POPULARITY
Hösten 1944 flyr 55 000 finländare över gränsen till Sverige. På andra sidan älven står Finland i lågor. En av dem, Sirkka, bär på en stor hemlighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sirkka Kokko, 24, bor med sin lilla son Paavo i en liten by i norra Finland. Andra världskriget har härjat i Finland till och från i flera år. En dag i september 1944 kommer evakueringsordern: hela byn ska tömmas, hela Lappland ska evakueras. Ingen vet om de någonsin kommer tillbaka. När Sirkka flyr från Finland bär hon på en stor hemlighet, som kommer att avslöjas först efter hennes död.Intervjupersoner: Åke Marklund/Sirkkas son, Kurt Marklund/Jörnbo, Lars Hansson/historiker, Göteborgs universitetProgrammet gjordes av: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Producent: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.seManus: Tiina Laitila Kälvemark och Lotta Hoppu Berättare: Ramin Farzin Slutmix: Eskil Lövström Arkivmaterial: Sveriges Radio och Yle Programmet gjordes våren 2025.Finskspråkig dokumentär om Lapplandskriget: Katri, Eevi ja Lapin sota – lasten pakomatka RuotsiinVad var Lapplandskriget och den nordfinska evakueringen?Lapplandskriget bryter ut hösten 1944 och är Finlands tredje krig under andra världskriget. När fortsättningskriget mot Sovjetunionen tar slut 1944 kräver fredsvillkoren att norra Finland töms på landets forna vapenbröder – tyskarna. Det finns över 200 000 tyskar i Lappland. De finländska myndigheterna fruktar en ny väpnad konflikt och att tyskarna inte kommer att ge sig av frivilligt. Den finländska staten beslutar därför att omgående evakuera över 100 000 kvinnor, barn och äldre från sina hem.Strax före Lapplandskrigets utbrott beslutar sig Sverige för att hjälpa Finland: på kort tid tar man emot över 50 000 nordfinska flyktingar. En del av dem korsar gränsen till fots, andra med tåg eller bil. Hösten 1944 strömmar människor över gränsen till Sverige. Haparanda är den sydligaste av gränsövergångsställena. Hundratals, ibland tusentals äldre, kvinnor och barn i alla åldrar anländer dit varje dag. Med dem kommer också tusentals kor.De evakuerade flyttas till olika delar av norra Sverige: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg. Även flyktingläger upprättas i Sverige. I Västerbottens län finns två stora läger där hundratals människor bor i baracker: Kusforslägret och Jörn-Lindå-lägret, i folkmun kallade Lilla Helsingfors och Lilla Rovaniemi.
Katri ylittää rajan kävellen, Eevi junalla. On syksy 1944, ja tuhannet ihmiset pakenevat Suomesta Ruotsiin Lapin sodan alta. Evakuointi on valtava operaatio, jonka todistajista enää harva on jäljellä. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lapin sota alkaa syksyllä 1944. Kymmenet tuhannet ihmiset evakuoidaan kodeistaan, ja yli 50 000 Lapin sodan evakkoa päätyy Ruotsiin turvaan.Ranualaiset Katri, 8, ja Eevi, 14, ovat osa tätä tuhansien naisten, lasten ja vanhusten joukkoa. Katri vaeltaa Ruotsiin perheen lehmien kanssa – matkaa on lähes 150 kilometriä. Eevi matkustaa Ruotsin puolelle auton lavalla ja junalla.Evakkoaika koettelee erityisesti lapsia. Kuolleiden suomalaisten lasten listat ovat pitkiä. Samaan aikaan, kun suomalaiset evakot elävät uutta arkea Ruotsissa, sota pyyhkäisee Pohjois-Suomen yli: Lappi palaa.Katri, Eevi och Lapplandskriget – barnens flykt till SverigeLapplandskriget bryter ut hösten 1944. Tiotusentals människor evakueras från sina hem och fler än 50 000 nordfinska flyktingar söker skydd i Sverige.8-åriga Katri och 14-åriga Eevi är två av de tusentals evakuerade bestående av barn, kvinnor och äldre. Katri tar sig över gränsen till fots med familjens kor – en resa på nästan 150 kilometer. Eevi tar sig till Sverige med bil och tåg.Evakueringen