Podcasts about natomedlemskap

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har varit tolv händelserika månader inom inrikespolitiken. Natomedlemskap, misslyckade klimatmål och ett EU-val. Men året bjöd också på många skandaler. Från lömska lotterier och gängkriminella bröllopsgäster, till knark i riksdagen och en landshövdings avgång. Vad var det största som hände i politiken 2024? Varför så många skandaler? Och hur blir politikåret 2025? Gäst: My Rowedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Regeringskansliet, SVT, Aftonbladet, SR, Expressen. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Ukraina bör släppas in i försvarsalliansen i utbyte mot att landet går med på att delas på ett sätt som liknar Väst- och Östtyskland. Detta förslag, som kommer från en ansedd amerikansk Natohistoriker, kan vara ett sätt att få slut på kriget och garantera det återstående fria Ukrainas säkerhet, menar Ulla Gudmundson, tidigare analyschef på UD. Inläsare: Magnus Thorén

Från vikingatiden via Palmemordet till Natoprocessen. Sveriges relation till kurderna är lång och skiftande. Katarina Bjärvall funderar på vad förändringen säger om vårt land. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Under en resa i den turkiska delen av Kurdistan en sommar för länge sedan träffar jag och mina vänner en ung matthandlare, Mehmet. När han får veta att vi är svenskar säger han nästan skyggt: Jag tycker mycket om Sverige. Varför, frågar vi, vaksamma på att han kanske hört svenska flickors lockande rykte. For many reasons, svarar han. Och medan vi sitter där i mattbutikens dova dunkel och dricker te, glas på glas, förstår vi att det handlar om politik. Om att Sverige gett fristad till så många politiskt aktiva kurder.Mehmet är inte den enda vi möter som tänker på Sverige med värme. En familj vill bjuda oss på middag kväll efter kväll, ”som tack för det Sverige gjort för kurderna”. En man nära på gråter när vi kommer att tala om den mördade Olof Palme.Sveriges band till Kurdistan – de kurdiska delarna av det som idag är Turkiet, Iran, Irak och Syrien – går långt tillbaka, det visar Rohat Alakoms gedigna bok ”Svensk-kurdiska kontakter under tusen år”. Redan vikingarna, närmare bestämt ruser med trolig bakgrund i Roslagen, träffar på kurder under sina härjartåg i Kaukasus. Kurdistan blir sedan under århundradenas lopp allt mer strategiskt viktigt. År 1709 dyker platsnamnet upp i ett svenskt dokument. Den geografiska beteckningen kan idag få makthavare i bland annat Turkiet att se rött, eftersom de menar att Kurdistan inte finns, men Karl XII skriver obekymrat ordet i ett brev till den osmanske sultanen. Rader av svenskar börjar resa till Kurdistan: forskare, diplomater, militärer och missionärer. Journalister från Svenska Familje-Journalen blir mottagna med stor gästfrihet av en kurdisk hövding. De får ett eget tält, fordrat med rött tyg och utrustat med sköna täcken och kuddar, och de bjuds på helstekt får fyllt med pistagenötter. Snart märks också en medkänsla med kurderna. En svensk diplomat i Konstantinopel, dagens Istanbul, skriver hem om de kurdiska bärarnas arbetsförhållanden ”som borde kunna knäcka en oxes rygg” och om hur ändå dansar till sent inpå kvällarna ”med mjukhet och grandezza som kommer oss klumpiga nordbor att häpna”. Och missionären Elin Sundberg rapporterar från persiska Kurdistan att byarna där saknar grönska. Varför planterar ni inte träd, frågar hon hövdingen Timur Beg. ”Det lönar sig inte, ty idag äro vi här, men imorgon kanske våra byar äro förstörda”, svarar han.Den första kurdiska flyktingen kommer till Sverige 1929. Süleyman är sju år när han och hans familj tvingas fly sin by i turkiska Kurdistan. Till fots. På vandringen genom Azerbajdzjan, Georgien och Ukraina förlorar han sin familj. Så långt kunde hans öde varit hämtat ur ett av Migrationsverkets diarier från 2000-talet, men så når han Gammalsvenskbyn. En plats vid floden Dnepr i Ukraina där något tusental svensktalande, ursprungligen bördiga från estniska Dagö, lever mycket fattigt efter den ryska revolutionen. Bland dem familjen Knutas, som adopterar Süleyman och ger honom namnet Sleman Alexander Knutas. När byborna senare emigrerar till Sverige finns den då 18-årige Sleman Alexander med. Han lever resten av sitt liv i Sverige och dör på Gotland 1981. Sleman Alexander är den första droppen i en ström. Under 1900-talets sista decennier kommer tiotusentals kurder till Sverige, som arbetskraft och som flyktingar. Varför, varifrån kommer de, vad är det de vill lämna? Ett par år efter den där första resan till Kurdistan far jag tillbaka, nu som journalist. Jag vill bland annat besöka det mytomspunna Hasankeyf i Tigris floddal där människor fortfarande lever sitt vardagsliv boende i grottor – och under hot. Den turkiska regeringen vill dämma upp floden och bygga en jättelik vattenkraftsdamm. Grottorna kommer att översvämmas, de som bor där tvingas flytta. På väg dit blir jag stoppad av polisen och beordrad att följa med till borgmästaren. Han tornar upp sig vid skrivbordet bakom en dunge av turkiska flaggor och under det obligatoriska porträttet av landets grundare Atatürk. När han förstår att jag är svensk mörknar hans blick, även han tänker säkerligen på Sverige som en fristad för flyktingar. Hans första fråga är ett lackmustest: PKK, terrorister eller inte? Terrorister, svarar jag. Ett lydigt svar – jag har lärt att hålla största möjliga avstånd till allt som kan ha med gerillakrigarna att göra. Och PKK är terrorklassade även i Sverige. Borgmästaren nickar: korrekt. Sedan associerar han till Palme-mordet – som ju faktiskt utfördes av just PKK, right? Trots att det så kallade kurdspåret sedan länge avskrivits som ett haveri i svensk polishistoria måste jag hålla med, för den goda stämningens skull. Därmed är jag fri att besöka grottorna – där ingen vågar tala med mig eftersom poliserna väntar i närheten. Jag tänker på det när jag läser Joakim Medins bok med just titeln ”Kurdspåret”, där författaren gräver i turerna kring Sveriges behandling av kurder under förhandlingarna om svenskt medlemskap i Nato. Här framgår att Sverige gjorde stora eftergifter till Turkiet och att den svenska synen på kurdiska oppositionella som flyktingar i behov av skydd har luckrats upp. En svensk-kurdisk kvinna säger i boken att hon älskar Sveriges demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Hon frågar sig: ”Vad har Sverige att komma med om vi förlorar de unika sakerna? Då kommer det bara att vara ett litet kallt mörkt land med tio miljoner människor inne i skogen.” Mina tankar går till familjen Knutas. Var det självklart för dem, med erfarenhet av förtryck och med migration i sin släkthistoria, att ta sig an den kurdiske pojken? Det gissar jag. För det finns en tanke som jag tror är livsavgörande, både för dem som tänker den och för deras medmänniskor: Det kunde varit jag. Den tanken ligger, anar jag, närmare till hands om man har erfarenhet av förtryck någonstans inom sin egen referensram. Nej, jag menar inte att erfarenhet är en förutsättning för empati. Människan är ett empatiskt djur. Men något litet hände nog trots allt inom mig där hos borgmästaren i turkiska Kurdistan. Liksom vid en senare resa, när jag tappade bort mitt pass och för att få göra en polisanmälan återigen tvingades svara rätt på kuggfrågor om turkisk inrikespolitik. Inget trauma, bara små inre förskjutningar. Men ändå: Varje mikroskopisk erfarenhet gör något med en. Sverige är ett litet kallt land i skogen, det går inte att förneka. Ett sätt att mäta tillståndet i detta land kan vara att granska hur dess relation till en grupp som kurderna har förändrats. Och resultatet blir: kallare. Och mindre principfast vad det gäller till exempel synen på mänskliga rättigheter. Då kan motkraften finnas just hos dem som flytt hit på grund av förtryck – hundratusentals personer, med kurdisk och annan bakgrund. Kanske kan dessa erfarna människor väcka liv i ett historiskt empatiskt arv som Sverige har att vårda.Katarina Bjärvalljournalist och författareLitteraturRohat Alakom: Svensk-kurdiska kontakter under tusen år. Apec, 2000.Joakim Medin: Kurdspåret – Sverige, Turkiet och priset för ett Natomedlemskap. Verbal förlag, 2023.

