Podcast appearances and mentions of clara lowden

Elitidrottare och världsmästare i tennis när man passerat 80 år - hur går det ihop? Witold Bajera och hans jämnåriga medspelare Roffe, Göran och Börje spelar WM för superseniorer på Mallorca. Livet efter 80 kan vara fyllt av ålderskrämpor, vänners begravningar och tankar om att livet börjar lida mot sitt slut.Men skulle det kunna vara precis tvärt om? Skulle man kunna rita om ålderstrappan och istället för att ta steg för steg nedåt fortsätta uppåt och på 90-årssteget byta ut käppen mot en guldmedalj?Stina Näslund följer den 84 år gamla tennistränaren och elitidrottaren Witold Bajera under ett års tid för att ta reda på hemligheten bakom hans framgångar.- Nej, inte tänker jag på döden och på begravningar. Det slutar när det slutar. Ibland tittar jag mig i spegeln och säger fy vad gammal du är. Men jag bara skrattar, jag har inga andra tankar, berättar han.Programledare är Stina Näslund.Producent är Clara Lowden. Programmet är förinspelat.

Vissa samtal är en balansgång över en tunn lina spänd över manegen. En enda nyck, ett fel valt ord kan göra att allt stjälper. Det krävs mod och fullständig närvaro. Men det finns dem som vågar, som vigt sina liv åt att försöka nå andra människor genom samtal. Hur får man en människa att välja livet framför döden eller att upphöra med ett våldsamt beteende? Vad säger man till någon om orden kommer bli de sista i personens liv? Och hur är det att vänta på ett samtal som aldrig blir av?Psykologen Anna Kåver har under många år bedrivit samtal med med suicidala patienter.- Min uppgift blir då att på olika sätt försöka få patienten in i en ambivalens kring sitt rigida beslut. Jag vill dö, men kanske vill jag också leva, lite. Det fröet vill jag fånga och försöka få att blomma upp, säger hon.Christer Tessman har lång erfarenhet som förhandlare hos polisen, han har pratat gärningsmän ur situationer där de hållit gisslan eller barrikaderat sig.- Man går in i någon slags bubbla med den här personen. De vill ju ha makten, de vill ju ha kontrollen. Det är ju de som vill ställa kraven hela tiden. Men deras krav har ingen annan kanal ut än till mig, berättar han.Jeanette Reiskog jobbar på SOS alarm. Ibland händer det att personen hon pratar med avlider på andra sidan linjen.- Jag kan ju bara hoppas att de kände nån viss tröst i samtalet med mig. Man har till och med fått ett gott skratt ibland ska du veta, berättar hon.Polisen Per, som egentligen heter något annat, stämmer träff med hotaktörer, män som förföljer eller trakasserar kvinnor. Genom samtal får han dem att hitta en egen vinning i att sluta.- Jag måste visa med kroppsspråket att jag inte är något hot. Röst och tonläge måste bjuda in till ett samtal. Vissa individer har ju löst alla sina konflikter med våld, eller verbala hot och kan gå nära en eller ta i en. Då får man inte gå, man måste sitta kvar, berättar Per.Lenas dotter växer upp i ett fosterhem. Kontakten har varit sporadisk genom åren. Men Lena vill inte vänta längre, hon vill berätta för dottern om varför det blev som det blev.- När man inte visste hur man skulle vara som mamma så var det ju inte lätt att vara det. Men jag var det ändå. Jag gjorde så gott jag kunde, säger Lena, som egentligen heter något annat.Gäster i programmet: Anna Kåver, psykolog, Christer Tessman, förhandlare hos polisen, Jeanette Reiskog, SOS Alarm, Per, polis, Lena, privatperson.Programledare är Clara Lowden. Producent Alice Lööf. Programmet är förinspelat.Hit kan du vända dig angående självmord eller om du mår dåligt:· Jourhavande medmänniska 08 702 16 80· Bris Barnens rätt i samhället för dig under 18 år på telefonnummer 116 111 eller chatta på bris.se· Självmordslinjen tillgänglig via chatt och telefon 90 101· Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60· Riksförbundet SPES - SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd, 020-18 18 00 kl 19-22 kvällstid· Vårdguiden 1177, ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vårdHär hittar du en lista på flera stödlinjer:https://mind.se/hitta-ratt-kontakt/jourer-och-linjer-om-du-behover-prata/