är särskilt svår för barnen. Listorna över döda finska barn är långa. Samtidigt som de evakuerade lever ett nytt liv i Sverige sveper kriget över norra Finland: Lappland brinner.Programmet är på finska.Haastateltavat/intervjupersoner: Katri Impiö, Eevi Heinonen, Outi Autti/yliopistotutkija Oulun yliopisto/forskare vid Uleåborgs universitetOhjelman teki/programmet gjordes av: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Tuottaja/producent: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.seKäsikirjoitus/manus: Tiina Laitila Kälvemark ja Lotta Hoppu Kertoja/berättarröst: Ramin Farzin Loppumiksaus/slutmix: Magnus Kjellsson Arkistomateriaali: Sveriges Radio ja Yle Ohjelma tehtiin syksyllä 2024. Programmet gjordes under hösten 2024.Mikä oli Lapin sota?Lapin sota alkoi syksyllä 1944 ja on Suomen kolmas sota toisen maailmansodan aikana. Suomi oli hävinnyt jatkosodan Neuvostoliittoa vastaan ja rauhanehdot vaativat, että Pohjois-Suomi oli tyhjennettävä Suomen entisistä aseveljistä, saksalaisista. Heitä oli Pohjois-Suomessa enimmillään yli 200 000.Aluksi saksalaiset vetäytyvät rauhanomaisesti, mutta lokakuussa 1944 Suomi aloittaa Neuvostoliiton painostuksesta sotatoimet ja Saksa ottaa käyttöön potetun maan taktiikan. Sota lasketaan päättyneeksi 27.4.1945, kun viimeisetkin saksalaiset olivat poistuneet Suomesta. Sota jättää jälkeensä pahoin palaneita paikkakuntia ja yli miljoona miinaa ja räjähdettä.Lapin sodan evakot olivat lapsia, naisia, vanhuksiaJuuri ennen Lapin sodan alkua Suomen viranomaiset päättivät, että Lapin siviiliväestö on evakuoitava mahdollisen sodan tieltä. Suomen valtio päätti kiireesti siirtää yli 100 000 naisen, lapsen ja vanhuksen joukon turvaan kodeistaan. Ruotsi otti Suomen pyynnöstä vastaan yli 50 000 suomalaista evakkoa eli pakolaista. Loput evakuoitiin Suomen rajkojen sisään, pääosin Pohjanmaalle. Evakot olivat pääosin vanhuksia, kaikenikäisiä naisia ja lapsia. Myös lehmiä evakuoitiin tuhansittain.Lapin sodan evakot RuotsissaRuotsissa Lapin sodan evakoi sijoitettiin eri puolille Pohjois-Ruotsia: Norrbotteniin, Västerbotteniin, Västernorrlantiin, Jämtlantiin ja Gävleborgiin, yhteensä 359 eri paikkakunnalle.Ruotsissa sijaitsi myös pakolaisleirejä. Västerbottenin läänissä oli kaksi suurta leiriä: Kusforsin leiri ja Jörn-Lindån leiri, jotka saivat kansan suussa nimet Pikku-Helsinki ja Pikku-Rovaniemi. Niissä asui satoja ihmisiä parakeissa.Vad var Lapplandskriget och den nordfinska evakueringen?Lapplandskriget bryter ut hösten 1944 och är Finlands tredje krig under andra världskriget. När fortsättningskriget mot Sovjetunionen tar slut 1944 kräver fredsvillkoren att norra Finland töms på landets forna vapenbröder tyskarna. Det finns över 200 000 tyskar i Lappland. De finska myndigheterna fruktar en ny väpnad konflikt och att tyskarna inte kommer att ge sig av frivilligt. Den finska staten beslutar därför att omgående evakuera över 100 000 kvinnor, barn och äldre från sina hem.Strax före Lapplandskrigets utbrott beslutar sig Sverige för att hjälpa Finland: på kort tid tar man emot över 50 000 nordfinska flyktingar. En del av dem korsar gränsen till fots, andra med tåg eller bil. Hösten 1944 strömmar människor över gränsen till Sverige. Haparanda är den sydligaste av gränsövergångsställena. Hundratals, ibland tusentals äldre, kvinnor och barn i alla åldrar anländer dit varje dag. Med dem kommer också tusentals kor.De evakuerade flyttas till olika delar av norra Sverige: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg. Även flyktingläger upprättas i Sverige. I Västerbottens län finns två stora läger: Kusforslägret och Jörn-Lindå-lägret, i folkmun kallade Lilla Helsingfors och Lilla Rovaniemi. Här bor hundratals människor i baracker.