Den 7 mars blev Sverige fullvärdig medlem i Nato och är nu en del av alliansens kollektiva försvar. De ömsesidiga försvarsgarantierna har fått stor uppmärksamhet men medlemskapet innebär också förväntningar och krav på Sveriges civila beredskap. Medverkande Friederike Dahns, ordförande för planeringsgruppen för civilskyddsfrågor (Civil Protection Group) vid Nato. Gruppen ger råd till Resilienskommittén som i sin tur är Natos högsta organ för civila beredskapsfrågor. Ingvar Lindholm, försvarsråd vid Sveriges ständiga representation till Nato. Ingvar Lindholm ingår i Resilienskommittén som ansvarar för råd och rekommendationer om civil beredskapsplanering, skydd av samhällsviktiga funktioner, civilt stöd vid omfattande olyckor och kriser samt Natos hantering av hybrid- och terrorhot. Sara Myrdal, chef för avdelningen för internationell samordning på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Myndigheten har i uppdrag från regeringen att samordna det svenska civila beredskapsarbetet inom Natomedlemskapet. David Sällh, verkställande utskottschef Trygghet, Drivkraft Sverige. Drivkraft Sverige är en branschorganisation för företag inom bränsle- och drivmedelsbranschen. Samtalet leds av Anna Norén, forskningsledare på SNS.

Ulf Kristersson bildade regering efter valet 2022, men allmänhetens förtroende för Magdalena Andersson var länge betydligt större än för den nye statsministern. Det läget har nu ändrats. Uppgången för Kristersson kan dels bero på dämpad inflation och Natomedlemskap, dels på att han hunnit växa in i rollen och etablera sig som regeringschef. Andersson verkar däremot vantrivas med oppositionsrollen. Ett högt tonläge och kategoriska ställningstaganden har fått förtroendet att vika. Patrik Kronqvist, politisk redaktör i Expressen, och Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör i Svenska Dagbladet, resonerar om dessa och andra aktuella frågor i svensk politik med programledaren PJ Anders Linder.

Är det en tillgång eller ett hinder att stå nära den man ska porträttera? Filmaren och vännen Gustav Ågerstrands porträtt av folkmusikern Sara Parkman går nu upp på bio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagens P1 Kultur hör du dem båda två om relationen mellan den som filmar och den som blir filmad; om vem som äger berättelsen och om hur sann en dokumentär egentligen är. BILDEN AV EN IKON – NY DOKUMENTÄR OM LARS NORÉN Hur gör man ett porträtt av en person som redan är ikonisk? Nu kommer filmen ”Lars Norén: Resan mot mörkrets hjärta” av Sindra Grahn. VÅRENS LYRIK: DANIEL SJÖLIN OM TRE NYA DIKTSAMLINGARVår kritiker Daniel Sjölin har läst ”Året hos Hyperboréerna” av Jesper Svenbro; ”Jägmästarna Säger” av Mariam Naraghi och ”Spikar” av Agota Kristof . ESSÄ: FÖR EN KONSERVATIV ÄR NATO INTE VÄRT RISKENKonservatismen anses ofta ta sin början med 1700-talspolitikern och filosofen Edmund Burkes skrifter. Men denna kulturella och politiska ideologi och filosofi är på frammarsch också idag. En av dem som övertygats av argumenten är filosofen Torbjörn Tännsjö. I dagens essä berättar han mer om det och om varför till exempel Natomedlemskap passar dåligt ihop med en konservativ attityd.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Efter en två år lång process blev Sverige 7 mars 2024 en fullvärdig medlem i Nato. Men vad är Nato och hur kan man som kristen förhålla sig till att Sverige nu är medlem? För att diskutera detta sammanstrålade riksdagsledamöterna Hanna Gunnarsson (V) och Mikael Oscarsson (KD), båda ledamöter i försvarsberedningen, till ett samtal i Ledarpodden, tillsammans med ledarskribent Steven Crosson.

