Podcasts about konservatism

Denna gång är en rund fyrkant i centrum för podden. Går kreativitet och konservatism att förena? Är vi svenskar både GAL och TAN? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Erik Jersenius, Sanna Rayman och Torbjörn Hållö om världen står inför en ny demokrativåg med anledning av protesterna i Iran och Kina, om svenska gymnasieelever börjat omhulda den illeberala demokratin och hur det kommer sig att alla börjat intressera sig för konservatismen. Programledare: Erik Thyselius.

Vad händer när konservativa partier anammar högerradikala idéer? Den österrikiska statsvetaren Natascha Strobl som skrivit boken Radikaliserad konservatism gästar podden tillsammans med författaren och Timbromedarbetaren Andreas Johansson Heinö. Vi reder ut vart den svenska valrörelsen är på väg, om Moderaterna och Kristdemokraterna blivit radikaliserade och om demokratin och pressfriheten hotas av Sverigedemokratiskt inflytande.

Är liberalismen och konservatismen naturliga fiender? Eller är de ideologiska allierade? Frågan om liberalkonservatismen är ständigt uppe för diskussion. Går ideologierna att förena? Eller har vissa historiska strider gjort att de slumpmässigt gått samman? Och hur skulle ett försvar för liberalismen och konservatismen se ut på 2020-talet? I detta avsnitt diskuterar vi liberalism och konservatism med utgångspunkt i fyra nya essäer från Timbro förlag på temat. Gäster är Catarina Kärkkäinen, programansvarig för borgerlig idéutveckling på Timbro och författare till essän Liberal och konservativ gemenskap - ett försvarstal, och Daniel Åkerman, ledarskribent på Svenska Nyhetsbyrån och författare till Kan liberalism och konservatism förenas? Programledare är Amanda Broberg. 

Vad innebär konservatism i Sverige i dag? Hur liberal kan konservatismen bli? Hur ser liberaler respektive konservativa på staten? Hur borgerlig är egentligen liberalismen, och vem har tolkningsföreträde? Veckans avsnitt av Smedjanpodden är en djupdykning i olika schatteringar av ideologi inom den breda borgerligheten: skiljelinjer, förklaringar till dessa och möjligheter att samlas med delvisa värderingsvänner kring gemensamma mål.  Linnea Dubois diskuterar med Catarina Kärkkäinen, nytillträdd programansvarig för borgerlig idéutveckling på Timbro, och Henrik Dalgard, skribent på Smedjan.

”Människor är inte individer, en katt är en individ. Vi människor är så pass bundna vid kultur att vi förmodligen inte skulle kunna överleva i skogen i några dagar.” Gäst i veckans podd är författaren och skribenten Jakob E:son Söderbaum. Som ung moderat upplevde han att det fanns en utbredd okunskap om vad konservatism faktiskt innebär och har nu därför skrivit “Modern konservatism” – den klargörande bok han själv alltid önskat läsa och hänvisa till. Enligt konservatismen är traditionen något i sig gott. Den är full av visdom om historiska konfliktlösningar, såsom sociala normer, etikettsregler och nationsgränser. Men är det inte skillnad på bra och dåliga traditioner? Och kan utveckling verkligen ske utan förändring, eller kan begreppen hållas isär?

Hur kan staten och civilsamhället samarbeta för att hjälpa samhällets mest utsatta? Det pratar vi om i det här avsnittet av Hotspot som bland annat handlar om presidenter, predikanter och PEPFAR. Gäst i programmet är Ronie Berggren, skapare av podcasten och bloggen "Amerikanska nyhetsanalyser" och författare till böcker om George W Bush och Donald Trump.

Dagens gäst är skribenten, poddaren och "popfilosofen" Anna Björklund! Hon lever efter relativt konservativa ideal, och delar tankar som hos många uppfattas kontroversiellt. Hon var tidigare en del av poddtrion Della Q. Vi snackar barnuppfostran, kvinnliga ideal och hemundervisning. Ska man som kvinna sträva efter att vara hemma med barn och ta hand om hemmet? Är det ens möjligt om man inte har mycket pengar? Och varför vill hon flytta till Åland och hemundervisa sin barn? Dessutom får vi höra vad det är för kvinnomanual som hon skriver på just nu och varför hon tror förskolan är ett experiment.

Vill ni veta varför konservativa alltid tenderar till att förlora? Anton Stigermark bryter ned fenomenet med den ständige förloraren från höger. Följ oss på Odysee:https://odysee.com/$/invite/@Palaestra:4✅Stöd vår kanal✅ Dela, gilla, kommentera och donera: ▶️SWISH: 123 0265 298▶️BankGiro: 743-9433▶️Kontonummer SEB: 5403 10 554 55 ▶️ IBAN: SE3550000000054031055455▶️PATREON: https://www.patreon.com/palaestramedia ▶️Paypal: paypal.me/palaestra

Ronie Berggren resonerar kring Västvärldens behov av en intellektuell konservativ rörelse. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Ronie Berggren intervjuar Kristdemokratiska studentförbundets ordförande Alexander Mattebo, om kristdemokrati, konservatism och framtiden. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Ronie Berggren gästar Linköpings Fria Moderata Studentförenings live-event där han intervjuas av föreningens ordförande Robin Eriksson om USA-intresset, böckerna, USA-valet och konservatism. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Anton och Jonas går igenom Moderaternas nya idéprogram och jämför med deras gamla från 2011, och om 2020 års idéprogram presenterar de lösningar som vi står inför idag. ✅Stöd vår kanal✅ Dela, gilla, kommentera och donera: ▶️SWISH: 123 0265 298▶️BankGiro: 743-9433▶️Kontonummer SEB: 5403 10 554 55 ▶️ IBAN: SE3550000000054031055455▶️PATREON: https://www.patreon.com/palaestramedia ▶️Paypal: paypal.me/palaestra

Konservatism porträtteras ofta som ett hot mot individens frihet. I själva verket går frihetlighet och konservatism väldigt bra ihop, förutsatt att det är rätt sorts konservatism. Kompasspodden reder ut begreppen. Turn on, tune in, freak out!

Det talas om en renässans för konservatismen. Men vad innebär det egentligen att vara konservativ i dag? Är konservatism en ideologi med normativt innehåll, eller bara ett pragmatiskt förhållningssätt? Varför finns det så mycket fördomar om konservatismen och vad är det vara konservativ i USA? Roland Poirier Martinsson vänder sig mot att politisk konservatism bygger på värderingar och jämför politikeryrket med att vara en bilmekaniker. Nike Örbrink menar att längtan efter något mer än den ekonomiska logiken har gjort att fler unga är konservativa i dag. Programledare är Amanda Broberg, som trots sin liberala utgångspunkt klarar sig helskinnad ur det tredje avsnittet. Gäster är Roland Poirier Martinsson, författare och filosof, och Nike Örbink, ordförande för Kristdemokraternas ungdomsförbund.

Sean Gabb, från brittiska misesinstitutet och dåvarande direktör för Libertarian Allience, är 2009 injuden som gästtalare på Conservetive Future. I talet kommer handfasta råd i vad som krävs av dessa högerpolitiker om de kommer till makten för att inte sväljas upp av "etablissemanget", den djupa staten, som sedan många år har genomkorrumperats av vänsterns lakejer. https://www.mises.se/2020/08/16/konservatism-och-frihet-kraver-radikala-nedskarningar/ https://www.seangabb.co.uk/flc181-text-of-a-speech-given-to-conservative-future-sean-gabb-16th-february-2009

Ronie Berggren intervjuar Sverigedemokraternas chefsideolog och tidigare partigruppledare Mattias Karlsson om dennes nya projekt, den konservativa tankesmedjan Oikos och vikten av att bygga en stark bro till den konservativa rörelsen i USA. ------ STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Det finns många som hävdar att de är konservativa i den politiska debatten. Vi som libertarianer är intresserade av konservatismens bevarande egenskap som kan göra ett fritt samhälle mer robust. För att få motstånd bjöd Radio Mises in zoomern och partisten Christian Petersson, som retat upp sociala medier och hamnat på Expos radar, till diskussion.

Kulturutbytet har varit avgörande i människans historia och kanske också för hennes framtid. Eva-Lotta Hultén funderar över hur det ska gå till i en värld som alltmer liknar en enda kultur. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. För många år sedan höll jag i en kurs i spanska. En av eleverna var en äldre man som skulle börja bo i Spanien på vintrarna. Han hade aldrig tidigare lärt sig något nytt språk och hans hjärna gjorde motstånd mot de främmande ordföljderna. Frustrerat utbrast han Men varför har de orden i en så konstig ordning! Jag försökte förklara att det inte finns någon ordning som var konstig när det gäller språk, utan bara ordningar som är olika, men det bet inte. Trots hög motivation gick det mycket trögt med inlärningen. I mötet med det som upplevs som konstigt glömmer vi ofta att ifrågasätta grundvalarna för våra egna föreställningar. De är för oss givna och orubbliga. Sådana här omedvetna grundantaganden kallade filosofen Maurice Merleau-Ponty för sedimentering.  När stora grupper hyser samma värderingar och trossatser kan de bli inbäddade i kulturens bottenlager. I dagens USA är frihet ett exempel och i Kina harmoni. I västvärlden är rationalitet en sedimenterad kulturell grundsats. Vi är starkt övertygade om att vi är rationella, autonoma individer med både förmåga och skyldighet att styra över våra liv. Med det följer ideal om ständig utveckling av självet och en fetischisering av valfrihet, menar Julian Baggini, författare till boken How the world thinks. Dessa föreställningar utmanas numera av psykologer som menar att vi vanligtvis inte är vare sig rationella och autonoma i vårt tänkande utan snarare intuitiva, känslomässiga och starkt påverkade av andra och av miljön. Men vi har byggt vårt moderna samhälle runt föreställningen om den självständiga och rationella individen. Familjen och gruppen har på de flesta håll en mycket starkare ställning än här. Julian Baggini jämför i sin bok Östasien med Europa och USA och menar att man kan göra en distinktion mellan intimitet som ideal i öst och självständighet i väst. Japanska föräldrar fostrar sina barn till att vara lyhörda inför andra och inför sammanhanget medan amerikanska föräldrar fostrar sina till att vara ansvariga för sig själva och leva efter universella principer. Med idéer om självutveckling och autonomi, sprungna ur bland annat Thomas Hobbes idéer om allas kamp mot alla och skeva tolkningar av Charles Darwins devis om det naturliga urvalet, har vi i väst fått en tävlingsinriktad kultur där individer och institutioner hela tiden ställs emot varandra. Det är läror vi varit duktiga på att sprida över världen. Konkurrens har kommit att ses som något självklart gott och utvecklande, trots att underlaget för att det skulle stämma är skralt när man börjar syna det i sömmarna. Ofta visar det sig i stället vara samarbete som är motorn till utveckling. Historikern Felipe Fernández-Armesto återkommer gång på gång i sin bok Out of our minds what we think and how we came to think it till att det varit i mötet mellan kulturer som nya och fruktbara tankar uppstått. Han skriver: När kulturer kommer i dialog tycks de föda fram idéer och berika varandra och generera nytt tänkande. Slut citat. Det för många så förhatliga kulturberikandet har alltså länge varit en motor för mänsklighetens utveckling, enligt den konservative Felipe Fernández-Armesto. Konservatism behöver inte betyda att man är skeptisk mot allt som ter sig främmande. Kulturberikandet har pågått under årtusenden. Ibland har mötena visserligen skett genom krig och erövringar men för att idéer ska mötas krävs ändå alltid ett intresse för det som är nytt. Ofta är sammansmältningen en långsam process som kan betraktas som mer konservativ än den radikala nykonservatismens dröm om att snabbt föra oss tillbaka till en idealiserad dåtid. En av vår tids mest nydanande och spännande idéer, med mycket stor potential att skapa ett nytt tankeparadigm, kommer just ur två distinkt skilda kulturers möte. Jag tänker på naturens rättigheter. Olika naturfolks tankar om naturen som besjälad, levande och släkt med oss människor har mött fyrkantig, västerländsk juridisk tradition. Idéerna har redan fått stor spridning och viss tillämpning - flera floder runt om i världen har fått juridiska rättigheter. I en tid av galopperande artutdöende och miljöförstöring är vi sannerligen i stort behov av en ny syn på naturen och vår relation till den. Fernández-Armesto befarar att sådana här möten mellan kulturer snart kommer bli omöjliga. Han siar om en framtid då en enda världskultur råder. Efter att vi i tusentals år sett kulturer utveckla sina olika särdrag, både på egen hand och i utbyte med andra, blir vi nu istället alltmer lika varandra. Jag är skeptisk till den föreställningen. Idéer må bli alltmer universella och sprida sig allt snabbare, och på gott och ont blir vi kanske alltmer kulturellt lika varandra över jordklotet men Fernández-Armesto glömmer en sak som borde ligga honom som historiker nära. Vi står inte bara i dialog med varandra, utan med forna tider. I mötet med äldre skrifter sker i varje generation något nytt - vi ser dem från nya horisonter. Och samtidigt som kulturella förhållningssätt blir alltmer globala så blir vi kanske också alltmer olika varandra inom de nationsgränser vi skapat. För den som hyser nördiga specialintressen går det numera lätt att hitta likasinnande. Utbudet av musik- och klädstilar är enormt. Möjligheterna att välja religion, livsstil och värderingar och utbyta tankar med andra ökar. Och nya idéer uppstår också ur ny forskning och kunskap. Kanske står vi till exempel inför ett sådant kunskapsinitierat paradigmskifte där vi rör oss bort från de destruktiva idéerna om allas kamp mot alla? Tävlande tonas numera ner inom ungdomsidrotten eftersom det faktiskt inte tycks stärka utan tvärtom sänka ungas lust att röra på sig. Evolutionspsykologer och sociologer pekar på människans i grunden sociala och i hög grad samarbetsinriktade natur. Allt fler röster också från forskarhåll höjs mot konkurrensutsättning av allmänna nyttor som ett universalmedel för utveckling och effektivitet och vikten av samarbete hålls numera fram av institutioner som Världsbanken och World Economic Forum. Kanske rör vi oss mot ett mer österländskt förhållningssätt där gruppen stärks och de strängt individualistiska idealen överges. Förhoppningsvis klarar vi i så fall den övergången utan att gå över i en lika strängt kollektivistisk kultur. Enligt lyckoforskaren Ruut Veenhoven finns det två sorters individualism med helt olika effekt på vårt välmående. Individualism som innebär att i konkurrens med andra maximera sina egna vinster är negativ för oss eftersom den leder till ökad isolering och social fragmentering. Individualism som gör det möjligt för oss att själva välja våra livsmål, våra vänner och vår partner är i stället positiv. Kanske kan idéer om en autonom individ och idéer om gruppen som samhällets bärande enhet gifta sig och skapa nya grundsatser som innebär att vi balanserar kollektivism och individualism på ett sätt som ger utrymme för både egna val, personligt ansvar, hänsyn och starka gemenskaper som håller öppet för omvärlden. En kultur av både pluralism och enhet. Eva-Lotta Hultén, författare och journalist

Det inre partiet tar för en stund av sig sina heltäckande skyddsdräkter och observerar att läget i landet fortfarande är “normalt”, men att “normaliteten” dolts under ett lager av virus. Vem ska man lita på: experten eller Ministeriet? Efter att ha konstaterat att Sverige antingen blir en internationell paria eller en svensk framgångssaga efter världskriget mot Corona, går vi vidare till att etablera förutsättningarna för en intergalaktisk konservatism: Där de levande och döda är i minoritet, där framtidens barn är lika många som stjärnorna, och där det är bättre att laserskjuta först, och sondfråga sen. Maila oss dina bästa nyord: inrepartiet@sanningsministeriet.com Bli en registrerad tankebrottsling: www.patreon.com/SanMin Donera dina Bitcoins innan de rasar ytterligare: 3NfjGwMk1RfaianPrudsfy99mncNNGJGKp

En av vår tids största konservativa tänkare har lämnat oss - Sir Roger Scruton. Anton och Jonas diskuterar hans avtryck på vårt politiska klimat. Uppsnacket är om Sydafrika och om Boer Project - läs mer på boerproject.com✅Stöd vår kanal✅ Dela, gilla, kommentera och donera: ▶️SWISH: 076 58 04 607▶️PATREON: https://www.patreon.com/palaestramedia ▶️Paypal: paypal.me/jonasnilsson38

Tredje delen (av tre) från kapitlet "The socialism of conservatism" ur Hans Herman Hoppes bok "A theory of socialism and capitalism". Här förklaras relationerna mellan kapitalismen å ena sidan och socialismen och konservatismen å andra sidan. I denna del fortsätter diskussionen kring politiska verktyg. Som avslutning appliceras analysen på verkliga exempel, Europa kontra USA samt Nazityskland. https://www.mises.se/2015/09/07/socialistisk-konservatism-del-fyra/ https://www.mises.se/2015/09/14/socialistisk-konservatism-del-fem/

Andra delen (av tre) från kapitlet "The socialism of conservatism" ur Hans Herman Hoppes bok "A theory of socialism and capitalism". Här förklaras relationerna mellan kapitalismen å ena sidan och socialismen och konservatismen å andra sidan. I den andra delen diskuteras bland annat likheter och skillnader mellan socialdemokratisk socialism och konservativ socialism. https://www.mises.se/2015/08/24/socialistisk-konservatism-del-tva/ https://www.mises.se/2015/08/31/socialistisk-konservatism-del-tre/

Första delen (av tre) från kapitlet "The socialism of conservatism" ur Hans Herman Hoppes bok "A theory of socialism and capitalism". Här förklaras relationerna mellan kapitalismen å ena sidan och socialismen och konservatismen å andra sidan. I denna första del fokuseras på kapitalismens födelse i det feodala samhället. https://www.mises.se/2015/08/17/socialistisk-konservatism-del-ett/

Vad har klimatkrisen gemensamt med franska revolutionen? Har Moderaterna blivit eller alltid varit konservativa? Och är frihet verkligen något värt i sig? Detta och mycket mer diskuteras i det nya avsnittet med Fredrik Hultman! Han är ledare för Timbros nya projekt Frihetlig konservatism. Diskussionen bygger mycket på två artiklar Fredrik skrivit på Timbros Smedjan: timbro.se/smedjan/m-ar-ett-konservativt-parti-pa-villovagar/ timbro.se/smedjan/det-finns-mer-an-en-konservatism/ Prata Om Det är en podcast där olika åsikter kan mötas i långa, öppna diskussioner om aktuella samhällsfrågor. Samtal som rör sig utanför filterbubblor där alla argument kan prövas, till för alla politiska läger. Värd: Oscar Matti Ljud och produktion: Martin Ivar Johansson Manus & research: Oscar Matti

Stigermark går igenom varför konservatismen alltid faller kort. ✅Stöd vår kanal✅ Dela, gilla, kommentera och donera: ▶️SWISH: 076 58 04 607▶️PATREON: https://www.patreon.com/palaestramedia ▶️Bitcoin: 3LyviHpEvvg6fZ2XuC8xyRPUi2JE8pH1Gm▶️Paypal: paypal.me/jonasnilsson38✅Lyssna på Spreaker: https://www.spreaker.com/user/palaestramedia✅Få notifikationer via Telegram: https://t.me/palaestra✅Skriv upp Er på vårt nyhetsbrev på:Palaestramedia.comSocial Media: ✅ FACEBOOK: https://www.facebook.com/palaestramedia/✅ TWITTER: https://twitter.com/Jonas2Nilsson✅ INSTAGRAM: https://www.instagram.com/jonas.o.e.nilsson

Ronie Berggrens föreläsning om försvaret av konservativa principer i dagens Sverige inför Benjamin Disraeli-institutet i Skellefteå 25 maj 2019. ----------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: https://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

En klassbas för konservatism? by Markus och Malcom

Det är inte alls goda nyheter att Rättviseförmedlingen har lagt ned, tycker Blanche. Konservatismen är tillbaka i samhällsdebatten – även om ingen verkar förstå vad konservatism är – och så har miljösnobberiet nått nya höjder. Många är glada att Rättviseförmedlingen lagt ned, men Smedjanpodden kan meddela att det inte finns någon anledning att korka upp champagnen. Orsaken till att den lägger ned är inte att den givit upp, utan att dess ideologi fått så stort genomslag att själva lobbyorganisationen blivit överflödig. Konservatismen har åter dykt upp i samhällsdebatten, men få verkar förstå konceptet. I stället tror många att konservatism är en motsats till liberalism, som om liberalkonservatismen över huvud taget inte existerade. Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn reder ut begreppen. Slutligen talar vi om eliter – dels eliterna i politiken och de som förespråkar expertstyre över folkstyre, dels samhällseliterna och deras besynnerliga inställning till miljön. Samtidigt som de själva gärna flyger kors och tvärs över jordklotet, verkar de vilja göra det för dyrt eller svårt för vanligt folk att följa efter. Varför lyckas miljöaktivister alltid göra sig så osympatiska?

I första avsnittet av Lyckliga gatan introducerar Agnes och Sofia boken För oss kvinnor från 1958 och tittar på beskrivningen av det moderna livet, viljan att vara vacker, måttlighet, charm och personlighet. Dessutom analyseras kulturminister Amanda Linds frisyr, Ann Heberleins stil, andra identitetsmarkörer samt även relationskonflikter som resultat av överlappande roller. Gillar du det du hör så Swisha en slant till 0709555659. Det första vi ska köpa är ljudutrustning till Agnes, så hon slipper använda laptopmikrofonen.

Två nordiska tjejer blir halshuggna på hiking i Nordafrika. SD är inte längre fascister till Arnstads stora förvåning, utan SD är Radikal-Konservativa. Klimatrörelsen är en religös sekt. Julklapp kan Swishas till ▶️: 076 58 04 607Stöd Palaestra Medias nya dokumentärsatsning Det Könlösa Samhället på: www.palaestramedia.com

I spåret av huskvinnedebatten och Jordan Petersons frammarsch tar Salong Marx upp temat konservatism och antifeminism. Till kvällen har vi bjudit in: - Jenny Gunnarson Payne från Södertörns högskola som ger oss en bakgrund till anti-genusmobiliseringen, dvs. om den konspiratoriska idén som används i högerpopulistiska/högerextrema grupperingar. - Magnus Hörnqvist från Stockholms universitet talar utifrån sin forskning om lusten att straffa, om grymhetens njutning och åskådarnas tillfredställelse. - Nathan Hamelberg, arbetar som metodutvecklare i MÄN:s, ROK:s och Unizons våldsförebyggande projekt Machofabriken samt frilansskribent. Bakgrunden till temat är CMS intresse att ta sig an relationen mellan konformism, konservatism och fascism. Hur har konformismen och fascismen samspelat genom historien? Hur förstår vi begäret av det nykonservativa och det konforma? Är det uppsökande av trygghet i nyliberalismen fragmentisering av livsvillkoren som driver fram dessa tendenser eller framstår dessa exempel som subversiva, som ett uppror i en så kallad ”PK”-tid? Hur ska vi i vänstern formulera motstrategier när konservativa och liberal-auktoritära är på frammarsch. Huskvinnan framhålls som en farlig lockelse, Jordan Peterson är slutsåld på sin världsturné och Alexander Bard följs av intresse av stora grupper unga män. Samtidigt som fascismen föder ett begär av inordnande, tenderar behovet av ”trygghet” att göda fascistiska hållningar gentemot det som bryter normen. I sitt tomma och ensamma sökande efter normalitet under Mussolini diktatur – men även efter dess fall – är huvudpersonen i Il Conformista av Bertolucci (Fascisten, på svenska) beredd att offra både före detta lärare, fru och bästa vän inför döden. För att läsa mer om kvällens talare och CMS följ länkarna: https://www.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=sh_personal_profil_sv_251323 https://www.su.se/profiles/hornq-1.185258 http://www.cmsmarx.org

Elin och Tobias eftersnackar om vad konservatism är, Systembolaget, individens frihet och om införandet av Ikea Thuesday.

VARNING VARNING! LYSSNA PÅ DETTA AVSNITT PÅ EGEN RISK! Efter en inledning om misslyckandets funktion i det kapitalistiska samhället misslyckades vi helt med vår ansats att spela […]

Det inre partiet gräver ner sig i konservatismen utan att till en början vara ense om vad det ens innebär. När partiet till slut landar i att konservatism, det är att "saker ska funka" är den naturliga slutsatsen att precis alla är och alltid har varit konservativa. Möjligen med undantag för knarkare och Lars Ohly, som verkar växla ideologi så fort det påverkar honom själv. Gillar du också att skratta åt vänsterpartister som får smaka på sin egen medicin? Maila oss på inrepartiet@sanningsministeriet.com. Bli en registrerad tankebrottsling på https://www.patreon.com/SanMin.

Viktigaste länkarna. I övrigt googla runt. LOs lönerapport: http://www.lo.se/start/lo_fakta/lonerapport_ar_2017 Arbetets rapport/finansdepartementet: https://arbetet.se/2017/10/09/klyftorna-minskar-knappt-alls/ SCB: http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-inkomstfordelning/inkomster-och-skatter/pong/publikationer/inkomstrapport-2015--individer-och-hushall/ Demokratiutredningen: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2016/01/sou-20165/ Håkan och demokratin: https://www.di.se/nyheter/hakan-juholt-vi-haller-pa-att-avveckla-demokratin/

John Björkman, docent vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet, ringar in konservatismens innebörd genom en genomgång av dess ursprung och historia, några centralgestalter, principer, människosyn, samhällsvision och kritik den bemött.

I Filosofiska rummet Utblick ger David Sidorsky, filosofiprofessor på Columbia-universitetet i New York, sin bild av amerikansk konservatism. Ett program av Thomas Lunderquist, Lokatt Media.

Filosofiska rummet Utblick 110123 Amerikansk konservatism Hela intervjun med David Sidorsky på engelska. Av Thomas Lunderquist, Lokatt Media.

Konservatismen marscherar tillbaka in i politiken och kulturen. Allt är inte politik!, och Allt är inte sociala konstruktioner!, står det på ett par av den nya konservatismens tänkbara fanor - om det inte är en självmotsägelse att tala om ny konservatism? Konservatism, ny eller gammal, är samtalsämnet i veckans Filosofiska rummet, i ett tredje samtal av fem om politiska ideologier. Chefen för tankesmedjan Timbros medieinstitut Roland Poirier Martinsson föreslår att den nya konservatismen innehåller attityden tolerans. Övriga gäster, tidningen Sydsvenskans kulturchef Rakel Chukri och debattredaktör Magnus Jiborn (tillika filosof) är inte lika övertygade. Programledaren heter Lars Mogensen, producenten Thomas Lunderquist. Denna upplaga av Filosofiska rummet har producerats för Sveriges Radio av Lokatt Media i Malmö.

Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an de tre stora politiska ideologierna - konservatism, liberalism och socialism. Vi går igenom vad en ideologi är, vad som är typiskt för de tre stora och vilken betydelse de har idag.