Norden var i allra högsta grad indragna i andra världskriget. Alla de nordiska länderna hade en egen historia att bearbeta i efterkrigstiden. Det skulle påverka deras säkerhetspolitik under kalla kriget.Finland anfölls först av Sovjetunionen, för att senare alliera sig med Nazityskland. Ett Nazityskland som ockuperade Norge och Danmark. Sverige stödde Finland med krigsmateriel, men gjorde lite för att hjälpa Norge och Danmark.Under Lapplandskriget tvingades Finland avsluta andra världskriget med att fördriva sina forna vapenbröder Tyskland, för att uppfylla kraven i separatfreden med Sovjetunionen. Island ockuperades av britterna för att bli självständiga 1944.Detta är den femte och sista delen i serien om Norden under andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.I krigets slutskede skulle Sverige försöka tvätta bort lite av skammen med eftergiftspolitiken gentemot Nazityskland genom att hjälpa hem nordiska medborgare från tyska koncentrationläger med de så kallade vita bussarna. Man utbildade också norska polistrupper som skulle underlätta för norrmännen att ta kontroll över sitt land igen.De nordiska ländernas erfarenheter av andra världskriget ledde också till olika ställningstaganden i säkerhetspolitiken. Norge och Danmark blev medlemmar av Nato, medan Sverige behöll sin neutralitet, men ett utvecklat hemligt samarbete med Nato, och Finland tvingades för en säkerhetspolitik för lugna Sovjetunionen.Bild: Ett bränt träd och ruiner i Rovaniemi i Finska Lappland den 16 oktober 1944 efter det tyska tillbakadragandet. Foto: Kim Borg SA-Kuva, Wikipedia, Public Domain.Musik: When the lights go on again med Vera Lynn och Mantovani and his Orchestra; Seiler; Marcus; Benjemen, 1942, Internet Archive, Public Domain.Källor: Nordic narratives of the Second World War: national historiographies revisited av Stenius Henrik, Österberg Mirja, Östling Johan.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Sänt i FM 12 Mars 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kritikerrosad roman i uppläsning av Cecilia NilssonDet är höst 1944 och Lapplandskriget har precis börjat. En flicka på snart 14 år flyr finska Tornedalen. Hon vandrar med de älskade kossorna och med grannbyarnas människor och djur i en kolonn på väg undan kriget. En berättelse om krigets fasor men också om det varma i människomöten, vänliga djur och magisk natur.Rosa Liksom är konstnär och författare, född i finska Tornedalen 1958. För hennes roman Kupé nr 6 (som sändes som Radioföljetong 2013) tilldelades hon Finlandiapriset 2011 och 2020 mottog hon Svenska Akademiens nordiska pris.För översättningen svarar Janina Orlov. Hon är litteraturvetare och översätter från från ryska och finska till svenska.Uppläsaren Cecilia Nilsson är skådespelaren med en lång rad roller för scen, film och tv bakom sig. Hon har bland annat medverkat i tv-serien Händelser vid vatten och skräckfilmen Konferensen. I Radioföljetongen hörde vi henne senast läsa Den gula tapeten av Charlotte Perkins Gilman.Av: Rosa LiksomÖversättning: Janina OrlovUppläsare: Cecilia NilssonSlutmix: Maths KällqvistProducent: Joseph Knevel - produktionsbolaget KnevelFörlag: Wahlström & Widstrand
Finland föddes som självständig stat genom ett blodigt inbördeskrig 1918. Men redan på 1920-talet tillträdde en socialdemokratisk minoritetsregering, som representerade den förlorande sidan i inbördeskriget.Finlands utsatta läge som granne till ett aggressivt Sovjetunionen har tvingat fram en pragmatism som fortfarande präglar inrikespolitiken idag. När vinterkriget bröt ut 1939 var det början på en försoning i den unga nationen. Men i ett land av hjältegravar har sorgen präglat många familjer.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med den främste finlandssvenske författaren Kjell Westö vars senaste roman Skymning 41 utspelar sig i Finland under andra världskriget. Hans tidigare roman Hägring 38 utspelar sig i tiden före andra världskriget där traumana från inbördeskriget aldrig läkt.Inbördeskriget och andra världskriget har lämnat spår i Finland fram till våra dagar. Varje kyrkogård har hjältegravar. Och männen som överlevde var för alltid märkta av sina krigsupplevelser. Trauman som de överförde på sina familjer.Författaren Kjell Westös farfar Erling stupade vid Summa under vinterkriget och hans morfar Gunnar dog vid Säntämä under fortsättningskriget. Varken farmor eller mormor gifte om sig och sorgen var alltid närvarande i familjen. I boken Hägring 38 har Westö skildrat efterdyningarna av inbördeskriget 1918 och föraningarna av storkriget som ska komma. Nu är han aktuell med Skymning 41 som detaljrikt skildrar hur människor påverkades av Andra världskriget.Under