Podcasts about tiotusentals

Juniornyheterna om att flera barn nu kan återvända till sina hem i Gaza. Vi ska prata med Andreas som efterlyste kompisar på Tiktok och sist om att tiotusental köar för att lukta på en stinkande blomma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tiotusentals hemliga dokument ger en inblick i ett stort spelföretag, som driver olagliga nätkasinon. Vi reser till Malta med dold identitet. Vad säger kasinobolagen när de tror att ingen hör på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På kort tid förlorar Stefan mer än 100 000 kronor på ett nätkasino utan svensk licens. Han skickar ett mejl till kundtjänsten och bifogar sin sjukjournal, där det framgår att han lider av maniskt spelande. När en hög chef får se mejlet, beordrar han sina anställda: ”close the ticket with no reply to the customer”.– Det är väl så branschen fungerar. När det inte finns mer pengar att tömma ut, då är man i papperskorgen. De skulle ha stängt mitt konto, de vet att jag är spelsjuk, säger Stefan, vars namn och röst vi har bytt ut.Hundratals olagliga kasinosajterMejlet är ett av nästan 90 000 hemliga dokument som vi har fått tillgång till i en stor dataläcka. Det ger en bild av företaget Delasport, på ytan ett lagligt kasinoföretag med tillstånd i Sverige. Men under ytan driver Delasport hundratals olagliga kasinosajter.– De tjänar stora pengar på spelberoende. Nu kan vi för första gången se det från insidan, säger journalisten David Davidson på nederländska grävredaktionen Follow The Money, som deltagit i granskningen.– Det är allvarliga uppgifter. Det är självklart moraliskt fel och med stor sannolikhet även brottsligt, säger Robert Larsson, enhetschef vid Spelinspektionen.Under cover på MaltaUnder två veckor besöker vi två branschkonferenser på Malta – med dold identitet. Vilken bild visar kasinobolagen utåt? Och vad säger de när de tror att ingen hör på?Kasinoläckan är en serie av Nikolai Atefie. I ett internationellt samarbete med grävande journalister i flera länder, har han granskat kasinobranschen under mer än sex månader. Granskningen, under hasttaggen #casinopapers, har gjorts med stöd från den oberoende fonden IJ4EU (Investigative Journalism for Europe).Producent: Martin JönssonSlutmix: Henke HenrikssonEtt program från 2025.

Katri ylittää rajan kävellen, Eevi junalla. On syksy 1944, ja tuhannet ihmiset pakenevat Suomesta Ruotsiin Lapin sodan alta. Evakuointi on valtava operaatio, jonka todistajista enää harva on jäljellä. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lapin sota alkaa syksyllä 1944. Kymmenet tuhannet ihmiset evakuoidaan kodeistaan, ja yli 50 000 Lapin sodan evakkoa päätyy Ruotsiin turvaan.Ranualaiset Katri, 8, ja Eevi, 14, ovat osa tätä tuhansien naisten, lasten ja vanhusten joukkoa. Katri vaeltaa Ruotsiin perheen lehmien kanssa – matkaa on lähes 150 kilometriä. Eevi matkustaa Ruotsin puolelle auton lavalla ja junalla.Evakkoaika koettelee erityisesti lapsia. Kuolleiden suomalaisten lasten listat ovat pitkiä. Samaan aikaan, kun suomalaiset evakot elävät uutta arkea Ruotsissa, sota pyyhkäisee Pohjois-Suomen yli: Lappi palaa.Katri, Eevi och Lapplandskriget – barnens flykt till SverigeLapplandskriget bryter ut hösten 1944. Tiotusentals människor evakueras från sina hem och fler än 50 000 nordfinska flyktingar söker skydd i Sverige.8-åriga Katri och 14-åriga Eevi är två av de tusentals evakuerade bestående av barn, kvinnor och äldre. Katri tar sig över gränsen till fots med familjens kor – en resa på nästan 150 kilometer. Eevi tar sig till Sverige med bil och tåg.Evakueringen är särskilt svår för barnen. Listorna över döda finska barn är långa. Samtidigt som de evakuerade lever ett nytt liv i Sverige sveper kriget över norra Finland: Lappland brinner.Programmet är på finska.Haastateltavat/intervjupersoner: Katri Impiö, Eevi Heinonen, Outi Autti/yliopistotutkija Oulun yliopisto/forskare vid Uleåborgs universitetOhjelman teki/programmet gjordes av: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Tuottaja/producent: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.seKäsikirjoitus/manus: Tiina Laitila Kälvemark ja Lotta Hoppu Kertoja/berättarröst: Ramin Farzin   Loppumiksaus/slutmix: Magnus Kjellsson Arkistomateriaali: Sveriges Radio ja Yle Ohjelma tehtiin syksyllä 2024.  Programmet gjordes under hösten 2024.Mikä oli Lapin sota?Lapin sota alkoi syksyllä 1944 ja on Suomen kolmas sota toisen maailmansodan aikana. Suomi oli hävinnyt jatkosodan Neuvostoliittoa vastaan ja rauhanehdot vaativat, että Pohjois-Suomi oli tyhjennettävä Suomen entisistä aseveljistä, saksalaisista. Heitä oli Pohjois-Suomessa enimmillään yli 200 000.Aluksi saksalaiset vetäytyvät rauhanomaisesti, mutta lokakuussa 1944 Suomi aloittaa Neuvostoliiton painostuksesta sotatoimet ja Saksa ottaa käyttöön potetun maan taktiikan. Sota lasketaan päättyneeksi 27.4.1945, kun viimeisetkin saksalaiset olivat poistuneet Suomesta. Sota jättää jälkeensä pahoin palaneita paikkakuntia ja yli miljoona miinaa ja räjähdettä.Lapin sodan evakot olivat lapsia, naisia, vanhuksiaJuuri ennen Lapin sodan alkua Suomen viranomaiset päättivät, että Lapin siviiliväestö on evakuoitava mahdollisen sodan tieltä. Suomen valtio päätti kiireesti siirtää yli 100 000 naisen, lapsen ja vanhuksen joukon turvaan kodeistaan. Ruotsi otti Suomen pyynnöstä vastaan yli 50 000 suomalaista evakkoa eli pakolaista. Loput evakuoitiin Suomen rajkojen sisään, pääosin Pohjanmaalle. Evakot olivat pääosin vanhuksia, kaikenikäisiä naisia ja lapsia. Myös lehmiä evakuoitiin tuhansittain.Lapin sodan evakot RuotsissaRuotsissa Lapin sodan evakoi sijoitettiin eri puolille Pohjois-Ruotsia: Norrbotteniin, Västerbotteniin, Västernorrlantiin, Jämtlantiin ja Gävleborgiin, yhteensä 359 eri paikkakunnalle.Ruotsissa sijaitsi myös pakolaisleirejä. Västerbottenin läänissä oli kaksi suurta leiriä: Kusforsin leiri ja Jörn-Lindån leiri, jotka saivat kansan suussa nimet Pikku-Helsinki ja Pikku-Rovaniemi. Niissä asui satoja ihmisiä parakeissa.Vad var Lapplandskriget och den nordfinska evakueringen?Lapplandskriget bryter ut hösten 1944 och är Finlands tredje krig under andra världskriget. När fortsättningskriget mot Sovjetunionen tar slut 1944 kräver fredsvillkoren att norra Finland töms på landets forna vapenbröder tyskarna. Det finns över 200 000 tyskar i Lappland. De finska myndigheterna fruktar en ny väpnad konflikt och att tyskarna inte kommer att ge sig av frivilligt. Den finska staten beslutar därför att omgående evakuera över 100 000 kvinnor, barn och äldre från sina hem.Strax före Lapplandskrigets utbrott beslutar sig Sverige för att hjälpa Finland: på kort tid tar man emot över 50 000 nordfinska flyktingar. En del av dem korsar gränsen till fots, andra med tåg eller bil. Hösten 1944 strömmar människor över gränsen till Sverige. Haparanda är den sydligaste av gränsövergångsställena. Hundratals, ibland tusentals äldre, kvinnor och barn i alla åldrar anländer dit varje dag. Med dem kommer också tusentals kor.De evakuerade flyttas till olika delar av norra Sverige: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg. Även flyktingläger upprättas i Sverige. I Västerbottens län finns två stora läger: Kusforslägret och Jörn-Lindå-lägret, i folkmun kallade Lilla Helsingfors och Lilla Rovaniemi. Här bor hundratals människor i baracker.