Hur kommer Natomedlemskap att påverka relationen mellan Sverige och Finland, och vad gör den relationen med ländernas självbilder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sida vid sida har Sverige och Finland befunnit sig genom historien, men ändå har våra länders verkligheter sett så olika ut. Finland med Ryssland som granne och en befolkning som präglats av krig och hotet om krig. Sverige som levt i fred i över 200 år och som haft alliansfriheten som en del av sin självbild. Vilka har vi varit och vilka kommer vi att bli?Vad händer med relationen Sverige-Finland när vi kliver in i Nato?Kriget i Ukraina förändrade det säkerhetspolitiska läget. Det fick båda länderna att ansöka om Natomedlemskap. Vad betyder det för relationerna länderna emellan och identiteten i Sverige och Finland? Välkommen till ett samtal om relationen Sverige-Finland i nya tider.Programmet spelades in inför publik i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm den 6 mars.Medverkande: Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi vid Åbo Akademi och styrelseledamot i Samfundet Sverige-Finland, Philip Teir, kulturjournalist och författare, Thella Johnson, journalist och SR:s fd Finlandskorrespondent, författareProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Michael BorgertResearch: Therése LagerVeckans tips:Film: Höstlöv som faller – Aki Kaurismäki, The Mission – Tania AndersonBöcker: Kupé nr 6 och Älven – Rosa Liksom (Älven finns nu som ljudbok på Radioföljetongen & Radionovellen i Sveriges radio), Portal – Edith Hammar

Veckopanelen med Ronie Berggren, Enna Gerin och Stefan Stern under ledning av Staffan Dopping. Väntan på svenskt Natomedlemskap förlängs lite till. President Putin talar om militär förstärkning vid Rysslands västra gräns. Donald Trump stormar fram i primärvalen, medan Joe Biden är given kandidat på demokratsidan. Regeringens utredare vill skärpa kraven på partipolitiska lotterier, och Icas betalterminaler hade missat skottdagen.

Veckopanelen med Ronie Berggren, Enna Gerin och Stefan Stern under ledning av Staffan Dopping. Väntan på svenskt Natomedlemskap förlängs lite till. President Putin talar om militär förstärkning vid Rysslands västra gräns. Donald Trump stormar fram i primärvalen, medan Joe Biden är given kandidat på demokratsidan. Regeringens utredare vill skärpa kraven på partipolitiska lotterier, och Icas betalterminaler hade missat skottdagen.

1 mars. Redaktionen sammanfattar ännu en politisk vecka. Brittisk demokrati, sverigedemokratisk strategi och socialdemokratiskt dobbleri är några av ämnena när Mattias Svensson, Tove Lifvendahl och Paulina Neuding står för åsikterna och Andreas Ericson för frågorna.

Ja bara tänk om allt handlar om hur den Djupa Staten skall fungera.. "Kreml har inte kommit med några officiella uttalanden sedan Ungern på måndagen sade ja till svenskt Natomedlemskap, men den ryska ambassaden har nu publicerat ett långt och till synes hotfullt meddelande på plattformen Telegram. ”Ryssland kommer att vidta motåtgärder av politisk och militärteknisk natur i syfte att minimera hot mot sin nationella säkerhet. Deras konkreta innehåll kommer att bero på villkor och utsträckning av Sveriges integration i Nato inklusive eventuell utplacering i detta land av Natos trupper, stridsmedel och vapen”, skriver ambassaden bland annat. Ambassaden klagar på olika aspekter av svenska regeringens hantering av Natoprocessen. Visserligen, lyder uttalandet, är det Sveriges egen angelägenhet att gå med i Nato, men: ”Samtidigt kommer landets inträde i en militärallians som är fientligt inställd till Ryssland att få negativa konsekvenser för stabilitet i Nordeuropa och runt Östersjön som förblir vårt gemensamma område och blir aldrig ett Nato-innanhav trots vad Sveriges blivande Nato-släktingar säger i sina självgoda uttalanden.” Den ryske ambassadören, Viktor Tatarintsev, har tidigare sagt att Sverige blir ett ”legitimt mål” om landet ansluter till Nato. Moskva har också flera gånger tidigare avlossat hot om politiska och militärtekniska motåtgärder, exempelvis när Finland i fjol var på väg in i Nato. Vad som menas med motåtgärder av ”militärteknisk natur” har av experter uttolkats som exempelvis förflyttningar av militära förband och infrastruktur samt utökad övningsverksamhet." De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Linnea Rönnqvist pratar om att Ungern igår till sist röstade ja till ett svenskt Natomedlemskap. Några firade andra var inte lika glada, och ännu återstår en rad formaliteter innan Sverige är fullvärdiga medlemmar. Fanny Wijk pratar om spårvagnsolyckan vid Gamlestan igår, där tio personer skadades. Hon berättar också om hur extremt gott humör det verkar vara bland de boende i Karlatornet, trots att de varit utan både el och vatten under hela måndagen. Sen kommer Pontus Olausson som istället för att ha ett vanligt jobb försörjt sig på att handla med aktier de senaste åtta åren.Dessutom kommer GP:s fotbollskrönikör Robert Laul och berättar om den “arroganta dansken” Jon Dahl Tomasson som blir historisk ny förbundskapten för herrlandslaget i fotboll.Dessutom: Linneas fågelkurs del två, rusning efter västtrafikbiljetter och man gick baklänges upp för Kilimanjaro.---Programledare: Fanny Wijk och Linnea Rönnqvist Nyhetsuppläsare: Isabella PerssonProducent: Emelie HagbardAnsvarig utgivare: Christofer AhlqvistNyhetsshowen är en livesänd podd från Göteborgs-Posten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kriget Israel-Hamas. FNs roll idag. Ungas ökande intresse för smink. EU-kommentator Susanne Palme tar farväl. Streptokocker ökar i Sverige. Turkiets utrikesutskott godkänner svenskt Natomedlemskap. Kriget i Ukraina och bortförda ukrainska barn. Panel om klimatåret 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättelse: i programmet sa vi att 2023 blir det varmaste året någonsin enligt Meteorologiska världsorganisationen. Det är felaktigt. Rätt är att 2023 blir det varmaste året som uppmätts.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur mår Miljöpartiet egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I november håller Miljöpartiet kongress och partiet ska utse Per Bolunds efterträdare som språkrör. Valberedningen vill se Daniel Helldén men det verkar som att Märta Stenevi hellre hade fått en annan parhäst. Hur allvarlig är konflikten? Och kan någon utmanare trumfa Helldén på kongressen?Fredriks Fräcka Siffror: GängkriminalitetDet politiska spelet kan också presentera helt unika siffror över vad väljarna tror funkar bäst i kampen mot gängkriminaliteten – förebyggande arbete eller tuffare tag. Föga förvånande spelar det ganska stor roll vad man röstar på. Missa inte senaste upplagan av Fredriks Fräcka Siffror.Vi pratar också om Natoprocessen som tagit flera vändningar. Turkiets president Erdogan sa ja men sedan började hans parlament att krångla. Dessutom höjer Ungern rösten efter att ha tittat på svenska utbildningsradion. Så är vi egentligen närmare eller längre ifrån ett Natomedlemskap?Rättelse: I en tidigare version av detta avsnitt uppgav vi att Martin Marmgren var riksdagsledamot för Miljöpartiet. Detta stämmer inte utan Marmgren lämnade riksdagen 2022. Den felaktiga informationen har klippts bort.Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, inrikespolitiska kommentatorer på EkotProgramledare: Parisa HöglundProducent: Viktor Mattsson