andra världskriget tvingades Finland att balansera mellan de två stora totalitära staterna Sovjetunionen och Nazityskland. Finland har valt att dela upp sitt andra världskrig i Vinterkriget 1939-40, Fortsättningskriget 1941-44 samt Lapplandskriget 1944-45. Finland slogs tappert för sin existens som självständig nation och 90 000 män stupade vid fronten samtidigt som civilbefolkningen i stort skonades kriget. Men efter kriget var krigsänkorna talrika och många soldater var traumatiserade av sina krigsupplevelser.De finska soldaterna visade stor tapperhet och uthållighet men kunde i längden inte stå emot det mäktiga Sovjetunionen. Vinterkriget slutade med Moskva-freden i mars 1940, en överenskommelse som kostade Finland stora territoriella förluster men tillät landet att behålla sin självständighetFortsättningskriget (1941-1944) inleddes av Finland, med stöd av Tyskland, för att försöka återta de territorier som förlorats under vinterkriget, men gick också bortom de gamla gränserna långt in i fjärrkarelen. Fortsättningskriget slutade med Moskva-freden 1944, vilket resulterade i stora territoriella förluster för Finland. Kriget lämnade landet ekonomiskt utarmat och politiskt isolerat.Lapplandskriget (1944-1945) var en konflikt mellan Finland och Tyskland som ägde rum i finska Lappland. Kriget bröt ut efter att Finland ingått vapenvila med Sovjetunionen, vilket krävde att alla tyska trupper skulle utvisas från finskt territorium.Fredsavtalet mellan Finland och Sovjetunionen, undertecknat 1947, krävde stora krigsskadestånd från Finland. Trots denna börda lyckades Finland återhämta sig ekonomiskt och politiskt under efterkrigstiden.Bild: Det tredje och sista (26–27 februari) av de sovjetiska storbombardemangen mot Helsingfors vintern 1944. Universitetets huvudbyggnad står i brand. SA-Kuva/E. Hedenström, CC BY 4.0Musik: Musik: Finlandia av Sibelius, 1922, framförd av VESSELLA'S ITALIAN BAND, Internet Archive, Public DomainLyssna också på De finska soldaternas krigstrauman under andra världskriget.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
När Sovjetunionen anföll Finland i den 30 november 1939 försvarade sig Finland tappert mot den Röda armén. Striderna blev bittra, men Finland lyckades behålla sin självständighet till priset av stora landavträdelser, tiotusentals döda och ännu fler skadade.Några som kom att glömmas bort i den heroiska kampen var de tiotusentals finska soldater som traumatiserades av sina krigsupplevelser. De fysiskt skadade blev hjältar, medan några av de traumatiserade avrättades för desertering och andra stigmatiserades som psykiskt undermåliga.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om boken Sargade själar – De finska soldaternas krigstrauman 1939-1945 av Ville Kivimäki (f. 1976) docent i Finlands historia vid Tammerfors universitet och verksam inom Finska Akademiens specialistforskning för upplevelsehistoria. Det här är ett betalt samarbete mellan Historia Nu och Svenska litteratursällskapet i Finland.Tiotusentals finska soldater traumatiserades svårt under Vinterkriget, Fortsättningskriget och Lapplandskriget. Granatchock blev ett begrepp redan under första världskrigets skyttegravskrig. I de hårda försvarsstriderna i Finland under andra världskriget bröt många soldater ihop till helt förvirrade, skakande och ångestfyllda spillror – de beskrevs som omskakade.Bild: Maskingevärsplacering ca 5 km norr om Lemet 1940, okänd fotograf, Skytten på bilden är troligen Edvin Kallio. SA-kurva, Public Domain.Musik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Lyssna också på Finska vinterkriget 1939 – en liten nation på randen till undergång.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Följ med till vraket som nu ger en ny pusselbit av Sveriges viktigaste exportvara - järnet. Och så uppmärksammar vi freden i Lapplandskriget 1945, då Finland drog en lättnadens suck. På trettio meters djup i Stockholms skärgård ligger en skatt av järn. Marinarkeologerna jublar över fyndet som bland annat kan berätta om den ovanliga båttypen holk och Gustav Vasas ambitioner, men högre jublar bergshistorikerna som i skeppslasten fått helt nya ledtrådar till Sveriges viktigaste exportvara. Tobias Svanelid träffar marinarkeologen Jim Hansson och bergshistorikern Catarina Karlsson för att få reda på mer om nyupptäckta Osmundvraket. Dessutom uppmärksammas slutet på Lapplandskriget Finlands tredje krig under andra världskriget, som avslutades med ett ikoniskt fotografi som än idag slår an en sträng hos många finländare. Och så reder Dick Harrison ut frågan om vad det egentligen var för krig Sverige utkämpade mot Storbritannien på 1810-talet, som räknas som världshistoriens oblodigaste.
Lapplandskriget 1944–1945 var Finlands tredje och sista krig under andra världskriget – och fördes mot Nazitysklands trupper i Lappland. Målet var att driva ut de över 200 000 tyska soldaterna ur norra Finland. Tyskarna förde en skicklig fördröjningsstrid i oländig terräng och nådde sitt mål, att evakuera 20. bergsarméns manskap och materiel till Litsaställningen och Nordnorge. Den finländske generalaren Hjalmar Siilasvuo, som hade segrat i slaget vid Suomussalmi, ledde de finländska manövrerna mot tyskarna och under oktober och november 1944 lyckades han fördriva dem från större delen av norra Finland. Vi blir i podden ledsagade av Mika Kulju, författare och historiker, som växte upp i trakterna där stridigheterna pågick. Mika har skrivit flertalet böcker om Finland under andra världskriget. Intervjuar och producerar gör Tommy Hansen.
Finland utkämpade sina tre krig under andra världskriget också med sång och nationaldansen tango, och det är ämnet för denna P2 Dokumentär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bland sångerna fanns humoristiska kupletter där man till exempel skröt om den egna styrkan och förlöjligade fienden. Man sjöng om att skjuta ryssen mellan ögonen och hur man skulle följa den flyende fienden ända till Ural. Statligt anställda underhållningstrupper åkte runt och sjöng, även i radio. Det kunde också vara sånger i tango- och valstakter där man sjöng om längtan efter sina älskade, men samtidigt var det förbjudet att dansa. Under andra världskriget utkämpade Finland dels Vinterkriget 1939-40, dels fortsättningskriget 1941-1944 och dels Lapplandskriget 1944-45, och efter specialfreden 1944 bestämdes takten av den sovjetiska kontrollkommissionen och den finska musikkartan ritades om. Borta var de tyska marscherna och den anti-sovjetiska propagandan. I programmet medverkar Lahja Johansson, som växte upp i krigets Finland och fortfarande kan många av sångerna som då sjöngs däribland "Silmien välliin ryssää" - "Skjut ryssen mellan ögonen", författaren Mikko Porvali och musikforskaren Pekka Gronow. Det här är den första delen av två där P2 Dokumentär uppmärksammade att det självständiga Finland år 2017 fyllde 100 år. Programmet är en repris från den 2 december 2017. En P2-dokumentär av Kirsi Blomberg/Sisu radio.
Finland utkämpade sina tre krig under andra världskriget också med sång och nationaldansen tango, och det är ämnet för denna P2 Dokumentär. Bland sångerna fanns humoristiska kupletter där man till exempel skröt om den egna styrkan och förlöjligade fienden. Man sjöng om att skjuta ryssen mellan ögonen och hur man skulle följa den flyende fienden ända till Ural. Statligt anställda underhållningstrupper åkte runt och sjöng, även i radio. Det kunde också vara sånger i tango- och valstakter där man sjöng om längtan efter sina älskade, men samtidigt var det förbjudet att dansa. Under andra världskriget utkämpade Finland dels Vinterkriget 1939-40, dels fortsättningskriget 1941-1944 och dels Lapplandskriget 1944-45, och efter specialfreden 1944 bestämdes takten av den sovjetiska kontrollkommissionen och den finska musikkartan ritades om. Borta var de tyska marscherna och den anti-sovjetiska propagandan. I programmet medverkar Lahja Johansson, som växte upp i krigets Finland och fortfarande kan många av sångerna som då sjöngs däribland "Silmien välliin ryssää" - "Skjut ryssen mellan ögonen", författaren Mikko Porvali och musikforskaren Pekka Gronow. Det här är den första delen av två där P2 Dokumentär uppmärksammade att det självständiga Finland år 2017 fyllde 100 år. Programmet är en repris från den 2 december 2017. En P2-dokumentär av Kirsi Blomberg/Sisu radio.
