Podcasts about folkr

Arktis hamnar ofta i periferin i Norden; och Norden är periferi i världen. Det ökar sårbarheten för hybridhot, inte minst när AI bryter ner skyddande språkbarriärer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Renskötsel, eller gruvdrift? Vindkraft, eller orörd natur? I Arktis finns flera samhällsfrågor som destabiliserande krafter medvetet kan försöka polarisera och splittra små lokalbefolkningar kring – befolkningar vars villkor ofta inte uppmärksammas särskilt mycket av majoriteten av befolkningen längre söderut. Små samhällen är extra sårbara för hybridattacker som minskar motståndskraften i strategiskt viktiga områden – och det angår oss alla. Ett program om Nordens sårbarhet och styrka, med professor Gunhild Hoogensen Gjørv från Norges arktiska universitet, Cecilie Hellestveit, freds- och konfliktforskare vid Folkrättsinstitutet i Norge, och Rasmus Leander, föreståndare för Grönlands center för säkerhets- och utrikespolitik vid Grönlands universitet i Nuuk.ReporterYlva Carlqwist-WarnborgProducentLars Broströmlars.brostrom@sr.se

Vikarie Fredrik Wikingsson rycker in med livsregler och avslöjar nytt TVÅNG för 2025! Johanna BESATT av ny tv-serie! Cissan har sett döden i vitögat! Andrev Waldens mobilnummer! Dessutom: Därför HATAR vi genier! 45-årsgräns på opassande komplimanger! Och bekräftelsen vi vill ha hela 2025, tack! Sällskapet Podcast, ditt sällskap - varje söndag med nya livsregler! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Hören I ej hur mäktigt de skalla, ut över världen befrielsens ord?” undrar Henrik Menander i ”Arbetets söner” – arbetarrörelsens första stora kampsång, och den största jämte ”Internationalen”. Men många fler sånger har sjungits genom åren, i demonstrationer och på möten, i kampen för demokratin, socialismen och framtiden. Det här är berättelsen om ”befrielsens ord”, och en unik historisk musikresa.Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.Medverkande i detta avsnitt: Kjersti Bosdotter, tidigare kulturombudsman vid IF Metall, sångboksredaktör och numera ordförande i Arbetarnas kulturhistoriska sällskap. Hennes och Rune Nordins ”Så stiger en sång – kamp- och frihetssånger under hundra år” har varit ett viktigt referensverk. Andra böcker som ligger till grund för avsnittet: ”Henrik Menander – arbetets son: skalden, korkskäraren, tidningsmannen, organisatören” av Jan Svärd, utgiven av Björklund & Tönnheim; och ”Arbetarkultur och kultiverade arbetare : en studie av arbetarrörelsens musik” av Stefan Bohman, Nordiska museets handlingar. Musiken är i huvudsak hämtad från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Den inledande rekonstruktionen är hämtad från skivan ”Folkrörelsernas musik”, utgiven av statliga ”Caprice Records” 1987. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anna Bruce, Senior Researcher at RWI, shares insights from her participation in the review of Sweden by the CRPD Committee and her work on Sweden's current implementation of the CRPD. -Work in progress version of book chapter in Swedish: Bruce, A, Funktionsrättskonventionen: Fördragskonform tolkning i norm(dis)harmoni, Lind, A-S, Thorburn Stern, R. & Österdahl, I. (red.) (2024). Folkrätten i svensk rätt. Ett nytt decennium. Lund: Studentlitteratur : https://rwi.lu.se/pyramid-publications/funktionsrattskonventionen/ -Reports by the students in the Lund Disability Human Rights Clinic on Access to Justice: https://rwi.lu.se/wp-content/uploads/2021/06/From-comittment-to-reality_Acess-to-justice-in-Sweden-for-persons-with-disabilities.pdf -The recorded dialogue between the CRPD Committee and the Swedish delegation: https://webtv.un.org/en/asset/k1d/k1df2kmul9 https://webtv.un.org/en/asset/k1v/k1vc0oy5na -Closing statement from the CRPD Committee after the dialogue between the CRPD Committee and the Swedish delegation: https://tbinternet.ohchr.org/_layouts/15/treatybodyexternal/Download.aspx?symbolno=INT%2FCRPD%2FOCR%2FSWE%2F30th%2F36586&Lang=en -Concluding observation by the CRPD Committee after the dialogue between the CRPD Committee and the Swedish delegation: https://tbinternet.ohchr.org/_layouts/15/treatybodyexternal/Download.aspx?symbolno=CRPD%2FC%2FSWE%2FCO%2F2-3&Lang=en

Är det verkligen fred vi vill ha? I så fall måste vi veta vad fred är. Dan Jönsson läser Immanuel Kants Om den eviga freden och inser att vi kanske aldrig riktigt har vetat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerat i en tidigare version 2018-09-13.Någonstans i ett kontrollrum i staden Langley i den amerikanska delstaten Virginia rör en människa sin hand över ett tangentbord. Vi får tänka oss scenen ungefär som vilket större myndighetskontor som helst, med rader av blinkande datorskärmar, pappmuggar med automatkaffe, folk i lediga kontorskläder bekvämt tillbakalutade på sina snurrstolar som då och då hojtar något till en kollega eller fäller en förströdd kommentar om inget särskilt. En helt vardaglig miljö alltså – bara det att var och en av de här datorerna i verkligheten är ett dödligt vapen. När fingrarna utfört sitt kommando på tangentbordet lyfter en så kallad drönare från ett hangarfartyg i Indiska Oceanen, minuten senare exploderar ett hus någonstans i Jemen och ett okänt antal människor dör. Operationen går att följa via gps på datorskärmen, kaffet i pappmuggen hinner knappt svalna innan det är klart.Det görs flera hundra av den här sortens robotattacker varje år – några stycken om dagen – de allra flesta i Afghanistan, men också i Somalia, Pakistan och alltså Jemen: länder där USA inte officiellt befinner sig i krig men där man alltså ändå uppenbarligen anser sig ha rätt att fälla bomber. Frågan är: om dessa tillslag, eller vad vi nu ska kalla dem, inte är att se som krigshandlingar, vad är de då? För personen i kontrollrummet har det förmodligen ingen praktisk betydelse, lika lite som för den som sprängs i luften. För alla oss andra, däremot, kan det kanske vara av visst intresse.Jag tycker nog att han kunde ha förutsett den här situationen, Immanuel Kant, när han 1795 skrev sin traktat ”Om den eviga freden”. Kanske inte just att krig i framtiden skulle föras med datorstyrda robotar – men däremot att det skulle kunna dyka upp en Storebror som påstår att krig är fred, och faktiskt få folk att acceptera det: eftersom gränsen mellan krig och fred är på väg att suddas ut. Och eftersom makten att definiera vad som är vad tillkommer den som har de tyngsta vapnen. Som pacifist var han trots allt inte helt naiv, Kant – det är med en sorts besvärjande ironi han inleder sin lilla skrift med den berömda bilden av en värdshusskylt föreställande en kyrkogård, Zum ewigen Frieden. Som för att redan från början göra klart att den enda riktigt beständiga freden är den där alla människor är döda.Nu var han inte fullt så cynisk heller, när allt kommer omkring. Kants fiktiva traktat är skriven i upplysningens anda, och genomsyras av en trotsig förnuftstro, en övertygelse att människan trots historiens förskräckande spår har förmågan att utvecklas till det bättre – inte för att vår moral i sig skulle förädlas, utan helt enkelt för att vi med tiden inser att vi alla tjänar på gemensamma principer och civiliserade institutioner. Kants vision är en folkrättslig världsfederation av suveräna republiker, bundna till varandra genom några enkla grundsatser, som förbud mot stående arméer och skuldsättning för militära ändamål. Men att denna korta skrift fått så stor betydelse beror nog mest på dess dubbla perspektiv, att den så ledigt förenar en historiskt luttrad realism med en idealistisk framstegstanke. Kanske kan man rentav säga att det är här den moderna fredstanken föds, i dessa visionära, lätt naiva tankar om en fredlig världsordning säkrad genom ömsesidigt bindande principer. Folkrätten som begrepp är svår att tänka sig utan inspirationen från Kant.Men en sak slarvade han med, tyvärr – och det gäller just definitionen av vad fred är. De krig som Kants traktat avser att förhindra är de som utspelar sig mellan suveräna stater. Hans fredsbegrepp utgår med andra ord från det som i modern fredsforskning kallas ”negativ fred”. Om inbördeskrig och befrielsekrig säger den ingenting – än mindre om det som idag brukar ingå i det så kallade ”positiva” fredsbegreppet, det vill säga sådant som mänskliga rättigheter, frånvaro av sociala konflikter, rasism och segregering. I traktatens allra första artikel fördömer han den sortens fredsslut som ingås med baktanken om ett nytt krig – de har ingenting med verklig fred att göra, hävdar Kant, men glömmer sedan bort att tala om hur dessa baktankar ska avslöjas och överhuvudtaget precisera vad de innebär. Fred blir ett tillstånd som är på en gång självklart och problematiskt, ett begrepp så diffust att det för en av historiens största tänkare borde te sig närmast oanvändbart.Jag tror faktiskt att ett av fredsrörelsens historiska misstag är just att den har struntat i den här frågan. När jag själv, för många år sedan, höll på med fredsaktivism minns jag inte att vi egentligen någonsin diskuterade saken. Vi jobbade med konkreta frågor, för kärnvapennedrustning, mot vapenexport, och det gjorde vi säkert rätt i. Visst fanns en diskussion om huruvida krig ibland kunde ses som ”rättfärdiga”, om freden alltid var att föredra ”till varje tänkbart pris”, för att citera Hoola Bandoolas gamla låt. Pacifisterna hade sina organisationer, antiimperialisterna sina – men det vi alla var emot, kriget, förblev i stort sett lika otydligt som, låt oss säga ”ondskan”.Det här har gjort att myterna fått fritt spelrum. Att Sverige har haft fred i över tvåhundra år – trots att landet deltagit i krig både med trupper under internationell ledning och genom att sälja vapensystem, eller delar av vapensystem, till krigförande länder – är ett exempel på en sådan myt. Men viktigare är de seglivade föreställningarna om stora mäktiga imperier och deras förmåga att garantera fredliga förhållanden. Idealet här är den så kallade Pax Romana under det romerska kejsardömets första tvåhundra år – en guldålder som stått modell för begrepp som Pax Britannica, den period mellan Wienkongressen och första världskriget när den brittiska flottan kontrollerade världens handelsvägar, och den så kallade Pax Americana vi numera brukar sägas leva under. Men den romerska freden krävde, precis som den brittiska, ständig krigföring i imperiets periferier för att hålla illusionen vid liv. Och vår tids amerikanska fred bygger på ett globalt system av hundratals militärbaser, ständiga förebyggande krig och hemliga, robotbaserade operationer utan krigsförklaring. Allt till priset av halva världens samlade militärbudget.Med sådana förutsättningar känns utsikterna till en ”evig fred” mest dystopiska. Det så kallade världssamfund som i vår tid upprätthåller den globala ordningen tycks tyvärr förväxla fred med militär och ekonomisk stabilitet. Att läsa Kants lilla traktat idag är ganska nedslående när man ser till hur få av hans idéer som förverkligats – ta bara de båda grundläggande förbuden mot yrkesarméer och mot skuldsättning för militära ändamål – detta trots idoga försök att bygga permanenta, mellanstatliga institutioner och på så vis ersätta makt med rätt. Man vill ju gärna tro att det är möjligt – men rätt ersätter inte makt så länge makten att avgöra vad som är rätt är bortom all rättslig kontroll. Försök själv föreställa dig: den lilla staden någonstans i Jemen; människor samlas till marknad när ett av husen på torget oväntat exploderar. Krig, eller fred? I en rättslös värld spelar den frågan ingen roll.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturImmanuel Kant: Om den eviga freden. Översättning Alf W Johansson. Daidalos, 2018.

