Podcasts about juridik

Militärtribunalen i Tokyo ställdes inför nya frågor om rätt och rättvisa. Ingemar Ottosson reflekterar över processens framgångar och misslyckanden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Tokyotribunalen. Tjugoåtta män i grådaskiga kläder och med hörlurar sitter och lyssnar med uttryckslösa miner när en åklagare läser upp sin anklagelseakt. Scenen får oss att tänka tillbaka till en ond epok av anfallskrig och hänsynslös krigföring. Japan hade invaderat Kina för att fyra år senare genomföra en samordnad blixtattack mot tre av Asiens vita kolonialmakter, USA, Storbritannien och Nederländerna. Krigsfångar hade fått utstå grymheter, civilpersoner hade slaktats.1946 inkallades Tokyotribunalen, en parallell till Nürnbergrättegångarna i Europa. Nu efterlystes retributiv rättvisa, det vill säga en juridisk reaktion på brott genom lämplig bestraffning. Att hålla en offentlig process kändes tvunget. En rättegång är ett sätt att bearbeta ett traumatiskt skeende, och att den dömer skyldiga kan även verka förebyggande inför framtida krig.Ändå var man inne på ny mark. I gamla tider hade ingen ställts till svars för krig. När Sverige 1658 besegrade sitt västra grannland i det som varit ett danskt anfallskrig kom ingen på tanken att dra kung Fredrik III inför rätta. Däremot behöll Sverige några viktiga danska provinser. Nederlaget var en dom i sig.Kanske var Tokyotribunalen ett uttryck för att världen – som idealisterna tänkte – hade blivit mer organiserad och att det äntligen skapats ett regelverk för staters beteende. Det hade skrivits konventioner i Haag, och många stater (dock inte USA) hade högtidligt anslutit sig till Nationernas förbund i Genève. 1918 hade det funnits krav på att åtala den tyske kejsaren.Vägen framåt tycktes alltså relativt oproblematisk för domstolen, men i själva verket öppnade sig en aveny av problem och hinder. Först och främst ordet ”rättvisa”, ett notoriskt oklart och omstritt begrepp. Skall man eftersträva en högre, moralisk rättvisa gentemot människor som sitter på ”historiens åklagarbänk”? Eller måste man hålla till godo med existerande lagparagrafer i internationell rätt? Och rättvisa för vem? Ett oväldigt domslut acceptabelt för världssamfundet eller segrarnas rättvisa? Skulle det bli en upprepning av gallerhövdingen Brennus svar när han intog Rom år 387 före Kristus: Vae victis! (Ve de besegrade!)En elementär rättsregel säger att den som är part i ett mål är jävig och inte får döma i egen sak. En annan lika välkänd regel fastslår att man inte kan dömas för handlingar som inte ansågs brottsliga när de begicks, i detta fallet att starta krig. Den första punkten lämnades obeaktad – fast det säkert varit möjligt att inkalla kompetenta jurister från neutrala länder som Sverige, Schweiz och Irland. På den andra punkten påminde åklagarna om tidigare internationella avtal mot krig, framförallt den så kallade Kelloggpakten från 1928. Dokumentet säger dock inte uttryckligen att krig är ett brott eller att individer kan straffas. De tyska och japanska ledarna dömdes sålunda enligt retroaktiva lagar.Men var processen rättvis i så måtto att de åtalade via sina advokater fick möjlighet att framlägga sin sak? Ja. De hävdade att det inte fanns något utrymme inom rådande system för att förbättra situationen för en överbefolkad asiatisk nation med akut brist på mark och resurser. Rasistiska invandringslagar i USA och en del andra anglosachsiska länder hade sedan 1920-talet eliminerat möjligheten till japansk emigration. Anfallet på Pearl Harbor hade blivit oundvikligt på grund av amerikanska sanktioner med syfte att strypa landets råvaruförsörjning, hette det. Det hävdades också att man inte kan göra en distinktion mellan human och inhuman krigföring – all krigföring är inhuman.Men det var nog just på den punkten som domstolen gjorde störst nytta. Försvarets argument att krig alltid är grymma hade visserligen resonans, men det fanns konventioner som tydligt kriminaliserade dålig behandling av krigsfångar och övergrepp mot civila, så som hade hänt i Kinas dåvarande huvudstad Nanjing 1937.Gjorde domstolen rätt som nöjde sig med bara 28 åtalade? Var de inte snarare en sorts ställföreträdande syndabockar för ett mycket större antal skyldiga? Dåtida japansk press skrev ofta självkritiskt om allas delaktighet i krigsskulden. En sak som krig gör med människor är ju att de skapar en euforisk nationell solidaritet. I Japan hade de flesta låtit sig ryckas med. Soldater, bankkamrerer, läkare, rörmokare, servitriser, hemmafruar, skolpojkar och skolflickor. Så varför bara åtala ett fåtal för anfallskriget? Svaret är kanske ändå inte förvånande. Just dessa personer hade drivit den utveckling som ledde till kriget, och för det kunde man knappast lasta ”folket”.Men skulle krigets efterspel enbart styras av juridik? Det var otänkbart. Rättsväsendet existerar aldrig i ett vacuum, det är en del av samhället. Japan skulle från nu hållas ockuperat av de allierade, främst USA, och oddsen för en fredlig ockupation verkade inte höga. Juridik mötte politik. Frågan gällde om japanernas vördade kejsare skulle åtalas tillsammans med de militarister som agerat i hans namn. De allierades överbefälhavare, general MacArthur, kände till Abraham Lincolns yttrande på tal om de besegrade sydstaterna: “I have always found that mercy bears richer fruits than strict justice.” Nåd framför rättvisa alltså. MacArthur menade att bara statsmannaskap kan föda försoning mellan segrare och besegrade. Man måste låta minnet vara selektivt. I gengäld förväntades japanerna dra ett streck över atombombningarna, en punkt som aldrig fick dryftas vid tribunalen. Man kan hävda att generalen lyckades: Japan är än idag USA:s främste bundsförvant i Östasien.Alla 28 förklarades skyldiga. Av dem dömdes sju militärer och politiker till avrättning. Det skedde i en atmosfär av djup oenighet mellan de allierades domare. Det kalla kriget hade börjat och samtidigt blåste bildligt talat en tyfon över östra Asien. Mao och hans kommunister höll på att ta över Kina, kolonialmakterna var på god väg att tappa sina kolonier och i Nordkorea etablerades en stalinistisk regim. De allierades triumf tycktes plötsligt ha blivit en pyrrhusseger.Med tanke på allt detta, kom det något gott ur Tokyoprocessen? Ja, trots sina många brister bidrog den ändå till ett viktigt framsteg. Den var en del av den förändringsprocess som gjorde anfallskrig till ett otvetydigt brott mot folkrätten. Den fastslog även att individer kan ställas till svars för grym krigföring. Men den ledde knappast till att man kunde lägga det förflutna bakom sig. Och den förhindrade knappast några framtida anfallskrig. I vår tid finns en ständig internationell brottmålsdomstol i Haag. Den dömer inte någon till döden men den har klara riktlinjer och fasta procedurer. USA och Ryssland erkänner inte domstolens auktoritet, men kanske kommer den en dag att uppfylla det löfte som gavs i Tokyo på 1940-talet: löftet om en värld säkrad åt freden.Ingemar Ottossonhistoriker och professor vid Meijiuniversitetet i TokyoLitteraturGary J Bass: Judgement at Tokyo – World War II on Trial and the Making of Modern Asia. Alfred A. Knopf, 2024.

"I don't need international law", sade Donald Trump efter att USA gripit Maduro i Caracas och fört honom till New York. Men kan man bara strunta i folkrätten? Vad är folkrätten i ett juridiskt perspektiv?  Vi tar även upp HD:s avgörande Andnöden. Kan ett tio sekunder långt strypgrepp vara något annat än misshandel? Knappast. Så varför tog HD upp målet?

Det är mellandagar – vad passar då bättre än att sammanfatta året som gått? Vi tar med oss två saker var vi uppmärksammar från året vi lägger bakom oss. Med:William Eriksson, reporterStefan Wahlberg, tidigare chefredaktör för Dagens JuridikKarin Isaksson, producent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av "Den store podden" möter Alexander Nielsen juristen Andreas Sahlén som också är engagerad inom Hemvärnet. Vi pratar om ledarskap i två väldigt olika men ändå lika världar: juridiken och försvaret. Alexander börjar med att fråga: Är juridiken som vi ser i serien Suits eller är det bara fiktion? Hur fungerar livet med stressen och hur påverkar detta Andreas ledarskap? Andreas delar med sig av sin resa från student till att leda andra juriststudenter vid Stockholms universitet. De pratar om vad som krävs för att vara en tydlig och trygg ledare – både i ett rättsligt sammanhang och i uniform. Andreas pratar om vikten av att vara påläst och närvarande i en värld där lagar och samhälle förändras snabbt.

Rachid El Mounacifi med sin förening Multicultifamily bjöd in till en Trygghetsfestival på Kvarnhjulet i Tyresö lördagen den 22 november. En välbesökt festival med föreläsningar, möten och diskussioner. Det var föreläsningar om Konst och kriminalitet med Susanne Strandänger, om Trygghet på nätet med Alexander Nielsen, om Mäns våld mot kvinnor med Frida Walter, SIS-hem med Jonathan Eliasson, Hedersrelaterade brott med Maria Rashidi och Juridik med Mattias Walving-Lundberg. Ann Sandin-Lindgren gjorde reportaget och Pierre Näsman fotograferade och filmade.

Kärlek i all ära, men vad händer när verkligheten knackar på? I det här avsnittet möter jag advokaten Monika Zytomierska, expert på familjerätt och medlare i familjemål. Vi pratar om hur juridiken kan bli din största trygghet i relationen: från att skydda barnen och förebygga konflikter till att våga tänka långsiktigt, även när allt känns perfekt. Kärlek och juridik är kanske mer ihopkopplade än du tror.

Parce que… c'est l'épisode 0x612! Shameless plug 12 au 17 octobre 2025 - Objective by the sea v8 10 au 12 novembre 2025 - IAQ - Le Rendez-vous IA Québec 17 au 20 novembre 2025 - European Cyber Week 25 et 26 février 2026 - SéQCure 2065 Description Dans cet épisode, l'animateur reçoit Simon Du Perron, avocat spécialisé en protection de la vie privée, pour analyser deux projets de loi majeurs du gouvernement : C-2 et C-8. Ces projets législatifs, qualifiés de « massifs », ont des implications significatives sur la protection des renseignements personnels au Canada. Le projet de loi C-2 : un régime de surveillance élargi Le projet de loi C-2, officiellement intitulé « Loi concernant certaines mesures liées à la sécurité de la frontière entre le Canada et les États-Unis et d'autres mesures connexes liées à la sécurité », constitue un projet omnibus de 140 pages modifiant près de 20 lois fédérales. Présenté par le ministre de la sécurité publique, ce projet va bien au-delà des simples enjeux frontaliers. Modifications au code criminel La partie 14 de C-2 modifie le code criminel pour accorder aux agents de la paix des pouvoirs élargis d'accès aux données. Cette modification est particulièrement préoccupante car elle s'applique de manière générale à travers le Canada. Les agents peuvent désormais ordonner aux fournisseurs de services électroniques de divulguer des métadonnées sur leurs utilisateurs sans mandat préalable, incluant l'identifiant du client, ses numéros de compte, le type de service fourni, la période d'utilisation et les informations sur les dispositifs utilisés. Cette approche contraste avec la jurisprudence récente de la Cour suprême, notamment l'affaire Bicovette, qui avait établi qu'un mandat était nécessaire pour obtenir des adresses IP. Le projet C-2 semble vouloir contourner cette protection judiciaire en facilitant l'accès aux données par les forces de l'ordre. Le régime d'accès légal La partie 15 crée un cadre juridique pour l'accès légal (« legal access »), obligeant les fournisseurs de services électroniques à maintenir des capacités techniques permettant aux autorités d'accéder aux informations demandées. Cette obligation va jusqu'à créer un pouvoir ministériel d'ordonner par décrets contraignants la mise en place de mesures spécifiques, avec des sanctions pécuniaires pouvant atteindre 250 000 dollars. La définition de « fournisseur de services électroniques » est particulièrement large, englobant essentiellement tout service permettant de mettre à disposition des informations par un moyen technologique. Paradoxalement, la loi crée une distinction entre les fournisseurs canadiens et étrangers : pour ces derniers, une autorisation judiciaire reste nécessaire, créant une situation où il est plus facile d'accéder aux données d'un fournisseur canadien qu'américain. Autres modifications préoccupantes Le projet modifie également la Loi sur la Société canadienne des postes, réduisant la protection du contenu des transmissions postales en ajoutant une exception « sauf en conformité avec une loi fédérale ». Cette modification pourrait permettre l'application des nouvelles dispositions du code criminel aux services postaux. Une modification à la Loi sur le recyclage des produits de la criminalité permet aux institutions financières de recueillir et utiliser des renseignements personnels sans consentement s'ils proviennent d'une autorité policière, dans le but de lutter contre le blanchiment d'argent et le financement terroriste. Le projet de loi C-8 : renaissance de C-26 Le projet C-8 reprend presque intégralement l'ancien projet C-26, qui n'avait pas pu être adopté lors de la législature précédente en raison d'un problème de traduction. Ce projet vise à sécuriser les systèmes de télécommunications et les infrastructures critiques. Modifications à la loi sur les télécommunications La première partie modifie la Loi sur les télécommunications pour inclure « la promotion de la sécurité du système canadien de télécommunication » dans ses objets. Elle confère au ministre de l'Industrie le pouvoir d'interdire aux télécommunicateurs d'utiliser certains produits ou services, ou d'imposer des mesures de sécurité spécifiques, sans indemnisation en cas de pertes financières. La loi sur la protection des cybersystèmes essentiels La seconde partie crée une nouvelle loi visant les secteurs critiques : télécommunications, pipelines et lignes électriques, énergie nucléaire, système bancaire, et transport de compétence fédérale. Les organisations de ces secteurs devront adopter un programme de cybersécurité, notifier les incidents au Centre de la sécurité des télécommunications dans les 90 jours, et se conformer aux directives gouvernementales. Cette approche s'inspire du règlement européen NIS 2, créant un régime de cybersécurité robuste pour les infrastructures essentielles. Les incidents de cybersécurité qui affectent la confidentialité, l'intégrité ou la disponibilité de l'information devront être signalés, créant potentiellement une double obligation de notification pour les incidents touchant aussi la vie privée. Préoccupations et enjeux constitutionnels Inspiration américaine problématique Les deux projets s'inspirent fortement du modèle américain, particulièrement du FISA (Foreign Intelligence Surveillance Act). Cette approche soulève des inquiétudes quant à la création d'un système de surveillance de masse similaire à celui des États-Unis, mais appliqué aux données de citoyens canadiens plutôt qu'aux données d'étrangers. La facilité d'accès aux métadonnées pourrait mener à la constitution de bases de données gouvernementales permettant des requêtes systématiques, transformant l'État en « courtier de données criminel ». Cette évolution vers un modèle de surveillance étatique accrue préoccupe les défenseurs de la vie privée. Absence de contrepouvoirs Contrairement à d'autres juridictions qui mettent en place des mécanismes de surveillance spécifiques pour encadrer de nouveaux pouvoirs, C-2 s'en remet principalement aux tribunaux pour baliser l'usage des nouvelles dispositions. Cette approche réactive plutôt que préventive laisse une large marge de manœuvre aux forces de l'ordre. Questions constitutionnelles Le projet C-2 présente la particularité de ne pas contenir de disposition d'objets claire, contrairement à la pratique habituelle des projets de loi fédéraux qui cherchent à ancrer leur compétence constitutionnelle. Cette omission pourrait poser des défis d'interprétation judiciaire. Processus parlementaire et perspectives Le gouvernement conservateur semble pressé de faire adopter ces mesures. C-2 est actuellement en deuxième lecture tandis que C-8 est en première lecture. Tous deux relevant du ministre de la sécurité publique, ils seront probablement étudiés par le même comité parlementaire, ce qui pourrait ralentir leur progression. L'adoption de ces projets marquerait un tournant significatif dans l'équilibre entre sécurité et vie privée au Canada. Ils reflètent une volonté gouvernementale de s'aligner sur les demandes américaines en matière de sécurité frontalière, tout en modernisant les outils d'enquête face à la multiplication des plateformes numériques. Les audiences publiques et l'étude détaillée en comité seront cruciales pour évaluer l'impact réel de ces mesures sur les droits fondamentaux des Canadiens. La communauté juridique et les défenseurs de la vie privée devront être particulièrement vigilants face à ces transformations majeures du paysage législatif canadien en matière de surveillance et de cybersécurité. Collaborateurs Nicolas-Loïc Fortin Simon Du Perron Crédits Montage par Intrasecure inc Locaux virtuels par Riverside.fm

Detta är en inspelning av vår livestream från den 1 april 2025. Videoversion finns på https://www.youtube.com/watch?v=7dozxTNDoXc&ab_channel=DetfriaSverigeMarine Le Pen döms till fängelse och får inte kandidera i det franska presidentvalet 2027. Landerholm får jobb av barndomskompisen Tuffe Uffe och lyckas slarva med hemliga dokument, gång på gång. Den politiska världen är fylld av korruption, både i det stora och det lilla. Kombinerar du detta med aktivistiska domstolar och media, hamnar du på ett stormigt hav du måste lära dig navigera i. I den här livestreamen talar vi om de två tidigare nämnda fallen, men också om korruptionen i stort, och inte minst hur nationella kan skydda sig för att inte gå i någon fälla i onödan.Vi funderar också kring Säkerhetspolisens bristande kontroller när det gäller Landerholms förehavanden, och ställer det mot ett Sverige och Europa som allt mer slår sig för bröstet för att göra sig redo att möta en ökad hybridkrigföring. Är myndigheterna verkligen redo för detta? Läs mer om Det fria Sverige på https://www.detfriasverige.seBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Marine Le Pen döms till fängelse och får inte kandidera i det franska presidentvalet 2027. Landerholm får jobb av barndomskompisen Tuffe Uffe och lyckas slarva med hemliga dokument, gång på gång. Den politiska världen är fylld av korruption, både i det stora och det lilla. Kombinerar du detta med aktivistiska domstolar och media, hamnar du på ett stormigt hav du måste lära dig navigera i. I den här livestreamen talar vi om de två tidigare nämnda fallen, men också om korruptionen i stort, och inte minst hur nationella kan skydda sig för att inte gå i någon fälla i onödan. Vi funderar också kring Säkerhetspolisens bristande kontroller när det gäller Landerholms förehavanden, och ställer det mot ett Sverige och Europa som allt mer slår sig för bröstet för att göra sig redo att möta en ökad hybridkrigföring. Är myndigheterna verkligen redo för detta? Inlägget Le Pen och Landerholm: Korruption, politik, juridik och hyckleri dök först upp på Podcasts från Det fria Sverige.

I detta avsnitt tar vi oss an frågan om hur juridiken ser på djur. Djuridiken. Är det helt galet att en katt är "lös egendom"? Borde djuren ha samma rättigheter som människor: Är det mord att döda djur och slaveri att äga djur? Hur mycket skadestånd kan man få om hamstern skadas av hantverkaren och behöver veterinärvård?  Dessutom: En omtalad dom om rån från Högsta domstolen. I samarbete med Delphi och Gernand & Danielsson. 

Parce que… c'est l'épisode 0x543! Shameless plug 26-27 février 2025 - SéQCure 2025 9-11 avril 2025 - Google Next ‘25 Description Notes À venir Collaborateurs Nicolas-Loïc Fortin Simon Du Perron Crédits Montage par Intrasecure inc Locaux virtuels par Riverside.fm

Juridikpodden livepoddar från Uppsala universitet. Vi talar om ansvar för underlåtenhet. Vi talar om kusinäktenskap, om juristers klädkoder och om varför det borde finnas ett Nobelpris i juridik. Eller kanske snarare: i rättsvetenskap.

Parce que… c'est l'épisode 0x502! Préambule J'expérimentais de nouveaux micros. Le son n'est pas idéal. Shameless plug 29 septembre au 2 octobre 2024 - FAIR Conference 2024 18-21 novembre 2024 - European Cyber Week 19-20 novembre 2024 - C&ESAR 20-21 novembre 2024 - CAID 5-6 décembre 2024 - Objective by the Sea 26-27 février 2025 - SéQCure 2025 9-11 avril 2025 - Google Next ‘25 Description Notes Important new Ontario court decision on privilege in incident response documentation Collaborateurs Nicolas-Loïc Fortin Nareg Froundjian Crédits Montage par Intrasecure inc Locaux réels par Fasken

Låtar om berömda brottslingar. Låtar om advokater. Låtar om att sitta i fängelse. Låtar om rättsskandaler. Här är topplistan med de 30 bästa låtarna om juridik framröstade av Öppet falls redaktion. Medverkande: Richard Croneberg, Christian Dahlman, Sverker Jönsson, Ulrika Wennersten, Lena Eberwall och Henrik Wenander.

Låtar om berömda brottslingar. Låtar om advokater. Låtar om att sitta i fängelse. Låtar om rättsskandaler. Här är topplistan med de 30 bästa låtarna om juridik framröstade av Öppet falls redaktion. Medverkande: Richard Croneberg, Christian Dahlman, Sverker Jönsson, Fredrik Tersmeden, Per E Samuelsson och Lena Wahlberg.

Låtar om berömda brottslingar. Låtar om advokater. Låtar om att sitta i fängelse. Låtar om rättsskandaler. Här är topplistan med de 30 bästa låtarna om juridik framröstade av Öppet falls redaktion. Medverkande: Richard Croneberg, Christian Dahlman, Sverker Jönsson och Patrik Lindskoug.

Låtar om berömda brottslingar. Låtar om advokater. Låtar om att sitta i fängelse. Låtar om rättsskandaler. Här är topplistan med de 30 bästa låtarna om juridik framröstade av Öppet falls redaktion. Medverkande: Richard Croneberg, Christian Dahlman, Sverker Jönsson och Kristian Gustafsson.

Låtar om berömda brottslingar. Låtar om advokater. Låtar om att sitta i fängelse. Låtar om rättsskandaler. Här är topplistan med de 30 bästa låtarna om juridik framröstade av Öppet falls redaktion. Medverkande: Richard Croneberg, Christian Dahlman, Sverker Jönsson, Elsa Trolle Önnerfors och Anders Nordgaard.

Låtar om berömda brottslingar. Låtar om advokater. Låtar om att sitta i fängelse. Låtar om rättsskandaler. Här är topplistan med de 30 bästa låtarna om juridik framröstade av Öppet falls redaktion. Medverkande: Richard Croneberg, Christian Dahlman, Sverker Jönsson och Fredrik Tersmeden.

I detta avsnitt av Grejen med AI gästas vi av techjuristen Linn Alfredsson som är expert på AI-juridik och lotsar oss igenom den nya AI-lagstifningen EU AI Act. Linn är både styrelseproffs, startuprådgivare, entreprenör och har varit verksam i allt från stora bolag till startups och brinner verkligen för teknikfrågan! Under samtalet hinner vi prata om både hur AI påverkar juristbranschen och svara på ett gäng lyssnarfrågor om vad vi behöver vara uppmärksamma på när det gäller äganderätt, datadelning med mera.  Linn hittar ni på: https://linnalfredsson.se/ För er som vill läsa mer om bilder och äganderätt rekommenderar Linn denna artikel: https://www.prv.se/sv/upphovsratt/om-upphovsratt/upphovsratt-pa-ai-bilder/?gad_source=1 ⁠Grejen med AI på Linkedin⁠

Dags för frågepodd om juridik och yttrandefrihet! Vi har återigen bjudit in tryckfrihetsexperten Nils Funcke och asylrättsjuristen Madelaine Seidlitz för att svara på lyssnarnas frågor. Vad har vi som medborgare för skyldigheter när det gäller yttrandefriheten? Kommer sändningstillstånd i framtiden att kunna dras in med anledning av Sveriges nationella säkerhet? Hur påverkar medlemskapet i Nato hur lagarna kring tryck- och yttrandefriheten tolkas i Sverige? Skulle utlandsspionerilagen kunna leda till självcensur? Hur ser experterna på EU:s nya anti-Slapp-direktiv? Och vad har Karl XIV Johan med allt detta att göra? Lyssna också gärna på avsnittet med Nils Funcke och Madelaine Seidlitz från januari 2024 där vi går på djupet i juridiken som omgärdar yttrandefriheten. Det går alltid bra att mejla in frågor eller tipsa om ämnen för Yttrandefrihetspodden. Mejla info@svenskapen.se eller kerstin.almegard@svenskapen.se. 

Parce que… c'est l'épisode 0x478! Shameless plug 8-11 août 2024 - DEFCON 7-8 septembre 2024 - Blue Team Con 19-20 septembre 2024 - Brucon 18-21 novembre 2024 - European Cyber Week 19-20 novembre 2024 - C&ESAR 20-21 novembre 2024 - CAID 5-6 décembre 2024 - Objective by the Sea 26-27 février 2025 - SéQCure 2025 9-11 avril 2025 - Google Next ‘25 Description Notes À venir Collaborateurs Nicolas-Loïc Fortin Soleïca Monnier Crédits Montage par Intrasecure inc Locaux virtuels par Riverside.fm

Inger-Ann Omma gästar äntligen podden och vi pratar bland annat om varför samebyar måste gå till domstol för att försvara sina rättigheter, om varför hon valde juridik men ogillar att kalla sig advokat och om att använda tiden som verktyg för att krossa motståndare.  HÄR kan du stötta Samesystrar genom att bli en del av mitt Patreon. En exklusiv klubb för hängivna lyssnare där du kan ge ett finansiellt bidrag till poddens framtid samt få ta del av exklusivt material. Du finner också mer information om vad jag erbjuder genom Samesystrar på min hemsida.   

Som Judith Wolst brukar säga, "plötsligt händer det" – och just nu är det AI som står för de oväntade händelserna. Ta exempelvis Vinge, som har revolutionerat sitt arbete genom att investera i egen AI. Likaså OpenAI, som med sin lansering av en 'App Store' för ChatGPT-ekosystemet, öppnar för oanade möjligheter. Det här påminner om hur Apples App Store förändrade spelplanen för 15 år sedan, genom att göra det enklare för utvecklare att nå ut och för användare att tillgå AI-applikationer.  Men borde vi samtidigt vara oroliga för att utvecklingen går för fort när personligheter som Elon Musk, Wozniak och Forskaren Max Tegmark går ut i ett öppen brev och ber om att pausa AI-utvecklingen. Fram tills idag har AI-team suttit i sin egna värld och utvecklat utan krav på varken lönsamhet eller etiska regleringar Denna trend bär frågor med sig. När AI:s superkraft möjliggör fler verktyg, hur påverkas då retail- och fastighetsbranschen? Vilka riktlinjer och ansvarsområden behövs för att hantera denna blixtsnabba utveckling? Hänger vi med, eller riskerar vi att bli åskådare till vår egen framtid?  Idag har vi nöjet att välkomna chefsekonomen och grundaren av det etiska AI-bolaget Anch.AI, Anna Felländer, för att ge oss insikter om framtiden. Trevlig lyssning!

Hållbarhet och miljö blir allt större frågor i hela samhället. Det betyder också att allt fler advokater och jurister måste ha koll på lagar och EU-direktiv på området. Hör Jonas Ebbesson, professor i miljörätt, advokat David Frydlinger och juristen Anette Magnussson diskutera hållbarhet och juridik i Advokatsamfundspodden. Samtalet leds av journalisten Willy Silberstein.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gäst i veckans podd är Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet. Förutom forskare och lärare är Mårten Svenska Dagbladets juridiske kommentatort, expert åt Statens medieråd och medgrundare och ordförande för Institutet för juridik och internet (IJI).Hur skiljer sig yttrande- och tryckfriheten åt beroende på vilka medier man använder? Vilka juridiska strukturer är föråldrade och kräver nytänkande idag? Och vad kan filosofen David Hume lära oss i en rättslig kontext? Foto: Severus Tenenbaum Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är dags att gå tillbaka till rötterna. Mårten pratar om kirurger i Torsby. Tove berättar om enkelt och dubbelt hor. Vi pratar även om terrorismbrott. Och Tove tog åter igen fram Enchroparlören - hur bra är Mårten på att förstå nätverkskriminalitetssvenska? (Spoiler: Helt okej, men det finns freudianska inslag.) Och: Vilka är de sämsta prejudikaten? Låt oss ge några förslag.

I det här avsnittet av Quick Files - sammanfattar vi vår serie där vi berättat om samtliga fall som Quick blivit dömda för, för att få ett bättre grepp om vad som hänt sedan Quick-komissionens rapport publicerades 2015. Vid 62 minuter intervjuar vi Christian Dahlman, professor i Juridik vid Lunds universitet, med specialområdet bevisvärdering i brottsmål, men som också gör podden Öppet Fall, om hans tankar kring det svenska rättsväsendets eventuella lärdomar. Det visar sig inte vara så mycket som man skulle tro - så vad skulle hända den dagen det kom en ny Thomas Quick? Vill du stödja vår journalistisk och höra resten av alla vår avsnitt bli prenumerant på www.thirdear.studio, då får ni också höra från de som var inblandade i de första polisutredningarna som sen på olika sätt stannade av, och hur Quick sen kom in i bilden. Men också från anhöriga, vars barn eller bror eller syster dött. Become a member at https://plus.acast.com/s/sparpodcast. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans avsnitt tar vid där det föregående avslutades. Fler frågor kräver svar och klurigheter ska trasslas ut till ett någorlunda rimligt resonemang. Brott begås i ingenmansland, storebror ser till att du har händerna på täcket och polisen tvingar folk att åka plingplingtaxi till plåsterhuset. Anna längtar efter att göra inskränkningar i individens sfär till förmån för den brottsutsatta. Lena skjuter dödande skott av barmhärtighet och utser svensken till planetens konstigaste art. På slutet listas de där hälsningarna som aldrig borde ha skickats.

Den här veckan tar vi revansch för förra veckans radiotystnad och besvarar era juridikfrågor! Vi ger vår syn på rimligheten i att grundlöst hitta skäl att försöka fria barnmördare som dömts bortom rimligt tvivel. Därefter blir det boffning av torrschampo, militärpolisens befogenheter, påtvingade umgängen med våldsamma föräldrar, prästers avsteg från den absoluta tystnadsplikten vid brott och mycket mer. Trevlig lyssning!

Säsongens sista avsnitt handlar om METEORITER METEORITER METEORITER. En fantastisk tingsrättsdom kom som en skänk från ovan: meteoritdomen från Uppsala. Vem äger en rymdsten? Ett helt universum döljs i denna fråga. Plus: Chat GBT - vad gör det för juridiken? Vem är våra favoriter i Svensk Akademin?  

Svensk-amerikanen Joe Hill åtalades 1914 för ett dubbelmord i Salt Lake City. Han hävdade att han var oskyldig, och det sägs ofta att myndigheterna försökte sätta dit honom eftersom han var en känd socialist och anarkist. Men verkligheten är mer komplicerad. Del 1/2

Svensk-amerikanen Joe Hill åtalades 1914 för ett dubbelmord i Salt Lake City. Han hävdade att han var oskyldig, och det sägs ofta att myndigheterna försökte sätta dit honom eftersom han var en känd socialist och anarkist. Men verkligheten är mer komplicerad. Del 2/2

Historien fortsätter. Sommaren 2022 hålls en ny rättegång i Sundsvall mot den man som friades för Malinmordet 1998. Det finns ny bevisning mot honom: en spermafläck på Malins byxor innehåller hans DNA. När han skall förklara hur hans sperma hamnat där kommer han med en helt ny historia som inte liknar något han tidigare har berättat.

Rättshistorikern Elsa Trolle Önnerfors och universitetsarkivarien/personhistorikern Fredrik Tersmeden talar om riktiga och fiktiva lundajurister i litteraturen från universitets grundande på 1600-talet fram till våra dagar. Hör om och av skrivande lundajurister som Karl Benzon, Axel Wallengren, Fritiof Nilsson Piraten och Håkan Strömberg samt om fiktiva lundajurister som Sten Stensson Stéen. Del 2/2 Lyssna nu i din podcastspelare!

Rättshistorikern Elsa Trolle Önnerfors och universitetsarkivarien/personhistorikern Fredrik Tersmeden talar om riktiga och fiktiva lundajurister i litteraturen från universitets grundande på 1600-talet fram till våra dagar. Hör om och av skrivande lundajurister som Karl Benzon, Axel Wallengren, Fritiof Nilsson Piraten och Håkan Strömberg samt om fiktiva lundajurister som Sten Stensson Stéen. Del 1/2 Lyssna nu i din podcastspelare!

Under 1950-talet inträffar ett antal juridiska ”affärer” (Kejne, Haijby, Unman) och Vilhelm Moberg anklagar svensk polis och domstol för ”rättsröta”. Moberg gör litteratur av rättsrötan genom att skriva pjäsen ”Domaren” som blir en stor publiksuccé. Drevs Moberg av ett sunt rättspatos eller var han en rättshaverist? Medverkande: Christian Dahlman och Kjell Åke Modéer.

Christian Dahlman och Lena Ebervall samtalar om jurister och rättegångar i Charles Dickens romanvärld.

Att starta ett företag är förknippat med en mängd juridiska ställningstaganden. Vi har bjudit in vår juridiska expert Advokat Maria Lidsten för att uppdatera oss om det som är viktigt att ha på plats för att kunna känna sig trygg i sitt företagande. I SCB:s Företagsregister finns statistik över företagandet i Sverige. Där kan man läsa att det 2020 fanns 1 165 949 företag med 4 eller färre anställda. Många modiga människor har vågat satsa på sin dröm och starta företag. Ungefär hälften av dem är verksamma i enskild firma. Vad skiljer enskild firma från aktiebolag? Vad är anledningen till att Maria så varmt rekommenderar aktiebolagsformen? Vad händer när en företagare skiljer sig och inte har äktenskapsförord? Vad händer om man är flera som äger ett aktiebolag gemensamt och någon vill sälja? Hur hänger allt det här samman med bastuflotten? Varje tisdag kommer makarna Vilkas ut med nya samtal i podden Vilkas Podderier. Tankar om hur det är att inse att man är medelålders blandas med reflektioner och matnyttigheter från deras respektive expertområden. Anna är Mastercoach med en passion för människan, ledarskap, och framtidens organisation. Hur skapar man tillväxt genom fokus, engagemang och glädje? Mikael är mediemannen med den välkända speakerrösten. Han har ett brinnande intresse för media, musik, design och kärnkraft. Hans näsa för trender och konspirationer tar oss ut på spännande resor. Hör gärna av dig på contact@sumoteam.com för idéer & mer information.

Jag träffade Hanna Bergwall igen och denna gång var det juridik och vårdnadstvister på agendan. Vi får så många mail och meddelanden om hjälp vid vårdnadstvister och detta avsnitt handloar därför mest om det. Hanna har jobbat på en advokatbyrå som jurist och haft hand om väldigt många vårdnadstvister vilket ger oss en bra inblick. Hon berättar om hur processen kan se ut och tips man kan behöva på vägen. Jag tog lite noteringar och lägger med dessa här nedan. *Ett första steg, kontakt med advokat/jurist *Deltagande i informationssamtal hos kommunen. *Kravbrev - (varning) steget före stämning- information om *Stämningsansökan skickas till tingsrätten *Muntlig förberedelse ( båda parter på plats i tingsrätten) *Vårdnadsutredning *Bevisning (skicka in bevisuppgift) *Huvudförhandling ( båda parter på plats i tingsrätten ) *Dom ( kan överklagas) En process brukar i snitt ta ca ett år, olika i olika kommuner Hanna hittar du på instagram @hannabergwall och även på "Robinsson" (2022) https://www.tv4.se/robinson Vi heter Psykopatpodden överallt och tack för att ni hjälper oss att sprida kunskap http://psykopatpodden.se/

Efter Rysslands invasion av Ukraina öppnar sig juridiska frågor. I detta avsnitt benar vi vad grundlagen säger om krig och krigsfara, hur den svenska straffrätten kan komma i spel och kan man dra sig ur ett avtal med ett ryskt företag?

Alla hjärtans dag-episod! Vi talar om Alla hjärtans dag och kärlekens juridik. Det är inte så finstämt som det låter. Vi tar också upp ett nytt avgörande om människoexploatering - vad betyder det relativt nya brottet? Och vad innebär det att sona sitt straff? Är den som har avtjänat sitt straff fri från skuld? Hur skiljer det sig mellan juridiken och andra världar - som idrottens? Måste vi förlåta en fuskare eller en frisläppt mördare?

Extraavsnitt inspelat på Lund Comedy Festival i september 2021. Christian Dahlman framträder på humorfestivalen tillsammans med skådespelaren och komikern Henrik Hjelt i ett samtal om humor och juridik.

Knut Wicksell är en världsberömd nationalekonom som var professor i Lund vid början av 1900-talet. Han var en progressiv samhällsdebattör som förespråkade jämställdhet mellan könen, och hans livskamrat Anna Bugge Wicksell var Sveriges första kvinnliga diplomat. 1908 håller Wicksell ett föredrag där han angriper kyrkan och raljerar med den kristna tron. Detta leder till en rättegång där han åtalas för hädelse. Del 2 av 2

Knut Wicksell är en världsberömd nationalekonom som var professor i Lund vid början av 1900-talet. Han var en progressiv samhällsdebattör som förespråkade jämställdhet mellan könen, och hans livskamrat Anna Bugge Wicksell var Sveriges första kvinnliga diplomat. 1908 håller Wicksell ett föredrag där han angriper kyrkan och raljerar med den kristna tron. Detta leder till en rättegång där han åtalas för hädelse. Del 1 av 2

Komikern Aron Flam kommer ut med en bok 2019 om Sveriges undfallenhet mot Nazi-Tyskland. På omslaget parodierar Flam den berömda affischen ”En svensk tiger” genom att låta tigern räcka upp en tass i Hitlerhälsning. Det leder till att Flam åtalas för upphovsrättsbrott. Det 1 av 2

Komikern Aron Flam kommer ut med en bok 2019 om Sveriges undfallenhet mot Nazi-Tyskland. På omslaget parodierar Flam den berömda affischen ”En svensk tiger” genom att låta tigern räcka upp en tass i Hitlerhälsning. Det leder till att Flam åtalas för upphovsrättsbrott. Det 1 av 2

Advokat Lena Ebervall och professor Christian Dahlman pratar om rättegångsfilmer från ett juridiskt, historiskt och konstnärligt perspektiv, och presenterar en topplista över tidernas bästa rättegångsfilmer. Del 4/4

Advokat Lena Ebervall och professor Christian Dahlman pratar om rättegångsfilmer från ett juridiskt, historiskt och konstnärligt perspektiv, och presenterar en topplista över tidernas bästa rättegångsfilmer. Del 3/4