Israel förbereder för möjlig markoffensiv i Libanon. Tiotusentals på flykt i Libanon fler attacker riktas mot bebodda områden. Riksbanken sänker styrräntan öppnar för snabbare takt. Förundersökningen mot Richard Jomshof (SD) läggs ner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tiotusentals människor flyr undan Israels luftangrepp i Libanon och antalet skadade och döda växer. Hur stor är risken för att detta utmynnar i ett fullskaligt krig? Vad och vem kan stoppa en eskalering? Laura Lodenius, verksamhetsledare vid Finlands fredsförbund, och minister Pär Stenbäck diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Mona Mona Ammar-Persson är ingripande polis och föreläsare. Tiotusentals följer hennes personliga berättelser i sociala medier.Hon debuter med sin bok som är ett gripande vittnesmål från vardagen i uniform: om förövare och offer, förtvivlan och hopp – allt sett genom ögonen på Sveriges rakaste och charmigaste polis.Möt henne hos DIALOGISKT

Från båt inventeras fågelskären i Europas största sötvattensskärgård, för trettionde gången. Naturmorgon sänder från en restaurerad strand på Arnön i norra Vänern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vänern har med sina 22 000 öar och skär en av världens största sötvattensskärgårdar. Under ytan lever nors, siklöja och över 30 andra fiskarter. Uppe på skären är det trångt såhär års. Tiotusentals måsar, trutar och tärnor har sina häckplatser där, och i deras tätbefolkade skaror får även andra fågelarter skydd för sina boplatser, som drillsnäppa, roskarl, strandskata, småskrake och storlom. Många av fåglarna på Vänerns fågelskär hittar man annars främst längst våra kuster.Fältreporter Jonatan Martinsson följer med Dan Mangsbo och Per Gustavsson, båda från länsstyrelsen i Värmland, på den årliga räkningen av fågelskärens fåglar. Den genomförs i år för trettionde året i rad. I ett naturligt vatten varierar vattenståndet med årstiderna och vädret. Vänern är reglerad och det påverkar både vegetationen på land och livet i de grunda vikarna.Vid Långerudden på Arnön, är sandmarkerna restaurerade. Där möter programledare Mats Ottosson upp Jan Rees från länsstyrelsen i Värmland och landskapsvårdare Martin Sandmark.Sofia Wennberg från naturrum Vänern berättar både om sjöns fiskarter och geologi. Och så möter vi fotografen och konstnären Mikael Solebris, aktuell med abstrakta och roande foton av fågelspillning, självklart fotade på Vänerns kala klippor. Programledare är Mats Ottosson.