Ida brinner för modell för en dag och vi diskuterar normaliteten "kvinnans lidande" Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

18 oktober. Israel kritiseras ofta för att bryta mot folkrätten när landet försvarar sig mot terror. Är det en rimlig kritik? Hur ska Israel agera för att följa folkrätten? Andreas Ericson frågar Mark Klamberg och Pål Wrange, båda professor i folkrätt vid Stockholms universitet.

Ring P1 från Göteborg om bland annat klimatet, politikers utbildningsnivå och nyttan med en folkräkning. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

VM i Transschack, kast med liten bok i Rosengård och drogliberala Linnéa Bali slår till igen.Mejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén och producenten Dawwa.

Efter en komplex och omfattande utredning inleds nu rättegången mot två före detta toppar inom det svenska bolaget Lundin Oil. Rättegången är planerad att pågå i två och ett halvt år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Carl V Andersson, ekonomireporter och Pär Ivarsson, chef Ekonomiekot

Efter en komplex och omfattande utredning inleds nu rättegången mot två före detta toppar inom det svenska bolaget Lundin Oil. Rättegången är planerad av pågå i två och ett halvt år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Carl V Andersson, ekonomireporter och Pär Ivarsson, chef Ekonomiekot

Stora demonstrationer, upplopp och masstrejker lamslår Israel. Bibi Netanyahus högerregering vill reformera rättssystemet, och vänstern visar upp den sanna betydelsen av dubbelmakt. Vi tittar närmare på vad som händer i Israel, och försöker förstå Jonna Simas kopplingar till Sverige.Stora delar av transrörelsen sympatiserar med den skolskjutande transan som mördade kristna barn och lärare. Nu planeras våldsamma transdemonstrationer där man kräver mer blod, om staten försöker stoppa deras “rätt” att skära av barn deras könsdelar. En halvtimme in kollar vi den direktsända presskonferensen med Jimmie Åkesson och finansminister Elisabeth Svantesson.Dagens Svegot sänder direkt varje vardag klockan 10:00. För att få tillgång till hela arkivet av sändningar i sin helhet, utan reklam, behöver du vara stödprenumerant. Det blir du snabbt och enkelt på https://www.svegot.se/support.

Stora demonstrationer, upplopp och masstrejker lamslår Israel. Bibi Netanyahus högerregering vill reformera rättssystemet, och vänstern visar upp den sanna betydelsen av dubbelmakt. Vi tittar närmare på vad som händer i Israel, och försöker förstå Jonna Simas kopplingar till Sverige. Stora delar av transrörelsen sympatiserar med den skolskjutande transan som mördade kristna barn och lärare. Nu planeras våldsamma transdemonstrationer där man kräver mer blod, om staten försöker stoppa deras “rätt” att skära av barn deras könsdelar. En halvtimme in kollar vi den direktsända presskonferensen med Jimmie Åkesson och finansminister Elisabeth Svantesson. Inlägget Israelfrågan, transterrorn och folkräkningen dök först upp på Dagens Svegot.

Det här avsnittet handlar om meditation! Vi har träffat Axel Wennhall som är meditationscoach och författare till boken Meditation - ett inre äventyr. Axels liv kom att förändras totalt efter att han upptäckt kraften i att meditera regelbundet. Från att ha en intensiv karriär som PR konsult är det numera kraften och fördelarna i meditation som Axel vill sprida och förmedla. Vi pratar om Axels egen historia, vi pratar om hur vår hjärna fungerar och hur meditation tränar oss i att bättre förstå våra egna tankar. Hur länge behöver man meditera för att få effekt? Vilka förutsättningar behöver man för att meditera?Vi pratar också om skillnaden mellan mindfulness, meditation mind wandering. Passa på för efter intervjun så får vi en riktigt skön meditation av Axel, så var beredd på att kunna stanna upp, kanske sätta dig ner och meditera en stund med oss. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Arbetsplatstidning! Har ni en sådan?   Här har ni alla tipsen av ingen mindre än Per Andersson! Då tänker ni "Han den rolige i Grotescogänget?" Neeej, han den tråkiga i proppellerfabriken i norra skärgården såklart!   Det visar sig dock att det kanske är fel Per Andersson som fått cred som en av Sveriges humorkungar då proppellergänget kommit på ett så in i bomben fantastiskt namn på sin arbetsplatstidning!   Du får även ett helt drös med organiseringstips från Per som är en del i folkrörelselinjen med sin historia både som bemanningsanställd och flitig arbetsplatsskrivare Länkar: Folkrörelselinjen: https://folkrorelselinjen.com/ Ljudboken hopsnackat: https://folkrorelselinjen.com/bokserien/hopsnackat/ljudbok/ E Böckerna: https://folkrorelselinjen.com/bokserien/e-bocker/   Nu kan även ni bli medlemmar i Fack You Podcast Arbetarkulturella Förening! Medlemskapet gäller i 1 år och du kan själv välja din medlemsavgift (ex: 500, 100, 200 eller helt valfri summa). Swisha ditt namn och e-postadress till nummer 123 09 084 26   https://www.facebook.com/fackyoupodcast http://instagram.com/fackyoupodcast https://www.tiktok.com/@fackyoupodcast   Ljud och musik: Introlåt: The WTF Singalong - Melody Sheep

Ring P1 från Umeå om bland annat förbud mot ryska visum, folkrörelsens plats under ett valår, och sportjournalister som tar ut segern i förskott. Programledare: Steffen Renklint, ansvarig utgivare: Olof Ekelid

Sara Kinberg har lagat mat (!?) och lagt en liten kvist på köpebean! Torbjörn Averås Skorup ger väldigt starka streamingtips! Vi pratar med Moa Lindstedt om Lizzos nya album "Special". Lisa Nord tittar förbi och ger oss P3 Nyheter om den historiska domen om folkrättsbrott och Sri Lankas ex-presidentens exilturné. Håkan Sävlind är en av Sveriges bästa barristor och försöker lära oss allt om kaffe. Sara bjuder på kokkaffe! Gangnam Style! Programledare: Kodjo Akolor, Torbjörn Averås Skorup och Sara Kinberg

Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Kodjo Akolor, Sara Kinberg och Torbjörn Averås Skorup. Vi pratar om domen mot Hamid Noury, som ska avtjäna livstids fängelse för avrättningar av politiska fångar i Iran 1988. Många samlades utanför Stockholms tingsrätt för att ta del av den historiska domen, den första gällande de folkrättsbrott som begicks i Iran under 80-talet. Sedan drar vi ut på en resa i Sri Lankas, numera före detta, presidents fotspår. Han har lämnat landet efter de massiva folkliga protesterna men verkar inte helt på det klara med vart han ska ta vägen nu.

