POPULARITY
På valborgsmässoafton 2014 hittas åttaåriga Yara livlös i sitt hem. Ambulanspersonalen beskriver brutaliteten mot barnet som det värsta de sett. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Yara kommer till Sverige från Gaza 2013, där hon har upplevt traumatiska händelser. Hon kommer hit utan sina föräldrar och syskon, och får bo hos sin morbror och hans fru i Karlskrona. Men socialtjänsten får flera larm om att Yara far illa i sitt nya hem. Trots det får morbrodern vårdnaden om Yara när hon får permanent uppehållstillstånd. När Yara varit i Sverige i ett drygt år ökar hennes frånvaro i skolan drastiskt och under påsken får polisen ett telefonsamtal. En orolig granne har då mött Yara i hissen. Grannen säger att Yara har en blåtira under ögat och att hon har svårt att gå. Tolv dagar senare är hon död.Morbrorn och hans fru döms för mordetNär åttaåriga Yara Alnajjar hittas hade hon misshandlats så svårt att hennes liv inte kunde räddas. Yaras morbror och ingifta moster döms för mordet.Senare kommer det fram att såväl skolan, socialtjänsten och polisen får kritik för att de inte gjort mer utifrån de varningssignaler som fanns. En dokumentär av: Emma Janke.Producent: Laura Wihlborg.Exekutiv producent: Rosa Fernández.Dokumentären producerades 2025.Medverkande: Madleen Alnajjar, Yaras mamma. Nellie Olsson, Yaras klasskamrat. Andreas Glingfors, polis som arbetade under mordkvällen. Tina, granne till Yara.Anonym granne på våning 2.Andrea Jilder, journalist som bevakade fallet på P4 Blekinge.Ann-Christine Petersson, extern utredare åt kommunen.Mats Dahlén, fd utredande polisinspektör.Tobias Ekblad, nuvarande förvaltningschef i Karlskrona.Mohammed Alnajjar, Yaras pappa, ur intervju från P4 Blekinge.Toni Andersson, ambulanssjuksköterska, medverkar med citat från rättegången som han godkänt att vi publicerar.”Mentorsläraren” och ”svenska 2-läraren” medverkar med sina citat från rättegången, som de godkänt att vi publicerar.
Programledare: Dawid Fjäll Panelen: Björn Johnson & Elsa Alm Gäster: Linn Nordström och Antonio Fernandez & Michel Izgi På Länk: Lisa Lidén & Bernt Hulsker Länk till YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=Ng4GBchuSAk 0:00 Intro 12:53 Lisa Lidén om det allsvenska kvalet 31:59 Norgekollen med Bernt Hulsker 51:57 Speltips med Myggan 1:08:47 Linn Nordström om Guldbollen och landslaget 1:40:16 Superettan- kvalet 2:09:56 Fotbollströjefredag Kontakta redaktionen: otto@dobb.se Annonsering och samarbeten: johan.rydell@dobb.se
I det här extraavsnittet berättar vi vad vi vet hittills om mordet på en kvinna i 60-årsåldern i Akalla i nordvästra Stockholm. Kvinnan är mamma till en ledande gängkriminell och polisen befarar nu hämndaktioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var strax efter klockan sju på tisdagskvällen som polisen larmades om att en kvinna hittats skjuten i sitt hem i Akalla. Enligt våra uppgifter var det en granne i huset som såg att lägenhetsdörren stod på glänt och hittade kvinnan död. När vi spelar in det här på onsdagseftermiddagen har polisen inte gått ut med några detaljer kring dådet och inte heller någon tidpunkt för det. Polisen ska till exempel inte ha fått något larm om skottlossning men det finns uppgifter om att personer ska ha hört smällar. En granne som vi pratar med berättar att hen hörde tre skott i tät följd vid halvfyratiden på eftermiddagen. Grannen, som låg och vilade och vaknade av de höga smällarna, gick upp för att se vad som hänt men såg inget konstigt i trapphuset och förstod inte vad som skett förrän polisen knackade på vid 19-tiden på kvällen.Vad som ligger bakom mordet kan vi inte säga så mycket om just nu men den mördade kvinnans son, som är i 20-årsåldern, har enligt våra uppgifter en ledande roll i ett kriminellt nätverk från Järva i Stockholm. En polis som vi pratar med säger att man inte ”såg det här komma” och absolut inte att man skulle gå på en anhörig, det har inte skett på det sättet i Järva tidigare, enligt polisen, och det finns nu en oro att det kommer leda till hämndaktioner. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: David OhlssonKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)
Laila utmanar Peter Settman i en ny tävling som vi kallar för "Grannen har fest", Roger lämnar sitt öde i Peter Settmans händer och Robin chockar hela MorronZoo-gänget med en nyhet, han har gjort något han nästan aldrig gör!
Grannen som börjar såga bräder klockan sju en sommarmorgon eller svärmor som smaskar - Vad stör du dig på i sommartid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Du lever kanske i storfamilj nu under sommaren och står inte ut med brorsans ungar som får glass i tid och otid. Eller på din snåla svärfar.Programledaren Anna Bennich stör sig på vrålåk som river upp halva skärgården när de kommer farandes. Känner du igen dig?Eller är det getingar, påtvingade kaffekalas eller regnet du stör dig på?Ring eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram.
Dieser Podcast behandelt als erstes Thema die Grannen. Was sind Grannen? Welche Symptome sind typisch bei Verletzung durch Grannen? Wie kannst du deinen Hund schützen? Das zweite Thema ist Leptospirose. Um welche Krankheit handelt es sich? Wenn sie gefährlich für den Hund ist, ist sie es auch für den Menschen? Wie kannst du deinen Hund schützen? Das letzte Thema ist das Baden mit dem Hund. Wie kommt es zur sogenannten "Wasservergiftung"? Welche Regeln darf dein Hund lernen, damit ihr ein Leben lang Spaß beim Badengehen habt? Link zur Folge Die Reiseapotheke für den Hund
Komm in den VIP Hunde-Gesundheits-Club. Hier gibt es tiefe Einblicke zu allen Themen rund um den Hund, inklusive einem monatlichen Live-Call für Frage und Antwort. https://shlk.io/vip-hundegesundheitsclub Hilf deinem Hund im Notfall der Erste Hilfe Kurs für Hunde https://shlk.io/erste-hilfe-hund Du brauchst eine Beratung, hier stehen wir dir zur Verfügung. https://shlk.io/persoenliche-beratung Kontaktdaten: Henning Wilts: https://henningwilts.de info@henningwilts.de https://www.instagram.com/henningwilts/ https://www.facebook.com/profile.php?id=100001913689080 www.youtube.com/@HenningWiltsTierarzt https://www.linkedin.com/in/henning-wilts-376a8722b/
Paul goes behind the curtain with the owner of the legendary business, Architectural Artifacts, Stuart Grannen. Located in Chicago for 37 years, Stuart chose to leave our cold winters for the temperate climate of Round Top, Texas (located about an hour from Austin or Houston, TX). Grannen is an archaeologist by training, loved spending his childhood weekends […]
Janne berättar om en otäck upplevelse på en flygplats och Nicke satte rekord i sömn som någons "huskatt"
Morgan levde under 45 år i en idiotisk missuppfattning – med ödesdigra konsekvenser. Erika berättar vad som hände när hon för en gångs skull satte sitt kontrollbehov på paus. Petra minns tillbaka till när hon som ung gifte sig eftersom hon inte trodde hon skulle kunna älska. David nämner en mystisk lägenhetsdetalj de andra inte kan släppa. (och så blir det Seinfelds Trampolin, Quiz, Nyhetsgamet, en teori om Petter Stordalens jordgubbar, och mycket mer.) Skulle du vilja stödja Morgansoffan ekonomiskt, så har vi skaffat ett swhishnummer: 123 325 44 71 (Morgan Larsson AB) Inget bidrag är för litet... allt är till stor hjälp, då vi inte har någon annan finansiering än. Alla bidragsgivare deltar också automatiskt i utlottningen av tio signerade exemplar av Morgans senaste roman: "Död, rik och berömd." Ha det bäst! Stort Tack för att du lyssnar!
I säsongens sista avsnitt av Gigwatch-podden pratar Linnea om vårdguidens misslyckade chattbot, Anton uppdaterar kring de senaste turerna kring EU-direktivet om plattformsjobb och Mina har läst Helena Hägglunds text om Norrlandskommunism i senaste numret av tidningen Brand. Dessutom reder de ut vilka olika känslor som ett viralt klipp på en foodora-cyklist i snöstorm kan väcka. Helena Hägglunds text går att läsa här: https://tidningenbrand.se/brand/nummer-4-2023-kamper-i-norr/norrlands-kommunism-med-litet-k/
Grannen kommer för att fria till godsägarens dotter. Godsägaren ställer sig positiv till giftermålet och har ingenting emot frieriet. Men så börjar det gå på tok... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frieriet – en humoresk av Anton TjechovÖversättare okänd.I rollerna: Godsägaren Stepan Stepanowitj Tsjubokov – Ingvar Kjellson, Godsägarens dotter Natalja Stepanovna – Meta Velander, Deras granne Ivan Vassiljitj Lomov – Jan-Olof StrandbergProducent: Gösta LundbergRegi: Hans DahlinFrån Uppsala 1953.
* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Tidigt på morgonen den 29 november 2019 gör en man i stadsdelen Väster i Örebro en makaber upptäckt i sitt trapphus. På nedersta våningen, utanför sin lägenhetsdörr, ligger en av hans grannar livlös på mage. Grannen är känd som en vänlig person, men också för att det ofta är högljudda bråk i hans lägenhet. Och när polisen kommer dit hittar de direkt personen de börjar misstänka ligger bakom mordet, nerbäddad i sängen. Källor: Polisens förundersökningsprotokoll. Åklagarens stämningsansökan (åtal) vid Örebro tingsrätt. Domen i Örebro tingsrätt. Äldre domar från Örebro tingsrätt och förvaltningsrätten i Karlstad. Nerikes Allehandas pressarkiv. Manusförfattarens intervju med offrets äldsta dotter. Programledare i detta avsnitt är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson, och redaktör är Saga Wadensjö. Producent är Evelina Fernerud. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget Creedcast, exklusivt för PodMe.
Hej kära poddlyssnare! Vi har givetvis inte glömt er! Pga sjukdom som slog ut 2/3 av oss blev avsnittet lite försenat att läggas ut. Men här kommer alltså veckans ordinarie avsnitt (bonusavsnitt kommer som vanligt) Vi går igenom ett fall vi kallar för Den hånskrattande grannen. Ni kommer förstå varför när ni lyssnat på avsnittet. En kvinna knivhuggs till döds av sin granne, framför ögonen på fler ur grannskapet. Vad var det som föranledde detta dåd?I veckans snackis pratar vi om turerna kring en syskongrupp som omhändertogs med stöd av LVU, som plötsligt lämnades tillbaka till föräldrarna samtidigt som pappan utreddes för grova barnporrbrott... Musik: Henrik SkarstedtKlippning: Magnus Silfvenius Öhman Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Beim Gassigehn mit dem Hund drohen einige Gefahren! Aktuell haben Hund und Herrchen Probleme mit Grannen. Die festen und borstenartigen Ähren von Getreide und Gräsern bohren sich in die Haut und Pfoten der Hunde und können schwere Entzündungen und sogar Organschäden verursachen. Tierarzt und Tiernotarzt Dr. Fred Willitzkat gab Tipps, was da zu tun ist.
Ni är många som har hört av er med förslag på kod till låset i hissen. Ylva provar olika svar och tar till sist hjälp av radioagent Philip från Havdhem.Väl nere i källaren snubblar Ylva på sina egna radioagentprylar som någon ställt ut i korridoren. På grannens dörr står det ROBOTFORSKARE.Vill du också bli radioagent?Ring telefonsvararen; 08-7842929 och tala om vad du heter, hur gammal du är och var du bor.Mejla in till radioagent@sverigesradio.se
En spindel hänger i en tråd ifrån en spricka i taket. När Vilgot ställer sig upp för att kika in i sprickan så får han se grannen. Grannen får syn på Vilgot och fäller ner en lucka i taket och bjuder in Vilgot till honom.
Välkomna damer och herrar, i dagens avsnitt så diskuterar vi våra åsikter kring åtta stycken helt sjuka historier, vem tycker vi gjort rätt och vem tycker vi gjort fel? Nytt avsnitt varje onsdag klockan 06:00! 1. Grannen flippar ut. 2. Brände mina barns arv. 3. Vilken är den mest pinsamma situationen som du haft med en främling? 4. Min flickvän vägrar göra frukost till mig. 5. Min fru vill inte prata med mig. 6. Världens starkaste chili hämnd. 8. Era mörkaste hemligheter.
Hör av er till oss på instagram så kan vi svara på era frågor, hjälpa er med problem och dilemman: @johannanordstrm & @edvintornblom! ursäkta klipps och redigeras av Niklas Runsten @niklasrunsten
Det här är avsnitt 123. Det har ingen betydelse av något slag men ändå värt att nämnas. Ps. nästa avsnitt är 124 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I ”Veckans Dilemma” hjälper Nina och Valerie dig med ett dilemma eller krångel du har i ditt liv. Vi vrider och vänder på problemet och kommer, förhoppningsvis, fram till en lösning! Skicka in ditt dilemma till oss så gör vi allt för att stötta och peppa dig! Den här veckan får vi en fråga från en lyssnare som har ett jobbigt läge med en av sina grannar, aj aj aj... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Idag blir Anastasias mormor överraskad. Det är nämligen inte hennes hund som väcker henne denna morgonen utan Anastasia som ringer och skickar en kram via radion.
När Nadia leker med sin kompis ringer grannen alltid på och frågar om hon får vara med. "Sen blir det som att dom leker och jag hamnar utanför". Ludvig klurar på hur man kan lösa det här.
Det började med en spännande session som löste upp ett mindervärdeskomplex med en kort fantasi som använde en granne på ett oväntat sätt. Alla upplevelser ger dig copingstrategier, bygger din tro och dina värderingar - i slutändan grunden i ditt livshopp. I det här fallet handlade det om missriktad uppfostran. Principerna går att använda i många andra sammanhang; vi utforskar hur och delar med oss. Vi är nyfikna på dina reflektioner. Du når oss alltid på info@enpodomallt.se #unpackyourexistence #enpodomallt #nlp #hypnos
Hej hej hej!Hoppas ni har en bra sommar. PODDEN IDAG DA:Anna får skäll av en granne lolLOVE ISLANDKRISTIANS FUNDERING! /Anna & Kristian See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
#171 Warum sie für Hunde gefährlich sind Mein Name ist Solveig & ich bin Coach für Menschen mit Hund (für gewöhnlich auch zertifizierte Hundetrainerin).In der heutigen #171. Podcastfolge spreche ich über eine unterschätzte Gefahr, die besonders jetzt im Sommer zu ernsthaften Problemen führen kann: Grannen. Was Grannen sind, wo sie zu finden sind, wieso sie für deinen Hund erhebliche gesundheitliche Folgen haben können und was du präventiv beachten kannst, das erfährst du in dieser Folge. Viel Spaß beim zuhören! Solveig ♥️ Hier gehts zum Hundegeflüster Club: https://hundegefluester.com/club/ AKTION: Mit dem Code "ClubJUNI" erhältst du noch bis Ende Juni einen kostenlosen Probemonat (danach verlängert sich die Mitgliedschaft, insofern du nicht vorher kündigst) Hier gehts zu meinen Online Kursen: https://hundegefluester.com/online-kurse-webinare/ BEWERTUNG & Themen - Wünsche
I Suomussalmi i norra Finland är minnet starkt av det ryska angreppet under Vinterkriget 1939. Och många ser likheter med dagens invasion i Ukraina. Det är tätt mellan alla minnesmärken och platser som beskriver händelseförloppet under Vinterkriget, och intresset för historien har ökat. Suomessalmi ligger kloss an mot ryska gränsen, och det var här, via den så kallade Raatevägen, som Ryssland anföll med manskap och utrustning som var långt större än vad Finland förmådde. Men finnarna var rustade för den kärva vintern, kunde terrängen och var duktiga på skidor. Och det var omständigheter som var avgörande till Finlands fördel. Min morfar var med i kriget men jag trodde aldrig att jag skulle uppleva ett krig så nära säger Tiia Hietaniemi.Hon jobbar som lärare på skolan i Suomussalmi och kommer med sina elever för att lära mer om hur man ska bete sig vid olika typer av kriser. Många har funderat över vad ska jag göra om kriget kommer och minnen kommer tillbaka som mor- och farföräldrar berättar om kriget, säger Tiia Hietaniemi.Grannen i öster är väldigt nära men ändå långt borta konstaterar Lassi With, pensionär och guide. Folket tänker illa om ledningen i Ryssland, men många vanliga människor är också på ett sätt offer för situationen.Reporter: Carina Holmberg carina.holmberg@sverigesradio.se
Japp, nu är det dags, årets gnällshow är här! En gång om året öppnar vi ventilen för allt som skaver, stort som smått: Vad retar du dig på? Häromdagen gick topplocket hos många när Filmstaden förbjöd medhavt godis på bio, och visst finns det annat som stör också? På onsdagskvällen välkomnar Christian Olsson dig att ösa ur den aldrig sinande källan för irritation. Alla har vi nåt vi retar oss på, vad är det för dig? Är det folk som pratar bebisspråk med sina husdjur eller bara överkroppar i matbutiken? Det icke-existerande blinkeranvändandet hos förare av vissa bilmärken eller felanvändandet av uttrycket att göra en björntjänst? Vintern som aldrig släpper? Grannen som tränar elbas vid 23? Rådjuren som tuggat upp dina krokusar? Släpp loss nu, se den här kvällen som ett reningsbad, eller en vårstädning. Tillsammans tar vi oss igenom irritationsmomenten och kommer ut som bättre människor på andra sidan. Dina nära kommer tacka dig (eller reta sig lite på att du gnäller ;-) )Karlavagnen startar 21:40 i P4. Telefonslussen öppnar 21 och nås på 020-22 10 30. Mejla gärna till karlavagnen@sverigesradio.se eller snacka i Karlavagnens sociala medier som är igång från tidig kväll. Välkommen till Sveriges största samtalsrum!Ansvarig utgivare Sabina Schatzl
MUSIC: Farewell by Serge Quadrado, Freezing & In The Sun by Crowander, and Dan33 by Junior85 (all songs used courtesy of the Free Music Archive). Theme song is Grannen's Bastu by Varelse.Every tale has a thousand versions. This is one.
Tom Hirons is perhaps most famous for his amazing poem, Sometimes A Wild God, which you can hear pieces of in the episode. He is a fantastic poet, writer, storyteller and co-founder of Hedgespoken traveling storytelling theatre. To listen to some of their amazing stories, check out the Hedgespoken Picturehouse.At this time, Tom continues to publish his fantastic work through Hedgespoken Press & his own website, as well as regularly hosting the Feral Angels Poetry Café sessions. He is available for private coaching sessions and this May, he will be leading the Mead of Poetry Wilderness Vigil, a 4-day fasting retreat in the Dartmoor wilderness, and in August, he will be hosting the Feral Angels Poetry Camp, a week-long camping & poetry session in Ceredigion, West Wales.MUSIC- Our theme song is Grannen's Bastu, arranged and performed by Varelse.- Arabic Prayer by Serge Quadrado (used courtesy of the Free Music Archive).
Some episodes of The Loom are neither stories, nor interviews, but seasonal musings which are inspired by the folklore, deities, cycles & tales of the season, coupled with intentions to re-frame my own daily life in the context of (internal & global) seasonal cycles & lore. I hope you will join me & would love to hear your own experiences & thoughts on the season…MUSICThe tracks used in this episode are In The Forest by Lesfm, sourced courtesy of Pixabay & Wild Rivers by Ketsa, used courtesy of the Free Music Archive. Our theme song is Grannen's Bastu by Varelse.PATREONThis podcast is brought to you courtesy of my patrons. If you would like to explore extended materials, or simply wish to support the countless hours of (unpaid) work I put in + the continued life & growth of the podcast, head to Patreon and consider becoming a patron. If you enjoy this series, please rate/review it & share with friends. It is the only way for this little podcast to grow.Many thanks & Happy January!
Christian är sjuk. Stackars liten. Jocke lever inomhus Airpods 3 - Jocke rapporterar Jocke testar Sway - fönsterhanterare för Linux Christian testar njurtapp - 4/5 BMÅ Grisfötter - har ni ätit dem, och såg de aptitliga ut? Fredrik har slutat tycka om jobbdatorn utanför arbetstid. Christian diskuterar jobbdatorstrategi, alla drömmer om skärmar Microsoft köper Activision-Blizzard, Jockes barn köper v-bucks, Christians barn är drivna Film och TV Jocke ser på Beck. Massor av Beck. 2/5BMÅ. Fredrik kikar på ett avsnitt av Arcane Länkar Jimmy joy Airpods 3 Sway - Wikipedia förklarar lite mer Fish Njurtapp Oxkind Gimi Beck-filmerna med Peter Haber Nionde kompaniet Grannen i Beck Arcane League of legends Fullständig avsnittsinformation finns här: https://www.bjoremanmelin.se/podcast/avsnitt-292-njurtapp.html
Today we are joined by Claire Obermarck for a Winter Solstice tale about kindness, greed and evil stepmothers. We also have a cracking good interview & catch-up session, discussing what it means to be a storyteller, staying true to your story (and your heart), and where the line falls when updating outdated elements. We hope you enjoy!In the episode, Claire mentions the South Mountain Community College's Storytelling Program, so I wanted to drop a link here. She currently runs Ceilidh Corner in Sedona, Arizona and—though I forgot to ask if she is still involved—when I met her, she was chair of the Guid Craic Club in Edinburgh, at the Scottish Storytelling Center. You can follow her on social media, here.The song snippets in the middle of this episode come from Three Ravens by Axeltree, used courtesy of the Free Music Archive. Our theme song is Grannen's Bastu by Varelse.
In dieser Folge Löffelkraut betrachten wir einen Lebensraum, der sehr nah mit den Kalkmagerrasen aus Folge 12 verwandt ist. Wir sprechen über eine der seltensten Formen der Magerrasen in Mitteleuropa. Anfänglich versuchen wir dabei, einen Überblick über das große Ganze zu bekommen, bevor wir uns dann ein ganz bestimmtes Naturschutzgebiet ansehen. Anhand der Kühlsheimer Gipshügel und deren Geschichte tauchen wir ein in die Historie des Naturschutzes. Abschließend kümmern wir uns wie jede Folge noch um die Bewohner des Lebensraums und ihre spannenden Lebensweisen.Für Feedback und Anmerkungen:podcast.loeffelkraut@gmx.de Hier geht's zu Löffelkraut auf InstagramHier könnt Ihr uns dabei Unterstützen Löffelkraut zu finanzieren Zum Nachlesen für die Wissbegierigen:https://www.lubw.baden-wuerttemberg.de/documents/10184/277202/LRT_6240.pdf/30c34e00-4e93-430f-9eb3-c2084fb25a35http://www.kuelsheimer-gipshuegel.de/main.php?page=geschichte.php&sprache=dehttps://www.lubw.baden-wuerttemberg.de/documents/10184/277202/LRT_6240.pdf/30c34e00-4e93-430f-9eb3-c2084fb25a35https://www.natura2000manager.de/oekologie/lebensraeume/grasland/subpannonische-steppen-trockenrasen/https://www.deutschlands-natur.de/lebensraeume/grasland/subpannonische-steppen-trockenrasen/https://www.bfn.de/natura-2000-lebensraum/subpannonische-steppen-trockenrasenhttps://www.anl.bayern.de/fachinformationen/biodiversitaet/biodiv_gipshuegel_mfr.htm Nur mal so: Das in Steppenrasen häufig vorkommende Haar-Pfriemengras verbreitet sich über den Wind. Seine Samen bohren sich dann bei Wasseraufnahme durch eine Drehbewegung der Grannen selbst in den Boden.
Erna Solberg byts mot Jonas Gahr Støre i Norge och i Tyskland testar en desperat kronprins poesi för att rädda sitt skinn. Medverkande: Carina Holmberg, Norge-korrespondent, Jens Möller, tidigare Norge-korrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Caroline Salzinger, Tysklands-korrespondent. Programledare: Claes Aronsson claes.aronsson@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Erna Solberg byts mot Jonas Gahr Støre i Norge och i Tyskland testar en desperat kronprins poesi för att rädda sitt skinn. Medverkande: Carina Holmberg, Norge-korrespondent, Jens Möller, tidigare Norge-korrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Caroline Salzinger, Tysklands-korrespondent. Programledare: Claes Aronsson claes.aronsson@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
Brorsorna rivstartar podcastens femte säsong med att recensera en självklar klassiker: Arvid Nordquists mellanrost Classic. Vidare i avsnittet pratas det om lättillgängligheter, den gångna sommaren och Sixtens lägenhetsköp.
Nu har vi med våran andra gäst, wiie! Han tog kontakt med oss för han tyckte om podden och vi har spelat in ett avsnitt tidigare som aldrig blev släppt men nu har vi en nytt avsnitt. Angelicas lilla är med på ett hörn idag
Mit Tierheilpraktikerin Melanie Wziontek spreche ich heute über das Blutbild als Diagnose-Verfahren: Was kann uns ein Blutbild alles verraten Wann macht man eines? Wie wird ein Blutbild erstellt? Was kostet Blutuntersuchung beim Hund? All diese und weiter Fragen werden wir beantworten!
Vi kan inte undgå att höra dem, vi kan inte undgå att se dem och känna doften av dem. Våra grannar är ofta dem som kommer oss närmast utan att de är våra närmaste. En ofrivillig form av intimitet. När Kropp & Själs Clara Lowden flyttar till ett hyreshus börjar oväntade saker hända. Hyreskontraktet är fullt av regler gällande tapetsering, men det saknas information om hur relationen mellan oss grannar ska se ut. Vi bor här tillsammans och genom det är vi något för varandra - men vad? Vi grannar besitter kunskap om varandra, ljuden och lukterna som sipprar mellan väggarna bildar ett pussel. Bråken, skratten, gråten, den brända middagen. Vi ser varandra i alla stadier, i alla skepnader av oss själva. Nyklippta, nyskilda, uppklädda, ledsna och sjuka. Men exakt vad den andre vet om oss, exakt vad den andra hört, kan vi bara ana. I trappuppgången nickar vi och säger hej när vi går förbi. Som om vi hade tystnadsplikt. Vi är för nära varandra för att låtsas om varandra. För annars.. hur skulle det bli? En dag händer något i hyreshuset som tvingar grannarna att kliva över den osynliga gränsen. En särskild konstruktion av avstånd och närhet, av likgiltighet och engagemang. Så beskriver den tyske filosofen Georg Simmel vad grannskap är. - Det han sätter ord på är verkligen något som är kärnan i grannskapet, nämligen ambivalens. Vi kan inte undgå våra grannar men det är samtidigt väldigt svårt att möta dem. Det säger litteraturforskaren Irina Hron som forskar om grannens roll i litteraturen. - Grannen är en sorts projektionsyta, en person som har nästan samma adress, nästan samma väg hem, men inte helt. Vi är nästan lika varandra, men ändå inte. Och det kan vara irriterande. För det berör vårt behov av det privata, vårt behov av singularitet. Vi vill vara individer, vi vill vara individuella men så finns det plötsligt människor omkring oss som har nästan exakt samma lägenhet, som har nästan exakt samma väg hem, menar Irina Hron. Gäster: Irina Hron, docent i tysk litteratur som forskar om litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, Martin Dribe, professor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Programledare Clara Lowden. Producent Stina Näslund. Programmet är förinspelat.
Folge 31: Was sind eigentlich Grannen und wieso können sie für Hunde gefährlich werden? Wo findet man Grannen und wie kann man ihnen am besten aus dem Weg gehen? In dieser Folge geben Merle und Annsophie dir die wichtigsten Eckpunkte rund um die angsteinflößenden Pflanzenteile an die Hand, so dass du das Risiko für deinen Hund besser einschätzen und ihn vor Verletzungen durch Grannen schützen kannst. Den Artikel zur Folge findest du ab dem 30.6.21 auf tardisandfriends.de (Link folgt) MEHR über Tardis & Friends gibt es hier: https://tardisandfriends.de - und wenn du lieber mittendrin statt nur dabei bist, dann folge uns auf INSTAGRAM: https://www.instagram.com/tardisandfriends/
Tierisch menschlich - Der Podcast mit Hundeprofi Martin Rütter und Katharina Adick
Grannen sind mit Widerhaken besetzte, borstige Teile bestimmter Getreidesorten und können im Hundeohr großen Schaden anrichten, das weiß Martin Rütter aus Erfahrung. Wer in diesen Tagen einen umgedrehten Wäschekorb am Feldrand sieht, sollte ihn nicht anheben. Außerdem gibt es etwas Nachhilfe in Reli, Martin und Katharina klären die Frage, warum in der Kirche nicht jeder ein Plätzchen bekommt. Und: der Hundeprofi enthüllt endlich seine wahre Einstellung Katzen gegenüber. Unsere allgemeinen Datenschutzrichtlinien finden Sie unter https://art19.com/privacy. Die Datenschutzrichtlinien für Kalifornien sind unter https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info abrufbar.
I avsnitt 11 kommer vi från 11 rätt. Vi Välkomnar ett annorlunda sätt att analysera matcherna med poddens andra gäst och ser fram emot helgens alla finaler.
All music in these episodes is used by express permission from these generous musicians. In today's episode you heard the songs Tåkedis & Fullmånsang by Runahild and the song Tilkalle Flommen by Sun and Moon Dance. Our theme song is a rendition of Grannen's Bastu, performed by Varelse. Please consider supporting these generous musicians (as they have supported this podcast) by exploring, sharing or purchasing their work.
I detta avsnitt av Framgångsakademin så delar jag med mig av en fin och tankeväckande historia jag lärde mig av min vän Björn Natthiko Lindeblad. En berättelse som visar att vi kanske inte vet så mycket som vi tror. Framgångsakademin Podcast är podden för dig som vill utvecklas, bli effektivare, smartare och lära dig dem absolut främsta teknikerna för att optimera ditt liv - allt under 10 minuter och kommer ut varje måndag och fredag! Vill du veta ännu mera gå in på framgangsakademin.se där de främsta mästarna delar med sig av vad de lärt sig under sin livstid och skapat kurser som hjälpt tusentals personer att nå sina drömmar och mål. Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.se Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros
Lisette har besökt en bar för första gången på två månader och blev odräglig. Albin ska snart börja jobba igen efter sin sjukskrivning. Vi har fått svar på både lite äldre och nya mail. En fjortonårig tjej har skrivit in ett problem som rör hennes granne. Inskrivaren bor i radhus och har sitt sovrum vägg i vägg med grannens toalett. Varje dag hör hon hur grannens dotter spyr och skriker på sina föräldrar. Hur ska hon hjälpa henne när de egentligen inte känner varandra så bra? Mejla in ditt eget problem, så detaljerat du kan, till hjalpmigpodden@gmail.com. (Disclaimer: Varken Lisette eller Albin är utbildade psykologer, livscoacher, problemlösare, läkare, ingenjörer eller tandpetstillverkare)
I detta avsnitt får vi höra hur martin anpassar sig till storstadslivet och vi diskuterar netflixdokumentären The social dilemma, låter lätt men hjärnorna går på högvarv när vi försöker förstå oss på vad som egentligen styr våra liv. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
I dagens avsnitt snackar vi grannar, raketer på gården och Jimmy som försöker rädda en ekorre.
Du som ringde kan äta bajs
Marcus Richtman är kock och restaurangägare i Skellefteå. Han är delägare i Stadskällaren och Grannan Pub samt importör för Konro, en japansk BBQ-produkt. Kock Marcus har lärt sig på jobbet och genom åratal av arbeten i olika kök fått erfarenheten som gjort det möjligt för honom att starta och driva restaurangen Stadskällaren och baren Grannen. Konro Konro är en liten japansk bordsgrill som byggs av diatomit/kiselgur av en japansk familj. Video Länkar Stadskällaren Grannen Konro Alla avsnitt av The Larsson Pod
Marcus Richtman är kock och restaurangägare i Skellefteå. Han är delägare i Stadskällaren och Grannan Pub samt importör för Konro, en japansk BBQ-produkt. Kock Marcus har lärt sig på jobbet och genom åratal av arbeten i olika kök fått erfarenheten som gjort det möjligt för honom att starta och driva restaurangen Stadskällaren och baren Grannen. Läs mer ...
Heute sind wir wieder bei Tierheilpraktikerin Melanie Wziontek zu Besuch für unsere Reihe „Bleibt gesund!“ Da mich einige Fragen von Euch erreicht haben gibt es heute eine kurze „Fragen und Antworten“-Runde. Aktuell sind wieder überall am Straßenrand und auf den Feldern Grannen zu finden. „Was kann man tun, wenn sich der Hund eine eingezogen hat und wie kann man das vermeiden?“,- war eine von Euren Hörerfragen. Ist es eigentlich schlimm wenn mein Hund Pferdeäpfel oder Hasenköttel ißt und aus einer Pfütze trinkt? Und mich persönlich interessiert, ob es schlimm ist, wenn sich meine Hündin an den "Fingernägeln" kaut? Melanie beantwortet all dies mit Ihrem Wissen und Erfahrungsschatz:
Joakim lämnade in en trasig robotgräsklippare till K-Rauta det tog nästan ett år och tre misslyckade lagningsförsök innan han fick häva köpet. Lars Strömgren från Cykelfrämjandet ger cykeltips, programledaren Pa Fridén hjälper grannarna med bankbyte.
Ett avsnitt högt och lågt helt utan röda trådar. Välkommen till vår snurriga vardag! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
I detta avsnitt: Nakna människor släntrar runt i kollektiva boendet, när Håkan är barn. Satte det spår? Magnus väntar på en bäbis och Johan älskar det där med storfamiljen! Medverkanden: Magnus Schönberg, Johan Ericson och Håkan Lundqvist. Produktion: Poddverandan i Östersund
Fantasier om grannen, sexlekar på landet och att onanera bredvid sin kille som ser på nyheterna. I veckans avsnitt pratar vi om alla möjliga fantasier och drömmar, hur vi skulle förändras om vi inte tänkte på sex hela tiden och så passar vi på att svara på lite frågor om ägglossning.
Det fick bli ett litet bonusavsnitt i väntat på nästa avsnitt, då micken inte ville vara med! I detta avsnitt från ni veta 5 saker vi stör oss på och 5 saker inte så många vet om oss.
I måndags efterfrågade David någon som kunde spela virveltrumma under en hel sändning och idag är han här! Trummisen Erik Bäckström Larsson tar sig an utmaningen att spela på en virveltrumma HELA sändningen. Johannes Schildt som grundat Kry gästar och vi pratar tech- och start up-kultur, kritiken mot vårdappar och tar reda på hur lik han är karaktärerna i serien Silicon Valley. Vi frågar även er om det konstigaste ni lånat av en granne.
On this episode of This Is Game Boy, we go visit Koholint Island with our guest Grannen_hiro! Get in touch with the hosts and producer through: Website: gbrunners.com/tigb/ Discord: discord.gg/f9MzZUv Email: tigbpodcast@gmail.com
Stefan är egenföretagare men har problem med andra invånare i närområdet. Mats imiterar Leif GW Persson. Länkar Omogna män på… Facebook Instagram iTunes
Hur klarar vi oss vid en kris? Hur står sig landsbygderna kontra staden? Och varför är det så viktigt att lära känna sina grannar? Det, och fler konkreta tips, får vi i del två av vår miniserie om krisberedskap där popcorn lite otippat hamnar högt upp på listan till prepperlådan. Lyssna gärna på #88 När kommer krisen? som är den första delen av dessa två. Medverkande: Eva Ladberg, Svenska Blå Stjärnan Herman Geijer, författare och föreläsare Och Folke Schimanski, historiker, författare och journalist
Facebook - Tofsgang Mail - simonovictorpodcast@hotmail.com
Inredningstrender NI hatar! Och även vi. Marion berättar om när hon råkar moona grannen så att det ser väldigt planerat ut.
Anders Andersson stred om rätten att skörda torv ur en mosse i nästan 30 år. Den bittra striden mot grannen berodde på att reglerna kring arrende ändrats. Att strida i nästan 30 år om en torvmosse kan te sig som mycket bråk för ingenting sett med dagens ögon. Men det är just en sådan strid som Släktband ska handla om idag. I slutet av 1800-talet köpte sig Anders Andersson en fastighet i Svensköps socken i Hörby i Skåne. Till gården hörde en torvmosse som kom att bli hans öde. Den här mossfejden resulterade inte bara i ideliga rättegångar och böter för Anders utan också i att han fick utstå mycket spott och spe. Ing-Britt Svensson är barnbarns barn till Anders och bor bara ett par mil från den plats där striderna utspelade sig för drygt hundra år sedan. Och när hon och kusinen Anne Lindgren Olsson ville veta sanningen bakom mossfejden rullade en bitter och egendomlig historia fram. - I min familj har vi en historia som jag och min kusin blev intresserade av. Vi hade hört att våran anfader Anders Andersson, min mors morfar, hade haft det så besvärligt med olika rättegångar. Han hade suttit i fängelse och vi undrade vad det egentligen handlade om. - Min kusin tog tag i detta och satte sig och läste i protokoll och domstolsböcker från tidigt 1900-tal. Anne fann ut att Anders varit stämd och hade tre olika rättsprocesser som varade i 30 år. Anledningen till att Anders Andersson fick ägna större delen av sitt vuxna liv till rättsprocesser var alltså en strid om den torvmosse som hade följt med på köpet av fastigheten Fulahultet i Svensköps socken i Skåne. Torven kunde man elda med istället för ved, och för Anders betydde det att han kunde sälja den skördade torven och på så sätt få en liten inkomst. Fastigheten Fulahultet låg bara ett stenkast från hans föräldrahem och till en början verkade nog livet bli ganska bra där på Fulahultet. Han hade träffat Anna Eriksdotter som var sömmerska och som han gifte sig med och fick två döttrar. Men snart visade det sig att Anna var hjärtsjuk och dog bara 37 år gammal i "hjärtlidande" som det står i kyrkboken. Nu var Anders ensam med de två flickorna som bara var 2 och 4 år. Och han såg sig tvungen att lämna bort flickorna till två skilda familjer. Men som om det inte var nog med sorger för Anders. Grannen som hette Anna Persson hade tidigare arrenderat torvmossen och hävdade nu att han stal hennes torv. - Hon skickade räkningar till Anders och han kunde inte betala och blev till slut stämd till tinget. Han hade ju betalt och ägde gården och marken. Anders fick hjälp av en advokat i Hörby, men när de kom till tinget hade advokaten plötsligt gått över till Anna Perssons sida. Anders som hade betalat advokaten och ville ha tillbaka de 50 kronorna, men fick det inte. - Anders kallar advokaten för Judas Iskariot och blev stämd för ärekränkning. Anders samlade på sig mycket böter, berättar Ing-Britt Svensson, men eftersom han inte betalade omvandlades bötessummorna till fängelse och fjärdingsmannen kom att jaga honom. Anders körde med häst och kärra ner till Malmö där han sattes i fängelse. Att Anna fortsatte att kräva ersättning för den torv som Anders uppenbarligen hade köpt och hade kontrakt på berodde på att reglerna för arrende hade förändrats. Tidigare hade man kunnat arrendera mark på 99 år och så stod det i grannen Anna Perssons arrendekontrakt. Enligt det skulle hon ha rätt till mossen ytterligare 36 år. Men när Anders Andersson köpte Fulahultet kunde man inte längre ha så långa arrendetider och därför var han övertygad om att hans köpekontrakt gav honom rätt att ta torven. De två kontrakten gick med andra ord omlott i tiden och ingen ville ge sig. Än i dag finns spår efter Anders ihärdiga arbete där han försökte bevisa sin rätt till torvmossen. Bland annat finns en väl tummad bok i civilrätt som Anders strukit under var och varannan mening i. Och den kanske hade han nog med sig när han sökte upp en ny advokat efter att ha avtjänat sitt fängelsestraff i Malmö. Och äntligen fick han lite medhåll. Den nye advokaten trodde på Anders och uppmanade honom att skriva till Kungs. Där fick Anders rätt. Men när Anders kom hem var det som om han tappade livslusten och levde inte länge efter han kommit hem från fängelset. Han dog på sin mosse när han passade sitt barnbarn. Anders blev 63 år och hade ägnat nästan 30 år av sitt liv till att strida om rätten till torvmossen. Och när Anders var död flyttade äldsta dottern Alma och hennes man Henning till gården. Och granngården hade också bytt ägare. Och man kan tänka att striden om torvmossen då var över. - Men det visade sig att den här torvmossen spökade även för Alma och Henning. För de som hade stämt Anders innan fortsatte att jaga Alma och Henning. Det ledde till att de kände sig lite förföljda och till slut gav de upp och lät gården gå ifrån dom och gav sig iväg. Till Henning Olsson i Kilhult Sedan till vår kännedom kommit att ni innevarande år upptagit torv får vi härmed bringa i erinran att brukanderätten till ifrågavarande torvjordstycke innehaves av oss, och får vi tillika förbjuda eder att från mossen bortföra den upptagna torven med mindre ni dessförinnan till oss lämnar full ersättning för dess värde. Tollarp och Skettelljunga den 6 juni 1925 Jöns Jönsson Hanna Simonsson Att en torvmosse kan generera så mycket bråk som i den här berättelsen om Anders kan verka egendomligt. Men den mark som idag är utan något större värde kan ha varit oerhört värdefull i gamla tider och har ofta gett upphov till segslitna konflikter. Det berättar Jesper Larsson som är agrarhistoriker vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Markstrider var vanliga - Strider om markområden är något som är väldigt vanligt i svensk historia. Jag håller mest på med ytor som man har ägt gemensamt, men där kan man se hur man har stridit om beten, om vem som får ta ut ved, vem som får ta ut lövfoder och så vidare. Så det är vanligt att man bråkar. Att det blir så långdraget som i det här fallet, det är kanske inte lika vanligt, men själva bråket kan vara ett sätt att försöka fastställa vem som har äganderätt och vem som har utnyttjanderätt, säger Jesper Larsson Torvmossar kunde användas till flera saker. - I främst Skåne använde man torv för att elda med. Det andra användningsområdet var att använda torven som strö, dvs underlag för djuren i stallar och ladugårdar. Torven var bra på att samla upp näringsämnen från gödseln så att man fick bättre gödseleffekter på åkrarna. - Och när man under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet dikar ut mossarna och lägger dem under plogen för att öka sina odlingsarealer så får ju mossarna en helt ny funktion. Konflikterna om dessa lite udda markområden har sett olika ut i olika delar av landet, vilket förstås hänger ihop med att geografin, jordmånen och odlingsförutsättningarna har varit helt olika. Men det har också skiftat över tid. Det fanns andra tillgångar än torv som var attraktiva i det gamla bondesamhället. - I det förindustriella jordbruket, speciellt under 17- och 1800-talen, tog man tillvara allting, som vass till exempel, som fanns i sjökanterna. Det användes som foder eller till husbyggarna, och vass är ju ingenting som har nåt större värde i dagens jordbruk, konstaterar Jesper Larsson. I till exempel Skåne och Bohuslän var de så kallade Märgelgroparna en viktig tillgång. Det är ansamlingar av gamla snäckskal, som ströddes ut på åkrarna som jordförbättringsmedel. - Människan är ju extremt uppfinningsrik och nyfiken och då tar man reda på resurser i ens närhet som går att använda. Det är ju utmärkande för det förindustriella jordbruket att man hade väldigt stor kunskap om hur nästan allting kunde användas så att sånt som framstår som marginella resurser för oss idag kunde vara stora resurser på den tiden. Jesper Larsson har forskat mycket i norrländska källor, och där var myrslåttern, dvs det gräs till djurfoder som skördades på myrarna, viktig. - Myrslåttern var väldigt vanlig i norra Sverige, från Dalarna, Värmland, Hälsingland och norrut, och när man ökade andelen djur under tiden från 1600-1800-talet så blev den än viktigare. Myren blev en större och större resurs också för att få hö. Många av de här tillgångarna var gemensamma. Inom till exempel en by så hade man ofta organiserat det så att alla hade lika stor rätt att ta ut till exempel myrslåtter, vass eller snäckskal. Det fanns ingen ordningsmakt som höll reda på hur mycket var och en förbrukade, det fick gruppen hålla ordning på själv. Den viktigaste faktorn när det gällde att göra en rättvis fördelning, var att mycket av arbetet genomfördes gemensamt i lag. - Men det är klart att det också förekom att folk tog ut mer än de skulle, kanske fällde träd som de inte fick ta. - Men jag tror att man hade ögon i skogen, och den som hade tagit för stor del av det allmänna blev ställd inför tinget även om säkert en och annan kom undan, säger Jesper Larsson. Under 1800-talet genomfördes tre stora skiftesreformer i Sverige, då man bytte jord med varandra för att få mer sammanhållna gårdar. Men skiftena gjordes också med ambitionen att de tidigare gemensamma ytorna skulle bli privata, och det skulle visa sig vara väldigt svårt, någon gång till och med omöjligt. - Man måste värdera de resurser som fanns på utmarken och så får man försöka dela upp det så bra man kan inom skifteslaget. Men man kom ibland till delar som inte gick att dela inom skifteslaget, utan som fick fortsätta att vara allmänningar. En sådan sak var vägar, det var opraktiskt att ha en enda ägare, de måste fortfarande ägas gemensamt. - Däremot kunde man dela upp skötseln av vägarna. Grustag kan vara en annan resurs som kan vara nödvändig att äga gemensamt, eftersom det kanske bara fanns ett. I Hälsingland behövde man speciella linsänkesplatser när det var dags att röta linet innan man kunde göra trådar av fibrerna. Det fanns inte så många platser som passade till den sortens verksamhet, de fortsatte ofta att vara gemensamma. - Även myrtag, myrslåtter, kunde göras till kollektiva tillgångar efter skiftena för att varje enskild del skulle bli för liten om man delat upp den. Ju mer gemensamma saker man ägde desto mer komplicerade tenderade skiftena att bli. Jesper Larsson tar Dalarna som exempel, där man traditionellt hade haft många gemensamma tillgångar. - Där kunde skiftena bli extremt komplicerade och dra ut på flera decennier. Konflikterna omkring markområden har varit ständigt närvarande genom den moderna historien, men man har löst tvisterna på lite olika sätt i olika tider, berättar Jesper Larsson. Under sent 1800 och under 1900-talet, var det inte så vanligt längre, att marktvister hamnade i tinget. - Däremot var det otroligt vanligt att man drog såna här frågor till tinget under 16- 17- och tidigt 1800-tal, berättar han. Det berodde på att tinget var den plats där man tog upp de flesta ekonomiska frågor. De svenska domstolarna var speciella på det visar att lekmannainflytandet var stort, varje domstol bestod ju av tolv nämndemän som också var med och dömde, och de satt på unik kunskap om hur man gjorde inom sin socken eller sitt tingslag, och de kunde assistera domaren med frågor om sedvanerätter, hävd och tradition. Det gjorde att konflikterna kunde lösas bättre, tror Jesper Larsson, som har sett i sin forskning att det inte alltid verkar vara så viktigt att snabbt komma till ett avgörande i de här konflikterna, utan det viktiga är att man noggrant går igenom vad som har skett, och att de som har del i konflikten verkligen blir hörda. - Så många konflikter kunde på det viset pågå i många många år, och komma upp på ting efter ting där man tog upp samma frågor. - Om man tar tid på sig och ser till att lyssna på alla parter och diskuterar igenom alla delar av frågan ordentligt så är chansen större att man kommer fram till ett resultat som kommer att fungera i framtiden. Längre fram i tiden när det blev mindre vanligt att man gick till tinget, då löste man fler konflikter med hjälp av lantmätare eller medlare. Det låter ansträngande att hålla på och reda ut markkonflikter under många år, att ständigt mötas i tinget eller hos medlare, att ta om samma fråga gång på gång. Men Jesper Larsson menar att det här långsamma konfliktlösandet ofta kan ses som ett konstruktivt sätt att gemensamt komma fram till hur marken ska hanteras i framtiden. Han har kunnat konstatera att det är väldigt sällan som den här sortens strider leder till handgemäng eller slagsmål: - Nej, de brukar inte slå ihjäl varandra för såna här frågor, säger han, utan konflikterna handlar mer om att tydliggöra vad man får och inte får göra. - Det är klart att det händer att folk tycker väldigt illa om varandra, att konflikten blir personlig men oftast är konflikterna ofta ett sätt att reda ut frågor och komma vidare. - Jag vill till och med säga att konflikterna kan vara bra, på många sätt, slutar Jesper Larsson. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Gunnar Svensson slaktband@sverigeradio.se
Växjö Lakers möter serieledarna Luleå i Vida Arena under torsdagskvällen. Sex spelare saknades under onsdagens träning, hör mer om skadeläget i Lakers i det nya avsnittet av Lakerspodden. Vi ger senaste nytt kring laget. Lakerspodden görs av Alexander Jepsen, Daniel Rydström och Oscar Appelgren för VXOnews.se och Minhockey.se.
I veckans avsnitt av Insnöadpodden så pratas det om PewDiePies flickväns avsked från YouTube och vi snackar svensk kultur samtidigt som Streamy Awards gick för åttonde året i rad. Vidare irriterar Jennie sig på Spotify samtidigt som Claudio irriterar sig på Logan Paul. Shane Dawson fortsätter leverera med sin dokumentärserie på YouTube om profilen Jake paul och The Flash är äntligen tillbaka! Välkomna in i värmen, detta är Insnöadpodden! facebook.com/insnoadpodden twitter.com/insnoadpodden insnoadpodden@gmail.com
Vi träffar Christer Stenberg som har 37 års erfarenhet inom Räddningstjänsten. Vi diskuterar brandrisker i olika typer av bostäder, hur man ska agera om det börjar brinna hos grannen eller hemma hos sig själv, vad de vanligaste riskerna är och andra frågeställningar som ofta dyker upp i dessa sammanhang.
När Annelises granne renoverade fylldes hennes lägenhet med byggdamm. Vilka rättigheter och skyldigheter har man som bostadsrättsägare i liknande situationer? Nationalekonomen Robert Östling har studerat svenska lotterivinnare för att få ett svar på frågan "Blir man lyckligare av pengar?" Underhållsstödet går direkt till tonårsbarnet efter 18-årsdagen - många föräldrar vittnar om att det kan skapa problem.
Denna vecka har vi kollat på den nya Beck-filmen Beck - Ont Uppsåt där filmskaparna har gått över alla gränser med den bästa karaktären någonsin: Grannen. Vi diskuterar även Oscarsgalan, är den fortfarande relevant? Vi spånar i hur vi skulle fixa den om vi hade möjlighet, är MTV-galan den enda galan värd namnet? Det blir även snack om Razziegalan där Emoji Movie tog storslam! Det och mycket, mycket mer! Här kan du lyssna på Creative Meltdown Podcast: iTunes/Apple: https://itunes.apple.com/us/podcast/creative-meltdown-podcast/id1171487351 Android (Smartphone/Samsung): http://www.subscribeonandroid.com/creativemeltdownpodcast.podbean.com/feed/ Podbean: https://creativemeltdownpodcast.podbean.com Acast https://www.acast.com/creativemeltdownpodcast Player.FM: https://player.fm/series/creative-meltdown-podcast Spotify: https://open.spotify.com/show/1WhckMo5QmkT37CNwSBO7Z?si=VxHA6h0dQiaZD-lNKrOwxw Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCA4LWmsHj8LhZ8j8SSWf1Pg?view_as=subscriber Följ oss på sociala medier: Instagram: https://www.instagram.com/createpod/ Twitter: https://twitter.com/CreateMeltPod E-mail: creativemeltdownpodcast@gmail.com
Vi sänder från Sörmland där vi kommer de skygga, men allt vanligare, vildsvinen inpå livet. Vi möter också Magellanpingviner och sjöelefanter i Patagonien. Programledare är Mats Ottosson. De blir fler och finns på allt fler ställen i Sverige vildsvinen. På lördag kommer vi dem inpå livet då vår fältreporter Lena Näslund sänder från Öster Malma i Sörmland. Med hennes och jaktvårdskonsulent Anders Nilssons hjälp får vi reda på mer om detta skygga djur: hur de lever, vad de äter när marken tjälar och täcks av snö, hur stor skada de kan göra på jordbrukets grödor och om vi ska vara rädda för att möta gris i markerna. Vi tar också en tur till södra Sydamerika till Valdèshalvön i Patagonien. Där var Naturmorgons programledare Lasse Willén hösten 2014 och vi hörde om hans naturupplevelser där i ett specialprogram 2015. Som många Naturmorgon-lyssnare vet dog Lasse 2016 och ett av hans reportage från Patagonien blev liggande, osänt. Tills nu. Mats Ottosson, som själv besökt Valdèshalvön, presenterar nu Lasses reportage, där vi får möta marina djur som Magellanpingvin och sjöelefant. I veckans kråkvinkel hör vi Tina-Marie Qwiberg, som brukar dryfta livets väsentligheter med Grannen. Oftast är de inte överens. Inte den här gången heller. Nu funderar Grannen på vad det där med biologisk mångfald ska vara bra för. Hur många arter av barkborrar behövs det, egentligen, undrar han. Och så ringer vi till Skövde för att kolla varför en tjädertupp bor mitt i stan där. Så här i februari får vi också tips om insekter att kolla efter just nu snösländorna! Programledare är Mats Ottosson.
Allt fler misstänkta våldsbrottslingar hävdar nödvärn. Det visar en undersökning I lagens namn gjort. Nödvärnsinvändningar tycks mer än fördubblats på sex år. Åklagare, forskare och domare instämmer. Det finns ingen forskning om ifall nödvärnsinvändningar har ökat, men det är en uppfattning många jurister länge haft. En av dem är åklagaren Helene Gestrin i Linköping: Det är min uppfattning att det gör det. Vad det sedan beror på är lite svårare att avgöra. Det har ökat i synnerhet i det vi brukar benämna som krogslagsmål, säger lagmannen Conny Jörneklinth. Och deras uppfattning får stöd i statistik som I lagens namn har tagit fram. Vi har undersökt domar om grov misshandel i hovrätten och kommit fram till att användningen av begreppet nödvärn har närmare dubblerats under en sexårsperiod. 2010 får vi 36 träffar på begreppen i juridikdatabasen Acta publica, 2016 är samma siffra 78. Detta ger åtminstone en indikation på att intrycket stämmer. Domstolar dömer också ofta olika när det handlar om nödvärnsfall. Peter Wahl blev knivstucken av en granne, kniven träffade några centimeter från hjärtat. Grannen gick helt fri genom att hänvisa till självförsvar. Min advokat ringde mig och sa att det inte var sant, helvete fick han bara en månad, tänkte jag. Nej, han blev helt frikänd, fick jag höra. Nicklas blev förra året misshandlad av en man med en hammare. Han slog tillbaka med en mopedhjälm. Nicklas friades i tingsrätten, men dömdes till fem års fängelse i hovrätten. Åklagaren överklagade och det drogs vidare till hovrätten, de hade exakt samma bevisning men så gör de 180 grader och mitt liv slås i spillror. Dennis Martinsson är doktor i straffrätt och expert på nödvärn. Han menar att det är svårt när misstänkta hävdar nödvärn. Ja åklagaren måste bevisa att det inte finns skäl till nödvärn. Det kan vara svårt, säger han.
I veckans avsnitt snackar vi om alkoholkultur, festivalbeteende och virtual reality. Dränka grannen i den digitala poolen eller sjunga allsång i guldiga shorts med rosa keps? Vem är skurken, vodkan eller jointen? Välkomna till Lunchrummet! Mvh, Två idioter utan digital-tv. Konktakt: kontakt@lunchrummet.nu
I detta hejdundrande härliga avsnitt pratar vi om grannar. Vi försöker bestämma vad som definierar en bra granne och vad som gör en granne lite mindre bra. Dessutom introducerar vi en ny programpunkt - Veckans Tips! Vi får bekanta oss med en ilsken tysk och lyssna till ljuv musik. Mycket nöje!
Gudstjänst 2017-01-29 Hans Erik Bylund, församlingens pastor och föreståndare, predikar om "Grannen". Vi vill det här året börja med låta våra gudstjänster handla om vår vision och våra fokusområden. Församlingens vision är: ”Vi vill se människor komma till tro och att vi tillsammans växer i vår tro”. Innebörden är densamma som i det uppdrag Jesus gav sina lärjungar: ”Gå ut i världen och gör alla folk till lärjungar. Döp dem i Faderns, Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er” (Matteus 28:19-20). Botkyrka Pingstförsamling finns till för att fler personer ska få lära känna Jesus och för att vi som tror ska växa i vår tro och bli mer lika Jesus! För att vi ännu mer ska bli en församling där människor kommer till tro och växer i sin tro har vi identifierat ett antal områden som vi vill fokusera och prioritera. Det är sju områden som alla börjar på bokstaven G: Gud – Grannen – Gudstjänst – Generationer – Gåvoupptäckande – Gemenskapsgrupp – Globalt engagemang. Du hittar läsningsplanen här: http://www.botkyrkapingst.se/bibellasningsplans/
Gudstjänst 2017-01-29 Hans Erik Bylund, församlingens pastor och föreståndare, predikar om "Grannen". Vi vill det här året börja med låta våra gudstjänster handla om vår vision och våra fokusområden. Församlingens vision är: ”Vi vill se människor komma till tro och att vi tillsammans växer i vår tro”. Innebörden är densamma som i det uppdrag Jesus gav sina lärjungar: ”Gå ut i världen och gör alla folk till lärjungar. Döp dem i Faderns, Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er” (Matteus 28:19-20). Botkyrka Pingstförsamling finns till för att fler personer ska få lära känna Jesus och för att vi som tror ska växa i vår tro och bli mer lika Jesus! För att vi ännu mer ska bli en församling där människor kommer till tro och växer i sin tro har vi identifierat ett antal områden som vi vill fokusera och prioritera. Det är sju områden som alla börjar på bokstaven G: Gud – Grannen – Gudstjänst – Generationer – Gåvoupptäckande – Gemenskapsgrupp – Globalt engagemang. Du hittar läsningsplanen här: http://www.botkyrkapingst.se/bibellasningsplans/
I detta extra långa avsnitt berättar vi om en mystiskt granne och en spegel som verkar leva ett eget liv.
Hej.Som de flesta av våra lyssnare och läsare vet vid det här laget så gick vår vän Onda bort i augusti. Vi försökte skriva något om det här. Vi tre, Sanna, Petter och Hugo, behövde också sätta oss ner och prata om Onda. Prata om vad Onda har betytt för VBDFR. För oss som människor. Som vår vän. Och även självklart som rappare, producent och musiker.Avsnitt 113 är Onda-avsnittet. Vila i frid min vän. Vi saknar dig. Världen saknar dig.Lyssna där poddar finns, t ex här:Ljud:Podbean | iTunes / Podcaster Subscribe | Android Subscribe | Acast | RSS | Soundcloud (äldre avsnitt)Sånger från avsnittet:1. Onda & Fejs - Blå amazon2. Sthlm Inkasso - Ko ko ko ko ko ko ko ko di ko ko da3. Sthlm Inkasso - Grannen är reptil4. Onda & Fejs - Rör oss som vatten5. Onda & Ivory - Så vi lever6. Onda - Jag föllNågra av sångerna finns i spotify-spellistan med alla sånger från alla avsnitt.Länkar vi snackar om:gokbot.se | Lars text om Onda på brytburken | Andres Lokko om Onda | en bild på henry fiats open sore (NSFW) | Ondas soundcloud | Bayonnaise | En flyer för ett rapquiz
I PODCAST DÅLIGA SVENSKAR 014: Olle är nyfiken på sin granne som köper sex. Vet frun om det? Max har slutat dejta kvinnor och koncentrerar sig nu på spindlar. Rickard ser tecken på ett tredje världskrig Ett avsnitt som onekligen sträcker sig i alla vädersträck och det finurliga är att försöka hitta övergångarna mellan dessa universum. Det måste ändå ses som ett tecken på hur mycket det är, på gott och ont, som kräver vår uppmärksamhet. Det börjar alltid med det som är en närmast. Har du ont i tanden är detta såklart det enda du kommer tänka på resten av dagen, eller om du har en fantastik spindel som bor hos dig kommer denna att kunna berika eller beröva din dag - detta självklart beroende på ditt egna perspektiv. De dagliga rutinerna som så väl effektiviserar vår dag, kan även vara mekanismen som får oss att blunda för vår omgivning och vi missar detaljerna i vardagen som vanligtvis hade skänkt oss glädje eller oro. Därför är det ibland som att vakna upp ur en dvala när man helt plötsligt ser sin granne stå där helt naken i sin lägenhet med en kvinna som inte är hans fru. Det är svårt att inte vilja veta mer... För vissa blir det en tvångstanke att hänga med i allt vad grannarna, vännerna och världen gör och man glömmer bort sina egna prioriteringar då man ständigt lägger sig i saker som man själv inte kan styra. Där ute är världen oändligt stor och kaoset ännu större. Vågar man titta i spåkulan om man hade fått chansen? Vår topp-5-lista för denna vecka kan man läsa här. Relevanta länkar: Artikeln Rickard syftar till (ca 7 min läsning) De läckta Clinton-mailen
Det var en ojämn kamp mot lågorna i Sveriges största skogsbrand i modern tid. Det som började med en gnista i den intensiva sommarhettan blev snabbt ett eldhav som tvingade människor och djur att fly i panik. Kalibers nyhetsdokumentär handlar om brandmän som letar i skogen, helikoptrar som inte får tillstånd att hjälpa till, och de som förlorat sina gårdar och nu blir utstirrade och fotograferade av brandturister. Per Sevelin står ute i hagen och bygger ett vindskydd till sina får. Omringad av sönderbrända träd sitter hans fru Emma på en liten kulle med händerna på sin sjumånaders mage. I bakgrunden leker döttrarna Cornelia och Madicken med familjens hund. I mobilen har han bilder av hur gården såg ut förr. Då fanns det både stall och garage här. Och ett sädesmagasin som familjen tänkte göra om till gäststuga. Det enda som finns kvar nu är boningshuset. Det står fortfarande kvar, trots att det brunnit i äppelträdet precis utanför fönstret. - Det här var en ladugård tidigare. Nu är det inte så mycket kvar mer än stenbyggnad av det. Det har stått åtta kor här en gång i tiden. Nu är det bara lite sten kvar. Sten och plåtbitar, säger Per Sevelin. Hans ögon är vattniga av tårar. Handen darrar när han pekar runt i det som nu bara är en hög av stenar och krossade tegelpannor. - Här ser man ju kedjorna där korna stod en gång i tiden. Och även självbevattnande drickshoar. Det är som en spökruin, säger han. Hur känns det att gå här? - Det känns inte så bra. Är det jobbigt? - Ja, det är det. Väldigt tråkigt att det skulle behöva gå så långt. Att de inte fick stopp på branden tidigare. Att barnen skulle behöva uppleva ngt sånt här, säger Per Sevelin Den 31:a juli är en av de varmaste somrarna på länge. Glassförsäljningen har slått rekord och stränderna är överfulla av badgäster. Det dagen då allt startar. Klockan 13.29 ringer en skogsarbetare in till SOS och berättar det brinner vid ett kalhygge, i ett område på ungefär 30 gånger 30 meter. Bara minuter senare har brandmännen hoppat i sina dräkter och åker i full fart med skrikande sirener. Exakt hur branden startar är inte fastslaget, men det mesta tyder på att det är en gnista från en skogsmaskin som blir starten på den största svenska skogsbranden i modern tid. Brandingenjören Fredrik Eriksson var först på plats. Idag, sju veckor efter branden liknar området mer ett månlandskap än en skog. Träd och stenar har förvittrat och kvar är bara kol och stenbitar. - Här ser man stenskärvor som bara ramlat av den stora stenen här, säger Fredrik Eriksson samtidigt som han gräver med handen i resterna, säger Fredrik Eriksson. När Fredrik Eriksson kommer hit för första gången har det brunnit i ungefär en timme. Det är egentligen bara 25 minuters restid hit. Men Fredrik och hans kollegor lyckas först inte hitta rätt. De irrar runt ett bra tag och medan tiden tickar börjar Fredrik leta själv. När han till slut lyckas hitta larmaren och elden, har området på 30 gånger 30 meter blivit uppemot 500 meter gånger 1 kilometer. - Det var här borta som larmaren mötte upp. Vi sprang upp längs vägen här. Och när vi kommer runt hörnet så ser vi då att det ryker kraftigt från den här glesa delen av skogen. Det ryker över vägen och så ser vi då att det har börjat brinna i den här stora rishögen. Och att branden har spridit sig vidare upp i skogen. Det var väldigt höga lågor då. Det var upp mot trädtopparna, säger brandingenjören Fredrik Eriksson. GPS:erna visade fel väg Trots att vägen har funnits på Lantmäteriets kartor i över 10 år, hittar brandkåren alltså inte hit. Det ska nämligen visa sig att brandmännen har samma slags gps:er som finns i vanliga personbilar, och att vägen hit inte existerar i dom. Brandkårens gps:er visar därför in dem på fel väg och en resa på 25 minuter blir istället en timme enligt dokumentation som Kaliber tagit del av. - Det är förstås olyckligt men fullt naturligt med tanke på att det kartmaterialet som finns inte är uppdaterat med de här nybrutna vägarna. Och det är ju svårt att hitta på de här vägarna också. Men det är klart. Varje minut är viktig. Det är inte så svårt att inse att ju snabbare man är på plats, ju bättre är det. Det bästa hade ju varit bäst att vara på plats när det var 30 gånger 30 meter. Då hade man kunnat hantera det på ett helt annat sätt, säger Fredrik Eriksson. Nu blir det bråttom. De första kritiska minuterna har gått förlorade och det brinner överallt. Men Fredrik Eriksson har inte tid att fundera. Han kallar på den första brandbilen och börjar genast arbetet med att försöka omringa branden med så kallade begränsningslinjer. - Vid de begränsningslinjerna, där ska vi inte släppa förbi branden. Man lägger brandslang, drar ut så man har strålrör och vatten. Och sen när branden kommer så försöker man helt enkelt dämpa ner den så att den inte sprider sig. Men när vi har de här förhållandena så tar sig branden bara upp i träden och hoppar över huvudet. Eller så har man gnistor som flyger förbi och så börjar det glödbränder som sen blir flammande bränder på andra sidan vägen på grund av det. Så det var väldigt, väldigt svårt, säger Fredrik Eriksson. Terrängen gör det svårt att ta sig fram med vägfordon och Fredrik gör allt för att hålla nerverna i styr. Men så tänds hoppet när en militärhelikopter passerar. Den är på väg mot Luleå och har nyss släckt en annan skogsbrand söderut. - På eftermiddagen där så kommer det en helikopter och landar på en mosse alldeles bredvid där branden började. Och kom ut till en av våra deltidsbrandmän och sa att 'Det ser stort ut här. Behöver ni hjälp?'. Och det behövde vi ju förstås. Men hoppet släcks lika fort. Efter ett par telefonsamtal får Fredrik Eriksson veta att helikopterteamet har jobbat för länge och inte har tillstånd att hjälpa till. Helikoptern tvingas flyga hem till Luleå. - Det var ju väldigt frustrerande. Det var ju en väldigt glad nyhet att det fanns en helikopter på plats. Så det var ju väldigt frustrerande att vi inte kunde få någon hjälp av den, säger Fredrik Eriksson. Branden har nu spridit sig en bra bit över till grannkommunen Sala. Det har redan kommit viss förstärkning därifrån, men inte tillräckligt. Svårt att få grepp på situationen Några mil bort ligger Sala. På en brandövningsplats står fyra brandmän och lyfter en stor plint av trä och bildäck. Idag, sju veckor efter att branden startade, är det betydligt lugnare tempo här. Jan Lindberg som arbetar på räddningstjänsten i Sala minns fortfarande den där första kvällen, då brandmännen i grannkommunen begärde förstärkning. Det var Jan Lindberg som tog över ansvaret redan första kvällen. - Jag åker ut ditt på plats och möter Fredrik Eriksson då som var räddningsledare där ute på plats. Jag gör en orientering runt området så gott det går där då. Det gäller ju hela tiden att försöka tänka taktiskt och fördela de resurser man har på bästa sätt. Och försöka få ett bra grepp om hur branden sprider sig och hur det ser ut i den riktningen då, berättar Jag Lindberg. Han fortsätter arbetet med att försöka omringa elden. Till sin hjälp har han brandmän från både Västerås, Virsbo och Sala. Dag två får man dessutom förstärkning av en militärhelikopter som hjälper till att vattenbomba. Dag tre får man förstärkning av fyra helikoptrar och ett 70-tal brandmän sätts in. Nu börjar man få koll på hur branden sprider sig. Och den fjärde dagen ser släckningsarbetet till och med positivt ut. - I det läget kändes det nog som att vi hade, för stunden tillräckligt med resurser. Vi hade ju kontroll på branden söderut och till vissa delar. Men däremot var den ju inte under kontroll. Det vi sa då under helgen, det var ju att vi hade den inte under kontroll men vi var försiktigt optimistiska. Och vi hade ju en förhoppning där att det här skulle gå att klara av. Men så kom ju måndagen. På brandens femte dag, måndagen den 4:e augusti som i dag fått öknamnet svarta måndagen, vänder vinden. I kombination med torkan och värmen sprids elden som en flodvåg. - Det var ju den här extrema värmen. Vi hade ju alltså över 30 grader varmt. Och vi hade en fuktighet på under 30 procent, och där har man en magisk gräns. Och när man har såna förhållanden, då blir det nästan som krut i backen. Överallt där det slår ner gnistor och glöd så tänder det. Och här fick vi ju gnistregn på många håll och vi hade sträckor på upp till 1,8 km där gnistor slog ner och tände, säger Jan Lindberg. De tvingas fly flr sina liov och köra genom elden Den femte dagen drar elden fram så snabbt att inget kan stoppa den. Räddningsledningen beordrar polisen att omedelbart börja evakuera folk som bor i närheten. Drygt tusen personer får veta att de ska packa med det viktigaste och lämna sina hus inom ett par minuter. Paniken är total. Men det är inte alla som får någon varning. - Jag var på jobbet var jag. Jag armerar och gjuter trappor och balkonger. Kom hem vid tre-tiden ungefär, säger Per Sevelin i Stabäck. Den här dagen är han hemma lite tidigare från jobbet för att sälja en motorcykel som han haft ute i en annons på nätet. - Medan de var här så vart det mörkare och mörkare. Dels utav rök. Det var ju som på kvällen, riktigt mörkt. När vi stod här uppe på gården så såg vi först ner i hagen här. Sen en minut senare, då såg vi inte ens till stallet. Och det började även regna glöd i luften, så de hade ganska bråttom härifrån när de hade köpt hojen, berättar Per Sevelin. Han springer ner till hagen för att titta till sina hästar. Röken är så tjock att han knappt kan se framför sig. -Direkt när jag kom därifrån, då sprang jag in och sa till Emma: ”Jag åker upp och kollar om jag kan se ifrån Ängelsberg, nere vi åmynningen hur nära det är.” Men jag kom bara upp till våra postlådor. Det är cirka 700 meter härifrån. Då stod det en bil med varningsblinkers och ropade att det brinner 200 meter härifrån, åt Norbergshållet till. Så då tvärvände jag ju och åkte full fart ner. Och sprang in och hämtade familjen. Och medan jag sprang in så kände man strålningsvärmen från höger sett, bakom vårat sädesmagasin, berättar Per Sevelin. Inne i köket står Pers fru Emma Helmersson och lagar pytt i panna. Vid köksbordet sitter dottern Madicken och i vardagsrummet Cornelia. - Han inspringandes och sa att det brinner uppe på vägen så vi måste åka nu. Tog med mig lilla tjejen som satt vid bordet och skulle äta, berättar Emma Helmersson. Ute på gården hänger barnens badkläder på tork. Under en stor ek svajar en gunga och i gräset ligger en omkullvält barncykel. Men familjen hinner inte ta med sig någonting. Bara hunden Kira kommer med. - Vi sprang ut här och ner för våran lilla grusgång som vi har här. Och då bar ju jag på lilla tjejen. Det gjorde egentligen ganska ont att springa på det där barfota, men jag tänkte inte så mycket på det då. Sen gick det väldigt fort, berättar Emma Helmersson. - De kastade sig bara in i bilen så fort det gick. Vad ska vi göra sa jag när jag såg att det brann framför oss. Men hon sa bara kör. Så jag körde bara. Men man såg egentligen ingenting. Hade helljuset på men det hjälpte inte. Även fast man åkt vägen hur många gånger som helst så visste man inte vart man var. Kunde ha varit var som helst. Ni såg bara rök alltså? - Ja, rök och eld. Och barnen gallskrek bak i bilen. Medan familjen Sevelin kör för sina liv, fortsätter branden att sprida sig. Det är inte alla som hinner undan. Bara ett par kilometer bort blir en ung timmerförare omringad. Han har inte en chans att undkomma elden som slukar allt i sin väg. Han hittas senare vid väg 668, eller Dödens väg som den ska komma att kallas. Idag finns inte mycket kvar här mer än svarta fält och döda träd. Hur kan det komma sig att det fanns dom som aldrig fick en varning den där dagen? - Alltså det gick så väldigt väldigt fort. Alla vart ju överraskade av det. Man hann inte ens varna en del, säger Agneta Kumlin. Agneta Kumlin är närpolischef i Sala. Hon var även ansvarig för evakueringsgruppen i Västmanland under branden. - Det är lite, om man tänker sig själv när folk berättar. Helt plötsligt var det bara där. Lika fort så gick det ju faktiskt även för räddningstjänsten, för polisen, för alla. Och då att hinna med det budskapet, kan ju ibland vara nästan omöjligt, berättar Agneta Kumlin. - Det var ju människor överallt. Det var människor som både var nyfikna givetvis och människor som ville ha koll på läget. Behöver jag åka och sånt. Ingen visste, för man såg ju inte där man stod var det var. Och ingen hade något riktigt övergrepp på det och då tänkte man: Herre gud, hur stort ska det här bli. Vad ska det bli utav det? Det är räddningstjänsten som beordrar om evakuering och polisens uppgift att registrera och se till att folk lämnar områden. Men Agneta Kumlin beskriver en kaosartad situation där polisen har svårt att veta vilka som ska evakueras och var linjer ska dras. - Att få ordning på om folk var hemma eller inte. Om de hade lämnat frivilligt eller om kommunen hade flyttat på folk, eller om polisen hade evakuerat, det håller vi på med än i dag och har inte fått fullständig kontroll på. Och det är ju polisens uppgift egentligen att registrera de evakuerade, säger Agneta Kumlin. Under svarta måndagen fortsätter branden att sprida sig norrut. Nu sprids skräck för att branden ska nå även Norberg och att en hel tätort ska försvinna i lågorna. Löpsedlar och nyhetssändningar fylls av vittnesmål från branden och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap slår fast att det är den största svenska skogsbranden i modern tid. Den sjätte dagen, under tisdagen, bedöms läget så allvarligt att staten går in. Tidigare har de kommunala räddningstjänsterna haft ansvaret. Men nu tillsätts en ny stabslednings för att leda och samordna arbetet. Spänd väntan på vattenbombningsplanen Räddningstjänsten som har över 200 personer som bekämpar branden begär nu förstärkning från hela Sverige. Samtidigt väntar man på vattenbombningsplan från Frankrike och Italien. Skogsvirke för hundratals miljoner har redan brunnit upp och situationen för polisen som står vid spärrplatserna fortsätter att vara kaosartad. - Jag kan tänka mig så här att det var flera poliser som stod vid spärrplatser som inte kom härifrån, det var mörkt, man såg branden, man visste inte riktigt var gränsen går, man hittar inte och sen så börjar de fundera: Ska jag själv flytta på mig till slut? Så det finns ju mänskliga förklaringar på det men i den där mänskliga förklaringen så tycker jag ändå att vi ska försöka hitta en rutin som fungerar lite bättre. Och det där ska ju bli intressant, för man håller på att ta fram en ny katastrofregistrering och förhoppningsvis ska man titta på branden. Vad missades och vilka gånger är det svårt? säger Agneta Kumlin. I Kaliber har vi berättat om värdefulla minutrar som gick förlorade. Om brandkåren som inte fick kontroll på branden och om polisen som inte hade koll på evakuerade. Men när samhället misslyckas, händer nåt annat. Folk börjar ta saker i egna händer. I Västerfärnebo bor Elisabet Pettersson. Tillsammans med sin familj driver de en stor gård där de föder upp boskap som sedan skickas till slakterier. Elisabet visar sin favoritko. Trots att de inte döper korna kan man inte undvika att få en relation till vissa, berättar Elisabet. Redan den första helgen märker Elisabet hur röken sprider sig. Hon stannar till och med hemma från ett bröllop för att hon inte vågar lämna djuren. Och det är fler som är oroliga. Elisabet pratar med flera grannar som redan börjat ordna för att få sina djur därifrån. - Då visar det sig också att vi behöver börja evakuera redan på måndag eftermiddag. Nu evakuerade vi totalt 1200 djur ungefär. Både får och nöt då. Och då började vi mobilisera. Och det är det såhär när man är på landsbygden att man ringer till någon som känner en annan, som har en sak som vi behöver. Så det blir ju en telefonkedja helt enkelt. Och en väldig kunskapsbank, berättar Elisabet Pettersson. Det är nu som folk börjar gå ihop. Hundratals frivilliga samlar in verktyg, kläder och lagar mat, både för att hjälpa räddningstjänsten och de som behöver evakueras. - Det är ju fantastiskt hur man ser hur en landsbygd kan gå ihop när det verkligen gäller. Då är alla på samma nivå och man hjälps åt. Man struntar i vad som hänt längre tillbaks och runtomkring. Alla bara samlas och jobbar. Och det tycker jag man måste ta till sig och ta med sig för framtiden. Se det här som en resurs och ta till vara den. Man kanske bygger upp någon form av landsvärn som man hade längre tillbaks. Vi har rustat ner så länge i så många år. Brandens sjätte dag skriker brandmännen efter all hjälp dom kan få. Men det blir inte bättre av att vattenbombningsplanen som man väntar på från Italien blir försenade. När de väl kommer fram på brandens sjunde dag blir de dessutom stående på en flygplats under större delen av dagen. De kan inte flyga över brandområdet på grund av dålig sikt. Senare under kvällen lyfter planen i alla fall och börjar släppa vatten över området. De kommande dagarna släpper planen sammanlagt 10 miljoner liter vatten. Läget förbättras något men branden är fortfarande inte under kontroll. Under helgen förväntas vinden förvärra arbetet. Och på brandens tionde dag kallar man till presskonferens. - Vi kommer att sättas på prov i eftermiddag. Jag är helt övertygad om det. Den värsta delen av dygnet är framför oss. Jag är hoppfull. Jag tror inte att vi ska behöva se ett genombrott. Men om det blir, så gör vi allt som vi överhuvudtaget kan med alla resurser vi har för att slå tillbaks det, säger Lars-Göran Uddholm under presskonferensen. Brandmännen fortsätter att bekämpa elden under helgen. Vindarna gör det svårt att få kontroll i det extremt torra vädret. Men så på måndagen, brandens tolfte dag, kommer det som alla längtat efter. Regnet. Redan samma dag bedöms läget vara under kontroll. När insatsen avslutas en månad senare, har nästan 14 000 hektar brunnit, ett område lika stort som tre fjärdedelar av hela Stockholm. 26 byggnader står i ruiner och skogsägare har förlorat skog för närmare en halv miljard. Nu börjar myndigheternas granskning av sig själva. Det är ett omfattande arbete som pågår än idag. Men frågan alla ställer sig är om branden hade behövt bli så stor som den blev. Det kommunala räddningstjänstera är ju inte dimensionerade för att släcka jättestora skogsbränder. Vi är dimensionerade för det man kallar vardagsolyckor, i vårat fall trafikolyckor, lägenhetsbränder och andra begränsade händelser. Det finns ingen svensk räddningstjänst som är dimensionerad för riktigt stora olyckor utan då handlar det om att söka samarbete och ta hjälp av andra, säger brandingenjören Fredrik Eriksson. - Hade man sett och förstått omfattningen av den här branden och förstått vilka proportioner det skulle få så hade man naturligtvis försökt att dra på med ännu mer resurser ännu tidigare. Det kan man väl säga. Men det var ju ingen som förstod hur stort och allvarligt det här skulle bli, säger insatsledaren Jan Lindberg. Han tycker att man gjorde så gott man kunde under förutsättningarna, men är ändå självkritisk. En annan som är självkritisk är Salas närpolischef Agneta Kumlin. - Det som jag tycker att man kan göra bättre till nästa gång. Det är att snabbare få igång det som vi fick igång. För när vi väl fick igång arbetet där, då är jag själv imponerad över det arbete som vi gjorde. Det tog i alla fall tills på onsdagen och i vissa fall på torsdagen innan alla som vi ville ha där insåg att de skulle vara där mycket mer, säger Agneta Kumlin. - Mitt i alla elände och tragiska som har hänt så hoppas jag ju och tror att det ska leda till mycket positivt. Och det är ju viktigt att det gör det. Det finns någon nytta med det i alla fall. Det är väl så man får se det, tillägger Jan Lindberg. Borta i Västerfärnebo visar Elisabet Pettersson runt på gården. Nu är alla djuren tillbaka och just här har det inte brunnit. Hon berättar att vardagen sakta börjat återvända till det normala för lantbrukarna. Men det finns ett problem – turisterna. - Jag har ju svårt att förstå det för jag kan ju se det här varje dag. Jag kan se skog och natur varenda dag. Jag förstår att det finns ett intresse. Men jag tycker det är hemskt om man ska åka upp där det är avspärrat, där man faktiskt inte får vistas. Man har väldigt mycket konsekvenser av det här. Man vet inte hur det blir i framtiden med sin skog. Man vet inte hur det blir, det som har brunnit upp. Man vet att man har en försäkring men, det är så otroligt mycket som måste ordnas nu rent praktiskt. Och att då ha folk som gör intrång, det är inte okej. Jag tycker man ska lämna folk i fred, för de har nog ändå, säger Elisabet Pettersson. Längs väg 668 vid Stabäck flockas pensionärer och barnfamiljer. Här står de med termosar på biltaken, kameror i handen och gräver bland resterna. Faktum är att trycket blivit så stort att man tvingas ha ett vaktbolag som patrullerar längs vägen och Länsstyrelsen överväger nu att öppna ett turistcentrum bara ett stenkast bort. En annan som är kritisk till turisterna är närpolischefen Agneta Kumlin igen. Hon tycker det har gått för långt. - Det finns människor där nu som har flyttat hem. Och dom känner ju sig som att dom är på zoo säger dom. Folk kliver in på deras tomter och tar foto på dom, fast dom är ute själva och sånt. Tar ingen hänsyn alls. Och det är ju en lite svart baksida tycker jag av det här, säger Agneta Kumlin. I Stabäck röjer Per Sevelin röjer fortfarande bland resterna av sin gård. Eftersom allt inte var försäkrat får han göra det mesta själv. Det är ett tungt jobb och det blir inte lättare när folk kliver ur sina bilar för att titta på förödelsen. - Det stannar ju bilar hela tiden. Fast det är stoppförbud, så stannar de och tar kort. Kliver även ut och går in i skogen har jag sett vid flera tillfällen. Jag såg till och med en barnfamilj här i lördags. Stannade med husbil och hela familjen gick ut och gick in, berättar Per Sevelin. - De stannar ju gärna vid sommarstugan där uppe. Grannen har berättat att de till och med har gått in på tomten och grävt i brandrester och rotat runt. Och det känns ju jättetråkigt att det inte ska kunna visas lite respekt för oss som faktiskt bor kvar här nu, tillägger Emma Helmersson. Nu ligger parets största fokus på att försöka se framåt och gå vidare. För hur går man egentligen vidare från något sånt här? - Försöka tänka att det växer upp igen och att det kommer bli grönt och fint. Och försöka bygga upp så mycket som möjligt, säger Per Sevelin. Michael Verdicchio michael.verdicchio@sr.se
Gudstjänst 2014-03-09
Gudstjänst 2014-03-09
Gudstjänst 2014-03-02
Gudstjänst 2014-03-02
Gudstjänst 2014-02-23 med tema "Kallad till helighet - för grannens skull"
Gudstjänst 2014-02-23 med tema "Kallad till helighet - för grannens skull"
Gudstjänst 2014-02-16 Inledningssång av Lars Lind Jaktlund
Gudstjänst 2014-02-16 Inledningssång av Lars Lind Jaktlund
En morgon får Johan Gabrielsson syn på sin nya granne uppflugen i ett träd. Grannen sitter ofta i trädet och filosoferar. Där, säger han, att han känner människans ursprung och att livet är farligt. Man kan ramla ner. Men ett träd räddade faktiskt livet på honom en gång också. Grannen i Sydney visar sig heta Chris Darwin och är släkt i rakt nestigande led med den banbrytande vetenskapsmannen Charles Darwin. Chris Darwin sticker inte under stol med att hans släktskap har kunnat utnyttjas på allehanda vis. Men själv hade han underkänt i biologi och började arbeta med reklamfilm. Genom Chris får vi höra vilken syn Charles Darwin egentligen hade på människor och vilken relation han hade till sin familj. Hans hustru Emma var djupt kristen. Vi får också veta hur det gick till när den excentriske Chris Darwin försökte slå rekord i att ordna "världens högsta middag". Ett program av Johan Gabrielsson, bosatt i Sydney, Australien. Dokumentären "Jihad Jane och rondellhunden" som skulle ha sänts på den här tiden flyttas till oktober. Vi återkommer med exakt datum.
Församlingsläger
Församlingsläger
Jevgenij kommer till Sverige från Vitryssland för att tjäna pengar som takläggare. Han har hört att Sverige har den största svarta arbetsmarknaden i hela EU. En dag börjar han med ett villatak i Täby. Villaägaren har gjort allt rätt och valt en etablerad svensk firma. Jevgenij minns att han går uppför stegen och börjar ta bort takpannorna. Grannen ser honom. Sedan hör hon ett skrik. Randi Mossige-Norheims dokumentär nominerades till Tempo Radio Award och till Ikarospriset. Randi Mossige-Norheim är reporter på Sveriges Radio. I över tjugo år har hon gjort reportage och dokumentärer. Hon drivs av lusten att lyssna där det är tyst och lysa där det är mörkt. Lyssna även på Narkotikalandet av Randi Mossige-Norheim:och
Jevgenij kommer till Sverige från Vitryssland för att tjäna pengar som takläggare. Han har hört att Sverige har den största svarta arbetsmarknaden i hela EU. En dag börjar han med ett villatak i Täby. Villaägaren har gjort allt rätt och valt en etablerad svensk firma. Jevgenij minns att han går uppför stegen och börjar ta bort takpannorna. Grannen ser honom. Sedan hör hon ett skrik.
Konflikt gör uppehåll i två veckor. Denna vecka sänds istället dokumentären Kluvet land - Mannen på taket, av Randi Mossige-Norheim. Jevgenij kommer till Sverige från Vitryssland för att tjäna pengar som takläggare. Han har hört att Sverige har den största svarta arbetsmarknaden i hela EU. För mellan 90 och 100 kronor i timmen lägger han tak på hyreshus, bostadsrättsföreningar och villor. En dag börjar han med ett villatak i Täby. Villaägaren har gjort allt rätt. Han har beställt offerter och jämfört priser och till slut valt en etablerad svensk firma med gott rykte. Jevgenij minns att han går uppför stegen och börjar ta bort pannor och lägga takpapp. Grannen ser honom genom fönstret. Sedan hör hon ett skrik.