Tiotusentals ryska soldater försöker storma strategiskt viktig stad i östra Ukraina innan det amerikanska stödet når fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sex månader har Ukrainas president Zelenskyj varit tydligt med det pressande läget vid fronten. Nu är det amerikanska stödet på väg och samtidigt försöker upp emot 25 000 ryska soldater storma staden Tjasiv Jar i östra Ukraina.Hör om var det ukrainska försvaret främst kommer använda stödet och hur det skulle gå att överraska Ryssland på slagfältet.Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Johanna Melén, Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent. Radions Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

. Dansband . Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. يعد الرقص الجماعي Dansband تقليداً سويدياً قديماً، وهناك عشرات الآلاف من الأشخاص الذين يذهبون للرقص في مكان ما في السويد في نهاية كل أسبوع.قام عمر الخطيب بتنظيم حفلات من هذا النوع في يافلة Gävle، وكان مسؤولاً عن مسرح Estraden إسترادن هناك. على هذا المسرح رقص الناس خلال 100 عام تقريباً، لكن الآن تم إغلاق هذا المكان وبالتالي يتعين على عمر أن يجد مكاناً جديداً لعمله.ولأننا هذا الأسبوع نقدم لكم اخر حلقة من برنامج Arabisk talkshow، تلخص المذيعة روعة الخطيب رحلة البرنامج خلال نحو ثماني سنوات تم خلالها بث 362 حلقة.الآن انتهى برامجنا الحواري، ونحيل مستمعينا إلى ما يقدمه القسم العربي في راديو السويد على الرابط التالي:رادیو السوید - Radio Sweden Arabic | Sveriges RadioSVENSK TEXTOmar är festfixare för både svenskar och araberInför årets nyårsfest träffar vi Omar Alkhatib. Han har arrangerat massor av danser och fester för både svenskar och araber. Nu berättar han om den svenska dansbandskulturenAtt dansa till dansband är en lång svensk tradition. Tiotusentals människor går varje helg på dans någonstans i Sverige. Omar Alkhatib har arrangerat den typen av danser i Gävle. Han var ansvarig för Estraden i Gävle där man dansat i nästan 100 år. Nu har den stängt så Omar får flytta sin verksamhetDet här är det sista programmet av Arabisk talkshow. Programledaren Rowa Alkhatib sammanfattar de nästan åtta åren och 363 sända program. Nu avslutar vi programserien och hänvisar våra lyssnare till Sveriges Radios arabiska program på رادیو السوید - Radio Sweden Arabic | Sveriges Radio

Tiotusentals barn och unga i Sverige får narkotikaklassade mediciner. De behandlas för en neuropsykiatrisk diagnos. Men tänk om diagnosen inte stämmer? – Det blev helt fel i huvudet. Det märktes att medicinen inte gjorde det den skulle. För det var ju inte sådan som jag var, säger Cassandra, 29, som fick diagnosen ADHD när hon var 16.Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.– Det är bara dåligt att ha en diagnos, känns det som. ADHD:n sätter stopp, säger 23-åriga Josefin i Gävle.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.

När sillen gick till i Bohuslän under sillperioden 1752 till 1809 fiskades det enorma mängder sill från land med hjälp av nät och små båtar. Historierna om hur sillen kunde ösas upp med hinkar, trängde upp ur vakar och vråkar var talrika.En exportindustri av sillsalterier och trankokerier växte snabbt fram. Sverige fick sin första miljödebatt när trankokerierna spred sin odör och restavfallet hotade att skrämma bort sillen. Handelshusen i Göteborg tjänade stora pengar på exporten, men även pigor och drängar kunde under några vintermånader i sillindustrin tjäna summor som hade tagit år att förtjäna inom jordbruket.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Tomas Andersson som är aktuell med boken Bohusläns historia – Från 1658 till nutid.Hösten 1752 hade sillen kommit i enorma mängder mellan Marstrand och Göteborg och trängt så långt upp i Göta älv. Fisket bedrevs från land efter att nät lagts ut från en eka. Metoden var ytterst effektiv. Ett enda ”kast” kunde ge flera hundra tunnor sill, ibland fler. Från att ha levt på marginalen blev Bohuslän ett av rikets viktigaste landskap. Tiotusentals människor lockades till skärgården från hela riket för att delta i arbetet.Vi känner till sillperioder i Bohuslän redan under vikingatiden, men den viktigaste sillperioden inträffade från 1752 till 1809 när fiskarna tog upp enorma mängder sill som antingen saltades in eller kokades tran på. År 1760 hade antalet saltade tunnor under en säsong stigit till 211 000, och några år senare var antalet uppe i över 300 000. Peak sill skedde under vintern 1794–95, då närmare två miljoner tunnor färsk sill fångades, saltades eller kokades till tran.Trankokning blev ett sätt att tillvarata överflödet av sill. Av en tunna färsk sill på 80 kannor utvanns 2–8 kannor tran. Under omrörning och kokning flöt fettet upp och skummades av, för att sedan slås på klartunnor där ytterligare rening skedde. I slutet av 1700-talet stod tran för knappt 18 procent av rikets totala exportvärde.Efter 1790-talets väldiga sillfångster kom den misslyckade fiskesäsongen 1799–1800 som ett svårt slag. En oerhörd nöd utbröt där fisket och tillvaratagandet av sillen hade varit var mans syssla och utkomst. Nöden förstärktes av att skörden under föregående höst varit mycket dålig. Året efter blev fisket återigen rikt, men sedan följde sämre år och i och med säsongen 1807–1808 var det stora sillfisket slut.Bild: Fiskare med landvad vid Marstrand. Råseglare i bakgrunden. Till vänster, Strandverket, 1890-1900, Digitalmuseum.se, FOTOGRAF Berger, Ragnar (1864 - 1923), Public Domain.Musik: Nordsjövals av Dragspelsorkestern, 1937, Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Bohuslän – i tre rikens skärningspunkt.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kronan, den viktigaste symbolen för brittisk monarki har satts på på kung Charles III:s huvud. En ceremoni som skapar gemenskap och splittrar britterna. Runt en miljard svenska kronor kostar det, om inte det dubbla enligt uppgift. Kröningen av Kung Charles III i London. Tiotusentals åskådare, och tusentals människor från hela världen har övernattat längs paradgatan The Mall för att försäkra sig om att få en skymt av den pampiga kortegen.Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson berättar om folkfesten direkt från London. Människor med flaggor och glitter har samlats för att hylla sin kung. Hör James Savage från nättidningen The Local berätta hur Kung Charles och drottning Camilla lyckats ta sig in i britternas hjärtan. Republikaner gripnaMed det är inte bara hyllningar som ljuder, även demonstranter har samlats kring Westminster Abbey i London. Flera kritiker av monarkin har gripits av polis – vilket möts av protester. Ina Jönsson, ordförande för Unga republikaner har rest till London för att protestera. Hon vittnar om hur flera protestanter gripits och varför hon anser att monarkin inte har en plats i dagens samhälle. Etnologen Mattias Frihammar förklarar hur vi tilltalas av monarki och kungligheter samtidigt som vi vill leva jämställt där alla är lika värda. Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Kajsa BoglindTekniker: Matilda Eriksson