Nyheterna Radio 15:00

Elon Musk har köpt Twitter, sossarna har slutat Twittra och Ibrahim Baylan (S) har infört folkräkning. Allt detta, och lite till, i veckans avsnitt av Generation YX som åter igen gästas av Johan Pensar.https://www.nongrata.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Radio Folkungen går igenom riksdagsomröstningarna om folkräkning och hyrda fängelseplatser. Utöver detta går vi igenom SVT's tafatta försök att krishantera det mordförsök där en kvinna kastades ner i ett 25 meter djupt gruvschakt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mark Klamberg, professor i folkrätt gästar P3 krim för att prata om den senaste händelseutvecklingen i Ukraina. Vilka lagar gäller och vad innebär Sveriges nya lag om aggressionsbrott? Tidigt torsdag morgon blev Ukraina invaderat av Ryssland. Stora delar av omvärlden har fördömt agressionen. Men vilka internationella lagar gäller vid ett krigsutbrott, vilka konsekvenser kan angreppet få för Ryssland på lång sikt och vilka mer specifikt kan åtalas för brott?- Teoretisk kan man ställa personer till svars som genomför ett krig. Men det kommer bara ske om man kan gripa och rent fysiskt ställa de här personerna inför rätta. Men just nu är det orealistiskt, säger Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.Intervjun med Mark Klamberg gjordes under torsdag förmiddag. Programledare:Evalisa Wallin Viktor AhldénMedverkande:Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitetProducent: Viktor PapiniReporter: Linnea HjortstamKontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon, Whatsapp & Signal: 0734-61 29 15

Mark Klamberg, professor i folkrätt gästar P3 krim för att prata om den senaste händelseutvecklingen i Ukraina. Vilka lagar gäller och vad innebär Sveriges nya lag om aggressionsbrott? Tidigt torsdag morgon blev Ukraina invaderat av Ryssland. Stora delar av omvärlden har fördömt agressionen. Men vilka internationella lagar gäller vid ett krigsutbrott, vilka konsekvenser kan angreppet få för Ryssland på lång sikt och vilka mer specifikt kan åtalas för brott?- Teoretisk kan man ställa personer till svars som genomför ett krig. Men det kommer bara ske om man kan gripa och rent fysiskt ställa de här personerna inför rätta. Men just nu är det orealistiskt, säger Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.Intervjun med Mark Klamberg gjordes under torsdag förmiddag. Programledare:Evalisa Wallin Viktor AhldénMedverkande:Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitetProducent: Viktor PapiniReporter: Linnea HjortstamKontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon, Whatsapp & Signal: 0734-61 29 15

Är meditation ett verktyg för självförverkligande eller är det en andlig praktik? Den före detta buddhistmunken Björn Natthiko Lindeblad som dog för fjorton dagar sen bidrog till att göra meditationen populär i Sverige. Hör meditationscoachen Axel Wennhall om vad som väckte hans intresse. Även meditationsläraren Kanja Odland, präst i det zenbuddhistiska samfundet och Birgitta Sommarbäck som är diakon i Hägerstens församling i södra Stockholm medverkar. Hör även Katarina Plank, religionshistoriker och lektor vid Karlstads universitet.Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Anders Diamant Sidekick: Fernando Arias

Anna träffar PGS ordförande Henrik Carlborg och pratar om internationell rätt, historia och nutid med utgångspunkt i Palestinagruppernas nya skrift, Vad säger folkrätten? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ronie Berggren och Pelle Zackrisson analyserar de kanadensiska lastbilschaufförernas protester mot Corona-vaccinmandat. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Den svenska oljeindustrins mäktigaste man åtalas för medhjälp till ett folkrättsbrott med tusentals dödsoffer mitt i ett Afrika sönderslitet i råvaruförbannelsens mörker. Rubriken är i det närmaste som hämtad från en Hamiltonfilm, men nu har den långa utredningen hos den internationella åklagarkammaren nått i mål och den 11 november väcktes åtalet mot Ian Lundin, rockstjärnan i den gigantiska Lundinsfären och ordförande i Lundin Energy. Åtalet är unikt, och följer efter årtionden av affärer i högriskområden som gjort familjen Lundin ofantligt rik, men också omåttligt kontroversiell. Nu riskerar arvtagaren ett långt fängelsestraff för brottsanklagelser rörande händelser från 25 år tillbaka i tiden. Vad var det som hände egentligen, och varifrån kommer alla konspirationsteorier? Det ska vi föröka reda ut i det här extrainsatta avsnittet av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, och med "vi" menas programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Nyheterna Radion 12.00

Det här avsnittet handlar om meditation! Vi har träffat Axel Wennhall som är meditationscoach och författare till boken Meditation - ett inre äventyr. Axels liv kom att förändras totalt efter att han upptäckt kraften i att meditera regelbundet. Från att ha en intensiv karriär som PR konsult är det numera kraften och fördelarna i meditation som Axel vill sprida och förmedla. Vi pratar om Axels egen historia, vi pratar om hur vår hjärna fungerar och hur meditation tränar oss i att bättre förstå våra egna tankar. Hur länge behöver man meditera för att få effekt? Vilka förutsättningar behöver man för att meditera?Vi pratar också om skillnaden mellan mindfulness, meditation mind wandering. Passa på för efter intervjun så får vi en riktigt skön meditation av Axel, så var beredd på att kunna stanna upp, kanske sätta dig ner och meditera en stund med oss.Vill du veta mer om Axel kan du kika in på hans hemsida: https://www.wennhall.com För mer inspiration, tävlingar och erbjudanden, gå in på https://www.vitalista.se och anmäl dig till vårt nyhetsbrev. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hotad!? Kan det verkligen vara så att UD:s folkrättssakkunnige känner sig tvingad att lämna Sverige av rädsla för sin och sin familjs säkerhet? Men gör han bara inte sitt jobb då han slåss för sin sak, att värna om Sverige? Och vad är det egentligen den svenske underrättelseofficeren samtalar om med dess sovjetiska motsvarighet om U137? Gäst: Bo Theutenberg, F d Ambassadören och UD:s Folkrättssakkunnige, professorn (emeritus) i folkrätt. En podd av: Mikael Hylin Musik: Anton Fossum-Hylin Omslagsfotot: Kapten Anatolij Gusjtjin (till vänster), befälhavare på den sovjetiska ubåten U-137 som gick på grund i Gåsefjärden i Karlskrona skärgård. Foto: ANDI LOOR/SCANPIX Friskrivningsklausul: Berättelserna, de fakta som presenteras samt synpunkter och åsikter som uttrycks i denna Podcast är endast synpunkter av de som presenterar och/eller intervjuas och återspeglar inte Spionpoddens officiella policy eller ståndpunkt. Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Spionpodden är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen. En ideell självständig podcast som inte styrs eller ägs av någon tredje part. Disclaimer: The stories told, facts presented, and views and opinions expressed in this Podcast are solely those of the presenter or interviewee and do not reflect the official policy or position of Spionpodden. Spionpodden is independent in relation to political, religious, economic, public and private special interests. A non-profit independent podcast that is not controlled or owned by any third party.

Hör fortsättningen av det höga spelet kring den värsta kränkningen av svenskt territorium sedan Andra världskriget. U137 sitter fast, på grund på ett skär i militärt skyddsområde utanför Karlskrona. Hör ÖB.s ganska okända rapport samt den kompletterande rapporten från händelserna kring U137. En unik inblick i det som hände kring ubåtskränkningarna, mitt inne i pudelns kärna. Men hur var det (är det) egentligen med Sverige, det sovjetiska guldet, krediterna och det "färgade" kassaskåpet i UD:s källare (lokaler)? Gäst: Bo Theutenberg, F d Ambassadören och UD:s Folkrättssakkunnige, professorn (emeritus) i folkrätt. En podd av: Mikael Hylin Musik: Anton Fossum-Hylin Omslagsfotot: Kapten Anatolij Gusjtjin (till vänster), befälhavare på den sovjetiska ubåten U-137 som gick på grund i Gåsefjärden i Karlskrona skärgård. Foto: ANDI LOOR/SCANPIX Friskrivningsklausul: Berättelserna, de fakta som presenteras samt synpunkter och åsikter som uttrycks i denna Podcast är endast synpunkter av de som presenterar och/eller intervjuas och återspeglar inte Spionpoddens officiella policy eller ståndpunkt. Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Spionpodden är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen. En ideell självständig podcast som inte styrs eller ägs av någon tredje part. Disclaimer: The stories told, facts presented, and views and opinions expressed in this Podcast are solely those of the presenter or interviewee and do not reflect the official policy or position of Spionpodden. Spionpodden is independent in relation to political, religious, economic, public and private special interests. A non-profit independent podcast that is not controlled or owned by any third party.