I veckans avsnitt av Kaliber berättar vi om efterspelet för tre av våra granskningar. Det handlar om att fler barn vräks, en nya lag om sexövergrepp på nätet och fängelsedomar för miljöbrott. Farligt avfallHösten 2020 sände vi granskningen Återvunnen eller försvunnen? som handlade om batteriåtervinning, och Urecycles anläggning i Karlskoga som då tog emot 70 procent av alla alkaliska batterier, sådana som du har i din fjärrkontroll och eltandborste.Samtidigt dök vita säckar upp på flera ställen i Mellansverige. Säckar som hade dumpats och läckte. Och som innehöll den svarta massan från batteriåtervinningsanläggningen i Karlskoga. En del av massan hade grävts ner.Vi följer upp vad som hänt sedan granskningen sändes, och det handlar om fängelsedomar, sanering och bränder.572 barn vräktes under 2021I granskningen Barnvräkningar den misslyckade nollvisionen från december förra året, berättar familjen Andersson om den där decemberdagen 2018, när Kronofogden och hyresvärden knackar på familjen dörr. Mamman i familjen är sjukskriven, och något har gått fel med kommunikationen med Arbetsförmedlingen, så hennes ersättning har inte betalats ut. De har levt på familjens pappas inkomst, och hamnar efter med hyra, och kan tillslut inte helt betala den. Den kommunala hyresvärden säger upp deras kontrakt.Trots en nollvision mot att barn ska bli av med sina fasta bostäder, en nollvision som antogs 2007 av den dåvarande alliansregeringen, har hittills aldrig nollvisionen uppnåtts under något år sedan dess. Istället har antalet barn som drabbats av vräkningar ökat igen de senaste åren. förra året drabbades 572 barn av vräkningar, det är 123 fler barn än vad som vräktes året innan, 2020.Kaliber återkommer till familjen och det tillfälliga akutboende de just nu bor i, och ställer återigen frågor till ansvariga politiker hur nollvisionen ska uppnås.Ny lag om sexövergrepp på nätetKaliber har i flera program granskat hur övergrepp mot barn utreds, och då främst livestreamade-övergrepp där tittaren instruerar på distans. Förövaren finns ofta i västvärlden bakom en dator och offren finns på andra sidan jorden, till exempel i Filippinerna framför en webbkamera, som i serien De dolda sexövergreppen av reportrar Stina Näslund och Clara Lowden på produktionsbolaget Filt.I granskningarna fick det svenska rättsväsendet kritik av bland annat barnrättsorganisationen Ecpat, för att lagstiftningen kring övergrepp över nätet generellt släpat efter. Sedan dess har lagar ändrat och nya tillkommit, och i sommar kommer bland annat en ny lag, som säger att våldtäkt, sexuella övergrepp och motsvarande brott mot barn även ska omfatta sexuella kränkningar som begås på distans.

Vi kan inte undgå att höra dem, vi kan inte undgå att se dem och känna doften av dem. Våra grannar är ofta dem som kommer oss närmast utan att de är våra närmaste. En ofrivillig form av intimitet. När Kropp & Själs Clara Lowden flyttar till ett hyreshus börjar oväntade saker hända. Hyreskontraktet är fullt av regler gällande tapetsering, men det saknas information om hur relationen mellan oss grannar ska se ut. Vi bor här tillsammans och genom det är vi något för varandra - men vad? Vi grannar besitter kunskap om varandra, ljuden och lukterna som sipprar mellan väggarna bildar ett pussel. Bråken, skratten, gråten, den brända middagen. Vi ser varandra i alla stadier, i alla skepnader av oss själva. Nyklippta, nyskilda, uppklädda, ledsna och sjuka. Men exakt vad den andre vet om oss, exakt vad den andra hört, kan vi bara ana. I trappuppgången nickar vi och säger hej när vi går förbi. Som om vi hade tystnadsplikt. Vi är för nära varandra för att låtsas om varandra. För annars.. hur skulle det bli? En dag händer något i hyreshuset som tvingar grannarna att kliva över den osynliga gränsen. En särskild konstruktion av avstånd och närhet, av likgiltighet och engagemang. Så beskriver den tyske filosofen Georg Simmel vad grannskap är. - Det han sätter ord på är verkligen något som är kärnan i grannskapet, nämligen ambivalens. Vi kan inte undgå våra grannar men det är samtidigt väldigt svårt att möta dem. Det säger litteraturforskaren Irina Hron som forskar om grannens roll i litteraturen. - Grannen är en sorts projektionsyta, en person som har nästan samma adress, nästan samma väg hem, men inte helt. Vi är nästan lika varandra, men ändå inte. Och det kan vara irriterande. För det berör vårt behov av det privata, vårt behov av singularitet. Vi vill vara individer, vi vill vara individuella men så finns det plötsligt människor omkring oss som har nästan exakt samma lägenhet, som har nästan exakt samma väg hem, menar Irina Hron. Gäster: Irina Hron, docent i tysk litteratur som forskar om litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, Martin Dribe, professor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Programledare Clara Lowden. Producent Stina Näslund. Programmet är förinspelat.

Familjer som går sönder, barn som skäms och tystnad som breder ut sig. Kaliber handlar idag om människorna bortom rubrikerna, om de vars vardag krackelerar när sexualbrott mot barn uppdagas. I Kalibers prisbelönta serie De dolda sexövergreppen kommer nu ett uppföljande program om de anhörigas perspektiv. Reporter: Stina Näslund. Serien vann Radioakademins pris Guldörat 2020 för Årets avslöjande. Det är en granskning av en mörk vrå i vårt samhälle, där män i västvärlden utnyttjar barn i livestreamade övergrepp, som utförs på andra sidan jorden. Men som också visar att fler kvinnor är förövare, än vad som tidigare upptäckts i detta övergreppsmaterial. Även i Sverige. Reportrar: Stina Näslund och Clara Lowden. Producent: Annika H Eriksson. Här hittar du de första fyra delarna: Del 1: Mamma sålde mig på Internet Del 2: En växande epidemi Del 3: Skadestånden som inte når fram Del 4: Förövaren är en kvinna

För att få människor att sikta bättre i en holländsk pissoar, klistrades bilder av flugor upp på strategiskt utvalda platser i porslinsskålen. Det är bara ett exempel på hur man genom så kallad nudging kan påverka våra beteenden. Att nudga någon, att knuffa den i rätt riktning, är ett hett spår inom psykologin just nu. Genom små medel försöker man påverka människors beteenden i positiv riktning. Men metoden ställer också frågor om vad som egentligen är "rätt" beteende och vad som skiljer nudging från manipulation. I ett experiment undersöker Kropp & Själs reporter Clara Lowden om hon kan påverka människors benägenhet att kasta skräp i en papperskorg, genom att tejpa upp fotsteg på marken. I studion: Niklas Laninge, psykolog, Ida Lemoine, beteendelabbet, Therese Lindahl, doktor i nationalekonomi vid Beijerinstitutet i Stockholm och Katharina Pauli, föreläsare och initativtagare till Nudging Sweden.

Visselblåsare hyllas utåt sett i demokratins namn, men vad händer med personerna som slagit larm om allvarliga fel på en arbetsplats? Mats Holm har skrivit både böcker och artiklar om ämnet. Det är ett av de känsligaste lägen man kan hamna i, att gå emot en chef eller kollegor som inte vill erkänna att något fel begåtts. Och många gånger blir det tragiska konsekvenser för alla inblandade, inte minst för den som inte haft något annat motiv än att göra just rätt. Gäst är journalisten och författaren Mats Holm som skrivit både böcker och artiklar om visselblåsare och civilkurage. Reportaget med förskolelärarna är anonymiserat med hänsyn för de inblandade. Reporter är Clara Lowden.  Om du redan lyssnat på programmet och vill veta litet mer så kommer här ytterligare text och länkar till sådant som vi inte hann ta upp. Det finns ett förslag på en ny lag som ska öka skyddet för visselblåsare i Sverige, här kan man läsa om det förslaget: http://www.regeringen.se/sb/d/18373/a/240783 Och här kan man läsa om kritik från LO på samma lagförslag: http://www.lo.se/start/lo_fakta/los_yttrande_over_utredningen_visselblasare_starkt_skydd_for_arbetstagare_som_slar_larm_om_allvarliga_missforhallanden_sou_2014_31 Forskning om whistleblowers som journalisten och författaren Mats Holm rekommenderar: http://ro.ecu.edu.au/theses/229/ och den här: http://www.research.vt.edu/resmag/sciencecol/whistleblower.html En initierad lyssnare har också påpekat att det i en artikel i tidskriften Sjöbefäl, nr1 2009 går att läsa att Anders Ahlmark inte var en "fånge" på fyren på Ölands södra udde, utan det handlade om tjänstgöring (om nu någon trodde att det var frågan om en riktig fångenskap). I samma artikel säger Anders Ahlmark att han tyckte att hans omplacering från att vara kartograf till att få tjänstgöring under fyr- och elektroavdelningen var horribel, och gjordes helt utan saklig grund. Här en studie över en visselblåsares beslutsprocesser http://www.ethics.org/files/u5/reportingFinal_0.pdf Och här mer information om det komplexa och känsliga läget mellan att vara lojal eller illojal mot sin arbetsgivare: http://socav.gu.se/digitalAssets/1393/1393053_19yttrandeprivat.html http://www.socav.gu.se/digitalAssets/1393/1393069_19yttrandeoffent.html Och filmen om whistleblowern Edward Snowden som Mats Holm pratar om är en dokumentär som heter CITIZENFOUR och som handlar om historien bakom avslöjandet, att amerikanska säkerhetsmyndigheten National Security Agency (förkortat NSA), bland annat kan lyssna på och kontrollera mobiltelefoner och övervaka vad en person gör på internet. Här kan du läsa mer om den dokumentären: http://sv.wikipedia.org/wiki/Citizenfour Filmen som Per Naroskin pratar om är en spelfilm som amerikanske regissören Oliver Stone håller på att färdigställa och som också handlar om Edward Snowden. Den kommer att ha premiär på juldagen i USA, och det är för närvarande oklart när den har premiär i Sverige. Och så förstås, så handlar Ruben Östlunds De ofrivilliga om mycket känsliga situationer som berör just det vi diskuterat i programmet, och det var även därifrån vi hämtade ljudcitatet när den manliga slöjdläraren läxar upp den yngre lärarkollegan som vill anmäla honom för att han örfilat en bråkig elev. Programledare är Per Naroskin.

Klassmarkörer finns överallt och sporten är inget undantag. Valet att ägna sig åt motion liksom valet av själva aktiviteten har visat sig vara tydliga markörer för social position. Vilken typ av sport du konsumerar eller ägnar dig åt avslöjar alltså mycket om din social tillhörighet, familjebakgrund och yrkesstatus. Du är vad du idrottar. Pokal handlar den här veckan om sport som klass och social markör. Att ägna sig åt idrott i dag är uttryck för en livsstil som är tydligt relaterad till ålder, klass och kön. Vi ställer oss frågan vilka sporter som anses fina eller fula att utöva och vad det beror på. Det ska också handla om var i samhället det är hög status att kunna mycket om sport och var du tonar ner ditt idrottsintresse.   De flesta grundar sitt intresse eller ickeintresse för sport redan som barn. Kanske på gårdens fotbollsplan, genom en inspirerande idrottslärare i skolan eller av att familjens TV alltid stängdes av så fort det visades sport.   Pokal möter rallycrossfamiljen Hansen, en familj som framförallt är ett motorsportteam. Barnen Hansen berättar om hur det var att växa upp i en tävlingsbuss ute på världens tävlingsbanor med idrottsstjärnor till föräldrar. Hur påverkas man av ett liv där allt kretsar kring prestation och resultat och där förutsättningarna för framgång ligger i familjens styrka och sammanhållning?  Det ska också handla om Fanny Nordgren som under hela sin uppväxt har varit totalt ointresserad av traditionell idrott och därför känt sig utesluten ur många sociala sammanhang. Men i dag lägger Fanny en stor del av sin fritid på just sport, så kallad e-sport (elektronisk sport) men då anses inte den fin nog som sport. E-sport utförs på datorer eller spelkonsoler där de tävlande spelar olika sorters datorspel mot varandra. Fanny upplever att e-sport har extremt låg status i idrottskretsar och när hon har mage att kalla det för just en sport blir hon alltid ifrågasatt.   I Pokalstudion sitter Nour El Refai, skådespelare och programledare, Pamela Andersson, före detta sportjournalist och nu chefredaktör för Topphälsa, Helena Tolvhed historiker som studerat idrotten utifrån kultur och maktanalytiska perspektiv.   Programledare: Moa Svan I redaktionen: Clara Lowden, Jonna Burén och producent Anna Åkerlund

Få branscher har så tydliga regler som sportens. De talar om för dig hur du får bära dig åt, för att vinna. För att vi ska kunna tävla på lika villkor. Men får man till exempelvis viska i motståndarens öra precis innan straff? Vill vi alltid att reglerna följs eller ska vissa regler tänjas för att locka publik? Pokal undersöker de oskrivna reglerna som påverkar sporten mer än vad vi tror. När Marta går fram till straffpunkten kommer lagkaptenen från Birmingham fram till henne och viskar i hennes öra ”You're gonna choke! You think you're the best player in the world?”. Att viska in i motståndarens öra, är inget som domaren hör. Det är inte direkt tillåtet, men i alla sporter finns det ett mellanrum mellan rätt och fel. Alla sporter har regler. De talar om för dig hur du får bära dig åt, för att vinna. Inom boxningen är vissa slag tillåtna, andra inte. Inom tennis måste du hålla bollen innanför linjen. Inom basket så får du inte knuffa motståndaren. Alla de här reglerna är till för att vi ska kunna tävla på lika villkor. Men så finns det ju också andra regler. De som talar om hur du ska kunna kringgå reglerna och skapa ett övertag mot motståndaren. Som publik är regelbrytandet en kittlande del av att titta på sport. I grunden har ett fel begåtts, men är det så kul att titta på en sport där alla följer reglerna? Eller vill vi hellre titta på när reglerna tänjs, bryts och straff delas ut? De oskrivna reglerna påverkar sporten mer än vad vi tror. Pokal möter innebandyspelaren som höll sig till sportens transferregler, men som ändå fick sina bandyklubbor avbrutna av lagkamraterna för att han brutit mot en oskriven regel. Och hur är det med de tydliga reglerna bedömningssporter? Dressyrdomaren Gustaf Svalling fick stark kritik när han inte dömde ut samma poäng som de andra domarna. Hur vet man om en domare begått ett misstag i bedömningssporter? Pokal undersöker vår besatthet för regler och hur de påverkar sportens värld. I studion sitter Lena Blixt, domare i Svea hovrätt, Karin Lindelöf, etnolog och genusforskare och Asynja Gray, före detta basketproffs. Programledare: Moa Svan. I redaktionen: David Mehr, Clara Lowden och producent Anna Åkerlund.

Hur hanterar man att bli utsatt för rasistiskt näthat på internet? No hate-podden får finbesök av Soraya Hashim, bloggare och projektledare på Rättviseförmedlingen, Kawa Zolfagary, debattör, skribent och grundaren av Vita Kränkta Män, och Ida Gulbrandsen på Diskrimineringsbyrån i Uppsala.   Blocka, deleata, anmäla, konfrontera eller diskutera? Vad ska man göra om man ser, eller själv blir utsatt för rasistiska näthatsattacker? Och vilka är ”vi” och vilka är ”dom” egentligen? Vi snackar rasism, troll, Game of Thrones och mycket mer. Och så träffar vår reporter Clara Lowden två av grundarna till Rummet: Mireya Echeverría Quezada och Judith Kiros!

Är onlinespelvärlden ett laglöst vilda västernsamhälle eller är det bara överdrivet? No hate-studion fylls av proffs och experter: spelaren Pablo ”Pabbie” Demierre, programledaren och spelaren Angelica ”Xboxflickan” Norgren, David Rasmusson från spelföreningen Dragons Lair och SVEROK-ordföranden Rebecka Prentell. Varför är det så oskön stämning i vissa spel? Och vem kan göra den bättre? Måste man helt enkelt tåla lite mer när man spelar, och är det kul att spela med ett kvinnligt alias? I studion hyllar vi spelkulturen, snackar strategier för dig som spelar, och ger tips till föräldrar som inte riktigt fattar storheten i att spela online. Dessutom drar vår reporter Clara Lowden till spelhallen Inferno Online och träffar några spelare! 

Vart tog klimathotet vägen?För tre-fyra år sedan var klimathotet den största frågan både i medierna och på den politiska dagordningen. Men i dag märks frågan inte alls på samma sätt i dagsrapporteringen. Klimatnyheterna hamnar inte längre på förstasidor och löp - de får i bästa fall hållas på vetenskapssidor och i specialprogram. Clara Lowden ställer frågan om jorden inte längre håller på att gå under - eller om uppmärksamheten var för stor då, 2007 och 2008. Vad orsakade uppgången - och fallet? Läcka upprör WikileaksWikileaks har varit i centrum för medierapporteringen igen i veckan, med ett högintressant material om fångarna på amerikanska Guantanamo-basen. Och åter har det blivit kontroverser - både i Sverige och på den internationella arenan har Wikileaks material publicerats av andra än sajtens samarbetsparter - en läcka som läcksajten upprört fördömt. Bloggare vill inte längre sälja sig billigtBloggare på nätet har länge varit ett eftertraktat byte för annonsörer och marknadsförare som vill få uppmärksamhet för en produkt eller tjänst. Och kanske är det inte så konstigt. En blogg som Kenzas är t ex större än sydsvenskans sajt - sett till antalet besökare. Men till skillnad från de traditionella mediehusen har det bland bloggare hittills saknats en etisk diskussion om gränserna för textreklam och produktplacering. Företag har genom att överösa bloggare med produkter kunnat få större genomslag för en billigare peng än genom en vanlig hederlig annons. Men nu kanske den tiden är förbi. För bloggarna börjar inse sitt värde och en diskussion har startats om de etiska gränserna.Censurerad skoltidningTänk dig att en myndighet skulle begära att få förhandsgranska en tidning som Expressen eller Dagens nyheter innan den går i tryck? Eller att tidningens chefredaktör kallas in till myndighetskontoret för att svara på frågor om anonyma källor. Eller att post adresserad till redaktionen öppnas? Det handlar om skoltidningarna och deras relation till myndigheten i deras närhet: den kommunala skolan. Tidningarna drivs ofta av entusiastiska redaktioner med små resurser men i en miljö där yttrandefriheten är långt ifrån självklar och där förhandsgranskning, censur och efterforskning av källor är vardag trots att det kränker skoltidningens grundlagsskyddade rättigheter.

I Barnen på Nyårsafton berättar fyra 11-åringar jorden runt om sig själva och sina förhoppningar inför 2011. Sveriges Radios korrespondenter rapporterar; Robin Olin från Mexiko, Hanna Sahlberg från Kina och Cecilia Uddén från Mellanöstern. I Sverige träffar Barnens reporter Clara Lowden Nesma Ibrahim, som bor i Hjulsta. Aline Martinez Schonfeldt bor i Mexiko City. Ett trettiotal 11-åringar står i en ring på skolgården och gör skrikövningar, för att lära sig släppa loss tillsammans. Det är lördag och ingen skola, men Childrens International Summer Villages, CISV, har samlat alla  från Mexiko som ska åka på läger i sommar. Och det första lägret sker just när barnen fyller 11 år. Syftet med lägren är att skapa fred på jorden. Aline, sitter på trappan bredvid skrikövningen. Fred på jorden är något hon också vill kämpa för, men Aline berättar också om sitt eget liv. Nesma Ibrahim bor i Hjulsta tillsammans med sin mamma och två systrar, hennes pappa bor bara fem minuters promenad bort. Nesma älskar att läsa, speciellt de böcker hon kan känna igen sig i. Och så har hon just tagit simborgarmärket. På nyårsafton brukar familjen äta god arabisk mat och titta på raketer, kanske ska hon ha på sig sin nya glittriga kofta. Hon ser fram emot det nya året men är också orolig över klimatutvecklingen, och över situationen i Irak, föräldrarnas hemland. Clara Lowden träffar Nesma både i skolans bibliotek och hemma i hennes rum. Chen Han bor i Qingshi i Hubeiprovinsen i Kina. Han är liten, rör sig och pratar snabbt och låter väldigt säker på det han säger. han lärde sig läsa i första klass och läser gärna om krig: - Generalen Wu Qi, högg huvudet av sin fru som kom från kungariket Qi, för att visa sin lojalitet mot kungariket Lu, berättar Chen Han. - På den gamla tiden var det så, det var under feodalismen, men nu under socialismen händer inte sånt längre. I Syrien huvudstad Damaskus bor Saad Walid. Saad är kristen flykting från Irak, men bosatt i Syrien sedan fyra år. Han var 7 år när han kom med familjen till Damaskus: - Under sommarlovet var vi på besök i Bagdad, berättar Saad, vi skulle se om vi kunde flytta tillbaka och jag och min syster skulle konfimeras. Vi fick ta emot nattvarden för första gången. Fader Wasim undervisade oss. Men sen såg jag på tv-nyheterna att han var död. Den 31 oktober dödades 46 människor i vår kyrka i Bagdad. I somras trodde jag att vi skulle kunna flytta tillbaka till Irak. Det tror jag inte längre.