Den ryska ockupationen av Finland 1713-21 kallas för Stora ofreden. Namnet är passande eftersom civilbefolkningen på olika sätt fick utstå mycket stora umbäranden – särskilt under åren 1713-14.Stora delar av Österbotten föröddes som en del av en militär strategi att hindra den svenska armén från att kunna hitta förnödenheter och operera mot den ryska ockupationsmakten. I de våldsamheter som de ryska soldaterna utförde ingick våldtäkter, tortyr, kidnappning och mord. Tiotusentals människor lämnade dessutom sina hem på flykt undan ryssarna. Åland tömdes i stort sätt helt på sin befolkning.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om en av de mer våldsamma perioderna i Finlands och Sveriges historia.Stora nordiska kriget pågick och den ryska tsaren Peter den store var efter det svenska nederlaget vid Poltava 1709 fast besluten att slutligen knäcka det svenska väldet i Östersjön. Problemet var att ett anfall för att ta Stockholm och tvinga Sverige på knä måste ske via södra Finland.I Östersjön härskade den svenska örlogsflottan. Efter ett misslyckat försök 1712 satte ryssarna in sin nybyggda och nyutbildade galärflotta längs den finska kusten. 1713-14 erövrades Finland och avgörande strider utkämpades vid Storkyro i februari 1714 och vid Hangö udde på sommaren samma år. En mångårig ockupation inleddes som fick stora konsekvenser för civilbefolkningen fram till freden 1721 i Nystad som avslutade den långa krigsperioden.Det svenska riket var i detta skede av Stora nordiska kriget oförmöget att försvara Finland med mer trupper än de som redan fanns inom riksdelen. Det föranleder frågan om det svenska riket övergav Finland. Faktum är att det aldrig kom särskilt stort stöd från de styrande i Stockholm som hade ansvaret under kungen Karl XIIs frånvaro i Turkiet.Kopplade till plundringen och skövlingen var underhållsproblemen och krigföringens villkor i fattiga och glest befolkade områdena i Finland. Vägsystemet var för dåligt för att kunna erbjuda transportleder och tillgången på mat knapp. Ryssarna tvingades att föra in stora mängder förnödenheter till Finland för att kunna hålla sin mer än 20 000 man starka ockupationsarmé vid liv. Stora delar av den spannmål som fördes till Finland kom sjövägen och transporterades längs kusten till den framryckande ryska armén.Den hittills bästa boken om Stora ofreden är skriven av den finske historikern Christer Kuvaja När Finland stod i brand. Rysshärjningarna 1713-1721 (2020). I den hittar man allt man behöver veta om denna dramatiska period. Även Göran Erikssons bok Slaget vid Rilax 1714 är lättillgänglig.Bild: En kosack i tjänst av Józef Brandt, wikipedia, public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det senaste året har Plånboken pratat med olika experter om hur man sparar in på el, mat boendekostnader och annat. Nu har vi sammanställt några av de bästa tipsen många konsumenter kan spara tiotusentals kronor genom att göra aktiva val. Vi pratar också med Svante Axelsson på Fossilfritt Sverige som har räknat ut vad brödet, byxorna och bilen kostar om de produceras klimatsmart – resultatet skiljer sig stort mot vad många tror.

När Sovjetunionen anföll Finland i den 30 november 1939 försvarade sig Finland tappert mot den Röda armén. Striderna blev bittra, men Finland lyckades behålla sin självständighet till priset av stora landavträdelser, tiotusentals döda och ännu fler skadade.Några som kom att glömmas bort i den heroiska kampen var de tiotusentals finska soldater som traumatiserades av sina krigsupplevelser. De fysiskt skadade blev hjältar, medan några av de traumatiserade avrättades för desertering och andra stigmatiserades som psykiskt undermåliga.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om boken Sargade själar – De finska soldaternas krigstrauman 1939-1945 av Ville Kivimäki (f. 1976) docent i Finlands historia vid Tammerfors universitet och verksam inom Finska Akademiens specialistforskning för upplevelsehistoria. Det här är ett betalt samarbete mellan Historia Nu och Svenska litteratursällskapet i Finland.Tiotusentals finska soldater traumatiserades svårt under Vinterkriget, Fortsättningskriget och Lapplandskriget. Granatchock blev ett begrepp redan under första världskrigets skyttegravskrig. I de hårda försvarsstriderna i Finland under andra världskriget bröt många soldater ihop till helt förvirrade, skakande och ångestfyllda spillror – de beskrevs som omskakade.Bild: Maskingevärsplacering ca 5 km norr om Lemet 1940, okänd fotograf, Skytten på bilden är troligen Edvin Kallio. SA-kurva, Public Domain.Musik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Lyssna också på Finska vinterkriget 1939 – en liten nation på randen till undergång.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I resterna av det Osmanska riket mördades över en miljon kristna armenier under perioden 1915 till 1923. Det kallas folkmordet på armenierna, men hundratusentals andra kristna minoriteter som assyrier, syrianer, kaldéer och greker föll offer för en medveten och systematisk utrotningspolitik av kristna inom det Osmanska riket.Folkmordet skedde i skuggan av första världskriget där det Osmanska riket deltog på Tysklands sida. Förövarna var den innersta kretsen av det styrande ungturkiska partiet Kommittén för enhet och framsteg och dess medhjälpare – de flesta morden skedde under några månader från april år 1915 till början av år 1916. Omvärlden var väl informerade om det pågående folkmordet och protesterade hos ungturkarna.I den nymixade reprisen av avsnitt 87 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Maria Karlsson, historiker vid Lunds universitet om folkmordet på armenierna.Folkmordet var en central del i processen där det vidsträckta multietniska Osmanska riket under tryck utifrån omvandlades till den betydligt mindre turkiska nationalstaten. Det skedde under ett århundrade som skulle uppleva upprepade folkmord med en vidd som nästan är obegriplig.Folkmordet inleddes med att några hundra ledande armenier i huvudstaden Konstantinopel arresterades och mördades i april 1915. Men våldsaktioner mot armenierna hade startat långt tidigare. Under år 1915 mördades hundratusentals armeniska män och kvinnor och barn. De deporterades till ökenområden där ingen kunde överleva och dog under dödsmarscherna, de brändes i byggnader och dränktes i floder. Kvinnor våldtogs och tvångskonverterades tillsammans med barn till islam. Tiotusentals armeniska kvinnor och barn blev slavar till turkar och kurder.En viktig orsak till folkmordet var det osmanska krigsnederlag och att flera kristna nationer på Balkan frigjorde sig från det osmanska riket. Det skapade en grund för konspirationstänkande. Landstigningen på Gallipolihalvön och ett uppror i den armeniska staden Van var andra viktiga utlösande faktorer.Samtidigt som det multietniska Osmansk riket föll samman växte ett nationellt turkiskt medvetande fram. När det Osmanska riket skulle bli en turkisk nation fanns det inte plats för några kristna minoriteter. Samtidigt började den diskriminerade armeniska medelklassen ställa krav på politiskt inflytande.När det moderna Turkiet bildades med freden 1923 var folkmordet avslutat. Än idag förnekar representanter för den turkiska staten att något folkmord ägt rum.Musik: Armenian medley (inst), Storyblocks AudioBild: En armenisk kvinna knäböjer vid sitt döda barn vid Aleppo, Wikipedia Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 07.00

