Podcasts about pressens

I kveldens Dagsorden diskuterer Lise Sørensen og Hans Rustad hvordan deler av høyresiden beveger seg mot sentrum – og hva det betyr når tydelighet erstattes med forsiktighet.Helgens kommentar om FrPs landsmøte har skapt debatt, og reist spørsmålet om partiet fortsatt representerer folk flest – eller først og fremst forsøker å virke ansvarlig i pressens øyne.Samtidig utvikles et politisk klima i Europa der ytringsrommet blir smalere, og opposisjon møtes med sanksjoner heller enn motargumenter.Hva skjer når det blir mer risikabelt å si det mange faktisk mener, enn å gjenta det alle andre allerede sier?Dette og mer i kveldens sending. Følg med kl. 20.00.

Document har klaget NRK inn til Pressens faglige utvalg og Kringkastingsrådet, og reaksjonene lot ikke vente på seg.I Stavanger forsøker en dømt overgriper å gjøre seg selv til offer i retten.Norge leder an i klagen mot Israel, og BBC lar journalister som kommer med grove antisemittiske utsagn få holde på.I hjemlig politikk fortsetter Høyre å distansere seg fra konservative velgere i sin jakt på moralsk anerkjennelse.Dette er noe av det Lise Sørensen og Christian Skaug tar for seg i kveldens Dagsorden. Følg sendingen kl. 20.00.

Document har klaget NRK inn til Pressens faglige utvalg og Kringkastingsrådet, og reaksjonene lot ikke vente på seg.I Stavanger forsøker en dømt overgriper å gjøre seg selv til offer i retten.Norge leder an i klagen mot Israel, og BBC lar journalister som kommer med grove antisemittiske utsagn få holde på.I hjemlig politikk fortsetter Høyre å distansere seg fra konservative velgere i sin jakt på moralsk anerkjennelse.

Se og Hør ble felt på to punkter i pressens faglige utvalg for sine reportasjer om Durek Verrett. PFU-lederen møter Se & Hør-redaktøren. Hva ville Gard Steiro ha gjort om han ved en feiltakelse ble lagt til i en chatgruppe med landets fremste sikkerhetsansvarlige. Ingebrigtsen-saken gir pressen en hel smørbrødliste med utfordringer. Gjester i dag er Ulf André Andersen, sjefredaktør i Se og Hør, og Anne Weider Aasen, leder i Pressens faglige utvalg. Med ansvarlig redaktør i VG, Gard Steiro, og programleder Anders Giæver. Produsent Magne Antonsen. Ansvarlig redaktør Gard Steiro. Kontakt redaksjonen på giaeveroggjengen@vg.no. Giæver & gjengen gir deg de viktigste nyhetene hver dag på drøye 20 minutter når du skal hjem fra jobb. Hør «Mediebobler» hver lørdag om feilene pressen gjør og dilemmaer VG står i. Hør «Skartveit» med interessante personer om aktuelle temaer hver søndag. Alltid på Podme.

Johan läser om urvattnade stjärnmöten och letar efter prestige i toppfotbollens överflöd. Anders upptäcker ett hål i Björn Borgs livshistoria och fattar mästare som lägger av tidigt. Dessutom: Extrem självdisciplin, bollkänsla, Pressens lag, derby i Leipzig, Hugo Bolins bortslängda citat, Mark Spitz spruckna tandläkardröm, Djokovics chokladruta, Guidettis chips, inställd resa till TV-laget och det dramaturgiska behovet av gamängiga rivaler. Bli Offsidemedlem – 0 kronor första månaden! https://www.offside.org/blimedlem

Vi lanserte nylig «Rett på sak» – et bedre, skarpere og mer ærlig alternativ til morgenens nyhetssendinger. Tirsdag kl. 09.00 tar vi for oss nyhetene, før vi diskuterer hovedtemaene for dagens sending: Jonas Gahr Støre har nemlig sikret alle nordmenn 15 dagers visumfrihet i Kina. Hva har han gitt bort for å få til det? Kl. 10.00 begynner det dystopiske sensurmøte hos Presseforbundet, hvor myndigheter, riksavisene og teknologigigantene skal iverksette EUs nye sensurdirektiv. Hvis du liker sendingene, husk å trykk abonner, liker og kommenter på X, YouTube eller Rumble.

Mette Kalager er utdannet lege og er nå professor ved Institutt for helse og samfunn ved Universitetet i Oslo og leder forskergruppen Klinisk effektforskning. Hun var en av de kritiske røstene under pandemien. Hun deltok i debatten omkring tiltakenes forholdsmessighet og etterspurte hva beslutningene helsemyndighetene tok var basert på. Hun tilbød seg å forske på effekten av tiltakene slik at vi hadde et kunnskapsgrunnlag til senere epidemier. I denne episoden snakker vi om hennes opplevelser omkring disse tingene, men også om skolevesenet, helsevesenet, debattklima, selvsensur og pressens rolle under pandemien.► STØTT SNAKK MED SILJE:Jeg setter enormt stor pris på alle som ønsker å støtte podkasten. Det gjør at jeg kan holde podkasten åpen og tilgjengelig for alle. For å gi donasjoner kan du søke opp “Snakk med Silje” i Vipps eller bruke vippsnummer: 806513► KANALER* Spotify:* YouTube: https://www.youtube.com/@SnakkMedSilje* Substack: https://open.substack.com/pub/psykologsilje► SOME* Instagram: https://www.instagram.com/psykologsilje?igsh=MW84MDE0MWplc2FwbA==* TikTok: https://www.tiktok.com/@psykologsilje?_t=8oc3HBC1r4z&_r=1* Facebook: https://www.facebook.com/psykologsilje* Twitter: https://x.com/Silje_Schevig* LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/silje-schevig-243750101?utm_source=share&utm_campaign=share_via&utm_content=profile&utm_medium=ios_app► KAPITLER00:00 Intro00:48 Døden05:18 Mette Kalagers bakgrunn06:38 Forskning10:15 Psykologi13:10 Sjekklistesamfunnet18:15 Skolevesenet23:00 Kvantitet foran kvalitet25:20 Pandemien og psykisk helse blant ungdom27:24 Fikk ikke forske på pandemitiltak35:08 Konsekvenser av nedstengning44:50 Forholdsmessighetsvurderinger48:16 Vi tar ikke de unge på alvor51:26 Debattklima og selvsensur01:07:10 Konspirasjonsteoretiker og guilt by association01:16:30 Charter-Svein og «Norge bak fasaden»01:18:18 Pressens rolle under pandemien01:29:50 Takk for all støtte01:31:16 Om å stå i debattene01:26:27 Fagkompetanse01:40:00 God kritisk journalistikk01:48:55 Intensjonen med podkasten01:53:35 Kunnskapsbaserte beslutninger01:56:38 Det er ikke pinlig å ta feil01:57:43 Norge har ikke tiltro til akademikere02:05:12 Leger og psykologers måte å hjelpe på02:19:08 Kunnskapsgrunnlaget for behandlinger02:26:18 Samfunnet og individet02:35:50 Upersonlig menneskemøter This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit psykologsilje.substack.com

