POPULARITY
21. Vad vill egentligen Moderaterna, mer än att ”få ordning på Sverige”? Andreas Ericson diskuterar med Douglas Thor, ordförande för Moderata ungdomsförbundet, som skrivit boken ”Nyckeln utanför dörren” där han berättar hur han ser på framtidens samhälle och vägen dit.
Modeste infiltrazioni di correnti più fresche ed instabili portano ancora sul Vicentino improvvisi piovaschi o temporali. Le zone più interessate rimangono quelle montane e pedemontane. Il clima rimane gradevole coi valori termici che rimangono in linea col periodo.
Una ricerca internazionale pubblicata su Circulation rivela che attività quotidiane come cucinare, pulire o fare giardinaggio possono ridurre significativamente il rischio di eventi cardiovascolari negli over 60. Anche solo tre minuti al giorno di queste attività moderate mostrano benefici tangibili, soprattutto per chi non pratica esercizio fisico regolare. A Obiettivo Salute il commento del prof. Claudio Borghi, direttore dell'unità operativa di medicina interna al Policlinico Sant'Orsola-Malpighi di Bologna.
Daniel Källenfors är moderat politiker, verksam som kommunstyrelsens ordförande i Lidingö. Han har tillsammans med Moderata ungdomsförbundets förbundsordförande Douglas Thor skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet där de menar att det inte räcker att sluta rösta på omdömeslösa politiker för att vi ska slippa nya gröna haverier efter Northvolt.
Se där, den vänstervridna vegetarian-kärringen gör sig skyldig till folkförakt! Malin Krutmeijer tar avstamp i Han Kangs Vegetarian i sin reflektion över vad det är som stör med att inte äta djur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad 2018-02-05.”Innan min fru blev vegetarian hade jag alltid tänkt på henne som fullständigt alldaglig i alla avseenden.”Så inleds romanen ”Vegetarianen” av den sydkoreanska författaren Han Kang, som kom på svenska i början av 2017. Mannen som talar är frustrerad: hans fogliga fru tror visst att hon är något, när den mat som de flesta äter inte duger längre.Romanen är komplex och utvecklar många teman med utgångspunkt i kvinnans beslut att inte äta kött, fisk, ägg och mjölkprodukter. Men längs vägen gör Han Kang flera pricksäkra iakttagelser just kring själva vegetarianismen, i det här fallet i form av veganism. Inte minst ringar hon in föreställningar om den, och reaktioner som den utlöser.Till exempel tar mannen med sin strikt grönsaks- och spannmålsätande fru på en middag med höjdarna på sitt jobb – och det blir genast pinsamt. Efterhand blir stämningen rent aggressiv. Vegetarianism är helt enkelt inte naturligt, säger en person vid bordet. ”Folk som godtyckligt bestämmer sig för att avstå från det ena eller det andra, trots att de inte är allergiska mot någonting, det är vad jag kallar inskränkt”, klämmer en annan i. En tredje uttrycker sitt obehag över att slurpa i sig bläckfisk inför en vegetarians ogillande blickar.Det kan verkligen vara såhär. Tro mig, som själv inte ätit kött på över 30 år. Vegetarianism, om vi nu håller oss till det ordet som ett samlingsbegrepp för alla grader av att avstå från animalier, utlöser många insinuanta och kritiska frågor. Förutom diskussionerna jag har tvingats ta om mitt kostval, så har jag följt de debatter om vegetarianism som blossat upp då och då. Och jag kan konstatera att motståndet är högljutt och ilsket.Precis som i Han Kangs roman pekas vegetarianer ofta ut som självutnämnda moralens väktare. Och faktum är att vegetarianism som moraliskt värde har historiska rötter.Från antiken och framåt var det framför allt ett religiöst val att avstå från kött. Det var ett sätt att komma närmare gud. Den grekiske filosofen och matematikern Pythagoras, som levde omkring femhundra år före Kristus, var emot dödandet av djur och åt varken kött eller fisk. Det hade med hans tro på själavandring att göra, och han samlade en del likasinnade anhängare.Så vem tror man att den där vegetarianen är, som måste tryckas ner och förlöjligas?I senare kulturer har vegetarianism praktiserats av munkar och präster, och förknippats med ett mått av helighet. Inom exempelvis buddhismen tas respekt för djuren med i beräkningen, men andra gånger handlar det snarare om försakelse och måttfullhet.Och är det något som provocerar i våra samtida, västerländska samhällen så är det väl att frivilligt försaka. Det kan passera om syftet är att vara vältränad och representativ, men att av etiska skäl överge den oreflekterade konsumtionen? Drivkraften måste nog ändå innerst inne vara att framstå som god och politiskt korrekt.Händelser som när musikfestivalen Way out west i Göteborg 2012 klargjorde att de enbart skulle sälja vegetarisk mat sände en chockvåg genom nätforum och sociala media. De politiserade festivalen, menade folk, och det var förfärligt. Tidningen GT delade ut korv och köttbullar utanför festivalområdet, så att alla skulle förstå hur löjligt det var med vegetarisk mat. Moderata ungdomsförbundet har gjort samma sak och delat ut hamburgare utanför skolor som infört en köttfri dag i veckan.Hån av det här slaget brukar tyda på ett mått av skräck. Så vem tror man att den där vegetarianen är, som måste tryckas ner och förlöjligas? I kommentarsfält och debattartiklar träder det fram en bild av en mager och bleksiktig människa, vars mörkkantade ögon brinner av obehaglig ideologisk övertygelse.Bilden liknar en variant på den religiösa asketen, som alltså har en lång historia. Men jag tror också den är präglad av 90-talets och det tidiga 2000-talets debatt om så kallade militanta veganer.I sin bok ”Veganerna” från år 2000 skriver Magnus Linton om den djurrättsrörelse som fick fart de här åren. Filosofen Peter Singer blev rörelsens ikon, med sin kritik av det han kallade speciesism, eller artism, alltså en systematisk diskriminering av andra varelser grundad på arttillhörighet. Individer ur den här djurrättsrörelsen har gjort sig skyldiga till bland annat hot och trakasserier av minkfarmare, men redan innan dess skrämde de upp opinionsbildare och politiker.Och då gick man på själva djur- och människosynen. Magnus Linton ger exempel på hur det pratades om ”politisk renlevnadsfanatism” och ”ett hat mot människan”. Här kommer kristendomen in i det hela, med sin syn på människan som guds avbild och stående över djuren. Självaste påven påstod att ”antikrist är djurrättsaktivist”.Veganerna skapade en moralpanik som inte är alldeles obesläktad med den som drabbade hårdrocken och videovåldet. Man var rädd att en ungdomsgeneration skulle förledas och något slags anarki skulle uppstå.Det finns också en idé att vegetarianen själv oftast skulle vara privilegierad medelklass.Idag har paniken runt de militanta veganerna nog lite grand fallit i glömska, men delar av den lever kvar i den kritiska bilden av vegetarianen.Numera är vegetarianen, i denna negativa föreställningsvärld, en mer allmänt vänstervriden galning som vill ta allt roligt ur livet för folk.Det finns också en idé att vegetarianen själv oftast skulle vara privilegierad medelklass. En som haft tid att tänka för mycket och har en överdrivet sentimental inställning till djur. En som inte respekterar hederliga människors enkla matvanor.Det är inte osannolikt att vegetarianen är en kvinna eller åtminstone en feminiserad man, som hatar manliga aktiviteter som jakt och glufsande av pizzor typ capricciosa.Så finner den kärringaktiga och samtidigt fanatiska vegetarianen sin motsats i en tyst föreställning om köttätaren som en rejäl, naturligt maskulin och realistisk arbetarklassman. De som exempelvis inte orkar tänka på klimatförändringar och djuren i köttindustrin, kan bekvämt skjuta denne arbetarman framför sig, som ett underförstått moraliskt imperativ. Se där, den vänstervridna vegetarian-kärringen gör sig skyldig till folkförakt!Nu har jag raljerat över fördomarna om vegetarianer. Men mat och ätande har verkligen en djupgående symbolisk betydelse i den mänskliga kulturen. Vi pratar ju om mammas mat som det bästa. Och jag har själv varma och förvånansvärt smakrika minnen av hur min pappa ställde fram en burk köttfärssås, och öppnade en påse färdigriven ost, till spaghettin de dagar i veckan då han var ensam hemma med mig och min bror när vi var små.Att äta det någon bjuder på är inte bara en trivial akt.Så när mamman i Han Kangs roman ”Vegetarianen” ställer fram sin dotters gamla favoriträtter för att få henne att äta kött är det faktiskt rörande. Hon vill ta hand om sitt barn, samtidigt som hon kräver att bli bekräftad genom maten, som människa och förälder.Att äta det någon bjuder på är inte bara en trivial akt. Mat ger liv och njutning och laddas med kärlek, vänskap och andra sociala band.Sedan har vi alla ritualer där maten står i centrum: jul, midsommar och så vidare. I sin bok ”Äta djur” skriver Jonathan Safran Foer om sin familjs mat och traditioner, från kosher till amerikanska tacksägelsemiddagar. Det är sårigt, för efter att ha utforskat köttindustrin slutar han själv att äta kött. Familjesammankomsterna blir sig inte lika, matens sammanhållande värde devalveras.Som vegetarian bryter man alltså sociala och känslomässiga kontrakt. Julskinka och kycklinggrytor framstår plötsligt inte som självklara och neutrala längre, utan som ett val. Jämte vegetarianen blir den normala människan en köttätare.Malin Krutmeijer, kulturjournalist LitteraturHan Kang: Vegetarianen, översättning Eva Johansson, Natur & kultur 2017.Magnus Linton: Veganerna – en bok om dom som stör, Atlas, 2000.Jonathan Safran Foer: Äta djur, översättning av Molle Kanmert Sjölander, Norstedts, 2011.
Massimo Giannini, editorialista e opinionista di Repubblica, racconta dal lunedì al venerdì il suo punto di vista sullo scenario politico e sulle notizie di attualità, italiane e internazionali. “Circo Massimo - Lo spettacolo della politica“ lo puoi ascoltare sull’app di One Podcast, sull’app di Repubblica, e su tutte le principali piattaforme.See omnystudio.com/listener for privacy information.
CATANIA (ITALPRESS) - "Una candidatura di prestigio quella di Caterina Chinnici, europarlamentare uscente di Forza Italia, che Antonio Tajani ha ricandidato con il consenso di tutta la classe dirigente siciliana". Così il presidente della Regione Siciliana, Renato Schifani, alle Ciminiere di Catania, a margine della convention organizzata dal Mpa nell'ambito della campagna elettorale di Caterina Chinnici per le Europee dell'8 e 9 giugno."Oggi - aggiunge il Governatore - è stata organizzata questa manifestazione da Raffaele Lombardo, titolare dell'Mpa, che ha raggiunto con il nostro partito un rapporto federativo nella logica della unione che noi auspichiamo sempre in Forza Italia di tutte quelle anime che storicamente hanno condiviso i valori del popolarismo europeo. E Raffaele Lombardo, che è stato anche europarlamentare, identificandosi in questi valori, può essere uno dei protagonisti di questo processo. Io mi auguro che questo processo possa partire dalla Sicilia. Forza Italia è attrattiva, ma naturalmente si arricchisce in questi momenti federativi con uomini come Raffaele Lombardo e il suo grande consenso di classe dirigente, che dà una mano all'aggregazione di quella area moderata che serve al Paese". xo1/vbo
CATANIA (ITALPRESS) - "Una candidatura di prestigio quella di Caterina Chinnici, europarlamentare uscente di Forza Italia, che Antonio Tajani ha ricandidato con il consenso di tutta la classe dirigente siciliana". Così il presidente della Regione Siciliana, Renato Schifani, alle Ciminiere di Catania, a margine della convention organizzata dal Mpa nell'ambito della campagna elettorale di Caterina Chinnici per le Europee dell'8 e 9 giugno."Oggi - aggiunge il Governatore - è stata organizzata questa manifestazione da Raffaele Lombardo, titolare dell'Mpa, che ha raggiunto con il nostro partito un rapporto federativo nella logica della unione che noi auspichiamo sempre in Forza Italia di tutte quelle anime che storicamente hanno condiviso i valori del popolarismo europeo. E Raffaele Lombardo, che è stato anche europarlamentare, identificandosi in questi valori, può essere uno dei protagonisti di questo processo. Io mi auguro che questo processo possa partire dalla Sicilia. Forza Italia è attrattiva, ma naturalmente si arricchisce in questi momenti federativi con uomini come Raffaele Lombardo e il suo grande consenso di classe dirigente, che dà una mano all'aggregazione di quella area moderata che serve al Paese". xo1/vbo
Lyssna på hela avsnittet på patreon.com/godton Hanif vet hur Moderaterna ska vinna de två väljargrupperna goda orten och storstadskvinnor medan Per undrar varför så få muslimer fördömer Hamas.
I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Alice Teodorescu, Widar Andersson och Hanne Kjöller den stora propalestinska demonstrationen på Sergels torg i Stockholm, moderata vägval och den dåliga stämningen inom MP. Programledare: Erik Thyselius. Inspelat i Konstnärsbarens lokaler 26/10. 0:33 Antisemitism på Sergels torg 13:25 Moderata vägval 23:43 Krisande MP
Henrik Torehammar gör sitt bästa för att förstå de psykologiska mekanismerna bakom provocerande beteende på sociala medier. Torbjörn Nilsson har tröttnat på twitter. Producent: Tove Friman Leffler Ansvarig utgivare: Martin Ahlquist
TESTO DELL'ARTICOLO ➜ https://www.bastabugie.it/it/articoli.php?id=7562IL GOVERNO DI DESTRA FA LA POLITICA DELLA SINISTRA MODERATA (PERCHE' HA PAURA) di Rino CammilleriIl governo di destra (e basta col termine ipocrita «centrodestra», che già da solo implica soggezione ideologica alla sinistra!) deve fare i comprensibili salti mortali per non farsi detronizzare da qualche congiura Usa-Ue-toghe rosse. I quali hanno dimostrato più volte che non si governa senza il beneplacito dei poteri forti internazionali e dei loro collaborazionisti nazionali, sbavanti di fronte alla prospettiva di tornare in sella bypassando le elezioni. Infatti, prima di queste ultime, Giorgia Meloni, visti i sondaggi che la davano vincente, è andata previamente a rassicurare gli americani e a farsene benedire. Rimangiandosi tutto quel che aveva detto in precedenza in merito alla guerra ucraina. Comprensibile: o così o Pomì.Ed eccola, però, tra l'incudine di chi comanda davvero nel mondo occidentale e il martello del suo elettorato. Elettorato che l'aveva eletta a valanga perché ponesse fine agli sbarchi africani, desse una regolata all'arroganza dei Lgbt, riportasse in sicurezza le nostre strade. Invece, detto elettorato che cosa vede? Che gli sbarchi sono, al contrario, aumentati. Che un generale che, interpretando il sentimento popolare, sbotta che non se ne può più viene di corsa quasi destituito con insulti. Che non si può più uscire di casa e le paventate zone off-limits per i cittadini si sono moltiplicate. Che una minoranza infima come quella degli animalisti si permette minacce e ritorsioni ai danni di quanti ritengono che un uomo sia più importante di una bestia (cioè, tutti). E il governo tace. E lascia impazzare le minoranze infime, ma urlanti, e urlanti perché sanno di avere a che fare con dei timidi cacasotto.Ha contro i media? È vero, ma basta attendere sulla riva del fiume e tra breve scorreranno i loro cadaveri. No, la verità è che il governo di destra ha paura. Ha paura di quel che dirà la sinistra se fa questo o se fa quello. Cioè, se fa ciò per cui è stato votato. Ma uno che ha più paura dell'avversario che dei suoi, che è? E di cosa ha paura? Che gli diano del fascista? Ma sono parole, nient'altro. E se hai paura perfino delle parole mi sa tanto che sei inadeguato. Lo sapevi a che cosa andavi incontro, lo sapevi da sempre. E ora scopri che non sai governare secondo i desiderata di chi ti ha votato? Allora - lo dico con dolore - vai a casa. Se non sai fare il tuo mestiere, torna a cuccia. Se non sei stato capace di dire ai poteri forti: signori, so che comandate voi e cercherò di non deludervi, ma badate che devo dar conto anche al mio elettorato; be', allora che ci stai a fare?Una sinistra ideologica un po' più moderata di quella che strilla c'era già, penso a Renzi, che bisogno avevamo di un governo di destra di nome e di sinistra moderata di fatto? Se non sapete fare un governo di destra, dimettetevi. Vorrà dire che il popolo si asterrà in massa dal votare e governerà la sinistra come fece Garibaldi, che fu senatore con soli trenta (sic!) voti. Ma almeno, media o non media, tutti vedranno che siamo sotto tirannia. E chi vivrà vedrà.
Hör historien om hur Åkesson kom att leda Sveriges näst största parti, Sverigedemokraterna. Om varför han hoppade av Moderata ungdomsförbundet och gick över till SD:s ungdomsförbund. Vi får också höra allt om hans slushmaskin på hjul och om hur det lät när han sjöng på Mattias Karlssons (SD) bröllop nyligen. Det är ovanligt att Jimmie Åkesson får intern kritik men efter en nyhet från Lova fick han det och vi får svar på vad som är hans största utmaning just nu. I den här podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Här möts de igen och pratar om politik på sitt egna sätt och lite annat. Med sig har de också Ekots politiska inrikesreporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från P3 Klubben. Tillsammans blir det mycket skratt och nästan allt du behöver ha koll på kring veckans politiska händelser.Producent: Sukran KavakDigital redaktör: Jonathan BengtssonProgrammet spelades in den 30 juni 2023
Moderata ungdomsförbundets ordförande Douglas Thor intervjuas av Staffan Dopping. Muf är inte bara en megafon för Moderaterna utan vi har våra egna prioriteringar som vi ska driva mot regeringen. Särskilt inom skolpolitiken har Muf flera reformidéer, men det ska vara genomförbart. Vår uppgift är inte att vara en ideologisk vakthund, säger Douglas Thor som just nu får hantera anklagelser om att ha försökt påverka ett ordförandeval i Jämtlandsdistriktet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Moderata ungdomsförbundets ordförande Douglas Thor intervjuas av Staffan Dopping. Muf är inte bara en megafon för Moderaterna utan vi har våra egna prioriteringar som vi ska driva mot regeringen. Särskilt inom skolpolitiken har Muf flera reformidéer, men det ska vara genomförbart. Vår uppgift är inte att vara en ideologisk vakthund, säger Douglas Thor som just nu får hantera anklagelser om att ha försökt påverka ett ordförandeval i Jämtlandsdistriktet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Statsministeraftnarna är en lång och kär tradition som började redan 1934 när Per Albin Hansson gästade utskottet. Sedan dess har samtliga svenska statsministrar som vunnit ordinarie val fått möta Lunds studenter för att såväl förklara sina politiska bevekelsegrunder som svara på deras spörsmål. Ulf Kristersson äntrade politiken redan på gymnasiet när han tillsammans med några vänner startade en Moderat skolungdoms-förening på S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna. Efter en avlagd civilekonomexamen från Uppsala universitet var Kristersson ordförande för Moderata ungdomsförbundet för att senare bli både riksdagsledamot, kommunalråd i Strängnäs och socialförsäkringsminister under regeringen Reinfeldts andra mandatperiod. Det politiska läget efter höstens val var komplicerat trots en högermajoritet. Regeringsbildningen krävde kompromisser inom högerblocket och detta omfattande arbete behövde ske noggrant, men samtidigt skyndsamt då Sverige stod inför allt mer brådskande problem. Kristersson blev sedan statsminister efter skifteskonseljen den 8 oktober och en ny regering kunde bildas. Rekord i dödsskjutningar, höga elpriser och det svåraste säkerhetsläget sedan andra världskriget är bara några av de utmaningar regeringen står inför. Hur ska det egentligen gå med Natoansökan när de diplomatiska verktygen ännu inte nått hela vägen fram till Ankara? Hur ska regeringen Kristersson lyckas få ner det dödliga skjutvapenvåldet? Går det att skymta några långa ideologiska linjer när Sverige står inför stora problem på kort sikt? Och vad hinner man egentligen med på en mandatperiod?
Jag har länge tänkt att surrogatmödraskap vore ett bra poddämne. Så såg jag Josefin de Gregorio, författare och litteraturredaktör på Svenska Dagbladet, diskutera detta på Twitter med Teodor Koistinen (som är en vän, även om han tycker att jag har fel i mycket). Teodor gillade en kampanj från Moderata ungdomsförbundet, där de skriver att man vill “stärka kvinnors rätt till sin egen kropp” och som ett led i det legalisera surrogatmödraskap. Hennes svar var: “Legalisera surrogatmödraskap är ett steg i helt fel riktning. Kvinnor är inte handelsvaror.”Efter det följde en mycket kort debatt som slutade i att de kom fram till att de inte höll med varandra och inte skulle nå längre. Jag tänkte att jag skulle utmana Josefin, och mig själv, med svåra frågor om surrogatmödraskap. Min ingång är att jag har en vän som har fått två barn med hjälp av en surrogatmamma. Min vän och hans make har gjort det i USA, och det har kostat skjortan för dem. Vilket innebär att mamman har fått bra betalt, och hon har fått god vård. De har också hållit kontakten, som jag förstår saken. Min väns familj – med två män och deras barn – hade inte varit möjlig om inte kommersiellt surrogatmödraskap var tillåtet i vissa amerikanska delstater. Vem är jag, eller någon annan, att sätta mig till doms över det?Vi pratar om detta och gränserna för vad man kan tänkas få göra med sin kropp. Är allt verkligen till salu? Om inte, hur kan man argumentera för motsatsen? Från livets början rör vi oss till livets slut och diskuterar dödshjälp. Jag håller just nu på att skriva en essä om detta, och det är en fråga jag diskuterat privat med Josefin under lång tid. Det är också något hon har skrivit om. En väns mamma avslutade nyligen sitt liv. Det var slutet på en lång process, där hennes lungor successivt lade ned. De började leta transplantation, men på grund av pandemin så drog det ut på tiden. Till sist kunde hon inte andas utan hjälp av en maskin. Så en dag fick hon äntligen nya lungor. Det krävdes ingen återhämtning. Hon var direkt uppe på benen, full av energi. Som ett mirakel. Hon och hennes man, min kompis pappa, köpte nytt hus och en hund. Pensionen de hade sett fram emot tillsammans kunde börja. Sedan började kroppen stöta bort lungorna. Snart var hon sängliggande igen. Varje andetag en kamp. Och några nya lungor kunde hon inte få, ens om hon hade velat. När kroppen skjutit bort ett organ är man inte längre legitim som mottagare. Hon bestämde sig för att sluta äta och dricka och dö. Hela vägen fram till döden var hon klar i huvudet. Hon var sig själv hela vägen, så att säga. Hon var lika beundransvärd i livet som i döden, skulle jag säga. En kvinna som imponerade på dem hon mötte. Jag måste säga att hennes sätt att hantera döden har fått mig att omvärdera frågan om dödshjälp. Så varför behövde hon svälta och törsta ihjäl? Varför kunde hon inte fått en spruta, som man kan få i Oregon i USA? Det hade förkortat hennes lidande. Här blir frågan religiös. Har man rätt att avsluta ett liv man fått till skänks av Gud? Jag lutar åt ja, Josefin lutar åt nej. Men så är jag en enkel hedning som aldrig riktigt förmår mig bli kristen fullt ut. Jag tror att döden är att föredra framför att förlora sig själv till ALS, demens eller aggressiv cancer. Jag tror jag har rätt, men jag kan ha fel. Hade det inte varit för kristna som trodde på livets okränkbarhet hade aldrig slaveriet avskaffats runtom i världen. Vi avslutar med en diskussion om den nya regeringens förslag på en ny kulturkanon. Lyssna hela vägen så får ni ett exklusivt boktips av SvD:s främsta bokexpert!Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Jag kan också rekommendera hennes skönlitterära böcker Antarktis från 2013 och Samuel är mitt namn från 2017. Hennes essä Emily Dickinson och vulkanerna kom 2019 och fick Gerard Bonniers essäpris året efter. Här kan man läsa allt hon skrivit i SvD.Battle of ideasJag var i London förra helgen och deltog på ett slags debattfestival som kallas Battle of Ideas. Jag kommer återge en del av det som skedde där i nästa text. Mitt bråk med en italiensk socialist, som uppskattade min bråkighet mer än de brittiska, tyska och tjeckiska paneldeltagarna. Samtidigt passade Unherd på att spela in en intervju med mig som just publicerats på deras hemsida. Intervjuaren Freddie Sayers har fått en del kritik för att han ställde tuffa frågor till mig, men jag tycker att det är precis som det ska vara. Om ens uppfattningar och argument inte tål granskning så kanske de inte är särskilt välunderbyggda till att börja med. (Här kan man läsa en text baserad på intervjun.) Om ni har missat Freddies intervjuer på Unherd så är det något jag rekommenderar. Han har förmågan att göra samtalet mer konstruktivt med sitt sätt att ställa frågor på. (Dessutom är han halvsvensk och pratar nästan flytande svenska, vilket är mer än man kan säga om min engelska.)Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe
I slutet av regeringsförklaringen presenterade Sveriges tillträdande statsminister Ulf Kristersson (M) den nya regeringen. Hör alla namnen på de nya statsråden. Medverkande: Ekots kommentator Tomas Ramberg.Programledare: Olle WibergProducent: Ausi PetreliusTekniker: Hanna MelanderSändes 18 oktober 2022Ulf Kristerssons regering alla 23 ministrar12 män och 11 kvinnor12 Moderater (13 med Ulf Kristersson):Ulf Kristersson (M) blir ny statsminister.Född 1963. Uppvuxen i Torshälla utanför Eskilstuna. Utbildad civilekonom. Partiledare för Moderaterna sedan 2017. Ordförande i Moderata ungdomsförbundet 1988-1992. Riksdagsledamot 1994-2020. Marknadschef på Timbro 19951998. Kommunalråd i Strängnäs från 2003. Kommunalråd i Stockholm 2006-2010. Socialförsäkringsminister 2010-2014. Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson 2014-2017. Källa: TTElisabeth Svantesson (M) blir ny finansminister.Niklas Wykman (M) blir ny finansmarknadsminister.Pål Jonson (M) blir ny försvarsminister.Carl-Oskar Bohlin (M) blir ny civilförsvarsminister.Gunnar Strömmer (M) blir ny justitieminister.Maria Malmer Stenergard (M) blir ny migrationsminister.Parisa Liljestrand (M) blir ny kulturminister.Camilla Waltersson Grönwall (M) blir ny socialtjänstminister.Anna Tenje (M) blir ny äldre- och socialförsäkringsminister.Jessica Roswall (M) blir ny EU-minister.Tobias Billström (M) blir ny utrikesminister.Johan Forsell (M) blir bistånds- och utrikeshandelsminister.Sex Kristdemokrater:Ebba Busch (KD) blir ny energi- och näringsminister och vice statsminister.Jakob Forssmed (KD) blir ny socialminister.Acko Ankarberg Johansson (KD) blir ny sjukvårdsminister.Peter Kullgren (KD) blir ny landsbygdsminister.Andreas Carlsson (KD) blir ny bostadsminister.Erik Slottner (KD) blir ny civilminister.Fem Liberaler:Johan Pehrson (L) blir ny arbetsmarknads- och integrationsminister.Mats Persson (L) blir ny utbildningsminister.Lotta Edholm (L) blir ny skolminister.Romina Pourmokhtari (L), blir ny klimat- och miljöminister.Paulina Brandberg (L) blir ny jämställdhetsminister.
Moderata porrvanor, fuskskandal i schackvärlden, kris i Kinas konstfabrik, Elizabeth II:s bortgång, ungdomens partisympatier, och: kommer Nanna ersättas av Rebecka Fallenkvist från Riks efter valet? Nanna Olasdotter Hallberg, Kristofer Andersson och Moa Wallin tar sig an kulturveckan som gått, och hoppas att Hanif Bali bara skojar om att jämna radiohuset med marken.
Konkreta Moderata förslag för en kvalitativ äldreomsorg i Borlänge. Vi värnar de gamlas väl och ve.
Hanna Hellquist är inne i en bok om Stalins dotter. Christopher Garplind har blivit snodd på en stor skådespelarroll. Extra mycket politik denna onsdag i form av sammanfattning av Liberalernas partiledare Johan Pehrsons partiledarintervju med P3:s inrikespolitiska reporter Annizeth Åberg och valspecial av Vardagsfilosofiska rummet, denna gång med Matilda Ekeblad från Moderata ungdomsförbundet och Ung Vänsters Ava Rudberg. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.
Matilda Ekeblad från Moderata ungdomsförbundet och Ung Vänsters förbundsordförande Ava Rudberg gästar valspecialen av Vardagsfilosofiska rummet. Vem skulle de skylla på om de hamnade i en soppa svår nog att komma ur? Skulle de gå före i bostadskön? Programledare: Christopher Garplind och Hanna HellquistUnder veckorna fram till valet kommer alla ungdomsförbunden att gästa Vardagsfilosofiska rummet.
Vi diskuterar försörjningsstöd i Borlänge med utgångspunkt hur moderaterna i Växjö arbetat framgångsrikt.
I veckans LT:•Ebba ljuger i 30 minuter•Partilögnardebatt•Unibrow-Ali får ny roll i V•MP tankar dyrt•Jimbos korvturné•Vänstern postar ingen V•Sabuni flippar pannkakan•Snuskigt och sluskigt med M•Buss-Mias andlige efterträdareTwitter: https://twitter.com/lognarnastempelFacebook: https://www.facebook.com/Lögnarnas-tempel-110919467157772/Spreaker: https://www.spreaker.com/show/4228256Spotify: https://open.spotify.com/show/2TKA1iFGnjpLzpV6lFIQajYoutube: https://www.youtube.com/channel/UC2X8BgVsNWqcy11mOMU0W5QVK https://vk.com/lognarnastempelTelegram https://t.me/lognarnastempelMail lognarnastempel@tutanota.comStötta oss här https://www.patreon.com/lognarnastempelSamt här: https://www.subscribestar.com/lognarnastempel
Fem av moderaternas prioriterade områden diskuteras.
Vad innebär införande av LOU i Borlänge.
Moderata tankar för en bättre skola i Borlänge.
Pär Ödlund är poddare, twittrare och vänsterpartist. Vi pratar om Moderata ungdomsförbundets rökmaskin,Nooshis ryggrad, kommuner som vill sätta sig själv apå kartan, orättvisor, Ulla Andersson, Sverigedemokraterna och mycket mycket mer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
20 oktober. Hur mår Moderaterna? Och varför vill partiet göra det svårare att komma till Sverige och arbeta? Inför arbetsstämman samtalar Peter Wennblad med Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson, och Moderata ungdomsförbundets ordförande Matilda Ekeblad.
Riksdagsman Carl- Oskar Bohlin presenterar några av moderaternas förslag till riskdagen nu i höst.
I torsdags lanserade Fredrik Kärrholm sin kandidatur för att bli riksdagsledamot för Moderaterna. Egentligen har jag kluvna känslor. Fredrik kom som vikarie till Svenska Dagbladets ledarsida året före mig och har sedan dess varit någon jag värderat högt i svensk offentlighet. “En man huggen i granit,” som Per Gudmundson kallade honom, innan jag hade träffat honom. När jag blev tillsvidareanställd som ledarskribent på SvD var det alltid skönt att det regelbundet kom krönikor från Fredrik, eftersom det tog uppmärksamhet från mig. Hans texter var nämligen alltid vällästa, och de gjorde avtryck. Varför kluven? Jag tvivlar inte det minsta på att han skulle bli en bra riksdagspolitiker, men det finns en annan risk som jag ser det. Det är en sjuka som tycks drabba en del (ganska många) partipolitiker – tilltagande tråkighet. Oförmåga att framstå som autentiska. Om detta är självpåtaget eller påtvingat uppifrån, det vet jag inte. Men jag hoppas verkligen att detta inte drabbar Fredrik Kärrholm. Hans röst behövs i offentligheten. Med det sagt så är jag jävig, eftersom han är en vän till mig. Kanske är det därför jag bjuder in honom till podden så ofta.Nedan kan den som vill läsa intervjun i ett kortat och lätt redigerat format.Välkommen till Rak höger, Fredrik Kärrholm!– Tack Ivar!En anledning till att jag ville ha hit dig är att du har bestämt dig för att kandidera till riksdagen för Moderaterna.– Det stämmer. Just nu så pågår ett internt val i Moderaterna, kring vilka som ska representera Moderaterna och stå valbara på riksdagslistan.Hur går det här till? För oss som aldrig har varit inne i partipolitiken så är det flera led som man ska gå igenom. Vad är det för led du behöver passera för att hamna i riksdagen? – Först och främst måste man ha förutsättningar. De flesta som kandiderar till riksdagen har en lång bakgrund och har arbetat länge i politiken. Det där är egentligen inte så konstigt men det går också att ge sig in i politiken genom att ha haft ett annat tydligt samhällsengagemang och någonting att komma med. Där har jag skrivit om de här frågorna, om brottslighet, sedan jag började skriva i SvD 2012. Vi kan lägga till som en parentes att intresset då var ganska litet. Jag var en av dem som tidigt varnade för utvecklingen och blev anklagad för att vara alarmist och spela på främlingsfientliga krafter och så vidare.Det var jätteskönt när jag jobbade på Svenska Dagbladet och du skrev dina texter. Jag började lite senare som vikarie 2013 och annars var det jag som var måltavla men så fort du skrev så rasslade det till i läsningen och du blev väldigt välläst. Så du kom in och tog över som måltavla och det var skönt att du avlastade hela tiden med dina krönikor.– Den typen av analyser och politiska förslag är helt okontroversiella idag. Verkligheten har hunnit i kapp. Nu finns det ett mönster för faktiskt förändring och det är i politiken det möjliggörs, det är i regering och riksdag som den politiska makten finns. Det är därför jag kandiderar. Jag tror att politiken blir bättre med fler poliser, åklagare och domare. Och även inom andra områden – om vi har fler ekonomer så får vi en bättre ekonomisk politik, det är min övertygelse. Jag tror att jag har mycket att komma med och det första steget i det interna valet är att bli nominerad av lokalföreningar. I Moderaterna och de flesta partier är det så att man har en riksdagslista för varje valkrets, så när man som vanlig medborgare på valdagen röstar så plockar man upp valsedeln och där står det en lång rad namn. Den listan och namnen är unika för varje valkrets. Stockholm stad är en valkrets och det är där jag bor och kandiderar. I Stockholm stad finns ett trettiotal moderata lokalföreningar och i det första steget behöver man bli nominerad av minst tre och helst föreningar. Då går man vidare till nästa steg där det sker en intern omröstning där alla medlemmar i partiet får rösta på vilka kandidater man tror på. I det tredje och näst sista steget är det en valberedning som tar fram ett förslag på en lista och slutligen är det en stämma med ombud som justerar och röstar fram den slutliga listan, som sedan skickas till valmyndigheten och därefter kan medborgarna välja och rösta på det parti de vill och även kryssa en kandidat för ett parti.Många politiker är otroligt tråkiga och inte särskilt frispråkiga. För i partipolitikens väsen finns en tanke om att du ska, jag tror att det var Anne-Marie Pålsson som var missnöjd med Moderaterna och skrev en bok som heter Knapptryckarpartiet. Det där är något som man under flera hundra år har pratat om. Grundladsfäderna i USA pratade om problemet med partier jämfört med individer som röstar med sitt samvete. Här har vi ett problem för i offentligheten är det ofta människor som uppfattas vara genuina och har sin egen agenda som folk vill lyssna på. Där har du varit en person som varit väldigt framträdande i debatten och särskilt i frågor om lag och ordning och integration. Nu när du går in i politiken, är inte risken att du blir en mycket tråkigare version av dig själv? – Jag tror inte det för det är lyckligtvis så att det jag tycker och tänker är den riktning Moderaterna har utvecklat sin politik. Det är därför jag kandiderar för Moderaterna. När det kommer till kriminalpolitiken behöver jag inte kompromissa med mina egna uppfattningar. Sen finns det ett uttryckssätt hos många politiker som kanske inte är så kittlande men det där tror jag mycket har att göra med retorisk tradition. Om vi tittar på England så visar man där att partipolitik kan vara mycket roligare. Det där har jag med mig lite från mina studier i Cambridge också. Jag hoppas inte att jag ska bli tråkigare om jag skulle få förmånen att sitta i Sveriges riksdag, och jag hoppas inte att jag ska bli mer ointressant. Jag upplever att Moderaterna idag i likhet med hur partiet har varit tidigare, är en bred kyrka där det finns en acceptans för olika åsikter. Det kanske inte alltid syns lika mycket utåt men internt så finns det en livlig debatt. Sen under Reinfeldt, där jag faktiskt var aktiv i politiken, då var det ett lite annorlunda klimat och mer toppstyrning men det var ett undantag i den moderata partihistorien, skulle jag påstå.Politik har blivit ett jobb och det häller inte bara Sverige utan i alla mogna västerländska demokratier. Det är färre som kommer från ett yrkesliv och går in i politiken. Det krävs att du har nätverk och byggt upp din bas. Nu har du varit borta från politiken ett tag – hur stora chanser har man då? Vi har sett andra exempel på människor som kommit in, Ann Heberlein kandiderade nere i Skåne till exempel. Människor som är lite mer kända i offentligheten men som misslyckats med sina kandidaturer. Har du behållit kontakter inom partiet som gör att du både kan tilltala massorna men också vara accepterad av partiet?– Det får visa sig, men det är som du säger: du kan inte storma in i lobbyn på ett företag och säga ”Jag vill sitta i ledningsgruppen” utan du måste vinna människors förtroende och visa vad du går för. Så är det även i politiken. Där får man börja i god tid innan ett val och om man inte har kontakter eller kan återuppta kontakter så får man se till att skapa dem. Träffa människor, bjuda in sig i olika sammanhang och berätta vem man är och vad man vill göra. Jag tror att väldigt många fler skulle kunna ge sig in i politiken utan att ha någon bakgrund i ungdomsförbunden, och jag tror att det skulle vara väldigt positivt. Min bild såhär långt i processen är att det är väldigt välkommet. Sen är det naturligtvis så att det finns ingen som kliver åt sidan och säger ”Varsågod, ta min riksdagsplats”. I de flesta partier så finns det väldigt många kompetenta politiker så det är en tuff konkurrens. Samtidigt är det en demokratisk process så svaret på din fråga är att det är svårt att säga, men hittills så känns det bra. En annan sak som du sa tidigare, om Anne-Marie Pålsson och Knapptryckarkompaniet – det är vissa som har kommit in i politiken från sidan och blivit väldigt kritiska men där tror jag att det hos många finns en ovana att verka i stora demokratiska organisationer. Det är inte alltid så exekutivt och saker tar tid och det kräver mycket kompromisser och stor taktkänsla. Så ja, ibland är en del kritik som framförs både mot möjligheten att engagera sig politiskt och hur partierna fungerar, är ibland lite orättvis tycker jag. Jag kanske sitter här om två år om jag blir invald, och tycker helt annorlunda. Vi kan väl boka in en uppföljande intervju! Och det här säger jag utifrån att, som jag nämnde, jag har ett preskriberat förflutet i Moderaterna. Jag var tidigare engagerad i Moderata studenter när jag studerade kriminologi vid Stockholms universitet, och jag jobbade samtidigt som polis då. Jag var tjänstledig ett tag från polisen och jobbade vid Moderaternas riksdagskansli. Så det är inte helt ogrundat det jag påstår.Som du säger så är det idag svårt att engagera sig. Många partier har utvecklats mot vad man kallar för elitpartier eller liknande, färre antal människor är engagerade och man får förlita sig mer på olika opinionsmätningar och fokusgrupper för att få reda på vad folk tycker snarare än att känna av i partiet, för partiet är inte längre den massorganisation det var. Det här är ett problem. Man brukar prata mest om det i USA, att du måste passera ”the primaries”, både för demokraterna och republikanerna och de som är engagerade i partierna är ofta antingen till vänster eller höger om gemene väljare. De mest engagerade är ofta de som har den mest radikala agendan. Jag vet inte vad jag försöker säga här – det här med att man ska gå med, jag tror också att det vore bra om människor engagerade sig mer i politiken men samtidigt så ser vi en tendens snarare åt det andra hållet, att man är engagerad till exempel genom att prata med politiker på Twitter.– Det finns en bredare trend kring det där. Det är färre som kommer på bostadsrättsföreningens stämma, det är färre som engagerar sig i idrottsföreningar, kulturföreningar, hembygdsföreningar och det är färre som engagerar sig i politiska föreningar. Jag förstår att det är många som var engagerade i politiska partiet förut. Om man hade SVT 1 och 2 och så P1, och sen hade man en familj och vänner som hade tröttnat på att man ständigt höll på att gagga om politik, ja då fick man gå till den lokala partiföreningen och prata med personer där. Men idag behöver du inte göra det. Du kan sitta bekvämt kvar i soffan och twittra. Det är en ganska naturlig utveckling men jag tror att jämförelsen med USA haltar för att vi har fortfarande ett relativt starkt föreningsliv i Sverige och det återspeglas även i politiken, där det finns mång aktiva och kloka personer. I min lokala moderatförening där jag bor på Östermalm så är ordföranden en hög chef i en stor bank, det finns väldigt många kompetenta personer som engagerar sig idealistiskt och åtminstone i Moderaterna så har jag ännu inte sett någon tendens kring att det är de mest radikala som engagerar sig politiskt. De som engagerar sig är mycket den här typiska bostadsrättsföreningsordföranden. Men det är inte omöjligt att det problemet uppstår i framtiden.Det här är egentligen ett annat problem, det är att om man pratar om de här människorna som ”de glömda” eller arbetarklassen, människor som är lågutbildade, de har försvunnit från politiken i större utsträckning än sådana som är högutbildade och högavlönade. En sak du sa var att politiker är kompetenta och att det fanns kompetenta och kunniga människor, att det är hård konkurrens.– Jag säger inte att alla politiker är kompetenta.Om man lyssnar på en partiledardebatt på SVT, och sen på en riksdagsdebatt mellan partiledare, så är det väldigt stor nivåskillnad. Det låter helt annorlunda. Jag rekommenderar de som inte har gjort det att lyssna på en debatt i riksdag i stället för på teve. En känsla man får när man ser på partiledardebatterna i teve eller korta debatter i Studio Ett, är att det är väldigt ytligt och många klyschor. Men om man lyssnar på en riksdagsdebatt så är det ofta högre nivå. Har vi en för negativ bild av våra politiker generellt?– Jag tror det. Jag tror att politiker inte alltid framställs på ett rättvist sätt. Dels genom de här tv-debatterna. Vi har alldeles för många partier i Sverige, det är åtta partier och även om man har en tvåtimmarssändning så ska man gå igenom många ämnen och det blir väldigt upphackat och kort.Så det du säger är att du vill avskaffa Miljöpartiet?– Jag har en champagne på kylning och jag har varit väldigt förutseende i det här så det är en champagne som ska lagras. Den har legat länge i mitt kylskåp och flyttat runt. Men nu hoppas jag att den ska korkas upp efter kommande val.Underbart!– Det är möjligen något ytterligare parti som skulle kunna ryka från riksdagen. Men de här debatterna, där tror inte jag att partiledarna riktigt kommer till sin rätt. Du måste förhålla dig till att det finns många tittare som har väldigt lite förförståelse och som är de mest lättrörliga väljarna. Det är en konsekvens av det höga valdeltagandet i Sverige. Mångas uppfattningar av politiker är hur de framställs i tidningar och då uppstår ett journalistiskt filter. Det fungerar så i Sverige att man måste vara väldigt försiktig när man talar med journalister. Nu har vi ett avspänt samtal här men jag blev intervjuad av Dagens Nyheter om min kandidatur och då kände jag åtminstone, det kanske är överdrivet, men att man är på helspänn. Ett felaktigt ordval kan hållas emot en och det spelar ingen roll vad du egentligen menar, har du en detalj fel och säger en sak fel så finns det många som med glädje kommer att välja att missförstå dig. Så jag tror att vi också har ett medieklimat i Sverige där politiker tvingas vara väldigt strama.Å ena sidan så uppfattar jag det som att man saknar politiker som upplevs som handlingskraftiga, självsäkra, som kan staka ut vägen och göra det som krävs. Så har vi fått en politikerstil som snarare är moraliserande och fördömande. Man säger det här klassiska, som har blivit som ett skämt, att Stefan Löfven säger att saker är oacceptabelt. Anledningen till att det blir ett skämt är att ”Okej, det är oacceptabelt så därför kommer vi med de här tre lösningarna på det”. Men i stället blir det den här reaktiva politiken som är att man vill visa att man inte heller gillar det man ser.– Det här stör mig något oerhört. Att det kommer politiska förslag efter den här typen av händelser vi har sett nu i Göteborg. Återigen, det är ingen singulär händelse. Mönstret är jättetydligt och det har varit tydligt oerhört länge. Då måste man kunna vara rakryggad och föra en politik man tror på. När en sån här händelse inträffar så förklarar man helt enkelt den befintliga politiken. Det provocerar mig något oerhört när det sker någon form av politisk kursomläggning på grund av den här typen av spektakulära händelser.Politiker upplevs som rädda för det mediala, de är rädda för att de vet att om de säger något fel, gör något fel och sen blir grillade i media så kan det kosta dem deras karriär.– Ja, så den rädslan och försiktigheten är rationell. På grund av att många i politiken har varit i politiken hela livet så är det en hel del som inte har något annat att falla tillbaka på. Då blir man beroende av att hålla sig kvar i politiken. Det kan göra att många väljer lågriskstrategier, det bidrar väl till det du beskrev tidigare, att politiken i Sverige inte känns så sexig. Jag tror att det framförallt handlar om en retorisk tradition, mer än något annat. Eller avsaknad av retorisk tradition, rättare sagt.Nu har jag sett din valfilm och du är väldigt vältalig.– Tack!Om jag ska vara lite elak så är man lite svältfödd på det efter att ha haft Stefan Löfven som statsminister i åtta år. Att prata om ”I Sverige pratar vi svenska” när vår statsminister inte kan sätta ihop en mening korrekt. En sak som jag tycker är problematisk med svensk politik är att det händer saker mot politiken så de blir nästan kränkta av verkligheten. Jag tror du tog upp det i din bok, att när man höjer straffet för vapenbrott så är det med några månader. Det du tog upp tidigare om vad man skulle behöva göra, till exempel att man inskränker offentlighetsprincipen, att alla tjänstemän har skyddad identitet. Att du gör den sortens ganska, jag vill inte säga drastiskt för det får det att låta som att det är irrationellt och det är rationellt…Men att det finns en tröghet i svensk politik som jag inte upplever att du har i hur du närmar dig de här frågorna. – Jag skulle säga att det finns en oförmåga. Ibland förundras jag över mycket av det som åstadkoms på 1900-talet i svensk politik. Man byggde ut socialförsäkringssystem, motorvägar och så vidare. Idag kan vi hålla på och debattera en enskild järnväg i tio, tjugo år. Det är också intressant det du sa, att det beskrivs som något drastiskt. Det är ett ordval som meningsmotståndare använder. Jag efterfrågar en rimlig och rättvis kriminalpolitik. Du har också rätt i att det sker ett duttande hela tiden och det där har jag upprepat till leda, så det vi behöver är ett systemskifte i kriminalpolitiken. Men jag tror också att vi behöver ett skifte i mentalitet, både hos politiker, inom rättsväsendet men också i samhället i stort. Det finns alldeles för mycket daltande och överseende som vi måste göra upp med. Det finns en del som tycker att det där låter auktoritärt och läskigt. I mitt drömsamhälle, om vi konkretiserar det, så vill jag ha fler poliser och poliser som är artiga och korrekta och vänliga mot hederliga medborgare. Det finns inget motsatsförhållande mellan att vara det och tillämpa nolltolerans och sätta hårt mot hårt. Du kan ha en trevlig polis i skärmmössa som stoppar en gosse som cyklar på torget och lägger vänligt handen på axeln och säger ”Hej lille vän, du får tyvärr inte cykla här. Du måste leda cykeln”. Du kan samtidigt ha samma polis som har befogenheter att när någon kör som en galning på strandvägen eller någon annanstans, eller spelar hög musik från sin bil, att helt enkelt beslagta den bilen utan pardon och sen får vederbörande gå hem. Då får det gärna regna. Sen har man löst alla de här ordningsproblemen. Det är inte svårare än så. Det är här jag menar att vi måste ha en annan mentalitet, lite jävlar anamma.Var det Theodore Roosevelt som sammanfattade sin vision för en amerikansk utrikespolitik ”Speak softly and carry a big stick”. Det är väldigt osvenskt numera.– Den här respektlösheten som inte bara polisen möter utan även lärare, busschaufförer, bibliotekarier, äldre i allmänhet. Den respektlösheten från framför allt från ung amen också vuxna människor, den möts man av för att man inte har en big stick. Det är det som saknas i många domäner.Det kom en bok som heter The Authoritarian Personalllity av Theordor Adorno som var knuten till Frankfurtskolan, där de försökte förklara framväxten av nazismen i Tyskland. Det de ville förklara var varför arbetarklassen i Weimarrepubliken valde nazismen i stället för kommunismen de borde ha valt, eftersom Frankfurtskolan var marxister så tänkte de så. Man utvecklade en tanke att det fanns en auktoritär personlighetstyp, en början på psykologisering. Man har utvecklat det där och det går igen idag också, det sättet att tänka på. Om man hamnar på TAN i GAL-TAN-skalan så är det att man vill ha lag och ordning. Vad är motsatsen till det? Att man gillar kaos? Eller att man vill ha en stark stat – är motsatsen att ha en stat som saknar kapacitet. Man gillar en stark ledare – vad vill man ha i stället? En helt inkompetent och svag ledare? Det låter inte heller bra. Så enligt det här sättet att tänka är det väldigt lätt att anses vara auktoritär. Sen hade de ju fel också. Arbetarklassen i Tyskland blev inte nazister utan det var medelklassen som blev det. Men det finns en tanke här, att det finns en latent auktoritär ådra i vårt samhälle. När det blir kris riskerar den att bryta fram. När man förespråkar ungefär det du och jag säger, så appellerar man till det här latenta auktoritära draget i det västerländska samhället. Det är en felaktig analys av Tyskland på 1930-talet och av vad som sker idag. Jag tror inte att människor som tycker att det här är problematiskt och som vill att man tar i, att man bekämpar gäng, plötsligt har blivit auktoritära. Jag tror fortfarande att de är liberala. Jag tror fortfarande att de är socialdemokrater. Vi riskerar inte en diktatur för att vi trappar upp bekämpningen av organiserad brottslighet.– Nej, inte heller för att vi har tydligare och fler auktoriteter i samhället. Ett samhälle mår bra av sunda auktoriteter. Rimliga, sunda auktoriteter. Det är i hög grad brist på sådana som har skapat det kaos och den gangsterkultur vi ser i stora delar av samhället, som har varit grogrunden för de här extrema problemen med brottslighet.Du tar upp det i din bok också, men den vanliga grejen som man alltid får höra och som jag tänkte att du ska få besvara nu: Det här är områden som är socioekonomiskt svaga, det är därför ett utsatt område kan tolkas på flera sätt. Mycket arbetslöshet, lägre utbildning, sämre hälsa, mer trångboddhet – är inte det förklaringen till den här kriminaliteten?– Vi vet att det är 3,2 gånger så vanligt för personer födda i Sverige med två utlandsfödda föräldrar att vara misstänkta för brott, jämfört med svenskfödda som har svenskfödda föräldrar. Den siffran är från Brottsförebyggande rådets senaste rapport om invandrares brottslighet. När man tar hänsyn till ålder och kön och inkomst och utbildning så sjunker överrepresentationen till 1,7. Så den gruppen och framför allt det vi pratar om är invandrartäta bostadsområden, att den gruppen begår fler brott, det är helt rätt att det till stor del beror på att de yngre har lägre inkomst och utbildning. Om man standardiserar för ännu fler faktorer så hade den där överrepresentation säkerligen sjunkit ytterligare. Det här får vissa att vilja tona ner betydelsen av invandring och kultur och man vill i stället fokusera på sociala faktorer och materiella omständigheter.Fler fritidsgårdar är det klassiska.– Ja, och apropå Alex Schulman så skrev han om den här BRÅ-rapporten precis det där med socioekonomi, han använde inte det ordet men det var den förklaringsmodellen han framförde. Men invandring och socioekonomi är inte motsatta förklaringar. Mycket av den här låga utbildningsgraden och arbetslösheten och trångboddheten, beror på ju på att vi har haft en hög invandring. Även när man försöker standardisera bort allt det här återstår det ändå en överrepresentation och den menar jag beror i hög grad på kultur. Sen tappas det ofta bort att mycket av de sociala problemen, är också en konsekvens av kultur. Med kultur menar jag beteende, mönster och värderingar och så vidare. Sen vill jag understryka, när jag håller på att problematisera kultur, att det stora problemet inte är utländska kulturer och det går överhuvudtaget inte att generalisera utländska kulturer för det är så oerhört stor skillnad mellan dels vilket land man kommer från, vilken del av det landet, vilken klasstillhörighet man haft. Det stora problemet är den här förortskulturen, gangsterkulturen som vuxit fram här i Sverige. Den är en mix av flera utländska kulturer och den har element från den svenska majoritetskulturen men framför allt från den amerikanska hiphopkulturen. Förnedringsrån, skottlossningar, bombattentaten, de grova stölderna, gruppvåldtäkter. Ingenting av det kan förklaras med materiella omständigheter. Det förklaras helt enkelt av vilken moral och vilka värderingar människor har. Vilken typ av beteende som man kan rättfärdiga för sig själv och vilket beteende som accepteras av den omedelbara omgivningen. Om du förnedringsrånar någon ökar det inte dina chanser att bli förtroendevald i Moderaterna. Vissa beteenden premieras i vissa kontexter och inte i andra.– Precis. Och då kan man säga ”Vadå, det är väl bara enstaka galningar”. Nej, vi hade en relativt känd rapartist som av olika skäl hamnade i onåd hos ett kriminellt gäng och de misshandlade honom och urinerade på honom och filmade detta och skrattade. Många av de här dåden som tidigare har betraktats som rena vansinnesdåd som utförts av personer under narkotikapåverkan eller psykos, utförs nu av flera personer i grupp, i samförstånd.Just att man lägger ut det i sociala medier är också ett tecken på att det handlar om något som man vill visa upp.– Precis, det måste förstås i en kulturell kontext. Vad är det som har gjort att den här gangsterkulturen har uppstått? Det beror såklart på att vi haft en kraftig segregation, på trångboddhet och demografi. Det har varit många unga som hängt på gårdarna och torgen och det har blivit någon form av flugornas herre i urban miljö. Det finns en växelverkan mellan det kulturella och socioekonomiska så med risk för att låta som en tråkig kriminolog, så finns det inget enkelt svar. Men man har ofta ensidigt betonat materiella omständigheter men jag menar att det är inte främst det som det handlar om.Nu är vi inne på det kanske allra svåraste. Det är en multifaktoriell förklaring. Jag följer en före detta kriminell som har begått grova brott och lämnat det bakom sig. Han har lagt upp väldigt intressanta trådar om det. Strax innan han var som mest brottsaktiv på 90-talet kom den här hiphopkulturen till Sverige och det var då man började dela upp sig i bostadsområden, det var då det började på det sättet, den typen av territoriell amerikansk kultur. Man har anammat idéer från USA och just den gatukulturen blandas med utanförskapskänslan som särskilt andra generationens invandrare känner. Det går igen i Frankrike och Storbritannien, även om de inte har lika många skjutningar och sprängdåd. I Sverige möter den en kultur som är extremt dåligt lämpad för det. Man har svårt att sätta hårt mot hårt, man tror på samtal. Jag pratade med en bekant som jobbar i frivården där de styr upp behandlingsplaner för kriminella. Hon sa att ”Man kan inte jobba längre än fem år om man inte har konstiga värderingar för det vi gör ger inget resultat. Dessutom kan man bi dödshotad och det får inga konsekvenser för den som gör det”. De kan bara säga att ”Jag var lite arg” och det är helt okej. Det är så etablerat så om du blir dödshotad av den du skrev en behandlingsplan för och går till din chef, så blir det nästan jobbigt för chefen. ”Varför är du till besvär. Det är så det är att jobba här”. Det tycker jag går igen på så många områden. Det krävs verkligen ett ändrat mindset. Om du dödshotar en polis får det en konsekvens direkt. Om du dödshotar någon som sitter på andra sidan bordet i frivården så får det en konsekvens direkt. På varenda områden måste det ske en förändring om man ska kunna få bukt med det hör.– Absolut. Det mentalitetsskiftet, att vi behöver både en starkare polis och ett starkare samhälle, det är en grundförutsättning för allt annat. Det är många som säger ”Det räcker inte” och nej, det gör det inte, men det är en grundförutsättning. Det finns inget motsatsförhållande mellan en mer repressiv kriminalpolitik och att vi jobbar förebyggande med olika sociala insatser på ett smart sätt, som angriper de här kulturella värderingsproblemen som finns.Något som är slående när man följer dig i sociala medier, du har jobbat som polis, du jobbar för ett säkerhetsföretag…– Och håller på att starta upp ett säkerhetsföretag också faktiskt, så den här kandidaturen har jag egentligen inte tid med men jag känner att de här frågorna är så viktiga. En avgörande sak som gjorde att jag kandiderade var när polismannen Andreas Danman sköts i somras. Då kände jag, nu får det vara nog. Nu måste jag göra någonting mer. Det där borde du ha inlett med! Det jag tänkte var att om man kollar på din valfilm – är du en enfrågeperson? Är det bara lag och ordning?– Nej, när jag hade ett vikariat på SvD:s ledarsida så skrev jag om alla möjliga frågor. Även när jag jobbade på Moderaternas riksdagskansli. Ett tag var jag även engagerad i kommunpolitiken i Sundbyberg och satt i kultur- och fritidsnämnden. Kulturpolitik och inte minst arkitektur ör frågor som ligger mig varmt om hjärtat. Men sen 2013, när de här problemen med brottsligheten för mig och många andra initierade blev väldigt tydliga, så har det inte funnits någon viktigare fråga att skriva om. Jag har ägnat allt mitt fokus och energi till att uppmärksamma det. Jag har inte kunnat skriva en artikel om arkitektur när vi har det här aggressiva cancern på samhällskroppen som successivt tränger in i den friska vävnaden. Jag menar att den här brottsligheten är ett akut hot mot vår demokratiska och civiliserade samhällsordning. Det kan låta som stora ord men den typen av grov organiserad brottslighet hotar vårt samhälle såsom det fungerar. Nu har verkligheten börjat hinna i kapp men jag upplever fortfarande att det saknas ett ”sense of urgencey”. Jag upplever att det är väldigt mycket politiskt taktiserande och mindre av en genuin oro över hur allvarligt läget faktiskt är. Så absolut, jag har ett brett politiskt engagemang men det överskuggas helt av den här frågan.Jag vet det för vi pratar om annat när vi pratar. Man brukade säga om George W Bush att han kunde ingenting så han fick förlita sig mycket på sina rådgivare…– Han hade pluggat juridik på Harvard så han var en dumskalle.Exakt, det var dialekten…– Jag gillade hans ”compassionate conservatism”. Jag tyckte att det var en sympatisk och rimlig inriktning och jag är väldigt ideologisk så jag sympatiserar starkt med Moderaternas liberalkonservativa utgångspunkt där min betoning kanske ligger på det konservativa det är en av anledningarna till att jag väljer att engagera mig just i Moderaterna. Inget parti är perfekt, jag hade önskat att det fanns ett Fredrikparti men Moderaterna är i grunden ett rimligt parti och jag kandiderar inte för den politik som partier har bedrivit utan för att partiet idag har den politik och den förmåga som behövs. Det säger jag också i min valfilm.Jag tycker att det känns som att jag förlorar en fri debattör till partipolitiken men jag hoppas att du lever upp till att fortsätta vara en frisk fläkt i debatten även om du ger in i det här. Det var jättekul att ha dig här!– Det lovar jag, och om jag inte lever upp till den förväntan så förväntar jag mig att du tillrättavisar mig.Då kommer jag avslöja alla hållhakar jag har på dig. Det var jättekul att ha dig här i Rak höger! Tack för att du var med och lycka till!– Det var jätteroligt, tack!Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe
Vi träffar Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet. Tove är välkänt namn i samhällsdebatten och har levt större delen av sitt liv med att analysera, tycka och tänka kring det som händer i omvärlden. Hon har bl.a. varit ordförande i Moderata ungdomsförbundet, kommunikationschef på Svenskt Näringsliv och haft roller på tankesmedjorna Timbro och Fores. Dessutom är hon en flitig författare. Vi kommer in på politiken, medierna och påverkan. För vilken roll har medierna för vårt beslutsfattande och borde chefer bli mer politiska? Det och mycket annat pratar vi om i ett spännande avsnitt. Samtalet leds av Robin Askelöf, marknadschef på Hypergene, som med podden är på ständig jakt efter nya perspektiv på beslutsfattande, verksamhetsstyrning och ledarskap. Avsnittets boktips är ”The Speed of Trust” av Stephen M.R. Covey. Den har hittills sålt i över 2 miljoner exemplar och tar upp ett väldigt viktigt område: hur man bygger, utvecklar och använder förtroende. Kom ihåg att prenumerera på Konkurrenskraft så påminns du om när nya avsnitt finns att lyssna på - för vi har många fler spännande gäster på gång!
I P4 Jönköping Sveriges Radio hör du lokala nyheter, sport och kultur från Jönköpings län - Jönköping, Habo, Mullsjö, Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vetlanda, Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd, Värnamo.
Ronie Berggren gästar Linköpings Fria Moderata Studentförenings live-event där han intervjuas av föreningens ordförande Robin Eriksson om USA-intresset, böckerna, USA-valet och konservatism. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html
30 november. Islamister som kräver inskränkt yttrandefrihet får inte göras till representanter för alla muslimer. Ivar Arpi diskuterar bönedemonstrationen utanför franska ambassaden med religionsvetaren Eli Göndör och Jamila Azizi, troende muslim och aktiv medlem i Moderata ungdomsförbundet.
Matilda Ekeblad har just valts att efterträda Benjamin Dousa som ordförande i Moderata ungdomsförbundet. Hon beskriver sig som en lantis somvill att Muf ska bli mer lockande för unga tjejer. Lägre skatter, effektivare miljöpolitik och nedlagd public service tillhör det som hon vill jobba för. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Matilda Ekeblad har just valts att efterträda Benjamin Dousa som ordförande i Moderata ungdomsförbundet. Hon beskriver sig som en lantis somvill att Muf ska bli mer lockande för unga tjejer. Lägre skatter, effektivare miljöpolitik och nedlagd public service tillhör det som hon vill jobba för. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
How to Be a Feminist in History The Lesbian Historic Motif Podcast - Episode 125 with Heather Rose Jones So you want your historic character to be a feminist. What does that mean? How early can we find women expressing opinions about gender equality and what did they think it looked like? What would your historic feminist's blind spots be? What arguments and evidence would she bring to the table? In this episode we talk about: Christine de PisanExcerpts from: Christine de Pizan (trans by Earl Jeffrey Richards). 1982. The Book of the City of Ladies. Persea Books, New York. Moderata Fonte (Modesta di Pozzo)Excerpts from: Fonte, Moderata (trans by Virginia Cox). 2018. The Merits of Women (Wherein is Revealed Their Nobility and Their Superiority to Men). The University of Chicago Press, Chicago. Marie de GournayExcerpt from: Internet Encyclopedia of Philosophy Olympe de GougesExcerpts from: Olympe de Gouges: English Translations of the Original French Texts Mary WollstonecraftExcerpts from: A Vindication of the Rights of Women (Project Gutenberg) A transcript of this podcast is available here. Links to the Lesbian Historic Motif Project Online Website: http://alpennia.com/lhmp Blog: http://alpennia.com/blog RSS: http://alpennia.com/blog/feed/ Twitter: @LesbianMotif Discord: Contact Heather for an invitation to the Alpennia/LHMP Discord server The Lesbian Historic Motif Project Patreon Links to Heather Online Website: http://alpennia.com Email: Heather Rose Jones Twitter: @heatherosejones Facebook: Heather Rose Jones (author page)
Temat för det här avsnittet är ”Tro och politik”. Hur förhåller sig den kristna tron till den politiska sfären? Finns det något sådant som en kristen politik? Om detta samtalar John Sjögren med jesuitpater Thomas Idergard. Thomas har ett förflutet inom just politiken, bland annat som ordförande i Moderata ungdomsförbundet och som opinionsbildare i olika sammanhang. Men för ungefär tio år sedan lämnade Thomas politikens värld helt, konverterade till katolska kyrkan och är idag verksam som präst i S:ta Eugenia församling i Stockholm samt som medarbetare vid Newmaninstitutet och tidskriften Signum. Varför är det viktigt att skilja mellan absoluta värden och praktisk visdom? Är det en slump att de liberala demokratierna växt fram i ett kristet sammanhang? Och är att gå i mässan rent av det mest politiskt radikala man kan göra? Det är några av de frågor som tas upp i detta innehållsdigra samtal om trons förhållande till politiken.
I säsongsavslutningen av Ideologipodden står ett enskilt partis ideologi står i centrum, nämligen moderaternas. Går det att förena liberalism med konservatism och är liberalkonservatism en distinkt ideologi? Vad har egentligen moderaterna gjort för ideologisk resa de senaste 15 åren? Och vad spelar ungdomsförbundet för roll för ett partis idéutveckling? Christofer Fjellner menar att det är syntesen mellan liberalismen och konservatismen som utmärker Moderaterna och berättar hur det har gått för partiets idéprogramsarbete. Benjamin Dousa betonar frihet och ansvar som kärnan i partiets ideologi och berättar vilka kommunalråd som egentligen sänker skatten. Programledare är Amanda Broberg som trots att hon kraftigt överskattar antalet moderata kärnväljare klarar sig helskinnad ur det femte avsnittet. Gäster är Christofer Fjellner som leder moderaternas idéprogramsarbete, och Benjamin Dousa, förbundsordförande för Moderata ungdomsförbundet.
Migrationssamtalen mellan partierna har gått i stå. Bör asylrätten eller ett volymmål vara grunden för flyktingpolitiken? Eller skymmer de båda sikten för de avvägningar som migrationspolitiken oundvikligen innebär? Och hur ska man förstå det som har hänt i migrationssamtalen? Det diskuterar Smedjans Catarina Kärkkäinen och Adam Danieli med Caspian Rehbinder, arbetsmarknadsansvarig på tankesmedjan Timbro, och Benjamin Dousa, ordförande för Moderata ungdomsförbundet.
John Hassler är professor i ekonomi, sitter i nobelkommittén för ekonomipriset och har varit ordförande för finanspolitiska rådet.John har också varit lärare för många framstående ekonomer. Inte minst för både Moderata och Socialdemokratiska finansministrarna Anders borg och Magdalena Andersson. Intressant nog har han också, under sin tid som ordförande på Finanspolitiska rådet, varit den som kontrollerat deras budgetar. Något som har satt sina spår i relationen med den ena.John gästar Taimaz i LoungePodden för att prata om hela ekonomiska läget. Hur vi har hamnat i krisen, hur långvarig blir den och hur återhämtar vi oss? Han ger sin bild om allt ifrån räntorna, börsläget, bostadspriser, lågkonjuktur, depressioner, värdet på mänskligt liv, arbetslösheten och hur vi har kommit fram till det ekonomiska systemet som vi har idag. Och varför det är så skört eller stabilt, beroende på vilket synsätt man har.Professor John Hassler förtydligar hela ekonomikrisen som ett facit i slutet på matteboken. Enkelt, tydligt, optimistiskt och skattefritt. Ett riktigt pedagogiskt och härligt samtal! Ge LoungePodden gärna fem stjärnor och en recension i podcaster appen om du gillar det vi gör ❤️
I veckans avsnitt diskuterar vi vår avundsjuka kring Ulf Kristerssons välskulpterade och generösa vader. Vi reder ut begreppen och skillnaderna mellan denim och chambray och går till botten med våra favoriter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Moderata sexköp, svensk arbetslöshet och ungerskt bistånd till kristna grekerDen här podden är tillgänglig för alla, vilket är möjligt tack vare stöd från våra följare. Vill du se mer liknande material i framtiden? Prenumerera på vår plus-tjänst: https://www.exakt24.se/stod-exakt24/
Under 1970- och 1980-talen var Moderata samlingspartiets budskap starkt ideologiskt präglade. Men utmaningen tycks numera vara att skapa en ny syntes av partiets liberala och konservativa traditioner. "Moderaternas idéer" är en essäsamling som behandlar partiet utifrån både historiska och framåtblickande perspektiv. En av kapitelförfattarna är Svend Dahl, fil dr i statsvetenskap och chef för Liberala Nyhetsbyrån. Han pratar om moderata vägar till makten med programledarna Mats Wiklund och Katarina O'Nils Franke.
Var tredje region och nästan var fjärde kommun gick med underskott förra året. De närmaste åren väntas bli ännu värre. Hur ska vård och skola klara sina uppdrag när skattepengarna ska räcka till allt fler? Samtidigt sjösätts den största omdaningen av Arbetsförmedlingen någonsin och fler än hälften av kontoren läggs ner. Hur påverkas kommunerna av det? Sveriges kommuner och landsting höll kongress i veckan och bytte då namn till Sveriges kommuner och regioner. Ordförande Anders Knape (M) är gäst i Ekots lördagsintervju 30 november 2019 kl 12.55 i P1. Kommentar: Tomas Ramberg, Ekots politiska kommentator Därefter ett reportage om förslaget att finansiera svensk sjukvård via privata sjukvårdsförsäkringar, som i Nederländerna. Förslaget förs fram av Benjamin Dousa, ordförande för Moderata ungdomsförbundet och av Stockholms finansregionråd, Irene Svenonius i hennes nya bok. Sedan om den nya EU-kommissionen som tillträder imorgon - vilken klimatpolitik tänker kommissionen föra? Analys: Annika Digreus, Ekots klimatreporter Programledare: Ci Holmgren Producent: Maja Lagercrantz
Sverigedemokraterna vill påverka biblioteken i nationalistisk riktning, men vad vill egentligen Moderaterna? Varför är rapparen Stormzy en hjälte? Och vad har en urspårad Komvux-lektion lärt oss om svensk rättssäkerhet? I Kontexts redaktionspodd diskuterar vi det senaste inom politik, kultur och livet. I det fjärde avsnittet känner litteraturredaktör Judith Kiros en enorm tacksamhet över rapparen Snowzy och hårda sanningar som når offentligheten, kulturredaktör Sarra Anaya funderar på moderat bibliotekspolitik och chefredaktör Mireya Echeverría Quezada får en flashback till en sjuk Komvux-lektion som får henne att tänka på debatten om hårdare tag.
Call of Duty: Modern Warfare è arrivato portando con sé il “solito” nugolo di polemiche. Un ospite d’eccezione la tocca piano a riguardo, mentre Mauro si trasforma in un corrispondente di guerra. A latere: Fallout 1st è il primo gioco con la guerra di classe come DLC, mentre Kotaku improvvisamente ci ricorda che Italia e USA sono spesso unite nella disperazione. Chiude il momento Kojima della settimana.La scaletta della puntata:[00:00 - 56:00] Call of Duty Modern Warfare, il revisionismo storico e le lobby delle armi[56:00 - 76:00] Kotaku in fiamme. Ci ricorda qualcosa?[76:00 - 105:00] Fallout 1st e la lotta di classe online[105:00 - 124:00] EA torna su Steam, mentre Kojima torna su PC. Così, de botto, senza senso.
How to Be a Feminist in History The Lesbian Historic Motif Podcast - Episode 38d with Heather Rose Jones So you want your historic character to be a feminist. What does that mean? How early can we find women expressing opinions about gender equality and what did they think it looked like? What would your historic feminist’s blind spots be? What arguments and evidence would she bring to the table? In this episode we talk about: Christine de PisanExcerpts from: Christine de Pizan (trans by Earl Jeffrey Richards). 1982. The Book of the City of Ladies. Persea Books, New York. Moderata Fonte (Modesta di Pozzo)Excerpts from: Fonte, Moderata (trans by Virginia Cox). 2018. The Merits of Women (Wherein is Revealed Their Nobility and Their Superiority to Men). The University of Chicago Press, Chicago. Marie de GournayExcerpt from: Internet Encyclopedia of Philosophy Olympe de GougesExcerpts from: Olympe de Gouges: English Translations of the Original French Texts Mary WollstonecraftExcerpts from: A Vindication of the Rights of Women (Project Gutenberg) A transcript of this podcast is available here. Links to the Lesbian Historic Motif Project Online Website: http://alpennia.com/lhmp Blog: http://alpennia.com/blog RSS: http://alpennia.com/blog/feed/ Links to Heather Online Website: http://alpennia.com Email: Heather Rose Jones Twitter: @heatherosejones Facebook: Heather Rose Jones (author page) If you enjoy this podcast and others at The Lesbian Talk Show, please consider supporting the show through Patreon: The Lesbian Talk Show Patreon The Lesbian Historic Motif Project Patreon
25 september. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras Moderata ungdomsförbundets förslag om att ersätta försörjningsstödet med checkar för hyra, mat och kläder. Med Catarina Kärkkäinen och Maria Ludvigsson. Som gäster deltar Benjamin Dousa och Caspian Rehbinder. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
"Q&A" le Cherry Bullet "Caoineadh an deoraí" le Beairtle Ó Domhnaill "C’est chelou" le Zaho "Ema Jazzin" le Joe Nina "Deséame suerte" le Jhay Cortez & KAROL G "秘めない私” le ゲスの極み乙女 "Dearcadh an tsaoil" le John Beag Ó Flatharta "Moderat Såklart!" le Moderata ungdomsförbundet
Moderaternas största problem är trovärdigheten, många litar inte på oss säger Benjamin Dousa, ordförande i Moderata ungdomsförbundet. I Fredagsintervjun berättar han om sin tämligen fattiga uppväxt och om hur han vill att Moderaterna ska förändras Dousa vill se en "differentierad välfärdsstat" och säger att det är moraliskt fel att tigga. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Moderaternas största problem är trovärdigheten, många litar inte på oss säger Benjamin Dousa, ordförande i Moderata ungdomsförbundet. I Fredagsintervjun berättar han om sin tämligen fattiga uppväxt och om hur han vill att Moderaterna ska förändras Dousa vill se en "differentierad välfärdsstat" och säger att det är moraliskt fel att tigga. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Miljörörelsens skuldbeläggande av dem som unnar sig flygresor och kött börjar bli tröttsam och kriminella borde inte få leva lyxliv på skattebetalarnas bekostnad. Den här veckan har kulturpolitiken dessutom blivit extra aktuell i samband med ett MUF-utspel och 300-årsdagen av Karl XII:s död. Miljörörelsen är både för asketisk för sitt eget bästa och för totalitär för andras bästa. Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn pratar om en rörelse som dels har börjat påminna lite väl mycket om puritanismen i sitt skuldbeläggande av dem som inte följer rörelsens normer, och dels flirtar lite väl mycket med diktaturer och totalitära ideologier för att det ska se bra ut. Vi pratar också om Malmö stads beslut att spendera 70 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar på ett företag som erbjuder yrkeskriminella lyxlägenheter. Varför skulle någon vilja betala skatt – eller vara laglydig – i ett system där brottslighet belönas? Slutligen är kulturpolitik, och framför allt kulturens finansiering, på agendan efter att Moderata ungdomsförbundet har gått ut med att de vill strypa all finansiering till kultursektorn och lägga ned public service. Och apropå kulturfinansiering är det i veckan 150 år sedan Karl XII-statyn i Kungsträdgården invigdes – en staty finansierad helt utan offentliga medel. Turn on, tune in, freak out!
Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar är stand in för ett protesterande Ung Vänster, som nobbar politikerveckan i Almedalen. På SR:s scen möter hon Sofia Fölster, riksdagsledamot (M) och vice förbundsordförande för Moderata Ungdomsförbundet i en debatt. Debatt från SR:s scen i Almedalen. Medverkande: Nooshi Dadgostar (V), Sofia Fölster (M). Programledare Helena Groll. Producent Mark Malmström.
L'attività fisica moderata migliora le funzioni cognitive negli over50, meta analisi.Studio completo: http://bjsm.bmj.com/content/52/3/154
L'attività fisica moderata migliora le funzioni cognitive negli over50, meta analisi.Studio completo: http://bjsm.bmj.com/content/52/3/154
30 bus di tagliagole non sono “opposizione moderata” - Disastro tecnologico e militare dell'Occidente in Siria - NATO sulla linea di confine con il Donbass - A Gaza le denunce inascoltate dell’ONU - Pyongyang rinuncia ai test nucleari - Armenia: La “ rivoluzione di velluto” - Russiagate: Dem contro Trump, Russia e Wikileaks -
30 bus di tagliagole non sono “opposizione moderata” - Disastro tecnologico e militare dell'Occidente in Siria - NATO sulla linea di confine con il Donbass - A Gaza le denunce inascoltate dell’ONU - Pyongyang rinuncia ai test nucleari - Armenia: La “ rivoluzione di velluto” - Russiagate: Dem contro Trump, Russia e Wikileaks -
Se där, den vänstervridna vegetarian-kärringen gör sig skyldig till folkförakt! Malin Krutmeijer reflekterar över vad det är som stör så med att inte äta djur. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Innan min fru blev vegetarian hade jag alltid tänkt på henne som fullständigt alldaglig i alla avseenden. Så inleds romanen Vegetarianen av den sydkoreanska författaren Han Kang, som kom på svenska i början av 2017. Mannen som talar är frustrerad: hans fogliga fru tror visst att hon är något, när den mat som de flesta äter inte duger längre. Romanen är komplex och utvecklar många teman med utgångspunkt i kvinnans beslut att inte äta kött, fisk, ägg och mjölkprodukter. Men längs vägen gör Han Kang flera pricksäkra iakttagelser just kring själva vegetarianismen, i det här fallet i form av veganism. Inte minst ringar hon in föreställningar om den, och reaktioner som den utlöser. Till exempel tar mannen med sin strikt grönsaks- och spannmålsätande fru på en middag med höjdarna på sitt jobb och det blir genast pinsamt. Efterhand blir stämningen rent aggressiv. Vegetarianism är helt enkelt inte naturligt, säger en person vid bordet. Folk som godtyckligt bestämmer sig för att avstå från det ena eller det andra, trots att de inte är allergiska mot någonting, det är vad jag kallar inskränkt, klämmer en annan i. En tredje uttrycker sitt obehag över att slurpa i sig bläckfisk inför en vegetarians ogillande blickar. Det kan verkligen vara såhär. Tro mig, som själv inte ätit kött på över 30 år. Vegetarianism, om vi nu håller oss till det ordet som ett samlingsbegrepp för alla grader av att avstå från animalier, utlöser många insinuanta och kritiska frågor. Förutom diskussionerna jag har tvingats ta om mitt kostval, så har jag följt de debatter om vegetarianism som blossat upp då och då. Och jag kan konstatera att motståndet är högljutt och ilsket. Precis som i Han Kangs roman pekas vegetarianer ofta ut som självutnämnda moralens väktare. Och faktum är att vegetarianism som moraliskt värde har historiska rötter. Från antiken och framåt var det framför allt ett religiöst val att avstå från kött. Det var ett sätt att komma närmare gud. Den grekiske filosofen och matematikern Pythagoras, som levde omkring femhundra år före Kristus, var emot dödandet av djur och åt varken kött eller fisk. Det hade med hans tro på själavandring att göra, och han samlade en del likasinnade anhängare. Så vem tror man att den där vegetarianen är, som måste tryckas ner och förlöjligas? I senare kulturer har vegetarianism praktiserats av munkar och präster, och förknippats med ett mått av helighet. Inom exempelvis buddhismen tas respekt för djuren med i beräkningen, men andra gånger handlar det snarare om försakelse och måttfullhet. Och är det något som provocerar i våra samtida, västerländska samhällen så är det väl att frivilligt försaka. Det kan passera om syftet är att vara vältränad och representativ, men att av etiska skäl överge den oreflekterade konsumtionen? Drivkraften måste nog ändå innerst inne vara att framstå som god och politiskt korrekt. Händelser som när musikfestivalen Way out west i Göteborg 2012 klargjorde att de enbart skulle sälja vegetarisk mat sände en chockvåg genom nätforum och sociala media. De politiserade festivalen, menade folk, och det var förfärligt. Tidningen GT delade ut korv och köttbullar utanför festivalområdet, så att alla skulle förstå hur löjligt det var med vegetarisk mat. Moderata ungdomsförbundet har gjort samma sak och delat ut hamburgare utanför skolor som infört en köttfri dag i veckan. Hån av det här slaget brukar tyda på ett mått av skräck. Så vem tror man att den där vegetarianen är, som måste tryckas ner och förlöjligas? I kommentarsfält och debattartiklar träder det fram en bild av en mager och bleksiktig människa, vars mörkkantade ögon brinner av obehaglig ideologisk övertygelse. Bilden liknar en variant på den religiösa asketen, som alltså har en lång historia. Men jag tror också den är präglad av 90-talets och det tidiga 2000-talets debatt om så kallade militanta veganer. I sin bok Veganerna från år 2000 skriver Magnus Linton om den djurrättsrörelse som fick fart de här åren. Filosofen Peter Singer blev rörelsens ikon, med sin kritik av det han kallade speciesism, eller artism, alltså en systematisk diskriminering av andra varelser grundad på arttillhörighet. Individer ur den här djurrättsrörelsen har gjort sig skyldiga till bland annat hot och trakasserier av minkfarmare, men redan innan dess skrämde de upp opinionsbildare och politiker. Och då gick man på själva djur- och människosynen. Magnus Linton ger exempel på hur det pratades om politisk renlevnadsfanatism och ett hat mot människan. Här kommer kristendomen in i det hela, med sin syn på människan som guds avbild och stående över djuren. Självaste påven påstod att antikrist är djurrättsaktivist. Veganerna skapade en moralpanik som inte är alldeles obesläktad med den som drabbade hårdrocken och videovåldet. Man var rädd att en ungdomsgeneration skulle förledas och något slags anarki skulle uppstå. Det finns också en idé att vegetarianen själv oftast skulle vara privilegierad medelklass. Idag har paniken runt de militanta veganerna nog lite grand fallit i glömska, men delar av den lever kvar i den kritiska bilden av vegetarianen. Numera är vegetarianen, i denna negativa föreställningsvärld, en mer allmänt vänstervriden galning som vill ta allt roligt ur livet för folk. Det finns också en idé att vegetarianen själv oftast skulle vara privilegierad medelklass. En som haft tid att tänka för mycket och har en överdrivet sentimental inställning till djur. En som inte respekterar hederliga människors enkla matvanor. Det är inte osannolikt att vegetarianen är en kvinna eller åtminstone en feminiserad man, som hatar manliga aktiviteter som jakt och glufsande av pizzor typ capricciosa. Så finner den kärringaktiga och samtidigt fanatiska vegetarianen sin motsats i en tyst föreställning om köttätaren som en rejäl, naturligt maskulin och realistisk arbetarklassman. De som exempelvis inte orkar tänka på klimatförändringar och djuren i köttindustrin, kan bekvämt skjuta denne arbetarman framför sig, som ett underförstått moraliskt imperativ. Se där, den vänstervridna vegetarian-kärringen gör sig skyldig till folkförakt! Nu har jag raljerat över fördomarna om vegetarianer. Men mat och ätande har verkligen en djupgående symbolisk betydelse i den mänskliga kulturen. Vi pratar ju om mammas mat som det bästa. Och jag har själv varma och förvånansvärt smakrika minnen av hur min pappa ställde fram en burk köttfärssås, och öppnade en påse färdigriven ost, till spaghettin de dagar i veckan då han var ensam hemma med mig och min bror när vi var små. Att äta det någon bjuder på är inte bara en trivial akt. Så när mamman i Han Kangs roman Vegetarianen ställer fram sin dotters gamla favoriträtter för att få henne att äta kött är det faktiskt rörande. Hon vill ta hand om sitt barn, samtidigt som hon kräver att bli bekräftad genom maten, som människa och förälder. Att äta det någon bjuder på är inte bara en trivial akt. Mat ger liv och njutning och laddas med kärlek, vänskap och andra sociala band. Sedan har vi alla ritualer där maten står i centrum: jul, midsommar och så vidare. I sin bok Äta djur skriver Jonathan Safran Foer om sin familjs mat och traditioner, från kosher till amerikanska tacksägelsemiddagar. Det är sårigt, för efter att ha utforskat köttindustrin slutar han själv att äta kött. Familjesammankomsterna blir sig inte lika, matens sammanhållande värde devalveras. Som vegetarian bryter man alltså sociala och känslomässiga kontrakt. Julskinka och kycklinggrytor framstår plötsligt inte som självklara och neutrala längre, utan som ett val. Jämte vegetarianen blir den normala människan en köttätare. Malin Krutmeijer, kulturjournalist Litteratur Han Kang: Vegetarianen, översättning Eva Johansson, Natur & kultur 2017. Magnus Linton: Veganerna en bok om dom som stör, Atlas, 2000. Jonathan Safran Foer: Äta djur, översättning av Molle Kanmert Sjölander, Norstedts, 2011.
Marsch höger ut på moderatstämman och en filosofisk fråga: Hur länge efter det man lämnat yrket kan man kalla sig svetsare? Med Annie Reuterskiöld, Tomas Ramberg och Fredrik Furtenbach. Programledare Henrik Torehammar. Producent Rigmor Ohlsson.
Hur står det egentligen till med moderaterna? Vad är det bakomliggande till Anna Kindberg Batras avgång? Borde hon ha stannat?
Salahuddin och Salih diskuterar tidningsartikeln där flera moderater uttryckte irritation över att deras kanslilokal i Malmö använts för den muslimska bönen. Sponsorer: Islamakademin & TAHARA.se.
I dagens avsnitt har vi med oss förbundsordförande för Sveriges största ungdomsförbund, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund och Moderata ungdomsförbundet. Är det inte märkligt att det debatterats så lite om psykisk ohälsa tidigare? Det tyckte i alla fall vi, så dagens avsnitt är alltså en debatt mellan MUF och SSU och vi får svar på vad de båda partierna vill göra för förändringar både i skolan, i arbetslivet och i sjukvården för att förbättra den psykiska hälsan hos unga. För er som är riktigt intresserade så finns en längre version av debatten på vår youtube-kanal!
På flyktingmanifestationen i söndags deltog ungmoderater sida vid sida med vänsterpartister. "Det här blir ett första steg för oss nu kommer det blå blocket. I söndags hölls en manifestation under parollen "Refugees Welcome". 15.000 människor samlades på Medborgarplatsen i Stockholm för att visa sitt stöd för asylrätten och ställa krav på lagliga och säkra flyktvägar till Europa. Som vanligt vid sådana manifestationer vajade röda flaggor från Ung Vänster och SSU bredvid gröna från Gröna Ungdom.Men i söndags skedde ett trendbrott. För första gången, bredvid allt det röda, syntes också en stor blå klick blå flaggor och nästan hundra ungdomar i matchande regnponchos. Efter först det röda blocket, det gröna blocket med miljöpartiet och det svarta blocket med anarkister och vänsterextremister det nya blå blocket.Förvånade deltagare stannade upp och fotograferade. Vad gör de här? Och varför håller de upp skyltar med citat av USA:s gamla republikanska president Ronald Reagan? Demonstrationer är något som vänstern varit bättre på, att synas på manifestationer. Det här blir ett första steg för oss. Nu kommer det blå blocket, säger Delmon Haffo - förste vice distriksordförande i MUF Stockholm. Redan innan tillställningen kallade MUF:s Stockholmsordförande Sofia Fölster deras deltagande på manifestationen för historiskt. Vi i Moderata ungdomsförbundet gör sällan sådana här saker. Tyvärr finns det en hotbild mot oss från vänsterextremister, säger Sofia Fölster distriktsordförande i MUF Stockholm.Verklighetens reporter Magnus Arvidson följde ungmoderaternas första stapplande steg som demonstranter.
Den 3/10 befann sig Radiorepublikens ledning först i en ubåt utanför Persiska viken, bara för att med nöd och näppe fly undan PK-maffian ut i rymden. Dessutom behandlades moderaternas anställda kampanjarbetare, en ground check av det amerikanska valet och socialdemokratiska dubbelagenter. SKOJ!
Privatiseringar, man skulle kunna säga att detta avsnitt handlar till stor del av privatiseringar. I söndags röstade invånarna på Eckerö mot utförsäljning av allmännyttan. Så klart blev Moderaterna lite griniga över nederlaget. I detta avsnitt har vi också börjat försöka med lyssnarfrågor. Om ni har några frågor så kan ni maila, skriva på twitter och facebook så tar vi säkert upp det i nästa avsnitt! Hör mer om detta och annat. Hoppnas ni gillar det. För att lyssna på avsnittet klicka här. Misär Sverige