Blir resultatet alltid gott när företag vill göra gott? Och hur gör man det bäst? Vi ställde frågan till Sara Damber, grundare till organisationen Friends och bokaktuell. Det blir allt vanligare att företag vill bidra till goda syften. Men trots att samhällsengagemanget hos företag ökar så ökar inte pengarna till ideella organisationer, säger Sara Damber. Folkrörelsen som blev en industri Hon är grundare av organisationen Friends som jobbar förebyggande mot mobbning och aktuell med boken En handelsresande i godhet: min rapport från folkrörelsen som blev en industri. Vi anar en kritik i titeln. Tycker hon att storföretagen kör över den ideella sektorn? - Inte riktigt så, säger Sara. Men jag tycker det är synd att företag ibland tar hjälp av reklambyråer för att formulera sitt "why", sitt syfte, istället för att fundera över hur de kan driva sin kärnaffär på ett så rättvist och bra sätt som möjligt. Ansvarstagande företag, tycker hon, borde först och främst se till att deras produkter tillverkas på ett schysst sätt, med bra arbetsvillkor för anställda, att de rekryterar för mångfald och så vidare. Bjud på kompetens istället för att vika kartonger Ett annat misstag företag gör, menar Sara, är att skicka högutbildade medarbetare att vika kartonger eller bjuda på soppa för att hjälpa en ideell rörelse. Då tycker hon det är smartare att förmedla sin spetskompetens till den ideella organisationen så att de i sin tur kan hjälpa mer och fler. Under många år jobbade Sara för Kinnevik med sociala entreprenörer, framför allt i Afrika och Östeuropa. Där var syftet just att dela med sig av näringslivets spetskompetenser till sociala eldsjälar och på så sätt stötta både dem och det eldsjälarna jobbade för. Saras tips till företag som vill göra gott Bli månadsgivare till en ideell organisation. Det skapar trygghet och bidrar till långsiktighet för organisationen. Ta ansvar för den position och makt ni har genom att se över hur ni producerar, transporterar, säljer och rekryterar: helt enkelt bedriver er egen verksamhet. Och glöm inte det mellanmänskliga. Än idag när Sara ser en nål från Friends där det står Hej! blir hon glad. Idén bygger på hennes egen erfarenhet som mobbad på högstadiet. För det var en annan människa som till slut bidrog till att mobbningen upphörde och det gjorde han genom att se henne i ögonen och säga just "Hej", istället för att frysa ut henne som alla andra gjorde. Vår partner Twitch Health har tre frågor till dig som känner att ert hälsoarbete står och stampar. Når era hälsoaktiviteter bara de redan frälsta? Erbjuder ni redan en rad förmåner och aktiviteter? Har ert hälsoarbete sett ungefär likadant ut de senaste åren? Du hittar Twitch Healths samlade erfarenheter och lärdomar från forskning och över 20 års arbete med kunder som Karolinska institutet, Spotify och Länsförsäkringar i den här guiden. Vår samarbetspartner motivation.se har en mängd artiklar om ledarskap och den här veckan har vi valt en text om hur idéburet ledarskap kan skapa motivation även i en vinstdrivande organisation. Det handlar om leda med utgångspunkt i verksamhetens idé och visa att man tror på den.

Det är idag på dagen 40 år sedan den värsta kränkningen av svenskt territorium sedan Andra världskriget. U137 går på grund på skäret Torhamnaskär vid inloppet till Gåsefjärden, i militärt skyddsområde utanför Karlskrona. Hör unika rapporter samt det gastkramande spelet mellan UD och regeringen från den person som höll i allt. Men är alla verkligen med på hur Sverige skall agera mot Sovjetunionen? En unik inblick i det som hände kring ubåtskränkningarna, mitt inne i pudelns kärna. Gäst: Bo Theutenberg, F d Ambassadören och UD:s Folkrättssakkunnige, professorn (emeritus) i folkrätt. En podd av: Mikael Hylin Musik: Anton Fossum-Hylin Omslagsfotot: Kapten Anatolij Gusjtjin (till vänster), befälhavare på den sovjetiska ubåten U-137 som gick på grund i Gåsefjärden i Karlskrona skärgård. Foto: ANDI LOOR/SCANPIX Friskrivningsklausul: Berättelserna, de fakta som presenteras samt synpunkter och åsikter som uttrycks i denna Podcast är endast synpunkter av de som presenterar och/eller intervjuas och återspeglar inte Spionpoddens officiella policy eller ståndpunkt. Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Spionpodden är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen. En ideell självständig podcast som inte styrs eller ägs av någon tredje part. Disclaimer: The stories told, facts presented, and views and opinions expressed in this Podcast are solely those of the presenter or interviewee and do not reflect the official policy or position of Spionpodden. Spionpodden is independent in relation to political, religious, economic, public and private special interests. A non-profit independent podcast that is not controlled or owned by any third party.

I veckans avsnitt tar vi upp vad som händer i utredningen av 6-januariattacken och hur det går förhandlingarna inom demokraterna om Bidens stora reformprogram. Men framför allt grottar vi ner oss i den process som nu pågår runt om i delstaterna och som innebär en översyn av valdistrikten utifrån förra årets folkräkning - den så kallade Census. Vad säger resultatet av Census 2020 om hur demografin ser ut i USA - hur har befolkningen förändrats sedan senast och vad får det för konsekvenser? Och så veckans Biden förstås.

Var den avhoppade KGB-översten Oleg Gordievskij - som anses vara den som 1983 räddade världen från ett kärnvapenkrig - verkligen trovärdig och hade han rätt då han pekade ut Pierre Schori var en av de KGB.s främsta svenska tillgångar? Och vad dolde sig bakom de av "misstag" läckta inspelningar till den franska underrättelsetjänsten från ubåtsjakten i Hårsfjärden; vilka och vad var det egentligen? Gäst: F d Ambassadören och UD:s Folkrättssakkunnige, professorn (emeritus) i folkrätt Bo Theutenberg. En podd av: Mikael Hylin Musik: Anton Fossum-Hylin Redaktör: Lærke Rasmussen Omslagsfotot: Ur 'Dagbok från UD' Volym 3: Sid 85. "Den 22 maj 1963 Friskrivningsklausul: Berättelserna, de fakta som presenteras samt synpunkter och åsikter som uttrycks i denna Podcast är endast synpunkter av de som presenterar och/eller intervjuas och återspeglar inte Spionpoddens officiella policy eller ståndpunkt. Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Spionpodden är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen. En ideell självständig podcast som inte styrs eller ägs av någon tredje part. Disclaimer: The stories told, facts presented, and views and opinions expressed in this Podcast are solely those of the presenter or interviewee and do not reflect the official policy or position of Spionpodden. Spionpodden is independent in relation to political, religious, economic, public and private special interests. A non-profit independent podcast that is not controlled or owned by any third party.

Podcast med digitalstrategen Johan Öbrink, om IT-säkerhet i pandemins tidevarv, hur vi ska få in fler kvinnor i IT-branschen och om appen som får Stockholms stads jurister att se rött.

I detta avsnitt möter du Marie Granlund och hennes sidekick Nadjam Malik. De samtalar om folkrörelsearbete och sociala mediers betydelse i vårt samhälle.

Detta avsnitt är det första på vårens serie: Hjälp oss hjälpa dig! Där vi tillsammans försöker hjälpa dig med en fundering eller problem som ni har. Denna veckan har vi en lyssnare som har en hund som tycker det är läskigt med främmande människor och människor som gör mycket ljud ifrån sig!Kontakt:Facebook: Hundfeeling HundfeelingpoddenInstagram: @hundfeelingMail: hundfeeling@hotmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Behövs en oberoende av granskning Sveriges Radio? Fiasko för brittiska Labour. Gängvåld i Minneapolis. 50 år sen almstriden. Hur nära är det en tredje intifada? Folkräkning i Kina. Fartyget Ever Given hålls fortfarande kvar. Komiker hyllar Hasse & Tage.