Det finns en stor risk att Sverige kan få vänta med Natomedlemskap till åtminstone april 2024, skriver Natoexperten Ulla Gudmundson. Sverige gjorde en miss i Vilniusavtalet som Erdogan kan utnyttja. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Agnes Hellström, ordförande i Svenska Freds fram till 2022, är aktuell med boken Fredsfittan - Natobeslutet som förändrade Sverige. I boken har hon kartlagt hur opinionen för Sveriges Nato-ansökan byggdes upp under en kort tid.   Natten till den 24 februari 2022 invaderar ryska trupper Ukraina och det folkrättsvidriga kriget många fasat för blir verklighet. Sveriges riksdag beslutar att skicka vapen till Ukraina och att höja försvarsanslagen till rekordnivåer. Men vad hände egentligen under året 2022?   I boken får man följa Agnes under året när frågan om ett svenskt Natomedlemskap drar i gång - och Agnes sista omtumlande tid som ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Hon blev oftast en ensam kritisk röst i medieframträdanden om Nato och tesen för Nato-ansökan var förutbestämd. Socialdemokraterna och Sveriges sista Natokritiska ledarsida, Aftonbladet, vände. De få kritiska röster som fanns kvar och ville nyansera och bredda perspektiven hånades och misstänkliggjordes. Och en bred debatt om Sveriges Natomedlemskap uteblev. Under samma tid präglades Agnes privatliv av oron för makens familj och vänner som är kvar i Ukraina och att en ukrainsk flyktingfamilj flyttar in.     Agnes gästar mig i loungen och pratar om det speciella året 2022, debatten i Morgonpasset i P3, Fredsfittan, fredsavktivismens baksidor, snus, vapen, försvarsanslag, fred och Nyamko och Ulfs oerhört märkliga fikastund. Givande samtal, om ett händelserikt år som flög förbi väldigt snabbt, med journalisten, fredsaktivisten och författaren Agnes Hellström!   Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet, före alla andra och helt reklamfritt, behöver du bli betalande prenumerant på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Du kan också ge stöd på Swish: 0761 401 401 Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A

Sveriges Natoförhandlare Oscar Stenström får toppjobb hos Wallenberg. Det här är Stenströms nya uppdrag. Natoförhandlaren Oscar Stenström byter jobb, skriver Dagens ETC. Den 1 september tillträder han som rådgivare i internationella och regulatoriska frågor på Wallenberg Foundations AB. ”Stor nytta även i det privata näringslivet” Under Anderssons tid som statsminister ledde Stenström Sveriges Natoförhandlingar och har även fortsatt efter regeringsskiftet. ”Jag tackar Oscar Stenström för utomordentliga insatser och för att han fullföljde det arbete som hade påbörjats. Denna kontinuitet har varit viktig. Jag är övertygad om att Oscar kommer göra stor nytta även i det privata näringslivet”, skriver statsminister Ulf Kristersson i en kommentar till Expressen. Ser fram emot sitt nya uppdrag hos Wallenberg I ett mejl till Expressen skriver Oscar Stenström: ”Mitt uppdrag som Natoförhandlare är i och med uppgörelsen i Vilnius slutfört. Turkiet har lovat en ratificering. Jag ser fram emot mitt nya uppdrag hos Wallenbergsfären. Jag tackar för det förtroende jag fått att få vara med i arbetet med ansökan och sedan förhandla vårt svenska Natomedlemskap.” Socialdemokraten Oscar Stenström har varit både rådgivare och statssekreterare åt bland andra Stefan Löfven, Magdalena Andersson, Margot Wallström och Jan Eliasson. #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Efter 200 år av alliansfrihet börjar Sverige närma sig ett nytt kapitel. Turkiet har sagt ja till e​​tt svenskt Natomedlemskap och Ungern har också hakat på. Överenskommelsen bygger på att Sverige bland annat ska genomföra ekonomiska samarbeten, en gemensam kamp mot terrorism och aktivt stötta Turkiets försök att gå med i EU. Vad innebär det minnesvärda handslaget mellan Stoltenberg, Erdoğan och Kristersson? Vilken relation väntas vi få med Turkiet? Och vilka nya krav kommer att ställas på Sverige? Gäst: Niclas Vent, Aftonbladets reporter. Programledare: Ellen Lundström. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Turkiet har gett Sverige grönt ljus att fortsätta sin krokiga väg mot ett Natomedlemskap. Inför det stora Natotoppmötet i Litauens huvudstad Vilnius möttes Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, statsminister Ulf Kristersson och Natochefen Jens Stoltenberg. Mötet ledde till att Turkiet gav Sverige tummen upp med löfte om att ratificera den svenska medlemskapsansökan. Därmed har månader av möten, avtal och lagändringar lett till att Sverige tagit ett stort kliv mot att bli fullvärdig medlem i militäralliansen.Vad innebär ett Natomedlemskap för den svenska utrikes- och försvarspolitiken framåt?Medverkande: Mats Eriksson, inrikespolitisk reporter med fokus på försvarspolitik och Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden, med fokus på Nato. Båda på plats i Vilnius.Programledare och producent: Parisa HöglundTekniker: Heinz Wennin

