Podcasts about laddade

Avsnitt 79: Tre goa' gôbbar Sommaren är kort och vi ger dig en lång episod. Sedan kan man alltid diskutera om det är rättvist eller inte. Lyssna så får du ge dig själv både möjligheten att avgöra det och för sista gången innan sommaren är här på riktigt lyssna på en episod fylld av både hockey och tennis. Till det så får vi besök av en mycket uppskattad gäst. Ingen mindre än Adam Blinge, vår NHL-korre. Tusen tack till alla er som lyssnar, vi är åter igen den 15:e augusti. Laddade, solbrända och taggade till tänderna ! Följ oss gärna på instagram där vi heter "Aronsson & Park". Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En vecka kvar till Elitloppet. Nu ska cashen in så att vi får kul i sista helgen i maj. 

Sverige är med i Nato. Hör om statsministerns stora ögonblick i Washington och om varför han verkade nervös när han höll sitt tal till nationen. Vi hör också om Moas mest minnesvärda ögonblick från Nato-ansökan och hennes separationsångest över att processen är över. Liberalerna verkar satsa på att bli skärmförbudspartiet nummer ett, vi fördjupar oss i förslagen och hör också om de mest udda partinamnen som ställer upp i EU-valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här podden möter du David Druid (utsedd till årets programledare i radio) och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Här möts de igen och pratar om politik på sitt egna sätt och lite annat. Med sig har de också Ekots politiska inrikesreporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från P3 Klubben. Tillsammans blir det mycket skratt och nästan allt du behöver ha koll på kring veckans politiska händelser.Producent: Sukran KavakDigital redaktör: Anton LundholmProgrammet spelades in den den 8:de mars 2024

En på ALLA sätt och vis magisk fotbollshelg stundar! Laddade toppmatcher i samtliga storligor. Serieledarfredag, Big Roms frostiga relationer, det oglamorösa El Clasico, det totala ointresset för Napoli-Milan och sist men inte minst; den förmodade KROSSEN på Old Trafford! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett längre uppehåll har gjort oss gott. Laddade till tänderna kommer vi med klockrena analyser och facit på alla frågor vi står inför. God lyssning!

Demografi, kaos på Migrationsverket och barnfria par. I veckans avsnitt samtalar Paula Bieler Eriksson, Erik Hörstadius och Alice Teodorescu om Sveriges förändrade demografi, Fokus granskning av Migrationsverkets brister och varför fler par väljer att inte skaffa barn. Programledare: Erik Thyselius. Inspelat i Konstnärsbarens lokaler i Stockholm den 12 april 2023.

Snubblandes över handgranater och djurkadaver halkar herr och fru Svensson fram i blodet på väg ut från storstäderna. I år har det gått så långt så att en av fyra svenskar vill packa ihop och fly till landsbygden, men varför då? Andra kulturer är ju så.... vilket ord är det jag söker? Laddade? Pulshöjande? Fängslande? Nervpirrande? SPÄNNANDE var det ja... Eller? Missa inte det här programmet!1000/1700 KR HAR KOMMIT IN! NYA PROGRAM UTLOVAS I JANUARI OM NI DONERAR IHOP TILL DOM SISTA 700 SOM FATTAS INNAN DEN 31 DECEMBER:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaEn vecka kvar till jul (17/12-22), och gästerna språkas vid om:* Massflykt från oattraktiva kulturer till landsbygden.* Ska man lita på "expertisen," trots att ögonen blöder när man ser deras byggnader?* Hoppsan, där kom polisen mitt i pizzahämtningen!* Bitchen, "flyktingfamiljen" och surkärringen.* På med fracken och säg hej till adeln.* Den kulturmarxistiska samhällsforskningen.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Carl "SHA 70" Schiller, Johan Widén & Elisabeth EngmanCarl Schillers youtubekanal: https://www.youtube.com/c/SHA70/videosVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:KULTURELL HÄRDSMÄLTA VÄNTAR - SJÄLVISK FÄHUND RYCKER PÅ AXLARNA https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/kulturell-haerdsmaelta-vaentar-sjaelviskAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:Lördagen den 24 decemberDu hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEWoods of Desolation - The Falling Tidehttps://youtu.be/GtAtrD_RGUsCALLEElvis Presley - Aloha From Hawaiihttps://www.youtube.com/watch?v=zLmsZC45-m8&ab_channel=MikeyNL1038ELISABETHBing Crosby - I'm dreaming of a white Christmashttps://www.youtube.com/watch?v=Op6XUBTDKNU&ab_channel=Videos4YouJOHANSpotify DOKhttps://open.spotify.com/show/3LaoBkIXm8zV7S7wPqUtEf?si=otZei6jiQTuUbErDmkOBGA&fbclid=IwAR0Qzls8Na31P1Vzj_nmMQFmMOu-MKctNpehvWSeGThr6lOm_4s8kJHa5Ds&nd=1

Snart är vi tillbaka! Men innan vi drar igång säsong fyra på allvar måste vi ta upp två viktiga glutenrelaterade nyheter. För riskerar vi celiakister att bli sjuka av att använda engångsbestick eller dricka med sugrör? Och kan vi lita på att den glutenfria kakan vi köper på Espresso House faktiskt är glutenfri..? 

Sverige har länge varit ett militärt alliansfritt land. Samtidigt samövar försvaret med Nato. Sveriges geografiska läge gör landet strategiskt viktigt. Men vart ringer överbefälhavaren om det smäller? Svensk trupp förstärker på Gotland mitt i den säkerhetspolitiska krisen i Europa. Det är en markering om att Sverige är berett att skydda sitt eget territorium. Men det är tydligt att vi inte förväntar oss att göra det helt på egen hand åtminstone inte under någon längre tid. Nu har vi valt en linje där vi gärna ser att vi gör det tillsammans med andra, säger Jan Törnqvist, tidigare insatschef i Försvarsmakten.Tabubelagd kontaktI dag har Sverige ett omfattande försvarssamarbete med andra länder. Vi samövar med Nato och andra och våra förmågor har anpassats så att de effektivt kan delta i gemensamma insatser.Det finns de som hävdar att Sverige står så nära Nato det går utan att vara uttalad medlem i försvarsalliansen. I praktiken är vi en del av väst och har ju varit det under hela det kalla kriget. Mycket av det som då skedde dolt sker idag helt öppet, säger Mikael Holmström, författare och journalist. Landet mitt emellanSamtidigt lever bilden av Sverige som ett land som inte ska provocera kvar i många svenskars medvetande. Det finns ju en väldigt stark föreställning kring neutralitetsbegreppet. Att Sveriges neutralitet har hållit oss utanför krig, säger Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Medverkande: Mikael Holmström, författare och journalist, idag på Dagens Nyheter, Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Försvarets Forskningsinstitut, FOI, Jan Törnqvist, tidigare insatschef för Försvaret.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Per Vallgårda, researcherCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson

Laddade med gårdagens Spicy Margaritas, guidar Hanna och TanByKlara-Klara oss runt i Tulum, Mexiko. Snygga killar, live ragg, grova skämt och svindyr mat. Allt i en alldeles för kort fredagsvibe-special! Bienvenidas! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi är tillbaka, som vi säger det: göra en ”Abba”. Laddade med tankar om hösten, religion och nya rutiner.

I veckans avsnitt nyfikar Jacob med filosofen och genusvetaren Salla Aldrin Salskov om bl.a. feminism, laddade samtal och kritiskt tänkande. Häng med i samtalet!Följ oss på Instagram: @nyfikapodden E-mail: kontakt@nyfika.fi Grafik: Maria Åsvik & Elin Åsvik | Musik: Mattias Björkholm See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Världen omkring oss består av en myriad av tecken och symboler. Samtidigt är vi inte alltid, eller ens speciellt ofta, medvetna om hur alla dessa tecken fungerar eller hur de påverkar våra handlingar och tankar. Om man inte är semiotiker, vill säga. I det här avsnittet gästas vi av Karin Sandelin som leder affärsområdet Sensemiotics på Kantar Sifo. Hon hjälper oss förstå hur semiotisk analys fungerar och hur man, bland annat, kan använda den för att reda ut om ens kommunikation och varumärke förmedlar det man vill. Just ja… vi pratar lite om musik och böcker i slutet också… :) Mycket nöje!

I avsnitt 30 pratar vi om övergrovt timmer som blir bränsle i biopannorna. Dessutom en spännande historia i det snart nedlagda varumärket Jonsered. Vi pushar också för barkborrekatastrofen och önskar skitjakt till de jägare som börjar älgjakten nu på måndag.

Så mycket av elektrifieringen hänger på batteriutvecklingen. I veckan tog Northvolt in 5,5 miljarder kronor i en ny runda och värderas nu till 32,5 miljarder – utan att ha byggt ett enda batteri. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ekonomiska intressen krockar med urfolks rättigheter i jakten på vindkraft, järn och odlingar. I Australien sprängs en helig plats och en ny dom ger en sambeby rätt att bestämma över jakten. Vem har rätt till marken? Medverkande: Tina Manne, ordförande för AAA, Australian Archaeological Association, Kado Muir, antropolog, aktivist i frågor som rör aboriginernas markrättigheter, Marie Hagsgård, jurist i Europarådets expertkommitté för skydd av nationella minoriteter, Matti Blind Berg, ordförande i Girjas sameby, Tomas Hedqvist, jägare, Birgitta Isaksson jägareförbundet i Norrbotten, Göran Färm styrelseordförande Kallak-projektet Beowolfe Mining, Sigrid Sagka Stångberg, Vapstens sameförening, Birgitta Andersson, ledamot i Sametinget, från Tärnaby. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent och reporter: Katja Magnusson och Ulrika Bergqvist katja.magnusson@sr.se, ulrika.bergqvist@sr.se

Nyhetsankarnas respektlöshet, Emil Källströms slipsknut, förfulande elsparkcyklar och mixen mellan dressat och ledigt. Nu kör vi! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det första avsnittet för säsongen går vi igenom Tottenhams aktivitet på transfermarknaden, utvärderar den nuvarande truppen samt svarar på lyssnarfrågor. 

Nu drar vi äntligen igång igen. Det har varit en lång sommar men nu, nu är det dags för en ny säsong av Vardagsteknik's Podd! Varmt välkomna! --- Send in a voice message: https://anchor.fm/vardagsteknik/message

Hur har du det med håret på huvudet, i ansiktet och på kroppen? Håret har inte någon större betydelse för vår fysiska hälsa, enligt forskningen. Men ändå lägger många mycket kraft, tid och pengar på just håret. Ända sedan antiken har håret varit laddat, med kopplingar till allt från religion till sexualitet. Har du upplevt att håret förändrats, blivit glesare eller helt försvunnit? Upplever du att synen på dig, din egen och andras, också förändrades? Har du gjort något för att få tillbaka håret du en gång hade? Nu kommer snart de varma dagarna då många klär av sig och visar lite mer hud. Lägger du tid, och kanske också pengar, på att ta bort hår? Eller väljer du tvärtom att ha kvar hår, som många andra tar bort?  Har en sjukdom, stress eller en medicinsk behandling påverkat håret? Hur var det för dig? Hör av dig! Ring 099-110 90, eller mejla karlavagnen@sverigesradio.se. Programmet drar igång 21:40, och telefonslussen öppnar redan klockan 21. Du hittar oss också i sociala medier: Karlavagnen på Facebook Karlavagnen på Instagram Vi hörs!

Veckans avsnitt börjar i en skavande oro hos Karin kring laddade IKT-möten och vad de egentligen ska bra till och slutar i insikten att allting är tillbaka till där vi var förut. På vägen avhandlas...

Då kliver vi in i ett 2019! Laddade sinnen och hungriga på att få kryssa med er alla. För att vara med och just kryssa så följer du bara länken här nedan. För chans på priser så se till att du skickat in ditt svar senast 9/2 kl 23:59   Klicka här för Kryss 23 - Love over gold Skulle det ni vara så att länken inte fungerar så kan det bero på att ni snubblat över vår podd på en annan plattform en Podbean. Så vill ni kryssa så sök upp oss där.   00:00 Introvinjett och välkommna! 03:06 Krysset börjar / Jukebox. 07:13 Setlist. 09:16 Limrick. 10:32 Jukebox. 16:02 Tv-seriefråga. 17:16 Moes Nördiga. 19:07 Live in studio. 23:42 Teater Massaker. 26:04 Movie tagline. 27:17 Jukebox. 31:45 Snabbresumé. 38:15 Hejdå och outrovinjett.    

Flaggor väcker känslor. De är laddade. Men varför? Ala har fått sitt namn efter den kurdiska flaggan och det har format henne till den hon är idag. Det är ett ansvar och en börda att ha fått sitt namn efter den kurdiska flaggan, säger Ala Riani. Ala tycker att den kurdiska flaggan är för helig för att hängas upp på balkongen men hon vajar den gärna på manifestationer. Polismannen Christer, som är samisk ättling har på senare tid tagit upp sin samiska bakgrund och idag varvas den svenska flaggan med den samiska i hans trädgård. Båda flaggorna är mina flaggor. När jag ser nazister vaja den svenska flaggan och samtidigt göra Hitlerhälsningar, då vill jag bara springa fram och ta flaggan ifrån dem, berättar Christer. Programmet sändes första gången oktober 2017. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se

Älskad, hatad, exponerad och omdebatterad. Mammakroppen lämnar ingen oberörd. Men vad är egentligen en så kallad mammakropp och vad ryms inom begreppet? Kajsa Stina ”NyponStina” Romin gästar oss. Hör hennes tre mycket skiftande förlossningsberättelser och om hur hon tycker att man ska förhålla sig till debatten om mammakroppen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens avsnitt pratar Hampus och Sendrak om Icardis hundra Intermål, matcherna mot Hellas och Milan och vilken Milanspelare som är den man avskyr mest genom tiderna. Medverkande: Sendrak Thiago och Hampus Kärki

Det var David Qviström som gav Sverige vinterkräksjuka ja, ordet vinterkräksjuka alltså, som han introducerade i svenskan. Här funderar han på varför vi skapar nya ord och förändrar språket. Ord föds ur ett behov. Ting eller beteenden som skapats genom mobilen eller annan teknisk utveckling behöver benämnas. Ytterligare andra ord skapar vi av retoriska skäl, för att uttrycka en värdering. Ett exempel är mansplaining, vilket i nästa svengelska led väl blir att mansplejna, något som ni vid det här laget har förstått att hela denna essä går ut på. Vet ni vad hamburgare numera heter på gotländska? Kytvarpe. Köttvarpa. Eftersom gotlänningar naturligtvis begriper det genuint fastländska hamburgare så är praktisk nytta inte drivkraften bakom nyskapelsen, utan viljan till en identitetsmarkör, om än med glimten i ögat. Språket bär signaler som talar om vilka vi är eller vill vara. Det finns till och med värdeladdade ord som inom en grupp eller subkultur fungerar som ett bekräftande kitt, men som slinter fullständigt utanför kretsen tänk er rappkulturens vokabulär med bitch och ho och n-ordet i ett familjemysprogram på TV så förstår ni vad jag menar. Men så skapar vi också en hel del nya ord mest på kul. Ibland gränsar lekfullheten till poesi när nyorden likt vardagsmetaforer försöker att fånga något tidstypiskt i ett snabbt målande penseldrag. Hur stort genomslag de får beror på deras inneboende finurlighet eller träffsäkerhet. Om de berör eller får oss att dra på munnen så minns vi dem bättre. Men vad är egentligen nyttan med en massa nya ord? Varför måste språket överhuvudtaget förändras? Vore det inte smartare om vokabulär och grammatik var något statiskt och beständigt, som färgskalan på en målares paljett, även om konstnärers motiv förändras över tid? I så fall skulle alltid den äldsta och den yngsta generationen friktionsfritt kunna förstå varandra. I så fall skulle vi utan problem kunna tillägna oss dokument på många hundra år gammal svenska utan att missförstå. Så är det ju inte. Grammatiska krångligheter tenderar att förenklas, ord kommer till, eller faller bort, eller skiftar i betydelse. Så varför laga en språkmaskin som fungerar? Från och till stöter du på representanter för den välmenande kår av självutnämnda språkpoliser som gärna rider ut på käpphästar för att tillrättavisa andra om språkets absoluta rätt och fel, och de är alla mycket bättre på grammatik än dig. (Mm, det där gjorde jag med flit.) Lingvister brukar invända att språkutveckling snarare drivs av vad som är ändamålsenligt och enkelt, men däremot inte av estetik. Och så en sak till: vi människor kommunicerar med varandra också för att det är roligt. Genom åren har språkforskare undersökt om schimpanser kan tala. Svaret är att de nog kan det, med teckenspråk på en mycket enkel, behovsstyrd nivå, men att de däremot faktiskt inte har någon större lust. Bakom människans kommunikationsvilja däremot finns en lekfullhet som ständigt vill överraska och fånga den som lyssnar. Denna vår vilja att beröra och roa kräver nya ord. Ett par gånger har jag själv på lite olika vis varit med om att lansera nya ord. Det första var som reporter på Expressen för 16 år sedan. Mitt uppdrag var att ta reda på vad det var för märklig åkomma som grasserade, och som gjorde att folk plötsligt spydde hejdlöst under något dygn för att sedan lika snabbt tillfriskna. Läkaren på Smittskyddsinstitutet sa att ett svenskt namn för åkomman saknades, men hon hade snappat upp en populär benämning på engelska. Den översatte jag till det rätt brutala vinterkräksjuka. Ordet slog an och spred sig. Några år senare skrev en läsare in till Dagens Nyheters språkspalt och undrade vem det var som hade kontaminerat det svenska språket med det förfärliga ordet vinterkräksjuka, och tidningen svarade på torrast möjliga vis att det var jag. Gudarna ska veta att jag gärna hade bidragit med ett vackrare ord för ett tillstånd av skönare natur. Men om något kan det ändå duga som exempel: kräksjuka benämner något vi inte hade ord för tidigare, och det på ett målande vis som beskriver sjukdomstillståndet på ett sätt som fångar vår uppmärksamhet. Lösnummersäljande tabloider, kommersiellt beroende just av att fånga vår uppmärksamhet, är stundtals mästerliga i att skapa nya ord tänk bara på hur löpsedeln med nakenchock eller ryssvärme faktiskt fångar vår blick. Exemplet vinterkräksjuka fascinerar mig på ytterligare ett vis. Det sattes på pränt första gången i februari 2001 och kom in på nyordslistan året därpå. Äldre än så är det alltså inte. Ord och uttryck som livspussel, eller googla, eller stalka, eller att vara på tårna, har inte heller många år på nacken, men nog känns det som att de har funnits mycket längre? I juni 2010 skrev jag en artikel i Kyrkans Tidning som blev en länk till att popularisera ordet hen, ett könsneutralt pronomen som dittills mest hade hört hemma inom queerteorin. Artikeln plockades upp av TT och blev snabbt en snackis. Ett studieförbund hade antagit en ny intern antidiskrimineringspolicy som stadgade att en person som inte kunde eller ville identifiera sig som han eller hon skulle benämnas hen på arbetsplatsen, också när personen själv inte var närvarande fullt begripligt sett till ambitionen att ingen skulle uppleva sig som kränkt på jobbet, men sett mot hur språkutveckling brukar fungera möjligen mer utmanande. I boken Laddade ord ställer sig författarna, lingvisterna Lars Melin och Mikael Parkman, kritiska till föreställningen att språket i sig formar samhället och påverkar maktrelationer. Tre fjärdedelar av världens språk har exempelvis könsneutrala personliga pronomen utan att de patriarkala strukturerna därmed är borta. Ord är inte magiska just på det viset, och att använda korrekta ord innebär inte att också tänkandet blir mer tolerant. När värderingar ändå driver språket att utvecklas, som här viljan att öppna grammatiken för personer som inte kan eller vill kalla sig han eller hon, då sker det knappast genom enskilda påbud. Säg att jag, David, är så infernaliskt uppfylld av mig själv att jag inte kan förlika mig med att bli omnämnd med vare sig han, hon, hen, den eller det, utan anser att just min individualitet kräver ett pronomen vikt enbart för mig, förslagsvis hum, objektsform humom. Det skulle ni inte ställa upp på, eller hur? Ingen och samtidigt alla äger ju språket. Språket är den lekplats där vi träffas och umgås, den är arenan där vi utkämpar våra strider och lunden där vi bekräftar varandras kärlek. Nya ord blir till genom lusten att fortsätta samtala. Men då måste vi vara överens om ordens innebörd och nytta, annars överlever de inte. Som med vinterkräksjukan. Uppenbarligen var det ett ord svenskan behövde. David Qviström, författare och journalist

Lärarkårens förhållande till mobiltelefonen är ambivalent. Frågan om mobilens vara eller inte vara i klassrummet har debatterats titt som tätt ända sedan tekniken kom på 1990-talet. Är mobilen en tillgång i klassrummet eller ett störningsmoment som borde förbjudas? Lärarna Isak Skogstad och Anders Enström har väldigt olika syn på den saken. Forskaren Torbjörn Ott har granskat debatten om mobiltelefoner i skolan och han menar att frågan har blivit politiserad.

Lärarkårens förhållande till mobiltelefonen är ambivalent. Frågan om mobilens vara eller inte vara i klassrummet har debatterats titt som tätt ända sedan tekniken kom på 1990-talet. Är mobilen en tillgång i klassrummet eller ett störningsmoment som borde förbjudas? Lärarna Isak Skogstad och Anders Enström har väldigt olika syn på den saken. Forskaren Torbjörn Ott har granskat debatten om mobiltelefoner i skolan och han menar att frågan har blivit politiserad.

Laddade till max sitter tre energiska herrar som på nålar, redo att blåsa florsockret av den senaste veckans leverans av nyheter, för att sätta tänderna på djupet. Vem har rent mjöl i påsen och vem är ryttaren på den vita hästen? Och vad har förresten Rick James med allt detta att göra? För den språkanalytiske med slangkännedom är denna episodbeskrivning inget annat än en enda hög av mjölkpulver till ursäkter, för att nämna ett narkotikaklassat preparat och dess kultur på så många sätt som möjligt – utan att för den delen skriva dess faktiska namn. Redo? Ladda ett djupt andetag och säg hej till vår lille vän, episod åtta!

Flaggor väcker känslor. De är laddade. Men varför? Ala har fått sitt namn efter den kurdiska flaggan och det har format henne till den hon är idag. Det är ett ansvar och en börda att ha fått sitt namn efter den kurdiska flaggan, säger Ala Riani. Ala tycker att den kurdiska flaggan är för helig för att hängas upp på balkongen men hon vajar den gärna på manifestationer. Polismannen Christer, som är samisk ättling har på senare tid tagit upp sin samiska bakgrund och idag varvas den svenska flaggan med den samiska i hans trädgård. Båda flaggorna är mina flaggor. När jag ser nazister vaja den svenska flaggan och samtidigt göra Hitlerhälsningar, då vill jag bara springa fram och ta flaggan ifrån dem, berättar Christer.    Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se

En del längtar och trånar. Andra vill mest få det överstökat. Inför den första gången kan det finnas många förväntningar, men det är inte alltid de infrias. "Har du haft sex med någon annan än dig själv?" Den frågan ställer barnmorskan Marta Hansson Bocangel till ungdomar hon möter. Gamla föreställningar leder till att sexdebuten kopplas ihop med penetrerande sex, när det kan handla om många olika typer av sex. I vårt samhälle finns förväntningar på vid vilken ålder man ska ha haft sex för första gången. Komikern Shanti Rydwall Menon är 25 år och har aldrig haft sex. Hon har i perioder känt sig misslyckad och känt press från omgivningen. I studion medverkar också Inti Chavez Perez, sexualupplysare och författare.

I dyningarna av korvdebatten gästar Emir Selimi från Unga romer och Sonja Svart det tvåspråkiga Popula i P4. Vi diskuterar vad det är med vissa ord som gör folk rasande och försöker förstå de kränkta på båda sidor. I veckan har Sverige skakats av att en korv som serverats på tre korvkiosker i Stockholm byter namn. Emir Selimi från föreningen Unga romer som har startat debatten kommer och pratar med programledarna Maija och Mazi i studion. Gäst är även Sonja Svart som på grund av sin romska identitet fått slåss mot diskriminering en stor del av sitt liv. Vi försöker förstå varför folk blir så upprörda av ord och av att man vill förändra eller byta ut ord. Anna Vogel, forskare på Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet hjälper oss med det.

Hennes kondition är säkert bättre än Adams, men räckte allmänbildningen till?

En tvåmannapatrull från Podkast Friendly Unit Shifter ger sig ut för att hitta de bästa och sämsta låttitlarna. Laddade med dunderhonung och energidryck stöter vi på Angelo, en anti-hjälte som i sin desperation att komma från sin utsatta barndom tar sig ett tufft artistnamn och blir stämd på 1,4 miljoner dollar. I fjärran hörs spännande Läs mer ...

En tvåmannapatrull från Podkast Friendly Unit Shifter ger sig ut för att hitta de bästa och sämsta låttitlarna. Laddade med dunderhonung och energidryck stöter vi på Angelo, en anti-hjälte som i sin desperation att komma från sin utsatta barndom tar sig ett tufft artistnamn och blir stämd på 1,4 miljoner dollar. I fjärran hörs spännande Läs mer ...