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Caitlyn Jenner motsätter sig biologiskt födda män i kvinnlig idrott; Biden inför inreseförbud mot Indien; Den demokratiske senatorn Joe Manchin motsätter sig att Washington D.C blir delstat; South Dakotas guvernör Kristi Noem kräver att få skjuta fyrverkerier vid Mount Rushmore på 4 juli; Rekordmånga poliser säger upp sig i Seattle, Washington; Stort hatdrev mot den svarte republikanske senatorn Tim Scott; Mamma i Seattle stämmer staden för att inte ha upprätthållit lag och ordning; Poliser mördas i USA; Biden stoppar de Pentagon-finansierade fortsatta bygget av Trumps mur; Romney buas ut av Trump-anhängare; Lärare i San Diego ville inte undervisa amerikanska barn på grund av Corona, men undervisade illegala, vill även att illegala ska få en gratis advokat; University i North Carolina håller Black Only Healing Session; George W. Bush anser att GOP inte bör vara ett parti bara för vita, anglo-saxiska; Folkräkning i delstaterna kommer att gynna republikanerna; Rekordlåga siffror för Oscarsgalan. ------ STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Mr X är tillbaka i studion och tillsammans med Karl-Mikael Syding går han bl.a. igenom hur regeringsskiftet i USA på verkar börsen, hur dollarn hotas av yuanen, och hur du kan använda teknisk analys för att navigera dig genom det hela. Så tune in för ett fullmatat 20:e avsnitt av Antiloop Podcast. Glöm inte att prenumerera i din podcast-app och lämna gärna en recension så hjälper du oss nå ut till fler lyssnare. Mer information om Antiloop hittar du på antiloophedge.com och på antiloophedge.com/memos får du även tillgång till Antiloops alla memos. Ingenting du hör i Antiloop Podcast är någon form av rekommendation och alla investeringar är förknippade med risken att förlora hela eller delar av ditt kapital. Antiloop Podcast produceras i samarbete med Vexaton Media. 00:00 - Intro 01:16 - Mr X bet på Trump 03:02 - Då tar Kamala Harris över som president 04:00 - Biden-regeringens effekt på börsen 05:29 - Folkrörelsen i aktier innebär många svaga händer 06:27 - Incitament som håller börserna uppe 07:26 - ”Crazy Nancy” köper optioner i Tesla 09:29 - Teknisk analys - verktyg för att hjälpa dig navigera genom marknaderna 14:07 - Aktier vs obligationer 20:04 - Inget inneboende värde i Bitcoin 22:29 - Optionsmarknadens effekter på de underliggande marknaderna 26:55 - Flykt från en dollar som kommer vara reservvaluta lång tid framöver? 31:33 - Kinas penningpolitik - med ända målet att få reservvalutastatus 36:19 - Korrektion inom 2-4 månader

Vi har besök av radio åt allas främste rysslandsexpert och pratar om hur man kan förstå Aleksej Navalnyj, rörelsen runt honom och protesterna mot hans gripande. Är det smart att beskriva honom som rasist, liberal, eller rent av vänsterpopulist? Finns det helt andra sätt att tänka på politiska rörelser? Ni kan följa Volodyas på @VolodyaVagner! […]

Ring P1 från Gävle om bland annat elvägar, aktieutdelning och folkrörelser. Programledare: Jenny Roosqvist, ansvarig utgivare: Kerstin Carlsson

OBS: På onsdag kl 20:00 blir det inringningsspecial och med mig har jag Svegot-profilen Ludvig Delin. Detta är exklusivt för alla galaxhjärnor så stark rekommendation att uppgradera ert medlemsskap om ni vill ta del av detta.Till avsnittet:• Går till botten (eller på grund) med kalabaliken kring LAS (spoiler allt är potentiellt sett fejk & gh..)• Svensk politiks Nallebjörn har tallat på fel brön• Folkräkning stoppas p.g.a. taktiskt ointresse• Ebba Busch stöter på skampatrull på Aftonbladet• Trumps omvända sailerstrategiTwitter: https://twitter.com/lognarnastempelFacebook: https://www.facebook.com/Lögnarnas-tempel-110919467157772/Spreaker: https://www.spreaker.com/show/4228256Spotify: https://open.spotify.com/show/2TKA1iFGnjpLzpV6lFIQajYoutube: https://www.youtube.com/channel/UC2X8BgVsNWqcy11mOMU0W5QVK https://vk.com/lognarnastempelTelegram https://t.me/lognarnastempelMail lognarnastempel@tutanota.comStötta oss här https://www.patreon.com/lognarnastempelSamt här: https://www.subscribestar.com/lognarnastempel

Finansinspektionens kommentar på effekterna av höjda riskvikter för bankerna saknar all trovärdighet, Peab borde hantera sin krishantering mer transparent och förslaget att stärka folkbokföringen i områden med stor trångboddhet är ett myrsteg i rätt riktning men mycket mer behövs för att komma till rätta med problemen i våra utsatta områden. Det menar Lennart Weiss i Veckans Aktuellt. Kontakta oss på: 
podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Sista avsnittet i serien Folkrörelser i Finnskoga-Dalby behandlar hembygdsrörelsen. (VB 1983-01-21)

Turen har kommit till kooperationen som förändrade handeln på landsbygden för hundra år sedan. (VB 1983-01-24)

Skyttarna var tidigt ute och bildade föreningar. (VB 1983-01-05)

Skidåkarna i norra Värmland var tidigt ute med att bilda klubbar. Påskyndare var ofta folk utifrån. (VB 1982-12-10)

Idrottsrörelsen växte sig stor. I det här avsnittet handlar det främst om fotbollen. (VB 1982-11-26)

⚠️ Beroendeframkallande ⚠️ Vi vill varna för att avsnittet innehåller ämnet Trädskådning som är kraftigt beroendeframkallande! (Forskning kommer snart att bevisa det) Vi lägger grunderna och beskriver förutsättningarna för hur du på bästa sätt skådar träd i staden. Varför är det en mycket trevligare hobby än fågelskådning och vilka tips och trix har vi för att på ett enkelt sätt ta reda på vad ett helt okänt träd heter på latin. Både Gustav och Anton har haft problem med den tuffa nattfrosten och fler sorter har fått sig en törn. Anton hänger upp sig på att solskydd inte är framtiden för att skapa skugga på lekplatser, oavsett om en försöker sälja det med barnkonventionen som argument.

Den här gången handlar det om arbetarrörelsens framväxt i tidigt 1900-tal.

Nykterhetsrörelsen hade många anhängare under sina tidiga år för över hundra år sedan. Det var då det.

Efter missionsföreningens intåg i bygden i mitten av 1800-talet följde andra religiösa rörelser - frälsningsarmén, pingströrelsen och baptismen.

Andra hälften av 1800-talet och början av 1900-talet var folkrörelsernas tid. I en serie kommer jag att presentera de större strömningarna i nordligaste Värmland. Först ut är läsarna, här företrädda av missionsförsamlingen (VB 1982-08-).

Stater använder det globala nätet för att uppnå varierande mål (lyssna exempelvis till avsnitt ett). Hur kommer folkrätten in? Cyberförsvarspodden har intervjuat Ola Engdahl på Utrikesdepartementet i ämnet. Det visar sig att det just nu händer mycket på området. Några stater vill se en utveckling av folkrätten, medan flertalet föredrar andra lösningar. För en tid sedan gästade Cyberförsvarspodden en annan podcast, kallad Höjd Beredskap. Den produceras av Aftonbladet Ledare. Avsnittet kan ni lyssna till här.  Cyberförsvarspodden är en podcast från FRA. Den drivs av Cecilia&John.

Denna kväll har vi en särskild gäst, ELLEN DAVID FRIEDMAN, från Vermont, USA. I över trettio år har Ellen varit aktiv i National Education Association in Vermont, varit med och startat Vermont’s Progressive Party 1981 (där bland annat Bernie Sanders är förbunden) samt varit aktiv i Labor Notes Policy Committee. Framförallt har hon organiserat facklig mobilisering underifrån, genom Rank-and-File-strategier, huvudsakligen på arbetsplatser inom skola och vård. JULIA LINDBLOM är journalist på Arbetaren. Hon har länge bevakat arbetsplatskampsfrågor, så som bulgariska vårdarbetares organisering och protester, de sociala strejkerna i Italien, strejkerna på Amazon samt följt strejkrätten i svensk kontext. Under kvällen kommer Julia att kommentera Ellens arbete och lyfta sina ingångar. BJÖRN A BORG är f.d. hamnarbetare och ordförande i Svenska hamnarbetarförbundet (1970-2010). Han har beskrivit förbundet som ”ett gräsrotsförbund som bygger från basen och uppåt”. I dialog med Ellen i relation till rank-and-file-strategierna kommer Björn dela med sig av den mångåriga erfarenheten av att ha organiserat de autonoma men samarbetande avdelningarna som Hamnararbetarförbundet består av, liksom berätta om hur striderna har hanterats. Under kvällen kommer även FRANCES TUULOSKORPI som är erfarenhetsförmedlare och redaktör för skriftserien Folkrörelse på arbetsplatsen, med böcker som Hopsnackat, Hopskrivet, Slutsnackat och Om strejker, berätta om vikten av basorganisering och erfarenhetsutbyte. Salong Marx är denna höst ett samarbete mellan CMS, c.off och ABF Stockholm.

Måndagen den andra december inleds årets klimattoppmöte, COP25, i Madrid Spanien. Sedan förra året har pressen ökat från människor världen över som har gått ut på gatorna med krav på snabbare klimatåtgärder. Inför mötet har flera olika forskarstudier visat att klimatarbetet måste ta en drastisk vändning för att klara Parisavtalets mål: att jordens temperaturökning ska hejdas vid 1,5 grad. En specialpodd med valda delar ur Ekots rapportering från om klimatet och klimattoppmötet i Madrid, COP25. Hör Anders Wennersten, reporter Ekot, Johan-Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent, Björn Djurberg, Kina korrespondent och Annika Digreus, Klimatreporter. Programledare: Marcus Nilsson Producent: Lasse Boström Tekniker: Marie Persson Ekot ekot@sverigesradio.se

Folkrörelseentusiasten Anders Petterssons funderar mycket på hur man bäst fångar upp människors engagemang i dagens alltmer digitaliserade civilsamhälle

Folkrörelseentusiasten Anders Petterssons funderar mycket på hur man bäst fångar upp människors engagemang i dagens alltmer digitaliserade civilsamhälle

Wikileaks-grundaren Julian Assanges öde har åter igen blivit aktuellt sedan han mer eller mindre kastades ut från Ecuadors ambassad. Folkrättsexpert Mark Klamberg har följt fallet sedan han begärdes utlämnad till Sverige och menar på att det kanske hade varit allra bäst om Julian Assange hade kommit hit redan från första början. Allra mest för hans egen skull. Detta är Teknikveckan Special om Julian Assange. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Wikileaks-grundaren Julian Assanges öde har åter igen blivit aktuellt sedan han mer eller mindre kastades ut från Ecuadors ambassad. Folkrättsexpert Mark Klamberg har följt fallet sedan han begärdes utlämnad till Sverige och menar på att det kanske hade varit allra bäst om Julian Assange hade kommit hit redan från första början. Allra mest för hans egen skull. Detta är Teknikveckan Special om Julian Assange. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Cecilia Tengroth från Röda Korset reder ut vad folkrätten är. Ett internationellt regelverk som påverkar oss i vardagen men också säger vad som är tillåtet i en konflikt. I Sverige är vi bra på att följa folkrätten men det finns vissa områden av folkrätten som är under attack eller utmanas i andra delar av världen. Även om vi i Sverige gör rätt behöver vi vara vaksamma så att regelverken vi varit överens om i många många år inte urholkas utan fortsätter arbeta för att vår gemensamma värld ska präglas av gemenskap. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Om 2000-talet ska bli socialdemokratins andra århundrade behöver svensk arbetarrörelse lära sig av sina europeiska syskons väg. Jag samtalar med Peter Gustavsson om den artikel han skrivit i ämnet och också om den bok som är på gång.

I det här avsnittet tittar vi närmre på några av de mekanismer för ansvarsutkrävande som det internationella samfundet har till sitt förfogande vad gäller att hålla ansvariga till svars i Burma. De befälhavare som anklagas för grova folkrättsbrott av FN-utredare kan… Inlägget Podcast: Vägar till ansvarsutkrävande för folkrättsbrott i Burma dök först upp på Svenska Burmakommittén.

Genomgången finns även som youtube genomgång under länken: https://youtu.be/7NqHMRMDRq0  

Är det verkligen fred vi vill ha? I så fall måste vi veta vad fred är. Dan Jönsson läser Immanuel Kants "Om den eviga freden" och inser att vi kanske aldrig riktigt har vetat. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Någonstans i ett kontrollrum i staden Langley i den amerikanska delstaten Virginia rör en människa sin hand över ett tangentbord. Vi får tänka oss scenen ungefär som vilket större myndighetskontor som helst, med rader av blinkande datorskärmar, pappmuggar med automatkaffe, folk i lediga kontorskläder bekvämt tillbakalutade på sina snurrstolar som då och då hojtar något till en kollega eller fäller en förströdd kommentar om inget särskilt. En helt vardaglig miljö alltså bara det att var och en av de här datorerna i verkligheten är ett dödligt vapen. När fingrarna utfört sitt kommando på tangentbordet lyfter en så kallad drönare från ett hangarfartyg i Indiska Oceanen, minuten senare exploderar ett hus någonstans i Jemen och ett okänt antal människor dör. Operationen går att följa via gps på datorskärmen, kaffet i pappmuggen hinner knappt svalna innan det är klart. Det görs flera hundra av den här sortens robotattacker varje år några stycken om dagen de allra flesta i Afghanistan, men också i Somalia, Pakistan och alltså Jemen: länder där USA inte officiellt befinner sig i krig men där man alltså ändå uppenbarligen anser sig ha rätt att fälla bomber. Frågan är: om dessa tillslag, eller vad vi nu ska kalla dem, inte är att se som krigshandlingar, vad är de då? För personen i kontrollrummet har det förmodligen ingen praktisk betydelse, lika lite som för den som sprängs i luften. För alla oss andra, däremot, kan det kanske vara av visst intresse. makten att definiera vad som är vad tillkommer den som har de tyngsta vapnen.  Jag tycker nog att han kunde ha förutsett den här situationen, Immanuel Kant, när han 1795 skrev sin traktat Om den eviga freden. Kanske inte just att krig i framtiden skulle föras med datorstyrda robotar men däremot att det skulle kunna dyka upp en Storebror som påstår att krig är fred, och faktiskt få folk att acceptera det: eftersom gränsen mellan krig och fred är på väg att suddas ut. Och eftersom makten att definiera vad som är vad tillkommer den som har de tyngsta vapnen. Som pacifist var han trots allt inte helt naiv, Kant det är med en sorts besvärjande ironi han inleder sin lilla skrift med den berömda bilden av en värdshusskylt föreställande en kyrkogård, Zum ewigen Frieden. Som för att redan från början göra klart att den enda riktigt beständiga freden är den där alla människor är döda. Nu var han inte fullt så cynisk heller, när allt kommer omkring. Kants fiktiva traktat är skriven i upplysningens anda, och genomsyras av en trotsig förnuftstro, en övertygelse att människan trots historiens förskräckande spår har förmågan att utvecklas till det bättre inte för att vår moral i sig skulle förädlas, utan helt enkelt för att vi med tiden inser att vi alla tjänar på gemensamma principer och civiliserade institutioner. Kants vision är en folkrättslig världsfederation av suveräna republiker, bundna till varandra genom några enkla grundsatser, som förbud mot stående arméer och skuldsättning för militära ändamål. Men att denna korta skrift fått så stor betydelse beror nog mest på dess dubbla perspektiv, att den så ledigt förenar en historiskt luttrad realism med en idealistisk framstegstanke. Kanske kan man rentav säga att det är här den moderna fredstanken föds, i dessa visionära, lätt naiva tankar om en fredlig världsordning säkrad genom ömsesidigt bindande principer. Folkrätten som begrepp är svår att tänka sig utan inspirationen från Kant. det vi alla var emot, kriget, förblev i stort sett lika otydligt som, låt oss säga ondskan. Men en sak slarvade han med, tyvärr och det gäller just definitionen av vad fred är. De krig som Kants traktat avser att förhindra är de som utspelar sig mellan suveräna stater. Hans fredsbegrepp utgår med andra ord från det som i modern fredsforskning kallas negativ fred. Om inbördeskrig och befrielsekrig säger den ingenting än mindre om det som idag brukar ingå i det så kallade positiva fredsbegreppet, det vill säga sådant som mänskliga rättigheter, frånvaro av sociala konflikter, rasism och segregering. I traktatens allra första artikel fördömer han den sortens fredsslut som ingås med baktanken om ett nytt krig de har ingenting med verklig fred att göra, hävdar Kant, men glömmer sedan bort att tala om hur dessa baktankar ska avslöjas och överhuvudtaget precisera vad de innebär. Fred blir ett tillstånd som är på en gång självklart och problematiskt, ett begrepp så diffust att det för en av historiens största tänkare borde te sig närmast oanvändbart. Jag tror faktiskt att ett av fredsrörelsens historiska misstag är just att den har struntat i den här frågan. När jag själv, för många år sedan, höll på med fredsaktivism minns jag inte att vi egentligen någonsin diskuterade saken. Vi jobbade med konkreta frågor, för kärnvapennedrustning, mot vapenexport, och det gjorde vi säkert rätt i. Visst fanns en diskussion om huruvida krig ibland kunde ses som rättfärdiga, om freden alltid var att föredra till varje tänkbart pris, för att citera Hoola Bandoolas gamla låt. Pacifisterna hade sina organisationer, antiimperialisterna sina men det vi alla var emot, kriget, förblev i stort sett lika otydligt som, låt oss säga ondskan. Det här har gjort att myterna fått fritt spelrum. Att Sverige har haft fred i över tvåhundra år trots att landet deltagit i krig både med trupper under internationell ledning och genom att sälja vapensystem, eller delar av vapensystem, till krigförande länder är ett exempel på en sådan myt. Men viktigare är de seglivade föreställningarna om stora mäktiga imperier och deras förmåga att garantera fredliga förhållanden. Idealet här är den så kallade Pax Romana under det romerska kejsardömets första tvåhundra år en guldålder som stått modell för begrepp som Pax Britannica, den period mellan Wienkongressen och första världskriget när den brittiska flottan kontrollerade världens handelsvägar, och den så kallade Pax Americana vi numera brukar sägas leva under. Men den romerska freden krävde, precis som den brittiska, ständig krigföring i imperiets periferier för att hålla illusionen vid liv. Och vår tids amerikanska fred bygger på ett globalt system av hundratals militärbaser, ständiga förebyggande krig och hemliga, robotbaserade operationer utan krigsförklaring. Allt till priset av halva världens samlade militärbudget. Med sådana förutsättningar känns utsikterna till en evig fred mest dystopiska. Det så kallade världssamfund som i vår tid upprätthåller den globala ordningen tycks tyvärr förväxla fred med militär och ekonomisk stabilitet. Att läsa Kants lilla traktat idag är ganska nedslående när man ser till hur få av hans idéer som förverkligats ta bara de båda grundläggande förbuden mot yrkesarméer och mot skuldsättning för militära ändamål detta trots idoga försök att bygga permanenta, mellanstatliga institutioner och på så vis ersätta makt med rätt. Man vill ju gärna tro att det är möjligt men rätt ersätter inte makt så länge makten att avgöra vad som är rätt är bortom all rättslig kontroll. Försök själv föreställa dig: den lilla staden någonstans i Jemen; människor samlas till marknad när ett av husen på torget oväntat exploderar. Krig, eller fred? I en rättslös värld spelar den frågan ingen roll. Dan Jönsson, författare och kritiker   Litteratur Immanuel Kant: Om den eviga freden. Översättning Alf W Johansson. Daidalos, 2018.

Den tidiga socialdemokratin, 68-vänstern och dagens feminister kan beskrivas som delar av en och samma sociala rörelse som omfamnat den svenska staten. Vår brist på att förstå detta förhållande och hur vi själva kan påbörja formeringen av en social rörelse diskuteras i #5 av Skandinavisk Frihets fördjupningsprogram Kontraperspektiv, medverkar gör Björn Herstad och Carl Oscar Andersson.    Fördjupningsartiklar: Teori i praktiken Folkrörelser och det organiska Hegemoni börjar i egna leden Männerbund som handling Fascistiska hipsters Boktips:  Revolt eller reform : Sverige inför revolutionerna i Europa 1917-1918 av Carl Göran Andræ  

En ny fråga i den kommande folkräkningen rör upp känslor, ytterligare en minister har fått lämna administrationen och en av konservativ medias stjärnor - Laura Ingraham - har tagit ledigt. Medverkande: Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef, Anders Ask, utrikesredaktör på Ekot, Sanna Thorén Björling, tidigare USA-korrespondent för DN.  Programledare: Henrik Torehammar Producent: Åsa Secher

Veckans gäst är Charlotte Sundåker. Hon är proffs på att hjälpa företag att utvecklas och det gör hon genom utbildning, affärsutveckling och styrelsearbete. Tidigare så var Charlotte VD på Hyper Island och det var också där hon gjorde sin första ordentliga karriärresa. Under hennes period som VD var hon med och ledde en riktigt turn-around. Hon sitter numera bland annat i styrelsen för Wise Group, Svenska Filminstitutet, Nextory, Folkrättskretsen och är efterfrågat stöd i digital transformation. Vi kommer att prata om allt från jämställdhet till hur det är att plötsligt hamna i den yttersta ledarrollen. Vi kommer förstås också att få följa med i Charlottes resa från barndom och framåt. Häng med och lyssna! Kontakt: eva@womenforleaders.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Möt fotbollens filosof och det svenska kollektivets försvarare, Erik Niva. I sin nya bok ”Jag är fotboll” tar han med oss till jordens mest avlägsna platser och berättar om en fotbollsklubb i Japan som räddade ett helt samhälle efter att staden drabbats av en tsunami. Erik Niva är Sveriges mest respekterade och prisbelönta sportjournalist. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Floden av vittnesmål om sexuella övergrepp och trakasserier under nätkampanjen #Metoo väcker krav på granskning och rannsakan. Nu föreslås en sanningskommission där både offer och förövare ska höras. Men går det att använda Sydafrikas modell för amnesti för våldsbrott under apartheid mot till exempel sextrakasserier på svenska arbetsplatser? Folkrättsrådgivaren Fredrik Svensson från Fonden för Mänskliga Rättigheter reder ut vad en sanningskommission egentligen är och vilka juridiska befogenheter den kan ha. TV-licensen ska ersättas med en individuell skatt, det är riksdagspartierna i public serviceutredningen eniga om. Ökar eller minskar det risken för politisk styrning av innehållet i radio och TV? Medieforskaren Anu Koivunen berättar hur det har det gått med YLE i Finland, sedan man där införde public service-skatt. Och i vår serie med partiernas valgeneraler kommer Kristdemokraternas nye valgeneral Peter Kullgren till studion.

Alex Bengtsson är förbundsordförande för Tillsammansskapet, en rörelse som fortfarande håller på att växa fram. Hur gick det till från idé till lokal aktivism till ett demokratiskt förbund och en nationell rörelse . Vi samtalar[...]

I veckan pratar vi om Lundin Petroleum och brottsmisstankarna, ett lightfeministiskt twitterutspel från en saudisk prins, tre bortglömda val och flygskatten man tänker ska hindra Arktis undergång. PS: I podden pratar vi om republikanska partiets primärval i Frankrike. Vid ett tillfälle säger vi att Francois Hollande ännu inte sagt om han kommer att ställa upp för omval. Det var sant, när vi spelade in podden torsdag 1/12 klockan 13.00. Under kvällen hann han dock meddela att han inte kommer att ställa upp för omval, så det vet vi nu när vi publicerar podden.Medverkar gör också Johan Brosché, konfliktforskare vid Uppsala Universitet. Trevlig lyssning! /Isabelle och Jonatan

Nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, väckelserörelsen och idrottsrörelsen ser dagens ljus under andra delen av 1800-talet. Gemensam nämnare? Musikens vikt så klart! Hör Stefan Bohman berätta mer. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg. AVSNITTETS LÅTLISTA: https://open.spotify.com/user/1126630471/playlist/2gbDJhAlBmt9xS8RV7CO2L Den svenska musikhistorien produceras av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss på dsm@sverigesradio.se Producent: David Rune Sändningsdatum i FM P2: 2016-11-30 kl. 16.30

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ni talade, vi lyssnade. Podden är igång igen and all of Eternia is at peace. Denna gången vill vi ha lite nya lyssnare med fräscha funderingar och tycker därför att just DU ska tipsa dina vänner och bekanta lite extra mycket. Inlägget #130: Superblodmånen, intelligent liv på jorden och folkrättskämpen Sauron. dök först upp på Superlife Podcast.

Calle Norlén: Dagens skällsord - framtidens honnörsord. Jessika Gedin: Den drabbande elefanteffekten. Johan Hakelius: Hemliga sällskap blir den nya folkrörelsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Calle Norlén: Dagens skällsord - framtidens honnörsord. Jessika Gedin: Den drabbande elefanteffekten. Johan Hakelius: Hemliga sällskap blir den nya folkrörelsen. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Komikern Marika Carlsson fortsätter att undersöka hur det är ställt med demokratin i Sverige och besöker människor runt om i landet som har tankar och funderingar om vårt demokratiska statsskick. I den andra delen av Marika om demokrati vrider och vänder man på den andra paragrafen i grundlagen som handlar om alla människors lika värde. I programmet får vi bland andra möta personer som på ett eller annat sätt utsatts på grund av sin sexuella läggning, religiösa tillhörighet eller funktionsnedsättning. Folkrättsexperten Ove Bring ger ett historiskt perspektiv på synen om människors lika värde, om hur principen har och fortfarande kränks samt vilka konsekvenser det får.

Det är full fart framåt, överallt! Panelens Joakim Rindå, Gilda Romero och Mårten Andersson träffas igen och pratar om att Riksteatern fått en ny vd sedan sist. Succén Anbud Live diskuteras och Mårten får veta att han var det bästa med hela dagen. Vi får också följa med till regionala höstträffar i Mundekulla och Lundsbrunn.

Tatueringar finns idag överallt. På stranden. I staden. På landet. På flickvänner. På pojkvänner. På mammor och på pappor. Ja, tatueringar finns på morfäder och farmödrar och snart även på fan och hans moster också. I höstsäsongens första program tar vi en titt på detta fenomen som bara växer och växer och bokstavligen breder ut sig över allt fler och fler svenska kroppar. Frågan är - varför har det blivit så populärt? I höstsäsongens första program har vi rest till Arbrå i Hälsingland. Där flagnar färgen från husen längs huvudgatan, Konsum har lagt ned och folk flyttar därifrån, som från många andra mindre orter i Sverige. Men här finns sedan en tid också en business som blomstrar och lockar långväga resenärer att ta sig hit för att spendera pengar – och det är tatueringssalongerna. För idag är tatueringar långt ifrån något kontroversiellt, som det var tidigare. De är inte längre tydliga tecken på något utanförskap, eller att man har med en sjöman, kåkfarare eller biker att göra. Inte heller signalerar de längre att personen är en riktig rocker. Vem som helst kan idag se ut som Tommy Lee i Mötley Crüe 1987. Och gör det också. Idag betraktas tatueringar som en modeaccessoar, tillgänglig för alla. Att gadda sig är idag ungefär lika laddat som att skaffa sig ett trendriktigt hipsterskägg, eller en märkesväska. Det vill säga, inte särskilt alls. Vilket bidrar till populariteten. För ju ofarligare, desto folkligare. Man skulle helt enkelt kunna påstå att den utbredda förekomsten av tatueringar – och inte bara i Sverige– är ett av de allra största modeskiftena som skett under senare år. Ja, kanske det största. I programmet tar vi en titt på hur tatueringar – och de tatuerade –har betraktats i Europa och USA sedan fenomenet fick fart tack vare den unge tatuerade snyggingen Omiah från Tahiti, 1775. Justin Bieber och andra pojkbandsmedlemmar kan bara drömma om det intryck han lyckades göra på samtiden, och framtiden. Vi tar också upp tatueringar inom modevärlden och möter en man som har funderat på det här med att ångra, men inte vilja ändra, en tatuering. Veckans gäst är Birgitta Svensson, professor i etnologi vid institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet. Hon är också författare till boken Tatuering, ett sinnligt äventyr.

Idag ska vi prata om en rykande het bock, som - trots att destruktiviteten börjar bli en årlig ritual - ändå blir en medial händelse: Björn Rosengren. /// Amnesty vill att afrikanska stater ska passa på att gripa George Bush för krigsförbrytelser när han hälsar på. Det kanske inte är korrekt etikett? - Vi kollar om de har ett case i "Folkrättsskolan" med Mark Klamberg. /// Och så är det dags att utmana dagens sidekick Lena Resborn i nyhetsquizzet.

Nya Vågen från Umeå handlar om en folkrörelses uppgång, fall och efterdyningar. Varför uppstod Umeå hardcore - den politiska musikrörelse som exploderade i början på 90-talet och som fick en hel generation att spola kröken och sluta äta kött. Hur kunde den locka så många och framför allt- vad finns kvar idag? Folkrörelsearkivet i Västerbotten har börjat samla in material från den gyllene eran. I studion: Peder Stenberg, sångare i popbandet Deportees och tillika forskare i kultur- och medievetenskap, Karin Holmgren, arkivchef på folkrörelsearkivet i Västerbotten, Emma Swanström sångare i punkbandet Epidemics och musikern Mattias Alkberg. Och så tittar Nya vågen närmare på teaterspråket och hur det rör sig över gränserna, såväl de nationella som de personliga. Sedan flera år pågår ett samarbete mellan svenska och skotska skådespelare och vi tar avstamp i Västerbottensteaterns föreställningen "Hohaj" av Elisabeth Rynell, där den skotske skådespelaren Matthew Zajac spelar på svenska. I studion Ellenor Lindgren, dramatiker och skådespelare och Robert Herrala, projektledare vid Västerbottensteatern. Veckans panel består av Åsa Sundman, Pierre Martin och Nancy Bladfält. Programledare: Viktor Hariz Producent: Kerstin Berggren

Har NATO-insatsen gått för långt när vi hjälpt till att störta Kadaffi - och vad får vi i så fall för straff? Det blir Folkrättsskola med professor Ove Bring. /// Vi läser artiklar om att det är Frankrike, nej USA, nej RYSSLAND som ska ta åt sig äran för ett fritt Libyen - Sonja sorterar i kön till credd-hyllan. /// Och efter att Reinfeldt hyllat Läckbergs svenska värderingar - vi försöker förstå statsministerns syn på svenskhet genom deckarintrig.

Inför Ship to Gaza 2 pågar en massa debatter - som om det var juridiskt korrekt av israel att borda förra sommarens konvoj. Det låter inte som något man borde ha en åsikt om, utan något som det finns ett ja eller nej svar på - det reder vi ut i vår Folkrättsskola!/// Sveriges radio har återigen pissat på sitt opartiskhetsuppdrag - denna gång om fjärilar som sätts på piedestal i P1. Sonja letar upp smutsen på de små kulörta flygande odjuren! /// Miljöminister Carlgrens svarta skinjacka i talarstolen har väckt debatt om klädstilen i plenissalen. Henke T tycker det finns en mycket viktigare fråga - har den öppet homosexuella centerpartsten för en gång krossat myten om att bögar har bra klädsmak?!/// Dessutom konstaterar Henke T att damotbollsVM är amatörmässigt. Och att det är en feministisk seger!

Är bögarna på 10-talet vad sälarna var i politiken på 80-talet? När Lady Gaga är gästredaktör på en morgontidning skriver hon mest om HBT-frågor. Vi försöker förstå varför. /// Planeten jorden anklagar mänskligheten för klimatförstörelse i en fejkrättegång! Vi är i djupt trubbel - bara den skarpaste försvarsadvokaten kan hjälpa oss nu: Sonja Leister tar sig an fallet! /// Muammar Gadaffi har fått en häktningsorder on his ass. Folkrättsskolan reder ut: Hur rädd ska han vara?

Juholt förlåter sin förskingrande kk:s synder. Henrik Torehammar ser beviset för att mannen från Oskarshamn inte bara aspirerar på att bli sossarnas frälsare. /// Ny rapport: Svinis-vaccinet ökar risken för narkolepsi! Men vem är skyldig? Henrik Torehammar granskar sitt eget ansvar som vaccinations-lobbyns megafon vintern -10. /// Repression är all kunskaps moder! Efter en dryg månad av Libyen-rapportering är det dags för lärar-dottern Sonja Lesiter att ge Henrik en uppsträckning i Folkrättsskolan - vad har han egentligen lärt sig? (OBS OBS det vankas tysk pedagogik...) /// Mer folkrätt: Qatar säger att Libyens opposition som landets legitima ledning. Men varför skulle det självutnämda "Nationella libyska rådet" vara mer legitimt än en självutnämnd DET-clown?

"Inbördeskrigsliknande tillstånd" har blivit ett mantra i vinter - från Elfenbenskusten, genom Nordafrika, till arabiska halvön. Men när slutar något att bar l i k n a ett inbördeskrig? Folkrättsprofessor Ove Bring reder ut. /// Anders Borg fortsätter att läxa upp bankerna för att de tjänar för mycket pengar! Emmy Rasper frågar sig: Har Reinfeldt närt en kommunist vid sin barm?! /// Isbjörnen Knut ska stoppas upp och ställas ut. Ok, vi stannar precis där: Exakt v a r f ö r vill vi flå, fylla och ställa ut de vi älskar? Vi försöker förstå människans relation till djuren. /// Uppdrag Granskning granskar sexköparna och kommer fram till att torskarna är "helt vanliga män". Kanske inte helt vanliga: De köper ju ändå sex. Men den intressanta frågan kanske är varför de köper sex?

När vi ser en Magnus Uggla i solbrillor kliva ut ur en Farmor Anka-bil under ett flickparasoll tänker vi - clown. Men hur ser Libyerna själva på Kadaffi, är han mer en DET clown, med blod i mungipan? /// Om jag hör att folk "samlats på x-torget", att något "rapporteras av al jazeera på plats" och att en diktator/kung "som flyr landet" - vad har jag då? Nästan Bingo! I vårt Media-Arabrevolutionsbingo. /// För dig som inte vill göra som Reagan och ta genvägen och kalla honom "Mellanösterns galna hund" - vi lär dig hur du ska uttala hans namn korrekt! /// Det pratas om folkmord i Libyen - eller är det bara ett brott mot mänskligheten? Och spelar det i så fall någon roll? Folkrättsexperten svarar!

Folkrättsvidriga byggen på Västbanken verkar hota hela fredsprocessen i Israel/Palestina. Vi förklarar: Bosättare - så funkar de! /// Trodde du svenska val var jobbiga - försök välja mellan brittiska bröder i labour, pekskärmsrösta i venezuela eller hitta en 80talist att leda Nordkorea! /// FN har utsett ett sändebud för UFO-kontalter. Hur pratar man egentligen med aliens? /// Nu drar vi igång eftervalsanalysen i P3 - i dagens panel frågar vi Julia Skott, Anagina och Victor Report: Did facebook kill the valhemlighet? /// Och SD rekryterar nya funktionärer på Flashback. Liv Strömquist förklarar vad man får om man fiskar i den dammen.