Podcasts about undset

In this week's episode, Father Mike and Father John take up the concept of self-reliance, one that has made its way into the Catholic spiritual lexicon but not found in the tradition. To do so, they will bring the Transcendentalist Ralph Waldo Emerson, who champions the term, into conversation with the Catholic novelist Sigrid Undset. As a male companion to "Kristin's Resentment" (episode #288, May 2017), their hope is to draw out the deeper meaning of self-reliance in Undset's Olav Audunssøn without spoiling the plot!

Sigrid Undset er Norges internasjonalt mest kjente kvinnelige forfatter. Hun skrev romaner, noveller, essay, helgenfortellinger, selvbiografiske tekster og noen få dikt og skuespill. I 1928 ble hun tildelt Nobelprisen i litteratur for sine mektige skildringer av middelalderen i Norden. Hennes mest kjente verk er trilogien om Kristin Lavransdatter fra 1920–1922, som skildrer livet i 1300-tallets Norge. Undsets romaner utgjør hoveddelen av hennes litterære verk. Romanene har fått ulike merkelapper innenfor det realistiske spekteret og kan ses som nyrealistiske, kristen-realistiske eller som realistiske med melodramatiske overtoner. Undset var alltid opptatt av å skildre livet slik det er. Hun var imot sentimentalisme, teatralskhet og snerpenhet. Som forfatter var hun påvirket av norrøne sagatekster og middelalderballader som hun leste fra hun var ungdom, men hun elsket også danske folkeviser. Senere ble hun begeistret for engelsk litteratur som Charlotte Brontë og D. H. Lawrence, men også katolske forfattere som Julian av Norwich og Gilbert Keith Chesterton kom til å spille en rolle i hennes utvikling. Etter utmerkelsene i samtiden ble hun av litteraturforskere på 1970-tallet kritisert for å være reaksjonær og antifeministisk – et syn som de seneste årene er blitt revidert og nyansert.  --Øivind Hånes (født 5. januar 1960 i Nedre Eiker) er en norsk forfatter, musiker, komponist og plateprodusent. For romanen Pirolene i Benidorm (2005) ble han nominert til Nordisk råds litteraturpris. Hånes er oversatt til tysk, russisk og litauisk. I tillegg til sitt skjønnlitterære forfatterskap har Hånes gitt ut en rekke faktabøker om mat og vin. Som musiker har Hånes spilt inn flere plater, bl.a. på sitt eget plateselskap Bajkal Records.

Send us a Text Message.Yes, Kristin Lavransdatter is the highest-grossing Norwegian film of all time. That isn't as impressive as it might sound, as the movie only brought in $3.7 million in box office receipts, but virtually all of that came from domestic sales. Pretty much unknown outside Scandinavia, the movie was a sensation when released in Norway in 1995.   An estimated two-thirds of the country's population have viewed it.   The movie is based on the first volume of Sigrid Undset's trilogy about the life of an ordinary woman in fourteenth century Norway, which won her the Nobel Prize in Literature in 1928.  Directed and written by the celebrated Norwegian actress Liv Ullmann, the film is a very faithful adaptation. The production strove for historical accuracy in costume and settings, and most of the dialogue is taken directly from the novel. (Sigrid Undset is credited as co-screenplay writer.)  The reason I decided to devote a short episode to this movie and to its source novel is they both are worthy attempts to examine an aspect of the Middle Ages virtually ignored in popular culture, the life of ordinary people.   Kristin Lavransdatter is the coming of age story of young woman from a prosperous family in rural fourteenth-century Norway who is seduced by and falls in love with a knight with a (justifiably) scandalous reputation. Whether Kristin's mentalité in the novel and film is really "medieval" is a matter of academic debate. But the care with which Undset in her novel and Ullmann in the film recreate the religious rituals, customs, and everyday life in early fourteenth-century Norway is impressive and worth a reading and a viewing.Listen on Podurama https://podurama.com Intro and exit music are by Alexander NakaradaIf you have questions, feel free to contact me at richard.abels54@gmail.com

durée : 01:29:54 - Les Nuits de France Culture - par : Philippe Garbit - Par Claude Mettra et Régis Boyer