Ronie Berggren och Pelle Zackrisson kommenterar Turkiets Ja till svenskt Natomedlemskap. ---------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Hur ser en icke-militär väg ur kriget i Ukraina ut? Står Svenska Freds- och skiljedomsföreningen fast vid att det är fel beslut att skicka svenska vapen till Ukraina? Svenska Freds- och skiljedomsföreningen är den största aktören i den svenska fredsrörelsen och firade 140 år den 2 april. Idag har organisationen 10 000 medlemmar. Svenska Freds tror på en värld utan krig och jobbar för nedrustning och mot vapenexport.När Ryssland genomförde sin fullskaliga invasion i februari förra året sa Svenska Freds att Sverige inte borde skicka vapen till Ukraina. Nu när kriget är ett faktum har frågan om vapenhjälp lagts på is.– Vi har valt att inte driva den frågan, säger Kerstin Bergeå, som menar att Sverige skulle kunna ta en annan roll och vara medlande part i konflikten.Men Kerstin Bergeå säger också att Rysslands invasion är folkrättsvidrig och att Ukraina har rätt att försvara sig.Att det är en svår fråga för fredsrörelsen om Ukraina ska få vapenhjälp eller inte, bekräftar Kerstin Bergeå. Vissa av föreningens medlemmar menar att det inte är fredsrörelsens roll att driva den frågan, andra menar att den här situationen är exceptionell.– Vi har behövt samtala och ompröva och acceptera att vi inte har samma åsikt inom rörelsen och att det är ok, säger hon.“Mer osäkert i Nato än utanför”Svenska Freds är emot ett svenskt Natomedlemskap och anser att regeringens beslut att söka medlemskap i försvarsunionen är "en historisk felprioritering" som leder till "ökade spänningar och militarisering". Kerstin Bergeå säger att är mer osäkert att var med i Nato än att stanna utanför.– Nato har presenterats som "den enda vägen", men fredlig konflikthantering fungerar, säger hon.– Svenska insatser har förhandlat fram vapenstillestånd i Yemen och Anna Lindh förebyggde ett utbrott av storkrig i Makedonien 2001. Det finns fredsröster som visar på alternativ. Sverige kan känna sig tryggare om vi investerar i fredsbyggande, nedrustning och avspänning i världen. Det tror jag skulle göra Sverige säkrare.Kan man inte verka både för avspänning och demokratisering och ha ett starkt militärt försvar?– Går vi in i Nato så accepterar vi att ha kärnvapen. Vi har inte alls pratat om vad det innebär. Det är en politisk allians och du måste hålla dig väl med dina alliansvänner, även om de bryter emot folkrätten. Små stater som vi verkar ha lite svårt att hävda oss inom Nato. Jag ser stor risk med att vi går med i den här kärnvapenalliansen så oreflekterat.Lyssna på hela intervjun genom att trycka på pilen under bilden.Gäst: Kerstin Bergeå, ordförande Svenska FredsProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Mats Eriksson, politik och försvarsreporter EkotTekniker: Tobias CarlssonProducent: Margareta SvenssonIntervjun spelades in torsdagen den 6 april.

Miljöpartiet röstar nej till Nato-lagen och vill förbjuda kärnvapen i Sverige. Stödröster räddade partiet över riksdagsspärren. Borde de bli mer eller mindre radikala för att locka fler väljare? Miljöpartiet tycker fortfarande att Sverige inte ska gå med i Nato, men vill ändå inte att ansökan ska dras tillbaka, eftersom den redan är inlämnad och det finns en bred majoritet i riksdagen för ett Natomedlemskap. Kan man säga att Miljöpartiet har gått från att vara Natomotståndare till att vara Natokritiskt?"Vi kommer ju att vara fortsatt kritiska till mycket av Natos arbete. Framförallt så är det ju att Nato också bygger sin försvarspolitik på kärnvapen. Miljöpartiets syn är ju att en värld där vi har kärnvapen aldrig kommer att vara en säker värld. Därför kommer vi att fortsätta driva att Sverige ska skriva under FN:s kärnvapenkonvention och att vi ska vara en stark röst för att vi ska avveckla kärnvapen i världen. Och det tror vi hade varit lättare att göra utanför Nato, men kommer att fortsätta driva de frågorna när Sverige blir medlemmar.", säger Per Bolund.Förbud mot kärnvapenMiljöpartiet kommer att rösta nej till regeringen lagförslag som formellt ska möjliggöra svenskt medlemskap i Nato. Men man vill samtidigt inte dra tillbaka Sveriges Nato-ansökan.Partiet kommer att lägga ett eget förslag om att stifta en lag som förbjuder kärnvapen på svensk mark."Vi vill ju att det ska vara lagfäst som det är i Finland att Sverige inte ska kärnvapen på svenskt territorium, varken i fred- eller krigstid. Och det framgår inte av den här propositionen tillräckligt tydligt", säger Per Bolund.Regeringen vill inte gå in i Nato med några förbehåll, men i lagförslaget står att man inte ser några skäl för att ha kärnvapen eller permanenta baser i Sverige i fredstid, och att det är länderna själva som bestämmer om de vill ha kärnvapen på sin mark. Men det är för vagt tycker Miljöpartiet, som vill se ett förbud."Vad händer om nästa regering har en annan uppfattning i den här frågan? Kommer man då att öppna upp för kärnvapen på svensk mark? Det har vi inga garantier för. Det är också för att kärnvapenländer riskerar att bli en måltavla i en konflikt på ett annat sätt", säger Per Bolund.Räddade av stödrösterI senaste riksdagsvalet fick Miljöpartiet 5,1 procent av rösterna. Men i opinionsmätningar före valet låg de under riksdagens fyra-procentspärr. Enligt nya beräkningar från statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson vid Göteborgs universitet var det stödröster från framför allt socialdemokrater som gjorde att MP behöll sina riksdagsmandat.Men i Miljöpartiets valanalys finns inte mycket självkritik och det saknas förslag om hur partiet bör utveckla sin politik för att hitta nya väljare, det handlar mer om att partiet behöver förbättra sin kommunikation och varumärkesbygge. Tycker Per Bolund att politiken behöver förändras?"Ja, vi behöver ta fram nya politiska förslag och reformer", säger Per Bolund.Gäst: Per Bolund, språkrör för MiljöpartietProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentator: Fredrik Furtenback, inrikespolitisk kommentator EkotTekniker: Johanna CarellProducent: Maja Lagercrantz

6 mars. Turkiet fortsätter fördröja ett svenskt Natomedlemskap. Nu finns tecken på att Finland kan gå före. Vad skulle detta innebära, och när vet vi hur Natoprocessen kommer att gå? Anna Wieslander från Atlantic Council och Svante Cornell från Institute for Security and Development Policy diskuterar med Andreas Ericson.

