Podcast appearances and mentions of lars anders johansson

Ombyggnation och förändrad stadsplanering rör ofta upp känslor. Hur mycket ska vi följa med i tidens arkitekttrender? Hur mycket kan man blanda gammalt och nytt? Och hur bygger vi för att människor ska må så bra som möjligt? Det samtalar vi om i veckans Hotspot.Gäst i programmet är Lars Anders Johansson‚ som är journalist, författare och musiker.Programledare är Per Ewert.Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: https://prova.varldenidag.se

Veckopanelen med Silvia Kakembo, Emil Källström och Lars Anders Johansson under ledning av Staffan Dopping. Sverige har blivit medlem av Nato. Hör alla historiens vingslag?. Statsminister Ulf Kristersson höll tal till nationen från ambassaden i Washington. Sluter vi nu alla upp bakom Natoflaggan? Och vad innebär veckans Säpotillslag mot misstänkta våldsbejakande islamister i Tyresö?

Veckopanelen med Silvia Kakembo, Emil Källström och Lars Anders Johansson under ledning av Staffan Dopping. Sverige har blivit medlem av Nato. Hör alla historiens vingslag?. Statsminister Ulf Kristersson höll tal till nationen från ambassaden i Washington. Sluter vi nu alla upp bakom Natoflaggan? Och vad innebär veckans Säpotillslag mot misstänkta våldsbejakande islamister i Tyresö?

När kulturpolitiken utmanas från höger framställs förändringarna som radikala och ideologiskt motiverade. Men den rådande svenska kulturpolitiken är också en i högsta grad ideologisk konstruktion som utgjorde en radikal förändring när den infördes. Lars Anders Johansson, författare till Att dansa efter maktens pipa, diskuterar de ideologiska alternativen i kulturpolitiken i ett samtal med Andreas Johansson Heinö 

25 oktober. Vad är egentligen kulturpolitik och vad är den bra för? Lars Anders Johansson, författare till boken ”Att dansa efter maktens pipa” och PJ Anders Linder, chefredaktör på Axess, diskuterar relationen mellan staten och kulturen med Andreas Ericson.

Hösten startade med kulturbråk i Norrköping och med att Nationalmuseum hotade med att flytta från huvudstaden om de inte fick mer stöd. Kulturpolitik kan inte bli konkretare än så. Men få politikområden är så stagnerade som kulturens, oavsett regeringens politiska färg. Vi talar om hur kultur bäst finansieras för att bevara sitt oberoende och om vem den där föraktade kultureliten egentligen är. Gäster: Lars Anders Johansson aktuell med en nyutgåva av sin bok om Sveriges kulturpolitik sedan Gustav Vasas tid och Torbjörn Elensky, författare och skribent. Programledare: Nina Solomin.

"Om Donalt Trump gillar sekelskrifte kan ingen annan gilla det och i Sverige är det SD som har den rollen." Arkitektur och stadsbyggnad är föremål för en het debatt – rentav ett kulturkrig. Trots att många människor gillar historiska stilar med krusiduller är det sällan så det byggs. Vi reder ut varför huskropparna i miljonprogrammen uppfattas som omysiga, om arkitekter utbildas till att vara för mycket solospelare och huruvida utseende och skönhet är viktigt för att människor ska må bra i sin boendemiljö. Dessutom: Politisk spaning om Socialdemokraternas lotteri - handlar allt om att SD vill tvåla till sin främsta konkurrent? Gäster: Lars Anders Johansson, skribent mm som bevakar arkitektur för Fokus, Kerstin Barup, arkitekt och Johan Hakelius, politisk chefredaktör på Fokus. Programledare Nina Solomin.

Det rasar en intensiv debatt om ful och vacker arkitektur, och allt fler politiker vill lägga sig i den. Andreas Ericson diskuterar med Henrik Nerlund, Stockholms skönhetsråd, Kajsa Söderström, byggnadsingenjör och Lars Anders Johansson, journalist.

Detta avsnitt inspelades på Young Leaders Academy på Skokloster av Tankesmedjan Oikos i samarbete med New Direction och Konservativa Förbundet. Malcom intervjuar Lars Anders Johansson om ideologiers estetik i Sverige och i världen. Lars Anders Johansson är författare, musiker, poet, journalist, debattör och samhällsanalytiker. Han har givit ut ett antal skivor och diktsamlingar och har bland annat varit kulturredaktör för Svensk Tidskrift och chefredaktör för tidskriften Smedjan. Om du vill få uppdateringar från Oikos via email, signa upp på: www.oikos.se En podcast av Malcom Kyeyune och Arvid Hallén, Tankesmedjan Oikos. Vill du vara med och stötta Oikos-Podden? Stöd Oikos via Swish på 1234850186 Stöd Oikos via kort, bankgiro och PayPal på www.oikos.se/donera --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/tankesmedjan-oikos/message

Myndigheten för kulturanalys kom tidigare i år med en rapport om konsten och politiken i Sverige. Med denna som utgångspunkt pratar vi i veckans Hotspot bland annat om det antropologiska kulturbegreppet, hegemoni och August Strindbergs roll i det så kallade kulturkriget. Gäster i programmet är Lars Anders Johansson, musiker och journalist, och Johan Sundeen, universitetslektor och docent i idéhistoria.

Lars Anders Johansson är gävlepunkaren som blev liberal trubadur, journalist och debattör. Han är nu aktuell med boken Villaboendets idéer. Det blir ett samtal om hur synen på bostäder har utvecklats historiskt i Sverige, om fastighetsskatt och mycket annat.

Ska nya byggnader vara samtida eller igenkännliga från äldre tiders bebyggelse? Författaren och journalisten Lars Anders Johansson vill uppmärksamma oss på den mångfald som traditionen erbjuder. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den första november 1903 tändes lanterninen i Tjärvens fyr för första gången. Fyren ligger på ett ensligt skär i yttersta havsbandet i Stockholms norra skärgård. Tjärven är angöringsfyr för Furusundsleden in mot Stockholm. Skäret är bara 200 meter långt och 100 meter brett och dess högsta punkt höjer sig endast sex meter över havsytan. Vid hårt väder sköljer havet över hela klippan och där finns varken träd eller buskar. Endast ett rikt fågelliv. Där går inte ens att förtöja med båt och landstigning är endast möjlig när vädret är lugnt. Att bygga en fyr på en så gudsförgäten plats var ett komplicerat företag och bygget föregicks av intensiva diskussioner. Efter ett antal grundstötningar och skeppsbrott i vattnen runt Tjärven och Söderarm beslutades dock  att göra den lilla klippan till en fyrplats, då den tidigare angöringsfyren Söderarm befunnits otillräcklig och dessutom saknade mistlur. Det mest anmärkningsvärda med Tjärvens fyr är dock inte den svårtillgängliga placeringen, utan den ambitiösa gestaltningen. Arkitekten John Höjer valde nämligen att utforma fyren som en medeltida borg, med krenelerade bröstvärn, burspråk, torn och rundade fönster. Detta trots att byggnaden endast skulle beskådas av sjöfarare på avstånd, och av den stackars fyrpersonalen från Söderarm, som turades om att bemanna Tjärven i tvåveckorsperioder. Det fantasieggande sagoslottet som reste sig ur havet väckte diktaren Gunnar Ekelöfs intresse. I diktsamlingen Köp den blindes sång från 1938 finner man dikten Tjärven, där Ekelöf frågar: Vem flyttade slottet hit och satte det på ett ödsligt skär? Vem tog det ur öknen, djinn eller ande, vem bor i de hundra gemaken, nymf eller fe? Vem flyger i fjäderhamn dit, vem stiger dit upp ur de svartblanka vatten? 1956 renoverades Tjärvens fyr. Vid det laget hade de historiserande stilarna kommit ur modet till förmån för den strama funktionalismen. Dekorationerna skalades bort och fasaden kläddes med tidstypiska eternitplattor, vilket ansågs vara framtidens material. Mig veterligt har ingen diktare skaldat om den eternitklädda kuben, men skräckförfattaren John Ajvide Lindqvist har förlagt en berättelse om zombier till den lilla ön. Den medeltidsinspirerade sagoarkitekturen var av ett slag som idag med största sannolikhet skulle avfärdats som pastisch av dem som anses företräda den goda smaken, å andra sidan var den på många sätt typisk för sin samtid, som excellerade i arkitekturhistoriska referenser, om än kanske inte så ofta  i fyrsammanhang. Byggandet kring det förra sekelskiftet präglades av en hämningslös entusiasm inför arkitekturhistorien. Stilar ur det förflutna blandades hej vilt, men skapade tillsammans en helhet som vunnit uppskattning av eftervärlden. Till Sveriges och Stockholms lycka sammanföll denna eklektiska tidsålder med Stockholms mest expansiva fas. Medan de funktionalistiska pionjärerna ville klippa banden till historien ville de traditionella arkitekterna stärka dem. Mellan åren 1880 och 1890 bebyggdes 2000 tomter i Stockholms innerstad. Nästan hela den nuvarande stenstaden tillkom under detta decennium. I dag tycks de flesta vara överens om att resultatet blev lyckat. De lägenheter som uppfördes under denna period är de mest attraktiva i dag. Stenstadens popularitet är resultatet av god stadsplanering i kombination med god arkitektur. Denna typ av stadsbyggande skulle dominera fram till slutet av tjugotalet, då det utmanades av, och sedermera konkurrerades ut av, ett annat sätt att planera och bygga: funktionalismen. Skillnaden mellan den traditionella arkitekturen, eller arkitektur i klassisk tradition som den också kallas, och funktionalismen, är mer än en fråga om stil. Det var två helt skilda ideologiska paradigm som ställdes mot varandra. Arkitekturhistorien fram till funktionalismens genombrott är en historia av ständiga experiment. Lyckade grepp kopierades, misslyckade grepp förkastades. Därför är den traditionella arkitekturen paradoxalt nog ofta mer funktionell än den funktionalistiska, eftersom de senare förkastade den nedärvda kunskapen från föregångarna. Medan de funktionalistiska pionjärerna ville klippa banden till historien ville de traditionella arkitekterna stärka dem. Det gällde inte bara den specifika platsens historia, utan arkitekturhistorien i största allmänhet. Det finns en lekfullhet i stilvalen kring förra sekelskiftet som gav oväntade resultat. På Strandvägen i Stockholm samsas en rad historiska stilar i vad som likväl bildar en sammanhängande helhet. Ett talande exempel är Bünsowska huset, till vars utformning arkitekten Isak Gustaf Clason inspirerades av de renässansslott som han sett på resa i Loiredalen. Arkitekturen i klassisk tradition skiljer sig också från den modernistiska i synen på skönhet. De traditionella arkitekterna ville bygga vackert, och lutade sig därvid på den samlade erfarenheten ur arkitekturhistorien. Trots att skönhet är ett ämne som debatterats sedan antiken är det inte ovanligt att den samlade kunskapen på området avfärdas med relativiserande slagord som att skönheten ligger i betraktarens öga. Därför tenderar försvarare av klassisk arkitektur lämna de teoretiska resonemangen därhän och istället hänvisa till opinionsmätningar och attitydundersökningar som visar att människor alltjämt föredrar traditionell arkitektur. Men skönhet är inte en helt och hållet subjektiv fråga. Redan Pythagoras kunde till exempel på 500-talet före Kristus konstatera det gyllene snittets betydelse för vår upplevelse av harmoni. Den traditionella arkitekturen är en flera tusen år gammal experimentverkstad där denna typ av insikter empiriskt prövats. Opinionsmätningar bekräftar empirin. Modernisternas motstånd mot historiserande arkitektur springer ur Sigfried Giedions idé om stadens årsringar, att varje byggnad måste spegla sin tillkomsttid. De flesta skulle nog säga att de historiskt inspirerade byggnaderna på Strandvägen speglar sin tid i lika hög grad som de brutalistiska byggnaderna runt Brunkebergs torg. Det som ansågs vackert för hundra år sedan anses fortfarande vackert. Att verka i en tradition är inte att vilja vrida klockan tillbaka eller att vilja förvandla staden till ett museum. En tradition är en organisk process av ständigt framåtskridande. Den som kontrasterar det sena 1800-talets mångfald inom arkitekturen mot efterkrigstidens bedövande likriktning blir varse hur begränsad den blir som vill bryta med traditionen och klippa banden till historien. Sverige kring förra sekelskiftet var ett mycket fattigare land än Sverige idag. Att bygga hus var både dyrare och mer komplicerat. Ändå lades så mycket mer vikt vid byggnaders utformning och estetik än idag. Det sena 1800-talets industrilokaler, som Kvarnen Tre Kronor eller Münchenbryggeriet är idag uppskattade märkesbyggnader. Ingen möda sparades när nya byggnader skulle utformas. Inte ens om de låg på ett avlägset skär i Ålands hav. Historien tog inte slut, vare sig med modernismen eller det kalla kriget. Människors upplevelse och behov av skönhet försvann inte med industrialiseringen. Det som ansågs vackert för hundra år sedan anses fortfarande vackert. I dag befinner vi oss på ungefär lika långt avstånd från den historiserande sekelskiftesarkitekturen som från funktionalismens genombrott. Vi kan välja om vi vill vara en civilisation som reser riddarborgar ur havet, eller en som klär dem i eternit. Lars Anders Johansson

Moderna museet är inte intresserade av att ta in Lars Vilks verk "Profeten Muhammed som rondellhund" i sina samlingar. Det är inte ett tillräckligt konstnärligt intressant verk, enligt Moderna museets chef Gitte Ørskou. Men på vilket sätt är det ett ointressant verk? Och går det att se på verket på andra sätt? Samtal med Fredrik Liew, chef för Moderna Museets intendenter och en av de som beslutar om vilka verk som ska tas in i samlingen, samt Mårten Arndtzén, P1 Kulturs konstkritiker. MED LEWERENTZ GENOM LIVET OCH DÖDEN Han har kallats livets och dödens arkitekt kanske mest känd för sina kyrkor och begravningsplatser, Sigurd Lewerentz. Just nu visar Arkdes en utställning om den svenska arkitektens liv och värv. Samtal med vår kritiker Cecilia Blomberg och arkitekten och kritikern Tomas Lauri. HAR MUSIKALEN FÅTT EN NY PUBLIK? I helgen var det premiär på Göteborgsoperan för musikalen Kärlek skonar ingen, baserad popartisten Håkan Hellströms låtar; samtidigt var det på Helsingborgs stadsteater premiär för rockgruppen Bob hunds nyskrivna musikal och om några veckor har musikalen "Noice rockmusikalen" premiär. Detta får P1 Kultur att ställa frågan: Har musikalen fått en ny publik? Samtal med vår musikkritiker Viveca Bladh. ESSÄ: SLOTTET SOM RESTE SIG UR HAVET OCH KLÄDDES I ETERNIT Ska nya byggnader vara samtida eller igenkännliga från äldre tiders bebyggelse? Författaren och journalisten Lars Anders Johansson vill i dagens essä uppmärksamma oss på den mångfald som traditionen erbjuder. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Kommunerna har tillräckligt med mark för att bygga de bostäder människor efterfrågar och de borde frigöra fler tomter för småhus per automatik på löpande basis. Det menar Lars Anders Johansson, aktuell med boken Villaboendets idéer där han bland annat förklarar varför trädgårdsstäder är bättre för människor och för miljön. Han dissekerar dessutom myten om förtätning och beskriver kommunpolitikernas viktiga roll. Stefan Attefall kommenterar. Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Stationsbyte, i vilket Jesper och Erik tar ut kompassriktningen och diskuterar Lars Anders Johansson artikel Det långa kulturkriget.

Lars Anders och Elin pratat om frihet. Kulturkrig, politik, historia och vad hållbart byggande är.

Lars Anders Johansson driver, tillsammans med Blanche Sande, Kompasspodden - en frihetlig vägvisare. Vi pratar om vad frihet egentligen är och hur man skall uppnå den. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lars Anders Johansson är skribent och musiker. Han menar att skattefrihet är en bättre lösning än bidrag för konstnärer. Vad är egentligen bästa sättet för kulturen att vara fri?

2 september. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras hur verkligheten rånade svenskens trygghetskänsla. Med Ivar Arpi. Som gäster deltar Catarina Kärkkäinen och Lars Anders Johansson.

Anna-Karin Wyndhamn är pedagog, författare och debattör och har tillsammans med ledarskribenten Ivar Arpi skrivit boken Genusdoktrinen, om hur identitetspolitisk ideologi har fått stort inflytande vid svenska lärosäten. Vad är genusdoktrinen och vad har den fått för konsekvenser?  Med Blanche Sande och Lars Anders Johansson. Turn on, tune in, freak out!

Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=bw_Y8uUDyXMKvällens huvudämnen:- Det mångkulturella misslyckandet - vems är ansvaret?Med utgångspunkt i dödsskjutningen av en 12-årig flicka diskuterar vi vem som bär ansvaret för att Sverige blivit ett mångkulturellt helvete, och vikten av att just ta ansvar för sin egen roll i detta, istället för att skylla ifrån sig.- Corona, hyckleriet och källkritikenMassiva demonstrationer i Berlin mot coronapolitiken, något som får politiker att gå i taket. Vi skärskådar hyckleriet, men vi måste återigen konstatera att "vår sida" behöver jobba med källkritiken. Dessutom; hur går det för viruset egentligen? Vilka tjänar på det, vilka förlorar - och varför stämmer mediebilden så sällan överens med den faktiska statistiken?- Kommer det en ny grön våg?Lars Anders Johansson spår i en text en ny grön våg i spåren av coronapandemin, där allt fler vill bort från städerna och ut från landet. Är detta verkligen på gång, eller vill de flesta faktiskt ha stadens bekvämligheter och snabba kickar? Om så är fallet; hur kan städerna bli mer attraktiva och mindre själadödande? Deltagare: Dan Eriksson, Magnus Söderman, Björn BjörkqvistSkaffa Svegot Plus och ta del av alla våra podcasts på https://www.svegot.se/plus

Kompasspodden är här! I en tid när många tycks ha tappat bort sin principiella och ideologiska kompass lanserar Sveriges frihetligaste podduo, Blanche Sande och Lars Anders Johansson, vår nya podd. Lars Anders Johansson är författare, musiker och journalist. Blanche Sande är frilansskribent. Efter en tids uppehåll är vi tillbaka med en ny, frihetlig podcast. Kompasspodden kommer att hålla stadig kurs i en tid när politiker, partier och opinionsbildare tycks ha förlorat både riktning och styrfart. Turn on, tune in, freak out!

5 mars. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras konservatismen. Med Ivar Arpi. Som gäster deltar Lars Anders Johansson och Dick Erixon. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

This talk was given in support of Yaron's book tour for Free Market Revolution under the title Free Market Revolution. How do we stop the state from continuing to grow? According to Yaron, the answer is found in the writings and philosophy of Ayn Rand. In his book Free Market Revolution, Brook argues that the reason for government intervention to increase is a set of prevailing and deeply rooted cultural ideas - specifically moral ideas.participants:Yaron BrookDr. Brook, along with Don Watkins, author of the US best-seller Free Market Revolution: How Ayn Rand's Ideas Can End Big Government, and hosts "The Yaron Brook Show," a live podcast on YouTube and Spreaker. Björn HasselgrenBjörn Hasselgren is a senior fellow at Timbro and a PhD in technology at KTH, where he conducts research on efficiency in the public sector, not least in the area of ​​infrastructure. He has a background at Sveriges Riksbank and at the accounting and consulting firm KPMG.The conversation is moderated by Lars Anders Johansson, editor and responsible for cultural issues at Timbro.Recorded on April 23, 2015 in Stockholm Sweden and hosted by TIMBRO.Like what you hear? Become a sponsor member, get exclusive content and support the creation of more videos like this at https://www.yaronbrookshow.com/support/, Subscribestar https://www.subscribestar.com/yaronbrookshow or direct through PayPal: paypal.me/YaronBrookShow.Want more? Tune in to the Yaron Brook Show on YouTube (https://www.youtube.com/ybrook). Continue the discussions anywhere on-line after show time using #YaronBrookShow. Connect with Yaron via Tweet @YaronBrook or follow him on Facebook @ybrook and YouTube (/YaronBrook).Want to learn more about Objectivism? Check out ARI at https://ari.aynrand.org.

Hur skiljer man svenska traditioner från andra? Är luciafirandet hotat? Är det sekulära Sverige egentligen bara en illusion? I veckans avsnitt talar Smedjans redaktörer Blanche Sande och Lars Anders Johansson med folklivsforskaren och rabbinen Dan Korn om svensk kultur och sekularism. Vi hinner även avhandla liberalismens kluvna inställning till religionsfrihet – ska man vara fri att utöva sin religion, eller fri från religion? – och Sverigedemokraternas inställning till kulturarvet. Turn on, tune in, freak out!

Varje dag fram till julafton bjuder vi dig på en ny lucka med en spännande röst. Lucka 11: Lars Anders Johansson, journalist och trubadur.

I veckans avsnitt rastar Blanche Sande och Lars Anders Johansson varsin gammal käpphäst: förmynderi och kulturpolitik. Andelen cigaretter som inte är beskattade i Sverige ökar på den svenska marknaden. Att fler föredrar att ta med cigaretter hem från semestern eller köpa smuggelcigaretter och piratkopior är inte konstigt med tanke på den svenska tobakspolitiken, men konsekvenserna blir allvarliga. Och det är besvärligt att vara frihetlig i kulturpolitiken, eftersom folk ofta utgår ifrån att det man inte vill skattefinansiera vill man inte ha över huvud taget. I stället behöver borgerliga och frihetliga röster bli bättre på att lyfta fram de positiva effekterna av ett kulturliv som står fritt från politisk styrning Turn on, tune in, freak out!

I veckans avsnitt diskuterar Blanche Sande och Lars Anders Johansson den kraftigt ökande ungdomsbrottsligheten och hur Sveriges naiva syn på kriminella blir ännu värre när den kombineras med en naiv syn på barn och unga. Vi diskuterar även hur Socialdemokraternas problemformuleringsprivilegium entusiastiskt upprätthålls av liberaler och konservativa som reflexmässigt markerar mot varandra genom att inta en socialdemokratisk hållning. Det hjälper inte heller att Moderaterna blundar för, eller agerar i de rödgrönas intresse, i flera symbolfrågor utan att verka förstå hur viktiga de är för väljarna. Turn on, tune in, freak out!

I veckans avsnitt talar Lars Anders Johansson och Blanche Jarn om fotboll. Efter VM i damfotboll har krav höjts på lika lön för lika arbete inom fotbollsvärlden, något som ironiskt nog skulle innebära att klyftorna ökar. Inom VM får damlagen ut mycket mer prispengar än herrlagen i förhållande till hur mycket pengar de drar in till Fifa. Tyvärr visar det sig att Zlatan förstår fotboll ur ett marknadsekonomiskt perspektiv bättre än ledande moderater. Rapparen ASAP Rocky har givit upphov till en debatt om när det är rätt att ge andra stryk. Problemet är att det egentligen borde vara två debatter: En om vad som är juridiskt försvarbart och en om vad som är moraliskt försvarbart. De båda tenderar nämligen att skilja sig åt. Slutligen varnar vi för Allmänna arvsfonden, som inte bara tar ens pengar om man dör utan arvingar, utan även tjänar miljoner på ädelmetaller som finns kvar i askan efter kremerade människor. Vill du slippa bli gravplundrad av bidragsindustrin – låt bli att kremera dig.

10 juli. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras rätten till nödvärn.Med Catarina Kärkkäinen. Som gäster deltar Caspian Rehbinder, Lars Anders Johansson och Olof Ehrenkrona. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt diskuterar Lars Anders Johansson och Blanche Jarn återuppbyggnaden av Pariskyrkan Notre Dames spira. En arkitekturtävling har utlysts och med tanke på den samtida arkitekturstilen finns det anledning att oroa sig om man värnar kulturarvet. Vetenskapsbaserad politik låter bra, men även om politik behöver ha verklighetsförankring innebär det inte att ideologin inte spelar roll. Och även de som förespråkar vetenskapsbaserad politik tar ställning ideologiskt när de sätter upp mål för politiken och bedömer vilka medel som är acceptabla för att nå dit – de försöker bara låtsas som att deras egna åsikter är vetenskap. Vi talar även om hur gnälliga grannar tvingar kulturetablissemang efter kulturetablissemang att stänga. Den som väljer att bosätta sig vid en pub med sena öppettider eller en hårt trafikerad väg får leva med ljudvolymen eller flytta, precis som den som väljer att sätta sig på en uteservering behöver lära sig leva med att ägaren ibland tillåter rökning. Turn on, tune in, freak out!

I veckans avsnitt av Smedjanpodden diskuterar Lars Anders Johansson och Blanche Jarn återuppbyggnaden av Notre Dame. Såväl miljardärer som ”ekonomiskt normalbegåvade personer” har bidragit med stora summor, och medan de flesta ställer sig positiva till detta finns en liten orimlig grupp som inte tycker man ska skänka pengar till återuppbyggnaden av kulturskatter när det finns personer som svälter. I själva verket handlar motståndet mot donationerna om att den som vill att staten ska styra allt ogärna ser att statens makt utmanas av civilsamhället. Vi talar om den akademiska utbildningens status, och vad den akademiska utbildningens expansion gör med de mindre högutbildades status i samhället. Idén att göra utbildningar akademiska för att höja deras status har nämligen en baksida: statusökningen sker på bekostnad av dem som satsat på arbetslivserfarenhet i stället. Liberalerna riskerar att åka ur Europaparlamentet, kanske som en konsekvens av sin extrema hållning i EU-frågor. Och på tal om underhållning har Life of Brian 40-årsjubileum i år, men medan filmen har åldrats väl verkar inte samtiden ha gjort det – antalet frågor man får skämta om har krympt betänkligt. Turn on, tune in, freak out!  

I veckans avsnitt av Smedjanpodden diskuterar Lars Anders Johansson och Blanche Jarn problemet med den obligatoriska pappamånad som alla EU-länder tvingas införa. Även om Sverige redan har fler pappamånader, gör EU:s beslut att den redan impopulära kvoteringen blir ännu svårare att bli av med i framtiden. Och så ska både staten och EU helst sluta lägga sig i hur föräldrar fördelar sin föräldraledighet. Lars Anders har varit på ett heldagsseminarium om moderat idéutveckling, och Moderaterna lägger mycket energi på att finna sig själva rent ideologiskt – men finns inte idéerna redan där sedan länge? Partiets nya integrationskommission är ett tydligt exempel. För tio år sedan presenterade en arbetsgrupp (som bland annat leddes av Ulf Kristersson) förslag som är lika aktuella i dag. Slutligen har vi återigen fått anledning att diskutera straffskatter på konsumtionsvaror politiker ogillar. En norsk utredning har visat att den sockerskatt som chockhöjdes förra årsskiftet var ett misslyckande. Frågan är bara om det verkligen är omsorg om medborgarnas hälsotillstånd som ligger bakom förmynderipolitiken, eller om politiker har andra motiv bakom den så kallade folkhälsopolitiken. Turn on, tune in, freak out!

I veckans avsnitt diskuterar Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn regeringens och dess stödpartiers 73-punktsprogram. Timbro har lanserat en reformbevakare, där den intresserade allmänheten i realtid kan följa hur det går med de reformer som har utlovats. Smedjan önskar stödpartierna all lycka till med att få regeringen att hålla sina löften. Vi går igenom trygghetsfrågan och dess koppling till stadsplanering. Medan stadsdelsnämnden i Skarpnäck hoppas på att markera mot otrygghet och annat negativt genom att plantera ett kärleksträd i Kärrtorp, riskerar vi att på sikt få se en utveckling där stadskärnorna blir allt otryggare och medelklassen söker sig så långt ut den bara kan. Slutligen går vi igenom varför det är en usel idé att Sverige ska vara värd för vinter-OS 2026. I princip är det ett dyrt och dumt försök att för hundrade gången lansera Sverige som en moralisk supermakt, något Sverige hittills har lyckats påfallande dåligt med. Turn on, tune in, freak out!

I veckans avsnitt diskuterar Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn brandkårens värdegrund, och förklarar varför det är dåligt när en organisation som gör skillnad mellan liv och död börjar prioritera identitetspolitik högre än kompetens. Vi talar också om arkitekturdebatten apropå ett aktuellt reportage om Arkitekturupproret. Frustrationen många känner inför den modernistiska arkitekturhegemonin är visserligen begriplig, men det finns en gräns för hur raljant man kan vara utan att tappa anhängare. Bara en verklig underdog kommer undan med att skälla som en underdog. Därefter diskuterar vi Systembolagets dåliga utbud och frågar oss varför många ändå har så stort förtroende för bolaget. Orsaken är inte särskilt konstig: Förutom att Systembolaget inte har några konkurrenter har det dessutom skapat ett lukrativt utbyte med alkoholbranschens jättar, som gärna gör lite extra reklam för bolaget i utbyte mot enorma beställningar. Slutligen analyserar vi Kristdemokraternas succésiffror. Hur många av dem som i dag skulle rösta på KD kommer göra det 2022, vad är det som lockar människor till Kristdemokraterna nu – och hur stor skada innebär KD:s framgångar för Moderaterna? Dessutom slår vi Smedjanrekord i ordvitsar. Turn on, tune in, freak out!

Vad är egentligen skolans problem och vems fel är det? Är det egentligen särskilt stor skillnad mellan att vara ordningsvakt och lågstadielärare? Smedjans redaktion diskuterar skolpolitik med Rickard Dahlin, lågstadielärare och libertarian. När var det egentligen det fick fel i den svenska skolan? Och hur tar det sig uttryck i dag? Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn träffar libertarianen och lågstadieläraren Rickard Dahlin för att dissekera flumskolan och de politiska beslut som ledde fram till den. Vi hinner även avhandla skolan som integrationsverktyg, besvärliga föräldrar, betygsinflation, könsskillnader i skolan, och vilken nytta man har av att ha jobbat som utkastare på krogen när man skolar om sig för att bli lärare. Turn on, tune in, freak out!

Smedjan lanserar begreppet bidragsmoral, våldet eskalerar bortom de utsatta områdena, Försvarsmakten lägger för mycket energi på att uppnå ”rätt” könsbalans, och det är inte rimligt att sortera ut kultur för att man misstänker att upphovsmannen har agerat klandervärt. I veckans avsnitt diskuterar Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn vilka bidragsfuskare som är värre, borgerliga eller vänsterlutande. (Det är de borgerliga – ingen gillar en hycklare.) Vi talar även om de senaste våldsdåden och vad det får för effekter på samhället när laglydiga medborgare har mer anledning att vara rädda än kriminella. Försvarsmakten verkar fokusera alltmer på kön i förhållande till kompetens. Det är illa nog när bolagsstyrelser väljer, eller tvingas, prioritera ned kompetens, men när det gäller samhällsinstitutioner som när det kommer till kritan är livsavgörande är problemet långt mycket allvarligare. Slutligen försöker vi förklara de digitala bokbål som på sistone lett till att artister som misstänks ha agerat klandervärt får sina verk raderade från digitala plattformar. Oavsett om de är resultatet av mediedrev, Metoo eller den samtida deplattformiseringskulturen, är den viktigaste lärdomen att den som vill vara säker på att ha tillgång till böcker, filmer och musik helt enkelt får sätta ihop ett privat bibliotek. Turn on, tune in, freak out!

Västernorrland borde lämna sina rökare ifred, public service förmår inte skilja egna åsikter från fakta, och i en ny dokusåpa om prepping lyckas SVT sätta fingret på samhällets bristande krisberedskap. I veckans avsnitt diskuterar Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn Västernorrlands nya tobakspolicy, som är en påminnelse om varför liberala demokratier sätter upp gränser för vilken makt majoriteten ska tillåtas utöva över minoriteten. Blanche efterfrågar ökad solidaritet. Vi ger även SR praktiska tips för hur de skulle kunna omvandla ett tendentiöst inslag om jämställdhet (här i betydelsen ”lika utfall”) till en balanserad rapportering. Nu när vi alla tvingas betala för public service via skattesedeln riskerar missnöjet med SVT och SR att bli ännu större om de inte kommer ur sin filterbubbla. I syfte att själva vara balanserade ger vi dock SVT en del beröm för en ny dokusåpa om prepping, som väcker frågor om samhällets sårbarhet. Till exempel: Varför är borgerligheten så kluven i frågan om självförsörjning? Handlar det om att olika grader av prepping uppfattas som en kritik mot staten, eller som en kritik mot det moderna framåtskridandet och utvecklingen? Turn on, tune in, freak out!

Om inte den offentliga sektorn krymper avsevärt kommer aktivistiska tjänstemän att fortsätta vara ett problem. Alla i skyttegravskriget om liberalismen har fel. Och de optimister som hoppades att sociala medier skulle gynna det offentliga samtalet visade sig ha fel. I veckans avsnitt tar Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn på sig rollen som problemlösare. Först reder vi ut varför aktivister flockas till den offentliga sektorn och väljer att arbeta som tjänstemän. Lösningen är förstås att krympa den offentliga sektorn. Sedan analyserar vi dragkampen om begreppet ”liberalism” som återigen pågår för fullt. Här är problemet att det ideologiskt och idéhistoriskt inte finns en enda sann liberalism, utan en bred tanketradition. Ur det perspektivet blir det alltså meningslöst att sitta och dividera om vem som är liberal och inte. Däremot är det förstås partistrategiskt listigt att försöka få monopol på ett populärt begrepp. Apropå monopol har Facebook blivit för mäktigt för sitt eget bästa, i kombination med en slagsida åt vänster och en tendens att gynna deplattformisering. Tur att dess makt utgår från dess användare, och användarnas missnöje börjar märkas allt tydligare.

Alla från vänster till höger kastar ordet "hegemoni" omkring sig. Men vad betyder det egentligen? Elin Grelsson Almestad gräver i H-ordets historia. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Liberalernas trånga ensidiga hegemoni skapar mer problem än den löser, skriver socialistiska Internationalen medan Lars Anders Johansson, i  tankesmedjan Timbros nättidning Smedjan konstaterar att den svenska likhetskulturen syns i den  modernistiska hegemoni som varit rådande inom svensk arkitektur och stadsplanering sedan slutet av 1930-talet. I riksdagen råder en nyliberal hegemoni, förklarar Rättvisepartiet Socialisterna medan Mats Blomberg skriver i tidningen Fokus om hur borgarna 1976 lyckades bryta vänsterns hegemoni. Samtliga exempel är hämtade från ett par veckor i svenska medier. Hegemoni är ordet på allas läppar. Ja, i alla fall om man ser till hur det har spridit sig under de senaste decennierna från att främst ha hört hemma i universitetsmiljöer och akademiska diskussioner till att nu florera på allt från feministiskaworkshops till ledarsidor av alla politiska färger. En sökning i mediearkivet Retriever visar hur begreppet endast omnämndes ett fåtal gånger per år i dagspressen under 1990-talet för att sedan stadigt öka. Knappt ett par decennier in på tjugohundratalet förekom begreppet med marginal över 500 gånger per år i sportsammanhang, ledartexter och kulturanalyser. Det förekommer förstås också i publikationer som inte registreras i något mediearkiv, mer ljusskygga sajter som talar om etablissemangsmedias hegemoni. Ja, detta luddiga begrepp används av alla politiska läger och i skilda syften. Men vad betyder det egentligen? 2017 utkom historikern och sociologen Perry Anderson med boken The H-word som går till botten med hegemonins idéhistoria, utifrån en liknande iakttagelse kring begreppets utbredning. I snitt ges det ut en engelskspråkig titel i månaden med ordet hegemoni i. Anderson återvänder till begreppets ursprung grekiskans hegemonia som betyder ledning eller ledarskap. Härifrån kommer den geopolitiska betydelsen av hegemoni där en eller ett flertal svagare stater underkastar sig en starkare stat frivilligt, i syfte att erhålla internationellt erkännande, beskydd eller ekonomiskt bistånd. I Grekland var det Sparta och Aten som skapade sig hegemoniska särställningar där andra stater underkastade sig dem i utbyte mot beskydd. Aristoteles beskrev systemet som att de båda hegemoniska staterna i Grekland tog sin respektive styrandeform som standard och ålade dem på andra städer, i ett fall demokrati och i ett annat fall oligarki, fram tills att det hade blivit en fast vana hos befolkningen i resten av städerna att inte ens önska jämlikhet utan endast välja mellan att regera eller att uthärda underkastelsen. Ungefär så fungerar hegemoni, oavsett i vilket sammanhang den uppstår. Det verkar de flesta vara överens om. Hegemonin döljer med andra ord de politiska dimensionerna genom att få det att framstå som objektivt Efter Grekland och Aristoteles faller begreppet mer eller mindre i glömska fram till mitten av 1800-talet, då det återkommer i diskussioner och analyser kring Preussen och kejsardömets särställning innan det landar hos revolutionärerna i Ryssland. Här handlade det inte längre om relationen mellan stater, utan om relationen mellan klasser inom en och samma stat där Lenin använde sig av hegemoni som en fokuserad social strategi; att ena alla grupper som allierade under proletariatets diktatur, inte minst den stora majoriteten bönder. Det var också genom denna definition av hegemoni som den italienska kommunistledaren Antonio Gramsci kom i kontakt med begreppet under 1920-talet. 1926 dömdes Gramsci till 20 års fängelse av Mussolini-regimen och började under fängelsevistelsen att nedteckna sina tankar om samhället, totalt 29 anteckningsböcker där han bland annat utvecklade teorin kring kulturell hegemoni. Begreppet beskriver hur en styrande klass kan dominera genom kulturen i samhället dess vanor, beteenden, upplevelser och värderingar så att den styrande klassens sätt att leva och livsåskådning blir normerande och gör att det politiska, sociala och ekonomiska tillståndet i samhället framstår som naturligt och oundvikligt. Hegemonin döljer med andra ord de politiska dimensionerna genom att få det att framstå som objektivt. Det ska dröja till 1970-talet, långt efter Gramscis död, innan fängelseskrifterna trycks och sprids i både Italien och andra länder. Den kulturella hegemonin blir från och med då ett nyckelbegrepp för att beskriva nyliberalismen, borgerlighetens makt i samhället och hur kapitalismen närmast betraktas som en naturlag. Även inom genusvetenskapen plockas begreppet upp för att beskriva så kallad hegemonisk maskulinitet. De beteenden som den hegemoniska maskuliniteten innehar ses som naturliga, vanliga och positiva, men är också en idealbild som ingen kan leva upp till. Det närmaste män kan komma är delaktighet, det vill säga man delar den hegemoniska manlighetens ideal, även om man inte kan leva upp till den fullt ut. Genom att eftersträva hegemonin och på så vis stödja idealet, åtvinner männen de fördelar som den hegemoniska maskuliniteten tilldelas. I samband med #metoo aktualiserades den analysen, kring frågeställningar hur vissa beteenden kan ursäktas och till och med legitimeras.  Likaså återkommer begreppet i den återkommande frågan om en manlighet i kris. Vad sker med den enskilda mannen när hegemonin förändras från den starka, industriarbetande familjeförsörjaren till den emotionellt tillgängliga mannen vars partner tjänar mer? Vad händer med de män som känner sig vilsna och omsprungna, eftersom hegemonin kräver någonting annat av dem nu? Så vad talar vi egentligen om idag när vi talar om hegemoni? Den hegemoniska maskuliniteten, liksom den marxistiska kulturella hegemonin är bara några av de begrepp som ordet återkommer i. Hegemoni används också för att exempelvis att kritisera journalisters påstådda mörkning om invandringens effekter eller påvisa hur så kallad etablissemangsmedia vägrar berätta om chemtrails på himlen. Det är sannolikt en naturlig följd av ett samhälle som de senaste decennierna förvandlats till ett informations- och påverkanssamhälle, där alltfler röster vill göra sig hörda, liksom ett samhälle där tilltron till auktoriteter minskat och alla kan skapa sig sina egna sanningar. Hegemoni upprätthålls, enligt Gramsci, genom att de intellektuella på olika sätt företräder den styrande klassens intressen och förklarar sakernas tillstånd för undersåtarna på ett sådant sätt att de upplever de maktförhållanden som råder som självklara och därför självmant ger sitt samtycke till att låta sig styras. En formulering som idag lika gärna kunde vara hämtad från Flashback forum eller en antivaccinationssajt. Det finns ju i själva verket också något gott i att vissa hegemonier exempelvis hur vi talar om Förintelsen eller att vaccination gynnar både individ och folkhälsa faktiskt har etablerats. Samtidigt är andra hegemonier, som tron på evig utveckling på en jord med begränsade naturresurser, fortfarande starka fastän all forskning pekar på att vi är på väg mot en klimatkatastrof. Det finns med andra ord anledning att tro att såväl Aristoteles som Gramsci vänder sig i sina gravar när de ser hegemonibegreppets slängiga användning i alla former av svensk debatt, men det är ett symtom på tiden vi lever i. Makten är mer differentierad, rösterna är fler. Hegemoniordet är idag allas och samtidigt ingens alls. Elin Grelsson Almestad, författare och skribent   Litteratur Perry Anderson: The H-word. The Peripetetia of Hegemony. Verso, 2017. Raewyn Connell: Maskuliniteter. Översättning Åsa Lindén och Nils Sjödén. Daidalos, 2008. Antonio Gramsci: Selection From the Prison notebooks. Redaktör och översättare Qouintin Hoare och Geoffrey Nowell Smith. Lawrence and Wishart, 1971. Kristoffer Holt: Mediemisstro där ytterkanterna möts. Institutet för mediestudier, 2016. Dag Thorén: Mediakriget. Lunds universitet, 2015.

Skatteavdrag är inte ”bidrag för de rika”, det är inte synd om återvändande IS-terrorister, det är inte synd om stökiga elever som blir utslängda ur klassrummet, och om konst ska vara provocerande så är reklamen i tunnelbanan bättre konst än den vedertagna konsten. I veckans avsnitt reder Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn ut skillnaden mellan begreppen ”avdrag” och ”bidrag”. Det kan låta självklart, men ju längre ut på vänsterkanten man kommer, desto svårare verkar ibland skillnaden bli att förstå. Vi diskuterar även fallet med Shamima Begum, kvinnan som efter fyra år med IS vill återvända till Storbritannien. Sverige har enligt Säpo omkring 100 IS-terrorister som kan tänkas vilja återvända hem, samtidigt som vårt rättssystem redan är tungt belastat och vår lagstiftning orimligt mild. På temat svårlösliga samhällsproblem har den svenska skolan stora brister. Vi minns olika lärare vi haft, och konstaterar att de stränga lärare man avskydde i skolan är de lärare man i efterhand uppskattar mest. Det räcker dock inte att ha auktoritet – man måste backa upp den med bra ämneskunskaper, och där är det möjligt att den svenska skolans problem är ännu större. Slutligen tar vi oss an en populärkulturell fråga: Hur kommer det sig att lättklädda modeller provocerar mer än helnakna män på tunnelbanans väggar? Och om konst nu syftar till att provocera – är i så fall Lindex med sin reklam för underkläder bättre konstnärer än de faktiska konstnärerna?

Det är inte alls goda nyheter att Rättviseförmedlingen har lagt ned, tycker Blanche. Konservatismen är tillbaka i samhällsdebatten – även om ingen verkar förstå vad konservatism är – och så har miljösnobberiet nått nya höjder. Många är glada att Rättviseförmedlingen lagt ned, men Smedjanpodden kan meddela att det inte finns någon anledning att korka upp champagnen. Orsaken till att den lägger ned är inte att den givit upp, utan att dess ideologi fått så stort genomslag att själva lobbyorganisationen blivit överflödig. Konservatismen har åter dykt upp i samhällsdebatten, men få verkar förstå konceptet. I stället tror många att konservatism är en motsats till liberalism, som om liberalkonservatismen över huvud taget inte existerade. Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn reder ut begreppen. Slutligen talar vi om eliter – dels eliterna i politiken och de som förespråkar expertstyre över folkstyre, dels samhällseliterna och deras besynnerliga inställning till miljön. Samtidigt som de själva gärna flyger kors och tvärs över jordklotet, verkar de vilja göra det för dyrt eller svårt för vanligt folk att följa efter. Varför lyckas miljöaktivister alltid göra sig så osympatiska?

Vad får man skämta om, varför är högern roligare än vänstern, och vad är egentligen banjohögern? Smedjanpodden gästas av Martin Jacobson, satirtecknaren bakom I Fablernas Land, för att prata om stad-land-konflikten och politisk satir. Vilka komiker är det egentligen som slår uppåt, vad kännetecknar bra politisk satir, och finns det humor som tilltalar både högern och vänstern? Kan partipolitiskt engagerade personer vara roliga, och är centerhatet verkligen så hatiskt som det påstås? I veckans avsnitt av Smedjanpodden gästas Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn av I Fablernas Land-tecknaren Martin Jacobson för att prata om politisk satir, och dessutom om stad-land-konflikten: Håller vänstern på att försvagas på landsbygden, vad skulle Sverige utanför städerna behöva, och vad är egentligen banjohögern?

Entreprenörer både formar och speglar samhället de verkar i. I veckans avsnitt av Smedjanpodden berättar författaren Anders Johnson om de succéer, misslyckanden och fascinerande människoöden som har bidragit till att forma dagens Sverige. Vilka enskilda människor har betytt mest för Sverige genom sitt entreprenörskap? Vilka system får människor att bli bidragsentreprenörer i stället för vanliga företagare? Vem låg bakom det största företagsmisslyckandet i Sveriges historia, och när var det egentligen bäst att vara entreprenör i Sverige? (Ledtråd: Det var längesedan.) I veckans avsnitt får Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn besök av Anders Johnson, författare till boken Besvärliga människor: Svenska entreprenörer under 400 år, för att prata om de ofta förbisedda människorna bakom framgångarna och välståndet.

Mitt i alla nedslående spaningar inför 2019 och sammanfattningar av 2018 (otrygghet, identitetspolitik, förmynderi och så vidare) går det att identifiera några ljuspunkter. I Smedjanspoddens nyårsspecial går Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn igenom det gångna året, och vilka av dess nedslående trender som kommer att följa med oss in i 2019 (de flesta). Vi lyckas dock också hitta ett par ljuspunkter. Bland minskande respekt för individens självbestämmanderätt, ökande otrygghet, politikerförakt och alltmer institutionaliserad identitetspolitik identifierar vi en potentiell återkomst för en borgerlig livsstil och en saknad läsnorm.

Författaren och journalisten Bengt G Nilsson ger sitt perspektiv på Israel-Palestina-konflikten, Västsahara och den kulturrelativism som ofta präglar mötet med andra kulturer.Varför sitter hundratusentals människor fast i flyktingläger i Algeriet och runt Palestina? Är Nelson Mandelas helgongloria befogad? Vad är egentligen problemet med kulturrelativism, och hur har regeringen Löfven skött utrikespolitiken? I veckans avsnitt av Smedjanpodden får Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn sällskap av författaren och journalisten Bengt G Nilsson, som berättar om sina erfarenheter av resor i Afrika och Mellanöstern, och berättar varför han bytte sida i Israel-Palestina-frågan. Turn on, tune in, freak out!

I veckans avsnitt av Smedjanpodden träffar Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn den dynamiska sportskytten Pia Clerté. Clerté är flerfaldig svensk mästarinna i flera sportskyttegrenar och har i flera år engagerat sig i den offentliga debatten kring vapenlagstiftning och skytte. Trots att skytte är en stor folkrörelse i Sverige motarbetas det av såväl stat som kommuner. Skjutbanorna blir färre, trots att antalet skyttar ökar. Samtidigt vill utredarna gå ännu längre än vad EU:s nya vapendirektiv kräver för att skärpa reglerna kring legalt vapenägare. Dessutom obstruerar politiska aktivister på Polismyndigheten vid handläggningen av vapenlicenser. Trots att Sverige är ett av världens vapentätaste länder per capita är den offentliga debatten kring vapenägande av fördomar och känsloargument. Varför är det så och vad kan man göra åt det?

Miljörörelsens skuldbeläggande av dem som unnar sig flygresor och kött börjar bli tröttsam och kriminella borde inte få leva lyxliv på skattebetalarnas bekostnad. Den här veckan har kulturpolitiken dessutom blivit extra aktuell i samband med ett MUF-utspel och 300-årsdagen av Karl XII:s död. Miljörörelsen är både för asketisk för sitt eget bästa och för totalitär för andras bästa. Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn pratar om en rörelse som dels har börjat påminna lite väl mycket om puritanismen i sitt skuldbeläggande av dem som inte följer rörelsens normer, och dels flirtar lite väl mycket med diktaturer och totalitära ideologier för att det ska se bra ut. Vi pratar också om Malmö stads beslut att spendera 70 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar på ett företag som erbjuder yrkeskriminella lyxlägenheter. Varför skulle någon vilja betala skatt – eller vara laglydig – i ett system där brottslighet belönas? Slutligen är kulturpolitik, och framför allt kulturens finansiering, på agendan efter att Moderata ungdomsförbundet har gått ut med att de vill strypa all finansiering till kultursektorn och lägga ned public service. Och apropå kulturfinansiering är det i veckan 150 år sedan Karl XII-statyn i Kungsträdgården invigdes – en staty finansierad helt utan offentliga medel. Turn on, tune in, freak out!  

All reashopping är inte konsumtionshets, EU har ingen kontakt med folkopinionen, den ökande grova kriminaliteten riskerar att leda till allt fler grindsamhällen, och zombiefilmer och -serier är inte en helt oproblematisk genre. Och så har vi fortfarande ingen regering. I veckans avsnitt av Smedjanpodden tar sig Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn an black friday-rean. Är den ett utslag av osund konsumtionshets där människor köper en massa saker de inte behöver, eller är en rea ibland bara en rea? Vi kommer in på EU-kommissionen, som i ett försök att lägga örat mot marken har visat hur dålig koll den faktiskt har på EU-opinionen. Medan få vill se ett expanderande EU agerar unionen tvärtom – men är det byråkratiers inneboende expansionsvilja eller EU:s egen filterbubbla som ligger bakom den bristande verklighetskontakten? Vidare talar vi om grindsamhällen som ett symptom på det ökande problemet med våld i samhället. Rån och inbrott sprider sig även i vad man länge har tänkt på som trygga medelklassområden. Försöken att skydda sig, exempelvis med grindar och staket, provocerar dock. Slutligen går vi igenom den populära zombiegenren. Den är både ett uttryck för en identitetspolitiskt överkänslig populärkultur där det är så obekvämt att porträttera någon som ”den andre” att odöda får ta på sig rollen, och ett problem: ”Den andre” bör inte avhumaniseras utan vara någon man kan sympatisera med. Turn on, tune in, freak out!

De borgerliga partierna röstar alla för att omvandla licensavgiften till en public service-skatt, trygga rum verkar påfallande otrygga och trots handelskrig och ekonomiska sanktioner bryr sig folk fortfarande inte särskilt mycket om frihandel. Istället för en licensavgift, som man kan välja bort genom att inte äga en TV (eller säga att man inte äger en) röstade en stor majoritet i riksdagen i veckan för att göra public service skattefinansierat. Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn funderar över hur borgerligheten egentligen tänkte här – och vad skatten innebär för de ofrivilliga finansiärerna. Vidare diskuterar vi frihandel, en viktig frihetsfråga som få intresserar sig för. Är det kopplingen mellan frihandel och välstånd som är för abstrakt för att engagera, eller är frågan en sådan som först hamnar högt upp på dagordningen när frihandelsmotståndarna blir tillräckligt aktiva? Slutligen tar vi upp begreppet trygga rum, något som är tänkt att vara platser där alla kan känna sig trygga – men hur trygg är man egentligen när man inte får yttra åsikter som kan såra, kränka, provocera eller milt irritera någon annan? Turn on, tune in, freak out!