Medierna var en viktig del i spridningen av metoo, men de bär också ett stort ansvar för dess innebörd glömdes bort. Malin Krutmeijer ser bilden av en rörelse äntligen börja klarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det känns på något sätt länge sedan metoorörelsen drog in över världen. Den tog som bekant fart hösten 2017 och var det riktigt stora genombrottet för så kallad hashtaggfeminism. På sociala medier svarade kvinna efter kvinna ”jag också” på frågan om de utsatts för sexuella trakasserier och övergrepp.Medierna hade en stor roll i den storm som blåste upp, men de hade svårt att navigera i den. Efter att den bedarrat var det något som gnagde i mig, som hade med just medierna och metoo-rörelsen att göra.Då menar jag inte de långa och många artiklarna med namngivningar av mer eller mindre kända män som blivit anklagade för sexuella övergrepp. Det var mer en känsla av en nyckfullt krängande skuta som först rusade ut på öppet hav – och sedan tvärvände tillbaka till mediehusens egen hamn. Efter det skrev och pratade journalister och krönikörer som om hela metoo-rörelsen hade ägt rum i den mediala hamnen. Och där hade den havererat fullständigt.I den bilden fattas det viktiga bitar. Just i Sverige utvecklades rörelsen annorlunda jämfört med andra länder. Här gick yrkesgrupper samman mot sexism och misogyni på arbetsplatserna. Över hundratusen människor, en majoritet kvinnor, skrev under omkring sjuttiofem yrkesupprop.Några år senare var denna unika inramning av rörelsen mer eller mindre borta ur offentligheten, och en annan bild av metoo dominerade i medierna, där rörelsen hade spårat ur och bara kommit att handla om uthängningar av män med namn och allt. 2020 förklarade till exempel Aftonbladets Åsa Linderborg i en intervju att ”metoo i Sverige kom att handla om enskilda människor mycket mer än om strukturer och makthierarkier”, eftersom ”medierna publicerade en massa namn som inte skulle publicerats”. Cissi Wallin, som var en av de första att namnge sin förövare inför tusentals följare på sociala medier, blev åtalad för förtal. Hon har kallat åtalet för en backlash för hela metoo. Lina Makboul från SVT:s Uppdrag granskning skrev en bok om mediehysteri och sina fruktansvärda erfarenheter från metoo-tiden. I krönikor har det ofta uttryckts att jo, metoo var viktigt, men det gick för långt.Att just journalister fått en dålig eftersmak av allt som hände är inte så konstigt. Medier fälldes på löpande band i Pressens opinionsnämnd för uthängningar och andra övertramp. Men betyder det verkligen att metoo var ett allmänt haveri?Nej, är det korta svaret. När forskare från olika discipliner analyserar metoo-rörelsen i antologin ”Maktordningar och motstånd” blir bilden en annan. Malin Sveningsson, Hillevi Ganetz och Karin Hansson har studerat svenska tidningars rapportering, och konstaterar att namngivningar och uthängningar av enskilda förövare inte alls var så dominerande. Det var i själva verket rätt få som namngavs i Sverige, ett femtontal personer får jag det till.Forskarna har titttat på de första två månadernas rapportering, och där syns något helt annat än ett fokus på enskilda män som betett sig illa. Sexuella trakasserier och övergrepp ramades omedelbart in som ett politiskt problem. Det handlade inte om privata erfarenheter i relationer mellan enskilda individer. Journalisterna såg en struktur i yrkesuppropen och i löpelden av vittnesmål i sociala medier. Och när de pekade ut vem som bar ansvaret kom samhället, arbetsgivaren och män i den ordningen.Uppropen, med sina fyndiga namn som läkarnas #utantystnadsplikt, byggbranschens #sistaspikenikistan och restaurangbranschens #vikokaröver, samlade över hundratusen underskrifter. De betonade rättvisa och arbetsmiljö snarare än feminism, och skrev på så vis in sig i en stark politisk tradition. Yrkesidentitet, inte kön, kom i förgrunden och det höjde rörelsens status. Att som uppropen betona ”jämlikhet, demokrati och rättvisa för alla” är rentav, menar forskarna, en del av vad de kallar ”den svenska nationella självbilden”.Allt det här stämmer ju inte alls med den bild av metoo-rörelsen som senare har reflekterats i medierna. När jag läser forskarantologin framstår det som pinsamt inkrökt hur fixerade många journalister är vid sin egen bransch. Visst, massmedierna var helt klart centrala för metoo-rörelsens genomslag. Över 77 000 artiklar på temat publicerades 2017 och 2018. Men artiklarna VAR inte metoo, vilket alltför många verkar ha fått för sig.Antologin ger också ett nytt perspektiv på en annan sak som gnagt i mig, nämligen hur medierna i sin bevakning av olika metoo-fall verkade famla efter något slags rättesnöre. Ord stod hela tiden mot ord, och man försökte lösa sanningsproblemet med att låta båda sidor komma till tals. Det liknade ändå mest två partsinlagor, där den ena talade som en röst ur en social rättviserörelse och den andra som en anklagad individ.Tidningsartiklar och andra medieinslag kom att hemfalla till ett juridiskt färgat språkbruk. Hade fallet polisanmälts? Hade det gått till åtal? Domstolarna framställdes som den högsta sanningsinstansen. Om förövaren blev dömd i domstol hade offret talat sanning, annars inte.Nu är det ju inte så rätten fungerar. Ta förtalsmål till exempel. De negativa uppgifter som spridits om en människa kan mycket väl vara sanna, men ändå utgöra förtal. Domstolen bedömer om det varit försvarligt att sprida uppgifterna, och skadan detta åsamkat den förtalades anseende. När det gäller sexualbrott så kan de ha skett även om bevisföringen inte håller hela vägen.Sedan finns hela idén om att det är just genom det juridiska systemet som den som blivit utsatt för sexuella övergrepp kan nå rättvisa. Det tar man gärna för självklart, men som juristerna Ulrika Andersson och Linnea Wegerstad påminner om så visade ju metoo-rörelsen och uppropen i sig på dimensioner av övergrepp som lagstiftningen inte rått på. Då är det inte så enkelt som att allt blir bra om alla som sextrakasserats på arbetsplatsen eller utsatts för övergrepp får förövarna dömda i domstol. Det duger inte med enbart individuella lösningar på breda samhällsproblem.Och det kanske heller inte alltid är nödvändigt med en dom för att den utsatta ska känna sig återupprättad. Forskarna använder begreppet ”kalejdoskopisk rättvisa” för att skildra detta. Det innefattar sådant som att brottsoffret fått göra sin röst hörd och behandlats med värdighet. Fallet kan också ha fått en politisk mening, lett till debatt eller förebyggande åtgärder från samhällets sida. Om fallet är en del av metoo-rörelsen kan det också handla om att brottsoffret upplever samhörighet, oavsett utfallet i domstolen.För mig börjar bilden av metoo, medierna och rättvisan faktiskt klarna lite grand. Det gick vilt till när allt blossade upp, det gick så fort och den mediala uppmärksamheten var så massiv. Men det var något viktigt som tog form, en social rättviserörelse vars arbete inte är slutfört – och vars betydelse aldrig kan definieras av mediernas övertramp när de bevakade den.Malin KrutmeijerkulturjournalistLitteraturHillevi Ganetz, Karin Hansson och Malin Sveningsson (red). Maktordningar och motstånd –forskarperspektiv på #metoo i Sverige. Nordic Academic Press, 2022.

I tillegg til: Isbergsalat - Neseblod -Bodø Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Pressens etikk-sjef skifter jobb etter 27 år. Leder for Pressens faglige utvalg Anne Weider Aasen går fra TV 2 til NRK. I Tut forklarer hun hvorfor VG ble felt for den klassiske «mangel på samtidig imøtegåelse» denne uka, og hvordan Agderposten gikk på en kjempesmell. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvordan lager mediene en snakkis? Og hvordan er det å stå i snakkis-stormen? Det snakker vi om i Mediebobler denne uka. Hvor vi også snakker om vareopptellingen til Pressens faglige utvalg, om journalister drept i Gaza, mediedekningen av ABB, om hvilke saker fra andre medier Gard helst ville hatt i VG, og hvordan Anders har kastet stein når han selv sitter i Glasshus. Med Anders Giæver og Gard Steiro. Produsent Magne Antonsen. Ansvarlig redaktør Gard Steiro. Kontakt redaksjonen på giaeveroggjengen@vg.no. Hør hver ukedag og lørdag i VG-appen med VG+ og i Podme med premium. Hør hver fredag og lørdag på Spotify, iTunes og alle podkast-apper.