27 februari. Vad har avgjort utvecklingen av svensk försvarspolitik? Hur gick resonemangen när försvaret monterades ned? Vad var det som så under så lång tid stod i vägen för Natomedlemskap? Tove Lifvendahl intervjuar Claes Arvidsson, säkerhetspolitisk skribent.

Koranhärvan rullar vidare och nu märks Natospänningarna mellan partierna. Rasmus Paludans koranbränning gjorde Turkiets president Erdogan så upprörd att han nu säger att ett Natomedlemskap inte är aktuellt så länge Sveriges tillåter att man eldar den heliga skriften.Samtidigt går Socialdemokraterna till angrepp mot Sverigedemokraterna och menar att statsministers Kristerssons samarbete med Jimmie Åkesson försvårat Natoprocessen.Centerpartiet valde Muharrem DemirokPå torsdagen avslutade Annie Lööf sin karriär som partiledare för Centerpartiet. Som hennes efterträdare har partiet valt Muharrem Demirok. Det politiska spelet siar om partiets färdriktning, vad som blir Lööfs arv och på vilka punkter Demirok kan tänkas bryta med sin efterträdare.Klimatkrisen och kulturkrigetSverigedemokraterna satt tonen för invandringsdebatten i Sverige. Nu vill de göra samma sak med klimatet och växlar upp sina ambitioner på området. Vi ställer oss frågan om det är möjligt att vinna mark för en mer skeptisk syn på klimatforskningen, och huruvida klimatet är en kulturkrigsfråga överhuvudtaget.Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Annie Reuterskiöld, politikreporter på Dagens Nyheter.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Joachim Persson

"Statsminister Ulf Kristersson (M) understryker hur viktigt det är att svenska partier nu undviker splittring efter den senaste tidens händelser i anslutning till Sveriges Natoansökan. – Tvärtom behöver alla bidra till att kyla ner temperaturen, säger han efter ett möte med partiledarna. Ulf Kristersson säger att syftet med tisdagens möte med samtliga partiledare var att de alla – oavsett vad de tycker om ett svenskt Natomedlemskap – ska få en god förståelse för säkerhetsläget i Sverige och utomlands. – Vi har sett hur enstaka svenska manifestationer, helt lagliga i sig, utförda av en liten grupp eller till och med enskilda individer kan få stor konsekvens för bilden av Sverige i världen och för svenskars säkerhet utomlands, säger han på en pressträff efter mötet. Kristersson säger att de som utför handlingarna har blivit "nyttiga idioter" i utländska organisationers arbete med att elda på en hetsig stämning mot Sverige, enligt statsministern. "Få ner tonläget" Spänningarna mellan Sverige och Turkiet har ökat och samtalen om den svenska Natoansökan har satts på paus. TT: Vad gör ni för att få i gång samtalen med Turkiet? – Just nu är det viktigaste som vi kan göra att klargöra runt om i världen att det inte är landet Sverige som har gjort saker och ting, inte landet Sverige som avrättar dockor som ska föreställa andra länders ledare eller bränner Koranen för att kränka människor som har det som en helig skrift, säger Kristersson. – Det andra är att få ner tonläget och kunna komma tillbaka till ett vettigt samtalsklimat, och där uppfattar jag och tycker jag att alla politiska ledare oavsett politisk hemvist, uppfattning i Natofrågan och oavsett om man är ett regeringsparti eller inte har ett gemensamt ansvar för landets intressen, säger statsministern. TT: Hur lång tid kan det ta innan samtalen med Turkiet är i gång igen? – Jag har aldrig vågat utställa några prognoser överhuvudtaget. Just nu tar jag fasta på att Finland är väldigt tydliga med att de står fast vid att de vill göra den här resan från start till mål med Sverige. Aggressivt tonläge Tonläget mot Sverige är mer aggressivt nu än vad det varit tidigare, säger Mikael Tofvesson, avdelningschef för operativa avdelningen på Myndigheten för psykologiskt försvar. Samma utländska aktörer som var aktiva under LVU-kampanjen och korankravallerna ligger bakom desinformationskampanjerna som pågår just nu, enligt Tofvesson. Med LVU-kampanjen avses den desinformationskampanj som inleddes 2021 och som går ut på att svensk socialtjänst skulle kidnappa barn. "Allvarligt läge" Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson säger om information som hon fått under mötet: – Det understryker att vi är i ett allvarligt läge i Sverige. Det är viktigt att alla verkligen bidrar till att sänka de upphetsade stämningar som finns just nu. På frågan om läget är värre än vad hon trott svarar Andersson: Det är allvarligt. Det handlar både om hur vår Natoansökan har utvecklats men naturligtvis också de bojkotthot och demonstrationer som vi ser. Alla är fria att demonstrera men framförallt den desinformation som sprids om Sverige är bekymmersam, säger hon. "Rent informationsmöte" Enligt Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson kom man inte fram till något under mötet, utan det var "ett rent informationsmöte". Samtidigt konstaterar han att regeringsunderlaget består – trots att Åkesson riktat hård kritik mot statsministern. Åkesson säger att han inte har fått någon kritik för det. – Jag tycker att man måste kunna ha en dynamik även mellan samarbetspartierna. Man måste kunna rikta kritik om man tycker att någon har gått för långt. Det är inte samma sak som att sätta käppar i hjulen för Natoprocessen, säger han. Efter tisdagens möte har även Ulf Kristersson talat med FN:s generalsekreterare António Guterres om att hjälpa till att lugna ner situationen. Med tanke på António Guterres extremt breda kontaktnät i världen, och goda namn, så sade jag att ju fler som kan bidra till att lugna ner tonläget mellan Sverige och andra länder, så ligger det ett stort värde för svensk del." #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Sverige skyddar terrorister menar Turkiets president och håller dörren stängd för ett svenskt Natomedlemskap. Samtidigt har Turkiet blivit en tillflyktsort för personer som misstänks ha direkt koppling till den senaste tidens brutala våldsvåg i Stockholm. På en kvart får du veta varför, och vad det kan betyda för Sveriges Natoprocess. Med Frida Svensson, granskande reporter på SvD och Jesper Sundén, Mellanöstern-analytiker.

