Podcast appearances and mentions of andreas johansson hein

Radikal konservatism, den fostrande staten, och den konservativa paradoxen. Hur syns konservatismens idéer i svensk politik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klassisk konservatism förespråkar gradvis förändring som bygger på det redan beprövade. Idag hittar vi även en ny konservatism som menar att vi måste få tillbaka de gamla idealen med en motrevolution. Hotet har kommit inifrån i form av kulturvänstern och utifrån i form av invandrare. En förgrundsfigur inom den radikala konservatismen är den brittiska författaren och journalisten Douglas Murray. Kan man vara konservativ och revolutionär samtidigt?Konservatismens fader brukas tillskrivas 1700-tals filosofen Edmund Burke. Han såg på samhället som ett gemensamt projekt över generationer som vi vårdar och lämnar vidare. Staten ska fostra och upprätthålla ordningen genom kultur, lagar och religion. Klassiska konservativa värden så som nationalism, religion och egendomsrätt har fått allt större betydelse. Är den fostrande staten här?1900-talstänkaren Michael Oakeshott räknas till en av de viktigaste bidragsgivarna till modern konservatism. Förnuftet har sina begränsningar enligt Oakeshott, som förkastar social ingenjörskonst och förordar långsam och försiktig förändring av samhället, med respekt för den kunskap som har prövats, byggts upp och lagrats i institutionerna. Idag bär många av institutionerna på andra typer av idéer än de som en gång motiverade deras försvar. De kan till och med bära på progressiva ideal. Hur ska konservatismen hantera denna paradox – vårda institutionerna eller snabbt förändra dem i konservativ riktning?Medverkande: Statsvetarna Marie Demker, Katarina Barrling och Andreas Johansson Heinö (även förläggare på Timbro förlag).Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

Redan från början var Miljöpartiet mycket mer än ett miljöparti. Partiet ville göra om samhället i grunden och nyckelordet var alternativ: alternativ ekonomi, alternativ pedagogik, alternativ medicin, alternativ demokrati. Vad hände sen? Joakim Broman, Andreas Johansson Heinö och Fredrik Segerfeldt har läst alla partiets program sedan grundandet 1981.   

Ett parti med djupt problematiska rötter som längs vägen blivit allt mindre radikalt. Stämmer den bilden av Sverigedemokraternas idéutveckling? Joakim Broman, Andreas Johansson Heinö och Fredrik Segerfeldt har läst alla partiets program sedan 1988.

Andreas Johansson Heinö är förläggare för Timbro förlag och doktor i statsvetenskap med avhandlingen Hur mycket mångfald tål demokratin? Han har tidigare arbetat som lärare och forskare vid Göteborgs universitet. Andreas är även författare till flera böcker, bland annat Anteckningar från kulturkriget. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andreas Johansson Heinö är förläggare för Timbro förlag och doktor i statsvetenskap med avhandlingen Hur mycket mångfald tål demokratin? Han har tidigare arbetat som lärare och forskare vid Göteborgs universitet. Andreas är även författare till flera böcker, bland annat Anteckningar från kulturkriget. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I september går Sverige till val. I medierna är det stort fokus på sakfrågor, samarbetsformer och det politiska spelet, medan ideologierna tenderar att leva en undanskymd tillvaro under valår. Hur kommer det sig? Vilken betydelse har ideologierna för valet? Och vilken är Sveriges mest ideologiska valrörelse genom tiderna? Det diskuterar Andreas Johansson Heinö, Johanna Grönbäck, Catarina Starfelt och Anna Linder. Avsnittet är ett livesamtal som spelades in den 21 maj.

Från pingströrelsens politiska gren till ett borgerligt högerparti som aldrig velat kalla sig konservativt: det har blivit dags för Ideologipodden att ta sig an Kristdemokraterna. Joakim Broman, Andreas Johansson Heinö och Fredrik Segerfeldt har läst alla partiets program sedan starten 1964 och finner både kontinuitet och dramatiska förändringar. Och när blev Kristdemokraterna egentligen kristdemokrater?

Vem får klassa sig om svensk? Debatten har pågått i över 15 år och har nu blossat upp igen. I ett samtal diskuterar statsvetaren och kolumnisten Andreas Johansson Heinö och Adam Cwejman den frågan.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mitt under 1970-talets vänstervåg bildade ett tjugotal liberala ungdomar en enhetsfront för mänskliga rättigheter i Europas kommuniststyrda diktaturer: Östeuropeiska Solidaritetskommittén. I Stoppa Sovjetimperialismen berättar Magnus Utvik deras historia.  Det här avsnittet är en inspelning från samtalet kring boken på Timbro 4 mars 2026. Medverkar i samtalet gör Christer Åkerlundh, tidigare aktivist i ÖESK och redaktör för tidningen Östeuropa-Solidaritet, Inga Näslund, rysslandsexpert, Erik Helmerson, ledarskribent på tidningen Dagen, Cecilia Brinck, förste vice ordförande i kommunfullmäktige i Stockholms stad (M). Förlagets Andreas Johansson Heinö modererar.

Är det befängt att tala om Sverige som ett muslimskt land? Blir man automatiskt skåning om man flyttar till Skåne? Ska statens sätt att tänka om identitet vara det enda? Andreas Ericson diskuterar identitet och politik med Lena Andersson och Andreas Johansson Heinö från Timbro förlag.

Kontroll har blivit vår tids stora politiska löfte. Politik handlar inte längre främst om frihet, rättvisa eller jämlikhet, utan om att utöva kontroll. Från Brexitkampanjen i Storbritannien till välfärdsdebatten i Sverige heter det att politiken ska ta tillbaka kontrollen.   I "Mer ordning, mindre kontroll: Svensk liberalisering under tre decennier" går Fredrik Johansson tillbaka till källorna för att försöka svara på vad det var som gjorde att man om- och avreglerade, privatiserade och konkurrensutsatte. Vilka problem upplevde man, och hur tänkte man lösa dem? Hade man kontroll på 1970- och 1980-talen? Blev det som man tänkte sig? Detta avsnitt är en inspelning av bokens lansering. Medverkar gör utöver författaren Klas Eklund, Henrik Malm Lindberg och Daniel Suhonen. Samtalet modereras av förlagets Andreas Johansson Heinö.  

Inget svenskt parti har splittrats fler gånger än Vänsterpartiet. Men hur mycket har idéerna egentligen förändrats sedan starten 1917? Joakim Broman, Andreas Johansson Heinö och Fredrik Segerfeldt har läst partiets alla program sedan starten.

Det finns en myt kring svensk invandringsdebatt: Att den inte har vågat prata kultur.    I en serie avsnitt kommer Ideologipodden att försöka reda ut hur debatten om invandring och invandrare har sett ut under olika tider. Andreas Johansson Heinö och Johanna Grönbäck fortsätter här med perioden 1975 till tidigt 1990-tal: Invandrarna i folkhemmet. Det blir ett samtal om föreningar, segregation, kravaller, Jan Guillou, Sjöbo, Luciabeslutet, Ny demokrati, upptäckten av rasismen och om rasismens motreaktioner. Del 1 publicerades den 3 mars, 2026, och tar sig an åren 1945 till 1975.

I mars 2026 avled Jürgen Habermas vid en ålder av 96 år. Han var en av vår tids allra mest inflytelserika samhällsvetare och filosofer. Han deltog i samhällsdebatten i åtta decennier och blev mest känd för sina idéer om deliberativ demokrati och författningspatriotism. Habermas försvarade därtill ihärdigt upplysningens ideal, inte minst i strid med 1980-talets postmodernister. Andreas Johansson Heinö talar om hans gärning med Olof Hallonsten, sociolog och organisationsforskare. Avsnittet är en repris från 2023.

Liberalernas partiledning byter fot om Sverigedemokraterna. Har man partiet med sig? Eller riskerar det att splittras? Andreas Ericson diskuterar med Malin Lernfelt, chef på Liberala Nyhetsbyrån, Sofia Nerbrand, politisk redaktör på Kristianstadsbladet, och Andreas Johansson Heinö, Timbro förlag.

