Podcasts about folkr

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättelse: I lunchekot sa vi att Londonbörsen var ner med 0,1 procent. Men den siffan är inaktuell, rätt är att Londonbörsen är stängd idag.

Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson om folkrätt och bistånd och om vilken utrikespolitik SD vill driva som regeringsparti. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots att utrikespolitik inte ingår i Tidöavtalet så har Sverigedemokraterna fått stort genomslag i regeringens utrikespolitik under mandatperioden, enligt Aron Emilsson.”Vi har ju inte minst förhandlat fram en historisk omläggning av bistånds- och utvecklingspolitiken i fyrpartikrets, där Sverigedemokraterna har varit högst delaktiga och gjort ett ordentligt fotavtryck. Även budgetsamarbetet är ju fullskaligt, så utrikesförvaltning och andra budgetposter som rör det internationella samarbetet har ju också förankrats hos oss”, säger Aron Emilsson.Aron Emilsson säger att han tycker att utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har gjort ett bra jobb i det stora hela, och på frågan hur han som Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson och ordförande i riksdagens utrikesutskott skulle ställa sig till att själv bli utrikesminister efter valet svarar han:”Då har jag en beredskap för att axla ett sånt uppdrag, om jag får frågan. Vi är långt därifrån nu. Vi ska vinna ett val först och ha regeringsförhandlingar om innehållet i politiken också. Men jag är inte främmande för det”, säger Aron Emilsson.Vilken skulle du säga att skillnaden blir i den svenska utrikespolitiken om Sverigedemokraterna blir ett regeringsparti istället för ett samarbetsparti?”Den viktigaste skillnaden är att vi vill se en samlad doktrin där vi i ännu högre utsträckning fokuserar på att stärka säkerheten och motståndskraften i Nordeuropa och Östersjöområdet. Det finns inte möjlighet att i tillräckligt hög grad göra detta inom EU. Inom NATO finns all möjlighet att också ha fördjupade regionala samarbeten. Där ser vi en konkret utveckling. ””Folkrätten inte komplett”USA och Israels krig mot Iran är inne på sin tredje månad, världsekonomin är i gungning och oljepriserna stiger. Inget slut på krisen är i sikte. Vad anser Aron Emilsson om USA:s krigföring och strategier i Iran?”Till att börja med tror jag att någon form av militär intervention i Iran var ofrånkomlig mot bakgrund av den humanitära dimensionen, att vi har en islamistisk regim som har mördat uppåt 40 000–50 000 av sina medborgare, och kanske fler, ofta på ett bestialiskt sätt. Då kan inte omvärlden stå vid sidan av och bara titta på. Där är folkrätten inte komplett, så någon typ av ingripande hade behövts. Men vi är i ett läge nu där jag menar att det saknas ett tydligt mål, det saknas en plan för ett avslut. Det här gör att också allt mer i omvärlden börjar bli irriterade över att Hormuzsundet är stängt och det påverkar vår tillgång till energi och energipriser”, säger Aron Emilsson.USA:s och Israels militära anfall mot Iran, bryter det mot folkrätten? ”Sannolikt gör det det genom att man inte har försökt att få till en resolution genom FN:s säkerhetsråd för att göra ett ingripande, till exempel. Men å andra sidan vet man att det hade varit omöjligt, för i säkerhetsrådet sitter Ryssland och har vetorätt. Ryssland är allierad med Iran. Så det hade inte kunnat genomföras. Så det är lite av ett moment 22. Och något var man kanske tvungen att göra.”Du brukar ju säga att Sverige tjänar på den här regelbaserade världsordningen, att det är bra för små länder som Sverige med regler som reglerar vad militärt starkare länder kan göra. Är inte folkrätten en grundbult i den svenska utrikespolitiken? ”Jo, det är det och det kommer det fortsatt att vara. Men som jag sa så tror jag att den är inte komplett idag. Folkrätten måste kompletteras och det internationella samfundet måste samlas kring vad är det som inte räcker till idag? Därför att vi är ju blockerade att kunna genomföra något så länge Ryssland sitter i säkerhetsrådet och har vetorätt”, säger Aron Emilsson.Vad är det som behöver tillföras menar du i folkrätten? ”En tydlig humanitär dimension till exempel. Att det finns en klausul om att omvärlden kan gripa in, och inte ställas inför rätta för att man t .ex. går in för att skydda en civilbefolkning som massakreras av sin egen regim” Kan man säga att USA :s och Israels krig handlar om det? Den humanitära dimensionen, att rädda en civilbefolkning undan tyranni? ”Det har åtminstone varit en av målsättningarna man har presenterat i inledningen av kriget och kanske en av de största förhoppningarna som exiliranier världen runt ändå uttrycker på gator och torg. Sen så har vi som sagt inte sett att det målet har uppnåtts till fullo. Ett regimskifte har ju inte skett och demokratisering hoppas vi för framtiden naturligtvis”, säger Aron Emilsson. Öppnar för samtal med talibanernaSverigedemokraterna har, enligt Emilsson, haft ”tydligt fotavtryck” i omläggningen av svenskt bistånd, där bistånd nu bland annat används för att förmå länder att ta emot sina medborgare som Sverige vill avvisa. Exempelvis har regeringen skrivit ett avtal med Somalia där Somalias regering får biståndspengar för ett projekt nära den somaliska premiärministern. Regeringen ska tillsammans med EU-kommissionen även hålla samtal med talibanregimen i Afghanistan för att göra utvisningar dit möjliga. Oppositionen menar att det vore att legitimera talibanerna. Sverige erkänner inte den islamistiska regimen och har inga formella diplomatiska kontakter med dem. Tycker Aron Emilsson att det vore bra om Sverige hade diplomatiska kontakter med talibanregimen? ”Helst inte, och så få som bara möjligt. Men vi har ju haft konsulära ärenden och vi har haft ett behov att också få återbäring på ett bistånd som ges. Kan vi kombinera det så är det nödvändigt naturligtvis”, säger Aron Emilsson. Gäst: Aron Emilsson, Sverigedemokraternas utrikespolitiska talespersonProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Pontus MattssonProducent: Maja Lagercrantz Tekniker: Erland von HeijneIntervjun spelades in torsdag 30 april 2026.