Lesung aus dem Roman „Jenny“ von Sigrid Undset, Band 21 der „Perlen“. Folge 1 von 5

Mange husker Sigrid Undset for trilogien om Kristin Lavransdatter og vet ellers lite om hvem hun var. Sigrid Undset var ikke bare en forfatter i verdensformat, hun var også en skarp og klok samfunnsaktør med stort engasjement for menneskeverd. Visste du at Undset ga alle pengene hun fikk da hun vant Nobelprisen til veldedige formål? Eller at bøkene hennes ble forbudt i Tyskland allerede i mellomkrigstiden på grunn av hennes uttalte kritikk mot nazismen?  Mie har tatt med seg podkaststudio til Sigrid Undsets hjem Bjerkebæk på Lillehammer, for en prat med forfatter, idéhistoriker og Sigrid Undset - kjenner Kristin Brandtsegg Johansen.   I denne podkasten snakker vi om bøker og lesing, i håp om å inspirere deg til å legge fra deg telefonen og plukke opp ei bok. 

Bli medlem i Bokklubben du også. Bøkene vi snakker om finner du alltid på bokklubben.no.    

This week the discussion of Kristin Lavransdatter continues with The Wife, the second book in Sigrid Undset's trilogy. After some necessary plot spoilers from book one and an introduction to book two's new characters and storyline, we take a closer look at Undset's realism and her themes of responsibility and redemption. I'm Rachelle Ferguson of Kittywham Productions, and Unknown Friends is my biweekly book review podcast. Visit the Unknown Friends homepage at www.kittywhamproductions.com/podcast. To learn more about me and my work as a Christian playwright, explore my website at www.kittywhamproductions.com. Support the podcast and access exclusive content: www.patreon.com/unknownfriends Get in touch with me on Instagram: www.instagram.com/rachelle.ferguson Connect with me on Facebook: www.facebook.com/kittywhamproductions Thanks for listening! If you enjoyed this episode, please subscribe to the podcast, leave a quick review, and share with your book-loving friends!

Kirjanduspodcasti "Kapsapea" 6. osa.Mis oleks kui… saaksid veeta päeva oma lemmikkirjaniku või raamatutegelasega? Kes see oleks? Mida te koos teeksite? Millest te räägiksite? Selles saates saab lugejakirjade põhjal mõnusalt ja mõõdutundetult unistada - mõtiskleda selle üle, kellega musketäridest oleks eakohane suhelda, kujutleda, mida teha koos Haruki Murakamiga, kuidas võiks mööduda öö Muumipapa nahas, kust pärines õdede Brontede informatsioon, kes on Weasley kaksikute isa ja palju muud. Tulge kaasa, kõik läheb hästi. See on ju “Kapsapea”.Saatejuhid: Berit Kaschan ja Ester UrbalaHelikujundus: Janek MurdSaates kõlanud autorid, nende raamatud ja tegelaskujud, kellega soovitakse kohtuda:A. Dumas "Kolm musketäri", V. Matas "Bartleby & Co", E. Ferrante "Napoli-romaanid", T. Jansson "Muumitrollid" (öö muumitrollina), Cullen-Rangoy-Kivisilla "Kolm sõlme", S. Nordqvist "Pettson ja Findus" (külaskäik vanameistri juurde), J.W.Goethe "Noore Wertheri kannatused", T. Westover "Haritud", J.K.Rowling "Harry Potter" (ja Weasly kaksikud), S. Undset "Kristiina Lauritsatütar", A. Lindgren "Pipi Pikksukk", Käbi Laretei (Bergmanist või siis mitte), P.G. Wodehouse (tiiruke golfi), W. Shakespeare, E. Hemingway, D. Kareva, E .M. Remarque, H. Murakami (jalutuskäik Hawail), M. Bulgakov, A. Jacobs, G. Garcia Marquéz (lesimine paadis), T. Pratchett (Nanny Ogg ja Härra Porgand), S. Fitzgerald (peod, muidugi), B. Akunin (Erast Fandrorin), V. Pelevin, N. Gogol (kolamine Nevski prospektil) ja teised!