Berlinmuren blev den starkaste symbolen för delningen av Europa efter andra världskrigets slut. Muren var 43,7 kilometer men med dubbla och tredubbla taggtrådsstängsel med mellanliggande ingenmansland sträckte sig gränsbefästningen 156 kilometer.Efter kriget kom amerikanerna att acceptera delningen av Europa och i hemliga samtal mellan USA:s president John F Kennedy och generalsekreterare Nikita Chrustjov gjorde Kennedy klart att de accepterade Sovjetunionens överhöghet över Östeuropa och Östtyskland.Östtyskarna fick aldrig fria val, men de röstade med fötterna istället. Under åren 1949 till 1961 lämnade 2,7 miljoner människor det fattiga och ofria Östtyskland för Västtyskland. När antalet flyktingar ökade till 30 415 i juli månad 1961 blev det för mycket för den kommunistiska regimen. Efter att inhämtat godkännande från Moskva påbörjades byggandet av Berlinmuren den 13 augusti 1961.I reprisen av det nymixade avsnitt 58 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jan Lewenhagen som var Dagens Nyheters korrespondent i Berlin 2006–2016. Han har bland annat skrivit boken Kanslern som kom in från kylan där han skildrar Angela Merkels politiska karriär.På tre dagar uppfördes Berlinmuren som blev 43 kilometer lång och med tiden kom den att förstärkas med ytterligare en mur, bevakningstorn, minfält och taggtråd. Officiellt var Västvärlden rasande, men i hemlighet var de västliga ledarna lättade över att det spända läget hade fått någon slags lösning – en mur var bättre än ett krig.Men trots hindren kom 5 000 människor att fly genom att klippa taggtråd, simma över floder, krypa via tunnlar, dolda i lönnfack i bilar och flyga med flygplan och luftballonger. Runt 200 människor dog vid flyktförsök. Den förste var den 24-årige Günter Litfin som försökte simma över till väst och den siste den 21-årige Chris Gueffroy, som sköts med tio skott i februari 1989. Både försök till och förberedelser för flykt bestraffades med upp till åtta års fängelse.Efter den sovjetiska ledaren Michail Garbatjovs perestrojka och glasnost hamnade den östtyska ledningen i stalinistisk opposition och när andra öststater frigjorde sig öppnades järnridån upp. Tiotusentals östtyskar kunde i september 1989 passera gränsen Ungern-Österrike. Östtyska medborgare började nu ställa sig vid muren för att få resa ut. En presskonferens i Östberlin rörande massflykten avslutades med politbyråmedlemmen Günter Schabowskis historiska besked: DDR-gränsen skulle öppnas. Genast.28 år efter att Berlinmuren uppfördes öppnades gränsen mellan Öst- och Västberlin den 9 november 1989, klockan sex på kvällen. Mindre än ett år senare återförenades Öst- och Västtyskland den 3 oktober 1990.Bild: Berlinmuren 1961. Från tyska federala arkivet. Creative Commons.Musiken i avsnittet: TECHNO CITY OF BERLIN by Marco Cappelletti is licensed under a Creative Commons License. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Simon Sköld är MMA-fightern som dansat i Let´s Dance. Tiotusentals svenskar följer hans vardag i sociala kanaler och genom tjänsten Simon Says coachar han användare till ett hälsosammare liv. Nu har Simon gett sig in i fintech och ska med bolaget Powrs skapa säkrare betalningslösningar. Vi pratar om att Simons inställning är att han alltid jobbar och alltid är ledig, att han ofta möter fördomen att han skulle vara korkad och vikten av att kunna jobba var som helst. Vi får även veta om kändisskapet är en tillgång i entreprenörskapet och att livet som företagare innebär ett steg framåt och två steg bakåt – jämt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Simon Sköld är MMA-fightern som dansat i Let´s Dance. Tiotusentals svenskar följer hans vardag i sociala kanaler och genom tjänsten Simon Says coachar han användare till ett hälsosammare liv. Nu har Simon gett sig in i fintech och ska med bolaget Powrs skapa säkrare betalningslösningar. Vi pratar om att Simons inställning är att han alltid jobbar och alltid är ledig, att han ofta möter fördomen att han skulle vara korkad och vikten av att kunna jobba var som helst. Vi får även veta om kändisskapet är en tillgång i entreprenörskapet och att livet som företagare innebär ett steg framåt och två steg bakåt – jämt.