Det blåser hårt kring Sveriges eventuella Natomedlemskap. Efter Erdoğan-dockan som hängdes i fötterna utanför stadshuset i Stockholm och Paludans koranbränninng, så har Erdoğan kraftfullt låtit meddela att han inte tänker stödja Sveriges Natoansökan. Regeringen, med statsminister Kristersson i spetsen, är nu minst sagt oroade över Sveriges säkerhetspolitiska läge. Så vad händer om vi i slutändan inte skulle godkännas av Turkiet och därmed hamnar utanför Nato? Hur farligt är det när kriget i Ukraina rasar runt hörnet? Finns det någon plan B om vi inte släpps in i militäralliansen? Om vi ponerar det värsta, att Ryssland skulle anfalla oss, skulle vi få något skydd av Nato eller står vi då helt ensamma? Gäst: Niclas Vent, reporter Aftonbladet Programledare: Vilma Ljunggren Kontakt: podcast@aftonbladet.se

24 januari. Turkiets president Erdogan fortsätter att motarbeta ett svenskt Natomedlemskap. Hur ska Sverige agera för att komma vidare? Olof Ehrenkrona och Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet diskuterar med Andreas Ericson.

DPS på Folk och försvar 2023 där Sveriges framtida engagemang i försvarsalliansen klarnar. Den 16:e maj 2022 fattade Sveriges dåvarande regering beslut om att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato. När DPS nu följande år besöker försvarskonferensen Folk och försvar är detta av naturliga skäl det stora samtalsämnet.Kristersson om Sveriges NatomedlemskapStatsminister Ulf Kristerssons inledde årets upplaga av Folk och försvar med att konkretisera Sveriges roll i och med ett framtida Natomedlemskap. Det handlar bland annat om deltagande i initiativet för ett gemensamt robotförsvar i Europa, även känt som European Sky Shield Initiative.Samtidigt väntar många svenska politiker otåligt på att Turkiets president Recep Tayep Erdogan ska ge tummen upp för Sverige, och frågan många ställer sig är hur långt den svenska regeringen är villig att gå för ett Nato-medlemskap. Och hur var det med Tobias Billström och hans idéer om PKK-flaggor?Medverkande: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Mats Eriksson, försvarspolitiker reporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Maria Stillberg

Huvudförhandling mordet i Almedalen, årets julvärd, striden om fiske vattnet i Filippinerna, intervju med Erik Slottner, (KD) civilminister, inflationssiffror, COP27, Den Gyllene Generationen och Ungerns ja till ett svenskt Natomedlemskap kan dröja.

11 oktober. Turkiet har ännu inte godkänt Sverige och Finlands medlemskap i Nato. Michael Sahlin, före detta svensk ambassadör i Ankara och Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier menar att processen ändå går framåt. Andreas Ericson leder samtalet.

Efter att Sverige slutit ett avtal med Turkiet för få gå med i Nato, är oron stor bland regimkritiker och kurder i Sverige att de ska offras i processen. Turkiet ställer krav för att ge Sverige grönt ljus Den 28 juni slöts ett så kallat trepartsavtal under Natotoppmötet i Madrid, där Sverige och Finland skrev under på ett antal krav som Turkiet ställer för att säga ja till ländernas Natoansökan, där de viktigaste kraven rör kampen mot terrorism. Men vems definition av terrorism ska gälla, Sveriges eller Turkiets? Det turkiska perspektivet Konflikt intervjuar Batuhan Takis på den Erdogannära tidningen Daily Sabah, som menar att det var en "framgång för turkisk diplomati" att Sverige skrev under på att inte ge stöd till den så kallade Gülenrörelsen, FETÖ, som i Turkiet anklagas för att ligga bakom det misslyckade kuppförsöket 2016, och grupper i Syrien, PYD och YPG, som har band till den kurdiska gerillan PKK. Turkiet ser de här grupperna som terrorgrupper, men inte Sverige.Turkiets kräver utlämningar I turkisk media cirkulerar flera namn på personer som Turkiet vill att Sverige ska utlämna. Konflikt träffar läraren Aysen Furhoff och journalisten Bulent Kenes, som båda finns med på den lista, som turkiska medier publicerat Jag kan inte vara 100 procents säker på vad som kommer att hända med mig nu, säger Bulent Kenes, som inte är svensk medborgare och som nu känner oro efter att Sverige slutit ett avtal med Turkiets president, som han kallar "despot".Kritik från socialdemokrat Socialdemokraten Kadir Kasirga tror att oron bland regimkritiker och kurder i Sverige är obefogad, men socialdemokraten Evin Cetin är starkt kritisk, särskilt till punkten i avtalet att Turkiets och Sveriges underrättelsetjänster ska fördjupa sitt samarbete.   Sverige förbinder sig att samarbeta med ett organ som enligt i svenska myndigheters egna rapporter begår övergrepp och använder tortyrliknande metoder, säger Evin Cetin.UD förstår oron Utrikesdepartementets kabinettsekreterare Robert Rydberg säger att han förstår oron bland regimkritiker och kurder i Sverige, men menar att den inte är sakligt motiverad: Vi tänker inte, och vi kommer inte och vi kan aldrig tumma på grundläggande svenska rättsliga principer, som gör att beslut, åtgärder som gäller enskilda människor som finns i vårt land, de fattas på rättsliga grunder av rättsliga myndigheter, domstolar och andra och inte som politiska beslut på något sätt. Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.seReporter: Firas JonblatResearch: Besir Kavak, Reven Shexo, Beril EskiTekniker: Martin Seipel

5 juli. Tove Lifvendahl samtalar med författaren och krönikören Lena Andersson. De hinner beröra allt från politisk filosofi och idéhistoria till fikavanor, via Pride och symbolism, svenskt Natomedlemskap, klimatfrågan och en hel del annat.