Truls Olufsen-Mehus er KrF-politiker, og uttalte nylig at Pressens hus er en «rottebolig».  Olufsen-Mehus mener pressen svikter sitt samfunnsoppdrag, som er å kritisere myndighetene når de gjør noe feil. Olufsen-Mehus mener det er noe grunnleggende galt med at pressen er samlet ved samme lunsjbord i samme hus, når de egentlig burde være kritiske til hverandre. Faktisk.no, Redaktørforeningen og NTB spiser bokstavelig talt den samme omeletten. Han har vært gjest hos Doc-TV flere ganger tidligere, og i dagens sending diskuterer Erling Marthinsen noen ulike temaer med Olufsen-Mehus, med utgangspunkt i hans uttalelser, som kom i en podcast med fotografen Henrik Beckheim. Utspillet har ført til kraftige reaksjoner, men også til noe positivt. Vår hjemmeside: https://www.document.no/ Facebook: https://www.facebook.com/Document.no/ Instagram:https://www.instagram.com/document.no/ Twiter / X: https://www.instagram.com/document.no/ Rumble: https://rumble.com/c/DocTV Spotify: https://open.spotify.com/show/592cZPmSg1TCPRBpToJy2h Podbean: https://documentno.podbean.com/ Google Podcasts: https://podcasts.google.com/feed/aHR0cHM6Ly9mZWVkLnBvZGJlYW4uY29tL2RvY3VtZW50bm8vZmVlZC54bWw?fbclid=IwAR2wdVmh_WUe9CYVZgBO-4KF1GVGNL3esuyxDjreANUp4ooGH50ZPVYC9xQ

Truls Olufsen-Mehus er en frittalende verdipolitiker og samfunnsengasjert familiemann. ► STØTT HENRIK BECKHEIM PODCAST Om du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. ► Du kan støtte podden ved å donere et beløp til: ➡ Vipps (lenke for mobil) eller bruk Vippsnummer: #823278 ➡ ⁠PayPal⁠ ► Omtale/rating: Legg gjerne igjen en omtale/rating på ⁠⁠Spotify⁠⁠ & ⁠⁠Apple Podcasts⁠⁠.  Det hjelper podcasten med å bli synlig for flere. ► Facebook-gruppe: Bli med i Facebook-gruppen her ► Linker: ⁠⁠Youtube⁠⁠ | Google | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple Kapitler: 00:00 Forbud mot konverteringsterapi 06:32 Enhet vs. mangfold og verdihierarki 08:38 Hvem er Truls? 16:48 Korona-vaksinen 23:29 Smittevernlovens tre kriterier 40:26 FHI anbefalte ikke å vaksinere barn. 42:18 Hva er Truls' motivasjon? 43:14 Sønnen til Truls sier en dag: «pappa, det finnes 3 kjønn» 48:20 Troen på Gud 50:20 Pressens hus 57:13 Truls kunne blitt partileder 01:02:36 God kristen vs ego 01:06:09 Hareide 01:08:32 Ropstad 01:12:43 Hvordan fant du Gud? 01:19:47 Markusevangeliet 01:28:37 Verdier 01:37:48 Å elske sin neste som seg selv? Agape og eros. 01:41:08 Mannsrollen i samfunnet vårt, Sigma-males og Andrew Tate 01:53:11 Jordan Peterson 02:00:00 Hva er en god mann? 02:02:45 Hva er en god kvinne? 02:11:27 Skeiv teori på skolen og FN's Comprensive Sexuality Education 02:21:35 Sex og samfunn, sex og politikk og Uke 6. 02:26:25 Er det lov å være kritisk til transideologi? 02:33:26 Drag queen story hour i barnehager, og lærebøker på skolen 02:43:52 Vi har ingen kvalitetskontroll av lærebøker i Norge, slik vi hadde før. 02:47:52 Norge omtales som «verdens mest seksualiserte land» 02:50:31 Innen 2030 skal ‘seksuell helse' likestilles med fysisk og psykisk helse i Norge. 03:01:32 95% av barn vokser det av seg, hvis de IKKE starter på pubertetsblokkere

I et arrangement på hovedbiblioteket 19. oktober, arrangert av Norsk PEN, møtte redaktørene i de to Bergensavisene til debatt med Torstein Dahle. Møtet demonstrerte behovet for podkasten Bybanebedraget. De to redaktørene ville ikke gå med på at BT og BA har drevet propaganda for bybane gjennom sentrum. Vi oppsummerer, kommenterer og dokumenterer. På grunn av sin nye rolle i Bergenspolitikken må Monika Yndestad dessverre avslutte sin medvirkning i podkasten. Men Torstein er ikke alene i studio. Møt hans spennende nye samtalepartner i denne episoden!

Danmark har hentet inspiration i udlandet og indført en såkaldt uniform på jobbet-dag som en anerkendelse af personel af reserven og frivillige i Hjemmeværnet. Kan den ligefrem lokke nye reservister til? Det spørger vi sekretariatsleder i organisationen InterForce om, før vi ser nærmere på de uenigheder, der hersker mellem værnene om, hvad det nye forlig bør indeholde. Endelig taler vi med den tidligere piratjæger “GOM”, som fik PTSD efter at have være med til at befri søfolkene Søren Lyngbjørn og Eddy Lopez. Han giver medierne en stor del af skylden for, at han i årene efter har haft det svært. Indhold: - Danmark indfører uniform på jobbet-dag efter udenlandsk forbillede
- Værnsdebatten om indholdet af forsvarsforliget tager til i styrke - Pressens dækning af Søren og Eddys frigivelse bidrog til PTSD Vært: Peter Ernstved Rasmussen. Tilrettelægger: Kasper Junge Wester. Medvirkende: Finn Winkler (sekretariatschef I InterForce), Claus Høegh-Guldberg (public affairs director og kaptajn af reserven), Jacob Barfoed (oberst og chef for JMTO), Peter Søndergaard (major og stifter Landmilitært Udviklingsforum) og Henrik Monggaard Christensen (stabsofficer og tidl. taktisk koordinator)See omnystudio.com/listener for privacy information.

Tar Pressens Faglige Utvalg viktige presseetiske avgjørelser på magefølelse? Og har mediene løpt i flokk og stemplet Forsvarets behandling av varsler uten å undersøke godt nok? Vi snakker med Vegard Venli, Anki Gerhardsen og Marius Tetlie. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Se video av dette intervjuet på Pusterom.comProfessor emeritus Rune Ottosen har jobbet innen både journalistikk og fredsforskning. Han mener det er et paradoks at Julian Assange sitter fengslet for å eksponere krigsforbrytelser, mens de som har utført forbrytelsene ikke er straffeforfulgt. Professoren understreker at det er avgjørende for ytrings- og pressefriheten at pressen ikke straffes for å avsløre kriminelle handlinger. Julian Assange sitter nå i et høysikkerhetsfengsel i Storbritannia. Dersom han blir utlevert til USA, risikerer han en fengselsstraff på 175 år. Ottosen har engasjert seg sterkt for å få Assange løslatt, og han er skuffet over norske medier som han mener har berøringsangst i denne saken. Norsk PEN viser 3. mai en fersk dokumentarfilm laget av Julian Assanges bror og far. Arrangementet er gratis, og du finner mer informasjon om det under.› ithaka - dokumentaren om Julian Assange • Onsdag 3. mai kl 19:15 - Oslo: Pressefrihetens dag: WikiLeaks' Julian Assange kamp er vår alles kamp for retten til sannhet ◦ “Håper å se mange av mine venner på pressefrihetens dag 3. mai i Pressens hus kl. 19.15. Vi viser dokumentarfilmen IIkhata om Assange-saken. Stella Morris som er gift med Assange og er hans advokat innleder og setter saken i sammenheng med den globale kampen for ytringsfrihet og journalist-sikkerhet.” • ithaka - 3. mai kl 19:15 i Pressens hus ◦ “På den internasjonale pressefrihetens dag inviterer Norsk PEN til filmvisning av ITHAKA med innledning ved Stella Moris Assange, kone og forvarer til Julian Assange.”› Rune Ottosen • Hjemmeside ◦ Krigsforbytere går fri - budbringer i fengsel› WikiLeaks • WikiLeaks • søk: Julian Assange • søk: Bradley (Chelsea) Manning • Guardian journalist negligently disclosed Cablegate passwords • søk: bok: Fallet Julian Assange - Nils Melzer› Diverse: • Norsk PEN • bok: Forfølgelsen av Julian Assange – eller kunsten å kneble en brysom budbringer • Dokumentar: De gode bombene - NRK Brennpunkt› Søk • Edward Snowden • bok: Med rett til å varsle - Anders Hellebust • bok: De mest alvorlige forbrytelser av Ståle Eskeland • video: Collateral Murder • Stella Moris • Anniken Huitfeldt • Finn Sjue Klassekampen NATO› Bonus • Norges Hemmelige Hær - Historien om Stay BehindLast ned episodenInnspilt: 2023-03-17Publisert: 2023-04-28Støtte Antijantepodden?Liker du arbeidet vi gjør, og vil bidra til at vi lager flere episoder?Finn ut hvordan du kan gi noe tilbake ved å gå til antijantepodden.com!Meld deg på vårt nyhetsbrev

* Vladimir Putin holdt tale om rikets tilstand i formiddag. Den inneholdt ingen tegn til fred og forsoning. * Pressens reaksjoner på mediekritikken fra prinsesse Märtha Louise er helt ute av proporsjoner, mener Kristin Clemet. - Vi kan ikke legge oss flate når det ikke er grunn til det, svarer redaktørforeningen. * Mange advarer mot woke-kultur. Det er de som klager på woke som er mest woke, innvender Brita Møystad Engseth. * Kongen fyller år og poserer med en gave på kongehusets nettsider. Men vasen han fikk fra Putin i fjor burde blitt sendt i retur, mener en jusprofessor. Hør episoden i appen NRK Radio

