Podcasts about konkurrensen

Många unga vittnar om att företaget CVneed skickar fakturor med hot om inkasso enbart efter att de har besökt företagets hemsida, utan att ens ha köpt något. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konkurrensen på arbetsmarknaden är hård. Och för att sticka ut bland andra arbetssökande kan det vara smart att ha ett välfomulerat CV. På nätet finns flera företag som säljer olika CV-mallar. Men nu vittnar flera unga om att företaget CV-need skickar fakturor med hot om inkasso enbart efter de har besökt deras hemsida. Reportage av Alice Edwards och intervju med Daniel Bernspång, konsumentvägledare på Konsumentverket.Härom veckan kom en efterlängtad dom för de boende i bostadsrättsföreningen Smyrna i Stockholm. De riskerade att få en kraftig avgiftshöjning när avtalsperioden med markägaren löpte ut. Men efter beslut i Högsta domstolen blir det inte så. Vilka konsekvenser får det för andra bostadsrättsföreningar som inte äger sin egen mark? Intervju med Ulrika Blomqvist, jurist och vd för Bostadsrätterna.Priset på guld är uppe på rekordnivåer. Men vad innebär det ? Är det läge att putsa upp sina gamla smycken, om man har några såna liggande, och lämna in dem till försäljning? Eller är det smartare att gå åt andra hållet och använda sina sparpengar till att köpa guld? Intervju med Christian Kopfer, råvaruexpert på Handelsbanken.Programledare: Anna BergProducent: Erik Laquist

Konkurrensen om andrahandslägenheter hårdnar och många uthyrare tar ut olagligt höga hyror. Så kan du få tillbaka pengarna om du betalt för mycket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är inte ovanligt att den som hyr sin bostad i andra hand tvingas betala dubbelt så mycket som den ordinarie hyran, och många vittnar om svårigheter att planera sin framtid och ekonomi. Reportage om tillvaron på andrahandsmarknaden av Petra Cavini.Hör också Lenita Kefala, etnolog vid Stockholms Universitet, som vill spräcka myten om vem som tvingas bo i andra hand och Roger Höög, förbundsjurist på Hyresgästföreningen, som tipsar om hur man kan få tillbaka sina pengar om man tvingats betala olagligt hög hyra.Hela världsekonomin i gungning efter Trumps tullattack. Är det köpa eller sälja som gäller om man har pengar investerade på börsen? Patrick Siegbahn, Småspararguiden, ger svar. Och Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia, guidar oss igenom tidigare ekonomiska kriser.Programledare: Anna BergProducent: Linda Aktén

Psykedeliska droger är på uppsving och ses av vissa som rena mirakelmedicinen mot diverse psykiska besvär. Men att beskriva upplevelserna tycks fortfarande utom räckhåll, konstaterar Fredrik Sjöberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i januari 2020. Betänk följande scenario: en grottmänniska från stenåldern förflyttas genom en hypotetisk tidsresa till Centralstationen i Stockholm, säg en fredagseftermiddag. Han står där i vänthallen och förundras. Kanske går han också en sväng på stan i rusningstrafiken, varefter han så teleporteras tillbaka till grottans dunkel, där kamraterna nyfiket inväntar hans reseberättelse. Vad ska han säga? Han saknar ord för nästan allt han upplevt. Rulltrappor, mobiltelefoner, trafikljus, tåg – och flygplan som går in för landning på Bromma. Inget av detta finns varken i berättarens eller åhörarnas föreställningsvärld. Inga ord kan ge rättvisa åt upplevelsen, och att enbart säga något om träden på Klara kyrkogård, som tycktes bekanta, känns lite futtigt. Kanske påstår han sig ha träffat gudar, om så bara i form av barska ordningsvakter i blåa uniformer, men troligare är nog ändå att han ger upp alla försök att berätta och istället hemfaller åt ganska allmänt hållna utrop av typen ”Jävlar, vilken grej!”. Ja, eller motsvarande på stenåldersspråk. Lyssnarna i grottan ser klentroget på varandra medan resenären ler ett inåtvänt leende. Ungefär så kan man gestalta ett återkommande bekymmer för de forskare som studerar effekterna av psykedeliska substanser. LSD och så, ni vet. Försökspersonerna har helt enkelt väldigt svårt att beskriva sina upplevelser. När de väl återvänder från en tripp, ofta i noga kontrollerad laboratoriemiljö, sitter de ändå bara där och flinar och uttalar banaliteter i stil med ”Kärleken är allt!”. Professorerna tar sig för pannan. Lika fullt är denna vetenskap mycket lovande. Under många år låg verksamheten i träda, delvis på goda grunder, men under senare år har denna akademiska öken åter börja blomma. LSD, psilocybin och liknande kemikalier blir allt intressantare för psykologer och medicinare som sysslar med depressioner, tvångssyndrom, ångest och beroendesjukdomar. Nog finns även de gamla flumtomtarna kvar, ofta kännetecknade av större frisyr än förstånd, men på det hela taget är hallucinogenerna på väg tillbaka in i den vetenskapliga värmen. Det var trots allt där alltsammans började. Det var i slutet av 1930-talet; den schweiziske kemisten Albert Hofmann på läkemedelsbolaget Sandoz framställde då ett lysergsyrederivat som gavs beteckningen LSD. Som så ofta hittade man inga praktiska användningsområden, men några år senare blev Hofmann av misstag sin egen försökskanin. Han råkade få i sig en gnutta av ämnet och upplevde historiens första LSD-tripp. Snart producerade Sandoz enorma mängder LSD som, i hopp om kommersiella tillämpningar, distribuerades gratis till universitet över hela världen. Under femtiotalet och in på sextiotalet var forskningen intensiv, och förhoppningen var att de psykedeliska substanserna skulle bli för psykiatrin vad mikroskopet var för biologin och teleskopet för astronomerna. Om drömmarna, som Freud sa, var kungsvägen till det undermedvetna, ansågs behandling med LSD vara något av en motorväg. Vid det laget hade man även återupptäckt psilocybinet, ett svampgift med urgamla anor inom högkulturerna i Mellanamerika. De spanska erövrarna försökte ihärdigt utrota kunskapen om dessa magic mushrooms, antagligen på grund av att giftet från bara några få svampar gav så starka, andliga upplevelser att katolikerna låg i lä, hur mycket rökelse och tingeltangel de än försökte med. Konkurrensen blev kort sagt för hård. Men svamparna dök alltså upp igen och tilldrog sig neurokemisternas intresse. Vetandet om de psykiska sjukdomarnas biokemiska grunder, som senare skulle avkasta moderna antidepressiva läkemedel, utvecklades fort under de här åren, delvis genom dessa experiment. Försökspersonernas erfarenheter var onekligen märkliga; de rapporterade om att jaget liksom löstes upp, om surrealistiska rymdresor och ytterst övertygande känslor av samhörighet. Ofta förekom även synestesi, alltså förmågan att se ljud och höra färger. Konstnärerna var inte sena att haka på, och när sedan psykologiprofessorn vid Harvard, Timothy Leary, introducerade substanserna inom hippiekulturen gick det snabbt utför. John Lennon, Bob Dylan och en hel armé av andra yngre trallgökar gjorde reklam, och när så The Summer of Love randades i San Francisco 1967, hade myndigheterna redan förbjudit all användning. Det får man förstå. För även om varken LSD eller psilocybin var beroendeframkallande så gav de ändå oönskade effekter. Viljan att kriga i Vietnam, till exempel, avtog betänkligt. Den seriösa forskningen pågick ännu en tid, men snart var det stopp även där. Tusentals vetenskapliga rapporter föll i glömska. Först vid millennieskiftet började man gräva upp dem igen, och vad som sedan hände berättas boken Psykedelisk renässans av den amerikanske författaren Michael Pollan. Jämförelsen med Renässansen, då man återupptäckte antikens litterära skatter är välfunnen. Så nu är man på det igen, och eftersom tekniken har gått framåt, liksom forskningen om serotonin och andra signalsubstanser, kan man i dag säga en hel del om vad som faktiskt händer i hjärnan under en psykedelisk tripp, samt även formulera goda hypoteser om hur det kan komma sig att sådana utfärder ibland har gynnsam inverkan på människor som är låsta i ältande och tvångstankar. Till historien hör att Michael Pollan testar själv, och fastän han tar hjälp av erfarna reseledare är sinnesintrycken fortfarande hopplöst svåra att återge, vilket författare som Aldous Huxley och Ernst Jünger insåg redan för längesen. Intressantare är vad vetenskapen har att säga. Vad händer till exempel när man stoppar in en påtänd person i en apparat för magnetröntgen, eller mer korrekt magnetisk resonanstomografi? Hypotesen var att hjärnaktiviteten skulle vara kaotisk och starkt förhöjd, men det visade sig vara tvärtom. Särskilt svag var aktiviteten inom det så kallade standardnätverket, ett för tänkandet centralt nätverk som kan liknas vid en orkesterdirigent, vars uppgift är att hålla samman systemet och dämpa hjärnans mer bångstyriga tendenser. Beskrivningarna av jagupplösning, och känslor av samhörighet med allt och alla, tycks ha att göra med denna inaktivering av standardnätverket. Som om personens ego stängdes av. Denna inre dirigent finns för övrigt inte från början; små barn antas därför befinna sig på en psykedelisk tripp för jämnan, vilket väl ungefär alla föräldrar någon gång har anat. Hjärnan kan jämföras vid en dator; när den hänger sig behövs en omstart. Så förklaras varför LSD och annat i den vägen kan bryta behandlingsresistenta depressioner och tvångsmässiga missbruk samt, fascinerande nog, även döende människors ångest. Entusiasterna påminner visserligen om hälsofanatiker som har sett ljuset i form av LCHF eller vad det nu kan vara, så man bör nog inte helt byta ut kantarellerna mot slätskivlingar i släktet Psilocybe, men ändå; andra illegala droger – opiater, amfetamin och så vidare – förekommer lika ofta som läkemedel. Så varför inte också psykedeliska substanser? Om inte annat kan sådana kemiska äventyr säkerligen ersätta en del av de resor som ändå inte ger mycket mer än flygskam, tarmparasiter och foton av elefanter som ingen vill se. Fredrik Sjöberg, författare och biolog Litteratur Michel Pollan: Psykedelisk renässans – den nya vetenskapen om medvetandet, döden, beroende, depression och transcendens. Översättning av Tom Sköld. Fri tanke förlag, 2019.

Konkurrensen inom flygbranschen är stenhård och har varit så länge. Några få hundralappar kan få kunderna att välja ett bolag framför ett annat. I mitten på 90-talet föds en ny stjärna bland lågprisbolagen: ValuJet. Med extremt billiga biljetter tar bolaget snabbt marknadsandelar. Men det kommer med ett pris. Ett pris som tar 110 människors liv en majeftermiddag 1996.Ny säsong med ett nytt avsnitt varannan tisdag. Bara på Podme.Prova Podme Premium 14 dagar kostnadsfritt – skapa ett konto på podme.com

Sebastian Rönström och Eric Persson har återigen tagit plats i poddstudion för att diskutera Landskrona BoIS. I avsnitt 86 resonerar vi kring serieledarens säsongsstart och varför den är så lovande. Vi pratar om arbetssätt, adderade ingredienser i spelmodellen och jämförelser med andra superettanklubbar. Vi tror att BoIS är på väg att knäcka koden och fastnar vid en retorik som har förändrats. Konkurrensen avhandlas, exempelvis Melker Jonssons situation, och Vincent Sundberg får ta emot en ny hyllning. Med hjälp av Wyscout avslutar vi avsnittet med statistikbonanza.

På Esrange utanför Kiruna invigdes förra året en anläggning för att skicka upp satelliter i omloppsbana. Men första raketen dröjer ännu ett år. Ska Esrange bli först? Nu är det fler på banan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var stort pådrag när den nya anläggningen för satellituppskjutningar invigdes på Esrange i januari 2023. Här ska satelliter för allt från forskning och miljöövervakning till kommunikation och försvarsändamål skickas upp. Efterfrågan på satellituppskjutningar är stor – men det är också aktiviteten runt om i Europa för att få till uppskjutningsförmågan.Vi besöker den nya anläggningen tillsammans med Philip Påhlsson, strategichef vid Esrange som tillhör Swedish Space Corporation SSC.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

2018 bildade Bianca Ingrosso Caia Cosmetics tillsammans med bland andra Vanessa Lindblad- fem år senare gör bolaget miljonvinster. Produkterna har bara funnits tillgängliga online, men i höstas så öppnade man sin första butik i NK i Stockholm. Sen tidigare finns märket också i Tyskland och Danmark - men nu är siktet inställt på två av de största marknaderna i världen: USA och Storbritannien. Konkurrensen på marknaden är enorm - smink och skönhet beräknas omsätta över 625 miljarder dollar per år internationellt. Hur har Caia cosmetics lyckats bli så stort? Kan de klara satsningen internationellet och vilket ansvar har Bianca Ingrosso för den unga publiken? Gäst: Stina Dahlgren, nöjesreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Aftonbladet, CAIA cosmetics. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Konkurrensen är tuff för hotell och restaurangbranschen som dessutom har satts på prov rejält de senaste åren.Hur kan man skapa ännu mer värdefulla upplevelser som gör att kunder, gäster, kommer tillbaka och rekommenderar en vidare till fler?Anders Fox är magikern och gästupplevelsecoachen som hjälper restauranger och hotell att ge sina kunder och gäster det lilla extra.Han delar i detta avsnitt med sig av:Hur man kan arbeta med magi för att minska kundens upplevda väntetid i restaurangen.Vad hans tjänster kan generera för mervärde till restaurangen eller hotellet.Konkreta exempel på resultat han uppnått.Du kan kontakta Anders här:Hemsida: www.andersfox.seLinkedIn: http://linkedin.com/in/anders-fox-04a4b52a1Instagram: www.instagram.com/andersfoxmagic Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I avsnitt 22 av Foriapodden får Tove och Lovisa besök av Jacob Hartman Berger från Sveriges Åkeriföretag. De pratar om hur man bäst bör tänka ekonomiskt när man driver eller vill starta åkeriföretag. Konkurrensen inom branschen är på tapeten och Fair Transport diskuteras. Andra hetpotatisar är Miljözon 3 och omkörningsförbud i vänster körfält. Jacob berättar hur SÅ driver frågorna och hur de kan vara till hjälp för åkarna. Foriapodden tar också farväl av Tove och tar sen ett uppehåll. Matnyttigt för alla åkeriföretagare och andra branschintresserade i avsnitt 22 av Foriapodden.

Barn och unga i Sverige läser allt mindre. I Karlavagnen med Sanna Lundell handlar det om barn och ungdomars läsning. Läser du för dina barn? Vad fångar ett barns läslust? Hur är det hemma hos dig? Läser dina barn? Vad läser de? Vilka böcker får igång ett barn att vilja fortsätta läsa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan skrev ett antal kulturjournalister på Expressens kultursida om den minskade läsningen bland barn och unga. Krisen slår brett, de flesta undersökningar visar att läsningen minskar i nästan alla grupper. Orsakerna är många. Bibliotek stängs och bara knappt hälften av alla elever har tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Skillnaderna ökar mellan barn beroende på socioekonomisk bakgrund, och skolan har blivit allt sämre på att kompensera för gapen. Konkurrensen från skärmar och sociala medier blir allt hårdare.Vad var det för böcker som dina barn gick igång på och som gjorde att de fortsatte läsa själva? Var den böckerna om Harry Potter? Zlatan boken eller Sagan om Ringen-serien, eller något helt annat? Läser de böcker eller är det bara på skärmar? Läser ni godnattsagor hemma hos er?Dela med dig av dina bästa lästips och knep för att få barn och unga att vilja läsa mera. Vad läste du själv som barn? Hade du ett skolbibliotek som gav dig tips? Minns du sagostunderna på din förskola?Programledare: Sanna LundellVi startar kl 21.40 - och telefonslussen öppnar kl 21.00. Ring 020 - 22 10 30. Du kan också söka upp oss på sociala medier och dela dina tankar runt barn och läsande.Producent: Monika BohmanAnsvarig utgivare; Sofia Söderholm

Kinesiska företagsuppköp och investeringar i Sverige leder till större inflytande och pekas ut som ett hot mot svensk säkerhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kina är ett av de stora hoten mot Sverige konstaterar politikerna i Försvarsberedningens rapport från juni 2023.– Landet utvecklas i en allt mer sluten och auktoritär riktning, säger beredningens ordförande Hans Wallmark (M).Konkurrensen mellan USA och Kina om makt och ekonomi kommer att påverka Sverige i framtiden. Samtidigt pågår det redan kinesiska företagsuppköp som kan hota svensk säkerhet, och spionage och forskningssamarbeten som stärker kinesiska intressen.Kan vara ett säkerhetshotUnder hösten ska Inspektionen för strategiska produkter, ISP, börja granska utländska investeringar som kan skada svensk säkerhet, och kunna stoppa sådana affärer. Det kan handla om allt mellan avancerad teknologi och råvaror.– Det är en rad aktörer, som Säpo, utländska regeringar och EU som entydigt pekar på att Kina har ett sätt när det gäller att förvärva företag som vi måste ha ögonen på, som kan utgöra säkerhetshot, säger Lars-Göran Larsson, enhetschef på Inspektionen för strategiska produkter.Medverkande:Oscar Almén, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOISofia Ledberg, universitetslektor på FörsvarshögskolanGustav Sundqvist, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om KinaLars-Göran Larsson, enhetschef, Inspektionen för strategiska produkterPetra Berggren, reporter på P4 VästernorrlandProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, Youtube, Timrå kommun

I 25 år har Kristina Lindhe byggt och utvecklat varumärket Lexington till ett globalt livsstilsvarumärke. Idag finns Lexington på över 20 marknader och omsatte 2021 norr om 320 miljoner kronor. Kristina är en av Sveriges mest färgstarka kvinnliga entreprenörer och har nu sålt sitt livs verk! Vi pratar om beslutet att sälja hela bolaget, varför hon blev arg när folk sa grattis och hur det känns att stänga dörren bakom sig. Jag vill veta hur Kristina ser på rollen som arbetsgivare och om hon tror att den fysiska handeln har en framtid. Kristina delar även med sig av sina Do´s and Don´ts när det kommer till affärsmannaskap. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är en resa med glädjetåget utan en kort vända om hur brutalt prisvärt el är? Grabbarna kan, i alla fall, inte låta bli ämnet efter att ett strömavbrott slog till härom dagen. Jonatan snubblade över något kul i samband med helgens premiär av Melodifestivalen – och det landar i en totalt urspårad diskussion om allt från kärringars trekanter till opassande sudoku-tillfällen. Niclas har stött på den nog dummaste intervjufrågan i världshistorien. Den ställdes dessutom på en svensk skola och leder till ett smärre kaos i studion när det kikas på hur den framtida stjärnreportern kunnat ta sig an andra situationer. Det blir även en djupdykning i bisarra idrottsskador efter att en hockeyspelare nyligen avslöjat vad som hittades i hans lunga efter en rejäl tackling. Konkurrensen om att vara värst i klassen är dock mer än stenhård! Vi skärskådar också två gränslöst olika jobbannonser som båda är roliga och fascinerande på sina helt egna sätt. Hjärndött och irrelevant – precis som det ska vara! Häng med!

Statsministern om säkerhetsläget i Sverige. ABF i Botkyrka. Nya demonstrationer i Paris. Arbetsmarknaden och avtalskrav. Smuggelhundar. Konkurrensen mellan USA och EU när det gäller handel. Löner och inflation.

Bryggeriernas historia är en av berättelserna om Sveriges industrialisering, urbanisering och demokratisering i utkanten av Europa. Bryggerierna blev välorganiserade i kampen mot nykterhetsrörelsen och sin strävan att undvika jobbig konkurrens.Politiken formade villkoren för bryggerierna med beskattning, alkoholmonopol, motbok, förbud för starköl och senare liberaliseringar med avskaffande av motbok, starkölets införande och en kort period av mellanöl i vanliga butiker. Till slut gick staten in som majoritetsägare i det största bryggeriet.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Peter Sandberg är filosofie doktor i ekonomisk historia och aktuell med boken Svensk Bryggerihistoria – Öltillverkning under 200 år.Ölet har en mångtusenårig historia, men öl bryggdes fram till mitten på 1800-talet under hantverksmässiga former.När allt fler människor på 1800-talet flyttande in till städerna ökade efterfrågan på industriellt bryggt öl. Det svenska traditionella ölet kom vid mitten av 1800-talet att konkurreras ut den bayerska lagerölen, som ofta bryggdes under överinseende av tyska mästare eller svenskar som lärt sig konsten i Bayern. Snart hade det etablerats ”Bayerska bryggerier” överallt i Sverige.Konkurrensen var stenhård, men genom karteller delades marknaderna upp efter geografiska principer. Nykterhetsrörelsen, som inledningsvis såg ölet som ett bättre alternativt till brännvinet, kom med tiden att formera sig för ett totalförbud av alla slags ”rusdrycker”.Efter sekelskiftet 1900 när motboken och ett statligt systembolag introducerades fick statsmakten ett starkare grepp om svenskarnas alkoholkonsumtion. Starköl förbjöds ända till 1955 när motboken avskaffades. När motboken väl avskaffades 1955 kunde bryggarna åter brygga ett ”starköl”. Och ”mellanölet”, som introducerades 1965, innebar en vitamininjektion, men också ännu hårdare konkurrens när de utländska bryggerierna började intressera sig för den svenska marknaden. Den hårdnande konkurrensen följs av uppköp av bryggerier på löpande band. När mellanölet förbjöds 1977 fanns det bara åtta bryggerier kvar i Sverige där det statliga Pripps fullständigt dominerade marknaden.Lyssna också på Göteborgs briljanta historia och När knallarna gav allmogen smak för konsumtionssamhället.Bild: Bryggeri vid Hötorget på Norrmalm i Stockholm, 1876. Riksantikvarieämbetet, public domain.Musik: Happy German Oktoberfest Accordion Polka av Volodymyr Piddubnyk, Storyblocks Audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

"Konkurrensen i vissa delar av byggmaterialindustrin är bristfällig. Problemen är flera och finns på olika nivåer". Det är så Konkurrensverket presenterar sin rapport "Konkurrensen i byggmaterialindustrin" som är framtagen på regeringens uppdrag. Syftet med uppdraget var att utreda konkurrensen i svensk byggmaterialindustri då priset på byggmaterial under de senaste åren har bidragit till kraftigt ökade byggkostnader. Det är ingen smickrande läsning om vår egen bransch. Men samtidigt är detta ett problemområde som vi styr över helt själva. Och som därmed lätt går att åtgärda. Om vi vill. Max Brimberg är sakkunnig på Konkurrensverket och har varit med och arbetat fram rapporten. Vi pratar om marknadskoncentration på viktiga materialmarknader, hur vissa upphandlingar begränsar konkurrensen, kostnadsdrivande rabatter och ersättningsvillkor och en hel del annat. Mer om Hela kedjan: Hemsida: www.helakedjan.se Instagram: www.instagram.com/helakedjan/ Linkedin: www.linkedin.com/company/hela-kedjan/ Facebook: www.facebook.com/helakedjan Twitter: www.twitter.com/HelaKedjan Mer om Nima Assadi: Hemsida: www.nimaassadi.se Linkedin: www.linkedin.com/in/nima-assadi-942a5227/

Bättre hantering av rabatter och bonusar, upphandlingar som utformas för att bättre främja konkurrens och mer standardisering i bostadsbyggandet. Det är några av de förslag som Konkurrensverket lyfter fram för att skapa en bättre fungerande byggmarknad i rapporten Konkurrensen i byggmaterialindustrin.  I det här avsnittet diskuterar Max Brimberg och John Söderström, två av rapportens författare, varför det är så dyrt att bygga bostäder i Sverige, hur byggmaterialindustrin bidrar till den ökade kostnadsutvecklingen och ger fem förslag som kan bidra till bättre konkurrens på marknaden.

Klädimperiet Algots är hotat. Konkurrensen från låglöneländerna ökar och i Borås letar den nye VD:n, Algots son Göte Johansson, efter lösningar. Men spänningarna ökar i familjen. Vem ska leda Algots? I fabriken rullar det löpande bandet på som vanligt. En gång i timmen stoppas det och då får de unga kvinnorna gå på toaletten eller ta en paus. Men försäljningen går inte lika bra som tidigare. I länder där lönerna är lägre än i Sverige pumpas kläder ut och konkurrensen på marknaden hårdnar. Medan en svensk fabriksarbetare har ca 11 kronor i timmen får en arbetare i Portugal bara drygt 1 krona timmen.Tekokrisen och Algots NordSom ett försök att hålla liv i Algots går svenska staten in med 70 miljoner kronor i stöd för att etablerar tre fabriker i Skellefteå, Lyckesle och Norsjö. 1000 jobb lovas. Men maskinerna är undermåliga och satsningen i Västerbotten kommer av sig bland annat på grund av stark kritik från facket.Slitningar i familjenAlgot har fyra söner och han väljer sonen Göte som den som ska driva företaget vidare. De andra sönerna får andra företag och fastigheter. Men slitningarna är stora mellan bröderna och ?????Det är till slut familjestriderna som knäcker Algots.Snart står Algots stora fabrik i Borås stå tom och 70 000 jobb inom den svenska textilindustrin har försvunnit. Nyheten om Algots konkurs  1977 var den allra svartaste under den svenska textilkrisen Medverkande del 3 Vera Cuzic, arbetade på Algots på 60-talet. Boska Todorovska, arbetade på Algots på 60-talet. Tuula Virta, jobbade på Algots på 60-talet. Reimar Westerlind, företagsledare i Borås. Ronny Thorell, arbetade på Algots. Göte-David Johansson, barnbarn till Algot Johansson. Johannes Daun, historiker och industriantikvarie. En serie från P4-Dokumentär av Cecilia Ohlén. Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp.  Ljudmix Olle Sjöström.Programmet gjordes 2021.Hör gärna av dig till oss på p4dokumentar@sverigesradio.se

Vem blir årets Bragdguldmedaljör? Blir det en OS-guldmedaljör i diskus, eller ett hopplandslag som gjorde det ingen gjort på 97 år? Eller en dubbel VM-medaljör i skridskor? Konkurrensen är stenhård efter ett idrottsår som varit utöver det vanliga. På en kvart får du veta hur arbetet går till när man ska utse årets Bragdguldmedaljör – och vad som händer när juryn inte kommer överens. Med SvD:s sportkrönikör Anders Lindblad.

LeBron James sa "Keep your main thing your main thing". Med örat i fokus och ett lyssnande folk leder Cilla Sveriges Radio in i framtiden.

Veckans avsnitt fylls med AI och algoritmer när Mikael Syding och Martin Sandsquist diskuterar de senaste årens utveckling, vad algohandel faktiskt är, och var du som intelligent nybörjare ska börja. Glöm inte att prenumerera i din podcast-app och lämna gärna en recension så hjälper du oss nå ut till fler lyssnare. Mer information om Antiloop hittar du på antiloophedge.com och på antiloophedge.com/memos får du även tillgång till Antiloops alla memos. Ingenting du hör i Antiloop Podcast är någon form av rekommendation och alla investeringar är förknippade med risken att förlora hela eller delar av ditt kapital. Antiloop Podcast produceras i samarbete med Vexaton Media 00:00 - Intro 01:35 - Oplanerad drönarattack 03:14 - Människans relativa superintelligens 05:53 - AI och algoritmhandel på finansmarknaden 07:59 - De senaste årens utveckling 09:27 - Består algohandel mest av trender och mönster? 11:06 - Vikten av träffsäkerhet över olika tidshorisonter 13:46 - Jakten på aktiehandelns heliga graal 16:19 - Tips på typ av algoritm att använda 17:39 - Var ska en nybörjare börja? 23:42 - Konkurrensen inom algoritmhandel 26:01 - När kommer riktiga självkörande bilar? 28:30 - Varför tar det längre tid än vi tidigare trott? 35:10 - Den artificiella intelligensens accelererande utveckling 39:45 - Kommer vi bli lyckligare som cyborgs?

Veckans avsnitt fylls med AI och algoritmer när Mikael Syding och Martin Sandsquist diskuterar de senaste årens utveckling, vad algohandel faktiskt är, och var du som intelligent nybörjare ska börja. Glöm inte att prenumerera i din podcast-app och lämna gärna en recension så hjälper du oss nå ut till fler lyssnare. Mer information om Antiloop hittar du på antiloophedge.com och på antiloophedge.com/memos får du även tillgång till Antiloops alla memos. Ingenting du hör i Antiloop Podcast är någon form av rekommendation och alla investeringar är förknippade med risken att förlora hela eller delar av ditt kapital. Antiloop Podcast produceras i samarbete med Vexaton Media 00:00 - Intro 01:35 - Oplanerad drönarattack 03:14 - Människans relativa superintelligens 05:53 - AI och algoritmhandel på finansmarknaden 07:59 - De senaste årens utveckling 09:27 - Består algohandel mest av trender och mönster? 11:06 - Vikten av träffsäkerhet över olika tidshorisonter 13:46 - Jakten på aktiehandelns heliga graal 16:19 - Tips på typ av algoritm att använda 17:39 - Var ska en nybörjare börja? 23:42 - Konkurrensen inom algoritmhandel 26:01 - När kommer riktiga självkörande bilar? 28:30 - Varför tar det längre tid än vi tidigare trott? 35:10 - Den artificiella intelligensens accelererande utveckling 39:45 - Kommer vi bli lyckligare som cyborgs?

Med 2000-talet har racercykeln fått en renässans - ett fordon som utan bullriga motorer nästan tycks kapabel att upphäva själva tyngdkraften. Thomas Steinfeld reflekterar över det snabba cyklandet som kulturfenomen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Visst, det ser löjligt ut att tulta fram till en racercykel, i hårda, uppåtpekande skor som klickar mot asfalten. Men sitter man på sadeln, och har gungat iväg de första meterna, så inställer sig en känsla av trivsel. Så många timmar har man redan tillbringat på denna cykel, så ofta har man trampat, svettats och flämtat, att kroppen känner en elementär förtrogenhet med tvåhjulingen. Och inte bara det: Av alla sätt att ta sig fram är cyklandet det lättaste. Utan motor, utan främmande drivkrafter, med bara ett litet, smalt och elegant ställ under sig, rullar kroppen iväg. Snabbt kommer den upp till det fyra- eller femfaldiga av hastigheten, som man skulle uppnått om man hade gått och då måste fötterna bära kroppens vikt, medan den vid cyklandet ligger på ramen och hjulen, även om dessa inte är bredare än två centimeter. Alla industriländer, åtminstone de i väst, genomgår en kulturell förändring, som man kunde kalla för italienisering. Den pågår sedan decennier och verkar tillta i styrka. Den började med pastan och pizzan, den gick över till espresson och vinägern, den frambringade den lilla röda sportbilen och den snäva bubbeljackan. Framför allt i Italien, men också i Frankrike eller i Belgien brukar flockar av entusiastiska dilettanter på kolfibercykel sprattla genom landskapet, ofta medelålders, ibland ännu äldre, mestadels under helgerna och under alla årstider. Till sist kom de också till Sverige, först några få, sedan många. Och så viner de fram över landsvägen, oigenkännliga under sina hjälmar, bakom sina solglasögon, med böjda ryggar och med blicken vänd halvt nedåt. Dock är det lätt att sortera cyklisterna efter kön och näringsstatus: Deras mångfärgade dräkter är trångsydda nog för att inte lämna något tvivel om kroppsfettets fördelning. Under industrialiseringens begynnelse brukade arbetarna cykla till fabriken, i synnerhet när det gällde att bemästra längre sträckor. Fram till femtiotalet stammade alla italienska mästare på racercykel från arbetarklassen eller bondemiljön. De hade varit cykelbud, bagarlärlingar eller brevbärare. Och inte bara i Italien: Sven Johansson, Sveriges mest populära cyklist under fyrtiotalet, hade varit springpojke. Framgångsrika cyklister brukade därför bli folkhjältar: Bröderna Pettersson från Fåglum i Västergötland till exempel, fyra bondpojkar, som vann världsmästerskapen i lagtempo för amatörer mellan 1967 och 1969, eller belgaren Eddy Merckx, snickarsonen, som dominerade de stora cykeltävlingarna i början av sjuttiotalet. Ett förflutet inom arbetarklassen till trots: Cyklandet är ingen lagsport. Ju längre man går tillbaka i racercykelns historia, desto större tycks kopplingen till proletariatet bli: Under tjugotalet kallade sig en däcktillverkare i Milano för "Pneumatico Carlo Marx". En av världens mest betydande cykeltävlingar före och efter andra världskriget "Le Grand Prix cycliste de l'Humanité", arrangerades av franska kommunistpartiets pressorgan. Ett förflutet inom arbetarklassen till trots: Cyklandet är ingen lagsport. Visst cyklas det ofta i grupper. Men kollektivet finns framför allt för att främja den enstaka cyklisten. En medcyklist kan vara en kamrat, men den är också en konkurrent. Hur långt man har kört, med vilken hastighet, över vilka höjder, allting mäts, och när det inte finns någon annan människa, som man kan tävla emot, så kämpar man mot sig själv, med hjälp av gps-sändare med dynamisk prestationsregistrering, vätskevarning och pulsmätare. Man kan glädja sig över förflyttningens lätthet, åkrarnas lukt och medvinden från havet. Men utan tävlingsandan skulle det inte finnas några racercyklar och inga grupputflykter på lördag eftermiddag. Konkurrensen är stinget som sätter igång hela sporten. Vissa växlar gör ett klickande ljud, när bakhjulet löper fritt. Nästan varje någorlunda avancerad cyklist vet vad tillverkaren heter, när ett sådant ljud rullar förbi. Cykelsportens närhet till fabriken eller metallverkstaden må ha försvunnit, i alla fall när det gäller politiken. I en annan bemärkelse är den kvar. Vilket material som används för rören, hur svetsfogarna är utförda, hur kolfibret med sin ringa vikt förhåller sig till stålets elasticitet: alla dessa insikter ingår i dyrkandet av ett hantverk, som tycks bli desto större, ju mera automatiserad all annan industriproduktion blir. I detta avseende liknar en fin racercykel en schweizisk klocka med ett mekaniskt urverk. Tävlingscyklandet, förklarade den italienska författaren Dino Buzzati redan år 1949, är "en av de sista fästningarna för fantasin, en romantikens pelare, belägrad av framstegens ynkliga krafter". Det är denna fantasi, en förening av hjältesport, finmekanik och landskap, som skickar ut alla dessa mänskliga projektiler på vägarna. Egentligen är det ett under att de inte bara håller sig upprätta, utan att de också kommer fram. Att det finns ett slags våld i tyngdkraften, ett våld, som man inte upplever, eftersom man under hela sitt liv har vant sig vid denna kraft detta märks först, när gravitationen tycks upphävd, för några korta ögonblick. Ibland händer det när man tar en kurva, neråt, förstås. När man då ligger snett, på susande däck, och fortfarande kan styra, och när man då trots allt inte hamnar i diket, så har det visserligen någonting med hastighet att göra, med axelavståndet och castervinkeln. Men det känns som om man plötsligen kunde flyga. De måste förflytta sig framåt, för varje ögonblick av stillastående betyder ett fall. Racercykelns senaste återkomst är inte gammal. Den började strax före tjugohundratalet, efter att terrängcykeln hade blivit ett redskap för vardagen, och även om renässansen ledde till förvånansvärda framsteg i tekniken, till allt smalare vevar till exempel, tedde den sig dock alltid nostalgisk, med en speciell förkärlek till den italienska stålramen. Men det är ingen tillfällighet att just racercykeln blivit så populär, bland kvinnor och män: Den är en praktisk metafor för ett samhälle bestående av människor i permanent rörelse. De måste förflytta sig framåt, för varje ögonblick av stillastående betyder ett fall. De måste tävla mot varandra, ensamma som de är, för konkurrensen av alla mot alla uppfattas som ett naturligt tillstånd. Och när det inte finns någon möjlighet av att vara bättre än de andra, så börjar man att tävla mot sig själv, i en oändlig kamp för ett bättre jag som alltid ligger just utom räckhåll. Och så kämpar människan på sin racercykel och kämpar och kämpar för att ibland uppleva denna sports elementära under: Att man håller sig uppe och susar framåt, i perfekt balans och skenbart befriad från fysiska lagar. Thomas Steinfeld

Konkurrensen i modebranschen och bland klädmärken har alltid varit tuff, men det är inte något som hindrar nya varumärken från att ge sig ut i branschen och ta sin plats. I det här avsnittet pratar vi om vad som krävs för att etablera sig i modeindustrin med ett nytt klädmärke, och hur du skapar en unik identitet av din idé. Veckans gäst: Petra Tungården, grundare Adoore & influencer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Är han vår mest omtyckte kursledare? Konkurrensen är ju stenhård, men kanske. För han kombinerar suveränt kursledande med torr humor och genuin vänlighet som är svår att matcha. Men det pratar vi inte om i den här podden. Istället kastar vi oss som vanligt mellan ämnena och Niclas berättar bland annat om: - När dotterns toalettbesök räddade dem från tsunamin - Skjortan som gav en deltagare yrsel - Vad kan hade lagt 100 skattade miljoner på Och mycket annat.

Morgonen inleds med en TIMMES långt prat om barndomsanekdoter. Fredrik och Jesper spekulerar i vilka klasskamrater som kan ha kommit ut ur garderoben på senare dagar, vilka dom var kära i på högstadiet och udda profiler i klassen.Dessutom avhandlas de så korta och märkliga resorna till Romme Alpin på friluftsdagarna. Skidstilar, illaluktande busschaufförer, illaluktande matsäckar och Jespers jeans-och-snowblades-i-backen-aura.Men efter en timme ramlar Kristoffer Triumf och Siri Barje in i studion och pratar om den nya matpodden, tack för maten. Varför? Konkurrensen med succépodden recept tack, hur man får barn att äta allt, Siris instaframgångar, Jespers udda och innovativa äppelsalsa och det inte alls uttjatade ämnet frukt i mat. Dessutom stort mat-quiz.Och eftersnack för 10$-pattar såklart.Bing-to-the-bong. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Välkommen till det andra avsnittet av #företagarpodden: Genvägen där vi bjuder på korta podcastavsnitt där du får upp ögonen och lär dig mer om ett nytt ämne. Genvägen hör du onsdagar udda veckor - jämna veckor är vanliga #företagarpodden på plats med intressanta intervjuer. Vill du få en ny investerare på kroken, övertyga en ny partner, eller ställa upp i en entreprenörstävling? Då behöver du kunna pitcha din företagidé på trovärdigt och skickligt sätt. Konkurrensen är mördande men det finns sätt att lyckas fortare. I det här avsnittet får du de tips som du behöver för att vässa din pitch till en ny nivå. Lyssna nu!

Här är Svensktoppen med Carolina Norén. Fingers Crossed med Agnes behåller förstaplatsen sen förra veckan och är etta för tredje gången under sina 19 listveckor. Säg Mig med Carola och Zara Larsson är nu tvåa och Svag med Victor Leksell trea. Victor som nu är bara två veckor ifrån ett ettårsjubileum. Newkid får en dubbel på listan även den här veckan med Du Måste Finnas som avancerar till fjärdeplatsen och Starkare som nu är nia. Men konkurrensen hårdnar, tre tidigare Svensktoppsettor finns bland veckans bubblare. Mando Diao med Vi Lever Nu, Dotter med New Year och Sven-Ingvars med Röda Trådens Slut. Carolina Norén - programledare och producent carolina.noren@sverigesradio.se

I detta avsnitt träffar jag Gustaf Ollas, grundare av sportmodeföretaget ICANIWILL. Gustaf började sin entreprenörsresa som influenser och personlig tränare och tog sitt mantra I CAN I WILL in i sitt bolag. Gustaf grundade ICANIWILL år 2012, helt utan erfarenhet av varesig design, klädproduktion eller e-handel, och i oktober passerade de 100 miljoner i omsättning sedan årsskiftet. Stora delar av framgången bygger på samarbete med influenser vilket fortfarande är den största försäljningskanalen. ICANIWILL är byggt med ett digitalt DNA. De säljer sina egendesignade träningskläder för kvinnor och män världen över genom sin hemsida, marknadsför sig med fokus på digitala kanaler och sociala medier, och sålde sina allra första plagg på pre-order, tack vare Gustafs stora närverk genom sin träningsblogg. Gustaf har en spännande resa i ryggen, från sitt nio till fem jobb på Clas Ohlson till ett av nordens snabbast växande företag i sin bransch. Konkurrensen bland tränignsklädesmärkena är hård, inte minst på sociala medier, så hur kommer det sig att ICANIWILL har lyckats så bra? Hur gör man för att starta ett företag om man inte har erfarenhet? Och hur profilerar man sig för att nå framgång i reklambruset i sociala medier? Medverkande: Gustaf Ollas Podcastvärd: Jonny Rosengren Producent: E-commerce Recruit - rekrytering inom e-handel

När Amazons svenska butik lanseras öppnas ett fönster på tre månader där svenska säljare kommer att ha stora fördelar gentemot utländska säljare. Utländska säljare förlitar sig inledningsvis på automatöversatta svenska produkttexter. Och det duger inte om du vill ranka på Amazon. Konkurrensen på Amazon är mördande. Därför krävs en genomtänkt sortimentsstrategi och bra produkttexter. Att Amazon lanserar i Sverige är ett tillfälle som inte kommer tillbaka. Säljare som gör rätt från början är de som kommer tjäna mest pengar i längden. I Ehandelstrender Extra samtalar programledaren Urban Lindstedt med Carl Helgesson som har sju års erfarenhet av att sälja på Amazon. Ehandelstrender Extra är ett samarbete mellan Ehandelstrender och Amazon-konsulterna, Rankona Mazon. Första steget att lyckas på Amazon.se är att registrera sig så snart som möjligt. Numer finns ett svenskt onboarding-team som kan hjälpa säljare som får problem med den krångliga registreringen. Det andra steget är att inte lägga upp alla produkter man har. Det är bättre att analysera Amazon utifrån vilka produkter som säljer mest, hur efterfrågan ser ut och även konkurrensen inom segmentet. Efter den analysen lanserar du inte mer produkter än du kan ge ordentlig kärlek för att få produkterna att sälja. Carl Helgesson hävdar även att återförsäljare kan bli framgångsrika på Amazon, men de måste vara ännu mer noggrannare med sina analyser. Att använda sig av Amazons egna logistik är ett sätt för återförsäljare att vinna synlighet, eftersom Amazon premierar kunder som använder deras logistik. Ehandelstrender extra hinner också med att prata om hur Amazons logistik i Sverige kommer att fungera. Dessutom fördjupar vi oss i framtidssatsningen Amazon Live.

Multimedia: https://www.youtube.com/watch?v=SUq9rLoP0wM

Psykedeliska droger är på uppsving och ses av vissa som rena mirakelmedicinen mot diverse psykiska besvär. Men att beskriva upplevelserna tycks fortfarande utom räckhåll, konstaterar Fredrik Sjöberg. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Betänk följande scenario: en grottmänniska från stenåldern förflyttas genom en hypotetisk tidsresa till Centralstationen i Stockholm, säg en fredagseftermiddag. Han står där i vänthallen och förundras. Kanske går han också en sväng på stan i rusningstrafiken, varefter han så teleporteras tillbaka till grottans dunkel, där kamraterna nyfiket inväntar hans reseberättelse. Vad ska han säga? Han saknar ord för nästan allt han upplevt. Rulltrappor, mobiltelefoner, trafikljus, tåg och flygplan som går in för landning på Bromma. Inget av detta finns varken i berättarens eller åhörarnas föreställningsvärld. Inga ord kan ge rättvisa åt upplevelsen, och att enbart säga något om träden på Klara kyrkogård, som tycktes bekanta, känns lite futtigt. Kanske påstår han sig ha träffat gudar, om så bara i form av barska ordningsvakter i blåa uniformer, men troligare är nog ändå att han ger upp alla försök att berätta och istället hemfaller åt ganska allmänt hållna utrop av typen Jävlar, vilken grej!. Ja, eller motsvarande på stenåldersspråk. Lyssnarna i grottan ser klentroget på varandra medan resenären ler ett inåtvänt leende. Ungefär så kan man gestalta ett återkommande bekymmer för de forskare som studerar effekterna av psykedeliska substanser. LSD och så, ni vet. Försökspersonerna har helt enkelt väldigt svårt att beskriva sina upplevelser. När de väl återvänder från en tripp, ofta i noga kontrollerad laboratoriemiljö, sitter de ändå bara där och flinar och uttalar banaliteter i stil med Kärleken är allt!. Professorerna tar sig för pannan. Lika fullt är denna vetenskap mycket lovande. Under många år låg verksamheten i träda, delvis på goda grunder, men under senare år har denna akademiska öken åter börja blomma. LSD, psilocybin och liknande kemikalier blir allt intressantare för psykologer och medicinare som sysslar med depressioner, tvångssyndrom, ångest och beroendesjukdomar. Nog finns även de gamla flumtomtarna kvar, ofta kännetecknade av större frisyr än förstånd, men på det hela taget är hallucinogenerna på väg tillbaka in i den vetenskapliga värmen. Det var trots allt där alltsammans började. Det var i slutet av 1930-talet; den schweiziske kemisten Albert Hofmann på läkemedelsbolaget Sandoz framställde då ett lysergsyrederivat som gavs beteckningen LSD. Som så ofta hittade man inga praktiska användningsområden, men några år senare blev Hofmann av misstag sin egen försökskanin. Han råkade få i sig en gnutta av ämnet och upplevde historiens första LSD-tripp. Snart producerade Sandoz enorma mängder LSD som, i hopp om kommersiella tillämpningar, distribuerades gratis till universitet över hela världen. Under femtiotalet och in på sextiotalet var forskningen intensiv, och förhoppningen var att de psykedeliska substanserna skulle bli för psykiatrin vad mikroskopet var för biologin och teleskopet för astronomerna. Om drömmarna, som Freud sa, var kungsvägen till det undermedvetna, ansågs behandling med LSD vara något av en motorväg. Vid det laget hade man även återupptäckt psilocybinet, ett svampgift med urgamla anor inom högkulturerna i Mellanamerika. De spanska erövrarna försökte ihärdigt utrota kunskapen om dessa magic mushrooms, antagligen på grund av att giftet från bara några få svampar gav så starka, andliga upplevelser att katolikerna låg i lä, hur mycket rökelse och tingeltangel de än försökte med. Konkurrensen blev kort sagt för hård. Men svamparna dök alltså upp igen och tilldrog sig neurokemisternas intresse. Vetandet om de psykiska sjukdomarnas biokemiska grunder, som senare skulle avkasta moderna antidepressiva läkemedel, utvecklades fort under de här åren, delvis genom dessa experiment. Försökspersonernas erfarenheter var onekligen märkliga; de rapporterade om att jaget liksom löstes upp, om surrealistiska rymdresor och ytterst övertygande känslor av samhörighet. Ofta förekom även synestesi, alltså förmågan att se ljud och höra färger. Konstnärerna var inte sena att haka på, och när sedan psykologiprofessorn vid Harvard, Timothy Leary, introducerade substanserna inom hippiekulturen gick det snabbt utför. John Lennon, Bob Dylan och en hel armé av andra yngre trallgökar gjorde reklam, och när så The Summer of Love randades i San Francisco 1967, hade myndigheterna redan förbjudit all användning. Det får man förstå. För även om varken LSD eller psilocybin var beroendeframkallande så gav de ändå oönskade effekter. Viljan att kriga i Vietnam, till exempel, avtog betänkligt. Den seriösa forskningen pågick ännu en tid, men snart var det stopp även där. Tusentals vetenskapliga rapporter föll i glömska. Först vid millennieskiftet började man gräva upp dem igen, och vad som sedan hände berättas boken Psykedelisk renässans av den amerikanske författaren Michael Pollan. Jämförelsen med Renässansen, då man återupptäckte antikens litterära skatter är välfunnen. Så nu är man på det igen, och eftersom tekniken har gått framåt, liksom forskningen om serotonin och andra signalsubstanser, kan man i dag säga en hel del om vad som faktiskt händer i hjärnan under en psykedelisk tripp, samt även formulera goda hypoteser om hur det kan komma sig att sådana utfärder ibland har gynnsam inverkan på människor som är låsta i ältande och tvångstankar. Till historien hör att Michael Pollan testar själv, och fastän han tar hjälp av erfarna reseledare är sinnesintrycken fortfarande hopplöst svåra att återge, vilket författare som Aldous Huxley och Ernst Jünger insåg redan för längesen. Intressantare är vad vetenskapen har att säga. Vad händer till exempel när man stoppar in en påtänd person i en apparat för magnetröntgen, eller mer korrekt magnetisk resonanstomografi? Hypotesen var att hjärnaktiviteten skulle vara kaotisk och starkt förhöjd, men det visade sig vara tvärtom. Särskilt svag var aktiviteten inom det så kallade standardnätverket, ett för tänkandet centralt nätverk som kan liknas vid en orkesterdirigent, vars uppgift är att hålla samman systemet och dämpa hjärnans mer bångstyriga tendenser. Beskrivningarna av jagupplösning, och känslor av samhörighet med allt och alla, tycks ha att göra med denna inaktivering av standardnätverket. Som om personens ego stängdes av. Denna inre dirigent finns för övrigt inte från början; små barn antas därför befinna sig på en psykedelisk tripp för jämnan, vilket väl ungefär alla föräldrar någon gång har anat. Hjärnan kan jämföras vid en dator; när den hänger sig behövs en omstart. Så förklaras varför LSD och annat i den vägen kan bryta behandlingsresistenta depressioner och tvångsmässiga missbruk samt, fascinerande nog, även döende människors ångest. Entusiasterna påminner visserligen om hälsofanatiker som har sett ljuset i form av LCHF eller vad det nu kan vara, så man bör nog inte helt byta ut kantarellerna mot slätskivlingar i släktet Psilocybe, men ändå; andra illegala droger opiater, amfetamin och så vidare förekommer lika ofta som läkemedel. Så varför inte också psykedeliska substanser? Om inte annat kan sådana kemiska äventyr säkerligen ersätta en del av de resor som ändå inte ger mycket mer än flygskam, tarmparasiter och foton av elefanter som ingen vill se. Fredrik Sjöberg, författare och biolog Litteratur Michel Pollan: Psykedelisk renässans den nya vetenskapen om medvetandet, döden, beroende, depression och transcendens. Översättning av Tom Sköld. Fri tanke förlag, 2019.

Tove Jansson var en stor systematiker, Astrid Lindgren en stundvis hård förläggare och chef och Lennart Hellsing kunde vara bitsk mot sina författarkollegor. I veckans podd ser vi bakom klichébilderna på tre av den svenskspråkiga barnlitteraturens giganter. Samtalet är inspelat under ett seminarium på Göteborgs bokmässa, där Boel Westin, Lena Kåreland och Kjell Bohlund diskuterade arvet efter de tre banbrytande författarna tillsammans med moderatorn Johanna Lindbäck.

Digitaliseringen och industri 4.0. Vi har nu lämnat industrisamhället och befinner oss mitt digitaliseringen, i privatliv och yrkesliv. Men alla har inte följt med oss. De sitter fast med gamla, lappade datorsystem från innan millenniet och själva väntar de på att gå i pension. Detta samtidigt som vi andra sprudlar av entusiasm och pratar AI, big data och vad vi ska göra med femte generationens trådlösa internet. OM AVSNITTETMålgrupp: ledare, allmänhet, kontorsfolk, politiker, samhällsmedborgareLär dig: digitalisering, generationer, industri 4.0, ledarskap Polariseringen är tydlig. Industrin är en analog borg (läs: ADB, en rädsla att agera, “vänta ett år så blir det bättre och billigare”) - detta samtidigt som våra barn är extremt mycket mer digitaliserade än “vi” i beskrivningen ovan. När vi gick från bondesamhälle till industrisamhälle kunde vi låta den äldre generationen dö ut. Så går det inte att göra nu, utan den äldre generationen behöver lära om! Det räcker inte att unga IT-nördar tar över, de bygger inga bilar. Däremot kan de låta datorn styra den analoga bilen. I Kina tog man klivet från risfält rakt in i moderna industrier, medan svensk industri sitter fast med stålverk och maskiner från 40-60-talen. Men det finns ljuspunkter. Anders Källström från tankesmedjan Sustainability Circle lyfter fram fordonsindustrin (grovmotorik) och elektronikindustrin (finmotorik) som exempel på smart industri, “industri 4.0”. Konkurrensen är extremt hård, det finns för många bilfabriker, så här forskas och utvecklas det hårt på drivmedel och självstyrning. Viktigast är att management har hela bilden, förstår digitalisering. Fortum lyckades med detta; de kan nu prediktera på kraftvärmeverk med hjälp av sensorer, algoritmer och AI. De utgick från en väldigt entusiastisk ledning. När ledningen är med, är fortsättning enkel: börja att plocka lågt hängande frukter; starta enkelt och smått och gå vidare därifrån. Anders Källström, Jonas Jaani (18:02) Länkar: Anders Källström Tankesmedjan Sustainabilitycircle.se https://www.effekten.se/prenumerera/

Hållbarhetstrenden är stark i samhället. En aktör som gynnas av den gröna vågen är Myrorna – men samtidigt skärps konkurrensen. ”Det är en jätteutmaning för oss”, säger Caroline Andermatt, vd på Myrorna i Markets podcast. Myrorna ägs av Frälsningsarmén och själva syftet med butikskedjan är att bidra till ett mer medmänskligt och hållbart samhälle. Därför är det glädjande för vd Caroline Andermatt att hållbarhetsfrågorna klättrar allt högre på agendan i både detaljhandeln och samhället i stort. – Vi kan inte leva och konsumera som vi har gjort hittills. Vi kan inte köpa kläder och saker som smågodis utan vi måste verkligen tänka till och jag tror att Myrorna verkligen kan bidra – och ser att efterfrågan på second hand verkligen ökar, säger hon. Men när efterfrågan på second hand ökar får också fler upp ögonen för marknaden. Det ger Myrorna hårdare konkurrens – både om kunden och om varorna. – Myrornas utmaning är att vi vill inte bara ha en slutkund som handlar hos oss utan vi är också måna om att få ta hand om din snygga tröja när du har tröttnat på den. Konsumenterna är medvetna om att de har de här tillgångarna i garderoben eller på vinden så vi behöver vara relevanta och se till att vi får din snygga tröja och det är en jätteutmaning för oss och i dag finns det också många olika avyttringskanaler, säger Caroline Andermatt. För att möta konkurrensen vill Myrorna hitta nya vägar till kunden, bland annat genom att finnas i nya typer av lägen, en stor satsning på tjänster och e-handel – som har varit lönsam sedan dag ett. Det och mycket annat berättar Caroline Andermatt om i nya avsnittet av Market Podcast.

I veckans avsnitt lägger Gudiol och Valkeaoja fullt fokus på två stora frågor. Först blir det en längre diskussion kring talangutveckling. Hur stor roll spelar generna och hur mycket kan du påverka med träning? Hur maximerar du chanserna för att en ung idrottare ska lyckas inom någon idrott och är det verkligen en fördel att en ung idrottare inte ”ger upp” när det går emot dem? Och varför är det så svårt för föreningar ute i Sverige att försöka arbeta mer efter den evidens som vi ändå har idag? Efter det blir det en diskussion kring begreppet metabol hälsa. Vad innebär det och hur vilka faktorer är det som spelar störst roll om du vill öka dina chanser för ett långt och friskt liv? På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Gudiol har tagit personbästa i ryck 00:04:19 Wille ska bli pappa 00:05:32 Hur lång behöver man pusha sig själv för att veta om man kan nå elitnivå? 00:06:53 Nästan alla unga som sysslar med en idrott en längre tid är talanger på något vis 00:08:56 Eventuella fördelar med att ha haft någon typ av motgång i livet som ung idrottare 00:09:52 Det som kallas GRIT är inte alltid något som är önskvärt 00:10:16 Idrottare som sysslat med många idrotter som unga lyckas oftare som elit - men varför är det så? 00:12:34 Ska man verkligen försöka hålla kvar ungdomar som är dåliga på en viss idrott inom den idrotten? 00:12:57 De som specialiserar sig tidigt lyckas mer sällan - varför är det så? 00:16:23 Kvalitén på tränare spelar säkert en betydande roll 00:17:25 Konkurrensen inom ungdomsidrotten driver det mesta åt fel håll 00:21:02 Många ungdomar som är talanger i en idrott hade kunnat vara ännu större talang i andra om de fått prova 00:23:52 Är det bra att testa på många idrotter för ens talangutveckling eller för att sannolikheten att du ska hitta rätt sport ökar? 00:25:52 Vad innebär det när man säger metabol hälsa? 00:29:29 Ingen vet vilka nivåer som är optimala för de flesta hälsomarkörerna 00:31:45 Riskfaktorer ökar risken för olika saker, de garanterar i princip aldrig några utfall 00:33:37 Du får själv välja hur mycket kraft du orkar lägga på olika saker för din hälsa 00:34:42 Män och kvinnor har olika mängder fett på kroppen 00:38:28 Om du vill optimera istället så blir det en hel del spekulationer 00:40:01 Vad tycker Wille om effektmätaren Stryde

I veckans avsnitt diskuterar Lars Anders och Blanche regeringens chockhöjning av skatten på plastpåsar. Det är en del av Januariöverenskommelsens ”gröna skatteväxling”, som bygger på idén att man inte kan sänka skatten på arbete utan att genast höja en annan skatt i stället, men skattebetalarna blir inte de enda som drabbas: Plastpåsar är ett av de alternativ som är bäst för klimatet vad gäller att transportera hem varor från affären. Lars Anders har analyserat det politiska landskapet och kommit fram till att mittenväljarna inte längre är så attraktiva som de brukade vara – om de över huvud taget existerar. I stället är det om högerväljarna kampen står, vilket ger partierna till höger om mittlinjen nya spännande problem. Blanche har satt sig in i hur rökförbudet drabbar dem som, ofta mot sin egen vilja, måste upprätthålla det. Bara några dagar innan förbudet träder i kraft har de berörda parterna fortfarande inte fått tillräcklig information om exakt vad som gäller. Turn on, tune in, freak out!

Yle snedvrider konkurrensen på mediamarknaden med sin textbaserade journalistik. Det skriver Huvudstadsbladets chefredaktör Susanna Landor i en kolumn, och menar att också privata mediahus borde få en bit av public service-kakan. Landor tycker att Yle borde koncentrera sig mera på TV och radio, och mindre på texter på webben. Susanna Landor debatterade public service med Yles strategidirektör Gunilla Ohls E-post: slaget@yle.fi

XXL:s Sverigechef Per Sigvardsson gästar Markets podcast. Vi pratar bland annat om: Den något turbulenta starten på nya jobbet. Konkursen för Top-Toy. Vikten av bra kundmöten. Konkurrensen i sporthandeln. Det förändrade retail-landskapet. Vurmen för vinylskivor.

Dominikansystern Madeleine Fredell ägnar veckans andakter åt att fundera över vänskap dess uttryck och betydelse i våra liv. Vilket utrymme finns det för vänskap i en värld där vi ständigt konkurrerar med varandra och eftersträvar att visa upp en yta av perfektion? Dominikansystern Madeleine Fredell funderar över om vårt samhälle skapar ensamhet. Låt mig viskande antyda att ju mer perfektion, karriärism och självrättfärdigande som genomsyrar oss, desto mindre glädje, gemenskap och vänskap kommer vi att bli del av.   Musik Caprica: Main Theme for Solo Piano Mark Northman Frosti Björk  Text Lukas 15:17   Producent Natacha López liv@sverigesradio.se

Digitalisering och strävan mot en cirkulär ekonomi bidrar till att digitala tjänster som underlättar för konsumenter att leva hållbart och resurseffektivt utvecklas. Det blir lättare och billigare att sälja begagnade produkter, samtidigt som olika delningstjänster gör att produkter används mer effektivt. Men det finns också brister inom konkurrensen. Vad händer när konsumenterna inte kan eller vill välja? Och vilka branscher är extra problematiska? Björn Axelsson, sakkunnig på avdelningen för analys, gästar konkurrenten för att prata om hur konkurrensen mår i Sverige 2018.

Välkommen till fjärde säsongen av podden Tak över huvudet! Den här säsongen presenteras av Mäklarsamfundet i samarbete med tidningen MäklarVärlden. I avsnitt 32 pratar vi om stress, press och hur det kan hanteras. Konkurrensen i fastighetsmäklarbranschen är tuff och det krävs motivation, hårt arbete och fokus för att lyckas. Hur gör man för att orka? Hur håller man hela vägen? Vi har träffat tre personer som från sina egna perspektiv tror sig ha svaret. Vi möter Sonny Andersson, vd för Stressväktarna, Anna Voltaire, läkare och författare till boken ”Innan väggen – en upplyftande bok om utmattning” och Jörgen Olsson, fastighetsmäklare på Nomad mäkleri. Veckans avsnitt av Tak över huvudet presenteras i samarbete med Dsolution en rikstäckande helhetsleverantör med mäklaranpassade lösningar, som erbjuder kopieringsmaskiner, skrivare, IT, telefoni, konferenslösningar, kaffemaskiner och kontorsmaterial.

Jens Nordfält är doktor i butiksmarknadsföring och Agneta Olofsson är konceptansvarig på Storesupport. De är överens om att de fysiska butikerna har ett berättigande men att det krävs en uppryckning av många butiker för att de ska klara sig i den allt tuffare konkurrensen. Det handlar såväl om sortiment och butikslayout som varuplacering och skyltning. Men framför allt om kundbemötandet. I ett samtal med Markets Thomas Karlsson diskuterar de e-handelns och butikernas för- och nackdelar och hur man skapar den bästa kundupplevelsen för konsumenterna.

Här är avsnitt 92 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Daniel Nordström, chefredaktör för Mittmedias titlar i Västmanland och Stockholmsregionen. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. I avsnitt 92 befinner sig Anna Gullberg i Dalarnas Tidningars studio i Falun. Daniel Nordström är på … Fortsätt läsa #92 Den allt hårdare konkurrensen Inlägget #92 Den allt hårdare konkurrensen dök först upp på GullbergNordström.

Konkurrensen om den moderna köparens intresse är skyh [...]

I Kenya lever djuren en hotad tillvaro. Konkurrensen om landutrymmet hårdnar när civilisationen breder ut sig. Skog skövlas och markerna används för odling och som betesmarker. Viltreservatet Masai Mara ligger i sydvästra Kenya. Där har djuren gjort samma vandring i århundraden, på jakt efter det bete som följer i regnens spår. Men de stora mängderna djur kräver utrymme och ibland leder regnen dem bortom reservatens gränser. I utkanten av Masai Mara lever massajer, som är boskapsnomader. Sedan länge har de fört ett krig mot rovdjuren som attackerar deras boskap. Trots att det numera är förbjudet att döda lejon i Kenya, fortsätter jakten eftersom många massajer ser det som ett sätt försvara sina djur och sig själva. Det är ett av skälen till att lejon, leoparder, geparder, noshörningar och elefanter, är kraftigt hotade idag. I Kenya finns idag bara omkring 2 000 lejon kvar, och de minskar med cirka 100 om året. Om minskningen fortsätter i samma takt kommer det knappt att finnas några kvar om 20 år. I hela Afrika finns ca 20 000 vilda lejon. Konflikten mellan människor och vilt är ett av de största hoten mot viltet. Men det finns lösningar. En smart idé kom Richard Turere på när han bara var 12 år. Hans lejonskrämma är en av flera lösningar.  Flera miljöorganisationer och även de kenyanska myndigheterna jobbar med att skapa ett fredligt förhållande mellan människan och djuren och samtidigt utöka reservaten.   Just nu genomförs flera projekt där man sluter leasingavtal med landägarna, som får betalt för att hyra ut sin mark, och samtidigt utbildning i hur de ska sköta om marken på ett hållbart sätt. Pengarna kommer från myndigheter, olika miljöorganisationer och andra givare. Gäst i programmet är Ingela Jansson som forskar om lejon på Sveriges lantbruksuniversitet. Programledare Marie-Louise Kristola Drar sig USA ur Parisavtalet?  Hör Johan Rockström kommentera uppgifter från amerikanska medier

I dagens avsnitt pratar vi om att det är en hel del konkurrens som finns mellan singelpersoner. Får man verkligen hålla på och jaga efter samma potentiella ragg eller är det inte OK?

I dagens avsnitt pratar vi om att det är en hel del konkurrens som finns mellan singelpersoner. Får man verkligen hålla på och jaga efter samma potentiella ragg eller är det inte OK?

Följ med till Barcelona där saluhallarna blivit moderna. Och de klarar av att konkurrera med storköpen. Vilken framtid har saluhallar i Sverige? Det finns 39 saluhallar i Barcelona. Och det tar aldrig mer än 10 minuter att promenera till en saluhall.Barcelona är en modern storstad med 1,5 miljoner invånare. I slutet på 1800-talet och början av 1900-talet byggdes där många saluhallar, precis som i andra europeiska städer.På 1980-talet var saluhallarna hotade. De var slitna och hade få handlare. Konkurrensen från supermarketar var stor. Men kommunen bestämde sig för att satsa på saluhallarna. De moderniserades, det byggdes nya kylrum och parkeringar under dem. Och supermarketar byggdes in i saluhallarna, eller placerades alldeles intill. Saluhallar och supermarketar kompletterar varandra. Man ska kunna handla allt på samma ställe.Idag är 25 av 39 saluhallar moderniserade. Och invånarna i Barcelona använder dem verkligen. De mesta inköpen görs i saluhallar. Och det är inga lyxhallar. Det är t o m så att majoriteten av de som handlar i saluhallar är de som har mindre pengar.Saluhallarna i Barcelona är inte 1800-talsromantik utan moderna butiker. Vi besöker ett anatl saluhallar i Barcelona.Och vi frågar vilken strategi som svenska saluhallar har.Johan Carlsson, affärsområdeschef på Higab, det kommunala bolag som sköter Göteborgs saluhallar, visar upp Göteborgs Stora Saluhall. Och berättar hur man tar sig an framtiden.Vi besöker också en nybyggd saluhall på Hisingen, Kville saluhall, grundad av Shamsi Naeimai. Hur vill hon att saluhallen ska fungera?Kolla också in vår lilla film från saluhallar i Barcelona.

Hon är den enda kvinnan som spelat huvudrollen i två Bondfilmer, Mannen med den gyllene pistolen och Octopussy. Skådespelerskan Maud Adams har gjort massor med roller i film och tv under åren och sett på nära håll hur filmbranschen förändrats. Kerstin Berggren hälsade på i hemmet i Beverly Hills för att höra mer om livet i drömfabriken. Maud Adams var en känd fotomodell när hon 1970 handplockades till huvudrollen i filmen The Christian Licorice Store. Det var i den vevan som Easy Rider hade vänt upp och ner på hela branschen - plötsligt kunde en billig film bli en enorm kassasuccé. Att vara kvinnlig skådespelare i Hollywood har sina sidor. Konkurrensen är mycket stor, det gäller att alltid vara tillgänglig och att bilda familj och skaffa barn är inte alltid självklart.

Ekonomiekot lördag synar flygmarknaden och SAS, som ju i veckan som presenterade en vinst för sitt tredje kvartal på nästan 800 miljoner kronor. Men hur är det med SAS möjligheter att fortsätta göra vinst i den hårda konkurrensen på flygmarknaden. Gäster är Katarina Myrberg, chefredaktör Travel News, och Richard Björnelid, numera konsult och även författare till boken om konsten att sänka ett flygbolag, som handlar om SAS. Programledare Pär Ivarsson.

Konkurrensen om funktionshindrades gunst är hård bland de företag som erbjuder personlig assistans. För ett assistansföretag kan ett påskrivet kontrakt med en ny klient betyda nya vinster på hundratusentals kronor per år. Men hur långt får ett assistansbolag gå i sin jakt på nya kunder? Kaliber och Skolministeriet granskar assistansbolagens marknadsföringsmetoder. Jakten på assistanspengarna Assistansbolag som efterforskar  kontaktuppgifter till personer med funktionshinder,  erbjuder gratisresor och söker upp personer i rullstol på stan. Skolministeriet från UR och Kaliber granskar hur assistansbolagen raggar kunder. Vi är hemma hos Pontus. Det luktar nybakat. – Det är  kärleksmums eller kladdkaka, finns ju tusen namn på den kakan. – Kärleksmums är bra. Pontus är en av ungefär 16 000 assistansberättigade . Det betyder att han får hjälp av en personlig assistent för sina grundläggande behov.  Idag är det assistenten Elsa som jobbar. – Massa saker som dom hjälper mig med så utan mina assistenter skulle jag inte klara mig. – Man kan säga att det är den personliga hygienen och det som en vanlig, som man gör varenda dag. – Nu ska jag öppna dörren bara … Nu kom din mamma här… Idag tittar Skolministeriet från UR och Kaliber närmare på dom metoder som en del assistansbolag använder sig av för att locka till sig kunder. Ett område där myndigheterna saknar insyn och kontroll ska det visa sig. Pontus är nämligen en högintressant kund för dom 1700 privata assistansbolag som finns på marknaden. Ett enda påskrivet kontrakt kan generera stora vinster till assistansbolaget. Inspektionen för socialförsäkringar har räknat ut att ett assistansbolag i genomsnitt kan göra 300 000 kronor i vinst på ett år för en enda brukare. – Jag kan till och med bli påhoppad på stan om man har otur av assistansbolag numera. Och hoppa på en och berätta att ta det här bolaget det är så bra så! Vad tycker du om det då? – Det tycker jag inte om. För jag tycker att om man har assistans ska man kunna välja själv och inte bli påverkad vilket bolag man ska välja. Förenklat kan man säga att när Försäkringskassan räknat ut hur många timmar per dygn du har behov av assistans får du en påse med pengar att köpa assistans för. Och som assistansberättigad har du tre olika alternativ. Antingen kan du välja att kommunen skall sköta din assistans, eller så kan du vara arbetsgivare själv, eller så kan du anlita ett privat assistansbolag. Det är det vanligaste. Pontus  har haft assistans i 15 år. Just nu sköter han assistansen själv men han vill gärna slippa eftersom det är mycket att hålla reda på, så nu letar han efter ett privat assistansbolag  igen.  Och det är i det här läget han blir uppvaktad. – Fortfarande poppar det upp dom här bolagen som inte är seriösa… Pontus mamma. – Och det stör mig, därför att, du behöver ett seriöst assistansbolag som du kan lita på och känner förtroende för. Och alltihop det här va… – Precis, men det är inte lätt att hitta… – Den ena bjöd ju över den andra och det är det jag tycker är så fruktansvärt oseriöst. Vad är det man bjuder då? Vad är det man använder som…? – Men det är precis som med telefonförsäljare. Dom frågar, hur har du det här idag med din assistans? Och det spelar ingen roll vad man säger, det bolaget man pratar med kan alltid göra allting bättre. Det är konstigt. Och dessutom när man är på stan då är ju inte det första man har i tanken assistans och hur man vill tänka över sin assistans. Då är det inte lätt att ta ett sånt livsavgörande beslut som det är. På två sekunder. Så det är fult att ragga upp folk på stan. Vi ska återkomma till Pontus. För det finns något som gör honom ännu mera upprörd än att bli kontaktad på stan. Något han tycker är värre. Men först ska vi träffa Arne Prembäck på Bosse Råd, Stöd och kunskapscenter i Stockholm, en oberoende icke vinstdrivande organisation dit personer kan komma när dom har problem med sin assistansanordnare. Arne var med redan när assistansreformen infördes1994 och har sett hur marknaden förändrats på nära håll. – Det är ju en väldigt, jag tycker man nästan kan beskriva det som en aggressiv marknad. Det är ju bara att titta på handikapptidskrifterna som kommer ut. Hur man målar ut guld och gröna skogar och verkligen försöker locka med det som man säger är unikt. Det är ju en explosionsartad utveckling. Jag tror att det ekonomiska incitamentet har gjort det har blivit det. Man har sett att det är ett lätt sätt att tjäna pengar. Samtidigt som, jag menar det är ju bra att det finns valfrihet. Det är ju inget snack om saken. Men man måste också ha förutsättningar att kunna välja. Att kunna se klart. – Så är du kvar? Ja, jag är kvar. – Perfekt… Vi kan kalla henne Cecilia. Hon har precis som Pontus vid flera tillfällen blivit uppsökt av påstridiga försäljare som vill att hon ska byta assistansbolag. – Det är vissa bolag som är väldigt på fluga när man är ute i offentligheten och kommer fram och säger att ”åååh titta det här har jag att erbjuda”! Och jag är jättebra och du får det här och det här. Och pratar bara på om det hela tiden. Fast jag säger kanske en tredjegång att nej jag är inte intresserad och jag kontaktar dig när jag har behov av att göra det. – Det kan också vara om man återgår till dom här assistansföretagen när dom kommer hem till än. Nu säger jag inte att alla är så, definitivt inte, men många kanske trycker på, till personen tackar ja fast man egentligen inte vill det för man orkar inte står emot. Och så tänker man att jag säger ja så jag blir av med dom. Det kan vara så i många fall tror jag. Kan det inte vara något positivit också, att man konkurrerar och vill överträffa varandra, för dig som kund kan väl ändå det vara något positivt för då får du det bästa som du kan få? – Ja, det kanske det är i vissa avseenden, men sen är det ju faktiskt så att pengar är ju inte allt. Både du som kund och dina assistenter ska ju vara nöjda. Och bilden av att personer som har assistans känner sig påhoppade av gränslösa försäljare bekräftas av flera brukarorganisationer som vi talat med. Maria, är mamma till ett funktionshindrat barn och blev så upprörd när hon blev kontaktad av ett assistansbolag att hon bestämde sig för att anmäla företaget till Konsumentverket. – Dom ringde och sa att dom ringer från ett företag som jobbar med att lämna information och informerar om att funktionshindrade barn ska få det dom har rätt till. Och jag hade då blivit uppring en gång tidigare av samma företag. Jag blev irriterad. Sa att dom inte får lov att ringa på mobilnummer för att sälja sina tjänster för att det strider mot etiska regler om marknadsföring. Och då sa dom - vi säljer ingenting. Och när jag tittade på personen som hade ringt så var hon försäljningschef på det här företaget. Men ändå säger hon, nej vi säljer ingenting. Det blir jag irriterad på att man låtsas att man inte säljer tjänster, att man inte är ärlig med sin avsikt. Och sen förstås då att dom ringer mig, jag vill ju veta hur dom  fått reda på mitt nummer och att jag har ett funktionshindrat barn. Ja för du frågade rakt ut var dom fått numret ifrån? – Ja det gjorde jag och då hävdade dom att dom hade ett samarbete med statistiska centralbyrån. Och då i den vevan var jag i kontakt med Statistiska centralbyrån för jag var upprörd över att man spred information om vilka som har funktionshinder. Då tittade Statiskiska Centralbyrån på det och återkom sen och förnekade att dom hade såna uppgifter som dom lämnat ut och att det inte finns något samarbete. Så då ljög dom ju. Och när du sa att du inte trodde det var så sannolikt, vad fick du för svar då? Nej bara undviker att ja det kan jag inte svara på. Nej men så  är det osv. Jag fick  inget bra svar. Marias anmälan till konsumentverket blev aldrig mer än en anmälan. Konsumentverket prioriterar inte detta ärende. – Och sen är det ju också det här naturligtvis att man bekymrar sig över vilka uppgifter är det egentligen som cirkulerar där ute?  Vad finns det mer?  Ja var får egentligen assistansbolag som objudna ringer hem till personer med funktionshinder uppgifterna ifrån? Vi kontaktar VD:n på företaget som ringt Maria för att fråga hur dom fått tag i hennes hemliga mobilnummer. VD:n hänvisar då till att dom nu satt igång en egen internutredning om saken och att dom inte vill kommentera kritiken förrän den är klar .  Uppgifterna om vem som har rätt till assistans ska vara sekretessbelagda hos myndigheterna. Men det finns ett sätt att få uppgifterna via myndigheter – domar som blir när personer överklagar till exempel försäkringskassans beslut är offentliga handlingar. Och alldeles nyligen begärde ett annat assistansbolag i Malmö ut 30 domar i förvaltningsrätten, och fick då serverat namn och adress till potentiella kunder. Det här är VD:n Peter Kärnefeldt. – Vi skickade ut 30 stycken brev där vi inte pratade om alls om domar eller grejer eller någonting utan rent bara vi har startat ett assistansbolag i sportenstecken. Om man var intresserad av att byta assistansbolag så kunde man ringa oss. Vi tänkte inte på det som att dom skulle se det som något negativt. Och det är jättebeklagligt. Men jag kan samtidigt så här i efterhand förstå dom. Pontus igen. – Jag har haft bolag som velat att vi ska ut och ragga på stan. För det ser ju bättre ut om kunderna som sitter i rullstol är ute och markandsför på stan.   Som att du skulle jobba? Ja. 500 spänn per kund var det. Så får vi 500 per kund som skriver på för dom som vi rekommenderar. Dom ville till exempel att vi skulle åka ut på Frölunda torg och sitta där en hel dag och dela ut foldrar. Jag var där en gång tror jag och då såg jag ingen funktionshindrad överhuvudtaget så jag tror inte det gav så stort resultat. Men du åkte till Frölunda torg för att se om du hittar någon? – Ja, men det var helt meningslöst. Jag vet inte, dom tyckte väl att då slipper vi göra jobbet själva. Men man tyckte ju om bolaget så man gjorde det ju. – Marknadsföring ska ske på ett propert sätt. Och man ska inte utnyttja personers svagsinne eller bristande förmåga att fatta beslut, sunt förnuft helt enkelt. Fredric Käll är ordförande i Bransch Personlig assistans inom Vårdföretagarna och representerar drygt 230 assistansbolag. Han känner väl till att personer med funktionshinder blir kontaktade av försäljare på assistansbolag och säger att den typen av marknadsföring är något som organisationen tar starkt avstånd ifrån. – Den kanske mest flagranta marknadsföringsmetoden som vi tar definitivt avstånd ifrån är ju när man hämtar ut listor och på så sätt knackar dörr hos personer som har till exempel färdtjänst. Man har tagit ut färdtjänstlistor, och erbjuder dem pengar för att antingen söka assistans eller för att komma över till assistansbolaget. Fredric Käll känner till två fall där adresser till personer med funktionshinder har läckt ifrån taxibolag som kör färdtjänst. Uppgifter som är olagliga att lämna ut. – Och dom få tillfällen det har hänt brukar det gå ganska fort larmklockor genom hela systemet. Att nu är den och den igång dom gör så och så. Ganska fort så blir det nästan en lynchstämning över dom här personerna som knackar dörr. Så i det hänseendet så är det ganska självmarkerande. Eller oftast självmarkerande. För folk blir upprörda och irriterade. Varigenom syftet med att göra så förfelas. För vad dom vill är ju att få kunder och det får dom inte den vägen. Det vet du händer att man hämtar färdstjänstlistor? – Yes.  Men det är ju sekretessbelagda uppgifter? – Precis. Och vi vet inte hur dom får tag i dom. Jag önskar jag visste och för varje gång det händer så börjar det efterforskas ganska ordentligt. Var dom kommer ifrån men… Finns det andra marknadsföringsmetoder som ni tar avstånd ifrån? – Att man betalar att för att en kund ska komma över genom olika typer av ersättningar eller erbjudanden om man väljer att skriva på. Direkt avstånd ifrån. Sen finns det säkert en uppsjö andra. Som tur är kommer man inte kontakt med dom så ofta. Vi är hemma hos Pontus igen. För precis som Fredric Käll på Vårdföretagarna antyder, finns det företag som inte bara vill åt kontaktuppgifter och ringer hem. Och det är det som gör Pontus mest upprörd. Han rullar fram till skrivbordet och plockar fram ett papper han sparat. Ett reklamblad ifrån ett assistansföretag på orten som damp ner genom brevinkastet. Ett hösterbjudande står det. – Fick en lapp i brevlådan att jag skulle få 3000 kronor i porslin av ett assistentbolag om jag valde dom som kund. Vet inte vad dom tyckte jag skulle ha 3000 kronor porslin till men det tyckte dom. Har även blivit erbjuden utlandsresor. När jag var utomlands för några år sen så träffade jag en svensk kille där som hade ett assistansbolag i Örebro tror jag att det var. Han såg ju att jag var funktionshindrad så han kom fram till mig när jag var på semester och han presenterade sitt assistentbolag och att han hade lägenheter på Teneriffa och att jag kunde få komma dit  när jag ville och dom betalar min resa och assistentens resa utan problem hur ofta jag vill och ha rekreation som han sa. – Sen är det så också att dom flesta handikappade människorna lever på så låg ekonomisk standard, naturligtvis. Lovar dom då guld och gröna skogar eller som du till och med sa att någon skulle betala en halv hyra eller vad sjutton det var. Eller fixa det eller ordna det. Det är klart som sjutton då. – Klart man kan blir lockad av sånt om man har det dåligt ställt. – Det är dom svagare människorna som råkar ut för det här och kan bli så lätt förledda. Enligt Fredric Käll på Vårdföretagarna strider alltså assistansbolag mot branschens etiska riktlinjer när de ger brukarna gåvor, men är det olagligt? Susanne Moverare, sakkunnig på Försäkringskassan säger att assistansersättningen skall användas till assistans. Om de används till att betala till exempel nöjen kan den försäkrade bli återbetalningsskyldig. Men det gäller bara om man anställer sina assistenter själv. Privata assistansbolag får nämligen ge brukaren gåvor om de betalas med den beskattade vinsten. Men om pengarna till gåvor verkligen tas från vinsten, kontrolleras inte av Försäkringskassan. Något som bekymrar Tomas Agdalen,  jurist på Inspektionen för Socialförsäkringar som har tillsynsansvar för försäkringskassan. – Vår erfarenhet är att det här följs inte upp riktigt. Det finns ingen riktig kontroll över hur assistansanordnare använder ersättningen. Utan det flyter nog på. Man betalar ut assistansersättningen och sen så kommer det in redovisningar, så betalas det ut ny assistansersättning. Så ingen kontrollerar liksom till vilka konstader assistansersättningen använts. Det verkar inte så nej. Men är det rimligt? Det handlar om väldigt stora summor pengar som man betalar ut av skattemedel och så har man inte kontroll på hur dom används? – I ett optimalt system så är det ju viktigt att veta hur dom allmänna medlen används och till vilka kostnader dom har används.  Här vet vi bara att dom har använts till något abstrakt. Som personlig assistans. Faktiskt har vi jättelite kontroll på hur pengarna används. Egentligen ingen alls. Men även om försäkringskassans regelverk tillåter gåvor till personer med assistans tycker Fredric Käll, vårdföretagarna att valet av anordnare bör baseras på kvalitén på assistansen och inte grundas på någon typ av belöningssystem. I det långa loppet så riskerar det  att  urholka förtroendet för reformen, säger han. Så vi blev nyfikna på om det finns fler assistansbolag som har liknande erbjudanden som det som Pontus fick om fint porslin och bestämde oss för att  ringa till ett tiotal assistansbolag. Vi hittade på en fiktiv person. Ida Andersson , för att se vad företagen var beredda att ge henne som blivande kund. Ja hej jag heter Ida. – Hej Ida. Hej jag ringer åt en vän som är på jakt efter en assistansordnare. Vad gör er speciella så? – Vi har nöjdast kunder, det är det som gör oss speciella… När vi ringer runt till olika assistansbolag och frågar varför vi ska välja dem, lyfter många fram att de ger gratis juridisk hjälp i kontakt med myndigheter. Men vi får även erbjudanden som handlar mer om att brukaren – kunden – skall få förmåner. Nej men det är några som har haft asså så här  att man kan få extra förmånligt som man blir kund. Något välkomsterbjudande. Har ni något sånt? Ida Andersson kunde i vår rundringning få till exempel gratis danskurs och prova på dyk. Ett företag säger att dom kan subventionera en utlandsresa för brukaren som en början på ett gott samarbete. Och ett annat assistansbolag kan bjuda på en veckas gratis boende i Thailand för kunden. Vi ringer också företaget som hoppades att Pontus skulle nappa på en fin servis. Maja Koppfeldt som äger bolaget förklarar att dom ser välkomstpaket som ett vanligt sätt att marknadsföra sig i branschen – Nej jag kan se att när jag blir kund i många olika företag så får jag ett välkomstpaket. Det  är som Siba har om du köper en tv får du cykel. Det är ju inte ovanligt att man arbetar utifrån någon form av välkomstpaket när man startar. När man blir brukar hos ett assistansföretag så är det ju väldigt mycket pengar det kanske är en affär på upp till en och en halv miljon och när man då ger ett välkomstpaket så är det av ringa värde. Det är ju inte därför man väljer ett assistansbiolag. Det är ju så många bitar som ska stämma om det ska kännas rätt. Men varför väljer ni att marknadsföra er med den typen av erbjudanen då? – Vi marknadsför oss på många olika sätt. Välkomstpaket av något slag har vi haft ända sedan början. För att vi vill tacka för förtroendet och det är också där man sätter igång ett nytt samarbete och det känns viktigt att man gör det korrekt från början. Att vi vill visa vår uppskattning helt enkelt. Det är det vi gör. Men kan ni se att det finns en risk för att en kund blir lockad av ett sånt här erbjudande och väljer det på grund av den gåva man får och inte pga av kvaliteten på assistansen? – Nej det gör jag inte Enligt försäkringskassans riktlinjer ska assistansersättningen gå till assistans. Hur får ni in den här gåvan i assistansen? – Det här tar ju vi av våran vinst i bolaget. Fredric Käll, Vårdföretagarna igen. – Vi är otroligt kritiska till den  typen av beteende, så där gör man inte. Vilket ansvar har ni för att branschen följer de etiska riktlinjer som ni har och så? – Vi har ett stort ansvar. Vi jobbar hela tiden och kontinuerligt med att informera våra medlemmar om våra etiska riktlinjer för i slutändan om man bryter mot dom kan leda till uteslutning. Förutom att betona sitt eget ansvar anser Fredric Käll på Vårdföretagarna att även försäkringskassan har ett ansvar för att assistansersättningen inte används till olika typer av lockerbjudanden. – Det finns ingen gemensam benämning över vad vi ska förse kunderna, brukarna med. Och det saknar vi. Fredric Käll får medhåll ifrån Anders Westgerd, verksamhetsledare på GIL, ett brukarkooperativ i Göteborg. På senare år har det uppmärksammats mycket fusk inom assistansbranschen och det har talats om att kostnaderna har skenat. Försäkringskassan har genomfört en rad regeländringar och det har blivit svårare att få assistans. Samtidigt sockrar vissa assistansbolag kontrakten. Det rimmar illa tycker Anders Westgerd. – Man har stramat åt tillvaron allt mer, medans man har egentligen överhuvudtaget inte ifrågasatt hög vinstutdelning och oskäliga marknadsföringsmetoder. Och det är någonting som gör mig rent ut sagt förbannad. Att man avhändar makten för dom assistansberättigade och gör livet betydligt mer problematiskt och man inskränker i lagstiftningens intentioner men man låter det mer eller mindre vara vilda västern på marknadssidan. Att man mer eller mindre kan bete sig och plocka ut oskäliga vinster och där tycker jag dom ska lägga fokus istället. Susanne Moverare, försäkringskassans sakkunnige inom assistansersättningen. – Försäkringskassan har möjlighet att kontrollera om man är egen företagare och anställer sina egna assistenter, där är man skyldig att redovisa precis vad man använder ersättningen till. Men bolagen kan ni inte gå in och titta på kvitton och vad dom använt pengarna till i praktiken? – Nej, det kan vi inte göra om man väljer att köpa sin assistans av ett privat bolag så har vi inte den möjligheten idag. För många organsationer och brukare som jag har pratat med dom är upprörda över att man skärper till kontrollen bland dom som är assistansberättigade. Man kollar att man gör sina timmar att man får sin assistans som man har sagt, men sen finns det inget som kollar att bolagen använder deras pengar på rätt sätt. – Nej, bolag och vinster det är en politiker fråga och det är inget som vi idag har möjlighet att gå in och titta på. – Men vi ser fram emot en utredning som pågår just nu och se var man landar i för eventuella lagförslag i februari 2014. – Vi står här och så brukar vi alltid bara ”tog du nyckel”? Och så frågar vi varandra, ”tog du nyckeln”? Nej jag tog nyckeln. Då kan vi stänga. – Vem är assistent åt vem? – Ja, exakt. Det går några veckor. Pontus och Elsa, en av hans personliga assistenter är på promenad med Pontus hund. – Utan assistansreformen så hade det varit jätte många som inte hade klarat sig, överhuvudtaget. Så assistansreformen behöver en uppryckning. Den är i grunden asbra. Det är det bästa som har hänt funktionshindrade människor någonsin.  Nu har Pontus efter många turer bestämt sig för ett assistansbolag som han tycker verkar seriöst och bra. – Det finns bolag som det jag ska ha nu, som bryr sig om både personal och brukare. Usch jag hatar ordet brukare, men finns inget… – Det gör jag med men vad ska man kalla det? – Finns en del som säger kund men jag gillar inte det heller – Inte jag heller, brukare känns så stelt – Vad sägs om människa? – Ja, min människa säger man då! – Ja! Jag vet inte. Hopp, hopp! Får du åka tullstol en stund din lilla lata hund. Reporter: Lovisa Haag

Kampen om spelarnas uppmärksamhet, tid och pengar står i fokus i P3 Spel på lördag. Konsoltillverkare som smutskastar sina konkurrenter, spelutvecklare som hittar rivaler i allt annat än spel och utmanarna som driver spelbranschen framåt. Konkurrensen fram- och baksidor, men är det kanske till och med så att spelarna blir de som i slutändan tjänar mest? De kommande spelkonsolerna Playstation 4 och Xbox One befinner sig mitt i ett brinnande formatkrig och lovar guld och gröna skogar i form av avancerad hårdvara och exklusiva spelsläpp. Vilken sida ska man satsa på? Panelen vet svaret och i programmet på lördag går vi igenom funktioner, kontroll, prislapp och releasetitlar! Panelen, ja, vilka är det? Josef Fares, Victor Leijonhufvud och Susanne Möller såklart! Dessutom dyker vår sportspelsexpert Jesper Englin upp för  att snacka FIFA 14 och NHL 14. Vi har snackat vikten av konkurrenter och rivaler med Andy Agostini (NHL 14) och Sebastian Enrique och Nicholas Wlodyka (FIFA 14). Och såklart om spelen. Hör intervjuerna i en special extended edition nedan. I recensionerna delas det ut betyg till Amnesia: A Machine for Pigs, Puppeteer och Rayman Legends. Veckans krönika är signerad Jimmy Håkansson som inte är ett dugg intresserad av att hamna överst på prispallen. Du hör P3 Spel med Angelica Norgren lördag, 14.03 i P3.

Konkurrensen i jakten på jobben är stenhård och det är de unga som riskerar att råka mest illa ut. I sommarens första reprisprogram av Plånboken hör vi om ungdomsarbetslösheten. Första jobbet riskerar att bli en mardröm, men vad gör arbetsförmedlingen för att kontrollera att arbetsgivarna är schyssta och vad gör facket för att de unga inte ska luras på pengar? Hör också om hur självdeklarationen har gått från att vara så pass komplicerad så att deklarationsplikten fick läggas ner till idag då man bara behöver kryssa i en ruta. Och om hur man tar hand om ett båtvrak. Plånbokens expert på försäkringar, Gunnar Olsson svarar på lyssnarfrågor. I ett reprisprogram från den 10:e april i år.

Sverige har flera stora företag med tillverkning och försäljning över hela världen. Konkurrensen är knivskarp i globaliseringens tid. Alla överlever inte, köps upp, läggs ner eller försvinner in i anonymiteten i ännu större koncerner. Electrolux, som startade för 90 år sedan finns kvar på världskartan. Vägen dit har gått via uppköp, konglomerat, renodling. Electrolux vd Hans Stråberg om globaliseringsprocesser i företag.