Alexander Kielland etterlot seg minst 2000 brev. Paulus bygde en religion med brevene han skrev. Astrid Lindgren brevvekslet med 12 år gamle Sara og Sigrid Undsets brev forteller om forfatterens liv fra ungdommen av. Det handler om brev i dagens episode, hvor du også får historien om hvordan det gikk da to 16-åringer sendte brev til en kjent norsk forfatter. Har du skrevet brev til noen i det siste? Det bør du gjøre. Bøkene vi snakker om: - Alexander Kiellands brev (ulike bøker) - Tause kilders tale av Christine Myrvang - Kjære Dea av Sigrid Undset - Paulus' brev av Paulus, essays ved Jorunn Økland - Dina brev lägger jar under madrassen: en brevväxling 1971-2002 av Astrid Lindgren og Sara Schwardt - Katalognr. 49 av Thomas Pynchon -- Innspilt på Sølvberget bibliotek og kulturhus i mars 2021, med Zoom Handy H6-opptaket og Boya-mikrofoner, mikset i Audacity. Medvirkende: Stine Honoré og Åsmund Ådnøy Produksjon: Åsmund Ådnøy

I 1920-årene fikk Norge to nobelprisvinnere i litteratur. Knut Hamsun fikk prisen, mye takket være Markens grøde (1917) i 1920, og åtte år senere ble den Sigrid Undset til del for hennes middelalderskildringer i romantrilogien Kristin Lavransdatter og i de to romanene om Olav Audunssøn. Ettertiden har gitt de to forfatterne et vidt forskjellig ettermæle, men er forfatterskapene så ulike som de ved første øyekast kan synes? Hva skiller Hamsun og Undset, og hva binder dem sammen, i det de skrev i 1920-årene?Forfatter og Hamsun-biograf Ingar Sletten Kolloen møter forfatter Vigdis Hjorth til en samtale ledet av Ane Farsethås, kritiker og kulturredaktør i Morgenbladet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

«Guds skjønne døtre» er namnet på publikumsbygget på Bjerkebæk, heimen til Sigrid Undset som i dag er museum og kultursenter. Namnet er henta frå tittelen til eit essay Sigrid Undset skreiv under eksil i USA under den andre verdskrigen, og som ho publiserte i Verdens Gang 22. desember 1947. I essayet tek Undset utgangspunkt i ein allegori om «Guds fire døtre» i det norrøne danningsverket Kongsspegelen, og brukar han til å fundere over samfunnsverdiar som lid i «vår forvirrede, plagede og sundsprengte verden». Men kvar fekk Sigrid Undset kunnskapen om «Guds fire døtre» frå, korleis kom denne allegorien inn i norsk tenking i mellomalderen, og korleis endra han Noreg? Å finna svaret har vore eit detektivarbeid, og det fortel professor i rettshistorie og leiar av Landslovprosjektet Jørn Øyrehagen Sunde om i dette foredraget.Les bøker om og av Sigrid Undset på nb.no: https://www.nb.no/search?q=sigrid%20undset&mediatype=b%C3%B8kerForedraget blir spelt inn via foredragshaldaren si datamaskin heimefrå. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

durée : 01:35:00 - Les Nuits de France Culture - par : Philippe Garbit, Albane Penaranda, Mathilde Wagman - Par Claude Mettra et Régis Boyer - réalisation : Virginie Mourthé

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman. Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter har ibland kallats för världens bästa kärleksroman.Berättelsen om Kristin utspelar sig i 1300- talets Norge- ett samhälle omgärdat av stränga regler, heder och tro. Romanen skildrar Kristins förbjudna kärlek till Erlend, men lika starkt som kärleken mellan Kristin och Erlend beskrivs, skildras kärleken mellan fadern Lavrans och Kristin. I Radioföljetongen hör vi trilogins första del;  Brudkronan. Producenter: Ingrid Thunegard/Kerstin Wixe. Kristin Lavransdotter sändes första gången 1991.

Norsk samtidslitteratur blir ofte karakterisert som introspektiv, angstridd og dyster. Litteraturhistorien er preget av alvorstunge typer: Ibsen, Hamsun og Undset. Er vi nordmenn rett og slett humørløse? Eller er det van bare vanskelige å ta humor på alvor? Vi gjentar fjorårets store suksess og inviterer til en samtale om humor i norsk samtidslitteratur. Hva kreves det av litteratur for at den skal være morsom? Med Sigrid Bonde Tusvik, Knut Nærum, Kyrre Andreassen og Nina Lykke.

Norsk samtidslitteratur blir ofte karakterisert som introspektiv, angstridd og dyster. Litteraturhistorien er preget av alvorstunge typer: Ibsen, Hamsun og Undset. Er vi nordmenn rett og slett humørløse? Eller er det van bare vanskelige å ta humor på alvor? Vi gjentar fjorårets store suksess og inviterer til en samtale om humor i norsk samtidslitteratur. Hva kreves det av litteratur for at den skal være morsom? Med Sigrid Bonde Tusvik, Knut Nærum, Kyrre Andreassen og Nina Lykke.

Den norska Nobelpristagaren Sigrid Undset sökte kärleken, traditionen och Gud men kanske mest att att få skapa och tänka fritt. Detta begär präglar ännu hennes skrifter, säger Lena Kjersén Edman. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den intelligenta, drömmande, lite klumpiga och mycket ensamma unga norska kvinnan Sigrid Undset längtade efter en man att älska. En man med vaket intellekt och stort hjärta. Som hennes far, den berömde arkeologen. Eller som dominikanermunken Thomas av Aquino. Hon fick den nio år äldre, enstörige  och gifte norske målaren Ander Svarstad. En man, så ville hon tro, som skulle ge sin kvinna frihet att skapa. Men som samtidigt var sin kvinnas "herre". Det blev inte riktigt så. Men hon fick tre barn och under en tid tre bonusbarn. Dottern Mosse var kognitivt funktionsnedsatt och krävde ständig passning. Det finns problem med att försöka förstå ett författarskap, särskilt ett berömt för skildringar av historiska tider, genom författarens eget liv. Men i den minimala skiss över Sigrid Undsets liv jag här målat upp ryms de teman som så starkt präglar hennes böcker: åtrån, den motstridiga längtan efter frigörelse och tradition, liksom omsorgen om de närmsta ställd mot det inre kravet att få skapa. Tiden räckte nog aldrig till för Sigrid Undset och efter den tråkiga skolgången var avslutad skulle hon dessutom försörja sin mor och sina systrar. Men nätterna fanns. Då höll hon sig vaken med kaffe och cigaretter, läste och skrev. Det första färdiga arbetet var en medeltidsroman. En förlagschef räckte tillbaka manuset med orden: "Försök er inte på historiska romaner fler gånger, lilla damen. Det kan ni inte." 1928 tilldelades hon Nobelpriset i litteratur, enligt motiveringen förnämligast för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv. Undset levde mellan 1882 och 1949 och skrev otaliga artiklar och böcker av skiftande slag. Men när hon en gång fick frågan vilken genre hon egentligen skrev, svarade hon: "Den osedliga". Det norska borgerskapet instämde. Deras läppar smalnade när de läste den laddade inledningsmeningen till hennes debutbok "Fru Marta Oulie": "Jag har varit otrogen mot min man". Det var framgången med den romanen som gav tjugofemåriga Undset möjlighet att resa ut i Europa där hon träffade Svarstad. De gifte sig så småningom och i den vackra Gullbrandsdalen, i det stora huset Bjerkebæk, ville i Sigrid Undset skapa det varma familjehem som hon hade drömt om i sin fattiga ungdom. Drömmen besannades inte, äktenskapet sprack och Undset tillbringade nästan trettio år ensam med barnen i huset. Men när hon arbetade vid skrivbordet led hon av att hon försummade barnen och när hon ägnade sig åt barnen plågades hon av att hon inte författade. I flera romaner skildrar Undset med nertonad lidelse det ambivalenta sambandet mellan kvinnans moderliga omsorg i ständig konflikt med andra drivkrafter: arbete, konstnärskap, frihetslängtan, auktoritetslängtan och sinnliga begär. När hon fick sitt stora genombrott med romanen "Jenny" var hon ännu ung  jämngammal med berättelsens faderslösa frusna tjugoåttaåriga konstnär Jenny Winge. För den plikttrogna och känsliga Jenny är hennes erotiska begär förenat med en längtan efter disciplin och skönhet. Hennes mål i livet är att bevara självaktningen och inte svika sina ideal som kvinna och konstnär om hon inte lyckas, då kan hon inte leva. Själv ville hon skriva liv om människor vilkas nerver arbetar i instinkternas halvmörker inte skapa idealbilder. Många väntade att författaren till "Jenny" skulle gå i bräschen i samtidens sedlighetsdiskussion för "den nya kvinnan". Men även om Sigrid Undset hade stor respekt för det suffragetterna och andra som kämpade för kvinnosaken hade uträttat, propagerade hon aldrig för kvinnlig rösträtt. Istället ironiserade hon över de kvinnokretsar i Norge som hade fått igenom en förändring i vigselformuläret när det gällde hustruns underdånighet i äktenskapet. Med undantag för Selma Lagerlöf och Amalie Skram "de kunde skriva och såg livet genom en kvinnosjäl" uttalade hon sig ofta med skarp tunga om andra kvinnliga författare. Själv ville hon skriva liv om människor vilkas nerver arbetar i instinkternas halvmörker inte skapa idealbilder. Undset var väl på många sätt vad vi idag skulle kalla en särartsfemist. Hon ville se familjen som samhällets kärna och i den kretsen skulle varje människa göra sin plikt. Kvinnan speciellt. Hon såg det som en förlust att samhället i hennes livstid blev alltmer materiellt och manligt. Visst är den erotiska passionen ett bärande tema, men märkvärdigare ändå är skildringen av kärleken till barnen Året efter flytten till Bjerkebaek gav Sigrid Undset ut "Kransen", den första romanen i medeltidstrilogin "Kristin Lavransdotter". I de två första delarna ser vi hennes teman återkomma: "Kransen" handlar om kärlek (och erotik) och fortsättningen "Husfrun" skildrar familjen. Den tredje delen, "Korset", handlar om en viktig sak i hennes liv och verk som vi som ännu inte närmat oss: Gud och Nåden. Sigrid Undset led av en känsla av andlig tomhet, som varken Nobelpris eller succéförsäljning kunde rå på. När den frånskilda, världsberömda författarinnan upptogs i katolska kyrkan var skandalen ett faktum. Men de statiska elementen i läran tilltalade henne. I dess famn tyckte hon sig finna en objektiv sanning, en helhet till skillnad från protestantismen som var som en misslyckad "sprucken omelett". En annan sprucken omelett är den rastlöse riddaren Erlend i trilogin om Kristin Lavransdotter. Hon, bokens komplexa och sammanbitet envisa huvudperson, attraheras av Erlend, men förblir smärtsamt besviken över denne sin makes tillkortakommanden. Nog rymmer Kristins äktenskapet ömsinthet och passion men än mer: aggression, och bitterhet. På en bröllops-sajt på nätet läser jag att blivande brudpar får det förunderliga rådet att läsa Kristin Lavransdotter "för att hålla den romantiska lågan vid liv" Gun-Britt Sundström, som översatt trilogin, skriver i sitt förord: "Kristin Lavransdotter är känd som en av världens största kärleksromaner med den är större än så. Visst är den erotiska passionen ett bärande tema, men märkvärdigare ändå är skildringen av kärleken till barnen (konkret, sensuellt beskriven så underligt sällsynt i litteraturen) och hur den samspelar och konkurrerar med kärleken mellan föräldrarna." Undset som i en artikel skrev att det inte är barnen som ska respektera föräldrarna utan att det är föräldrar som ska förtjäna sina barns respekt, låter Lavrans outslitliga kärlek till sin dotter vara en bild av Guds kärlek. I århundradets kärleksroman, som Kristin Lavrandotter har kallats, är det inte förälskelsen mellan Erlend och Kristin som får hjärtat att brista; det är kärleken mellan en dotter och hennes far. Styrkan i dessa skildringar gör vetskapen om hennes egna förluster än mer smärtsam. Dottern Mosse dog samma år som det andra världskriget bröt ut. Och året efter stupade hennes son Anders i striden vid Segelstad bro, fem kilometer från hemmet i Bjerkebaek som tagits i beslag av nazisterna. Undset var dödsdömd av ockupationsmakten och hade flytt till Sverige med sin yngste son. Efter en tid i USA återvände hon efter befrielsen till Norge, där hon dog fyra år senare. Kvar finns oräkneliga artiklar och hela trettiosex böcker. I dem och i hennes brev framträder en författare och tänkare som faller utanför vår samtids prydliga kategorier. Hon var oavsett om det gäller kyrkan, barn, kvinnan eller kärleken en människa som alltid ville tänka fritt. Och denna frihet pulserar ännu idag i hennes litteratur. Lena Kjersén Edman, litteraturvetare, bibliotekarie och litteraturkritiker 

  Every so often we tell the listeners ahead of time about a great book we want to discuss and have a little FoC “book club.”  This time it's Gunnar's Daughter by Nobel Prize winner Sigrid Undset. You've probably heard us talk about how much we love Undset's most famous work, Kristin Lavransdatter. But since Kristin is … Continue reading FoC 097: Gunnar's Daughter by Sigrid Undset; It's Complicated →

Vi snakker om prosessen med "å finne verket" / To ting du ikke må tro om søknadsskriving, i dag om CV / Bente har lest Undset og Rowling mens Therese har sett nynazistdokumentar og skal på filmmusikkkonsert / Vi diskuterer hva som gjør en komponist "stor" See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Journalist og forfatter Sigrun Slapgard skjønte hensikten i sitt arbeid da menneskerettighetsaktivisten Marianella Garcia Villas ble drept, 34 år gammel, i 1983. Har dedisert sin bok "Eg har sett jaguaren" til henne. Sigrun har skrevet biografi om Sigrid Undset og mener Christines sleivspark mot Kristin Lavransdatter er noe Undset selv ville hatt glede av. Hun mener at portrettet av Lavrans i Kristin Lavransdatter kanskje er det beste mannsportrettet i norsk litteratur. Avslører at Sigrid Undset forelsket seg i Simon Darre mens hun skrev boka. Frode Grytten med sitt ferske dikt – Livet er Fikk en lite planlagt oppdagelsesreise i eget liv da hun måtte gjenfortelle sitt og brorens liv da han lå på dødsleiet.

Om humor i norsk litteratur. Norsk samtidslitteratur blir ofte karakterisert som introspektiv, angstridd og dyster. Litteraturhistorien er preget av alvorstunge typer: Ibsen, Hamsun og Undset. Er vi nordmenn rett og slett humørløse? Eller er det vanskeligere å (pun intended) ta humor på alvor? Og er nå er nå virkelig samtidslitteraturen så mørk som vi liker å tro? Komiker og forfatter Sigrid Bonde Tusvik møter Odd Surén, Janne Stigen Drangsholt og Anne Gunn Halvorsen til en samtale om humor og litteratur. Hva kreves det av litteratur for at den skal være morsom? Og hva betyr humor for dem, som lesende og skrivende mennesker?

Sigrid Undset is best known for her novel Kristin Lavransdatter, which earned her the Nobel Prize in 1928. Although she is acclaimed for the historical and psychological realism of this portrait of a 14th Norwegian woman, her novels also contain a deeper layer of richness that can only properly be appreciated through a theological lens. In this lecture, Fr. Snyder presents some of Undset’s stories of conversion in light of St. Thomas Aquinas’s doctrine of grace. Undset’s writings illustrate to modern readers the beauty of a heart transformed by the God who is ever ancient and ever new.

Norges Bank har begynt arbeidet med å utvikle en ny serie med sedler. Etter at den skandinaviske myntunion ble etablert i 1877 har Norge hatt 7 seddelserier, og nå kommer den 8. men denne gangen har Norges bank noen nye utfordringer å løse som de ikke trengte å tenke på før. Det betyr at vi snart må bytte ut Flagstad, Undset, Asbjørnsen, Birkeland og Munch - men hvem bør komme på morgendagens sedler? Reporter Maria Pile Svåsand har hørt med folk på gata i Oslo idag: