Podcasts about granskningsn

Svenska mediechefer rasar mot en ny rapport från Google som visar att nyheterna inte betyder så mycket för Google som publicisterna trott. Nu yr känsloargumenten: Mediepodden går igenom rapporten och funderar på hur hotet från de globala techjättarna kan mötas. Dessutom pratar vi om TV4 som friades av Granskningsnämnden, om The Atlantics chattrådsscoop och så lite interiörer från utmärkelsen Årets Dagstidnings - nu och då! Med Emanuel Karlsten och Olle Lidbom. Stötta oss på patreon.com/mediepodden

Säsongspremiären gästas av en av de som förnyat tv-branschen i Sverige mest, men när uppstod längtan för tv? Hör om när Fredrik blev ghostad på sitt första tv-jobb, om "Hello Sydney", fällningarna i Granskningsnämnden efter att ha tagit okända män på könet i "Ursäkta Röran, om Öppna Kanalen och deras stora framgångar på Kanal 5. Hur tänker han om att jobba i andra mediehus, om hans Mello-idé som sågades, om att balansera på en tunn tråd till lyteskomik, om gängbråket på avenyn med Oldsberg & Håkan Hellström och programmet han aldrig kommer göra igen. Dessutom: prestige-SVT-uppdraget han hade älskat att göra och om mångmiljon-maskinen Fredrik; är det rimligt att tjäna så mycket för så få tittare och vad har han fått försaka? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi ska informera om att Granskningsnämnden för radio och tv har fällt en P1 Dokumentär: Pubertet på liv och död familjernas kamp för barnens transvård för osaklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dokumentären skildras berättelser från familjer till barn med könsdysfori som påverkats av att Socialstyrelsens rekommendationer för hormonbehandling av unga har ändrats.Granskningsnämnden anser att framställningen av skälen till Socialstyrelsens förändrade rekommendationer gällande hormonbehandling av unga var missvisande då det framstod som att rekommendationerna ändrats som en direkt följd av debatten om transvård. Av ett uppföljande inslag i Studio Ett framgick att rekommendationerna i själva verket ändrades på grund av ett förändrat kunskapsläge och en växande ung patientgrupp. Programmet stred därför mot kravet på saklighet.Lyssna på dokumentären här

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SVT kritiseras av flera skribenter, efter måndagens avsnitt där ett par väljer att hoppa av efter att ”något skett med förtroendet när det kommer till närhet mellan dem”. Vad det är som skett får tittarna aldrig veta, något som kritiker menar lämnar öppet för spekulationer och ryktesspridning.Sen pratar vi om en beef som blossat upp mellan svenska publicister och Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF), efter Kalla faktas SD-granskning. MPF har anmält TV4 till Granskningsnämnden, men Utgivarnas vd kallar generaldirektören för okunnig, och DN:s Peter Wolodarski tycker att han rent av borde avgå.

I veckan blev TV4:s uppmärksammade granskning om Sverigedemokraterna komplett när avsnitt två av Undercover i trollfabriken publicerades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi fick slutligen veta vad TV4 faktiskt hade avslöjat inifrån SD, efter flera månader av wallraffande inne i partiets kommunikationsavdelning.Efterdebatten i veckan har varit minst sagt intensiv och två begrepp har legat i fokus: desinformation och trollfabrik, och om TV4 verkligen har visat att det är vad SD ägnar sig åt.Att Kalla Faktas granskning skulle kritiseras, framförallt av Sverigedemokraterna själva, var ganska väntat. Men mer oväntat var den anmälan till Granskningsnämnden som kom in under torsdagskvällen. En anmälan som lämnades in av Myndigheten för psykologiskt försvar.Reporter: Freddi RamelStor splittring om public service framtidI veckan kom utredningen med förslag på hur public service väg in i framtiden ska utstakas. Men det som skulle bli en bred parlamentarisk överenskommelse över blockgränser slutade i en splittring och oenighet. Oppositionen vägrade att ställa sig bakom Tidöpartiernas förslag. Den stora vattendelaren handlar om pengar.Den här veckan har präglats av den efterföljande diskussionen om just pengar och vilka konsekvenser som kommer med utredningens förslag - är det en statlig svält, skarpa effektiviseringsåtgärder eller helt enkelt inte så omvälvande förändringar alls som presenterats? Programledare: Martina PierrouProducent: Erik Peterson

Nyheterna Radio 10.00

Han är en av sveriges mest älskade professorer som under decennier vårdat sitt varumärke i tv. Vi pratar om tv som folkbildningsplattform, om programserien som lades ner efter att ha överösts av anmälningar till Granskningsnämnden och samarbetet med Jan Guillou om tv-deckare som Anna Holt. Hör också om hur han hamnar på Efterlyst efter stenhårda löneförhandlingar med Jan Stenbeck och Hasse Aro, varför han lämnar TV3 för SVT, han starkaste minnen från Veckans Brott, hans inställning till Dumpen, hans generande relation till tv-publiken och hans mångmiljon-imperium och planerna att lansera ett eget snus. Dessutom; hans hårda kritik mot SVT och jämförelsen med Nordkorea, om "gråkoftan", om övergången till TV4 som skämmer bort honom med gåvor, utskällningen till Camilla Kvartoft, känkan till polisen och hans kaxiga svar om varför han tackar nej till På Spåret. Du hör också om misslyckade Hollywood-satsningen, vad driver honom när han ju inte behöver jobba och hur det är att vara så rik att man kan be folk fara åt helvete. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi ska informera om att Granskningsnämnden för radio och tv har fällt Ekonomiekot för osaklighet.I Ekonomiekot den 14 juli i år sades det felaktigt att Nasdaq och Dow Jones hade gått ned med 1,6 respektive 0,1 procent. Börserna hade rätteligen gått upp med motsvarande siffror. Ekonomiekot sände den 9 augusti i år en rättelse av de felaktiga uppgifterna.Enligt Granskningsnämnden gjordes beriktigandet alltför sent för att kunna tillmätas avgörande betydelse och därför fälls inslaget för osaklighet.

Håkan Hellströms nya Hov1-låt, von Trier-följetången fortsätter, svensk hiphop går vilse i våldet, och varför kan SVT:s Trädgårdstider bli fällda i Granskningsnämnden men inte P3 Klubben? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nanna Olasdotter Hallberg och Kristofer Andersson går igenom det senaste i kulturens värld.

Daniel Velasco berättar för Karin Frick om hur det är att ändra lagar med hjälp av journalistiken, om att inte låta jobbet bli för tungt och om att han inte längre får komma in på ungdomshem.

Det har stormat en del kring journalisten och författaren Carina Bergfeldt. I P4 Extra Gästen talar hon ut om kritiken och om anmälningarna till Granskningsnämnden. Hon är högaktuell med en ny bok om pastorn Jim Brazzil som möter dödsdömda fångar.

En av SVT:s mest profilerade grävreportrar, Fredrik Laurin, greps av polis inne på SVT. Vad var det egentligen som hände för tre veckor sen? Granskningsnämnden fäller SVT:s partiledardebatt för andra valet i rad. Ny bok från medieanalytikern Anders Malmsten beskriver hur lokalpressen skiftat ägare i rekordfart.

Nu bokcirklar vi om Kristina Lugns efterlämnade dikter, som finns att läsa i samlingen "Inte alls dåligt". Vid dyker ner i den folkkära poetens centrala teman. Är döden en mamma? Man kommer ifrån sin mamma - då blir man väl också hämtad av henne? Tanken är Kristina Lugns och hon framförde den här i radion i ett av många program hon var med i. Hon sommarpratade nio gånger och fick tre anmälningar till Granskningsnämnden för att hon ansågs ta för mycket tid från lyssnarna genom att tala så långsamt. Kristina Lugn skulle till slut ha skrivit åtta diktsamlingar, uppåt trettio pjäser och genom allt hon gjort och sagt i offentligheten fått en av de få sittplatser som finns i vårt land runt bordet Folkkär.I veckans Lundströms kommer författaren och poeten Ida Linde till studion, och tillsammans med Lundströms Bokradios producent Daniel Sjölin, bokcirklar vi om hennes efterlämnade dikter "Inte alls dåligt". Men vi ser också tillbaka på ett författarskap som rymde allt från oneliners till mystisk komplexitet och återkommande teman:"Det blir väldigt tydligt i de här efterlämnade dikterna: Barnet, mamma, mormor, barnbarnet", säger Ida Linde i Lundströms Bokradio. "De öppnar dörrar till varandra och upprättar en sorts genealogi."I programmet lyssnar vi också på klassiska dikter inlästa av Kristina Lugn. Lika omisskännliga som omistliga. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie Lundström Redaktion: Fredrik Wadström och Daniel Sjölin

Han är en av de allra mest uppskattade idrottskommentatorerna vi har. Kanske också den snabbaste. Jag undrar när en så framgångsrik figur som Lasse har motgångar och när hans jobb är svårt. Vi pratar om osportslighet i radiobranschen, om hur det var att komma in på Radiosporten, om varför han gjort sitt sista OS och de hemliga samarbetet mellan SVT och SR. Hör också om hans konflikt med SR-facket om hur man ska tänka kring att diktaturer arrangerar stora mästerskap, hur många tv-abonnemang är rimligt att betala för och om när Lasse blev anmäld till Granskningsnämnden. Det blir också en del om sportjournalisters oberoende, om det är bra att kvotera in kvinnor som sport-kommentatorer och om leveranser av fryst sperma. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Förhoppningar inför sommarens musikfestivaler, recension av Andres Serranos utställning på Fotografiska, tryckning av Anne Frank-bok pausas efter kritik, Ove blir Otto i ny film, fem nominerade till Sveriges Radios lyrikpris, inslag i Kulturnytt fällt av Granskningsnämnden för radio och tv

Radiostjärnan som blev stor tv-profil. Men övergången från radio till tv skulle kommit av sig helt om inte Leif GW Persson räddade situationen. I vårt samtal avslöjar hon att hon jobbar med ett mycket hemligt nytt projekt som vi kommer i vår. Vi pratar om hon hade velat ha en lögndetektor i Agenda, hur mycket alternativ-media hon tar del av, pressens intresse för hennes vikt och om pressen och nervositeten inför vissa sändningar. Men mest pratar vi om Veckans Brott och de hemliga castingarna till programmet och hennes samarbete med GW Persson. Hur är deras relation idag? Hur förlorar man 1 miljon tittare på samma program? Om krismöten efter fällningar i Granskningsnämnden, om GW:s ständiga hot om att sluta och sorgen hon kände när det blev ett faktum, men varför följde hon inte med över till TV4? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nu hävs coronarestriktionerna – för vaccinerade. Norge öppnar upp – släpper coronarestriktioner. Här är globalisterna som lobbar för mer nedstängningspolitik – “för att rädda klimatet”. Kroatiens president: “Vi kommer inte att vaccinera oss mer”. 20-tal till sjukhus efter explosion i Göteborg. Uppgifter: Polisman som vittnat om gängkriminalitet bor i byggnaden. Svenska läkare och specialister kritiserar barnvaccinering och menar att det går emot vetenskap och beprövad erfarenhet. TV4 fulvinklade om Trumpanhängare – fälls i Granskningsnämnden. Centerpartiet svänger – vill tillåta icke medicinsk omskärelse. Trots EU:s hot – polska regioner behåller “hbtq-fria zoner”. Merkels CDU gör katastrofval – Socialdemokraterna blir största parti. Ansvarig utgivare: Markus Andersson. För att säkerställa att vi kan fortsätta med sändningarna - swisha gärna ett stöd till123 611 30 21. Tack för ditt bidrag!Podcast produktion - www.skrpt.se

Ett vanligt år kommer ca 3000 anmälningar in till Granskningsnämnden. Hur går det till att anmäla, vad händer med anmälan och hur går nämndens jobb till? Hör också om varför hälften av alla anmälningar hamnar i soptunnan, varför är höga domare och justitieråd lämpliga i nämnden, vad händer vid jäv och hur bra är det att regeringen utser ledamöterna i nämnden? Vad får ledamöterna betalt, är påföljderna vid fällning verkligen tillräckliga och blir Lego Masters ett prejudikat för att fritt använda kommersiella företagsnamn i programtitlar? Och vem granskar egentligen Granskningsnämnden? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den senaste tiden har konflikten mellan israeler och palestinier återigen eskalerat med flera attacker där flera civila har dött. Cecilia Uddén reder ut varför våldet ökar nu, vilka konfliktens olika grupper är och vilka förslag det finns på lösningar. Avsnittet är uppdaterat 19/8-21 efter ett felaktigt påstående om att Hamas inte är klassat som en terrororganisation av EU. Inslaget är fällt i Granskningsnämnden, nämnden ansåg att felaktigheten om Hamas stred mot kravet på saklighet.

TV4 slår tillbaka mot SVT efter ifrågasatt rapportering om utegångsförbud i Tensta. Historiskt bråk om TV4-serien Drottningarna. SVT fälls i Granskningsnämnden när nya pensionärer visas matinéfilm. Rörig nyhetsrapportering om utegångsförbud i Tensta Förra helgen publicerade TV4 nyheten att kriminella gäng utfärdat ett utegångsförbud i Stockholms-förorten Tensta. Häpnadsväckande uppgifter rakt in i en av de mest brännande politiska frågorna kriminella gäng och utanförskapsområden. Men ganska snabbt kom en ny publicering som reste frågetecken kring hur det egentligen ligger till. SVT gick ut med en slags motbild, och polisens började backa från sina egna ord och tona ner allvaret i händelsen. Reporter Erik Petersson. Historisk beef efter TV4:s premiär av Drottningarna Knappt hade eftertexterna rullat igång innan kritiken sköljde in som en våg över TV4:s nya och påkostade dokumentära dramasatsning Drottningarna. Historieförfalskning, förtal och ärekränkning har innehållet kallats och första avsnittet anklagas för att sprida en osann hatpropaganda mot kung Erik den fjortonde. I främsta ledet i kritikernas kör står författaren Katarina Harrisson Lindberg och hennes äkta make, historieprofessorn Dick Harrrison. Reporter: Filip Jacobsson. Yngre pensionärer strular till det för SVT i Granskningsnämnden Måndagar, tisdagar och onsdagar har SVT som tradition att sända matinéfilmer och då framförallt äldre filmer som dagens pensionärer ska minnas från sin ungdoms dagar. Det här var länge ofarligt, men i takt med att en ny generation kommit upp i pensionärsstatus, låt säga såna som var unga på 60-70-talet, har SVT ställts inför ett udda och lite speciellt problem. För ungdomsfilmerna för de här nyare pensionärerna, de består nämligen av betydligt mer våld, sex och mord än tidigare generationers. Och just våld, sex och mord på dagtid det är det många som ogillar, inte minst Granskningsnämnden. Reporter: Alexandra Sannemalm.

Frigiven brottsling fick sitt nya liv uthängt i VLT, Klanförfattaren blev rumsren över en natt, Granskningsnämnden dubbelfäller UR:s dokumentärer, Bråket om vem som bör kalla sig publicist. Ingen andra chans för frigiven mördare i VLT Vestmanlands läns tidning, VLT, publicerade i veckan uppgifter om att en man som för 14 år sedan mördat och styckat sin sambo nu återvänt till staden. Moraliskt kan vi som samhälle i all evighet diskutera om en styckmördare någonsin kan och bör återfå samhällets fulla förtroende. Men vår rättstradition gör ändå gällande att den som avtjänat sitt straff också har sonat sitt brott. Så hur rimligt är det att tidningar hänger ut personer som nyligen muckat från kåken Reporter: Tonchi Percan. UR fälls för uppmärksammade dokumentärer granskade i Medierna I veckan kom beskedet att Utbildningsradio fälls dubbelt för att ha brustit i fråga om opartiskhet. Det första fallet gäller en serie om Tibet. UR visade den som dokumentär, trots att det rörde sig om en ensidig kinesisk propagandafilm. Det andra fallet handlar om en hyllningsfilm till Hare Krishna. Den visade UR utan att det framgick för tittarna att den var gjord av rörelsen själva. Efter veckans fällningar tyckte vi det var dags att återvända och fråga UR:s högsta chef vad som hänt sen sist. Reporter: Therese Rosenvinge. Per Brinkemo från kylan till klanexpert Nyheten om att polisen känner till ett fyrtiotal kriminella klaner fick stort genomslag. Men det var knappast antalet som gjorde att det tog skruv, snarare var det att polisen använde just begreppet klan. En person som tidigare skrivit om klaner och då anklagats för rasism är Per Brinkemo. Nu är han istället inne i värmen och fått agera expert i soffa efter soffa. Reporter Evalisa Wallin ringde upp honom. Alla vill vara publicister I veckan blossade en något oväntad namnstrid plötsligt upp i mediernas lilla värld. Den handlar om att branschorganisationen Sveriges Tidskrifter vill byta namn till Sveriges Publicister. Ett utmärkt namnförslag tycker en enig styrelse för Sveriges Tidsskrifter. Ett totalt värdelöst namn, tycker dock Robert Aschberg, ordförande i den över 100 år gamla organisationen Publicistklubben Sverige. Reporter: Johan Cedersjö.

UPPDATERAT: Det här avsnittet är fällt i Granskningsnämnden för radio och tv för partiskhet på grund av att Sveriges Radio inte gav Crowd1 möjlighet att bemöta kritiken i sändningen. Djur-Ted är i vanlig ordning med i studion och vi pratar delfiner på Gräsö, en vild tupp i Malmö och andra djurrelaterade nyheter. Dessutom ringer vi upp Andreas Stefansson och anden Ivan och får en update. Vi får också besök av journalisterna Johanna Ekström från Breakit och Erik Wisterberg från SVD som granskat företaget Crowd1, ett företag som visar sig ha kopplingar till jättebedrägeriet Onecoin.

I dagens avsnitt bland annat: Turkiet öppnar migrantkranen mot Europa, USA sluter fred med talibanerna, Freeman Dyson död vid 96 års ålder, normalisering av pedofili i filmen The Trouble With Being Born, ramaskri när Linus Bylund (SD) vill bestraffa lögner och partiskhet inom public service samt 100 000 ankor mobiliseras för att bekämpa gräshoppor i Pakistan https://radio.bubb.la/sondag-1-mars-2020/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Turkiet ger syriska migranter fri lejd till Europa under 72 timmar, följer efter att syriska regeringsstyrkor dödat 33 turkiska soldater i Idlibprovinsen och en miljon civila drivits på flykt, presidentkansliets kommunikationschef Fahrettin Altun kommenterar att turkiska styrkor slår tillbaka mot alla kända syriska regeringsmål då vad som hände i Rwanda och Bosnien inte får upprepas Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg meddelar att de står bakom sitt medlemsland Turkiet – ber Ryssland och Syrien att avbryta offensiven i Idlib, respektera internationell rätt och stötta FN-insatser för fredlig lösning Grekland meddelar att man kommer ta till alla medel för att skydda sina gränser efter att migranter försökt ta sig in i landet från Turkiet, 4 000 intrångsförsök avvisade de senaste 24 timmarna enligt regeringstalesmannen Stelios Petsas Minst 52 kravallpoliser och 10 demonstranter skadade efter intensifierade protester mot migrantlägerbyggen på grekiska öarna Lesbos och Chios under onsdagen, polistalesman uppger att över 1 000 personer tagit sig till byggplats på Lesbos och att poliserna utsatts för stenkastning, 2 000 demonstrerade på Chios där åtta poliser skadats sedan mobb brutit sig in i deras hotell USA tecknar fredsavtal med talibanerna, 5 000 talibaner frisläpps från afghanska fängelser och USA drar sig helt ur Afghanistan inom 14 månader, utrikesminister Mike Pompeo kommenterar att han är realistisk angående avtalet och att USA kommer göra vad som behövs ifall talibanerna inte följer avtalet Freeman Dyson död vid 96 års ålder, var ledande teoretisk fysiker och matematiker, pionjär inom tänkande kring rymdutforskning och många andra frågor, var från 1953 till sin död verksam vid Institute for Advanced Study i Princeton Österrikiska filmen The Trouble With Being Born kritiseras för normalisering av pedofili efter premiärvisning på filmvestival i Berlin, handlar om robotflicka som har erotisk relation med medelålders man som hon är programmerad att kalla för pappa Journalister inom public service bör straffas om de sprider felaktiga uppgifter eller är partiska i sin rapportering anser Linus Bylund (SD), Granskningsnämnden bör kunna fälla enskilda individer och påföljder bör inkludera indragen lön och avsked 100 000 kinesiska ankor mobiliseras för att bekämpa gräshoppor i Pakistan, fåglarna kan äta 200 gräshoppor var per dag och ska förhindra att svärmarna sprider sig i större skala över gränsen till Kina Dussintals kinesiska fabriker producerar tusentals ton zombiefierande metarhiziumsvamp mot gräshoppesvärmarna i Östafrika, FN varnar för värsta situationen på decennier och att 13 miljoner personer riskerar svälta i regionen, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation arbetar även tillsammans med Somalia för att framställa skräddarsydd metarhiziumart i vad som uppges vara största insatsen någonsin på temat

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kunskapskanalen visar Tibet-dokumentär gjord för Kinas statliga TV. Men UR vägrar kommentera innehållet. Prisade Hästgården fälldes. Beslutet har skakat om SR. Och hur tunn är bevakningen av Norden? UR visar Tibet-dokumentär gjord för Kinas stats-tv  Nyligen gick landets högsta mediechefer ut i ett upprop och uppmanade regeringen att markera kraftigare mot hur Kina agerar mot medier. Och svenska publicister är på bred front tydliga med att man inte låter sig påverkas.  Men vi ska idag berätta om ett fall där Kina lyckats använda sig av ett svenskt public service-bolag för sina propagandasyften. Det handlar om UR och en dokumentärserie om livet i Tibet. Den är välproducerad, ser på ytan kanske harmlös ut, men den som kan något om situationen i Tibet märker snabbt att det här är kommunistpartiets drömbild rakt av. Och serien är också producerad för Kinas statliga TV, CCTV. UR säger att de inte vid inköpet visste vilka som stod bakom. Innehållet vill de inte kommentera. Reporter: Therese Rosenvinge SR står frågande efter att dokumentären Hästgården fälldes Radiodokumentären Hästgården fälldes av Granskningsnämnden i vintras för intrång i privatlivet. Det här ledde till den uppseendeväckande ordningen att en dokumentärserie som vunnit Stora Journalistpriset blev avpublicerad. Nämnden menade i sin fällning att ridläraren, som pekats ut som ansvarig för en rad sexuella övergrepp, kunde identifieras av en viss krets människor, detta trots att han inte är namngiven.    Men konsekvenserna av den här fällningen stannar inte där. För på Sveriges Radio har man fortfarande inte kommit tillrätta med vad den här fällningen faktiskt kommer innebära för framtida granskningar. Reporter: Tonchi Percan Hur tunn är den svenska mediebevakningen av Norden? Svenska mediers närvaro i Norden har gått från gedigen till sporadisk på ett tiotal år. I höstas gjorde Helsingfors största svenskspråkiga tidning Hufvudstadsbladet en sammanräkning av hur många svenska korrespondenter som bevakar Finland respektive hur många finländska korrar som bevakar Sverige. Och resultatet väcker frågor: Är det helt enkelt så att svenska medierna är ointresserade av våra närmaste grannar? Och vilka konsekvenser får medieskuggan nästgårds? Reporter: Erik Petersson

En djup analys av Internetstiftelsens nya undersökning om barn och internet. Tiktok ökar, men det förklarar knappast var de unga tagit vägen? Mediepodden analyserar medieanvändandet bland de mellan 11-19 år och ser hur de unga försvinner från de breda medierna. Är det Fortnite, Twitch och andra spel som tar de unga mediekonsumenternas tid? Och så funderar vi på Granskningsnämndens fällning av att SR hänvisar till en spellista på Spotify: det tycker nämnden gynnar Spotify, men får Mediepodden att fundera på varför Sveriges Radio får ladda upp poddar på Spotify, men SVT inte får ladda upp program på Youtube och Facebook?  Dessutom om Svenska mordpoddens som raderar avsnitt efter kritik och hur vi ska begripa att Instagram tagit bort sin främsta valuta: sina likes. Med Olle Lidbom och Emanuel Karlsten. Stöd oss på patreon.com/mediepodden

Den kinesiska offensiven mot svenska medier sticker ut internationellt. Men varför sker det just här? Lååånga handläggningstider när allmänheten vill få upprättelse efter journalistiska övertramp. Medierna den 23 november sänds direkt kl 11.03 i P1. Podden släpps efter programmet.  Kinas attacker mot svenska medier sticker ut internationellt Det har blivit vardag för landets redaktioner att kinesiska ambassaden i Stockholm skickar ut aggressiva så kallade anmärkningar på svenska journalisters arbete. Det kan handla om kritik mot visst innehåll såväl som regelrätta personangrepp på enskilda journalister. Vad är det egentligen som ligger bakom den här nya metoden från ambassaden? Reportage av Erik Petersson och direktsänt samtal i studion med Karin Olsson, kulturchef på Expressen. Upprättelse efter journalistiska övertramp dröjer  Upprättelse är ett viktigt i ord i dagens medielandskap. För journalistiken har makt att förgöra människors vardag, leverne och relationer. Men vilken chans har då privatpersoner idag att få just upprättelse när landets journalistkår gått över gränsen? 2011 granskade vi på Medierna handläggningstiderna hos Granskningsnämnden som tillsammans med Pressens Opinionsnämnd är de organ som kan fälla anmälda publiceringar. Då 2011, var det avbön och förlåt. Granskningsnämndens handläggning hade dragit ut på tiden och upprättelsen för den enskilda kom alltför sent. Men hur är det då idag? Reportage av Evalisa Wallin och intervju med Allmänhetens pressombudsman Ola Sigvardsson.

Vad blev det av allt snack om datadriven journalistik? Var sista året konstgjord andning? Och hur länge till hade Kit behövt innan de blev lönsamma? Mediepodden intervjuar Kits sista chefredaktör Linda Öhrn Lernström och ställer de tuffa frågorna.    Vi analyserar även Facebooks egna nya granskningsnämnd, Oversight Board som från och med nästa år ska granska och bestämma över hur Facebook ska förhålla sig till vad de publicerar.   Dessutom diskuterar vi hur nya höstbudgeten påverkar mediebranschen. Mer pengar till alla är mottot, men Mediepodden undrar vad mediepolitiken för kommersiella medieföretag är någonstans? Och så avslöjar vi att Expressen dumpar TV4 för att hoppa i säng med Bonniers konkurrent NENT.   Stöd gärna Mediepodden med ett månatligt bidrag på patreon.com/mediepodden Med Emanuel Karlsten och Olle Lidbom.

Så skapade Aftonbladet den så rubrikvänlige "Ekerömannen". Uppdrag granskning fälls för metoo och Fredrik Virtanen. Polischef ny krönikör i GT. Faktan bakom fiktionen i filmen 438 dagar. Aftonbladet skapade ny serieförbrytarman på Ekerö Den senaste tiden har olika händelser på Ekerö genererat en stor mängd artiklar i såväl lokala som rikstäckande medier. Rubriker har berättat om att polisen varnar för en man som jagar kvinnor i löparspår. Minst tre ofredanden har det rapporterats om från både löparspåret och på ett bad. Dessutom ska det ha skett ett våldtäktsförsök i centrum. Ny attack av Ekerömannen i natt skrev Aftonbladet i helgen. Men att en serieförbrytare går lös på Mälaröarna finns det enligt polisen i dagsläget faktiskt inga belägg för. Tvärtom ser de en medierapportering som dragit iväg och på sina håll fått eget liv. Reporter: Therese Rosenvinge. Svårtolkad UG-fällning i Granskningsnämnden SVT:s Uppdrag Granskning fälldes i veckan med minsta möjliga marginal för att ha kränkt Cissi Wallins privatliv. Det handlar om programmet där UG skulle granska hur medier rapporterat om metoo och Cissi Wallins våldtäktsanklagelse mot Aftonbladets Fredrik Virtanen. Fällningen är ovanlig. För tre ledamöter ville fälla och tre ville fria programmet. Det blev till slut ordförandens röst som blev avgörande. Vilka konsekvenser får egentligen den här fällningen? Är det så att SVT och SR inte kan granska uppgifter som en känd person själv gått ut i offentligheten med? Reporter: Tonchi Percan.   GT ny kommunikationskanal för polisen i Göteborg GT har kontrakterat en ny kolumnist. Ingen mindre än stans högste polischef Erik Nord som nu får en helt egen plattform i kvällstidningen. För att upprätthålla oberoendet ska polischefen inte få betalt av GT. Men frågan är ju om det räcker? För betalt eller ej, hur rimmar det här upplägget med att ha en oberoende och granskande relation till polisen i Göteborg? Tonchi Percan ringde upp GT:s chefredaktör Christer El-Mochantaf för att fråga. Fakta och fiktion i filmen 438 dagar Förra veckan var det biopremiär för filmen 438 dagar. En film som det så ofta heter baserad på en sann historia. Filmen handlar om journalisterna Johan Persson och Martin Schibbyes reportageresa till oljeprovinsen Ogaden i Etiopien. En resa som bekant slutade med över ett års fångenskap i fängelset Kality. Att göra fiktion av fakta är inte okomplicerat. Inte blir det enklare när grundhistorien dessutom handlar om just journalistik och jakt på sanning. I några centrala delar har filmen helt kastat om verkligheten och kronologin. Och det är ju förstås fritt fram det är ju film och fiktion. Men trots det har Martin Schibbye i samband med premiären fått svara på frågor som om filmen var en dokumentär. Reporter: Johan Cedersjö.

När media publicerar falska uppgifter om privatpersoner går det att få upprättelse, men om media far med osanning om företag är deras möjligheter till upprättelse närmast obefintliga. Företag kan drivas i konkurs utan att ens få en rättelse. I veckans avsnitt har Lars Anders och Blanche besök av Mats Olin, som i ett decennium har ägnat sig åt mediegranskning. Vi talar om det pressetiska systemet och Granskningsnämnden, om public services slagsida och hur SVT och SR både kan bli mindre tendentiösa och deras journalister mindre ängsliga. Turn on, tune in, freak out!

Dagen och Världen Idag lät en förintelseförnekare vara visselblåsare om Google. Hängslen och livrem om staten ska godkänna ny Medieombudsman. SVT rådfrågar föräldrar om barnkanalens moralkompass. Okontrollerad visselblåsare i Världen Idag och Dagen Förra helgen skrev de kristna tidningarna Dagen och Världen Idag en till synes anmärkningsvärd nyhet. Det handlade om en tidigare anställd på Google som vittnade om att internetjätten har en politisk agenda och censurerar kristna och konservativa sajter i sin sökfunktion. Visselblåsare, kallades han av tidningarna som citerade hans uttalanden. Vad som inte framkom var att det här är en person som öppet i sociala medier gett uttryck för både konspirationsteorier och förintelseförnekande antisemitism. Reporter: Jonna Westin SVT Barn på jakt efter föräldrars moralkompass "Hur tänker du när ditt barn exempelvis hör låtar med svordomar? Filmer eller tv-spel som romantiserar brott? Vad tänker du om att ditt barn hör musik med vuxet innehåll?" De här frågorna ställde SVT Barn till föräldrar via sin Facebook-sida i veckan. Bakgrunden är att populära Sommarlov nyligen hamnade mitt i en mediestorm, där det gick att läsa om upprörda föräldrar och att programmet marknadsfört vad som beskrevs som en knarklåt. Med andra ord ett nytt moral-debacle om innehåll i barnkultur  och om var public service bör dra sina gränser. Vi ringde upp programchefen för SVT i Malmö för att prata om sommarens storm och om hur mycket föräldrar ska få påverka framöver. Reporter: Therese Rosenvinge. Utredning ger grönt ljus för Allmänhetens Medieombudsman Förra veckan kom beskedet som öppnar för att ersätta dagens Pressombudsman med en Medieombudsman. En förändring som är tänkt att flytta delar av Granskningsnämndens uppdrag till en från staten fristående medieetisk nämnd. Det här är ganska krångligt, men enkelt uttryckt är tanken att alla privatpersoner som menar att en publicering kränkt deras rätt till privatliv ska kunna anmäla det här till en och samma instans. Inte som idag då radio- och tv-publiceringar hanteras av Granskningsnämnden och tidningarna av Pressens Opinionsnämnd. Bakom det här förslaget står branschorganisationen Utgivarna som består av alla stora mediehus, såväl de kommersiella som public service. Om det blir verklighet är nu upp till regeringen. Men mest troligt, det är att 2020 blir ett historiskt år i den 100 år långa historien om svensk pressetik. Reporter: Johan Cedersjö.

Public service och opartiskheten när det gäller GAL-TAN-skalan. Prisregn på svag grund när Dagens Industri skröt om sin journalistik. P4 bevakar hela landet, men små kommuner i Västerbotten i skugga. Studiosamtal: Om public service, opartiskheten och GAL-TAN Vänster-höger-skalan i politik, har idag fått ett komplement i skalan som kallas GAL-TAN. Hur väl klarar egentligen SVT och SR att vara opartiska när det gäller den här nya politiska värderingsaxeln? Näringslivets Medieinstitut har kartlagt detta genom att titta på de 50 senaste fällningarna hos Granskningsnämnden. Svag webbundersökning lyftes när journalister prisades Att undersökningar som når nyhetsflödet ska hålla en viss kvalité, det är alla redaktioner idag så gott som överens om. Dom flesta har satt upp krav på hur undersökningen är genomförd; hur många som svarat, hur urvalet ser ut och så vidare. Men vad krävs då för att redaktionerna ska kasta sina egna policys överbord? Är det kanske lite självskryt, med ett diplom och ett förstapris? Reporter: Eskil Lundgren Små kommuner i Västerbotten hörs sällan i P4:s nyheter I public service-bolagens uppdrag står tydligt att verksamheten ska spegla hela landet. Å Sveriges Radio, finns idag med redaktioner på 50 orter, och har totalt 25 lokala P4-kanaler. Men om vi vi zoomar in och tittar på kommunnivå, hur mycket hörs då egentligen hela landet i radions sändningar? Nyligen undersökte journaliststudenter vid Luleå tekniska universitet tre månaders nyhetsbevakning hos P4 Västerbotten. Och resultatet, som vi nu kan berätta om, det visar på stora skillnader i hur bevakningen fördelades. Läs mer om undersökningen här. Reportrar: Elin Hall och Ellen Lundström Hur långt sträcker sig Sveriges Radios ansvar att bevaka hela landet? Intervju med Michael Österlund, chef för innehållsproduktion inom Sveriges Radio.

Visklek när Expressen skrev att Thomas Olsson anklagar Säpo för religionskrig. Medieägande politiker på Västgötaslätten. Medie-PR inför sommarens VM. Strid om var i långfilmen TV4 placerar reklamen. Medial visklek när advokatutspel blev ministerfråga En reporter överhör ett bakgrundssamtal, tar en uppgift ur kontext och publicerar en krönika i vilken uppgiften kallas för en anklagelse mot Säpo. En annan reporter tar den påstådda anklagelsen till en minister och en tredje reporter skriver en krönika där uppgiften från det överhörda samtalet nu sägs komma ifrån en regelrätt intervju. Så skulle vi kunna sammanfatta den mediala visklek som förra veckan ledde fram till rubriker om att advokaten Thomas Olsson skulle ha anklagat Säpo och Solna Tingsrätt för att ha startat ett religionskrig. En sak är säker, hela den här historien hade kunnat undvikas om någon av alla reportrar faktiskt hade lyft luren och kollat med huvudpersonen själv om vad som faktiskt stämmer. Reporter: Johan Cedersjö. Lättköpta medier PR-maskiner i VM-uppladdning "Snart börjar VM i fotboll. VM i PR har redan börjat" Så skrev Sportbladet i veckan, i en artikel om att det aldrig tidigare funnits så mycket PR och marknadsföring runt damlandslaget som inför den här sommarens stora mästerskap. Men någonstans i uppladdning tycks den journalistiska integriteten blivit bortdribblad. För många är medierna som till synes synes glatt och obekymrat hakat på just PR-kampanjerna. Inte minst gäller det Sportbladet själva, som i veckan plockat upp PR-material från såväl Svenska Spel som Coca Cola. Reporter: Therese Rosenvinge. Strid om reklamavbrotten när TV4 fälls av Granskningsnämnden Nu till något som gjort de flesta frustrerade både en och två gånger reklamavbrott. För när du med tilltugg och glatt soffhumör dragits in i starten av en guldrulle är det för de flesta av oss totalt miserabelt när filmens spänningsmomentet bryts för reklam. Nyligen fälldes TV4 för hur de placerat sin reklam i en film. För just när reklam får läggas i en film är faktiskt reglerat i lag. Reporter: Alexander Dominici.  Politikerägd radio på Västgötaslätten Att politiker äger egna mediekanaler hör numera till ovanligheterna i Sverige. Den svenska partipressen har i stora delar köpts upp av kommersiella storbolag. På samma sätt ser det ut bland de kommersiella etermedierna. Men i den lilla orten Essunga är det annorlunda. För där äger kommunens starke man, kommunalrådet Daniel Andersson, den lokala närradiostationen, Radio Treby. Är det här, trots dess lilla skala, verkligen oproblematiskt? Reporter: Eskil Lundgren.

Vi avslöjar hur sajten DagensPS utnyttjar kända finansexperter som reklampelare för kritiserat sparkonto. SVT fälldes för avståndstagande efter slutdebatten vad händer nu? Kriget om poddlyssnarna. Så utnyttjades finansexperter i reklam på DagensPS Så kallat branded content, eller sponsrat redaktionellt material, är ett annonsformat där en kund kan gå in och sponsra ett helt ämne i en tidning. Det kan handla om allt från resor till pensioner och tanken är att redaktionen ska skriva självständiga nyheter i ämnet, men att hela den journalistiska satsningen betalas av en annonsör. Det är rörigt. Gränserna är luddiga och det journalistiska oberoendet kan och bör såklart ifrågasättas. Men när mediehusen samtidigt tappar intäkter från annonsörer, är det många som menar att det här är ett nödvändigt steg. De som tycker så bör dock stänga av radion nu. För i veckan har vi granskat ett fall där just branded content-annonsering gått fullständigt överstyr. Reporter: Johan Cedersjö. Fortfarande oklart hur SVT ska bemöta uttalanden i strid med demokratiparagrafen I veckan kom beskedet att SVT fälls för det avståndstagande de gjorde från Jimmie Åkessons uttalande efter höstens slutdebatt. Granskningsnämnden menar att avståndstagandet kunde tolkas som ett politiskt ställningstagande, och programmet fälldes för att strida mot kravet på opartiskhet. I höstas, veckan efter debatten, träffade vi SVT:s programdirektör Jan Helin. Han sa då att SVT ska sluta med sådana här avståndstaganden, och istället bemöta uttalanden som bedöms strida mot den så kallade demokratiparagrafen med frågor och motfrågor. Alltså med journalistik. Men hur har det då gått med det här? Reporter: Jonna Westin. Spotify tar stridens om poddlyssnarna Nyligen blev det klart att Spotify köper två amerikanska bolag för att på riktigt dra igång sin satsning på podcasts. Det svenska bolaget har lyckats väl med att etablera sig som en central aktör för strömmad musik, och frågan är nu om det här är nästa stora strid. När det gäller rörlig bild har ju Netflix, HBO, Viaplay, Cmore och så vidare på kort tid målat om TV-branschen. Idag handlar allt om att producera eget exklusivt material för att på så sätt både konkurrera ut de gamla TV-kanalerna och vinna kriget om publiken. Är det samma utveckling som nu börjar ta form även när det gäller radio och strömmat ljud? Reporter: Teo Kristjansson.

20 februari. Sveriges Television har blivit fälld av Granskningsnämnden för radio och tv. Vem ska granska, vad ska granskas och ska Granskningsnämnden ens finnas kvar? Ledarredaktionen diskuterar.Med Lydia Wålsten, Maria Ludvigsson, Marie Dahlén och som gäst Mats Olin. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kalla fakta om TV4:s "dokumentärserie" Stockholmspolisen vi avslöjar hur fiktion ersätter fakta. SVT:s VD Hanna Stjärne om kritiken mot Melodifestivalen. Bakslag för hyperlokala nyhetssajter. Skådespelande poliser i "dokumentärserien" Stockholmspolisen På måndag är det säsongspremiär för TV4:s program Stockholmspolisen. En populär dokumentärserie som enligt tv-kanalen ger en unik inblick i polisens uppsökande verksamhet. Hack i häl följer ett TV-team polisens arbete på fältet och vi som tittare serveras en välproducerad och actionfylld historia från samhällets trasigare baksidor. Men vad är det egentligen vi ser? Är det som TV4 uppger en dokumentär skildring eller är det här snarare fiktion? Reporter: Tonchi Percan. Hanna Stjärne svarar på kritiken mot Melodifestivalen I förra veckans program granskade vi SVT:s största nöjesevent Melodifestivalen. Vi tog upp frågan om sponsring, om samarbeten med kommersiella eventbolag och ställde frågan om SVT:s öppenhet när det gäller programmets kostnader och inkomster. Vi kunde också berätta att Granskningsnämnden, som kontrollerar att SVT följer sitt sändningstillstånd, år efter år kritiserat SVT för en bristande redovisning av Melodifestivalens ekonomi. I förra veckans program fick vi inte till någon intervju med SVT:s VD, Hanna Stjärne. Men efter ett nytt försök, sågs vi istället nu i veckan. Reporter: Johan Cedersjö. Tuff tillvaro för hyperlokala nyhetssajter I januari kom beskedet att de lokala nyhetssajterna i Östergötland, Norrköping och Linköping News, lägger ner. Förra året kom också beskedet från koncernen 24 Journalistik att de stänger flera lokala redaktioner främst i Skåne och centraliserar till Kalmar. De här sajterna har kunnat profilera sig som gratisalterantiv och pigga underdogs till de större mediehusen med betalväggar. Men den senaste tidens nyheter i branschen fick vår reporter Therese Rosenvinge att börja fundera över hur de här sajterna egentligen har det 2019, ett par år efter den stora boomen av digitala uppstickare och hyperlokala mediestart-ups. Reporter: Therese Rosenvinge.

I dagens avsnitt diskuterar Martin och Nicholas Pekka Heinos kyrkklockringningsklagomål, HMF-domar mot Emanuel Lärkestål, kritik från Granskningsnämnden efter Donald Trump-inslag, splittring inom rysk-ortodoxa kyrkan, potentiellt långa fängelsestraff för graffitimålande turister i Thailand, narrativet kring Jamal Khashoggi och Kinas artificiella måne. http://radio.bubb.la/2018-10-21/

Vad hände när redaktionerna hamnade mitt i strålkastarens ljus? Många fällda publiceringar hur klarade egentligen journalistiken sitt uppdrag? Vad händer nästa gång det blåser upp till storm? I veckan var det ett år sedan rörelsen #metoo briserade i Sverige. Ett vrål som belyste hur kvinnor, i hela vårt land, i bransch efter bransch, utsätts för och tvingas parera sexuella trakasserier i sin vardag. Men, såhär ett år senare, kan vi också slå fast att det var en rörelse som ledde fram till flera fall av pressetiskt haveri. Ola Sigvardsson och Pressens Opinionsnämnd, fällde i juni tio publiceringar relaterade till metoo. Och just nu ligger ytterligare ett tiotal för prövning. Granskningsnämnden har under året fällt såväl SVT, SR och TV4 för metoo-publiceringar. Vad hände inne på redaktionerna när kollegor blev jagade istället för att jaga? När mediehusen plötsligt själva behövde hantera en mediestorm? Hur mycket var metoojournalistiken en jakt på sanning och hur mycket var det en jakt på nya anklagelser, utpekanden och klick? Vad har redaktionerna dragit för lärdomar och hur kommer det att gå nästa gång stormen blåser? I programmet hör du: Casten Almqvist och Viveka Hansson från TV4. Martin Schori, Åsa Linderborg och Raoul Grünthal från Aftonbladet/Schibsted. Thomas Mattsson från Expressen. Ola Sigvardsson, Allmänhetens Pressombudsman. Peter Wolodarski från Dagens Nyheter.

Warar iyo Barnaamijyo Af Soomali ah

Sambon Emma försvarar Mårten och kämpar för att bevisa hans oskuld. De som anmält ridläraren ljuger, säger hon. Men en dag är Emma borta från gården. En serie i fem delar om makt, lögner och svek. Dokumentärserien Hästgården fälldes i december 2019 av Granskningsnämnden som ansåg att programmen gjort intrång i den granskades privatliv. Samtidigt friades dokumentärerna vad det gäller sakligheten och opartiskheten. Efter det avpublicerade vi tillfälligt den granskande serien för att i lugn och ro se över den, med målet att kunna återpublicera dokumentärerna. Det har vi gjort nu, och efter en del omgörningar finns nu programmen att lyssna på igen. Vår bedömning var, och är fortfarande, att det här är en viktig historia att berätta. Hästgården skildrade hur det gick till när en ridlärare, som dömdes för sexualbrott mot elever på 90-talet tilläts fortsätta vara verksam efter fängelsestraffet och hur elever nu vittnar om fortsatta övergrepp långt efter domen. Dokumentärserien vann Stora Journalistpriset 2018 i kategorin årets berättare. Emma kommer till gården som 15åring och blir kvar. Hon får flera barn ihop med Mårten och kämpar för honom och gården när ridläraren döms till fängelse på 90-talet. När hon tillslut lämnar gården får hon med en flyttlåda med gamla kassettband med inspelade telefonsamtal och dokument. Emma börjar fundera på vad som egentligen hände. Varför försvarade hon gården och sa att de som anmält ridläraren var lögnare? Samtidigt fortsätter unga tjejer att komma till gården och Mårten fortsätter att verka som ridinstruktör. Hästgården är en verklig berättelse men flera namn är utbytta. Mårten har avböjt att vara med i dokumentären och förnekar alla anklagelser. Av: Robert Barkman och Daniel Velasco Producenter: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren Slutmix: Fredrik Nilsson Presentatör: Sara Lundin Hästgården är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Ekot. Dokumentärserien är från 2018.

När ridläraren Mårten lämnar fängelset fortsätter kampen för att bevisa att han är oskyldigt dömd. Vad händer när han kommer tillbaka till gården? En serie i fem delar om makt, lögner och svek. Dokumentärserien Hästgården fälldes i december 2019 av Granskningsnämnden som ansåg att programmen gjort intrång i den granskades privatliv. Samtidigt friades dokumentärerna vad det gäller sakligheten och opartiskheten. Efter det avpublicerade vi tillfälligt den granskande serien för att i lugn och ro se över den, med målet att kunna återpublicera dokumentärerna. Det har vi gjort nu, och efter en del omgörningar finns nu programmen att lyssna på igen. Vår bedömning var, och är fortfarande, att det här är en viktig historia att berätta. Hästgården skildrade hur det gick till när en ridlärare, som dömdes för sexualbrott mot elever på 90-talet tilläts fortsätta vara verksam efter fängelsestraffet och hur elever nu vittnar om fortsatta övergrepp långt efter domen. Dokumentärserien vann Stora Journalistpriset 2018 i kategorin årets berättare. När Mårten åker in i fängelse blir han utesluten från de stora ridsportförbunden. Men snart är hästgården medlem i förbunden igen och Mårten är tillbaka på gården och tar emot nya ridelever. Mårten betraktas av många som oskyldig. Samtidigt kommer nya unga ridtjejer till gården för att rida. Deras ridlärare har nyss kommit ut från fängelset, dömd för sexuella övergrepp på minderåriga. Är han att lita på? Hästgården är en verklig berättelse men flera namn är utbytta. Mårten har avböjt att vara med i dokumentären och förnekar alla anklagelser. Av: Robert Barkman och Daniel Velasco Producenter: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren Slutmix: Fredrik Nilsson Presentatör: Sara Lundin Hästgården är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Ekot. Dokumentärserien är från 2018.

Mårten döms för sexuella övergrepp mot ridelever men stöttas av dem som stannar kvar på gården. Långt senare möts fienderna igen. Vem ljög för vem? En serie i fem delar om makt, lögner och svek. Lucys bästa vän Ullis står på Mårtens sida och vittnar om att ingen av rideleverna har blivit utsatt för sexuella övergrepp. Det ska gå över tjugo år innan Ullis och Lucy träffas igen. På gården fanns en hemlighet ingen fick berätta om. Mårten har avböjt att vara med i dokumentären och förnekar alla anklagelser. Hästgården är en verklig berättelse men flera namn är utbytta. Dokumentärserien Hästgården fälldes i december 2019 av Granskningsnämnden som ansåg att programmen gjort intrång i den granskades privatliv. Samtidigt friades dokumentärerna vad det gäller sakligheten och opartiskheten. Efter det avpublicerade vi tillfälligt den granskande serien för att i lugn och ro se över den, med målet att kunna återpublicera dokumentärerna. Det har vi gjort nu, och efter en del omgörningar finns nu programmen att lyssna på igen. Vår bedömning var, och är fortfarande, att det här är en viktig historia att berätta. Hästgården skildrade hur det gick till när en ridlärare, som dömdes för sexualbrott mot elever på 90-talet tilläts fortsätta vara verksam efter fängelsestraffet och hur elever nu vittnar om fortsatta övergrepp långt efter domen. Dokumentärserien vann Stora Journalistpriset 2018 i kategorin årets berättare. Av: Robert Barkman och Daniel Velasco Producenter: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren Slutmix: Fredrik Nilsson Presentatör: Sara Lundin Hästgården är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Ekot. Dokumentärserien är från 2018.

Det har gått rykten om gården i 30 år. En del säger att det är den bästa hästgård de har varit på, andra att den är en sekt, att det pågått övergrepp. En serie i fem delar om makt, lögner och svek. I början av 90-talet döms Mårten till fängelse för sexuella övergrepp på flera ridelever. Men han hävdar hela tiden att han är oskyldig, att de som anklagade honom för övergreppen bara ville komma åt gården. Men folk pratar fortfarande om ryktena. En del tror att han är oskyldig, andra att han kanske fortsatt begå övergrepp. Dokumentärserien Hästgården fälldes i december 2019 av Granskningsnämnden som ansåg att programmen gjort intrång i den granskades privatliv. Samtidigt friades dokumentärerna vad det gäller sakligheten och opartiskheten. Efter det avpublicerade vi tillfälligt den granskande serien för att i lugn och ro se över den, med målet att kunna återpublicera dokumentärerna. Det har vi gjort nu, och efter en del omgörningar finns nu programmen att lyssna på igen. Vår bedömning var, och är fortfarande, att det här är en viktig historia att berätta. Hästgården skildrade hur det gick till när en ridlärare, som dömdes för sexualbrott mot elever på 90-talet tilläts fortsätta vara verksam efter fängelsestraffet och hur elever nu vittnar om fortsatta övergrepp långt efter domen. Dokumentärserien vann Stora Journalistpriset 2018 i kategorin årets berättare. I den första delen får du följa med till starten, på 80-talet när Mårten startar upp en ridskola och flera unga tjejer kommer till gården för att bo, rida och arbeta. Han köper in hästar som han utbildar till ridskolehästar. Han behöver hjälp och annonserar i ridsportstidningar efter stalltjejer som kan jobba åt honom. Men snart börjar märkliga saker hända på gården. Mårten har avböjt att vara med i dokumentären och förnekar alla anklagelser. Hästgården är en verklig berättelse men flera namn är utbytta. Av: Robert Barkman och Daniel Velasco Producenter: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren Slutmix: Fredrik Nilsson Presentatör: Sara Lundin Hästgården är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Ekot. Dokumentärserien är från 2018.

Polisen kommer till gården och hämtar ridläraren Mårten. Han anklagas för sexuella övergrepp mot elever och döms till fängelse. Men är han oskyldig? En serie i fem delar om makt, lögner och svek. När Mårten hämtas av polis bildas två grupperingar. Flera föräldrar tar avstånd från ridläraren och tar sina barn bort från hans hästgård. Men många stannar kvar och stöttar ridläraren. De tror inte på anklagelserna och samlar in pengar för att rädda gården. Dokumentärserien Hästgården fälldes i december 2019 av Granskningsnämnden som ansåg att programmen gjort intrång i den granskades privatliv. Samtidigt friades dokumentärerna vad det gäller sakligheten och opartiskheten. Efter det avpublicerade vi tillfälligt den granskande serien för att i lugn och ro se över den, med målet att kunna återpublicera dokumentärerna. Det har vi gjort nu, och efter en del omgörningar finns nu programmen att lyssna på igen. Vår bedömning var, och är fortfarande, att det här är en viktig historia att berätta. Hästgården skildrade hur det gick till när en ridlärare, som dömdes för sexualbrott mot elever på 90-talet tilläts fortsätta vara verksam efter fängelsestraffet och hur elever nu vittnar om fortsatta övergrepp långt efter domen. Dokumentärserien vann Stora Journalistpriset 2018 i kategorin årets berättare. Stalltjejen Ullis och sambon Emma tar över arbetet med hästarna och hjälper Mårten i kampen för upprättelse. Gårdens framtid och rykte står på spel. Ridläraren menar att han är oskyldig och Lucy, Denise, Camilla och de andra som anmält honom ingår i en konspiration för att komma över gården och hästarna. Ett grupp granskande reportrar från SVT kommer till gården och hittar nya vittnesmål som sätter allt i ett nytt ljus. Hästgården är en verklig berättelse men flera namn är utbytta. Av: Robert Barkman och Daniel Velasco Producenter: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren Slutmix: Fredrik Nilsson Presentatör: Sara Lundin Hästgården är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Ekot. Dokumentärserien är från 2018.

"Monsterhybriden mellan Tellemar och Siewert Öholm": Ring P1-profilen Täppas Fogelberg är veckans gäst. Hör om hans sjukliga dragning till frikyrkopredikningar i närradion, om varför han väljer bort syntolkade program i tv, om de stående fika-leveranserna studion, om ängsligheten på SR och om att bli satt i karantän. Givetvis pratar vi om Granskningsnämnden och vad som händer om man blir fälld där. Och hur det är att ta hand om besvärliga samtal i direktsändning, om lyssnarnas hatkärlek till honom och hur det känns att vara illa omtyckt och få bajs hemskickat på posten. Och är han en skamfläck för SR? Låter han homosexuell? Dessutom om hur det känns att ha kungen som lyssnare. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Djurvänner i Sverige räddar hästar i andra länder från att fara illa. Men den till synes goda gärningen har i flera fall förvandlats till det motsatta. Granskningsnämnden för radio och tv har fällt det här programmet för att det strider mot kravet på opartiskhet: Granskningsnämnden ansåg att det riktades kritik mot verksamheten och mot ordföranden i en namngiven förening. Ordföranden medverkade i programmet och bemötte delar av kritiken. När det gäller kritik avseende redovisningen av en insamling till en särskild häst framkom dock inte ordförandens närmare förklaring, trots att redaktionen hade tillgång till informationen. Programmet strider därför mot kravet på opartiskhet.

Medierna 3 juni om Dagens Nyheters publicering om en pågående antiterror-insats av Säpo. Vi har gått igenom Granskningsnämndens avgöranden kring politiska epitet. Och så om ungas mediekonsumtion. Dagens Nyheter gick Säpo tillmötes och höll inne information rätt eller fel? (från minut 1) I veckan berättade Dagens Nyheter om en Säpo-spaning mot en misstänkt terrorcell, baserat på hemliga dokument. Publiceringen har fått uppmärksamhet inte bara för vad den avslöjade, utan också för hur lite DN valde att berätta. Efter en uttrycklig önskan från Säpo har tidningen valt att inte heller berätta vilka metoder Säpo använder eller vid vilken geografisk plats själva spaningen pågår. Vilket nyhetsvärde återstår när all konkretion skalats bort? Riskerar Dagens Nyheter Säpos spaningsarbete för en mager nyhet?  Snårigt för public service att välja politiska epitet (från minut 17) Politiska partier, extrema rörelser och propagandasajter för regelbundet med sig svåra publicistiska avvägningar på landets alla redaktionsgolv. Svårast blir det i kortfattade nyhetssammanhang. Och hos public service-bolagen finns en extra dimension. Varje etikett som redaktionerna själva uttrycker måste ju inte bara vara sakligt korrekt utan också opartisk. Hur bestämmer redaktionerna vem som ska kallas vad? Vilken hänsyn ska tas till hur aktörer själva beskriver sig? Och när ställs det egentligen krav på bemötande? Så uppdaterade sig tonåringar om terrordådet via sociala medier (från minut 23) Nyligen släppte Statens Medieråd rapporten Ungar & Medier, den största undersökningen i Sverige som kartlägger medieanvändning för dom mellan 0-18 år. Vi har i veckan träffat några av dom högkonsumerande ungarna, vi har läst rapporten och naturligtvis pratat med studiens forskningsledare.

Opinionsjournalistik och fakta. Vi nagelfar en artikel om ett Sverige på väg att förlisa. Vidare om att staten nu börjar granska fri press. Krönika av Jack Werner och om hästsektens Jerring-kupp. Faktafejd i opinionstexter   Opinionstexter, krönikor och ledare, skiljer ju sig från redaktionellt nyhetsmaterial då dom är till för att föra fram åsikter, inte fakta. Ledarskribenten till skillnad från nyhetsreportern berättar inte vad som har hänt, utan hur vi ska tolka det som har hänt.Men idag hittar man ofta referenser till faktauppgifter även i opinionstexter. I en välspridd ledarartikel från Svenska Dagbladet, listades nyligen så många som 13 illavarslande påståenden om hur Sverige befinner sig i kris. Texten har rubriken "Det osänkbara landet" och den kläs med en bild av Titanic för att illustrera hur vårt land är på väg mot skeppsbrott.På nyhetsmaterial har vi högt ställda krav på att faktauppgifter är redovisade på ett relevant och sakligt sätt. Men hur är det då, när faktauppgifter används i opinionstexter där dom ju ska stödja en tes. Hur mycket får man man vrida och vända för att få verkligheten att passa sina argument?Reporter: Erik Petersson Granskningsnämnden jagar kommersiell press Vem granskar egentligen medier? Ja, vi såklart som gör det här programmet, men sen finns det ju ett antal instanser till. Enkelt uppdelat kan vi säga att Granskningsnämnden håller koll på radio och TV och Allmänhetens pressombudsman kontrollerar så att den kommersiella pressen följer dom pressetiska reglerna.Men den här uppdelningen, den är numera i gungning. För Granskningsnämnden, som ju är statlig, har nyligen börjat fälla även dagstidningar.Dagens Nyheter, som exempel, åkte nyligen på pisk från nämnden för att ett webb-TV-inslag innehöll ett otillbörligt gynnande av ett kommersiellt intresse.Att det blivit så här, det handlar om en invecklad juridisk historia. Och flera har i veckan påtalat sitt missnöje med att staten nu utökar sin kontrollverksamhet.Reporter: Johan Cedersjö Jack Werner: Forskare och journalister - hjälps åt! Få har väl missat det snart en månad långa bråket om avsaknaden av forskningscred i SVT-dokumentären Kvinnorna på Fröken Frimans tid. I veckan fick frågan nytt syre, efter att ministern för högre utbildning, Helene Hellmark Knutsson, gav sig in i debatten och sade att SVT borde ha refererat bättre.Det här har fått vår krönikör Jack Werner att fundera över det ömsesidiga beroendet mellan journalister och forskare. Och han har ett förslag på något som kanske kan vara en gemensam konstruktiv väg framåt.Hästfolket slår tillbaka  Svenska folket har ställts mot hästfolket när journalister, krönikörer och tyckare förfasat sig över att ryttaren och OS-silvermedaljören Peder Fredricson med stor röstmarginal i veckan tog hem Radiosportens Jerringpris.Skräll eller till och med skuperskräll flashades det från landets sportredaktioner. Ja, med undantag då för Göteborgs-Posten som var så trigger happy att dom flashade att golfaren, och förhandsfavoriten Henrik Stenson, hade vunnit.Men samtidigt, i en annan filterbubbla, var det här resultatet inte särskilt oväntat. För bland hästfolket och i ridsportens egna medier är Peder Fredricson en stor hjälte, och det hade laddats ordentligt inför måndagens gala.Det här fick vår hästintresserade, men ej jerringröstande, producent Therese Rosenvinge att fråga sig om veckans alla skräll- och kupprubriker kanske snarare är ett uttryck för hur radarn hos dom stora sportredaktionerna än en gång missar vad som är stort inom en av landets mest populära sporter.Reporter: Therese Rosenvinge

I dagens radio bubb.la avhandlas bland annat Nordkorea önskar samarbete med arkitekturskolan i Stockholm, Rich Noyes om den positivt vinklade mediabevakningen av Barack Obama, SVT har personalmöte i tv efter Toppmötet anmälts tolv gånger till Granskningsnämnden samt sju aktivister gripna i Tampa efter att ha givit mat till hemlösa utan tillstånd. http://radio.bubb.la/2017-01-10/

Årets upptäckter, ebolavaccin och Veckomagasinets julklappstips. Observationerna av de mystiska gravitationsvågorna från rymden, fyndet av en jordlik planet i vårt närmaste solsystem, och en dators seger över en människa i världens mest komplexa brädspel - där är de viktigaste vetenskapshändelserna 2016 enligt tidskrifterna Science och Nature. Vi fördjupar oss i listorna och hör också vad som är att vänta under nästa år när det gäller artificiell intelligens. I vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om det nya ebolavaccinet, vi hälsar på hos de råttkittlande neuroforskarna i Berlin, hör om varför marinarkeologer sörjer att det inte blir en vindkraftpark i Hanöbukten, och summerar klimatåret 2016. Och så får vi redaktionens julklappstips. INFORMATION OM FÄLLNING: Inslaget om klimatåret 2016 har fällts av Granskningsnämnden. I inslaget framgick att det varit rekordvarmt på sina ställen på Arktis. Det sades också att det varit omkring 20 plusgrader i lokala områden där det normalt ska vara minusgrader. Granskningsnämnden konstaterar att inslaget gav det felaktiga intrycket att det hade varit 20 plusgrader i Arktis under december 2016. Det stämmer inte. Inslaget strider därför mot kravet på saklighet.

K håller på att renovera och hans fru har funderingar på att bygga saker! Jonatan har försökt sätta upp en pjäs på Dramaten! I kulturens värld handlar det om granskningsnämnden och en recension av dokumentärserien Chef’s Table! Även en lista om vilka konstnärer som har statlig inkomstgaranti! Tack till vår sponsor Resursbank! Della Monde klipps av Niklas Runsten See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det var länge sedan Özz var riktigt g enligt honom själv. Nuförtiden smäller det mest på golfbanan, och det är bara för att han verkligen hatar golf. Özz Nujens ansökan om att gästa Lilla Al-Fadji har tydligen kommit bort i posten, men nu fick han äntligen komma till programmet. Han berättar bland annat att han nuförtiden alltid känner att han måste vara en bra människa.Om jag inte varit en bra människa under dagen, så hoppas jag att jag får mardrömmar på kvällenDessutom har Lilla Al-Fadji grävt upp en pinsam grej när han gjort research. Det visar sig nämligen att Özz spelar golf!Om grabbarna från orten hade sett mig nu Säger Özz och skakar på huvudet.Det blir även historiequiz, kändisslagsmål och snack om anmälan till Granskningsnämnden i detta maxade avsnitt. In och lyssna!I Lilla Al-Fadji i P3 hör du hur LAF intervjuar och hänger med härliga gäster i Hälliwüüd radio där vad som helst kan hända! Lilla Al-Fadj i i P3 hördes första gången sommaren 2009. Karaktären Lilla Al-Fadji spelas av Felipe Leiva Wenger, även känd som Fille i rapduon Ison & Fille.

Vi har träffat reporter på tidningen som EU-partnern Turkiet tvångsförvaltar. Kritik mot SVTs råd för att ge reportrar mer inkluderande språk. Och om tidningarnas digitala mardröm annonsblockerare. EU:s partner sätter tidning under tvångsförvaltning Situationen kunde inte blivit mer symbolisk än när statsminister Stefan Löfven i tisdags informerade Riksdagen om EU:s nya flyktingavtal med Turkiet. Det hade då bara gått fyra nätter sedan turkiska kravallpoliser med skärbrännare forcerade den stålgrind som skyddade den regeringskritiska tidningen Zaman i Istanbul. En polisräd som med sitt brutala våld tydligt visar att Turkiets regering fullständigt struntar i fri och oberoende press.För landets journalister är läget nu alarmerande och inte blir det bättre av att EU, med det nya avtalet i handen, kraftigt försämrat sina möjligheter att pressa på för en förändring i Turkiet.Redan i oktober kunde du i vårt program höra ett reportage om hur dåvarande chefredaktören för just tidningen Zaman förföjdes av dom turkiska myndigheterna. Bara timmar efter den intervjun togs han till domstol för nya anklagelser.Vi bad frilansjournalisten Tomas Thorén att återvända till tidningen för att prata med reportrarna som nu tvingats bli en del av regeringens propaganda. Han börjar på chefredaktörens kontor bara timmar innan polisens med tårgas stormade redaktionen. Annonsblockerare lösningen som skapar problem Sajter som ser ut som en plottrig mögelost med julgransblinkande casinoannonser och bilar i naturerotiska miljöer. Ja, vi vet hur det brukar se ut på våra nyhetssajter. Annonserna pockar påträngande på uppmärksamhet och ibland tar de över hela skärmen.Fler och fler särskilt dom unga har tröttnat och hittat ett motmedel: Reklamblockering, så kallade adblockers, som helt enkelt sorterar bort annonserna från sajterna. Problemet är bara att den lösningen sabbar mediehusens redan hårt trängda ekonomi, och i längden möjligheterna att göra journalistik.Karin Hållsten har ägnat veckan åt dilemmat och började med att haffe några reklamtrötta 20-åringar på stan. Föreskriver SVTs språkråd en viss världsbild? Efter en liverapportering från skolattacken i Trollhättan förra året fälldes SVT Nyheter av Granskningsnämnden. Detta efter att ha sagt att gärningsmannen valde bort helsvenska barn när han bland eleverna sökte sina offer. I beslutet klandrades SVT för att befästa fördomar om vem som är svensk.Det här fick stor uppmärksamhet då, men mindre uppmärksamhet har getts åt dom språkråd som SVT Nyheter tagit fram efter fällningen.Det fyra sidor långa dokumentet beskrivs som tips och språkråd för att ge våra journalister ett stöd i vardagen med mångfaldsfrågorna. Och utgångspunkten är att människors ska få definiera sig själva.Men frågan är hur vi och SVT:s reportar egentligen ska förstå dom här språkråden. Som principiella resonemang eller bara enskilda exempel?  

Sedan 2012 erbjuds alla mellanstadieflickor i Sverige vaccin mot livmoderhalscancer. När det infördes utlovade Läkemedelsverket förstärkt säkerhet. Men hur har det gått? Granskningsnämnden för radio och tv har fällt det här programmet.Nämnden ansåg att Kaliber genom de upprepade kopplingar som gjordes mellan vaccinet och diagnosen POTS förmedlade en bild av att det finns ett samband mellan HPV-vaccinet Gardasil och diagnosen. Även programmets utformning i övrigt bidrog till den bilden. Något sådant samband är dock inte vetenskapligt belagt.Sammantaget ansåg Granskningsnämnden att framställningen blev så missvisande att programmet strider mot kravet på saklighet. 

Prövningen av de yrkesetiska reglerna för journalister är sedan länge anklagad för att vara tandlös. Nu har den Yrkesetiska nämnden blivit än mer pressad, sedan stora redaktioner vägrat medverka vid enskilda prövningar. Läsning i mobilen växer så det knakar men stålarna hänger inte med och det pratas om att desktop är det nya print. SVT kritiseras än en gång för att gå utanför gränsen för public service kärnverksamhet och skapa skev konkurrens. Och så har vi undersökt mediernas ständiga svaghet för dödsfällor. Yrkesetik under press Bjudresor, gåvor, journalister som utnyttjar sin ställning för egen vinning, visar hänsynslöshet mot ovana intervjupersoner eller ljuger om sina motiv med en intervju. Det är exempel på vad som kan utgöra etiska övertramp i det journalistiska arbetet. Om du tycker att en journalist brustit mot någon av de yrkesetiska regler som finns så kan du anmäla det till Journalistförbundets Yrkesetiska nämnd (YEN) för prövning. Tillskillnad från Pressombudsmannen och Granskningsnämnden, som ju bara prövar det som har publicerats, kan YEN pröva om etiska gränser överträtts när det journalistiska materialet samlats in. Men det här systemet – som finns till för att värna yrkesetiken – lever ett pressat liv. Nämnden har sedan länge kritiserats för att vara tandlös och nu på senare tid har den yrkesetiska prövningen undergrävts ytterligare efter att stora mediebolag inte velat befatta sig med nämnden. Vi gav oss i veckan in i den här mycket infekterade frågan. Vad händer med yrkesetiken om redaktioner nu börjar bojkotta det enda granskande organ som finns? Och vems är ansvaret att säkra en god journalistisk etik? Reportrar: Therese Rosenvinge och Mattias Pleijel. Läsningen flyttas till mobilen – men inte pengarna Berättelsen om hur läsarna lämnat papperstidningen och flyttat till nätet, samtidigt som pengarna inte följt med, är något vi skildrat på många sätt genom åren. Men nu har vi nyhetskonsumenter dragit vidare igen. Nu är det läsning i mobilen som växer så det knakar – och åter är det problem med stålarna. På konferenserna skämtar mediecheferna om att "desktop är det nya print”, läsningen i dator sjunker och intäkterna hänger inte med. Är detta bara tillfälligt medan både medier och annonsköpare lär sig? Eller kommer vi återigen att få se en rejäl sänkning av mediernas intäkter? Reporter: Lasse Truedson. Hård kritik mot SVT-satsning i gränslandet SVT:s senaste satsning Edit som lanserades i onsdag mötte omedelbart hård kritik. Sajten riktar sig mot unga vuxna med populärkultur och samhällsfrågor. Där finns bloggar, texter, webb-tv och webbserier. Tanken är att besökarna ska kunna vara med och påverka vad som ska produceras på Edit och på så sätt nå ut till en bredare publik. Men frågan som debatten kretsar kring är huruvida SVT nu försöker konkurrera ut kommersiella aktörer genom den här sajten och om SVT tänjer för mycket på gränserna för vad public service ska göra. Reporter: Laila Lorion. Dödsfällorna som lurar överallt Stockholm, skogen, barnvagnar, vägar, spindelmannendräkter, sängar, platsbitar, ditt hem, väggbrasan, babybjörn, fredagsmyset, barnpyjamasen, och snöskottning. Listan över möjliga dödsfällor i de svenska mediernas rubriker kan göras lång. Det kan vara lätt att få uppfattningen att allt är livsfarligt när man ögnar igenom tidningen. Reporter: Fredrik Af Trampe.

Dagspressen krisar men vd-lönerna i samma bransch ökar. Medierna har granskat hur vd-lönerna förhåller sig till rörelseresultat och omsättning hos de sex största tidningskoncernerna och deras storstadstidningar. Rekordmånga anmälningar har kommit in mot TV-programmet Skavlan efter SD-ledaren Jimmie Åkessons comeback i programmet. Vilka är det som rasar och ligger det något i kritiken? Vi besöker också Kuba där censuren föder kreativitet för aktivisterna som vill använda ordets makt. Höjda miljonlöner trots bransch i kris Dagspressen beskrivs idag ofta som en bransch i kris och det talas högt om den utbredda  tidningsdöden. Nu när annonsintäkterna minskar gäller det att dra ner på kostnaderna, och en direkt konsekvens av det är alla hundratals journalisttjänster som har försvunnit de senaste åren. Men på vd-sidan märks inte den här krisen på samma sätt som på redaktionsgolven. Vi på Medierna har granskat vd-lönerna hos dem som jobbar på de sex största mediekoncernerna i Sverige, under åren 2012-2013, och dessutom storstadstidningsbolagen som ingår i dem. Och vi kan nu visa att över hälften av de vd:arna som vi har granskat har fått ökade miljonlöner, trots att deras koncern eller tidningsbolag under de två åren har minskat i omsättning och försämrat sitt rörelseresultat. Hur går det ihop och vad säger vd:arna själva om sina löner? Reporter: Jonna Westin. Research: Niklas Svedberg. Läs alla siffror: Granskning av vd-löner 2012-2013 (pdf) Polariserad Skavlanstorm efter Åkesson-intervju Innan påskhelgen hade programmet anmälts över 650 gånger till Granskningsnämnden och över 3500 gånger till den norska motsvarigheten Kringkastningsrådet – vilket är norskt rekord. Det handlar förstås om Jimmie Åkessons comeback i Skavlan förra fredagen. Redan på förhand, när det stod klart att Åkesson skulle medverka, gick debattvågorna höga och SVT fick kritik för att ge plats åt Åkesson i ett mys-tv-program. Men den som hade väntat sig mys-tv fick något annat och i efterhand har två tydliga åsiktsläger framträtt – i de etablerade medierna har Skavlan fått positiv kritik för att ha ställt tuffa frågor samtidigt som SVT och NRK också har blivit fullkomligt bombarderade av tittarkritik om att Skavlan var för hård och att han pressat Åkesson på ett sätt som han inte skulle ha gjort om det gällt en annan partiledare. Vilka är det som rasar och ligger det något i deras kritik? Reportrar: Therese Rosenvinge och Laila Lorion. Utmanad internetcensur på Kuba  Ständig tillgång till aktuell och obegränsad information är något som vi i västvärlden tar allt mer för givet. I de länder där staten kontrollerar alla lagliga kanaler är det snarare en daglig kamp. Men censuren föder också en hel del kreativitet. På Castros kommunistiska Kuba är informationsflödet hårt kontrollerat och tillgången till internet för många obefintlig. Samtidigt tar många illegalt del av utländska tv-serier, filmer och nyheter varje vecka. Frilansjournalisten Åsa Welander har varit på Kuba och träffat några av dem som leker katt och råtta med censuren.

Det är den andra december 2014 och Sverigedemokraterna har kallat till presskonferens. De ska tala om ifall de kommer fälla regeringens budget. Och faller budgeten, då hänger hela regeringen löst. Granskningsnämnden fäller dokumentären ”Riksdagen – Alla tar ansvar” Dokumentärprojektet Riksdagen i P1 har under fyra år följt några riksdagsledamöter i flera radioreportage om människan och makten. Radioprojektet fortsätter under den nya mandatperioden. Några personer har varit med förut. Andra är nya. Reportrarna Amanda Glans och Hugo Lavett började träffa dem i september 2014 utan att veta vad som skulle hända. Snart stod det klart att inget var som vanligt. Det blev en dramatisk höst av kaos, konflikt - och konsensus  Det är berättelsen om hur ett ensamt parti tog sig makten att göra riksdagen omöjlig att styra. Om en höst då de andra partierna krigade i medierna, men möttes i det dolda. I kampen om att framstå som de som tar ansvar.   Medverkande i bokstavsordning: Paula Bieler, Uppsala - riksdagsledamot SD Rossana Dinamarca, Trollhättan - riksdagsledamot V Kent Ekeroth, Lund - riksdagsledamot SD Robert Hannah, Göteborg - riksdagsledamot FP Tomas Eneroth, Växjö - riksdagsledamot S Tomas Tobé, Gävle - riksdagsledamot M Reportrar: Amanda Glans och Hugo Lavett. Producent: Lasse Truedson, Tredje Statsmakten för Sveriges Radio I dokumentärprojektet Riksdagen i P1 har reportrarna Amanda Glans, Erik Hedtjärn och Hugo Lavett följt några politiker i Sveriges Riksdag ända sen valet 2010. Ett arbete som resulterat i Stora journalistpriset. Serien följer några riksdagsledamöter i den unikt komplicerade politiska situationen som råder i Sveriges Riksdag där en koalitionsregering ska få igenom sina förslag utan att ha riksdagsmajoriteten bakom sig - och med ett extremt parti som ingen annan vill förhandla med. Arbetet presenterades först i serien Riksdagen 100 dagar som sändes i januari 2011. Senare följde dokumentären Partiledaren om Håkan Juholts väg till partiledarposten. För den fick reportrarna Stora Journalistpriset som Årets berättare 2011. Därefter följer tre dokumentärer om ledamöterna och deras liv: Partiledaren och kandidaten, Kent och Abir och  Ledamöternas bittra tårar, som avslutade förra mandatperioden och sändes på valdagen den 14 september 2014.

Kalle Lind pratar i det sjunde avsnittet av Snedtänkt med Moa Lundqvist och Dilan Apak från Tankesmedjan i P3 om skämt som retat. I förbifarten råkar de nämna Västmanland, Killinggänget, Kim Anderzon, Gunilla Bergström, Doktor Alban, Lasse O'Månsson, oblater på bensinmackar, invandrarbrytningar, SVT:s väderkartor, Lena Endre, KG Bergström, Granskningsnämnden, husförhör, döda kungar, Canelloni Macaroni, Peter Dalle, Twitterilska, damp, Thory Bernards, rättsinstanser, Sveriges sämsta jurist, lungmos, magontsradio, fyrtiotalister, nittiotalister, sjuttiotalister och andra talister.

Hur lite EU-bevakning tål Sverige?En stor del av vår vardag präglas av beslut fattade i Bryssel. Det finns olika siffror men man kan säga att ungefär en tredjedel av alla nya svenska lagar och förordningar hänvisar till EU. Och tittar man på beslut i kommuner och landsting är siffran ännu högre. Men tillkomsten, processen bakom, lagstiftningen skildras sällan i våra nyheter. Makten har flyttat Bryssel men vi journalister - som ska granska den - har stannat hemma. Men hur illa är det och vad får det för konsekvenser? Vi bad Karin Hållsten och Alexandra Kerttu ta reda på det. Konsten att rätta så det verkligen märksDet går i praktiken inte att undvika att någon gång göra fel. Men då blir det avgörande för förtroendet för medier hur man hanterar de här felen. Våra reportrar Mattias Pleijel och Alexandra Kerttu har grävt ned sig i konsten att rätta fel och att tydligt berätta när man fällts av Granskningsnämnden eller av Pressens opinionsnämnd. Sent vaknade medier om syndaflodenDenna veckas stora nyhet har varit översvämningarna på Balkan som av ögonvittnen beskrivits som en syndaflod. Men översvämningarna började redan förra veckan den 14 maj. vad hände? Hur kan det komma sig att medierna missar en biblisk berättelse om syndaflod. Flera har redan kritiserat medierna för att ha missat denna story. Mediernas Tonchi Percan med erfarenhet av rapportering från Balkan ger sin förklaring. Medier blir medspelare i misstänkt energibluffVi på Medierna i P1 har tidigare berättat om tidningen Ny Teknik och kritiken mot hur dom i många dussin okritiska artiklar skildrat italienaren Andrea Rossi, som påstår sig ha uppfunnit en maskin som kan lösa världens alla energiproblem - men inte låter någon få titta in i lådan och se hur det skulle gå till. Nu har Vetenskapsradions Marcus Hansson gjort en stor granskning och kan visa nya fakta om vilken stor roll svenska journalister och fysiker spelat för Andrea Rossis verksamhet. Vetenskapsradions granskningar av Rossis verksamhet sänds med start på tisdag 27 maj.

Drömmar och mardrömmar - om tidningarnas nya inkomster I jakten på nya inkomster hittar tidningshusen nya, spännande idéer. Och några galna - som att lansera mjölk. En trend är att tidningarna går in i en tajtare relation med sina annonsörer. Det räcker inte längre att bara sälja annonsplats - nu vill annonsavdelningarna ta en större del av marknadsföringskakan och erbjuda både event och reklam. Men frågan är om tidningarna i jakten på nya inkomster riskerar att schabbla bort det viktigaste de har - sin trovärdighet? Reportrar: Johan Cedersjö och Katarina Andersson. Fuskbyggarna - med klippkort hos granskningsnämnden TV-programmet Fuskbyggarna har fällts flera gånger i Granskningsnämnden. En fällning gällde småföretagare som blev utpekad som fuskbyggare - han har idag förlorat nästan halva sin omsättning. Och ser sig själv som ett offer för teveprogrammet som vill göra dramatisk journalistik. Reporter: Caroline Jägerfeldt.

Hett om öronen för Kalla Fakta För ett år sen berättade vi om hur P3 Nyhetsguiden skrämde upp unga tjejer som erbjöds hpv-vaccinatin för att skydda mot livmoderhalscancer - en sjukdom som varje år dödar över hundra kvinnor i Sverige. Programmet blåste upp riskerna med vaccinet.Bilden blev fel och programmet fälldes också senare i Granskningsnämnden. Men innan dess hade det väckt jubel och klang på konspirationssajter som VAKEN.se och gett näring åt den myndighetsskeptiska anti-vaccinationsrörelsen på nätet.Därför var det många som höjde på ögonbrynen när TV4:s granskande samhällsmagasin Kalla Fakta basunerade ut att man skulle storgranska ta upp det här vaccinet, som heter Gardasil.Men hur gick det för dem? Kom det något nytt - eller hamnade man i samma fälla som P3 Nyhetsguiden? Vi har i veckan talat med ledande forskare och granskat Kalla Faktas reportage. Gav det en rimlig bild av verkligheten? Katarina Andersson är reporter tillsammans med Marcus Åberg och Lasse Truedson. Lokalt är framtiden - men var tredje lokalredaktion bortaMånga menar att det är i det lokala som framtiden för den krisande tidningsjournalistiken finns. Men trots det drabbar besparingarna hårt även där. Under de senaste 15 åren har mer än var tredje lokalredaktion försvunnit från 21 av de största tidningarna i Sverige.Vår reporter Johan Cedersjö åkte hem till Närke för att se vad som händer när den permanenta bevakningen försvinner och journalisterna endast kommer på oväntade besök. Linda är ett publicservicemediumKanske sitter du där hemma och tänker på de stora livsfrågorna. Ska du våga säga upp dig och segla jorden runt? Eller ta och separera från din partner? Svåra frågor som många grubblar på.Då kanske det kan vara på plats med lite hjälp och stöd. Det tycker i alla fall P4 Sörmland som varje tisdagsförmiddag låter det övernaturliga mediet Linda Heed Bergsland ta hand om lyssnarnas frågor och med hjälp av tarotkorten spå deras framtid. Reporter Lasse Truedson.

Tandlös granskning av journalist på fältetDet som publiceras i svenska medier granskas av välkända institutioner som Granskningsnämnden och Pressombudsmannen. Men de kan inte ta upp frågor om det som hänt bakom scenen, om vilseledande eller rentav kränkande arbetsmetoder. Men det finns en institution som faktiskt har i uppdrag att göra det. Den heter Yrkesetiska nämnden. Problemet är bara att den är nästan helt okänd, består bara journalister och har - när vi granskar den - inte klandrat mer än en enda journalist de senaste fem åren och aldrig nånsin uteslutit en medlem. Reporter Katarina Andersson.Scoopet gynnas av SDs lögnerExpressen har fullständigt dominerat nyhetsveckan med sina avslöjanden om Sverigedemokraterna. Tidningen ser ut att ha lyckats i detalj planera hur den granskade skulle reagera på det som publicerats och har hela tiden kunna smälla på, dag efter dag på ett sätt som påminner om den taktik som användes under IB-avslöjandet. Först locka fram lögnen. Sedan publicera bevisen. Martin Wicklin träffade Expressens chefredaktör Thomas Mattsson för att prata om publiceringsstrategier och taktik.Turkiet fängslar flest journalister i världenNej, det är inte Kina, Iran eller Etiopien som har flest journalister i fängelse. Det är inte ens en diktatur, utan ett land som kandiderar till EU och prisats inte minst av svenska regeringen för sina demokratiska framsteg det senaste decenniet. Det är i Turkiet flest journalister fängslats, det visar statistik från pressfrihetsorganistionen Committee to Protect Journalists som räknade till minst 60 journalister som fängslats direkt på grund av sitt yrke i en rapport i somras. De flesta av dessa journalister är kurder och just nu är situationen extra spänd eftersom fängslade kurder - inte bara journalisterna - gått ut i en stor hungerstrejk i protest mot politiska domar. Reporter: Tomas Thorén, bosatt i Turkiet.Östhammar störst på Twitter?I förra veckan kunde vi läsa om hur Östhammars kommun blev den mest populära i hela Sverige - på det sociala nätverket Twitter. Kommunen gick plötsligt från ett hundratal följare till 35 000 och i några dagar var twitter-boomen ett mysterium, tills det kom fram att följarna var... köpta.

Lärare våldsanklagad på anonyma andrahandsuppgifter Att en klass skolstrejkar för att få behålla en lärare händer ju ibland. Men att en klass vägrar börja skolterminen för att få bort en lärare är ovanligt. Så det var inte konstigt att skolstrejken i Uddevalla kommun blev en riksnyhet för två veckor sedan. Medierna återgav frikostigt föräldrars påståenden om att de hört att läraren kränkt och använt våld mot elever. Men få gick på djupet för att belägga de allvarliga anklagelserna och från riksmedier talade bara en journalist med läraren. SVT:s bosniendokumentär fördömsFör en vecka sedan visade Sveriges Television en norsk dokumentär om Srebrenicamassakern under Bosnienkriget 1995, då 7 000 personer dödades. Filmen vill ge en "delvis ny bild", mindre svartvit, av massakern - men den bilden avviker rejält från vad exempelvis krigsförbrytardomstolen i Haag kommit fram till och filmen har upprört många. Vi bad Tonchi Percan, som under krigen på Balkan jobbade för Sveriges Television på plats i krigsområdet, att se filmen och tala med kritiker och ansvariga.OBS: Detta inslag har fällts av Granskningsnämnden för radio och TV för bristande opartiskhet. Läs Granskningsnämndens .Bergsbestigningsbluff i morgonradionEn vit lögn för att få önska en låt ledde till en rejäl bluff om en bergsbestigning - och några reflektioner om hur internetdebattörer ser på gammelmediers makt. Tvärnit i kommentarfältenI förra veckans Medierna berättade vi om Ann-Margret Lindgren Johansson och andra som ställde upp på intervjuer i tidningar - och drabbades av hån och kränkningar i kommentarfälten. Bara timmar efter sändningen började det plötsligt hända saker i den här så länge diskuterade frågan. Den förste att dra i handbromsen var Expressens Thomas Mattsson. Sedan följde andra tidningarna slag i slag. Vi har tittat på de åtgärder tidningarna vidtagit.

Svårt uppväga uthängning Nyligen fälldes TV4:s Nyheterna av Granskningsnämnden för ett inslag som handlade om vad den kände cancerforskaren och chefen för Radiumhemmet Roger Henriksson köpt för universitets forskningspengar. Resor, pizza, glasfigurer och teknikprylar radades upp som exempel på Henrikssons enligt TV4 "vidlyftiga" inköp. Men en intern revision på universitetet friar honom helt från anklagelser om att inköpen skulle vara omotiverade utifrån forskningen om bedrivs. Trots att programmet fällts i Granskningsnämnden för bristande saklighet, fortsätter TV4:s Nyheterna att försvara det som sägs i inslaget. Och vad betyder en kortfattad rättelse har för betydelse i förhållande till ett slagkraftigt - men felaktigt - inslag på bästa sändningstid. Medieklimatet efter revolutionernaUnder vinterns folkliga uppror i Nordafrika spelade de sociala medierna en viktig roll, de rapporterade om vad som pågick på gator och torg i Tunis och Kairo långt innan de etablerade medierna hann få upp ögonen. Men vad hände med mediesituationen i Tunisien och Egypten efter revolutionerna? I veckan, ställde vi frågan till två av de bloggare som gjorde revolutionerna möjliga, Lina Ben Mhenni från Tunisien och Wael Abbas från Egypten. De känsliga polisläckornaPolisläckor och kvällspressen är mytisk mark. Vi har alla sett fiktionens journalister och poliser i samspel på film och i kriminalromaner. Men hur är det i verkligheten? Det kryllar av nyheter som rent logiskt måste bygga på läckor inifrån polisen. Men vi känner inte till något bevisat fall där någon fått pengar för att ha läckt information. Frågan aktualiserades nyligen när kokainmisstänkte Ola Lindholm hamnade på löpsedlarna och på sin blogg anklagade polisen för att ha sålt ut honom. Maktskifte i Bob Dylan-journalistikenI veckan fyllde Bob Dylan 70 år och det har förstås utlöst en lavin av artiklar och inslag i medierna, precis som det gjorde när han fyllde 50 och 60. Men i år var det två artiklar som stack ut i mängden och de fanns båda i Stockholms morgontidningar. Där höll skribenterna distansen rejält till den store och skildrade istället hans fans på ett ömsint men samtidigt kritiskt sätt. Kanske är ett maktskifte i Bob Dylan-journalistiken - ja, inom hela rockjournalistiken - på väg?

Brasilienskandalerna fortsätter: Först en regnskur som senare lade invigningen TVÅ TIMMAR! Nu 8 personerfast i en hiss- I 20 MINUTER! Hur ska detta statsbesök sluta?! /// GårdagensUppdrag granskningställde den analoga bya-mob-mentaliteten mot dendigitala. Vi försöker se Bjästa i Twittret och Twittret i Bjästa. /// Nymänniskoarthittad! Henrik Torehammar ser potentialen till en ny fantasy-serie. Och jajjamen, det kommer bli kärlek över artgränser! /// Tydligen värderasallasprovokationer intelika högt- Gräv-Josse drar sin lans för rättvisan och anmäler oss själva till Granskningsnämnden.

Pensionerade prima ballerinan och hovdansösen Anneli Alhanko gör nästa år comeback som ledare för Alhanko-linjen på en ny dansskola. Idag är hon gäst i Nordegrens studio och vi spanar efter pardansens efterföljare som nästa danstrend. Blir det folkdans eller kanske balett som kommer tillbaka? Med i studion finns också dansaren David Dalmo från danskompaniet Bounce. Efter beskedet om den havererade SAAB-affären vänder vi blicken mot Finland, där regeringen verkar resonera annorlunda kring stöd till krisande industrier. Vi ringer upp Jan-Ole Edberg, ekonomireporter på dagstidningen Åbo Underrättelser. Nordegren i P1 fick tidigare i veckan sin första fällning i Granskningsnämnden för radio och TV. Läs mer om varför på bloggen. I programmet berättar Thomas om en annan gång han blev fälld för ett inslag i SVT. Bisittare är Nina Lekander.

I det sista Funky Town åker Josefin och Kringlan till ett nytt ställe. De visar upp en rad nya namn på Unescos världsarvslista och räds inte Granskningsnämnden.