på folkrätten och på de institutioner som ska hantera krigsförbrytelser bedömer han att Rysslands president Putin inte kommer att hamna i Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Ove Bring berättar också att han ser det som riskfyllt om Sverige och Finland skulle ansöka om Natomedlemskap nu. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

– Det som har hänt är något som vi förknippar med andra världskriget och Hitler. Ove Bring, professor emeritus i folkrätt, är som vi alla förfärad av bilderna som visar tortyr och avrättningar av civilbefolkning i Ukraina. Även om han har stark tro på folkrätten och på de institutioner som ska hantera krigsförbrytelser bedömer han att Rysslands president Putin inte kommer att hamna i Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Ove Bring berättar också att han ser det som riskfyllt om Sverige och Finland skulle ansöka om Natomedlemskap nu. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vem har rätt till kulturskatter? Får man ta krigsbyten? Måste man återlämna kulturskatter som har tagits för hundratals år sedan? Redan under antiken togs ofta kulturella krigsbyten i strider, och det har fortsatt genom historien. Men sedan ett par hundra år har det folkrättsliga läget ändrats och krigets lagar vänder sig mot bortförande och förstörelse av kulturarv. Följ med oss i det här avsnittet där vi får hjälp av Ove Bring, professor emeritus i folkrätt och författare till boken Parthenonsyndromet - kampen om kulturskatterna, att reda ut hur det folkrättsliga läget har förändrats sedan 1600-talet.  Och hur är det egentligen med Parthenonfrisen, de så kallade 'Elgin Marbles', på British Museum och Nefertitibysten i Berlin, vem har egentligen rätt till dessa fantastiska föremål?

SVT:s planer på en ny version av Saltkråkan har skapat debatt, men vad är det som gör om det blir succé eller kalkon? Och så går vi till botten med det armeniska folkmordet. Känslostormarna kring SVT:s planer på en ny version av Saltkråkan har fått Thomas att fundera över fenomenet remake att göra nya versioner av gamla filmer och TV-succéer. Handlar det om idétorka och tron på nostalgins makt? Finns det några recept för framgångar? För att prata om detta har vi bjudit in filmkritikern Helena Lindblad och  regissören Alexis Almström som gör en ny version av 90-talssuccén Vinterviken. Den här veckan har Joe Biden varit USA:s president i 100 dagar. Han har fått mycket gjort och häromdagen erkände han det armeniska folkmordet. Den 11 mars 2010 beslutade den svenska riksdagen att uppmana regeringen att erkänna folkmordet, men beslutet har aldrig verkställts av svenska regeringar. Varför gör inte den svenska regeringen samma sak som USA? Och vad hände egentligen 1915? Vi har bjudit in folkrättsexperten Ove Bring. Thomas har också lyssnat på den långa intervjun med kungen inför 75-årsdagen där han bl a bekräftar vilken som är hans favoritlåt. Är den otippad? Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Kattis Ahlström Producent: Maria Bertell

IS i Syrien och Irak har begått folkmord, det har FN slagit fast. Finns det domstolar som kan döma dem? Eller ska de misstänkta dömas i sina olika hemländer av vanliga domstolar? Den internationella enigheten som ledde till krigsförbrytarrättegångarna i Nürnberg och senare efter Jugoslavienkriget och folkmordet i Rwanda, den finns inte längre. Frågan är om det är bäst att inrätta en tillfällig domstol i Syrien eller Irak, eller att låta alla länder ta hand om sina egna IS-krigare. Samtidigt som diskussionen pågår fylls lägren i det kurdiska territoriet av före detta IS-medlemmar. Fråga diskuteras av terrorismforskaren Magnus Ranstorp från försvarshögskolan, folkrättsexperten Ove Bring och folkrättsjuristen Jessica Appelgren på FOI. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

This year marks the 70th anniversary of the Universal Declaration of Human Rights. But is it really universal? A growing number of states are claiming that human rights are incompatible with their culture. In this episode of On Human Rights, Jamie Bowd sits down with Professor Emeritus in International Law at Stockholm University and the Swedish National Defence College and former board member at RWI, Ove Bring to discuss how historical examples of human rights practices around the world have contributed to the modern understanding of human rights.

Komikern Marika Carlsson fortsätter att undersöka hur det är ställt med demokratin i Sverige och besöker människor runt om i landet som har tankar och funderingar om vårt demokratiska statsskick. I den andra delen av Marika om demokrati vrider och vänder man på den andra paragrafen i grundlagen som handlar om alla människors lika värde. I programmet får vi bland andra möta personer som på ett eller annat sätt utsatts på grund av sin sexuella läggning, religiösa tillhörighet eller funktionsnedsättning. Folkrättsexperten Ove Bring ger ett historiskt perspektiv på synen om människors lika värde, om hur principen har och fortfarande kränks samt vilka konsekvenser det får.

Om FN som i veckan fyllde 67 år. Är det kanske dags för pensionering? För vad ska man ha en världsorganisation till om den inte ens kan enas om att stoppa blodbad som det i Syrien? Och hur länge kan säkerhetsrådet fortsätta att spegla världen efter andra världskriget innan FN blir helt irrelevant? Hör röster från Peking, Moskva, Bryssel och Washington om FNs oförmåga och dess konsekvenser. I veckan firades att ännu ett år gått sedan Förenta Nationernas tillkomst 1945. Konflikts Daniela Marquardt minglade på födelsedagsfirandet på Konserhuset i Stockholm bland kungligheter, försvarsministrar, FN-veteraner och unga idealister och mötte stolthet över värlsamfundet men också mycket frustration över allt man borde kunna göra men inte förmår. För många har Syrien blivit ytterligare ett exempel på att FN inte fungerar när det väl gäller. Konflikten där började som ett folkligt uppror för ett och ett halvt år sedan. I dag har mer än 30 000 människor dött och gatukravallerna har utvecklats till ett fullskaligt inbördeskrig. I takt med dödandet växer flyktinglägren i regionen och FN - ja vad gör FN? Säkerhetsrådet är splittrat och Kina och Ryssland har stoppat tre resolutioner som skulle ha ökat trycket på regimen i Damaskus. Konflikts Kristian Åström ringde upp Dimitri Trenin, chef för amerikanska tankesmedjan Carnegies kontor i Moskva, och Li Weijiang, expert på Kinesisk Mellanösternpolitik vid institutet för internationella studier i Shanghai, för att fråga om motiven bakom dessa länders veton. Han talade också med journalisten och författaren David Bosco i Washington, författare till boken Five to rule them all om FNs säkerhetsråd som skapar både möjligheter och problem för världssamfundets förmåga att agera. FN är alltså i första hand en organisation för fred men hur väl fungerar egentligen FN som fredsskapare? Vad säger säkerhetsstrategiska experter om världssamfundets förmåga? Konflikts Kajsa Boglind ringde upp Giles Merritt - chef på tankesmedjan Security and Defence Agenda i Bryssel, med inriktning på försvarsfrågor och säkerhetspolitik, för att höra vilka förväntningar han har på världsorganisationen. Oenigheten i säkerhetsrådet fortplantar sig också till andra internationella organ och blockerar deras verksamhet. Ett aktuellt exempel är Internationella brottmålsdomstolen. För att länder, som exempelvis Syrien, som inte är medlem av ICC ändå ska tas upp för granskning i Haag krävs ett beslut i FNs säkerhetsråd. Men vad gör ICC mot de uppenbara brott som begås i Syrien när säkerhetsrådet inte kan enas? Konflikts Daniela Marquardt ställde frågan till Internationella Brottmålsdomstolens nya chefsåklagare Fatou Bensouda när hon nyligen besökte Stockholm. I studiosamtalet hörs folkrättsexperten Yasmine Sherif, biträdande chef vid UNDP - FN:s utvecklingsprograms verksamhet för palestinier i Jerusalem samt Ove Bring, professor emeritus i folkrätt. Programledare: Kajsa Boglind Producent:Daniela Marquardt

Kristdemokraterna samlas till extra riksting. Vad handlar krisen om? Vilka likheter finns med socialdemokratins kris? Rapport från Västerås av Pontus Mattsson, ekot, och kommentar av Marie Demker statsvetare vid Göteborgs universitet. Ökat abortmotstånd i USA. Vad betyder det för valet av president, för Obamas vårdreform och för kvinnor i USA som får aborträtten kringskuren av bestämmelser på delstatsnivå.Samtal med Ginna Lindberg SRs korrespondent i Washington. Utrikeskrönika signerad Alice Petrén om utvecklingen i Tunisien. På förintelsens minnesdag berättar 80 årige Kiwa Zyto för första gången sin historia - en av få överlevare från Auschwitz för Thomas Lunderquist. Vad betyder Frankrikes beslut att med en lag förbjuda förnekandet av det sk armeniska folkmordet, för relationerna mellan Frankrike och Turkiet, för armenier i Turikiet och i exil. Åsa Furuhagen om reaktioner från den turkarmeniska tidskriften Agos och kommentar av folkrättsexperten Ove Bring.

Idag gästas Thomas Nordegren av matlagningskonstnärer som uppträder på scen med sin ätbara föreställning "Cooking Catastrophies". Hör konstnären Eva Meyer-Keller och kocken Filip Zubaczek. Senaste ryktet om vem som vill ge Khaddafi en fristat är tuaregerna, en afrikans etnisk grupp som inte har något eget land. Varför är dom vänligt inställda och hur har dom tänkt sig att det skulle gå till? Anja Sahlberg, Ekot, har träffat tuaregerna i Mali . Borde det finnas en plats dit avsatta diktatorer alltid är välkomna? Hör folkrättsexpert Ove Bring. Hör också om en domstol I Frankrike som dömt en man till att betala 90.000 kronor för att inte ha haft sex med sin hustru. Vad säger det om fransk syn på äktenskapet? Ulrika Seguin är familjerättsadvokat i Paris. Bisittare: Natalia Kazmierska

Har NATO-insatsen gått för långt när vi hjälpt till att störta Kadaffi - och vad får vi i så fall för straff? Det blir Folkrättsskola med professor Ove Bring. /// Vi läser artiklar om att det är Frankrike, nej USA, nej RYSSLAND som ska ta åt sig äran för ett fritt Libyen - Sonja sorterar i kön till credd-hyllan. /// Och efter att Reinfeldt hyllat Läckbergs svenska värderingar - vi försöker förstå statsministerns syn på svenskhet genom deckarintrig.

På måndag startar MTG en privat pratradiostation, Radio1. Kanalen sänder över Stockholm och kommer fokusera på nyheter och aktuella händelser. En av kanalens programledarprofiler blir Alexander Schulman och han gästar dagens program tillsammans med programdirektören Christer Modig. I Japan funderar myndigheterna på att stoppa strålningen från de havererade kärnkraftverken genom att klä in dem med tyg. Vilka högteknologiska textila material finns det nu för tiden? Vi söker svar hos Textilhögskolan i Borås. Om Sverige skickar Jasplan till Libyen, är vi då i krig? ÖB har gett sin syn på det hela men redaktionen söker ändå svar av Ove Bring, professor emeritus i folkrätt. Bisittare är Natalia Kazmierska.

"Inbördeskrigsliknande tillstånd" har blivit ett mantra i vinter - från Elfenbenskusten, genom Nordafrika, till arabiska halvön. Men när slutar något att bar l i k n a ett inbördeskrig? Folkrättsprofessor Ove Bring reder ut. /// Anders Borg fortsätter att läxa upp bankerna för att de tjänar för mycket pengar! Emmy Rasper frågar sig: Har Reinfeldt närt en kommunist vid sin barm?! /// Isbjörnen Knut ska stoppas upp och ställas ut. Ok, vi stannar precis där: Exakt v a r f ö r vill vi flå, fylla och ställa ut de vi älskar? Vi försöker förstå människans relation till djuren. /// Uppdrag Granskning granskar sexköparna och kommer fram till att torskarna är "helt vanliga män". Kanske inte helt vanliga: De köper ju ändå sex. Men den intressanta frågan kanske är varför de köper sex?

Efter FN-bombningar av Kaddafis högkvarter lyfts frågan på sina håll: Kan vi inte ba döda`n? Vi skickar frågan vidare till folkrättsexperten Ove Bring. /// Snuttifierad fem-ords-analys av de hetaste nyheterna i "Give me 5": Om svenska JAS-plan i Libyen; sossarnas lagbyte och Persbrands kokain. /// Henrik Torehammar skymtar en ny värld där det inte nödvändigtvis krävs ordning och reda för att så att säga få pengar på fredag.