Är vi köpta av industrin? Kommer Smedjans åsikter från Svenskt Näringsliv eller våra egna huvuden? I veckan firade Timbro 40 år av frihetlig opinionsbildning. Men vad har tankesmedjan egentligen åstadkommit, och vilken vänsterskribent har blivit argast genom åren? I Smedjanpoddens tjugonionde avsnitt går Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn igenom Timbros historia med avstamp i Lars Anders bok Hatets och illviljans kolportörer.

Hur blev SSU Skåne hemvist för extremister? Är man diskriminerad om man tillfälligt måste ta av sig slöjan för att skriva högskoleprovet? Vem är egentligen privilegierad i det svenska samhället, och har man verkligen yttrandefrihet om det finns begränsningar för vad man får säga? I det tjugoåttonde avsnittet av Smedjanpodden diskuterar Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn fallet med kvinnan som behövde ta av sig slöjan för att visa att hon inte fuskade med hörsnäckor – blev hon inkluderad i eller exkluderad ur samhället? Sedan kommer vi in på Kvällspostens avslöjanden om SSU Skåne, och varför personer med antisemitiska, homofoba och odemokratiska uppfattningar väljer att söka sig just dit. Därefter tar vi oss an privilegiebegreppet. Vad är egentligen ett privilegium och vilka är de verkligt privilegierade i dagens samhälle? Slutligen diskuterar vi yttrandefriheten, som runt om i Europa blir allt svagare i takt med att andra rättigheter av mer tvivelaktig sort växer sig starkare. Turn on, tune in, freak out!

Vad ska man rösta på om man vill slippa Miljöpartiets politik? Varför utvisar Sverige kompetenta människor som försörjer sig själva men låter dömda våldtäktsmän stanna? Varför vill så många ha en stark regering, när en svag vore bättre för demokratin? Varför blir poliser upprörda när Kanada legaliserar bruket av cannabis? I det tjugosjunde avsnittet av Smedjanpodden diskuterar Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn maktskiftet i Stockholm, där den borgerliga alliansen har förhandlat bort några av sina viktigaste vallöften för att tillgodose Miljöpartiet. Strävan efter en stark majoritet ger marginella extrempartier ett oproportionerligt stort inflytande. På riksplanet har längtan efter en stabil majoritet lett till att Sverige ännu efter nästan två månader inte har någon regering.  Migrationsverkets beslut blir allt underligare. Nyligen meddelades att en sexåring skulle utvisas, trots att han hade morföräldrar i Sverige. Samtidigt får dömda gruppvåldtäktsmän stanna, av "humanitära skäl".Reaktionerna på Kanadas legalisering av cannabis har varit förvånansvärt positiva i den svenska debatten, förutom hos polisen, och Blanche har en teori om varför. Turn on, tune in, freak out!

Vad är en prepper och vad preppar han för? Anders Lundwall driver en av Sveriges största preppingbloggar, En Svensk Prepper, och har tidigare intervjuats för magasinet Smedjan. I veckans avsnitt gästar han Smejdans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn, för ett samtal om krisberedskap. Vad innebär det att vara beredd på det värsta? Vilka åtgärder bör en vanlig medborgare vidta för att förbättra sina egna förutsättningar vid en omfattadne samhällskris? Vilka fördomar finns om preppers och vilka är sanna?

I veckans avsnitt gästas Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson av gastronomen, kokboksförfattaren, arkivarien, egenföretagaren, tv-profilen och numera också artisten Edward Blom. Varför är svenskarna så förtjusta i att låta andra inskränka deras frihet? Varför skäms svenskar över att njuta? Hur kan Systembolaget vara så populärt när det är så dåligt? Hur kan ett statligt företag få använda medborgarnas pengar för att bedriva politisk propaganda? Dessa och många andra frågor avhandlas när Smedjanpodden gästas av en av landets frihetligaste och folkkäraste profiler.

Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn är tillbaka från Bokmässan i Göteborg och firar kanelbullens dag, till åminnelse av kampen mot löntagarfonderna. Hur kunde det gå så långt att Socialdemokraterna tillsammans med LO försökte socialisera det svenska näringslivet? Är dagens borgerlighet som grodan i vattnet som långsamt värms upp? Vidare diskuteras aktivistiska tjänstemän och det demokratiproblem de utgör, samt hur det kommer sig att nästan lika många blå kommuner som röda har höjt kommunalskatten den gångna mandatperioden. Turn on, tune in, freak out!

Martin Moraeus: Bonde och libertarian. Går det att vara lantbrukare och libertarian samtidigt, i dessa tider av handelshinder och jordbrukssubventioner? I veckans avnitt gästas Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn av Martin Moraeus, lantbrukare och libertarian, för ett samtal om svensk och europeisk jordbrukspolitik, vad sommarens torka inneburit för bönderna, och vilken politik som vore bäst för landsbygden.

I veckans avsnitt gästas Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn återigen av Johan Ingerö, den här gången för att bena ut det politiska läget efter valet. Vilket parti var valets vinnare? Vem förlorade? Hur starka är de gamla maktpartierna S och M? Varför gick det inte bättre för SD? vad är Liberalernas strategi och varför går den så dåligt? Hur kommer det sig att KD är större bland un ga väljare än både L och MP? Turn on, tune in, freak out!

Mårten pratar om sitt favoritämne, AIK, och spelar självvald musik. Nedan finns en låtlista. Låtlista: Å vi E AIK Vi är något annat – Lars Anders Johansson […]

Riksdagsvalet. Vad var det som hände och vad händer härnäst? I det tjugoförsta avsnittet av Smedjanpodden diskuterar Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn riksdagsvalet och det ännu osäkra läget inför regeringsbildningen. Några av de teman som diskuteras är Socialdemokraternas tillbakagång bland sina klassiska väljargrupper och Kristdemokraternas oväntade valspurt. Håller Socialdemokraterna på att tappa mark i Norrland och vad händer egentligen i Göteborg? Varför verkar Moderaterna älska stora stadsbyggnadsprojekt som ingen efterfrågar, så till den milda grad att de går emot sina egna kärnväljare? Varför röstar Haparandaborna på SD i riksdagsvalet och C i kommunalvalet? Turn on, tune in, freak out!

I det sista avsnittet före riksdagsvalet träffar Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali. Hanif Bali har gjort sig känd för sin hårda debattstil på nätet och kritiserats för denna både av politiska motståndare och egna partikamrater. Han petades ur Moderaternas partistyrelse och belades under en period med Twittermunkavel. Samtidigt är han den enskilde politiker med i särklass flest följare i sociala medier. I avsnittet diskuteras tonen i debatten, vendettan mellan Bali och DN:s ledarredaktion, det föreståedne valet samt Moderaternas dåtid, nutid och eventuella framtid. Turn on, tune in, freak out!

Decemberöverenskommelsen, Kristdemokraterna, vapenfrågan och det kommunala slöseriet med skattepengar. I veckans avsnitt av Smedjanpodden gästas Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn av kristdemokratiske kommunpolitikern från Linköping och tidigare KDU-ordföranden Sara Skyttedal. Samtalet kretsar om kristdemokratin och dess framtid, decemberöverenskommelsen och dess upplösning, den svenska vapenlagstiftningen och svenska kommuners slöseri med skattebetalarnas pengar. Turn on, tune in, freak out!

Varför är valaffischerna så tråkiga? har vandaliseringen av valkampanjer ökat? Har Hanif Bali verkligen mordhotat journalister och varför är borgerligheten så mån om att vara Socialdemokraterna till lags? I det artonde avsnittet av Smedjanpodden diskuterar Blanche Jarn och Lars Anders Johansson valrörelsen, valaffischer och vandalisering av valstugor. Vidare diskuterar de den senaste veckans uppskruvade vapendebatt, där anklagelser kastats fram och tillbaka med anledning av bilder i sociala medier där politiker poserar med vapen. Avslutningsvis diskuteras det borgerliga Stockholmssyndromet, det vill säga den mekanism som gör att borgerliga politiker och opinionsbildare fortsätter att upprätthålla Socialdemokraternas problemformuleringsprivilegium. Turn on, tune in, freak out.

Vilka för- och nackdelar finns det med dagens system där staten spelar en betydande roll för kulturlivet och vilka är alternativen? Ett samtal med journalisten, trubaduren och författaren Lars Anders Johansson och redaktören Sanna Rayman. Programledare Catta Neuding och Erik Thyselius.

I det sjuttonde avsnittet är Lars Anders Johansson och Blanche Jarn tillbaka på redaktionen efter semestern och sammanfattar sommarens stora debatter och nyhetshändelser. Den varma sommaren med torka och skogsbränder som följd har åter fört klimatfrågan upp på dagordningen, och frågor om kommunernas och statens krisberedskap har ställts på sin spets.  Valrörelsen har också dragit i gång på allvar, med allt vad det innebär av floskulösa valaffischer, högt tonläge och låga tjuvnyp. Är partiernas kris verkligen en kris för demokratin? Avslutningsvis diskuteras sommarens mediedebatter, med public service och Dagens Nyheters faktagranskningshaverier. Turn on, tune in, freak out!

I tolfte avsnittet tar sig Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn an frågan om kvoterad föräldraförsäkring, miljöpolitik och självkörande bilar. Hur kommer det sig att människor som kallar sig liberaler vill flytta akt från familjer till staten? Varför är borgerligheten ofta obekväm med miljöpolitik och varför älskar den kinesiska diktaturen självkörande bilar? Turn on, tune in, freak out!  

Smedjans redaktion rapporterar direkt från politikerveckan på Gotland. Håller Almedalsveckan på att dö ut? Politikerveckans död har förutspåtts i många år, men likväl har antalet arrangemang och besökare ökat för varje år. I år verkar det dock vara någonting som har hänt. Smedjans redaktörer Blanche Jarn och Lars Anders Johansson konstaterar att det inte på många år varit så ödsligt på gatorna i Visby under Almedalsveckan. Dessutom verkar nästan ingen vara intresserad av att prata om politik, trots att det är valår. Vem höll det bästa talet, Annie Lööf, Jan Björklund eller Jonas Sjöstedt? Varför älskar alla Petter Stordalen och hur kommer det sig att domprosten försökte tysta Thomas Gür med hjälp av kyrkklockorna? Vidare diskuteras varför alla arrangemang under Almedalsveckan handlar om att söka politiska lösningar på problem som kanske inte alls är av politisk natur, varför kulturpolitiska seminarier tycks handla mer om Sverigedemokraterna än om kulturpolitik. Och varför tjatar alla om delningsekonomi hela tiden? Turn on, tune in, freak out!

Barnvaktsstaten, SD, EU:s nya länkförbud och #metoo i medierna. I tionde avsnittet tar sig Smedjans redaktörer Blanche Jarn och Lars Anders Johansson an förbudsivern bland Europaparlamentets partier. Utgångspunkten är årets utgåva av The Nanny State Index som jämför paternalistisk politik i olika länder. Sedan avhandlas Sverigedemokraternas opinionsframgångar, borgerlighetens misslyckande och varför Sverigedemokraterna inte är ett borgerligt parti. Därefter diskuteras den föreslagna upphovsrättslagstiftningen inom EU som av kritiker beskrivits som ett länkförbud. Avslutningsvis behandlas mediernas publicistiska haverier i samband med den gångna höstens #metoo-upprop, med anledning av att Pressens Opinionsnämnd fällt tio publiceringar för brott mot de pressetiska reglerna. Allra sist besvaras veckans läsarfråga. Turn on, tune in, freak out!

Första majdemonstrationer, pizza, valkompasser, faktagranskningskarteller och vapenlagar.I andra avsnittet av Smedjanpodden diskuterar Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn vad som är poängen med att demonstrera på första maj. Är det verkligen rimligt att arbetarrörelsen har en egen helgdag? Och om de nu skall ha det, varför stal marxisterna dagen från anarkisterna? Vidare diskuteras partiledarnas pizzareferenser, ett ämne som visar sig bjuda på en rad obehagliga överraskningar.Därefter skärskådas de valkompasser som står som spön i backen under ett valår, och de falska premisser som samtliga utgår ifrån. Sedan diskuteras det nya faktagranskningssamarbetet mellan fyra av landets största medieaktörer. Kommer det att elda till en sakligare debatt eller till motsatsen? Sista ämnet är vapenlagstiftning, där den svenska utredaren föreslår långt värre inskränkningar av svenska vapenägares frihet än vad direktivet från Bryssel krävde. Varför försöker Sverige alltid vara bäst i klassen? Avslutningsvis besvaras veckans läsarfråga.

Grattis alla Smedjans läsare och följare, nu kommer det som ni alla har väntat på, nämligen Smedjanpodden. Frihetliga perspektiv, fördjupande analyser och dagsaktuella kommentarer från Smedjans redaktion. I första avsnittet av Smedjanpodden diskuterar Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn turerna kring Svenska Akademien, identitetspolitiken som tagit plats i Nationalmuseums insynsråd, bristen på konflikter inom kulturpolitiken, varför det är bra med pessimism och hur glesbygdspolitik hänger ihop med metal. Tune in!

Har det goda samtalet försvunnit ur offentligheten? Har människor slutat att tala med meningsmotståndare? Vad krävs för att återskapa det goda samtalsklimatet? Dessa och andra frågor om samtal och åsiktsskillnader besvaras i den tredje säsongens tredje avsnitt av podcasten Mellan Scylla och Charybdis. med Stina Oscarson och Lars Anders Johansson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad är kulturpolitik och hur uppstod den? Från 30-talet och framåt har kulturpolitiken spelat en viktig roll för det korporativistiska samhällsbygget, och från 70-talet som en drivande kraft i det kulturradikala projektet. Men måste det vara så? I boken Att dansa efter maktens pipa: kultur i politikens tjänst går Lars Anders Johansson till botten med den svenska kulturpolitiken och sätter den även i ett större perspektiv. Lars Anders Johansson är journalist, poet och musiker. Han arbetar som redaktionschef på Timbro. Han har släppt fem musikalbum och en diktsamling. Han är författare till böckerna Hatets och illviljans kolportörer: om mediebilden av näringslivets opinionsbildning 1970-2012 och Varken bildning eller piano: vantrivs borgerligheten i kulturen?. Tidigare i år (2017) kom hans senaste bok ut: Att dansa efter maktens pipa: kultur i politikens tjänst.

I premiäravsnittet av ”mellan Scylla och Charybdis” ser Stina Oscarson och Lars Anders Johansson utställningen ”Vinternatt” och talar om tavlorna på galleriet, tiggarna på gatan utanför och pratar om ekonomisk tillväxt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Scenkonstbiennalen inleds på tisdag i Jönköping och årets program är fyllt av teater som debatterar heta samhällsfrågor som rasism, anti-feminism och yttrandefrihet. Biennalen pågår i sex dagar med uppsättningar från Sverige och bland annat Vitryssland, Iran och Ungern. I Nya Vågen diskuterar vi vad som händer när de politiska frågorna flyttar in på scenen - varför präglar det teatern just nu? Och blir det bra? I diskussionen om scenkonstens utveckling och uttryck medverkar Jenny Teleman och Maria Edström, teaterkritiker på P1s kulturredaktion, samt Nils Schwartz, kritiker på Expressen. Lyssna på reportaget där Timbros kulturansvariga Lars Anders Johansson och radioteaterregissören Åsa Melldahl som diskuterar vänster och högerpolitisk teater. Nu börjar sommarens konstutställningar öppna och en av dem är Eva Bonnier-utställningen på Waldemarsudde i Stockholm. Den visar en stor del av hennes konstnärskap som omfattade måleri, skulptur och konsthantverk och Nya vågen samlar kulturredaktionens konstkritiker Måns Hirschfeldt, Cecilia Blomberg och Karsten Thurfjell i ett samtal om en av det sena 1800-talets kvinnliga konstnärer. Programledare: Hannes Fossbo Producent: Maria Götselius Reporter: Jonatan Järbel

I det här avsnittet av Idésherpa får lyssnarna stifta bekantskap med ett nytt perspektiv på den älskade svenske viskonstnären Evert Taube. Taube var ingen filosof, och heller inte politiker. Men i en tid då kultur i vissa kretsar bedöms utifrån politiska kriterier blir paradoxalt nog ett icke-ideologiskt perspektiv också en form av ställningstagande.

Socialdemokraterna och moderaterna möts i en exklusiv kulturpolitisk debatt. Var går den ideologiska skiljelinjen? Vilka pengar skall t ex rädda den fallfärdiga ringmuren i Visby, statliga eller insamlade? Och så utvärderar vi regeringens kulturpolitik. Medverkar gör socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Gunilla Carlsson och Gustaf Hoffstedt moderat gotlänning som sitter kulturutskottet. Men vi pratar också om Olof Palmes politik, var den bra eller dålig för Sverige? Daniel Suhonen chefredaktör för socialdemokratiska Tiden och Lars Anders Johansson från Timbro är med och deras åsikter går helt isär, när sommardebatt sänder direkt från Almedalen.