Tiotusentals barn och unga i Sverige får narkotikaklassade mediciner. De behandlas för en neuropsykiatrisk diagnos. Men tänk om diagnosen inte stämmer? Det blev helt fel i huvudet. Det märktes att medicinen inte gjorde det den skulle. För det var ju inte sådan som jag var, säger Cassandra, 29, som fick diagnosen ADHD när hon var 16.Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna. Det är bara dåligt att ha en diagnos, känns det som. ADHD:n sätter stopp, säger 23-åriga Josefin i Gävle. Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie Återkallad diagnos möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonEn programserie från 2022.

Tiotusentals barn och unga i Sverige får narkotikaklassade mediciner. De behandlas för en neuropsykiatrisk diagnos. Men tänk om diagnosen inte stämmer? Det blev helt fel i huvudet. Det märktes att medicinen inte gjorde det den skulle. För det var ju inte sådan som jag var, säger Cassandra, 29, som fick diagnosen ADHD när hon var 16.Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna. Det är bara dåligt att ha en diagnos, känns det som. ADHD:n sätter stopp, säger 23-åriga Josefin i Gävle. Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie Återkallad diagnos möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonEn programserie från 2022.

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Kodjo Akolor, Johannes Cakar och Linnéa Wikblad. I lördags demonstrerade tiotusentals människor i Stockholm och Göteborg mot vaccinpass. En klart större skara demonstranter än vad som tidigare samlats i Sverige. Vi lyssnar till hur det lät och hör även socialministerns svar till de upprörda demonstranterna.Sen snackar vi om det spända läget mellan Ukraina och Ryssland, för nu beordrar USA alla anhöriga till ambassadpersonalen i Kiev att lämna landet. Samtidigt säger sig det brittiska utrikesdepartementet ha bevis för att Ryssland planerar en kupp för att byta ledarna i Ukraina.

Ett israeliskt spionprogram som utvecklats för att stoppa terrorism och kriminalitet ertappas med att istället användas mot människorättsaktivister, journalister och världspolitiker. Sommaren 2021 uppmärksammas spionprogrammet Pegasus med att ha avlyssnat människorättsaktivister, journalister och världspolitiker.Tiotusentals personer misstänks enligt Amnesty vara intressanta för programmet som kallats det mest avancerade avlyssningsverktyget någonsin.Pegasus har utvecklats av israeliska NSO Group, ett företag med rötter i den israeliska underrättelsetjänsten.Spionprogrammet Pegasus Det är klart att det här är ett problem, säger Anders Edholm som är överstepå Försvarsmaktens avdelning som ansvarar för cyberförsvar. Enligt Anders Edholm kan Pegasus utgöra ett hot, även om det ännu inte identifierats några kopplingar till avlyssnade svenska medborgare. Det finns väldigt många som är intresserade av att övervaka journalister, oliktänkande, den allmänna befolkningen. Det här är en marknad och det är därför den här typen av programvaror finns och den kommer att fortsätta finnas, säger Anders Edholm.Ljud i avsnittet är från: Sveriges Radio, France 24, ABC, CBS 60 Minutes.Bo Torbjörn Ek, programledareCarl-Johan Ulvenäs, producent Alexander Gagliano, reporterAnsvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson

med Magnus Londen, Jeanette Björkqvist och sidekick: Misha Eriksson. Borttappad ren i Helsingfors! Tiotusentals "banditer" har invaderat Kazakstan. Distansskola eller inte? Experterna versus Kiurus tunnelseende. Men ungdomarna sov mer under lockdown. Fallet Djojkovic blottar flyktingarnas vardag i Australien. Taktiska knep i kön. Rätten att byta åsikt. Språkstudier via nätet del II.

"Jag ryser vid tanken att vi på Bioarctic inom kanske två år kan ha den första mot Alzheimer godkända bromsmedicinen i Sverige", säger Gunilla Osswald, VD för det svenska Bioarctic i min podcast. På julafton fick Bioarctic en oväntad present. Det var den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA som plötsligen meddelade att det svenska läkemedelsbolaget fått ett snabbspår till processen för ett godkännande av bromsmedicinen lecanemab. Uppemot 100 000 svenskar med tidiga former av Alzheimer kan börja hoppas på ett läkemedel som bromsar upp sjukdomen och ger patienten några ytterligare "friska år". I min poddstudio berättar Gunilla Osswald med glödande optimism om hur långt forskningen kring läkemedel mot Alzheimer har kommit. Hon går igenom i detalj hur deras bromsmedicin lecanemab fungerar i studier på patienter. Och hur lecanemab skiljer sig från Biogens läkemedel Aduhelm, som nyligen fick avslag i Europa efter ett godkännande i USA i somras. Gunilla Osswald förklarar också hur potensmedlet Viagra kan bli en del i de framtida kombinationerna av behandlingar som likt cancer kommer att krävas för att förebygga och stoppa Alzheimer. Alla ni som i åratal väntat på positiva nyheter kring sjukdomen Alzheimer, bör lyssna på mitt samtal med Gunilla Osswald..

Nyheterna Radio 17.00

Grundarna av pensionsbolaget Allra har dömts för att ha förskingrat 170 miljoner kronor. Vi pratar med pensionsspararna som drabbats av härvan. Hur tänker de kring det som hänt? Och har de någon chans att få tillbaka sina pengar? Lyssna också på reportaget med krukväxt-fantasten som betalat 110 000 för en stickling och intervjun med en forskare som ifrågasätter hållbarhetsmärkningars effekt. Vår juridiska expert Margareta Brattström svarar på veckan lyssnarfrågor.

Den ryska ockupationen av Finland 1713-21 kallas för Stora ofreden. Namnet är passande eftersom civilbefolkningen på olika sätt fick utstå mycket stora umbäranden – särskilt under åren 1713-14.Stora delar av Österbotten föröddes som en del av en militär strategi att hindra den svenska armén från att kunna hitta förnödenheter och operera mot den ryska ockupationsmakten. I de våldsamheter som de ryska soldaterna utförde ingick våldtäkter, tortyr, kidnappning och mord. Tiotusentals människor lämnade dessutom sina hem på flykt undan ryssarna. Åland tömdes i stort sätt helt på sin befolkning.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om en av de mer våldsamma perioderna i Finlands och Sveriges historia.Stora nordiska kriget pågick och den ryska tsaren Peter den store var efter det svenska nederlaget vid Poltava 1709 fast besluten att slutligen knäcka det svenska väldet i Östersjön. Problemet var att ett anfall för att ta Stockholm och tvinga Sverige på knä måste ske via södra Finland.I Östersjön härskade den svenska örlogsflottan. Efter ett misslyckat försök 1712 satte ryssarna in sin nybyggda och nyutbildade galärflotta längs den finska kusten. 1713-14 erövrades Finland och avgörande strider utkämpades vid Storkyro i februari 1714 och vid Hangö udde på sommaren samma år. En mångårig ockupation inleddes som fick stora konsekvenser för civilbefolkningen fram till freden 1721 i Nystad som avslutade den långa krigsperioden.Det svenska riket var i detta skede av Stora nordiska kriget oförmöget att försvara Finland med mer trupper än de som redan fanns inom riksdelen. Det föranleder frågan om det svenska riket övergav Finland. Faktum är att det aldrig kom särskilt stort stöd från de styrande i Stockholm som hade ansvaret under kungen Karl XIIs frånvaro i Turkiet.Kopplade till plundringen och skövlingen var underhållsproblemen och krigföringens villkor i fattiga och glest befolkade områdena i Finland. Vägsystemet var för dåligt för att kunna erbjuda transportleder och tillgången på mat knapp. Ryssarna tvingades att föra in stora mängder förnödenheter till Finland för att kunna hålla sin mer än 20 000 man starka ockupationsarmé vid liv. Stora delar av den spannmål som fördes till Finland kom sjövägen och transporterades längs kusten till den framryckande ryska armén.Den hittills bästa boken om Stora ofreden är skriven av den finske historikern Christer Kuvaja När Finland stod i brand. Rysshärjningarna 1713-1721 (2020). I den hittar man allt man behöver veta om denna dramatiska period. Även Göran Erikssons bok Slaget vid Rilax 1714 är lättillgänglig.Bild: En kosack i tjänst av Józef Brandt, wikipedia, public domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Monique Sümeghy började på NA-KD när bolaget var tre månader gammalt med några få miljoner i årsomsättning. Som Head of Influencer Brand Collaborations ansvarade hon för alla stora influencer-samarbeten tills att NA-KD redan fyra år senare nådde miljardomsättning. Idag driver Monique sin egen marknadsföringsbyrå Brand Influence där hon hjälper ett fåtal utvalda varumärken att skala influencer marketing på västerländska marknader. I podcasten Framtidens E-Handel får vi höra hur det var att arbeta på NA-KD under bolagets tidigare år, varför kritiken som framförts mot bolagets kultur inte är berättigad, samt en djup genomgång av vad influencer marketing är för något och hur man bedriver det i stor skala. Vi får höra hur man kategoriserar influencers, hur ett samarbete skiljer sig åt beroende på influencerns storlek, vilka nyckeltal man ska mäta, varför man inte ska jobba med “potential reach”, och hur influencer marketing har förändrats de senaste fem åren. Monique berättar slutligen även om de största misstagen folk gör när de bedriver influencer marketing. Missa inte detta djupgående avsnitt av Framtidens E-handel som ger dig en unik insyn i hur ett av världens hetaste e-handelsbolag bedriver influencer marketing.Här hittar du Monique Sümeghyhttps://www.linkedin.com/in/moniquesumeghy/ Gillar du podden? Stötta oss & donera en slant

Många arga efter oroligheter i Malmö, Flygande bil testad i Japan och Arvid tar reda på vad som hänt med alla pumpor som Liseberg beställt till Halloween.

I avsnitt 101 av OmVärlden podd möter Moa Kärnstrand journalisten Göran Engström som rapporterar från flyktingkrisens frontlinje. Tiotusentals rättslösa människor riskerar allt för att ta sig in i Europa.

I tolfte avsnittet gästas Cornelia av Rickard Bracken, generalsekreterare i den ideella organisationen Suicide Zero. Cornelia och Rickard svara på era frågor samt pratar om vad Suicide Zero är och gör. Hur berättar man för någon att man mår dåligt? Hur ska man hantera ångest under Covid-19. ”Suicide Zero är en ideell organisation som sedan 2013 arbetar för att radikalt minska självmorden. Varje år tar ungefär 1 500 människor sina liv. Det är fyra om dagen. I statistiken döljer sig föräldrar, syskon, barn, grannar, kollegor och vänner. Tiotusentals får varje år beskedet att någon de känner har tagit sitt liv. Vi gör allt för att lyfta frågan, identifiera samhällsbrister och sprida kunskap.” Har ni frågor till Progress Me så skriv till @progressmeofficial på instagram. #tillsammansmotäs www.progressme.se. Följ Suicide Zero på: https://www.instagram.com/suicidezero/ https://www.facebook.com/suicidezero Ni hittar information om Suicide Zero och hur du kan få hjälp på deras hemsida https://www.suicidezero.se/fa-hjalp

Veckans avsnitt av 6 minuter, om bland annat: - Vårdhjältar hyllas - och varslas - Avtalsrörelsen skjuts upp - Tiotusentals italienska fabriksarbetare i coronastrejk

