Podcasts about sigrid undsets

Jakob og Esben besigtiger startopstillingen til det Europaparlamentsvalg, der nærmer sig i horisonten. De ser også på landets nye tænketank, Institut for Vilde Problemer. Ligesom de ser på DF-formand Morten Messerschmidts problemer med at få partiets meningsmålinger op. Dagens lytterspørgsmål drejer sig om George Bush Jr.'s berømte ”Bullhorn Speech”.Værter: Esben Schjørring, politisk redaktør på Altinget, og Jakob Nielsen, ansvarshavende chefredaktør på Altinget.Producer: Emma Klitnæs, podcastassistent.Shownotes:Jakobs anbefaling: Sigrid Undsets rejseroman ”Tilbage til fremtiden”Esbens anbefaling: Teaterstykket At se i mørke om Hannah Arendt på Aveny-TErik Holsteins analyse af Morten Messerschmidts højredrejning på den økonomiske politikBill Pullmans tale fra Independence Day Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Der Nürnberger Übersetzer Hans von der Goltz liest das Vor- und Nachwort zu Sigrid Undsets Roman „Jenny“, eine neue Übersetzung aus dem Norwegischen.

Mange husker Sigrid Undset for trilogien om Kristin Lavransdatter og vet ellers lite om hvem hun var. Sigrid Undset var ikke bare en forfatter i verdensformat, hun var også en skarp og klok samfunnsaktør med stort engasjement for menneskeverd. Visste du at Undset ga alle pengene hun fikk da hun vant Nobelprisen til veldedige formål? Eller at bøkene hennes ble forbudt i Tyskland allerede i mellomkrigstiden på grunn av hennes uttalte kritikk mot nazismen?  Mie har tatt med seg podkaststudio til Sigrid Undsets hjem Bjerkebæk på Lillehammer, for en prat med forfatter, idéhistoriker og Sigrid Undset - kjenner Kristin Brandtsegg Johansen.   I denne podkasten snakker vi om bøker og lesing, i håp om å inspirere deg til å legge fra deg telefonen og plukke opp ei bok. 

Bli medlem i Bokklubben du også. Bøkene vi snakker om finner du alltid på bokklubben.no.    

Der Roman der Nobelpreisträgerin spielt im 14. Jahrhundert und öffnet seine Türen sperrangelweit für eine Zeitreise.

Norsk litteraturfestival Sigrid Undset-dagene tok høsten 2006 initiativ til å utarbeide den norske litterære kanon, fra norrøn tid og fram til i dag. Juryen besto den gang av 10 personer (forfattere, litteraturkritikere og litteraturvitere) og hadde sitt første møte 18. desember 2006. 30. mai 2007 ble Norsk Litterær Kanon, en liste på 25 verk, presentert under litteraturfestivalen.Gjennom seks episoder skal vi vandre gjennom litteraturhistorien, slik den er lagt ned i gatene på Lillehammer. I fjerde episode har vi kommet godt inn på 1900-tallet: Vi starter på Sigrid Undsets plass, går deretter ned til Jernbanegata og stopper rett før fotgjengerovergangen ved Kirkegata, før turen går videre til søndre del av Storgata, omtrent der den krysses av Bankgata, før vi går ned til Kulturhuset Banken og avslutter på Sigrid Undsets plass igjen, der vi begynte. Medvirkende: Morten Jostad og Olav Brostrup Müller See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Alexander Kielland etterlot seg minst 2000 brev. Paulus bygde en religion med brevene han skrev. Astrid Lindgren brevvekslet med 12 år gamle Sara og Sigrid Undsets brev forteller om forfatterens liv fra ungdommen av. Det handler om brev i dagens episode, hvor du også får historien om hvordan det gikk da to 16-åringer sendte brev til en kjent norsk forfatter. Har du skrevet brev til noen i det siste? Det bør du gjøre. Bøkene vi snakker om: - Alexander Kiellands brev (ulike bøker) - Tause kilders tale av Christine Myrvang - Kjære Dea av Sigrid Undset - Paulus' brev av Paulus, essays ved Jorunn Økland - Dina brev lägger jar under madrassen: en brevväxling 1971-2002 av Astrid Lindgren og Sara Schwardt - Katalognr. 49 av Thomas Pynchon -- Innspilt på Sølvberget bibliotek og kulturhus i mars 2021, med Zoom Handy H6-opptaket og Boya-mikrofoner, mikset i Audacity. Medvirkende: Stine Honoré og Åsmund Ådnøy Produksjon: Åsmund Ådnøy

Camilla Bøksle holder innledning om Sigrid Undsets selvbiografiske "Elleve år". Siv Holt og Tore Aune Fjellstad i studio.

Episode 29 Husaby i Skaun. Her var Einar Tambarskjelvets høvdengesete. Jeg har funnet frem et opptak fra 1957 der vi får høre Erik Saltnessand og Anders Skauge fortelle historie fra bygda Skaun. Takk til Ola Skauge som ble med ut og påviste hvor Gildeskålen i Skaun lå. Vi får høre om oldtidfunn rundt omkring på Husaby, Einars vei, teorier om hvorvidt Einar bodde på Husaby eller Gimse og mye mer. Vi får også høre fra Sigrid Undsets roman Kristin Lavransdatter, et utdrag da Kristin kommer til Husaby.

Endelig er det Statsadvokaten som får ordet i den koko rettssaken vår. Heldigvis, for han har visst ikke så lenge igjen, stakkar. Men vi rekker noen avstikkere denne uka også; til Sigrid Undsets seksuelle orientering, Elvis Presleys franske frisørforbilde, og ukas nyord: trøyedus. #karamasov #brødrenekaramasov #dostojevskij #familienkaramasov

Sjefen for bøkene på Sølvberget, Mette Langeland, har lest Sigrid Undsets tre bøker om Kristin Lavransdatter, og har et par ting å si om en av de mest kjente romansene i norsk litteratur. I år er det 100 år siden første bok i trilogien om Kristin Lavransdatter kom ut. I podcasten snakker Mette blant annet om den gangen hun og kollega Tomas Gustafsson skulle "bytte bøker" - han skulle lese ny norsk litteratur, hun gamle klassikere. Les mer om den utfordringen her: https://www.xn--slvberget-l8a.no/Anbefalinger/Lesetips/Tomas-og-Mettes-store-bokbyttehoest -- Medvirkende: Mette Langeland og Åsmund Ådnøy Innspilt på Sølvberget bibliotek og kulturhus i oktober 2020 med Handy Zoom H6 opptaker og Boya-mikrofoner. Mikset i Audacity.

Intermetzo Har overskriften ’Farvel til kulturen’. Georg Metz begræder den totale mangel for kulturlivet som regeringen praktiserer.  De nordiske pilgrimsruter 3 I det tredje og sidste program i serien om Olavsvejene igennem Danmark, Sverige og Norge følger Jørgen Johansen Pilegrimsleden fra Oslo til Trondheim eller Nidaros. Vejen går igennem Gudbrandsdalen og over Dovrefjeldet og en af rejsekammeraterne er Sigrid Undsets romanfigur Kristin...

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman. Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

«Å hjemme seg» - Sigrid Undsets Bjerkebæk I år er det ett hundre år siden Sigrid Undset slo seg ned på Lillehammer. Hun hadde to barn, det tredje var på vei og mannen etterlot hun i Kristiania. Nå sto Kristin Lavransdatter og Bjerkebæk for tur. Men hvorfor Lillehammer ? - Si det, sier museumskonservator Bente Forberg. Hva vet vi egentlig om ekteskapet med maleren Anders Svarstad ? Han ble i hvert fall igjen på Kampen i Kristiania. Kanskje var det at hun hadde gode venner her fra tiden i Roma ? Hun kom nær det området hun valgte som hjemtraktene til Kristin. Og kanskje var det nærheten til friluftsmuseet på Maihaugen, med autentiske middelalderhus og miljøer som kunne vært kulisser i romantrilogien om Kristian Lavransdatter, sier Forberg. I MUSEUM forteller Bente Forberg og Cecilie Skeide fra Lillehammer Museum og de to nye utstillingene som nettopp har åpnet. Den ene er på Bjerkebæk og handler om Sigrid Undsets reiser. Den andre er en kunst- design og interiørutstilling på Lillehammer kunstmuseum som skildrer de kunst og kulturimpulsene som preget Sigrid Undsets liv og diktning. «Å hjemme seg» - Den tittelen fikk vi hjelp til fra Sigrid Undset selv, sier kurator Cecilie Skeide. I både brev og romaner bruker Sigrid Undset det uttrykket. Slik jeg tolker det skaper hun et rede når hun «hjemmer seg» . Der kan hun føle seg hjemme, være trygg og kunne gro og være kreativ. Og det er ikke bare hjemme på Bjerkebæk hun «hjemmer seg». Det er på hotellrom på reiser og i eksil i New York. Da henter hun inn potteplanter, små duppeditter, bøker og fotografier og skaper de rammene hun trenger, sier Skeide. Hundreårsmarkeringen av at Sigrid Undset flyttet til Lillehammer finner vi også i «gjestehuset» på Bjerkebæk. Det er et lite rom, bare 20 kvadratmeter, men der er det funnet plass til sju reiser verden rundt. Blant annet det fem år lange eksiloppholdet i New York under krigen da hun bodde på Hotell Margaret i 97 Columbia Heights i Brooklyn. «Det er fornyes man skal når man reiser» heter utstillingen, det samme Sigrid Undset hadde som motto for sine mange studiereiser. - Helt siden 1997 har vi hatt et rom på Maihaugen med en mengde av Sigrid Undsets esker og arkivsaker. Nå har vi endelig fått tid til å gå gjennom alt og noe av det vi fant viser vi for første gang på denne utstillingen, sier Forberg. Sendt første gang lørdag 15.juni 2019. Programleder Øyvind Arntsen. Med Cecilie Skeide og Bente Forberg. Stemmene til Sigrid Undset og Hans Bendict Undset Svarstad fra NRKs arkiv.

Velkommen til lesesirkelmøte på Bjerkebæk – Sigrid Undsets hjem i Lillehammer tirsdag 7. mai klokken 18.00! NB! Det er svært begrenset plass blant alle potteplantene og askebegrene hjemme hos Sigrid, så her er det førstehen til mølla! Send en epost til christine.lavransdatter.78@gmail.com!

Foredrag i anledning lanseringen av digital utgave av fire skjønnlitterære fragmenter av Sigrid Undset. Nobelprisvinneren Sigrid Undset etterlot seg fire korte påbegynte tekster, begynnelser til noe skjønnlitterært som hun etter noen sider har forkastet. Alle foregår i hennes samtids Kristiania. Fragmentene er udaterte, men må være skrevet i en tidlig fase av forfatterskapet (ca. 1908–1912). De ligger i Undsets arkiv i Nasjonalbiblioteket og utgis for første gang i bibliotekets digitale serie «NB kilder». På dette seminaret presenterer Tone Modalsli og Liv Bliksrud utgivelsen og setter Undsets fragmenter inn i en større sammenheng. https://www.bokselskap.no/boker/undsetfragmenter/tittelside See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Foredrag i anledning lanseringen av digital utgave av fire skjønnlitterære fragmenter av Sigrid Undset. Nobelprisvinneren Sigrid Undset etterlot seg fire korte påbegynte tekster, begynnelser til noe skjønnlitterært som hun etter noen sider har forkastet. Alle foregår i hennes samtids Kristiania. Fragmentene er udaterte, men må være skrevet i en tidlig fase av forfatterskapet (ca. 1908–1912). De ligger i Undsets arkiv i Nasjonalbiblioteket og utgis for første gang i bibliotekets digitale serie «NB kilder». På dette seminaret presenterer Tone Modalsli og Liv Bliksrud utgivelsen og setter Undsets fragmenter inn i en større sammenheng. https://www.bokselskap.no/boker/undsetfragmenter/tittelside See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den norska Nobelpristagaren Sigrid Undset sökte kärleken, traditionen och Gud men kanske mest att att få skapa och tänka fritt. Detta begär präglar ännu hennes skrifter, säger Lena Kjersén Edman. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den intelligenta, drömmande, lite klumpiga och mycket ensamma unga norska kvinnan Sigrid Undset längtade efter en man att älska. En man med vaket intellekt och stort hjärta. Som hennes far, den berömde arkeologen. Eller som dominikanermunken Thomas av Aquino. Hon fick den nio år äldre, enstörige  och gifte norske målaren Ander Svarstad. En man, så ville hon tro, som skulle ge sin kvinna frihet att skapa. Men som samtidigt var sin kvinnas "herre". Det blev inte riktigt så. Men hon fick tre barn och under en tid tre bonusbarn. Dottern Mosse var kognitivt funktionsnedsatt och krävde ständig passning. Det finns problem med att försöka förstå ett författarskap, särskilt ett berömt för skildringar av historiska tider, genom författarens eget liv. Men i den minimala skiss över Sigrid Undsets liv jag här målat upp ryms de teman som så starkt präglar hennes böcker: åtrån, den motstridiga längtan efter frigörelse och tradition, liksom omsorgen om de närmsta ställd mot det inre kravet att få skapa. Tiden räckte nog aldrig till för Sigrid Undset och efter den tråkiga skolgången var avslutad skulle hon dessutom försörja sin mor och sina systrar. Men nätterna fanns. Då höll hon sig vaken med kaffe och cigaretter, läste och skrev. Det första färdiga arbetet var en medeltidsroman. En förlagschef räckte tillbaka manuset med orden: "Försök er inte på historiska romaner fler gånger, lilla damen. Det kan ni inte." 1928 tilldelades hon Nobelpriset i litteratur, enligt motiveringen förnämligast för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv. Undset levde mellan 1882 och 1949 och skrev otaliga artiklar och böcker av skiftande slag. Men när hon en gång fick frågan vilken genre hon egentligen skrev, svarade hon: "Den osedliga". Det norska borgerskapet instämde. Deras läppar smalnade när de läste den laddade inledningsmeningen till hennes debutbok "Fru Marta Oulie": "Jag har varit otrogen mot min man". Det var framgången med den romanen som gav tjugofemåriga Undset möjlighet att resa ut i Europa där hon träffade Svarstad. De gifte sig så småningom och i den vackra Gullbrandsdalen, i det stora huset Bjerkebæk, ville i Sigrid Undset skapa det varma familjehem som hon hade drömt om i sin fattiga ungdom. Drömmen besannades inte, äktenskapet sprack och Undset tillbringade nästan trettio år ensam med barnen i huset. Men när hon arbetade vid skrivbordet led hon av att hon försummade barnen och när hon ägnade sig åt barnen plågades hon av att hon inte författade. I flera romaner skildrar Undset med nertonad lidelse det ambivalenta sambandet mellan kvinnans moderliga omsorg i ständig konflikt med andra drivkrafter: arbete, konstnärskap, frihetslängtan, auktoritetslängtan och sinnliga begär. När hon fick sitt stora genombrott med romanen "Jenny" var hon ännu ung  jämngammal med berättelsens faderslösa frusna tjugoåttaåriga konstnär Jenny Winge. För den plikttrogna och känsliga Jenny är hennes erotiska begär förenat med en längtan efter disciplin och skönhet. Hennes mål i livet är att bevara självaktningen och inte svika sina ideal som kvinna och konstnär om hon inte lyckas, då kan hon inte leva. Själv ville hon skriva liv om människor vilkas nerver arbetar i instinkternas halvmörker inte skapa idealbilder. Många väntade att författaren till "Jenny" skulle gå i bräschen i samtidens sedlighetsdiskussion för "den nya kvinnan". Men även om Sigrid Undset hade stor respekt för det suffragetterna och andra som kämpade för kvinnosaken hade uträttat, propagerade hon aldrig för kvinnlig rösträtt. Istället ironiserade hon över de kvinnokretsar i Norge som hade fått igenom en förändring i vigselformuläret när det gällde hustruns underdånighet i äktenskapet. Med undantag för Selma Lagerlöf och Amalie Skram "de kunde skriva och såg livet genom en kvinnosjäl" uttalade hon sig ofta med skarp tunga om andra kvinnliga författare. Själv ville hon skriva liv om människor vilkas nerver arbetar i instinkternas halvmörker inte skapa idealbilder. Undset var väl på många sätt vad vi idag skulle kalla en särartsfemist. Hon ville se familjen som samhällets kärna och i den kretsen skulle varje människa göra sin plikt. Kvinnan speciellt. Hon såg det som en förlust att samhället i hennes livstid blev alltmer materiellt och manligt. Visst är den erotiska passionen ett bärande tema, men märkvärdigare ändå är skildringen av kärleken till barnen Året efter flytten till Bjerkebaek gav Sigrid Undset ut "Kransen", den första romanen i medeltidstrilogin "Kristin Lavransdotter". I de två första delarna ser vi hennes teman återkomma: "Kransen" handlar om kärlek (och erotik) och fortsättningen "Husfrun" skildrar familjen. Den tredje delen, "Korset", handlar om en viktig sak i hennes liv och verk som vi som ännu inte närmat oss: Gud och Nåden. Sigrid Undset led av en känsla av andlig tomhet, som varken Nobelpris eller succéförsäljning kunde rå på. När den frånskilda, världsberömda författarinnan upptogs i katolska kyrkan var skandalen ett faktum. Men de statiska elementen i läran tilltalade henne. I dess famn tyckte hon sig finna en objektiv sanning, en helhet till skillnad från protestantismen som var som en misslyckad "sprucken omelett". En annan sprucken omelett är den rastlöse riddaren Erlend i trilogin om Kristin Lavransdotter. Hon, bokens komplexa och sammanbitet envisa huvudperson, attraheras av Erlend, men förblir smärtsamt besviken över denne sin makes tillkortakommanden. Nog rymmer Kristins äktenskapet ömsinthet och passion men än mer: aggression, och bitterhet. På en bröllops-sajt på nätet läser jag att blivande brudpar får det förunderliga rådet att läsa Kristin Lavransdotter "för att hålla den romantiska lågan vid liv" Gun-Britt Sundström, som översatt trilogin, skriver i sitt förord: "Kristin Lavransdotter är känd som en av världens största kärleksromaner med den är större än så. Visst är den erotiska passionen ett bärande tema, men märkvärdigare ändå är skildringen av kärleken till barnen (konkret, sensuellt beskriven så underligt sällsynt i litteraturen) och hur den samspelar och konkurrerar med kärleken mellan föräldrarna." Undset som i en artikel skrev att det inte är barnen som ska respektera föräldrarna utan att det är föräldrar som ska förtjäna sina barns respekt, låter Lavrans outslitliga kärlek till sin dotter vara en bild av Guds kärlek. I århundradets kärleksroman, som Kristin Lavrandotter har kallats, är det inte förälskelsen mellan Erlend och Kristin som får hjärtat att brista; det är kärleken mellan en dotter och hennes far. Styrkan i dessa skildringar gör vetskapen om hennes egna förluster än mer smärtsam. Dottern Mosse dog samma år som det andra världskriget bröt ut. Och året efter stupade hennes son Anders i striden vid Segelstad bro, fem kilometer från hemmet i Bjerkebaek som tagits i beslag av nazisterna. Undset var dödsdömd av ockupationsmakten och hade flytt till Sverige med sin yngste son. Efter en tid i USA återvände hon efter befrielsen till Norge, där hon dog fyra år senare. Kvar finns oräkneliga artiklar och hela trettiosex böcker. I dem och i hennes brev framträder en författare och tänkare som faller utanför vår samtids prydliga kategorier. Hon var oavsett om det gäller kyrkan, barn, kvinnan eller kärleken en människa som alltid ville tänka fritt. Och denna frihet pulserar ännu idag i hennes litteratur. Lena Kjersén Edman, litteraturvetare, bibliotekarie och litteraturkritiker 

Nå skal vi møte en person som ikke finnes, og som aldri har eksistert. Ihverfall ikke i den såkalte virkeligheten. Nemlig Kristin Lavransdatter i Sigrid Undsets berømte middelalder-trilogi ved samme navn. Kvinnelege og samfunnsdebattant Gro Nylander har hatt denne romanfiguren som sin nærmeste venninne fra hun var 12 år gammel, og slik er det fortsatt, over 60 år senere. Vi møter dem begge to en sommerdag utenfor Oslo.

Lesesirkelen er delt på midten hva gjelder Sigrid Undsets ferdigheter som erotisk forfatter. Lesesirkelens egen lege forteller om prevensjonsmetoder i middelalderen. Stikkord: Dyretarmer, eddik og bevertestikler. Og Christine går fysisk løs på mikrofonen, uvisst av hvilken grunn. Christine Lossius Thorin og Jørgen Strickert leser Kransen av Sigrid Undset. #kransen #sigridundset #kristinlavransdatter

16. april er det igjen klart for Litteraturlørdag på Sølvberget. Hvordan står Olav Duun og Sigrid Undsets forfatterskap seg i 2016? Sølvbergets formidlere Marita Aksnes og Anne Liv Tønnessen diskuterer.

Biblioteket: Marie Norin och Sigrid Unsets roman Jenny i Klassikerrummet I poeten Marie Norins romandebut Kupa kliade det alltmer över hela kroppen på den instängde huvudpersonen. Nu är Norin tillbaka med dubbelromanen "Djuraffär" där obesvarad kärlek och inkontinens plågar ensamma män. Vi träffade henne för att tala om det tvetydiga relationen till instängda husdjur, dockors hemliga liv och den stora njutningen i att stryka i en text. Klassikerrummet läser "Jenny" från 1911, den norska författaren och nobelpristagaren Sigrid Undsets publika genombrott. Boken handlar om den unga kvinnliga konstnären Jenny som vill ta ödet i egna händer. Hon längtar efter den stora kärleken men samtidigt vill hon ta hand om sitt oäkta barn. Kunde en kvinna ostraffat förverkliga feministernas idéer är Undsteds fråga. Och vad tänker Maarja Talgre och hennes gäster Mark Levengood och Elin Claeson om bokens sorgliga slut? Programledare: Jenny Teleman I poeten Marie Norins romandebut "Kupa" var bokens huvudperson instängd hos en obehaglig kvinna med makt. Det kliade allt mer och inget var säkert. Nu är Norin tillbaka med dubbelromanen "Djuraffär" där obesvarad kärlek plågar ensamma människor. Vi träffade henne för att tala om det tvetydiga relationen till instängda husdjur, dockors hemliga liv och den stora njutningen i att stryka i en text. Klassikerrummet läser "Jenny" från 1911, den norska författaren och nobelpristagaren Sigrid Undsets publika genombrott. Boken handlar om den unga kvinnliga konstnären Jenny som vill ta ödet i egna händer. Hon längtar efter den stora kärleken men samtidigt vill hon ta hand om sitt "oäkta" barn. Kunde en kvinna ostraffat förverkliga feministernas idéer är Undsteds fråga. Och vad tänker Maarja Talgre och hennes gäster Mark Levengood och Elin Claeson om bokens sorgliga slut? Programledare är Jenny Teleman