Det finns en välkänd berättelse: hur Sverige går från utvandrarland till invandrarland, skiftar till mångkulturellt samhälle i högre tempo än liknande länder och får en mer diversifierad befolkning.   Men hur och varför? Varför valde ett av världens mest homogena länder att föra en politik som ledde till kraftigt ökad pluralism? Varför valde ett av världens mest sekulariserade länder att aktivt främja framväxten av religiositet? Varför valde ett land med en av världens starkaste statsapparater att de facto underminera statens roll?   I en serie avsnitt kommer Ideologipodden att försöka reda ut hur debatten om invandring och invandrare har sett ut under olika tider. Andreas Johansson Heinö och Johanna Grönbäck börjar med åren 1945 till 1975: Från dåligt samvete till mångkulturellt föredöme.

Tidöregeringen vill kunna utvisa utlänningar som döms för brott som ger strängare straff än böter. President Trump satte tidsrekord i sin State of the union och berömde sina egna framgångar. Matpriserna har inte smyghöjts inför momssänkningen, och Sidas generaldirektör petas av regeringen. 40 år sedan mordet på Olof Palme, och Magdalena Andersson lägger skulden på Åkesson och Kristersson för att nyfödda i Skåne blir torkade med tvättlappar som är hårda och sträva. Veckopanelen med Anne Ramberg, Ronie Berggren och Andreas Johansson Heinö under ledning av Staffan Dopping.

Tidöregeringen vill kunna utvisa utlänningar som döms för brott som ger strängare straff än böter. President Trump satte tidsrekord i sin State of the union och berömde sina egna framgångar. Matpriserna har inte smyghöjts inför momssänkningen, och Sidas generaldirektör petas av regeringen. 40 år sedan mordet på Olof Palme, och Magdalena Andersson lägger skulden på Åkesson och Kristersson för att nyfödda i Skåne blir torkade med tvättlappar som är hårda och sträva. Veckopanelen med Anne Ramberg, Ronie Berggren och Andreas Johansson Heinö under ledning av Staffan Dopping.

Det svenska medborgarskapet ska uppvärderas och bli svårare att få. Idag lever ca 800 000 människor i Sverige utan medborgarskap. Vilka bör inkluderas i demokratins vi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den svenska migrationspolitiken har stramats åt sedan 2016 och nu genomför Tidöpartierna det som de kallar ett paradigmskifte. Det ska ställas högre krav för att bli svensk medborgare, det har blivit svårare för barn att få stanna på grund av anknytning, man ska behöva kvalificera sig för till exempel barnbidrag och sjukersättning, ett kraftigt höjt återvandringsbidrag har införts och det läggs fram förslag på att riva upp permanenta uppehållstillstånd. Vad innebär det att staten gör större skillnad mellan medborgare och andra som bor i Sverige? Och vad är nytt i vårt sätt att tänka på ”vi och dom” i vår demokrati?De förändringar som politiken gör får stora konsekvenser för många som bor i Sverige och som inte är medborgare - cirka åtta procent av befolkningen. De får inte rösta i riksdagsvalet och har därmed begränsat inflytande över beslut som påverkar dem. Är det moraliskt rätt att människor som bott i Sverige i flera år och ofta bidragit till välfärdsstaten inte ska ha något inflytande över de beslut som drabbar dem? Är den bästa lösningen för en fungerande demokrati att fler blir medborgare, alternativt lämnar landet i stället för att bo i Sverige med uppehållstillstånd i flera år? Medverkande: Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro och doktor i statsvetenskap.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Veckans tips:Bok:Förödmjukelse: ett återskapat liv - Lea YpiTal: Electric Cord Speech - Abraham Lincoln

Och så om läckornas tid i politiken och Aftonbladets nya gammelradio-tillstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stort fokus på enskilda utvisningsbeslutÄr migrationsjournalistiken på väg tillbaka till 2013? En tid när vissa ansåg att rapporteringen var för ängslig, kontextlös och överfokuserad på enskilda, ömmande fall, som anspelade på känslor.Artiklar och reportage om barn- och tonårsutvisningar har stått som spön i backen den senaste tiden och det nådde möjligen sin kulmen när Ekot i förra veckan avslöjade att en 8-månaders bebis hade fått ett eget utvisningsbeslut till Iran.De två gamla Medierna-inslag som nämns i reportaget hittar du här och här. Freddi Ramel intervjuar Jörgen Huitfeldt, chefredaktör på Kvartal och Andreas Johansson Heinö, förläggare på marknadsliberala tankesmedjan Timbro. Högsäsong för läckor med egenintresse Det är valår och just nu håller partierna på för fullt att fastslå sina kandidatlistor. För politiker är det här en avgörande tid, för platsen du får på listan påverkar i högsta grad din framtid. Samtidigt som vi är inne i den här “färdigställa-listan-tiden”, är vi också inne i en “läckornas tid”. Ny forskning visar nämligen att svenska journalister just nu får mer tips om skandaler och smuts inifrån partierna än någon annan gång under mandatperioden. Johan Cedersjö intervjuar statsvetaren Andreas Bågenholm.Grönt ljus för Aftonbladets nationella radiosatsning Det har varit en nervös vecka i reklamradiobranschen. Ett oräkneligt antal naglar har förmodligen gnagts av i väntan på Mediemyndighetens besked om vilka tre kommersiella aktörer som under de kommande åtta åren ska få sända nationell FM-radio.Systemet har precis gjorts om. Tidigare delades tillstånden ut till de radiostationer som var beredda att betala mest, men nu är det istället upp till Mediemyndigheten att avgöra vilka kanaler som ska få höras i hela landet.Joanna Korbutiak har i veckan hälsat på hos vinnaren Aftonbladet och pratat med publisher Lotta Folcker och den inrikespolitiske kommentatorn Oisín Cantwell, besökt Rix FM och snackat med Christer Modig, verksamhetschef för Viaplays radioverksamhet i Sverige och ringt upp NRJ:s vd Richard Mazeret.

I fjärde delen av Ideologipoddens genomgång av riksdagspartiernas program tar vi oss an Centerpartiets resa från landsbygdens intresseparti till liberalt idéparti. Med Joakim Broman, Fredrik Segerfeldt och Andreas Johansson Heinö.

Är borgerligheten ointresserad av kultur? Är det Fredrik Reinfeldts fel? Och hur påverkar det i så fall den kulturpolitik som förs av regeringen? Andreas Ericson diskuterar med Victor Malm, kulturchef på Expressen, och Andreas Johansson-Heinö, förläggare på Timbro förlag.

Finns den liberala världsordningen fortfarande? Det frågar sig många efter den amerikanska interventionen i Venezuela och Donald Trumps hot om att USA ska ta över Grönland. Andra har menat att den regelbaserade ordningen inte kan försvinna, eftersom den aldrig har funnits på riktigt. Har det skett en brytning, och vad vore alternativet till den liberala ordningen? Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Adam Cwejman, politisk redaktör Göteborgs-Posten, Linda Jerneck, ledarskribent Expressen och Andreas Johansson Heinö, förläggare Timbro, diskuterar. Catarina Starfelt leder samtalet. Samtalet är en inspelning av ideologiafton från januari 2026.

Färre och färre läser skönlitteratur. Är det ett problem? Finns det en väg ut ur läskrisen? Och kan man som liberal säga att det är en plikt för människor att läsa? Bengt Ohlsson, författare, Victor Malm, kulturchef Expressen och Catarina Starfelt, redaktör på förlaget, samtalar om sina tre respektive essäer med Andreas Johansson Heinö. Alla tre essäer om läskrisen finns att köpa här.

I detta avsnitt riktas fokus mot den franska högerpopulismen. Vilka idéer har format den franska radikalhögern och hur skiljer sig den från andra länder? Podden gästas av Carl-Vincent Reimers, programansvarig för Europafrågor hos Timbro och Karin Stensdotter, skribent med fokus på fransk kultur och samhällsliv. Andreas Johansson Heinö modererar. 

I årets sista avsnitt samlas hela Ideologipodden för en gemensam årskrönika. Anna Linder, Johanna Grönbäck, Andreas Johansson Heinö och Catarina Starfelt ser tillbaka på året som gått.   Anna leder samtalet och quizar resten på årets stora nyhetshändelser – om allvar och skratt, politiska beslut, liksom trender på sociala medier, i Sverige och internationellt.   Hur mycket kommer du ihåg från 2025?

Hur kan vi säkerställa att vår nuvarande guldålder inte tar slut?   Genom att studera sju av mänsklighetens främsta civilisationer – det antika Aten, den romerska republiken, Abbasidkalifatet i Bagdad, Songdynastins Kina, renässansens Italien, 1500-talets Nederländerna och den anglosaxiska världen – försöker Johan Norberg identifiera deras styrkor och brister för att besvara just den frågan.   I detta avsnitt får vi höra samtalet från lanseringen av Johan Norbergs senaste bok Civilisationens topp: Lärdomar från guldåldrarnas uppgång och fall    I samtalet med Johan Norberg medverkar Alexander Norén, ekonomikommentator på SVT och bevakare av tech, och som även gjort flera AI-dokumentärer (senast Homo Roboticus, 2025). Förlagets Andreas Johansson Heinö leder samtalet.   Lanseringen ägde rum på Posthuset i Stockholm den 26 november 2025   Civilisationens topp kan du köpa här

Först ville ingen vara konservativ längre. Sen blev det tävling om vem som bäst gör anspråk på den konservativa idéhistorien. Med utgångspunkt i Edmund Fawcetts bok Konservatism: kampen om en tradition (Timbro förlag, 2025) diskuterar PJ Anders Linder, Stig-Björn Ljunggren, Catarina Starfelt och Andreas Johansson Heinö konservatismens ställning i svensk politik. Detta avsnitt är en inspelning från boklanseringen på Timbro 13 november.

Ideologipoddens resa genom partiprogrammens landskap fortsätter och har den här gången nått fram till Liberalerna. Joakim Broman, Fredrik Segerfeldt och Andreas Johansson Heinö har läst alla program sedan starten - så att du slipper. 

Veckopanelen med Andreas Johansson Heinö, Anna Almqvist och Stefan Stern under ledning av Staffan Dopping. Ebba Busch brände en säkring när moderater reagerade hårt på hennes tal om samarbete med Socialdemokraterna. Brittiska BBC är i kris, men hur är läget för svensk public service? Kriminalvården avstyrker fängelse för 13-åringar, och Palestinademonstrationer stoppar busstrafik i Stockholm varenda lördag.

Veckopanelen med Andreas Johansson Heinö, Anna Almqvist och Stefan Stern under ledning av Staffan Dopping. Ebba Busch brände en säkring när moderater reagerade hårt på hennes tal om samarbete med Socialdemokraterna. Brittiska BBC är i kris, men hur är läget för svensk public service? Kriminalvården avstyrker fängelse för 13-åringar, och Palestinademonstrationer stoppar busstrafik i Stockholm varenda lördag.

Makt brukade erövras med pengar, kunskap eller kontakter. I kulturkriget kan det räcka med att ha rätt värderingar. Det menar Ann Heberlein i boken Moraliskt kapital. Dagens avsnitt är en inspelning från lanseringen av hennes bok i början av oktober. Medverkar gör utöver författaren även Torbjörn Nilsson, journalist, och Myra Åhbeck Öhrman,frilansskribent, debattör och föreläsare. Samtalet leds av förlagets Andreas Johansson Heinö. Läs mer om boken här: https://timbro.se/forlag/moraliskt-kapital/

Ja till fortsatt Tidösamarbete, men inga sverigedemokrater i regeringen. Det är budskapet från Liberalernas partistyrelse. Vad ska man tänka om det? Andreas Ericson diskuterar med Sofia Nerbrand, politisk redaktör på Kristianstadsbladet, och Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro förlag.

Inför Moderaternas partistämma går Joakim Broman, Fredrik Segerfeldt och Andreas Johansson Heinö till läggen och skärskådar alla moderata partiprogram från 1904 till det nu gällande. Finns det någon idé som överlevt hela vägen? När blev partiet liberalt? Och när var Moderaterna egentligen som bäst?  

Mer privat finansiering av kulturen ser kulturminister Parisa Liljestrand som ett av sina viktigaste projekt och varnar för en klåfingrig stat. Vilken roll bör egentligen staten ha i en sund kulturvärld? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtal om statens roll i kulturen med Timbros förlagschef Andreas Johansson Heinö och Calle Nathanson, koncernchef ABF. Hör också Örjan Molander, chef för Kalmar läns museum; Magdalena Malm, generalsekreterare Bildkonst Sverige samt Anna Sjövall, VD och konstnärlig ledare Teater Halland.YVONNE HIRDMAN SKILDRAR DET ”MAGISKA, MYTISKA 60-TALET”Vid 82 års ålder romandebuterar historieprofessorn Yvonne Hirdman med en skildring av ett omvälvande 60-tal, ”Kungshamra -67”, där hon följer några studenter genom musiken och politiken, in i drömmarna och bakruset. Reporter Katarina Wikars har träffat henne.AGNAS BROS. – FYRA BRÅKANDE JAZZBRÖDER OCH DET ”SISTA FÖRSÖKET”Ett sista försök att hålla samman? Så kan man tolka albumtiteln när Agnas Bros, fyra bröder uppvuxna tillsammans i jazz – och ständiga konflikter – släpper sin femte skiva. Blir ”Sista försöket” också deras sista – eller har de lyckats komma förbi brödrabråket? Idag är de oavsett gäster i P1 Kultur.ESSÄ: FJÄRILSSAMLAREN NABOKOVS SISTA VINGSLAGSamlandets besatthet vittnar om en drift där möjlighet och omöjlighet möts. Karin Brygger funderar i ljuset av Vladimir Nabokovs fjärilslätta slutord.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Benjamin Ingrosso, Lars Trägårdh, Simona Mohamsson, Donald Trump, “svenska folket”. Alla är nostalgiska. Är det ett problem?    Anna Linder, Andreas Johansson Heinö och Johanna Grönbäck pratar om nostalgi som nationalism, kultur och överideologi, och varför alla så plötsligt blev nostalgiska och gömde undan progressionen.

Är det överhuvudtaget rätt att införa en svensk kulturkanon och vad säger verken på listan om regeringens kulturpolitik? Gäster: Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare på Timbro förlag och Jesper Bengtsson, chefredaktör och ansvarig för Dagens Arenas kulturbevakning. Programledare: Jon Andersson

Vem har egentligen rätt till marken i norra Sverige – staten eller samerna? Vilka är de ideologiska skiljelinjerna i debatten om urfolkens rättigheter? Och hur kan en liberal samepolitik se ut? I detta avsnitt samtalar Anna Linder och Andreas Johansson Heinö med Adam Danieli, jurist och ansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro, om hans nya rapport Befria Sápmi – om samepolitikens historiska arv, till dagens fastlåsta system och de reformförslag som Danieli föreslår. Läs rapporten här: Befria Sápmi  

Är varje förändring av public service-uppdraget ett hot mot demokratin? Hur allvarlig är tidningsdöden och vad händer med journalistiken när tidningar tjänar pengar på att stryka sina läsare medhårs? Joakim Broman, Jonas Gummesson och Andreas Johansson Heinö skärskådar mediepolitikens ideologiska skiljelinjer.

Veckopanelen med Andreas Johansson Heinö, Paulina Neuding och Sonia Hedstrand under ledning av Staffan Dopping. Polisen i Örebro har presenterat sina slutsatser om masskjutningen på Campus Risbergska. Den toppdiplomat som varit anhållen misstänkt för spioneri har hittats död. Vet vi att gripandet har samband med den nationella säkerhetsrådgivarens avgång? Märta Stenevi kommer med bok om hur hon upplevde Miljöpartiets behandling hösten 2023, och regeringen vill att alla utländska medborgare som döms till fängelse ska utvisas från Sverige. Dessutom om panelisternas känslor för Eurovisioncirkusen.

Veckopanelen med Andreas Johansson Heinö, Paulina Neuding och Sonia Hedstrand under ledning av Staffan Dopping. Polisen i Örebro har presenterat sina slutsatser om masskjutningen på Campus Risbergska. Den toppdiplomat som varit anhållen misstänkt för spioneri har hittats död. Vet vi att gripandet har samband med den nationella säkerhetsrådgivarens avgång? Märta Stenevi kommer med bok om hur hon upplevde Miljöpartiets behandling hösten 2023, och regeringen vill att alla utländska medborgare som döms till fängelse ska utvisas från Sverige. Dessutom om panelisternas känslor för Eurovision-cirkusen.

29 april. Vem blir ny partiledare för Liberalerna efter Johan Pehrsons oväntade avgång? Och hur ska partiet klara sig kvar i riksdagen? Andreas Ericson diskuterar med Malin Lernfelt, Liberala Nyhetsbyrån, Sakine Madon, författare och tidigare politisk redaktör på UNT, och Andreas Johansson Heinö, Timbro förlag.

13 januari. Ytterhögerpartiet FPÖ blev störst i valet i höstas och håller nu på att bilda regering i Österrike. Vad innebär det? Får Moskva ännu en allierad i EU? Lisa Pelling, chef för den fackliga tankesmedjan Arena Idé, och Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro förlag, diskuterar med Andreas Ericson.

Från 2023. Alla ska med, ett etiskt modersmål, nationen behöver hitta VI-känslan. De politiska slagorden om gemenskap har fått allt mer laddning, men vad menar politiken med gemenskap? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag pratas det allt oftare om svenska värderingar som minsta gemensamma nämnare för att tillhöra den svenska gemenskapen. Och allt oftare blickas det tillbaka till en tid då det påstås att vi fortfarande var ett vi och kände en samhörighet med varandra. Vilka är vi-och-dom idag och vilka var vi då?Behöver samhällsmedborgare ha ett känslomässigt förhållande till sitt land eller räcker det med att att man är en sammanslutning med en gemensam uppgift? De politiska ideologiernas ger olika svar på vilka gemenskaper som krävs i ett fungerande samhälle.Medverkande: Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi och Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

26 november. Det pågår en omfattande debatt om att det bör införas nya regler för vad som ska krävas för att bli svensk medborgare. Men samtidigt har redan färdigutredda förändringar ännu inte implementerats. Andreas Ericson gästas av Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare på Timbro förlag.

2 maj. Europaparlamentsvalet i juni väntas innebära framgångar för högerpopulistiska partier. Kommer det leda till en ny majoritet och vad innebär i så fall det? Sofie Blombäck, universitetslektor vid Mittuniversitetet, och Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro, diskuterar med Andreas Ericson.

9 april. Sara Skyttedals och Jan Emanuels nya parti har fått stor uppmärksamhet. Hur kommer de klara sig i Europaparlamentsvalet? Nils Lundgren, tidigare partiledare Junilistan som gjorde succé i valet 2004, och statsvetaren Andreas Johansson Heinö från Timbro diskuterar nya partiers chanser med Andreas Ericson.

11 december. 2013 myntade statsvetarprofessorn Henrik Ekengren Oscarsson termen “åsiktskorridoren”. Få politiska begrepp har blivit så omtalade och omdiskuterade. Ett decennium senare diskuterar han dess betydelse med Andreas Johansson Heinö från Timbro och Andreas Ericson.

16 november. Liberalernas landsmöte i helgen kommer bjuda på diskussion om slöjförbud och narkotika. Men i alla fall för tillfället är sidvalet stabilt. Det är en av slutsatserna när Sakine Madon, politisk chefredaktör på UNT, och Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro, diskuterar ett splittrat parti med Andreas Ericson.

25 maj. Regeringen vill skärpa kraven på att bli svensk medborgare. Är det bra? Fanny Forsberg Lundell, professor vid Stockholms universitet, Christian Fernandez, docent vid Malmö universitet, och Andreas Johansson Heinö, Timbro, diskuterar med Andreas Ericson.