22 juni. Turkiets president Erdoğan har ställt upp en rad villkor för att godkänna Sverige och Finland som nya Natomedlemmar. Vad är orsaken och vad händer nu? Paul Levin, docent och föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet gästar Andreas Ericson för att reda ut läget.

Kvällspasset och Christer Lundberg bjuder in Malena Britz, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, för att svara på lyssnarnas frågor om NATO.

Hur fungerar en säkerhetsförsäkring, och varför säger svenska statsråd att de ännu inte har bestämt sig för vad de tycker om ett Natomedlemskap? Magdalena Andersson återvänder till sin ungdoms simhall i Socialdemokraternas kampanjfilm, koranbrännaren Rasmus Paludan uttrycker kraftig kritik mot svensk polis och Sveriges Radio krishanterar efter felaktiga rapporteringar om Ebba Buschs svar i en radiointervju. I Veckopanelen hör ni Leif Pagrotsky, socialdemokrat och före detta statsråd, Johan Romin, tv-producent och regional moderatkandidat och Lisa Bjurwald, journalist och författare, See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur fungerar en säkerhetsförsäkring, och varför säger svenska statsråd att de ännu inte har bestämt sig för vad de tycker om ett Natomedlemskap? Magdalena Andersson återvänder till sin ungdoms simhall i Socialdemokraternas kampanjfilm, koranbrännaren Rasmus Paludan uttrycker kraftig kritik mot svensk polis och Sveriges Radio krishanterar efter felaktiga rapporteringar om Ebba Buschs svar i en radiointervju. I Veckopanelen hör ni Leif Pagrotsky, socialdemokrat och före detta statsråd, Johan Romin, tv-producent och regional moderatkandidat och Lisa Bjurwald, journalist och författare, See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

David Druid har blivit kränkt av sitt egna barn och Kodjo Akolor skickar en hälsning till Finlands statsminister Sanna Marin. Victor Ahldén från P3 Krim kommer förbi och berättar om fallet där en kvinna hittats i ett gruvhål. Stor cannabis-special när journalisten Johan Wicklén gästar. Johan har skrivit boken "Vi ger oss aldrig" och gör upp med svenska synen på cannabis. Kalle Berg från P3 Nyheter rapporterar om rättegången mot Paolo Macchiarini och att Kroatien dissar svenskt Natomedlemskap. Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Linnea Wikblad

Butja är staden i norra Ukraina som har blivit en symbol för terror, mord på civila och total nonchalans för krigets lagar. I Finland och Sverige fortsätter politiska samtalen om eventuellt Natomedlemskap, men utrikesminister Ann Linde säger att de två grannländerna kan komma fram till olika beslut. President Putins talesman har svarat om att det kan kräva förändringar av den "västra flanken". Svenska partiledare ställer gärna upp för en känd svensk influerare, men Nyamko Sabuni avgår med omedelbar verkan. Veckopanelen med Maria Wetterstrand, hållbarhetschef i Bryssel, Henrik Jönsson, entreprenör och youtuber och Daniel Suhonen, chef för Katalys. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Butja är staden i norra Ukraina som har blivit en symbol för terror, mord på civila och total nonchalans för krigets lagar. I Finland och Sverige fortsätter politiska samtalen om eventuellt Natomedlemskap, men utrikesminister Ann Linde säger att de två grannländerna kan komma fram till olika beslut. President Putins talesman har svarat om att det kan kräva förändringar av den "västra flanken". Svenska partiledare ställer gärna upp för en känd svensk influerare, men Nyamko Sabuni avgår med omedelbar verkan. Veckopanelen med Maria Wetterstrand, hållbarhetschef i Bryssel, Henrik Jönsson, entreprenör och youtuber och Daniel Suhonen, chef för Katalys. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

– Det som har hänt är något som vi förknippar med andra världskriget och Hitler. Ove Bring, professor emeritus i folkrätt, är som vi alla förfärad av bilderna som visar tortyr och avrättningar av civilbefolkning i Ukraina. Även om han har stark tro på folkrätten och på de institutioner som ska hantera krigsförbrytelser bedömer han att Rysslands president Putin inte kommer att hamna i Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Ove Bring berättar också att han ser det som riskfyllt om Sverige och Finland skulle ansöka om Natomedlemskap nu. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Finland og Sverige øker oppslutningen om Natomedlemskap. Tyskland ruster opp. Norge fryser samarbeid med Russland. Krigen i Ukraina gir et ugjenkjennelig bakteppe før utenriksministeren holder sin utenrikspolitiske redegjørelse for Stortinget. Hør episoden i appen NRK Radio

Hör också krönika av Göran Rosenberg, panelen om veckans politik, satir med Public Service och kåseri av Pamela Jaskoviak. Timme 1Korrespondent Johan-Mathias Sommarström i Ukraina om det aktuella läget och samtal med Rysslandskännaren Gudrun Persson, forskare på FOIVar kommer den ukrainska kampviljan ifrån? Reportage av korrespondent Maria Persson LövgrenKriget mot Ukraina har skakat om Finlands relation till Ryssland i grunden. Reporter Nina Benner tar tempen på diskussionen i grannlandetUngerns premierminister Victor Orban har alltid hållit sitt land nära Ryssland och bråkat med EU. Nu har han svängt, men hur mycket och hur länge?Timme 2Frågan om Natomedlemskap har plötsligt hamnat högt upp på agendan. Vad skulle hända rent konkret om Sverige blev medlem? Reporter: Katarina von ArndtSedan kriget bröt ut har Sviatoslav Vakartjuk i princip bott i sin minibuss. Han är en av Ukrainas största rockstjärnor och har kört över hela landet.Nu står det klart vem som representerar Sverige i Eurovision Song Contest. Hur mycket politik flätas in i musiken, när Europas länder tävlar med varandra. Var går gränsen, diskuteras av vår kulturpanelProgramledare: Helene Benno Producent: Luise Steinberger

9 mars. Hur reagerar världen på Magdalena Anderssons uttalande om att svenskt Natomedlemskap vore destabiliserande? Kommer vi att gå med ändå? Tove Lifvendahl diskuterar med Patrik Oksanen, senior fellow vid Frivärld, och Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik.