Konkurrenten

Med utgångspunkt i utredningen Förbättrad konkurrens i offentlig och privat verksamhet, som tillsattes av regeringen i oktober 2023 och överlämnades i mars 2025, diskuterar vi i det här avsnittet av Konkurrenten vad utredningen föreslår, varför den varit efterfrågad och vad förslagen kan innebära för framtidens tillsynsarbete. Vi tar också upp varför behovet av nya konkurrensverktyg har blivit så aktuellt, både i Sverige och i Europa, och hur utredningen knyter an till en större europeisk diskussion om hur konkurrenslagstiftningen behöver utvecklas för att möta dagens marknadsutmaningar. För sakkunskapen står Katharina Voss och Antonia Wopenka, som båda ingått i utredningsarbetet.  Relaterad information Länk till utredningen: Förbättrad konkurrens i offentlig och privat verksamhet - Regeringen.se  Avsnitt 69:Nya verktyg i konkurrenstillsynens verktygslåda – blir det bättre med mer tillsyn?

Med utgångspunkt i Konkurrensverkets informationssatsning Varför konkurrens? samtalar vi i detta avsnitt om varför det är viktigt att företagare och yrkesverksamma inom branscher med många småföretag har kunskap om konkurrensreglerna. Vi diskuterar hur riktad information kan bidra till en sundare konkurrens och delar med oss av erfarenheter från de kommun- och näringslivsträffar vi genomförde runt om i landet under 2023 och 2024. Hur ser kännedomen egentligen ut om konkurrensens betydelse för tillväxt, innovation och välfärd? För insikterna står Konkurrensverkets medarbetare Stina Lif och Ulf Bengtsson. 

Med avstamp i Mario Draghis omtalade rapport The Future of European Competetiveness diskuterar vi varför frågor som rör konkurrenspolitik är så aktuella just nu och fördjupar oss i några av de förslag som, enligt rapporten, krävs för att anpassa och förändra EU:s konkurrenspolitik så att den går mer i takt med tiden. Dit hör bland annat förslag om att konkurrensmyndigheter ska lägga större vikt vid innovation och säkerhet. Behovet av ett nytt konkurrensverktyg är också en av de frågor vi lyfter i avsnittet. För sakkunskapen står Konkurrensverkets medarbetare Staffan Martinsson och Michele Casagrande.

För att skapa klarhet i frågor där rättsläget är oklart har Konkurrensverket publicerat fem ställningstaganden som rör lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter, LOH. I det här avsnittet redogör Kristin Kindgren och Joakim Palm, båda jurister på Konkurrensverket, för bakgrund och innehåll i ställningstagandena. De berättar också varför vi valde att ta ställning i just de här frågorna.

Varför finns det regler som förbjuder vissa former av samarbeten mellan företag och vad händer om ett företag deltar i ett otillåtet samarbete? Lyssna på vårt tio minuter långa poddavsnitt om otillåtna samarbeten så får du veta mer. Medverkande: Martin Bäckström och Marie Strömberg Lindvall    

Vad är ett företagsförvärv och varför måste vissa företag anmäla till Konkurrensverket att de planerar att köpa eller gå ihop med ett annat företag? Lyssna på vårt tio minuter långa poddavsnitt om företagsförvärv så får du veta mer. Medverkande: Louise Wihlke och Marie Strömberg Lindvall 

Offentlig och privat säljverksamhet konkurrerar inte på lika villkor. För att skapa rättvisa villkor på marknaden finns det regler. De kallas konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet (KOS). Lyssna på vårt tio minuter långa poddavsnitt om KOS-reglerna så får du veta mer.  Medverkande: Johan Holmquist och Marie Strömberg Lindvall    

Företag som deltar vid upphandling får inte samarbeta med varandra. Det är grundregeln. Men ibland är det faktiskt tillåtet. Lyssna på vårt tio minuter långa poddavsnitt om samarbete i upphandling så får du veta när och hur det är tillåtet för företag att samverka. Medverkande: Alexander Albrecht och Marie Strömberg Lindvall

Konkurrens är bra för företag och konsumenter. Hela vårt samhälle mår bra av väl fungerande konkurrens. Vill du veta varför? Lyssna på vårt tio minuter långa poddavsnitt om vikten av konkurrens så får du veta mer.  Medverkande: Karl Lundvall och Marie Strömberg Lindvall

Från och med den 7 mars ska de sex teknikjättar som EU-kommissionen har betecknat som grindvakter följa de nya spelreglerna för den digitala ekonomin. Digital Markets Act, DMA, innebär att du som användare bland annat ska få större valfrihet när du använder grindvakternas plattformar. Till exempel vilken webbläsare du vill använda i mobilen eller vilken betaltjänst du vill använda i appbutiken. Du ska också kunna skicka meddelanden mellan olika meddelandetjänster och få bättre kontroll över hur teknikjättarna använder dina personuppgifter och användardata. Är du företagare ska du få tillgång till den data din verksamhet genererar på de stora plattformarna och bättre möjligheter att konkurrera med dina lösningar. Lyssna på Märta Iversen Ohlsson och Ralph Bitar, som arbetar med DMA-frågor på Konkurrensverket, så får du veta mer om vad DMA praktiskt innebär i din digitala vardag. DMA ska från och med 7 mars 2024 följas av Alphabet (Google), Amazon, Apple, ByteDance (TikTok), Meta (Facebook) och Microsoft.

I oktober 2023 tillsatte regeringen en utredning som fick i uppdrag att analysera om det finns behov av nya, kompletterande regler inom konkurrensområdet. Utredningen som under en tid varit efterfrågad från Konkurrensverkets sida hakar i en pågående europeisk diskussion som bland annat lett till beslut eller förslag om kompletterande konkurrensregler i ett antal EU-länder. Men vad är det som har föranlett behovet av nya kompletterande regler och vilka nya verktyg är det egentligen fråga om? Marie Östman, chefsjurist och Karl Lundvall, ekonområd, ger en bild av vad de nya reglerna kan innebära med utgångspunkt i nuvarande regelverk, dels för Konkurrensverkets tillsynsarbete, men också för marknaden i stort. Länkar:  Nya konkurrensverktyg för väl fungerande marknader - Regeringen.se Avsnitt 60: Vi ger dig koll på DMA (konkurrensverket.se) Avsnittet publicerades den 15 december 2023. 

Snart är det midsommar och därmed tid för jordgubbar och färskpotatis. Jordgubbstid är också ett lämpligt tillfälle för en påminnelse från Konkurrensverket om att inte prata om kommande priser eller prisstrategier. Det gäller för den som säljer jordgubbar och färskpotatis, och förstås också för den som säljer vilken annan vara eller tjänst som helst. Att berätta om sina framtida priser skickar en signal till andra om vilket pris de kan ta för sina jordgubbar, och prissignalering riskerar att skada konkurrensen. I det här avsnittet berättar Konkurrensverkets chefsekonom Arvid Fredenberg och Johanna Elveland, processråd på Konkurrensverket, vad prissignalering är, varför det är så problematiskt och varför det inte ska förekomma.  Genomlysning av livsmedelsbranschen Konkurrensverket bedriver just nu ett omfattande arbete som rör livsmedelsbranschen. De pågående projekten finns samlade på på vår webbplats. Genomlysning av livsmedelsbranschen (konkurrensverket.se)

Matpriser, hög koncentration och bristande konkurrens i dagligvaruhandeln. Marknaden för livsmedel har varit ordentligt i fokus under senaste tiden och många av de frågor som har diskuterats rör Konkurrensverkets uppdrag att arbeta för en effektiv konkurrens. Men hur ser livsmedelskedjan ut och vilka möjligheter har Konkurrensverket att agera mot eventuella oegentligheter? Martin Bäckström, enhetschef, och Ann-Britt Elenius, sakkunnig, ger en övergripande beskrivning av livsmedelsbranschen, en bakgrund till de höga matpriserna och klargör vilka verktyg Konkurrensverket har till sitt förfogande för att främja väl fungerande marknader.  Länkar: Konkurrensverket bedriver just nu ett omfattande arbete som rör livsmedelsbranschen. De pågående projekten finns samlade på temasidan Genomlysning av livsmedelsbranschen. Genomlysning av livsmedelsbranschen (konkurrensverket.se)

Omreglering av marknader, ett allt närmare samarbete med EU och en omvälvande digitalisering av företag och marknader. Det är några av de förändringar som har präglat Konkurrensverkets arbete sedan myndigheten bildades för 30 år sedan. Det här avsnittet av Konkurrenten är en betraktelse över några av de händelser som har präglat Konkurrensverkets verksamhet sedan tillkomsten. Lyssna på Göran Karreskog och Björn Axelsson när de gör nedslag i myndighetens historia. Båda har jobbat på Konkurrensverket i många år – och båda har mängder av intressanta erfarenheter och djupa kunskaper att dela med sig av.

Saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Så ska informationen som lämnas om de leverantörer som ingår i ett valfrihetssystem se ut enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Nu vill Konkurrensverket öka kunskapen om myndigheternas informationsansvar. Lyssna på Konkurrensverkets medarbetare Mahshid Sepahvand, jurist, och Erika Svärdh, kommunikationschef. Erika har i sin tidigare roll som kommunikationschef på en socialförvaltning jobbat med frågor som rör LOV och informationsansvaret.

Vi uppmärksammar att det är ett år sedan lagen om otillbörliga handelsmetoder (LOH) trädde i kraft. Det gör vi genom att diskutera några av de viktigaste frågorna som medarbetarna på Konkurrensverkets enhet för otillbörliga handelsmetoder har knäckt på under lagens första år. Juristerna Juliette Lehucher och Joakim Palm lotsar oss igenom bland annat betalningar och annulleringar, så kallade UTP-rabatter, utförsäljningsupplägg och olika former av repressalier. De berättar också vilka frågor de skulle vilja se mer av och varför.

Under flera år har Konkurrensverket tagit emot klagomål och frågor om kommunala gym. Många har synpunkter på att det offentliga driver gymverksamhet i egen regi.  Vi bestämde oss för att titta närmare på frågan. Påverkar de kommunala gymmen konkurrensen på den lokala gymmarknaden, och i så fall hur? Vår undersökning visar att de kommunala gymmen har en negativ inverkan på konkurrensen. Majoriteten av gymmen bedrivs dessutom i en omfattning som inte är tillåten enligt kommunallagens kompetensregler. Hör våra experter Marcus Salomonsson, som ledde undersökningen, och Johan Holmquist, funktionsansvarig för frågor som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, diskutera undersökningens resultat, hur kartläggningen av den svenska gymmarknaden gick till och hur det konkurrensrättsliga regelverket som styr offentlig säljverksamhet fungerar.

Nu har nya konkurrensregler för vertikala avtal införts. Reglerna började gälla den 1 juni 2022. Den nya vertikala gruppundantagsförordningen är bland annat en anpassning till de senaste årens förändringar på marknaden, till exempel den ökande e-handeln och framväxten av digitala plattformar. Vill du veta mer om vertikala avtal, den vertikala gruppundantagsförordningen, varför de nya reglerna har införts och få en beskrivning av vilka de är? Då ska du lyssna på Konkurrensverkets experter Johan Selin och Johan Holmquist när de delar med sig av sina kunskaper på området.

Nu är det snart fyra månader sedan de nya upphandlingsreglerna trädde i kraft. Syftet med de ändringar som infördes den 1 februari 2022 är en enklare och flexiblare upphandling. Hur ser tillsynsmyndigheten, det vill säga Konkurrensverket, på de nya reglerna? Vilka är utmaningarna för den som jobbar med upphandling och vad kan vara värt att tänka extra på? Hör Therése Westermark, enhetschef för upphandlingstillsynen, och Klara Thorngren, upphandlingsjurist, sammanfatta förändringarna och analysera den nya lagen.

Den nya lagen Digital Markets Act (DMA) ska reglera stora online-plattformars verksamhet inom EU. I april 2022 var politikerna överens om de regler som ska gälla för de så kallade grindvakterna. Men vad innebär lagen och varför har reglerna införts? Hur gick förhandlingarna till och vem ska ansvara för tillsynen av DMA? Och vad är egentligen definitionen på en grindvakt? Allt detta och lite till är frågor som vi diskuterar i podden. Den som lotsar oss igenom DMA är Konkurrensverkets expert Katharina Voss, som också har deltagit i EU-förhandlingarna om de nya reglerna.

En ny lag, en ny enhet och ett tydligt uppdrag att förbättra livsmedelskedjan genom att motverka otillbörliga handelsmetoder. Det är vad Kristin Kindgren, Victor Aronsson och Martin Bäckström jobbar med. Hör dem berätta om första halvåret med den nya lagen, nya uppdraget och hur de vill utveckla tillsynsverksamheten. Transparens, öppenhet och tillgänglighet är ledorden. Och intresset för frågorna har visat sig vara oväntat stort bland marknadens aktörer.

Bättre hantering av rabatter och bonusar, upphandlingar som utformas för att bättre främja konkurrens och mer standardisering i bostadsbyggandet. Det är några av de förslag som Konkurrensverket lyfter fram för att skapa en bättre fungerande byggmarknad i rapporten Konkurrensen i byggmaterialindustrin.  I det här avsnittet diskuterar Max Brimberg och John Söderström, två av rapportens författare, varför det är så dyrt att bygga bostäder i Sverige, hur byggmaterialindustrin bidrar till den ökade kostnadsutvecklingen och ger fem förslag som kan bidra till bättre konkurrens på marknaden.

I dag uppfattar många upphandlare att de förväntas lösa problem och uppgifter trots att de inte har vare sig möjligheter eller förutsättningar till detta. Många känner sig isolerade i sina organisationer och upplever att inköpsverksamheten bedrivs i en silo, vid sidan av annan verksamhet och utan utbyte med dem som faktiskt ska använda det som köps in. Snart kommer dessutom nya regelverk för upphandling att införas som ger större frihet, men också större ansvar. Hur ska upphandlare och organisationer i stort göra för att hantera den här friheten och ta ansvaret? Vad krävs för att få en inköpsverksamhet att fungera riktigt bra? Hör Malin de Jounge från Konkurrensverket samtala med Ola Gustafsson, upphandlare i Karlskoga kommun, och Maria Öhman, projektledare på Upphandlingsmyndigheten.

Hur ser de stora marknadsplatsernas roll ut inom svensk e-handel? Hur fungerar prisbildningen online och hur mår egentligen den fysiska handeln när allt fler handlar via nätet? Vi pratar svensk e-handel och hur den tuffa konkurrensen påverkar både elektroniska och fysiska butiker. Vi ger också en snabb överblick över de förändringar som den ökande e-handeln har fört med sig i branscher som logistik, betalningar och annonsering. Samtalet bygger på Konkurrensverkets rapport Konkurrens och tillväxt inom e-handeln som publicerades i oktober 2021. I avsnittet deltar rapportens författare Ann-Britt Bern och Hilda Ralsmark.

Nu hamnar villkoren på marknaden för jordbruks- och livsmedelsprodukter under lupp hos Konkurrensverket. Den 1 november 2021 införs en ny lag om förbud mot otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan och Konkurrensverket ansvarar för tillsynen. Förberedelsearbetet pågår för fullt. Hör generaldirektör Rikard Jermsten och enhetschef Martin Bäckström berätta om den nya lagen, det nya uppdraget och varför rulla barnvagn kan vara ett bra inslag i förberedelsearbetet.  

Konkurrensverket har som uppdrag att motverka otillåtna direktupphandlingar. Men även du som är leverantör har faktiskt möjligheter att stävja de här allvarliga överträdelserna av LOU. Det kan du göra genom att ansöka om ogiltigförklarande av avtal. Lyssna på Konkurrensverkets medarbetare Carin Carlsson och Louise Oldmark när de förklarar vilka möjligheter leverantörer har till sitt förfogande för att motverka otillåtna direktupphandlingar, vad Konkurrensverket kan göra, hur det går till och när det måste ske.

Upphandling av hyrpersonal i vården är en omdiskuterad fråga. Kostnaderna är höga och upphandlingsmarknaden har inte fungerat särskilt bra genom åren. Varför ser det ut så här och vad krävs för att marknaden ska fungera bättre? Det diskuterar vi tillsammans med tre experter på området. I samtalet deltar Stefan Petersson, verksamhetschef i Västra Götalandsregionen, Eva Domanders, ordförande i Kompetensföretagen, och Leif Nordqvist, råd på Konkurrensverket. Leif har bland annat varit projektledare för de tidigare publicerade rapporterna Hyrläkare i primärvården från 2015 och Regioners upphandlingar av vårdpersonal från 2020.

Vi lever allt större del av våra liv på nätet och blir allt mer beroende av att de digitala marknaderna fungerar på ett bra sätt, inte minst ur konkurrensaspekt. Digitala marknader fungerar på många sätt som analoga marknader men har också sina särskilda karaktäristika och problem. Just nu pågår arbete både internationellt och nationellt för att se över och förändra lagar och regler så att de är blir bättre anpassade för att ta om hand de problem som kan uppstå på digitala marknader. I det här avsnittet tar vi hjälp av Katharina Voss, sakkunnig på Konkurrensverket, för att få en bild av vad som just nu pågår. Är du osäker på vad DMA, DSA och NCT egentligen betyder och vill du orientera dig i vad som händer – och kommer hända – när det gäller regleringen av konkurrensen på digitala marknader har du kommit rätt. Här får du svar på (nästan alla) dina frågor.

Coronapandemin präglade givetvis Konkurrensverkets verksamhet under 2020. Men även andra frågor färgade arbetsåret. Med hjälp av Martin Bäckström och Alexander Albrecht på vår tipsfunktion ser vi tillbaka på 2020 och vaskar fram årets trender och tendenser. Och så blickar vi försiktigt framåt mot tiden efter corona.

I år är det 10 år sedan upphandlingsskadeavgiften infördes. Vi pratar om varför avgiften en gång infördes och vad det har inneburit, bland annat för synen på upphandling. Vi pratar om vikten och värdet av den uppmärksamhet som avgiften för med sig, och försöker förutspå vilka förändringar som väntar i framtiden. Lyssna på Konkurrensverkets experter Malin de Jounge och Carin Carlsson när de grottar ner sig i upphandlingsskadeavgiften förr, nu och i framtiden.

Hur har undantaget för konstnärlig prestation kommit att användas i praktiken? Hur har det tolkats i rättspraxis? Och när anses egentligen ett verk eller en konstnärlig prestation vara unikt? Det diskuterar vi i senaste avsnittet av Konkurrenten. Vi pratar konst, eller snarare upphandling av konst, tillsammans med vår gäst Mårten Castenfors, chef på Liljevalchs konsthall i Stockholm. Han har jobbat med konst i många år, inte minst med upphandling av konst. I samtalet deltar också Konkurrensverkets medarbetare Jeanette Åkerberg, jurist, och Mattias Berger, jurist och biträdande enhetschef.

Digitala plattformar blir allt vanligare och utgör en central del i våra liv utan att vi nödvändigtvis reflekterar kring det. Men vilka konsekvenser får de snabbt framväxande digitala plattformarna för konkurrensen? Vad innebär det att plattformarna har dubbla roller? Och vilken roll spelar tillgången till kunddata för plattformarna? Det är frågor vi ställer oss i den sektorsundersökning om digitala plattformar som Konkurrensverket just nu bedriver. I det här poddavsnittet berättar projektledaren David Nordström mer om undersökningen och varför vi genomför den.

Konkurrens och upphandling hänger ihop. Anna Larka, Upphandlingsmyndigheten, Magnus Johansson, Företagarna, och Victoria von Uexküll, Konkurrensverket, berättar hur. I avsnittet diskuterar de samspelet mellan konkurrens- och upphandlingsregelverken, hur upphandlingsdokumentet kan användas för att främja konkurrensen och vilka leverantörssamarbeten som typiskt sett är tillåtna respektive otillåtna.

Vi sammanfattar tio år med KOS, det vill säga bestämmelserna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Vad gäller när det offentliga konkurrerar med det privata? Vilka blev effekterna av de nya bestämmelserna? Vad tycker företagen? Vad gör kommunerna? Det diskuterar Siri Dunér och Marcus Salomonsson i det här avsnittet av Konkurrenten. Dessutom tipsar vi om hur kommuner kan utforma riktlinjer för sin säljverksamhet.

Varför är antalet anbudsgivare i offentlig upphandling så få? Varför fungerar konkurrensen så dåligt? Vad kan man göra för att antalet anbudsgivare ska bli fler? Och hur kan överprövningarna bli färre? De frågorna diskuterar Konkurrensverkets medarbetare Nina Radojkovic och Karin Morild apropå en ny forskningsrapport som har tagits fram på uppdrag av Konkurrensverket.

Under 2019 kom det in 1200 tips, klagomål och frågor till Konkurrensverkets Tipsfunktion. Vilka var de vanligaste tipsen? De ovanligaste? De roligaste? Vilka är trenderna och tendenserna i flödet? Hör Tipsfunktionens medarbetare Martin Bäckström och Alexander Albrecht prata om otillåtna direktupphandlingar, fintech, bemanningstjänster och serbiska skepp.

Vi diskuterar urvalets betydelse i ett valfrihetssystem. Enligt vårt senaste ställningstagande uppstår en upphandlingssituation om det är den upphandlande myndigheten som står för valet av leverantör i de fall inte brukaren själv kan eller vill välja. Anders Larsson berättar om ställningstagandets innehåll och Ann Fryksdahl och Malin de Jounge berättar om Konkurrensverkets ställningstaganden; vad det är och bakgrunden till att vi publicerar dem.

Facebook, Google och Amazon – har du funderat över hur plattformsföretag och digitala marknader fungerar? Varför frågan om data är så viktig? Vad nätverkseffekter och digitala ekosystem innebär? Här får du svar på dina frågor. Det gäller oavsett om du är konsument, företagare – eller jobbar med konkurrensfrågor. Lyssna på Konkurrensverkets medarbetare Linnea Östberg och Louise Lundberg när de diskuterar digitala marknader.

Som upphandlare har du flera möjligheter att främja bättre konkurrens i upphandling. Känn din marknad, undvik konkurrensbegränsande kravställningar och lär dig hur du kan upptäcka och motverka anbudskarteller. Det är några av de råd som Konkurrensverkets medarbetare David Kristing och Björn Karlsson delar med sig av i det senaste avsnittet av vår podcast Konkurrenten.

En hög grad av tillit är bland det viktigaste vi har i ett samhälle. Korruption urholkar tilliten. Studier visar till och med att viljan att sopsortera är lägre i samhällen med hög korruption. Hur ser korruptionen ut i Sverige? Vem är det som tar emot mutor och vem är det som ger? I det senaste avsnittet av podcasten Konkurrenten gästas vi av Natali Phalén, generalsekreterare för Institutet mot mutor.  

Vi tar fram kaffesumpen, ställer in kristallkulan och spanar in i upphandlingens framtid. Kommer vi se en revansch för affärsmässigheten, där vi accepterat regelverket och kan fokusera på inköp istället för juridik? På vilket sätt kommer medborgarnas ökade förväntningar på kvalitet och insyn påverka det offentligas inköp? Och kan offentlig upphandling bidra till att lösa andra mål i samhället, till exempel ökad jämställdhet? I det senaste avsnittet av podcasten Konkurrenten spanar Ann Fryksdahl och Malin de Jounge, chefer på Konkurrensverkets upphandlingsenheter, in i framtiden.

Big data, onlineplattformar, algoritmer, artificiell intelligens och blockkedjor. I det senaste avsnittet av podcasten Konkurrenten framtidsspanar vi. Hur kan bristande tillgång till big data hindra företag att etablera sig på en marknad? Hur påverkas marknaden av algoritmer? Och kommer Konkurrensverket i framtiden kunna ställa två datorer inför domstol? Göran Karreskog, chef på enheten för karteller och förvärv och Martin Mandorff, chef på enheten för marknadsmissbruk, gästar podden.

Som konsumenter lägger vi tid och energi på att söka efter det billigaste priset på den produkt som vi är intresserade av. På 60- och 70-talet skedde det genom att konsumenten gick mellan fysiska butiker och jämförde priser. Idag använder vi prisjämförelsesajter på internet, och behöver alltså inte längre lägga tid på att leta efter det billigaste priset. Och därmed borde det också vara ett enda pris som existerar. Men ändå finns det en prisspridning. Varför är det så? I det senaste avsnittet av podcasten Konkurrenten pratar vi med Charlie Lindgren, doktorand i mikrodataanalys vid Högskolan i Dalarna. Tillsammans med professor Niklas Rudholm har han skrivit en forskningsrapport på uppdrag av Konkurrensverket, Prisspridning på e-handelsmarknader med låga sökkostnader.

Försäkringsbolagen spelar en allt större roll på bilmarknaden. De bestämmer var och hur du kan laga din bil. Som konsument förväntas du dessutom ha koll på många olika typer av försäkringar. De mindre bilverkstäderna känner sig också trängda på dagens bilmarknad och har svårt att konkurrera med märkesverkstäderna. Det finns allt färre Roy och Roger som driver verkstad. I det senaste avsnittet av podcasten Konkurrenten frågar vi oss hur det hade gått för Macken 2019? Hade Roy och Roger kunnat driva sin verkstad? Vi diskuterar en marknad i förändring tillsammans med Konsumenternas försäkringsbyrå som är vår inbjudna gäst.

Den offentliga upphandlingen är en stor och viktig marknad för både företag och organisationer. Den senaste upphandlingsstatistiken visar att andelen överprövningar minskar. Samtidigt minskar också antalet anbudsgivare per upphandling. I det senaste avsnittet av podcasten Konkurrenten bjöd vi in Upphandlingsmyndigheten till ett samtal med utgångspunkt i den årliga statistikrapporten som släpptes den 29 november.

Ett kreativt detektivarbete där man får möjlighet att grotta ner sig i spännande, komplexa och intellektuellt stimulerande frågor. Eva Persson och Kristoffer Sällfors arbetar som processråd. Det innebär att de representerar Konkurrensverket i domstolsprocesser och har ett särskilt ansvar för att se till att det finns bra bevisning i de utredningsarbeten som de deltar i. Båda två har dessutom arbetat med mål som lyfts i EU-domstolen.

Att medverka i en anbudskartell kan få konsekvenser. Inte minst för att det undanröjer förutsättningarna för konkurrens. Men det kan också leda till höga böter och näringsförbud. I det senaste avsnittet av podcasten Konkurrenten pratar vi om när anbudsgivare får samarbeta och när de inte får samarbeta. Vad säger konkurrenslagen? Vad säger LOU? Och hur kan man som upphandlare upptäcka en anbudskartell?

Nya perspektiv på tillsyn – från granskare till granskad. Christian Blume och Gustav Knopp har bytt hatt. Efter att tidigare ha jobbat med tillsyn på Konkurrensverket arbetar de idag som upphandlare respektive upphandlingskonsult. Här berättar de om sina nya perspektiv på upphandling och upphandlingstillsyn.

Konsumenterna handlar inte där det är billigast. Istället spelar ursprung och hälsotrender roll när vi köper mat. Handelns egna varumärken, EMV, blir allt vanligare på hyllorna. Hur ser utbredningen ut? Vem vinner på det? På uppdrag av regeringen har vi analyserat konkurrensen i livsmedelskedjan. I det här avsnittet av podcasten Konkurrenten pratar vi om konkurrensen inom dagligvaruhandeln med Ann-Britt Bern, projektledare för livsmedelsuppdraget på Konkurrensverket.

Konkurrensverket verkar för en effektiv konkurrens och en effektiv offentlig upphandling. Men omvärlden förändras, vi ser hur digitaliseringen blir allt mer utbredd. Nya marknader och nya produkter uppstår. Hur påverkar det Konkurrensverket? Vi för ett samtal med generaldirektör Rikard Jermsten om Konkurrensverket, Konkurrensverkets uppdrag och Konkurrensverkets roll i en föränderlig omvärld.

Ibland kan man som upphandlande myndighet uppleva att man ställs inför att behöva bryta mot lagen om offentlig upphandling för att kunna ge nödvändig samhällsservice. Men varför hamnar man i den situationen? Vad kan man göra för att undvika det? Och anses det vara mer okej att bryta mot lagen om offentlig upphandling än någon annan lag? Konkurrenten gästas av Anna Borgs, upphandlingsexpert på Stockholms läns landsting och Nina Radojkovic, upphandlingsjurist på Konkurrensverket.