Folkrätten faller samman och den regelbaserade världsordningen är död. I vår nya postliberala värld gäller den starkes rätt, och någon väg tillbaka till det gamla finns inte. Så låter det ibland när de gemensamma spelreglerna för världens länder diskuteras. Men har inte stormakter alltid gjort som de vill? Bryter verkligen den gamla ordningen samman, och om den gör det – är det bara dåligt? Med David Stavrou, journalist och korrespondent för israeliska Haaretz och Marie Jacobsson, jurist och folkrättsexpert. Programledare: Magnus Thorén.

Det händer mycket i världen, bl.a. pågår ett krig mellan Israel/USA och Iran. Det sätter den internationella rätten i blixtbelysning. Vad har den för betydelse? Fungerar den fortfarande? Bidrar folkrätten till fred i världen eller är regelverket överspelat?Detta viktiga ämnen diskuterar vi i avsnitt 69 av Advokatsamfundpodden.  Medverkande:Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitetJoakim Lundqvist, advokat vid advokatbyrån Bratt Feinsilber HarlingMia Edwall Insulander, generalsekreterare Sveriges advokatsamfundWilly Silberstein, moderator

Försvarsminister Pål Jonson (M) om kriget i Iran, om lättade amerikanska sanktioner mot Ryssland och om kärnvapendialogen med Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I USA:s och Israels pågående krig mot Iran har Nato skjutit ned åtminstone tre iranska robotar i, eller på väg mot Nato-landet Turkiet. Vad skulle Sverige göra om Turkiet bad om hjälp enligt Natos artikel 5? ”Vi följer ju det noggrant och vi är allierade med Turkiet och 30 andra länder. Och Natos högste befälhavare, SACEUR, har ju också vidtagit beredskapsåtgärder för att stärka den södra flanken. Det finns europeiska allierade som är i regionen med Patriot-robotar och det vidtas åtgärder för att hålla den flanken stark”, säger försvarsminister Pål Jonson (M). Men vad gör Sverige? ”Vi har inte fått någon förfrågan av vare sig Turkiet eller något annat land om att bidra med några resurser. Det har till del att göra med att vi har väldigt mycket på tallriken också här uppe på den norra flanken, naturligtvis. Men i övrigt så, Turkiet har ännu inte åberopat artikel 4-konsultationer eller, som Natos generalsekreterare sade, att det finns inte skäl med under nuvarande omständigheter med artikel 5. Men vi följer naturligtvis situationen och utvecklingen i regionen noggrant och inte minst hur det påverkar en allierad som Turkiet. Vi har ju nära dialog också med andra länder på södra flanken och diskuterar med dem hur deras säkerhet påverkas av detta”.Lättade sanktioner mot rysk oljaSedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har Sverige gett militärt stöd till Ukraina till ett värde av 103 miljarder kronor, för att Ukraina ska kunna försvara sig mot Ryssland. Enligt Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, är sanktionerna mot den ryska energisektorn ”av stor betydelse” för att bromsa den ryska förmågetillväxten. Men under torsdagen meddelade USA att man tillfälligt lättar på sanktionerna mot rysk olja. Hur ser försvarsminister Pål Jonson på det? ”Vi tycker inte att det är bra att man lättar på sanktionerna. Vi uppmanar alla att hålla ett så högt tryck på Ryssland som möjligt. Det är ju också en förutsättning för att förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina ska ha framgång. Det handlar om att öka det militära stöd till Ukraina så Ukraina kan förhandla från en styrkeposition och om att öka trycket mot Ryssland genom ökade sanktioner, ökade aktiviteter mot skuggflottan och saker som helt enkelt begränsar och förnekar den ryska handlingsfriheten”, säger Pål Jonson. Kriget mot Iran och folkrätten USA:s president Trump startade kriget mot Iran utan att först söka stöd från kongressen, sina allierade eller FN:s säkerhetsråd. Hur ser Pål Jonson (M) på det sättet att starta krig?”I en traditionell folkrättslig bedömning så finns det sannolikt inte stöd för det här. Samtidigt ska man vara klar över att det iranska agerandet inte heller ryms inom folkrätten, givetvis. Man har ju bara det senaste året angripit oppositionen och tagit ihjäl tiotusentals människor. Iran är ett land som också angriper andra länder nu i regionen och Iran har också agerat mot Sverige genom alltifrån Johan Flodéus där man har gjort rena kidnappningar och lejt personer för att kunna angripa diplomatiska installationer i Sverige. Så Irans agerande ryms inte heller inom folkrätten”, säger Pål Jonson.Franska kärnvapen i Sverige? Frankrike ska skaffa fler strategiska kärnvapen och nyligen bjöd president Macron in Sverige och sju andra europeiska länder till en fördjupad dialog om samarbete kring kärnvapenavskräckning. I ett tal som Macron höll förra veckan på en ubåtsbas sade han att slutmålet är att tillfälligt kunna placera delar av landets strategiska flygstridskrafter i allierade länder. Betyder det att han vill kunna ha ett flygplan med kärnvapen i Sverige?”Bland annat säger han ju det. Han säger många olika saker i det talet, det är ett rätt så brett tal. Han påminner också om de åtgärder som Frankrike har gjort för att ensidigt reducera sin kärnvapenförmåga. Man har gått från ungefär 600 ner till 290, man har tagit bort den markbaserade förmågan. Man pratar om icke-spridningsavtalet”, säger Pål Jonson.Jag vill prata om kärnvapen i Sverige. Utifrån att det är en stor debatt här och hur det låter från Frankrike, hur tolkar du vad han säger? ”Frankrike vet om vår doktrin, och den har vi givetvis lyft upp och det tror jag också Danmark har gjort. Så det är inte aktuellt att basera franska kärnvapen på svenskt territorium i fredstid, och det har vi också givetvis deklarerat. Det skulle kunna handla om vilken roll Frankrike vill spela. Det vill säga, hur man hanterar strategisk avskräckning och gemensam kommunikation. Det kan handla om övningar”, säger Pål Jonson. Programledare: Mattias RensmoKommentar: Hîwa AbdelzadehProducent: Maja Lagercrantz och Johanna PalmströmTekniker: Heinz Wennin Intervjun spelades in fredagen den 13 mars 2026.

Enligt experterna är Israel och USA:s angrepp på Iran oförenligt med folkrätten. Vad säger det om angreppet och vad säger det om folkrätten? Behöver folkrätten reformeras? Andreas Ericson diskuterar med Olof Ehrenkrona och Joar Forsell, riksdagsledamot för Liberalerna.

I dagens avsnitt börjar vi med nyheten att Skolverkets generaldirektör avgår. Frågan är om myndigheten förmår att förändras. Vi pratar också om Irankriget, och att folkrättsexperter och politiker förvillar folket med en blandning av förlegad juridik och farligt önsketänkande. Vem tjänar på att hålla liv i illusionen om att världspolitiken är eller kan vara lagstyrd?Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

"I don't need international law", sade Donald Trump efter att USA gripit Maduro i Caracas och fört honom till New York. Men kan man bara strunta i folkrätten? Vad är folkrätten i ett juridiskt perspektiv?  Vi tar även upp HD:s avgörande Andnöden. Kan ett tio sekunder långt strypgrepp vara något annat än misshandel? Knappast. Så varför tog HD upp målet?

Utrikesministern om det säkerhetspolitiska läget och USA:s anspråk på Grönland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) menar att det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt efter USA:s attack mot Venezuela, USA:s anspråk på Grönland och kriget i Ukraina. USA:s agerande i Venezuela är enligt utrikesministern inte förenligt med folkrätten. Hon menar att händelsen utgör ett farligt prejudikat, när den regelbaserade världsordningen utmanas.”Nu skulle jag säga att vi befinner oss vid ett vägskäl där vi måste bestämma om vi ska fortsätta stå upp för folkrätten, vilket jag tycker att vi ska göra. Eller om vi ska öppna upp för någonting annat som jag bedömer är mycket farligare, där det just blir de stora starka makterna som kan ta sig rätt på mindre länders bekostnad”, säger Maria Malmer Stenergard.USA:s anspråk på GrönlandUtrikesministern säger att de amerikanska hoten mot Grönland är mycket allvarliga. Tidigare har hon sagt att det gäller att ha is i magen när USA uttryckt att de vill ta kontroll över Grönland. Men nu säger hon att läget förändrats.“Nu är det inte längre bara ord från den amerikanska administrationen som är annorlunda jämfört med vad vi är vana vid. Vi ser också att de är beredda att snabbt agera. Det såg vi i Venezuela. Det innebär ju att man ska ta det de säger på allvar och agera för att utfallet ska bli i enlighet med vad som är våra intressen”.Men gör det att du ser på hoten på ett annat sätt idag än för ett år sedan med tanke på det som Trump har gjort i Venezuela? ”Jag ser det något annorlunda. Det är baserat på hur man hittills har agerat från den amerikanska administrationen. Jag sprang inte händelserna i förväg då. Jag gör inte det nu, men jag anpassar naturligtvis min politik och mitt agerande utifrån vad vi faktiskt ser”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Utrikesministern medger att USA:s krav om Grönland gör Nato-samarbetet mer ansträngt. ”Det är så klart inte så här det ska låta i en försvarsallians”, säger hon. I en intervju med Donald Trump i veckan fick han frågan vilket som är hans högsta prioritet, Grönland eller att bevara Nato? Donald Trump svarar att ”Det kan bli ett val”, och att Nato i princip är värdelöst utan USA. Maria Malmer Stenergard (M) tycker att uttalandet är mycket olyckligt.”Vi vill ju bevara alliansen. Vi vill ha en stark försvarsallians i Nato”, säger hon, och fortsätter:”Det var därför som beslutet vid Haag-toppmötet i somras var så viktigt. Det innebär att europeiska länder och Kanada gör det som USA har bett oss om i otaliga administrationer. Vi ska ta större ansvar för vår egen säkerhet. Det är tråkigt att det har krävts en så tuff retorik från Trump för att vi verkligen ska ta tag i det här”, säger Maria Malmer Stenergard (M).Men om vi hamnar i ett läge där USA menar att det här blir ett val: Vi vill ha Grönland, annars lämnar vi Nato. Vad tänker du om det? ”Återigen är det här ett hypotetiskt scenario, tack och lov, fortfarande. Vi kommer att göra allt i vår makt för att vi inte ska hamna där”, säger utrikesministern.Maria Malmer Stenergard återkommer till vikten att bevara den regelbaserade världsordningen, och de principer som finns där. Men vilket väger tyngst när det samtidigt är viktigt att hålla sig väl med USA? ”Principerna ligger i grunden och vi ska stå upp för dem. Det är också ett svenskt säkerhetspolitiskt intresse. Man brukar säga att folkrätten är den första försvarslinjen. Folkrätten har, även om den inte alltid följs, tjänat oss väl. Jag bedömer att den kan fortsätta göra det, och då måste vi stå upp för den. (...) Men jag måste också säkerställa att Sverige inte sticker ut på ett sätt som skadar oss”, säger hon.Nygammal världsbildUSA:s agerande i Venezuela och Grönland är exempel på att Monroe-doktrinen från början av 1800-talet, nu har fått nytt liv. En återgång till en världsordning där USA skaffar sig inflytande i Nord- och Latinamerika. Det påminner om den multipolära värld som Rysslands president Putin ofta talar om, att stormakterna Ryssland, USA, Kina ska dominera varsin del av världen. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) tycker att en sådan utveckling skulle vara dåligt för Sverige, och hon menar att USA:s intresse för den västra hemisfären påverkar landets sätt att agera. ”Svaret måste vara att fortsätta stå upp för folkrätten, vilket innebär att länder oavsett var man är belägen i världen och oavsett storlek har territoriell integritet och suveränitet”, säger hon.Vad kan små länder göra?”Samarbeta. I Europa måste vi bli starkare. Hotet från öst och signalerna från väst är helt olika, men svaret måste vara detsamma. Vi måste stärka oss själva militärt och det kräver en stärkt konkurrenskraft och ekonomi. Vi måste samarbeta ännu närmare, kanske reformera beslutsfattandet i Europa för att vi ska kunna vara ännu mer på tårna och en maktfaktor att räkna med”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Programledare: Erika MårtenssonKommentar: Andreas LiljehedenProducent: Johanna PalmströmTekniker: Leonardo Wehlander Intervjun spelades in den 9 januari.

Trump-USAs bortförande av president Maduro har försatt många svenska antikommunister i glädjeyra. Plötsligt är allt vackert tal om folkrätt och nationell suveränitet som bortblåst. Den moraliska måttstock man använt mot Rysslands krig i Ukraina visade sig vara mer känslobaserad än principiell. Nästa munsbit på den amerikanska geopolitiska menyn kan vara Grönland. Vilken måttstock ska man använda då?0:02:50 Socialism, Venezuela och Trump0:15:45 Folkrätt0:35:00 Gustav Fröding, Realism och idealism0:36:05 Nationalism - vad är bra för svenskarna0:45:20 Vätgas - the usual suspects och nästa stora gröna fiasko Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är julafton på onsdag. Så vi släpper veckans avsnitt idag måndag! Simon Wikstrand och hans medgrundare har lyckats med någonting som är nästan omöjligt inom träningsvärlden. Att faktiskt lyckas bygga ett livskraftigt och fungerande bolag som i grunden säljer träningsupplägg. Det finns en enorm mängd tränare, PT´s och influencers som försökt och misslyckats med en sådan satsning. Men, med fokus på att faktiskt anpassa sina upplägg efter kundens hela liv, med en egen techplattform och ett oerhört starkt community så har man lyckats. Det är ett inspirations och insiktsavsnitt för alla som önskar att de fick jobba med det man verkligen tycker om. Avsnittet som fick vår klippare Kristofer att säga "Det här är det bästa hittills". Enjoy!

Vad fan får man för pengarna, egentligen? Jo man får t.ex. Sveriges största folkrörelse! I årets sista avsnitt pratar vi med Lars Carrick som (bland annat) ansvarar för Sysavs återvinningscentraler. Hur såg de första återvinningscentralerna ut, hur gör man när en ny planeras och hur många olika fraktioner ska egentligen få finnas? Förutom att Rustan minns bakåt och att Ann drömmer om stadsnära service så får du också veta hur du sorterar julen!En riktigt sopig podd produceras av Sysav med miljöpedagogerna Ann Nerlund och Rustan Nilsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Folkrätten är mer aktuell än på länge. Krigen i Ukraina och Gaza sätter krigets lagar och ansvarsutkrävande i blixtbelysning. Samhällsvetarpodden möter Mark Klamberg som är professor i folkrätt vid Stockholms universitet och som är en akademiker som ständigt omprövar och parar teoretisk kunskap med praktik på fältet. Han ser hur folkrätten utmanas, men att den också är viktigare än någonsin.

I det här avsnittet möter "Samhällspulsen" Peter Söderlund och Paul Jacobson från Folkrörelsepartiet, ett nytt parti på Sveriges politiska karta. Vi pratar om varför de startar just nu och vilka frågor de vill lyfta fram. Ett avsnitt fyllt av tydliga ställningstaganden och nya perspektiv på Sveriges framtid. Programledare. Rachid El Mounacifi

Pierre Näsman gästas av Bo Theutenberg – Juristen i rikets skuggzoner Bakom diplomatiska ridåer, långt bortom offentlighetens ljus, verkade en av Sveriges mest gåtfulla och inflytelserika tjänstemän: Bo Theutenberg. Som ambassadör och UD:s Folkrättssakkunnige var Theutenberg en av arkitekterna bakom Sveriges säkerhetspolitiska linje under det kalla kriget. Vem var egentligen denne lågmälde jurist och sakkunniga som kom att påverka Sveriges roll i världen mer än de flesta känner till? I tre program avhandlar vi bland annat Theutenbergs bakgrund, böcker, DC3:an, STRIL, Irak, Terrotialvattengränser, Ubåtskränkningar, U137, nyttiga idioter, illigalister och mordet på Olof Palme. För mer info om Bo Theutenbergs böcker klicka här. Del 1 Del 2

Pierre Näsman gästas av Bo Theutenberg – Juristen i rikets skuggzoner Bakom diplomatiska ridåer, långt bortom offentlighetens ljus, verkade en av Sveriges mest gåtfulla och inflytelserika tjänstemän: Bo Theutenberg. Som ambassadör och UD:s Folkrättssakkunnige var Theutenberg en av arkitekterna bakom Sveriges säkerhetspolitiska linje under det kalla kriget. Vem var egentligen denne lågmälde jurist och sakkunniga som kom att påverka Sveriges roll i världen mer än de flesta känner till? I tre program avhandlar vi bland annat Theutenbergs bakgrund, böcker, DC3:an, STRIL, Irak, Terrotialvattengränser, Ubåtskränkningar, U137, nyttiga idioter, illigalister och mordet på Olof Palme. För mer info om Bo Theutenbergs böcker klicka här. Del 1 Del 3

Pierre Näsman gästas av Bo Theutenberg – Juristen i rikets skuggzoner Bakom diplomatiska ridåer, långt bortom offentlighetens ljus, verkade en av Sveriges mest gåtfulla och inflytelserika tjänstemän: Bo Theutenberg. Som ambassadör och UD:s Folkrättssakkunnige var Theutenberg en av arkitekterna bakom Sveriges säkerhetspolitiska linje under det kalla kriget. Vem var egentligen denne lågmälde jurist och sakkunniga som kom att påverka Sveriges roll i världen mer än de flesta känner till? I tre program avhandlar vi bland annat Theutenbergs bakgrund, böcker, DC3:an, STRIL, Irak, Terrotialvattengränser, Ubåtskränkningar, U137, nyttiga idioter, illigalister och mordet på Olof Palme. För mer info om Bo Theutenbergs böcker! Del 2 Del 3

Folkrörelse-sporten fotboll har givit många så mycket. Idag vill vi höra din berättelse om hur fotbollen förändrade ditt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Minns du en speciell händelse från din egen fotbollskarriär? Har du bedårande minnen från sidlinjen, läktaren, tv:n?Eller har du varit med om någon fotbollsrelaterad historia som betytt mycket för dig? Ring och berätta.Vi vill höra just din personliga historia.Dela med dig av din berättelse i Karlavagnen, Sveriges största samtalsrum.Ring eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram.

I två poddavsnitt kommer vi utifrån olika discipliner och perspektiv att belysa frågan VAD SKA VI HA KONSTEN TILL? I den här delen möter vi Åsa Mårtensson från Folkrörelsernas Konstfrämjande och Eva Hoff som är lärare och forskare på Institutionen för psykologi vid Lunds universitet. Åsa Mårtensson är verksamhetsutvecklare på Konstfrämjandet. De arbetar med uppdraget ”Konst för alla” och ser konst som ett sätt att tänka om sig själv och samhället. Åsa har tidigare varit verksam på Statens konstråd och inom kommunal konstverksamhet. Genom åren har hon bland annat ansvarat för- och utvecklat metoder inom konstpedagogik, arbetat som intendent i konsthall och deltagit i stadsutveckling som ansvarig för offentlig konst. Här pratar Åsa om vilken roll konstnärer spelar i samhällsprocesser och för att reflektera över vår samtid och framtid. Eva Hoff är lärare och forskare på Institutionen för psykologi vid Lunds universitet. Hon undervisar inom utvecklingspsykologi, personlighetspsykologi, organisationspsykologi samt kreativitet och genus på grundläggande- och mastersnivå. I det här avsnittet pratar vi om kreativitet, lek, fantasi och låtsaskompisar, men även om hur undervisning med kreativa metoder bör se ut i skolans värld. Och hur viktig är kreativiteten och fantasin för vårt mående? AVSNITTSINFORMATION Produktion: Cecilia Sterner Musik: Jesper Norda Omslagsfoto till poddavsnittet: Simone Ærsøe Foto av Åsa Mårtensson: Cecilia Sterner Foto av Eva Hoff: Torbjörn Sjöholm Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Längd: 39 min 09 sek

Arktis hamnar ofta i periferin i Norden; och Norden är periferi i världen. Det ökar sårbarheten för hybridhot, inte minst när AI bryter ner skyddande språkbarriärer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Renskötsel, eller gruvdrift? Vindkraft, eller orörd natur? I Arktis finns flera samhällsfrågor som destabiliserande krafter medvetet kan försöka polarisera och splittra små lokalbefolkningar kring – befolkningar vars villkor ofta inte uppmärksammas särskilt mycket av majoriteten av befolkningen längre söderut. Små samhällen är extra sårbara för hybridattacker som minskar motståndskraften i strategiskt viktiga områden – och det angår oss alla. Ett program om Nordens sårbarhet och styrka, med professor Gunhild Hoogensen Gjørv från Norges arktiska universitet, Cecilie Hellestveit, freds- och konfliktforskare vid Folkrättsinstitutet i Norge, och Rasmus Leander, föreståndare för Grönlands center för säkerhets- och utrikespolitik vid Grönlands universitet i Nuuk.ReporterYlva Carlqwist-WarnborgProducentLars Broströmlars.brostrom@sr.se

Vikarie Fredrik Wikingsson rycker in med livsregler och avslöjar nytt TVÅNG för 2025! Johanna BESATT av ny tv-serie! Cissan har sett döden i vitögat! Andrev Waldens mobilnummer! Dessutom: Därför HATAR vi genier! 45-årsgräns på opassande komplimanger! Och bekräftelsen vi vill ha hela 2025, tack! Sällskapet Podcast, ditt sällskap - varje söndag med nya livsregler! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Hören I ej hur mäktigt de skalla, ut över världen befrielsens ord?” undrar Henrik Menander i ”Arbetets söner” – arbetarrörelsens första stora kampsång, och den största jämte ”Internationalen”. Men många fler sånger har sjungits genom åren, i demonstrationer och på möten, i kampen för demokratin, socialismen och framtiden. Det här är berättelsen om ”befrielsens ord”, och en unik historisk musikresa.Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.Medverkande i detta avsnitt: Kjersti Bosdotter, tidigare kulturombudsman vid IF Metall, sångboksredaktör och numera ordförande i Arbetarnas kulturhistoriska sällskap. Hennes och Rune Nordins ”Så stiger en sång – kamp- och frihetssånger under hundra år” har varit ett viktigt referensverk. Andra böcker som ligger till grund för avsnittet: ”Henrik Menander – arbetets son: skalden, korkskäraren, tidningsmannen, organisatören” av Jan Svärd, utgiven av Björklund & Tönnheim; och ”Arbetarkultur och kultiverade arbetare : en studie av arbetarrörelsens musik” av Stefan Bohman, Nordiska museets handlingar. Musiken är i huvudsak hämtad från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Den inledande rekonstruktionen är hämtad från skivan ”Folkrörelsernas musik”, utgiven av statliga ”Caprice Records” 1987. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anna Bruce, Senior Researcher at RWI, shares insights from her participation in the review of Sweden by the CRPD Committee and her work on Sweden's current implementation of the CRPD. -Work in progress version of book chapter in Swedish: Bruce, A, Funktionsrättskonventionen: Fördragskonform tolkning i norm(dis)harmoni, Lind, A-S, Thorburn Stern, R. & Österdahl, I. (red.) (2024). Folkrätten i svensk rätt. Ett nytt decennium. Lund: Studentlitteratur : https://rwi.lu.se/pyramid-publications/funktionsrattskonventionen/ -Reports by the students in the Lund Disability Human Rights Clinic on Access to Justice: https://rwi.lu.se/wp-content/uploads/2021/06/From-comittment-to-reality_Acess-to-justice-in-Sweden-for-persons-with-disabilities.pdf -The recorded dialogue between the CRPD Committee and the Swedish delegation: https://webtv.un.org/en/asset/k1d/k1df2kmul9 https://webtv.un.org/en/asset/k1v/k1vc0oy5na -Closing statement from the CRPD Committee after the dialogue between the CRPD Committee and the Swedish delegation: https://tbinternet.ohchr.org/_layouts/15/treatybodyexternal/Download.aspx?symbolno=INT%2FCRPD%2FOCR%2FSWE%2F30th%2F36586&Lang=en -Concluding observation by the CRPD Committee after the dialogue between the CRPD Committee and the Swedish delegation: https://tbinternet.ohchr.org/_layouts/15/treatybodyexternal/Download.aspx?symbolno=CRPD%2FC%2FSWE%2FCO%2F2-3&Lang=en

Är det verkligen fred vi vill ha? I så fall måste vi veta vad fred är. Dan Jönsson läser Immanuel Kants Om den eviga freden och inser att vi kanske aldrig riktigt har vetat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerat i en tidigare version 2018-09-13.Någonstans i ett kontrollrum i staden Langley i den amerikanska delstaten Virginia rör en människa sin hand över ett tangentbord. Vi får tänka oss scenen ungefär som vilket större myndighetskontor som helst, med rader av blinkande datorskärmar, pappmuggar med automatkaffe, folk i lediga kontorskläder bekvämt tillbakalutade på sina snurrstolar som då och då hojtar något till en kollega eller fäller en förströdd kommentar om inget särskilt. En helt vardaglig miljö alltså – bara det att var och en av de här datorerna i verkligheten är ett dödligt vapen. När fingrarna utfört sitt kommando på tangentbordet lyfter en så kallad drönare från ett hangarfartyg i Indiska Oceanen, minuten senare exploderar ett hus någonstans i Jemen och ett okänt antal människor dör. Operationen går att följa via gps på datorskärmen, kaffet i pappmuggen hinner knappt svalna innan det är klart.Det görs flera hundra av den här sortens robotattacker varje år – några stycken om dagen – de allra flesta i Afghanistan, men också i Somalia, Pakistan och alltså Jemen: länder där USA inte officiellt befinner sig i krig men där man alltså ändå uppenbarligen anser sig ha rätt att fälla bomber. Frågan är: om dessa tillslag, eller vad vi nu ska kalla dem, inte är att se som krigshandlingar, vad är de då? För personen i kontrollrummet har det förmodligen ingen praktisk betydelse, lika lite som för den som sprängs i luften. För alla oss andra, däremot, kan det kanske vara av visst intresse.Jag tycker nog att han kunde ha förutsett den här situationen, Immanuel Kant, när han 1795 skrev sin traktat ”Om den eviga freden”. Kanske inte just att krig i framtiden skulle föras med datorstyrda robotar – men däremot att det skulle kunna dyka upp en Storebror som påstår att krig är fred, och faktiskt få folk att acceptera det: eftersom gränsen mellan krig och fred är på väg att suddas ut. Och eftersom makten att definiera vad som är vad tillkommer den som har de tyngsta vapnen. Som pacifist var han trots allt inte helt naiv, Kant – det är med en sorts besvärjande ironi han inleder sin lilla skrift med den berömda bilden av en värdshusskylt föreställande en kyrkogård, Zum ewigen Frieden. Som för att redan från början göra klart att den enda riktigt beständiga freden är den där alla människor är döda.Nu var han inte fullt så cynisk heller, när allt kommer omkring. Kants fiktiva traktat är skriven i upplysningens anda, och genomsyras av en trotsig förnuftstro, en övertygelse att människan trots historiens förskräckande spår har förmågan att utvecklas till det bättre – inte för att vår moral i sig skulle förädlas, utan helt enkelt för att vi med tiden inser att vi alla tjänar på gemensamma principer och civiliserade institutioner. Kants vision är en folkrättslig världsfederation av suveräna republiker, bundna till varandra genom några enkla grundsatser, som förbud mot stående arméer och skuldsättning för militära ändamål. Men att denna korta skrift fått så stor betydelse beror nog mest på dess dubbla perspektiv, att den så ledigt förenar en historiskt luttrad realism med en idealistisk framstegstanke. Kanske kan man rentav säga att det är här den moderna fredstanken föds, i dessa visionära, lätt naiva tankar om en fredlig världsordning säkrad genom ömsesidigt bindande principer. Folkrätten som begrepp är svår att tänka sig utan inspirationen från Kant.Men en sak slarvade han med, tyvärr – och det gäller just definitionen av vad fred är. De krig som Kants traktat avser att förhindra är de som utspelar sig mellan suveräna stater. Hans fredsbegrepp utgår med andra ord från det som i modern fredsforskning kallas ”negativ fred”. Om inbördeskrig och befrielsekrig säger den ingenting – än mindre om det som idag brukar ingå i det så kallade ”positiva” fredsbegreppet, det vill säga sådant som mänskliga rättigheter, frånvaro av sociala konflikter, rasism och segregering. I traktatens allra första artikel fördömer han den sortens fredsslut som ingås med baktanken om ett nytt krig – de har ingenting med verklig fred att göra, hävdar Kant, men glömmer sedan bort att tala om hur dessa baktankar ska avslöjas och överhuvudtaget precisera vad de innebär. Fred blir ett tillstånd som är på en gång självklart och problematiskt, ett begrepp så diffust att det för en av historiens största tänkare borde te sig närmast oanvändbart.Jag tror faktiskt att ett av fredsrörelsens historiska misstag är just att den har struntat i den här frågan. När jag själv, för många år sedan, höll på med fredsaktivism minns jag inte att vi egentligen någonsin diskuterade saken. Vi jobbade med konkreta frågor, för kärnvapennedrustning, mot vapenexport, och det gjorde vi säkert rätt i. Visst fanns en diskussion om huruvida krig ibland kunde ses som ”rättfärdiga”, om freden alltid var att föredra ”till varje tänkbart pris”, för att citera Hoola Bandoolas gamla låt. Pacifisterna hade sina organisationer, antiimperialisterna sina – men det vi alla var emot, kriget, förblev i stort sett lika otydligt som, låt oss säga ”ondskan”.Det här har gjort att myterna fått fritt spelrum. Att Sverige har haft fred i över tvåhundra år – trots att landet deltagit i krig både med trupper under internationell ledning och genom att sälja vapensystem, eller delar av vapensystem, till krigförande länder – är ett exempel på en sådan myt. Men viktigare är de seglivade föreställningarna om stora mäktiga imperier och deras förmåga att garantera fredliga förhållanden. Idealet här är den så kallade Pax Romana under det romerska kejsardömets första tvåhundra år – en guldålder som stått modell för begrepp som Pax Britannica, den period mellan Wienkongressen och första världskriget när den brittiska flottan kontrollerade världens handelsvägar, och den så kallade Pax Americana vi numera brukar sägas leva under. Men den romerska freden krävde, precis som den brittiska, ständig krigföring i imperiets periferier för att hålla illusionen vid liv. Och vår tids amerikanska fred bygger på ett globalt system av hundratals militärbaser, ständiga förebyggande krig och hemliga, robotbaserade operationer utan krigsförklaring. Allt till priset av halva världens samlade militärbudget.Med sådana förutsättningar känns utsikterna till en ”evig fred” mest dystopiska. Det så kallade världssamfund som i vår tid upprätthåller den globala ordningen tycks tyvärr förväxla fred med militär och ekonomisk stabilitet. Att läsa Kants lilla traktat idag är ganska nedslående när man ser till hur få av hans idéer som förverkligats – ta bara de båda grundläggande förbuden mot yrkesarméer och mot skuldsättning för militära ändamål – detta trots idoga försök att bygga permanenta, mellanstatliga institutioner och på så vis ersätta makt med rätt. Man vill ju gärna tro att det är möjligt – men rätt ersätter inte makt så länge makten att avgöra vad som är rätt är bortom all rättslig kontroll. Försök själv föreställa dig: den lilla staden någonstans i Jemen; människor samlas till marknad när ett av husen på torget oväntat exploderar. Krig, eller fred? I en rättslös värld spelar den frågan ingen roll.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturImmanuel Kant: Om den eviga freden. Översättning Alf W Johansson. Daidalos, 2018.

Ida brinner för modell för en dag och vi diskuterar normaliteten "kvinnans lidande" Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

18 oktober. Israel kritiseras ofta för att bryta mot folkrätten när landet försvarar sig mot terror. Är det en rimlig kritik? Hur ska Israel agera för att följa folkrätten? Andreas Ericson frågar Mark Klamberg och Pål Wrange, båda professor i folkrätt vid Stockholms universitet.

Ring P1 från Göteborg om bland annat klimatet, politikers utbildningsnivå och nyttan med en folkräkning. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

VM i Transschack, kast med liten bok i Rosengård och drogliberala Linnéa Bali slår till igen.Mejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén och producenten Dawwa.

Efter en komplex och omfattande utredning inleds nu rättegången mot två före detta toppar inom det svenska bolaget Lundin Oil. Rättegången är planerad att pågå i två och ett halvt år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Carl V Andersson, ekonomireporter och Pär Ivarsson, chef Ekonomiekot

Efter en komplex och omfattande utredning inleds nu rättegången mot två före detta toppar inom det svenska bolaget Lundin Oil. Rättegången är planerad av pågå i två och ett halvt år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Carl V Andersson, ekonomireporter och Pär Ivarsson, chef Ekonomiekot

Stora demonstrationer, upplopp och masstrejker lamslår Israel. Bibi Netanyahus högerregering vill reformera rättssystemet, och vänstern visar upp den sanna betydelsen av dubbelmakt. Vi tittar närmare på vad som händer i Israel, och försöker förstå Jonna Simas kopplingar till Sverige.Stora delar av transrörelsen sympatiserar med den skolskjutande transan som mördade kristna barn och lärare. Nu planeras våldsamma transdemonstrationer där man kräver mer blod, om staten försöker stoppa deras “rätt” att skära av barn deras könsdelar. En halvtimme in kollar vi den direktsända presskonferensen med Jimmie Åkesson och finansminister Elisabeth Svantesson.Dagens Svegot sänder direkt varje vardag klockan 10:00. För att få tillgång till hela arkivet av sändningar i sin helhet, utan reklam, behöver du vara stödprenumerant. Det blir du snabbt och enkelt på https://www.svegot.se/support.

Stora demonstrationer, upplopp och masstrejker lamslår Israel. Bibi Netanyahus högerregering vill reformera rättssystemet, och vänstern visar upp den sanna betydelsen av dubbelmakt. Vi tittar närmare på vad som händer i Israel, och försöker förstå Jonna Simas kopplingar till Sverige. Stora delar av transrörelsen sympatiserar med den skolskjutande transan som mördade kristna barn och lärare. Nu planeras våldsamma transdemonstrationer där man kräver mer blod, om staten försöker stoppa deras “rätt” att skära av barn deras könsdelar. En halvtimme in kollar vi den direktsända presskonferensen med Jimmie Åkesson och finansminister Elisabeth Svantesson. Inlägget Israelfrågan, transterrorn och folkräkningen dök först upp på Dagens Svegot.

Det här avsnittet handlar om meditation! Vi har träffat Axel Wennhall som är meditationscoach och författare till boken Meditation - ett inre äventyr. Axels liv kom att förändras totalt efter att han upptäckt kraften i att meditera regelbundet. Från att ha en intensiv karriär som PR konsult är det numera kraften och fördelarna i meditation som Axel vill sprida och förmedla. Vi pratar om Axels egen historia, vi pratar om hur vår hjärna fungerar och hur meditation tränar oss i att bättre förstå våra egna tankar. Hur länge behöver man meditera för att få effekt? Vilka förutsättningar behöver man för att meditera?Vi pratar också om skillnaden mellan mindfulness, meditation mind wandering. Passa på för efter intervjun så får vi en riktigt skön meditation av Axel, så var beredd på att kunna stanna upp, kanske sätta dig ner och meditera en stund med oss. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Arbetsplatstidning! Har ni en sådan?   Här har ni alla tipsen av ingen mindre än Per Andersson! Då tänker ni "Han den rolige i Grotescogänget?" Neeej, han den tråkiga i proppellerfabriken i norra skärgården såklart!   Det visar sig dock att det kanske är fel Per Andersson som fått cred som en av Sveriges humorkungar då proppellergänget kommit på ett så in i bomben fantastiskt namn på sin arbetsplatstidning!   Du får även ett helt drös med organiseringstips från Per som är en del i folkrörelselinjen med sin historia både som bemanningsanställd och flitig arbetsplatsskrivare Länkar: Folkrörelselinjen: https://folkrorelselinjen.com/ Ljudboken hopsnackat: https://folkrorelselinjen.com/bokserien/hopsnackat/ljudbok/ E Böckerna: https://folkrorelselinjen.com/bokserien/e-bocker/   Nu kan även ni bli medlemmar i Fack You Podcast Arbetarkulturella Förening! Medlemskapet gäller i 1 år och du kan själv välja din medlemsavgift (ex: 500, 100, 200 eller helt valfri summa). Swisha ditt namn och e-postadress till nummer 123 09 084 26   https://www.facebook.com/fackyoupodcast http://instagram.com/fackyoupodcast https://www.tiktok.com/@fackyoupodcast   Ljud och musik: Introlåt: The WTF Singalong - Melody Sheep

Ring P1 från Umeå om bland annat förbud mot ryska visum, folkrörelsens plats under ett valår, och sportjournalister som tar ut segern i förskott. Programledare: Steffen Renklint, ansvarig utgivare: Olof Ekelid

Sara Kinberg har lagat mat (!?) och lagt en liten kvist på köpebean! Torbjörn Averås Skorup ger väldigt starka streamingtips! Vi pratar med Moa Lindstedt om Lizzos nya album "Special". Lisa Nord tittar förbi och ger oss P3 Nyheter om den historiska domen om folkrättsbrott och Sri Lankas ex-presidentens exilturné. Håkan Sävlind är en av Sveriges bästa barristor och försöker lära oss allt om kaffe. Sara bjuder på kokkaffe! Gangnam Style! Programledare: Kodjo Akolor, Torbjörn Averås Skorup och Sara Kinberg

Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Kodjo Akolor, Sara Kinberg och Torbjörn Averås Skorup. Vi pratar om domen mot Hamid Noury, som ska avtjäna livstids fängelse för avrättningar av politiska fångar i Iran 1988. Många samlades utanför Stockholms tingsrätt för att ta del av den historiska domen, den första gällande de folkrättsbrott som begicks i Iran under 80-talet. Sedan drar vi ut på en resa i Sri Lankas, numera före detta, presidents fotspår. Han har lämnat landet efter de massiva folkliga protesterna men verkar inte helt på det klara med vart han ska ta vägen nu.

Nyheterna Radio 15:00

Elon Musk har köpt Twitter, sossarna har slutat Twittra och Ibrahim Baylan (S) har infört folkräkning. Allt detta, och lite till, i veckans avsnitt av Generation YX som åter igen gästas av Johan Pensar.https://www.nongrata.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Radio Folkungen går igenom riksdagsomröstningarna om folkräkning och hyrda fängelseplatser. Utöver detta går vi igenom SVT's tafatta försök att krishantera det mordförsök där en kvinna kastades ner i ett 25 meter djupt gruvschakt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mark Klamberg, professor i folkrätt gästar P3 krim för att prata om den senaste händelseutvecklingen i Ukraina. Vilka lagar gäller och vad innebär Sveriges nya lag om aggressionsbrott? Tidigt torsdag morgon blev Ukraina invaderat av Ryssland. Stora delar av omvärlden har fördömt agressionen. Men vilka internationella lagar gäller vid ett krigsutbrott, vilka konsekvenser kan angreppet få för Ryssland på lång sikt och vilka mer specifikt kan åtalas för brott?- Teoretisk kan man ställa personer till svars som genomför ett krig. Men det kommer bara ske om man kan gripa och rent fysiskt ställa de här personerna inför rätta. Men just nu är det orealistiskt, säger Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.Intervjun med Mark Klamberg gjordes under torsdag förmiddag. Programledare:Evalisa Wallin Viktor AhldénMedverkande:Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitetProducent: Viktor PapiniReporter: Linnea HjortstamKontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon, Whatsapp & Signal: 0734-61 29 15

Mark Klamberg, professor i folkrätt gästar P3 krim för att prata om den senaste händelseutvecklingen i Ukraina. Vilka lagar gäller och vad innebär Sveriges nya lag om aggressionsbrott? Tidigt torsdag morgon blev Ukraina invaderat av Ryssland. Stora delar av omvärlden har fördömt agressionen. Men vilka internationella lagar gäller vid ett krigsutbrott, vilka konsekvenser kan angreppet få för Ryssland på lång sikt och vilka mer specifikt kan åtalas för brott?- Teoretisk kan man ställa personer till svars som genomför ett krig. Men det kommer bara ske om man kan gripa och rent fysiskt ställa de här personerna inför rätta. Men just nu är det orealistiskt, säger Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.Intervjun med Mark Klamberg gjordes under torsdag förmiddag. Programledare:Evalisa Wallin Viktor AhldénMedverkande:Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitetProducent: Viktor PapiniReporter: Linnea HjortstamKontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon, Whatsapp & Signal: 0734-61 29 15

Är meditation ett verktyg för självförverkligande eller är det en andlig praktik? Den före detta buddhistmunken Björn Natthiko Lindeblad som dog för fjorton dagar sen bidrog till att göra meditationen populär i Sverige. Hör meditationscoachen Axel Wennhall om vad som väckte hans intresse. Även meditationsläraren Kanja Odland, präst i det zenbuddhistiska samfundet och Birgitta Sommarbäck som är diakon i Hägerstens församling i södra Stockholm medverkar. Hör även Katarina Plank, religionshistoriker och lektor vid Karlstads universitet.Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Anders Diamant Sidekick: Fernando Arias

Anna träffar PGS ordförande Henrik Carlborg och pratar om internationell rätt, historia och nutid med utgångspunkt i Palestinagruppernas nya skrift, Vad säger folkrätten? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ronie Berggren och Pelle Zackrisson analyserar de kanadensiska lastbilschaufförernas protester mot Corona-vaccinmandat. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Mr X är tillbaka i studion och tillsammans med Karl-Mikael Syding går han bl.a. igenom hur regeringsskiftet i USA på verkar börsen, hur dollarn hotas av yuanen, och hur du kan använda teknisk analys för att navigera dig genom det hela. Så tune in för ett fullmatat 20:e avsnitt av Antiloop Podcast. Glöm inte att prenumerera i din podcast-app och lämna gärna en recension så hjälper du oss nå ut till fler lyssnare. Mer information om Antiloop hittar du på antiloophedge.com och på antiloophedge.com/memos får du även tillgång till Antiloops alla memos. Ingenting du hör i Antiloop Podcast är någon form av rekommendation och alla investeringar är förknippade med risken att förlora hela eller delar av ditt kapital. Antiloop Podcast produceras i samarbete med Vexaton Media. 00:00 - Intro 01:16 - Mr X bet på Trump 03:02 - Då tar Kamala Harris över som president 04:00 - Biden-regeringens effekt på börsen 05:29 - Folkrörelsen i aktier innebär många svaga händer 06:27 - Incitament som håller börserna uppe 07:26 - ”Crazy Nancy” köper optioner i Tesla 09:29 - Teknisk analys - verktyg för att hjälpa dig navigera genom marknaderna 14:07 - Aktier vs obligationer 20:04 - Inget inneboende värde i Bitcoin 22:29 - Optionsmarknadens effekter på de underliggande marknaderna 26:55 - Flykt från en dollar som kommer vara reservvaluta lång tid framöver? 31:33 - Kinas penningpolitik - med ända målet att få reservvalutastatus 36:19 - Korrektion inom 2-4 månader

Nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, väckelserörelsen och idrottsrörelsen ser dagens ljus under andra delen av 1800-talet. Gemensam nämnare? Musikens vikt så klart! Hör Stefan Bohman berätta mer. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg. AVSNITTETS LÅTLISTA: https://open.spotify.com/user/1126630471/playlist/2gbDJhAlBmt9xS8RV7CO2L Den svenska musikhistorien produceras av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss på dsm@sverigesradio.se Producent: David Rune Sändningsdatum i FM P2: 2016-11-30 kl. 16.30

Calle Norlén: Dagens skällsord - framtidens honnörsord. Jessika Gedin: Den drabbande elefanteffekten. Johan Hakelius: Hemliga sällskap blir den nya folkrörelsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.