Finland utkämpade sina tre krig under andra världskriget också med sång och nationaldansen tango, och det är ämnet för denna P2 Dokumentär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bland sångerna fanns humoristiska kupletter där man till exempel skröt om den egna styrkan och förlöjligade fienden. Man sjöng om att skjuta ryssen mellan ögonen och hur man skulle följa den flyende fienden ända till Ural. Statligt anställda underhållningstrupper åkte runt och sjöng, även i radio. Det kunde också vara sånger i tango- och valstakter där man sjöng om längtan efter sina älskade, men samtidigt var det förbjudet att dansa. Det var svåra tider. Under andra världskriget utkämpade Finland dels Vinterkriget 1939-40, dels fortsättningskriget 1941-1944 och dels Lapplandskriget 1944-45, och efter specialfreden 1944 bestämdes takten av den sovjetiska kontrollkommissionen och den finska musikkartan ritades om. Borta var de tyska marscherna och den anti-sovjetiska propagandan. I programmet medverkar Lahja Johansson, som växte upp i krigets Finland och fortfarande kan många av sångerna som då sjöngs däribland "Silmien välliin ryssää" - "Skjut ryssen mellan ögonen", författaren Mikko Porvali och musikforskaren Pekka Gronow. Det här är den första delen av två där P2 dokumentär uppmärksammar att det självständiga Finland i år fyller 100 år. En P2-dokumentär av Kirsi Blomberg/Sisu radio.
Finland utkämpade sina tre krig under andra världskriget också med sång och nationaldansen tango, och det är ämnet för denna P2 Dokumentär. Bland sångerna fanns humoristiska kupletter där man till exempel skröt om den egna styrkan och förlöjligade fienden. Man sjöng om att skjuta ryssen mellan ögonen och hur man skulle följa den flyende fienden ända till Ural. Statligt anställda underhållningstrupper åkte runt och sjöng, även i radio. Det kunde också vara sånger i tango- och valstakter där man sjöng om längtan efter sina älskade, men samtidigt var det förbjudet att dansa. Det var svåra tider. Under andra världskriget utkämpade Finland dels Vinterkriget 1939-40, dels fortsättningskriget 1941-1944 och dels Lapplandskriget 1944-45, och efter specialfreden 1944 bestämdes takten av den sovjetiska kontrollkommissionen och den finska musikkartan ritades om. Borta var de tyska marscherna och den anti-sovjetiska propagandan. I programmet medverkar Lahja Johansson, som växte upp i krigets Finland och fortfarande kan många av sångerna som då sjöngs däribland "Silmien välliin ryssää" - "Skjut ryssen mellan ögonen", författaren Mikko Porvali och musikforskaren Pekka Gronow. Det här är den första delen av två där P2 dokumentär uppmärksammar att det självständiga Finland i år fyller 100 år. En P2-dokumentär av Kirsi Blomberg/Sisu radio.
I år firar Finland 100 år. Finland må ha varit en liten spelbricka i andra världskriget men för det lilla folket var insatsen hög. Det finns fortfarande några kvar som kan berätta hur det var. För drygt 70 år sedan var Finland med hela tre krig: vinterkriget, fortsättningskriget och Lapplandskriget. 100 000 finländska soldater miste livet, andra kom tillbaka med sår i själen. Katrin Berggren ingick i Lotta Svärd-organisationen och arbetade under fortsättningskriget som meteorolog nära fronten. Kurt Antskog var soldat och tillbringade nästan 4 år av sin ungdomstid i kriget. Han sårades, men återvände till fronten. Både för Katrin och Kurt var det självklart att ställa upp när fosterlandet behövde försvaras. Programmet är gjort av Soili Huokuna.