I over 20 år har Viggo Kristiansen hevdet sin uskyld i Baneheia-drapene. I dag kom avgjørelsen som kan lede til full frifinnelse. Hør episoden i appen NRK Radio

Kan det lade sig gøre at være journalistisk kritisk, når det handler om klodens overlevelse? I denne special-udgave af Grønne Pengetanker har vi været på besøg hos Børsens direktør og Chefredaktør, Bjarne Corydon. Børsen har lavet et digitalt univers, som de kalder Børsen Bæredygtig. Her kan alle læsere uden at skulle bryde gennem en betalingsmur ganske gratis læse historier om alt fra politiske lovgivning over iværksætteri til opfindelser og omstillingens grønne, grå og sorte sider.___________________Denne podcast er markedsføringsmateriale og udgør ikke investeringsrådgivning.Vær altid opmærksom på, at historisk afkast ikke er en indikation af fremtidigt afkast, som kan være negative.Rådfør dig altid med dine professionelle rådgivere omkring juridiske, skattemæssige, finansielle og andre aspekter, der kan være relevante for at vurdere egnetheden og hensigtsmæssigheden af en investering.

Ukens barmeny: Har pressens dekning av strømmarkedet egentlig forbedret seg de siste årene? I 2020 rant magasinene over og vi hadde tidenes laveste kraftpriser. To år senere opplever Sør-Norge det tørreste kraftåret på over 20 år, samtidig som Russlands struping av gasseksport har sendt strømprisen til himmels i hele Europa. Klarer pressen å dekke strøm(pris)krisen på en tilstrekkelig god måte? Og hva tenker pressen om svarene de får fra politikerne og kraftbransjen? Til å svare på dette har Fornybaren invitert inn E24-journalist Kjetil Malkenes Hovland, som har dekket energi- og kraftmarkedet i en årrekke, både i norske medier som NRK og Teknisk Ukeblad, og utenlandske medier som The Wall Street Journal.For øvrig tar vi en runde på EU-kommisjonens nylig lanserte forslag om strømkrisetiltak.Strømsnadder: Flyvende racerbil. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anine Kierulf og Kjersti Løken Stavrum møtes til både duell og duett om ytringsfrihet. De har ledet hver sine store utredninger om ytringsfrihet. Før sommeren møttes de til en forfriskende samtale i Pressens hus. Etter at Ytringsfrihetskommisjonens utredning ble overlevert til kulturministeren på Arendalsuka er det på tide med en ny duell på scenen. Det loves god stemning og stor ytringsfrihet! Samtalen ble tatt opp på Freedom of Expression Festival, arrangert av Nobels Fredssenter 2. og 3. september 2022. https://www.nobelpeacecenter.org/program-freedom-of-expression-festival

Hvordan var det at blive mødt af nysgerrige journalister og snurrende kameraer lige efter panikken i Fields? Snorri Trastason var et af de øjenvidner, der blev interviewet foran shoppingcentret efter skyderiet den 3. juli - nu besøger han Tabloid for at fortælle om mødet med journalisterne. Hvordan forbereder man et interview med statsministeren? Vi spørger Troels Mylenberg, der mødte Mette Frederiksen på TV2 tirsdag aften. DRs rets-analytiker Louise Dalsgaard kan ikke få lov at spørge PET om en terrorsigtelse i en sag fra Aarhus. Vi spørger, hvad hun egentlig forlanger af den hemmelige tjeneste. Ugens gæstemedvært er journalist og komiker Sebastian Dorset. Vært: Marie Louise Toksvig.

Danby Choi er ansvarlig redaktør i kulturavisen Subjekt. Vi snakker om pressens rolle, hva det vil si å være kritisk og om samfunnsdebatten. Hvordan skal man gå frem når man kritiserer folkebevegelser slik som Pride og BLM? Finnes det grenser for hva man skal tolerere? Hvilken plass har religion i det offentlige ordskifte?

I første del av episoden snakker jeg med journalist og podkast-produsent Svein Tore Bergestuen om den siste utviklingen i etterforskningen av Baneheia-saken og pressens dekning av saken den gang og i dag. I annen del av episoden har jeg fått med «friend of the pod», Morten Holmboe, som er professor i politivitenskap på Politihøgskolen. Han skal hjelpe oss å forstå hva som rettslig sett er de mulige veiene videre i saken.Baneheia-saken var også tema i episode 4 og 5 av «Rett og Slett».Lenke til den omtalte debatten på SKUP-konferansen: Baneheia-debatt - YouTubePodkasten er sponset av Karnov juridisk forlag.

Vebjørn Selbekk er redaktør i den kristne avisen Dagen. I denne episoden snakker vi om jobben som redaktør. Hvordan skal pressen forvalte makten den har? Hvordan skal vi forholde oss til mer ytterliggående stemmer? Vi snakker også om kristendommen i samfunnet. Er wokeisme, identitetspolitikk og kanselleringskultur en utfordring i Norge i dag? Trenger kristne være redde for å bli kansellert?

Det er for sent å få ned klimagassutslippene til det halve innen 2030, ifølge ny rapport. Men med drastiske tiltak i alle verdens land, kan global oppvarming begrenses til 1,5 grader. Helseministeren utelukker ikke nye nasjonale koronatiltak. De må komme nå - venter vi to uker blir dobbelt så mange smittet, sier lederen for den norske koronastudien. Pressens eget klageorgan frikjenner hårfint fem aviser etter Giske-klage. - En uforståelig konklusjon, sier Trond Giske selv. Naturbilder på sosiale medier øker trykket på sårbar natur. Forvaltningen av naturen er på sparebluss, hevder professor. Dette er noen av sakene i Dagsnytt Atten hvor vi også får besøk av Torbjørn Jagland og diskuterer kjønnsbalansen i nobel-pris-tildelinger. I to ulike saker, vel å merke. Programleder Sigrid Sollund.

Programleder Jan Magnus Weiberg-Aurdal snakker med Lilla Sølhusvik om forfatterskap, journalistikk og pandemi. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Øystein og Christina snakker om den kraftige økningen drap i USA siden 2019, hva som er årsakene og hva utviklingen vil bety politisk. De to diskuterer også hvorfor den amerikanske drapsraten ligger milevis over andre vestlige land, og om det er noe å gjøre med det. OR-anbefalinger: Christina anbefaler en paneldebatt om norsk utenriksjournalistikk som nylig ble avholdt i Pressens hus i Oslo med blant andre Yama Wolasmal (NRK), Fredrik Græsvik (TV 2) og Christina selv. Her er lenke: https://m.facebook.com/plugins/video.php?href=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2FPressenshus%2Fvideos%2F284056200223329%2F&show_text=0&width=560 Øystein har besøkt Franklin Delano Roosevelts hjemsted og museum i tettstedet Hyde Park i New York og har lest biografien “Traitor to His Class” av forfatter H.W. Brands. Han reflekterer over sammenligningene mellom F.D.R. og Joe Biden og også over hvor lite vi egentlig vet om hva som foregikk inne i hodet på USAs lengstsittende president.

Wolfgang Wee Uncut #181: Pål Steigan er sjefredaktør i Steigan.no, tidligere politiker (AKP/RV), forlagsredaktør, forfatter og selvstendig næringsdrivende innenfor kultur og informasjonsteknologi. I denne episoden snakker vi om: Økonomisk Krise, Covid-19 og Vaksiner, Bistandsindustrien, Borgerlønn, Milliardærene, BlackRock, Kommunisme, Norske Politikere og PR-byråer, Pressens og Opposisjonens Fravær Under Pandemien, Steigan.no.⭐️ Støtt WWU!Om du er fan av Wolfgang Wee Uncut, legg gjerne igjen en rating og en kommentar på Apple Podcast eller trykk på følgeknappen i Spotify. Det tar kun noen få sekunder, og betyr enormt mye for både podcastens synlighet og booking av gjester.Om du kunne tenkt deg å støtte podcasten, kan du:➡️ besøke Webshoppen➡️ bli medlem av Youtube-kanalen➡️ bli abonnent på Apple Podcast➡️ gjøre en liten donasjon via PayPal eller krypto (se under).➡️ BTC-adresse: 35orbrWkscfxd9KzhPJ1YmSM9a5iSAt3N5➡️ ETH-adresse: 0x36A5D25E6B5F67FAC88d1aBbfC6484c04c91F599Lenker:

Wolfgang Wee Uncut #181: Pål Steigan er sjefredaktør i Steigan.no, tidligere politiker (AKP/RV), forlagsredaktør, forfatter og selvstendig næringsdrivende innenfor kultur og informasjonsteknologi. I denne episoden snakker vi om: Økonomisk Krise, Covid-19 og Vaksiner, Bistandsindustrien, Borgerlønn, Milliardærene, BlackRock, Kommunisme, Norske Politikere og PR-byråer, Pressens og Opposisjonens Fravær Under Pandemien, Steigan.no.⭐️ Støtt WWU!Om du er fan av Wolfgang Wee Uncut, legg gjerne igjen en rating og en kommentar på Apple Podcast eller trykk på følgeknappen i Spotify. Det tar kun noen få sekunder, og betyr enormt mye for både podcastens synlighet og booking av gjester.Om du kunne tenkt deg å støtte podcasten, kan du:➡️ besøke Webshoppen➡️ bli medlem av Youtube-kanalen➡️ bli abonnent på Apple Podcast➡️ gjøre en liten donasjon via PayPal eller krypto (se under).➡️ BTC-adresse: 35orbrWkscfxd9KzhPJ1YmSM9a5iSAt3N5➡️ ETH-adresse: 0x36A5D25E6B5F67FAC88d1aBbfC6484c04c91F599Lenker:

Vi har ansvarlig redaktør i Aftenposten, Trine Eilertsen, på besøk i studio og spør: Begynner medias selvpisking å tippe over? Presse-Norge er uenige med seg selv. Noen beklager 22-juli-sakene fra 2011, andre advarer mot å legge seg for flate. Og så må vi jo snakke om de elleville påstandene om transfobiske vitser og bulende kjønnsorganer som har nådd overflaten i en stadig mer koko debatt om Ytringsfrihetskommisjonen, der VG endte opp med å beklage overfor samfunnsdebattant Kjetil Rolness. Vi hører fra Rolness selv, og redaktør Danby Choi i kulturavisa Subjekt, som publiserte hans kronikk med innhold fra Begard Rezas upubliserte VG-kronikk. Forvirret? Vi rydder opp i kaoset See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Naiviteten i Norge er stor, og tipsene strømmer inn til redaksjonen. Beklageligvis tar det tid å grave frem alle fasetter slik at vi kan presentere sakene for vårt publikum. I dagens sending gir Geir Furuseth en liten oppsummering av hva Svein Moen og han har jobbet med. Mange av tipsene havner hos Sveins selskap, Shadow Company. Det tar tid å grave frem bevis som kan holde i en rettssak. Der har vår tomannsredaksjon ennå ikke havnet. Vi får en sak i Pressens faglige utvalg (PFU) uten at det bekymrer oss, men vi ser så mye svindel og korrupsjon at vi nok må forberede oss på rettssak også. Videoen skal være ferdig prosessert til kl 21:00, frem til da vil dere få beskjed om at videoen er privat eller utilgjengelig. Engelsk innslag i denne sendingen har blitt tekstet til norsk. Se programmene vi har hatt, hør om jobben vår, og gled dere til nye sendinger! Vårt naive Norge # 1 Eritreas millionær i Norge – 28.02.2021 Vårt naive Norge # 2 Asyljuks i stor stil – 07.03.2021 Vårt naive Norge #3 Hatkriminalitet og krigsforbrytelser – 21.03.2021 Vårt naive Norge #4 Lovbruddene myndighetene later som de ikke ser – 12.04.2021 Vårt naive Norge #5: Det eritreiske regimet gjør narr av Norge – 25.04.2021 Vårt naive Norge #6 Ukultur i politiet – 09.05.2021 Vårt naive Norge #7 Ingen støtte til frafalne muslimer – 16.05.2021 Vårt naive Norge #8 Millioner til diktatoren i Eritrea – 30.05.2021      

Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Jon Helgheim (Frp) ble ofret fordi Drammen ble for sterk. Fotballbladet Josimar utleverte kilde, dømt i PFU.

 Julian Assange og Edward Snowden var varslere under Obamas vakt. I dag glemmes de av mediene, fordi de har havnet på parti med Trump. Hvem er da ytringsfrihetens voktere? Se Dagsorden!Mandag kveld og tirsdag morgen feiret de store, og de i noen grad fortsatt «toneangivende», mediene at det amerikanske General Services Administration (GSA) hadde gitt Demokratenes Joe Biden grønt lys til å forberede sin (eventuelle) innsettelse som president. Tirsdag ettermiddag kom President Trump med sin egen kommentar på Twitter: Trump har i årevis beskyldt mediene, sumpmediene, for å drive med «fake news». I takt med synkende seertall for de etablerte kanalene, og på tross av Googles enorme kampanje mot Trump og for Biden,  virker det som om amerikanske velgere har langt større tillit til Trump enn til mediene. I Dagsorden kommenterer Hans Rustad og Geir Furuseth medienes unnfallenhet, blant annet ved å vise til en unnseelig liten notis gjengitt av NTB mandag:Når det gjelder koronasituasjonen, sier ni av ti spurte i undersøkelsen, som er utført av Kantar, at de har tillit til helsepersonell og forskere når disse gruppene uttaler seg. Snaut halvparten har tillit til politikere. Men bare 28 prosent har tillit til journalister. (NTB)Men mediene virker ikke å ta den nye virkeligheten innover seg. De fortsetter ufortrødent med å pusse glansbildet av President Obama, og hans marionette av en en tidligere visepresident, 78 år gamle Joe Biden. Samtidig vegrer de seg for å skrive om Julian Assange og Edward Snowden, to personer som på hvert sitt vis har bidratt til å kaste et lys på de mørke sidene ved overvåkningssamfunnet som forlengst har trengt inn i den ytterste avkrok av verden. Nå spekuleres det i at President Trump kanskje vil benåde disse to. Dette klarer ikke mediene å ta inn over seg, så derfor vil du neppe finne noe i noen andre norske medier om hvordan det, eller om hvordan Biden og Obama stilte seg i saken om disse varslerne.«Every time one of these governments got close to opening their doors, the phone would ring in their foreign ministries and on the other end of the line would be a very senior American official,» Edward Snowden told MSNBC in 2019 about the fate of his applications for asylum in multiple countries. «It was one of two people. Then-Secretary of State John Kerry or then-Vice President Joe Biden.» (Reason)Før du klikker deg inn på dagens varierte sending vil vi at du tar deg tid til å lese hele Christian Skaugs artikkel om det digitale mørket som siger inn over oss, nesten umerkelig:Gjennom en lang rekke av verdens større og mindre dramaer, fra den amerikanske presidentvalgkampen via offentlig meningspoliti til de økende vanskelighetene med å bruke kontanter som betalingsmiddel, går det en rød tråd, nemlig en simultan konsentrasjon av teknologisk, finansiell og ideologisk makt på kolossal internasjonal skala som bør vekke uro. (Mens verden lar seg distrahere, pågår en stille totalitær revolusjon)Vi gir oss ikke ut for å vite alt, men i Dagsorden gjør vi vårt for at du som seer, leser og lytter ikke så lett skal la deg distrahere av medier som utgir seg for noe annet enn det de er. Les også En kamp for demokratiets overlevelse, før eller etter Dagsorden.

Rencontres de la Brèche autour du livre « Ennemis d’État : Les lois scélérates, des anarchistes aux terroristes » (La Fabrique, 2019), avec son auteur, l’avocat Raphaël Kempf. Le 9 décembre 1893, l'anarchiste Auguste Vaillant lance une bombe dans la Chambre des députés en pleine séance parlementaire, faisant quelques blessés légers. Deux jours plus tard, la même Chambre vote à la hâte la première des "lois scélérates" réprimant la presse et les opinions anarchistes, dont certaines dispositions — le délit d'apologie par exemple — sont promises à un long avenir. On doit à La Revue blanche d'avoir mené la bataille contre les lois scélérates de 1893-1894 en rassemblant dans une brochure éponyme les plumes de Francis de Pressensé (fondateur de la Ligue des droits de l'homme), d'Emile Pouget et d'un jeune juriste, Léon Blum. Lecteur averti de ces textes, Raphaël Kempf revient sur l'élaboration et l'application de ces lois d'exception et nous en livre la formule : votées dans l'émotion, elles donnent un pouvoir extraordinaire à l'Etat, à la police et au ministère public pour réprimer des adversaires politiques, avant de cibler peu à peu tous les citoyens. De la loi « contre les menées anarchistes » au XIXe siècle, aux lois « anticasseurs » et « antiterroristes » d'aujourd'hui, ce sont là autant d'indices des scélératesses législatives.

Rencontres de la Brèche autour du livre « Ennemis d'État : Les lois scélérates, des anarchistes aux terroristes » (La Fabrique, 2019), avec son auteur, l'avocat Raphaël Kempf. Le 9 décembre 1893, l'anarchiste Auguste Vaillant lance une bombe dans la Chambre des députés en pleine séance parlementaire, faisant quelques blessés légers. Deux jours plus tard, la même Chambre vote à la hâte la première des "lois scélérates" réprimant la presse et les opinions anarchistes, dont certaines dispositions — le délit d'apologie par exemple — sont promises à un long avenir. On doit à La Revue blanche d'avoir mené la bataille contre les lois scélérates de 1893-1894 en rassemblant dans une brochure éponyme les plumes de Francis de Pressensé (fondateur de la Ligue des droits de l'homme), d'Emile Pouget et d'un jeune juriste, Léon Blum. Lecteur averti de ces textes, Raphaël Kempf revient sur l'élaboration et l'application de ces lois d'exception et nous en livre la formule : votées dans l'émotion, elles donnent un pouvoir extraordinaire à l'Etat, à la police et au ministère public pour réprimer des adversaires politiques, avant de cibler peu à peu tous les citoyens. De la loi « contre les menées anarchistes » au XIXe siècle, aux lois « anticasseurs » et « antiterroristes » d'aujourd'hui, ce sont là autant d'indices des scélératesses législatives.

Tarjei Leer-Salvesen har over 20 års erfaring som journalist, blant annet fra NRK Brennpunkt, Dagbladet og Klassekampen, og jobber med undersøkende journalistikk i Fædrelandsvennen. Han sitter i Pressens offentlighetsutvalg, underviser andre journalister om innsynsrett. og regnes som den fremste på feltet i norsk presse. Av og til bruker han utradisjonelle virkemidler når han slåss for mer innsyn og åpenhet i offentlig sektor, i god Bjørneboe-tradisjon. Han har laget søkbare postjournaler for etater som ikke vil ha det, og han kan finne på å bruke dokumentene han får utlevert til å lage bilder i stedet for avisartikler. Hvorfor kan han ikke bare holde seg i spaltene? Vi hører Leer-Salvesen i samtale med kommunikasjonsrådgiver og journalist Eirik Vigsnes.

Nye metoo-historier setter nok en gang Giskes politiske comeback i jeopardy. Men har pressens dekning av metoo-bølgen stått sin prøve? Hvorfor var svensk og norsk metoo-dekning helt ulike? Vi har spurt pressefolk hva de selv mener også kårer vi ukas dårligste journalistspørsmål fra pressekonferansene med Nicolai Tangen og Petter Northug. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Petter Northug publiserte nyheten om råkjøring på sin egen Instakonto. Hva gjør det med pressen når sosiale medier tar over som breaking news kanal? Lytterspørsmål: Hvorfor er journalister så i mot at kildene ønsker å svare på e-post når de foretrekker det selv? Og for første gang må Svein Tore forlate studioet. (OBS: Episoden er spilt inn før pressekonferansen til Petter Northug fredag 21 august) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dagens gæst Ida Veicherts er i studiet for at tale om sin holdning, nemlig den at det er pressens skyld at det er en rabiat holdning, hvis man støtter Donald Trump. Ida formår at se bort fra den almene presses dækning af den amerikanske præsident, og synes det væsentligste emne er en sund økonomi. Dagens vært: Vitus Robak.

Programleder Jan Magnus Weiberg-Aurdal intervjuer den assisterende direktøren i FHI om koronakrisen og forholdet til pressen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Før skulle ikke selvmord omtales. Nå er de etiske reglene endret. Men fortsatt er omtale av selvmord et stort dilemma for pressen. Vi diskuterer hvorfor. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Samtale med Lars Helle, Stavanger Aftenblad See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bør pressen undskylde overfor Medina, efter hun har prydet spalterne i flere år - på godt og ondt? Eller er den danske presse en blød flok skoledrenge ved siden af metoderne i udlandet?  Hvad er det der gør, at tv om danske damer i Dubai og unge kvinder, der svinger fars dankort, er så vellykket? Og hvor deforme er mon Harvey Weinsteins kønsdele?  Hør også i denne uge en vild historie om gallerist Jacob Asbæk, som på trods af forbud fra hoffet forsøgte at få støbt flere kopier af Prins Henriks skulpturer. Og rygterne der svirrer omkring cykelrytteren Jakob Fuglsang, efter en mystisk rapport om hans forbindelser til en berygtet dopinglæge er blevet lækket.  Nikolaj Vraa er vært i denne udgave af Danmarks Bedste Sladdermagasin, hvor panelet består af Jonas Kuld Rathje, Anna Thygesen, Jacob Heinel Jensen, og Thomas Heurlin. I programmet kigger Poul Pilgaard Johnsen fra weekendavisen og BT's sportschef også forbi.    See omnystudio.com/listener for privacy information. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Strid om Svarte Natta. Giske om seksuell trakassering. Giskesaken og pressen. Pressens rolle i metoo. Rapport om Helge Ingstad. Lave fødselstall i nord. Strid om sammenslåing. Kommentatorer om Nord-Norge. I studio: Espen Aas.

Vilka rättigheter har företag som utsätts för förtal? Och hur lätt är det att som företag vinna ett ärende mot medier i Pressens opinionsnämnd eller granskningsnämnden? Är företag överhuvudtaget skyddsvärda? Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet och tidigare ledamot i Pressens opinionsnämnd, gästar andra avsnittet av NMI-podden för att reda ut dessa frågor.

Ce soir dans La Matinale de 19h nous recevons Océan, comédien, réalisateur et directeur artistique du Festival des merveilles qui se tiendra à L'entrepôt, lieu culturel installé dans le 14ème arrondissement. À ses côtés, Servane Orinel, la responsable communication et événementiel de cet événement. Pour animer le 14e avec le premier festival trans et intersexe. Une interview menée par Elsa Gavinet. On discute de son organisation, les artistes présents, les thèmes abordés, leurs partenaires, l'actualité.  Ensuite, nous écouterons un reportage d'Aurélien Arnaud qui s'est rendu à St-Ouen où artistes et habitants se sont rassemblés mardi pour dénoncer l'expulsion du centre culturel Mains d'Oeuvres, cible de longue date du maire UDI. En fin d'émission, Mathieu viendra nous parler de la discrimination chez les seniors LGBT. Pour aller plus loin Le Festival des merveilles, 17 au 31 octobre 2019 - évènement - à l'Entrepôt - 7 rue Francis de Pressensé, Paris 14e Présentation : Lucas Abelard / Co-interviews : Elsa Gavinet / Réalisation : Swann Blanchet / Coordination : Jules Benveniste / Web & chronique: Mathieu Piccarreta

I förra veckan publicerade The New York Times en artikel som utmålade Sverige som utsatt för en illvillig, global konspiration syftande till att skapa splittring och göra det svenska folket rasistiskt. Texten fick omedelbart mycket stort genomslag i svensk media, och föranleder frågan: vem manipulerar egentligen vem, och på vilka grunder? Idag talar jag om Press, politik och propaganda.   Kolla på videoversionen av denna podd på YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=rjN1K3-9XSs STÖD MIG:

Aftonbladet fälls i fallet Benny Fredriksson, men ansvariga vill helst inte prata om det. Hårt dragna slutsatser när universitet kommunicerar. Chefredaktören som vägrar se sig själv på dubbla stolar. Aftonbladet lägger locket på efter fällningen av Benny Fredriksson-publiceringen  Medieveckan började med beskedet att Pressens opinionsnämnd fäller Aftonbladet för deras publiceringar om den tidigare teaterchefen Benny Fredriksson. Det var en ovanligt hård fällning där nämnden slår fast att Sveriges största tidning grovt bröt mot god publicistisk sed. Hur gick det till när de här utgivarbesluten togs på Aftonbladet? Hur ser de publicistiskt ansvariga cheferna tillbaka på publiceringarna och misstagen idag? Och hur anser de att en sådan här fällning påverkar allmänhetens förtroende för Aftonbladet? Det här är exempel på frågor som vi förstås gärna hade velat ställa till de ansvariga i tidningsledningen i veckan. Reporter: Therese Rosenvinge. Hårt dragna slutsatser i universitetens kommunikation  Idag är det vanligt att nyheter har sin grund i nya forskningsresultat som kommunicerats via pressmeddelanden. Många journalister får något särskilt ömt i blicken om slutsatserna är hårt formulerade och berör ett ämne som ligger i tiden. Det här är naturligtvis universitetens kommunikationsavdelningar väl medvetna om. Antalet kommunikatörer växer och arbetet med att nå ut med nya rön till nyhetsredaktioner har blivit en viktig del i kampen om forskningsanslag och universitetens varumärke. Hur påverkar egentligen det här ömsesidiga beroendet journalistiken? Har universitetens egen kommunikation någon skuld när vetenskapsjournalistiken brister? Vi har undersökt det här med ett aktuellt exempel från veckan. Reporter: Jonna Westin.  Chefredaktören som vägrar se sig själv på dubbla stolar Intressekonflikter är något journalister ofta återkommer till. Att granska hur politiker, näringslivstoppar eller fackföreningsledare sitter på dubbla stolar har länge varit ett klassisk journalistisk avslöjande. Men låt oss vända på den här steken för en stund.  Helena Giertta är chefredaktör för tidningarna Journalisten och Finansliv och VD för ett produktionsbolag som producerar  fackförbundstidningar. I sin roll ena roll, den som chefredaktör, har hon i sina ledartexter under lång tid varit stenhård i sin kritik mot hur Lärarförbundet agerat när det gäller sina tidningar.  Men i sin andra roll, den som VD, kom det i veckan fram att hon hört av sig till just Lärarförbundet för att erbjuda sig att ta över produktionen av tidningarna. Reporter: Johan Cedersjö.

Om en årlig pizzatradition på redaktionell plats varför sväljer medier PR-tricket? Dolda sjukdomar sprids i rubriker och på löpsedlar. Okritisk rapportering om PR-kampanjen bird box challenge. Pizzafest i spalterna även 2019 Varje år, kring nyårsdagen, utspelar sig i spalterna en välkänd pizzacirkus. För då sprids i många av landets tidningar nämligen pizzabranschens svar på SCB:s stora partisympatiundersökning. Det redovisas vilka pizzor som säljer bäst och hur många som väljer att spendera första dagen på året med en pizza.  Bakom den här undersökningen står företaget Online-pizza. Och trots att deras PR-jippo synats tidigare, blev det ändå medial pizzafest i år igen. Reporter: Therese Rosenvinge.  Om dolda sjukdomar och "disease mongering" i mediers hälsorapportering För oss som ännu har för vana att dagligen läsa kvällstidningarnas löpsedlar, är det svårt att inte drabbas av insikten att vi är dödligt sjuka i någon dold sjukdom. Svullen mage, klumpkänsla i halsen, riklig mens eller rikliga svettningar är några exempel på det som tidningar under den senaste tiden basunerat ut som varningstecken för så kallade dolda sjukdomar. I veckan skrev Aftonbladet att trötthet kunde vara en dold sjukdom. Men hur orolig bör man som läsare egentligen vara inför dessa larm?  Reporter: Johan Cedersjö. Netflix startar kampanj för att sedan rasa när den sprids Har du hört talas om bird box challenge? Den senaste virala utmaningen på sociala medier som folk upprörs över. Den grundar sig i en film som streamingbolaget Netflix nyligen släppt. Förra veckan gick företaget ut och vädjade till sina följare att vara försiktiga när de tar på sig ögonbindel och gör vardagssysslor, den så kallade Bird box challenge. Ett uttalande som fick genomslag i traditionella medier världen över. Men vad händer med nyheten när det framkommer att det faktiskt är samma aktör som varnar för trenden som både startat den och som gynnas av den? Vilket ansvar har medier egentligen att syna nätföretagens PR-strategier? Reporter: Erik Petersson.

Denne uken ble det kjent at Pressens faglige utvalg har anmeldt tre alvorlige drapstrusler, rettet mot journalister. Og sist måned førte voldtektstrusler fremsatt mot NRKs Tove Bjørgaas til en fengselsdom. Kurér prøver denne uken å finne ut hvem det er som velger å true journalister, og hvorfor.

I tidligere episoder har vi kritisert pressen for noen av metodene som ble brukt i møte med kilder under #MeToo-dekningen. Robert Gjerde, Aftenposten-journalisten som avslørte #MeToo-saken i Unge Høyre svarer på kritikken. ---Stortingsrestauranten er podcasten hvor Tina Bru og Henrik Asheim tar deg med inn bak dørene på Stortinget og kan gi deg noen svar på hva som foregår i norsk politikk.Har du innspill, ris, ros eller forslag til gjester? Send veldig gjerne innspillene dine til some@hoyre.no. Vi blir også glade for kommentarer og ratings i iTunes! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

** Miljøorganisasjonene tapte i tingretten. 23. konsesjonsrunde i Barentshavet er ikke i strid med Grunnloven. Hva gjør Greenpeace og Natur og Ungdom nå når det er helt lovlig for Staten å pumpe olje og gass det remmer og tøy kan holde? ** Pressens samfunnsrolle settes på prøve når nestlederen i et stort politisk parti blir forsøkt fjernet fra sitt tillitsverv gjennom utspill i nyhetsmediene, hevder tidligere arbeiderpresse-redaktør. ** Donald Trump ville ikke egentlig bli president, sønnen og svigersønnen hadde forræderrisk møte med russere for å hvitvaske penger og Ivanka Trump vil bli president. Nå truer Trump Steve Bannon med søksmål etter ny bok. ** Og hva får man hvis man innfører lærenorm på toppen av lærermangel og strengere karakterkrav på lærerutdanningen? Jo, en lærerkrise, hevder Senterpartiet.

I vilket slynglarna Erik och Jesper jubilerar 250 och 150 genom att prata om 250-åringen tryckfrihetförordningen och gratulera 100-åringen Pressens opinionsnämnd.

Vad hände i veckan när Jan Björklund avgick som partiledare i många medier, trots att han egentligen satt kvar? Om skvallertidningarna som blir fällda varje gång de prövas. Bara de senaste 12 månaderna har Aller-förlagens skvallertidningar som Hänt i veckan och Hänt extra har fällts fyra gånger i Pressens opinionsnämnd för historier om Laila Bagge - historier som Bagge säger är rena lögner. Och så om Expressens krönikör Cecilia Hagen som jämförde meningsmotståndare med brunråttor som skulle utplånas. Det har väckt frågan om ifall tonläget i etablerade medier håller på att brutaliseras och förråas. Läs mer om programmet! Flashrace när falska avgångsuppgifter om Jan Björklund spreds Den som prenumererar på tidningars flashar och tittade på telefonen i torsdags förmiddag blev säkert rätt förvirrad. Inom loppet av några minuter hade landets medier hunnit både avsätta och återinsätta Jan Björklund som partiledare. Hela skärmen var full av notiser om saken, från Aftonbladets Jan Björklund avgår som partiledare till Dagens nyheters "Dementi: Jan Björklund avgår inte: jag sitter kvar" säger han till DN just nu, bara fem minuter senare. Snabbt reddes ut att felet börjat med en illa konstruerad databas hos Riksdagen. Men, frågar vi oss, hur kunde Aftonbladet välja att publicera utan bekräftelse? Jonna Westin ringde upp Aftonbladets ansvarige utgivare Sofia Olsson-Olsén. Tidningarna som fälls varje gång de anmäls och prövas Hur mycket, eller lite, man kan lita på det som står i de så kallade skvallertidningarna? Bara de senaste 12 månaderna har Aller-förlagens skvallertidningar som Hänt i veckan och Hänt extra fällts fyra gånger i Pressens opinionsnämnd för historier om Laila Bagge historier som hon säger är rena falsarier. Vår reporter Erik Petersson gav sig ut till tidningsställens lite mer undangömda sektioner och träffat kändisar, PR-folk och skvallerjournalister för att prata om den här speciella typen av journalistik.Expressens krönikör står fast vid brunråttemetafor Att det existerar ett tonläge på nätet som är oerhört grovt, rått och hatiskt är knappast en nyhet. Många har vittnat om hur det är att utsättas för det och vi har gjort flera reportage om det här i Medierna. Näthatet slår åt höger och vänster och här delar Alice Teodorescu och Åsa Linderborg om samma slags erfarenheter av att få mejlboxen full av hat. Efter en uppmärksammad krönika i Expressen av Cecilia Hagen har frågan väckts om ifall etablerade medier nu på att hänfalla till samma råa tonläge som känns igen från nätet? Och vad händer när en profilerad krönikör plötsligt jämför sina meningsmotståndare med brunråttor som ska utplånas? Reporter Therese Rosenvinge har i veckan träffat den moderate riksdagsledamoten som många tolkade som indirekt åsyftad i Hagens krönika. Vi hör också vad Cecilia Hagen själv säger om sin liknelse.

Trolig som første mediehus i Norge får NRK sin egen etikk-redaktør. Det er Per Arne Kalbakk som i dag er nyhetsdirektør i NRK, som skal bekle stillingen. I EKKO får han høre hva medlem i Pressens faglige Utvalg, Eva Sannum synes om det. Blir alt bedre nå? programleder er Mona Myklebust

** Sony Pictures trekker filmen The Interview fra markedet, økonomi er som regel viktigere enn ytringsfrihet i Hollywood, mener redaktøren av filmmagasinet Rushprint. ** Leserne av nyheter på nett lures til å tro at reklame er redaksjonelt innhold, mener forkjempere for den rene journalistikken - reklame som ligner på journalistikk er ett av temaene i Pressens faglige utvalg i dag. ** Nynorsk-kritiske lokalpolitikere øyner nytt håp om å prøve ut valgfritt sidemål i skolen, men får neppe ja til tross for regjeringsskiftet.

Hur lite EU-bevakning tål Sverige?En stor del av vår vardag präglas av beslut fattade i Bryssel. Det finns olika siffror men man kan säga att ungefär en tredjedel av alla nya svenska lagar och förordningar hänvisar till EU. Och tittar man på beslut i kommuner och landsting är siffran ännu högre. Men tillkomsten, processen bakom, lagstiftningen skildras sällan i våra nyheter. Makten har flyttat Bryssel men vi journalister - som ska granska den - har stannat hemma. Men hur illa är det och vad får det för konsekvenser? Vi bad Karin Hållsten och Alexandra Kerttu ta reda på det. Konsten att rätta så det verkligen märksDet går i praktiken inte att undvika att någon gång göra fel. Men då blir det avgörande för förtroendet för medier hur man hanterar de här felen. Våra reportrar Mattias Pleijel och Alexandra Kerttu har grävt ned sig i konsten att rätta fel och att tydligt berätta när man fällts av Granskningsnämnden eller av Pressens opinionsnämnd. Sent vaknade medier om syndaflodenDenna veckas stora nyhet har varit översvämningarna på Balkan som av ögonvittnen beskrivits som en syndaflod. Men översvämningarna började redan förra veckan den 14 maj. vad hände? Hur kan det komma sig att medierna missar en biblisk berättelse om syndaflod. Flera har redan kritiserat medierna för att ha missat denna story. Mediernas Tonchi Percan med erfarenhet av rapportering från Balkan ger sin förklaring. Medier blir medspelare i misstänkt energibluffVi på Medierna i P1 har tidigare berättat om tidningen Ny Teknik och kritiken mot hur dom i många dussin okritiska artiklar skildrat italienaren Andrea Rossi, som påstår sig ha uppfunnit en maskin som kan lösa världens alla energiproblem - men inte låter någon få titta in i lådan och se hur det skulle gå till. Nu har Vetenskapsradions Marcus Hansson gjort en stor granskning och kan visa nya fakta om vilken stor roll svenska journalister och fysiker spelat för Andrea Rossis verksamhet. Vetenskapsradions granskningar av Rossis verksamhet sänds med start på tisdag 27 maj.

** First House har klaget Aftenposten inn for Pressens faglige utvalg og fastholder at firmaet er uten bindinger til kinesiske interesser Morten Wetland kommer til Dagsnytt 18. Det gjør også Aftenpostens sjefredaktør Espen Egil Hansen ** Fortsatt uklart hva som blir resultatet av jordbruksoppgjøret. Regjeringen har mistet støtten fra samarbeidspartiene, og Arbeiderpartiet forsøker å ta initiativet. ** Politiets avhørsmetoder fører til for få tilståelser, mener krimforfatter Jørn Lier Horst og møter avhørsekspert til debatt.

Fredag er siste arbeidsdag for generalsekretær i Norsk Presseforbund, Per Edgard Kokkvold. I 17 år har han vært pressens vaktbikkje og sørget for at etiske retningslinjer blir fulgt. I går ledet han sitt siste møte i klageorganet Pressens faglige utvalg. Fredag takkes han av med et eget etikk-seminar.

Dagbladet bedriver kampanjejournalistikk og forhåndsdømmer Petar Vukicevic i dopingsaken. Det mener Norges Friidrettsforbund som nå klager avisen inn for Pressens faglige utvalg for brudd på presse-etikk. Vukicevic er permittert som friidrettstrener mens Antidoping Norge undersøker anklager om at han skal ha stilt spørsmål om dopingpreparater til en serbisk fysiolog i 2003.

Pressens frihet kan også være et angrep på domstolens uavhengighet. Det skriver advokat Berit Reiss Andersen i VG idag - velkommen til oss Andersen.

Varför ständigt "känd av polisen"?När en 15-årig pojke från Rosengård sköts strax efter 12-slaget på nyårsnatten var medierna snabba att beskriva pojken som en person som var "känd av polisen sedan tidigare". Något man senare tog tillbaka. Begreppet har under veckan kritiserats från flera håll som ett bekvämt sätt att distansera sig från offret - eftersom det får nyhetskonsumenten att känna att personen delvis kan ha sig själv att skylla.Vår malmöreporter Mikael Funke försöker reda ut vad begreppet är till för. Vapenköp ger åtal - eller tackI förra veckan åtalades Expressens chefredaktör Thomas Mattson och två anställda på tidningen för anstiftan till vapenbrott. Det tog tidningen drygt fem timmar att få tag på en pistol i Malmö. Men det borde tidningen aldrig ha gjort, menar åklagaren. På Island, däremot, fick reportern stort tack från polisen i ett liknande fall. Reporter: Erik Petersson Står journalister (ibland) ovan lagen?I förra veckan räknade Aftonbladets Jan Helin upp de lagbrott som låg bakom stora journalistiska avslöjanden som Watergate och IB affären. Inte sällan följs de åt; scoopet och brottet sitter i samma båt. Men helgar ändamålet medlen? Legitimerar avslöjandet lagbrottet? Reportern Paul Frigyes har träffa två debattörer med vitt skilda perspektiv på frågan: juridikprofessorn Mårten Schultz och författaren Jan Guillou, som flera gånger brutit lag för att avslöja. När Carlsson pressade fram PODet här är berättelsen om det laddade spelet mellan politiker och medier för drygt 40 år sen när hela det nuvarande pressetiska systemet, med Pressombudsmannen och Pressens opinionsnämnd, skapades. I huvudrollen: Ingvar Carlsson, då SSU-ordförande och riksdagsledamot.Reporter: Therese RosenvingeTV-porrens era är överNär kabelteve lanserades för tjugo år sen så var det med löftet om proffsboxning och porr som abonnemangen såldes. Men tjugo år efter porrevolutionen i svensk tv är det nått som har hänt. När varumärket TV1000 nu läggs ned till förmån för nya Viasat Film - då försvinner midnattsporren ur tablån. Det som en gång byggde varumärket har blivit en belastning. Reporter: Martin Wicklin

Kort brudstykke af Pressens Radioavis (ældste, bevarede klip). Speaker: SVEND CARSTENSEN. "God aften. Her er Pressens Radioavis. Hovedbegivenheden i Den Spanske Borgerkrig er i dag det af oprørstropperne med stor kraft foretagne angreb på Irun ... grænsebyen imod nord (tæt ved den vestlige del af grænsen mod Frankrig). Offensiven indledtes ved daggry. Fortroppen var 700 marokkanske legionærer, der støttedes af tanks og artilleri. Reuters korrespondent oplyser i formiddag, at regeringsmilitsen hidtil holdt stillingen. A chant a vas (?) (lydskrift) bringer en mere detaljeret beretning om angrebet på Irun, og det hedder heri".

Kort brudstykke af det ældste bevarede klip af Pressens Radioavis.