I dagens avsnitt bland annat: Stöld av toalettpapper i Hongkong kopplas till oro för coronaviruset, Jale Poljarevius lämnar tillfälligt Uppsalapolisen för tjänstgöring vid Justitiedepartementet, Svea hovrätt fastställer dom mot Jehovas vittne som visat filmer som inte blivit granskade av Statens medieråd, registrering och expropriering av kyrkobyggnader i Montenegro, Mike Bloomberg överväger att göra Hillary Clinton till sin vicepresidentkandidat samt Pentagons underrättelsetjänst DIA investerade tiotals miljoner dollar i UFO-forskning som utgick från att man visste att sådana fenomen existerade men inte kunde förklaras https://radio.bubb.la/tisdag-18-februari-2020/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Knivbeväpnade rånare stjäl 600 rullar toalettpapper från butik i Hongkong, misstänks vara kopplat till hamstring i skräck för Covid-19, stöldgodset hittades nära brottsplatsen och två gärningsmän har gripits Jale Poljarevius lämnar tillfälligt chefspost på Uppsalapolisen för halvårs stabstjänstgöring vid Justitiedepartementet, byter redan nu arbetsuppgifter till att organisera polisens kommendering kring Nordiska motståndsrörelsens demonstration i staden första maj Svea hovrätt fastställer tingsrättens dom mot en församlingsledare tillhörande Jehovas vittnen för att ha visat filmer som inte blivit granskade av Statens medieråd för barn på Stockholmsmässan 2018, tingsrättens dom överklagades med hänvisning till religions- och yttrandefriheten Tiotusentals montenegriner demonstrerar mot lag som kräver registrering av kyrkobyggnader och möjliggör för expropriering, serbisk-ortodoxa kyrkan ser risk för plundring av dess egendomar, president Milo Djukanović hävdar att lagen är nödvändig för att undvika att Montenegro blir etnisk serbisk stat styrd av ortodoxa kyrkan på medeltidsmanér Mike Bloomberg överväger att göra Hillary Clinton till sin vicepresidentkandidat enligt uppgifter till Drudge Report, kombinationen ses som opinionsmässigt gynnsam men skulle kräva att en av kandidaterna byter adress då konstitutionen försvårar för personer från samma delstat att bli valda Pentagons underrättelsetjänst DIA investerade tiotals miljoner dollar i UFO-forskning som utgick från att man visste att sådana fenomen existerade men inte kunde förklaras, enligt Popular Mechanics som fått information från dussintals källor och tagit del av hundratals sidor dokumentation

I resterna av det Osmanska riket mördades över en miljon kristna armenier under perioden 1915 till 1923. Det kallas folkmordet på armenierna, men hundratusentals andra kristna minoriteter som assyrier, syrianer, kaldéer och greker föll offer för en medveten och systematisk utrotningspolitik av kristna inom det Osmanska riket.Folkmordet skedde i skuggan av första världskriget där det Osmanska riket deltog på Tysklands sida. Förövarna var den innersta kretsen av det styrande ungturkiska partiet Kommittén för enhet och framsteg och dess medhjälpare – de flesta morden skedde under några månader från april år 1915 till början av år 1916. Omvärlden var väl informerade om det pågående folkmordet och protesterade hos ungturkarna.I avsnitt 87 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Maria Karlsson, historiker vid Lunds universitet om folkmordet på armenierna.Folkmordet var en central del i processen där det vidsträckta multietniska Osmanska riket under tryck utifrån omvandlades till den betydligt mindre turkiska nationalstaten. Det skedde under ett århundrande som skulle uppleva upprepade folkmord med en vidd som nästan är obegriplig.Folkmordet inleddes med att några hundra ledande armenier i huvudstaden Konstantinopel arresterades och mördades i april 1915. Men våldsaktioner mot armenierna hade startat långt tidigare. Under år 1915 mördades hundratusentals armeniska män och kvinnor och barn. De deporterades till ökenområden där ingen kunde överleva och dog under dödsmarscherna, de brändes i byggnader och dränktes i floder. Kvinnor våldtogs och tvångskonverterades tillsammans med barn till islam. Tiotusentals armeniska kvinnor och barn blev slavar till turkar och kurder.En viktig orsak till folkmordet var det osmanska krigsnederlag och att flera kristna nationer på Balkan frigjorde sig från det osmanska riket. Det skapade en grund för konspirationstänkande. Landstigningen på Gallipolihalvön och ett uppror i den armeniska staden Van var andra viktiga utlösande faktorer.Samtidigt som det multietniska Osmansk riket föll samman växte ett nationellt turkiskt medvetande fram. När det Osmanska riket skulle bli en turkisk nation fanns det inte plats för några kristna minoriteter. Samtidigt började den diskriminerade armeniska medelklassen ställa krav på politiskt inflytande.När det moderna Turkiet bildades med freden 1923 var folkmordet avslutat. Än idag förnekar representanter för den turkiska staten att något folkmord ägt rum. Musik: Armenian medley (inst), Storyblocks AudioBild: En armenisk kvinna knäböjer vid sitt döda barn vid Aleppo, WikipediaSee acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Följ med till Berlin under Extinction Rebellions globala uppror andra veckan i oktober. Möt några svenska klimataktivister som använder fredlig civil olydnad som metod för att förmå världens regeringar att agera mot den eskalerande klimatkrisen och massutrotningen av arter. 
Tiotusentals personer i mer än 60 länder blockerade regeringsbyggnader och infrastruktur i huvudstäder som London, Paris, Amsterdam och New York. I Berlin samlades tusentals aktivister från mer än tio länder. Från Sverige reste ungefär 300 personer i alla åldrar. Möt Emelie Ribeiro som jobbar på Göteborgs Folkhögskola, Sara Malm som är trafikplanerare på Göteborgs stad, Naram sin som pluggar biologi på Stockholms universitet, prästen Kristoffer Sjödin från Umeå och Albin Björk som hoppat av läkarprogrammet för att vara klimataktivist på heltid. Jag fick också en pratstund med Vattenfalls kommunikationschef i Tyskland, Stefan Mueller under den blockad som ägde runt utanför Vattenfalls kolkraftverk fredagen den 11 oktober där flera aktivister limmade och låste fast sig vid porten.

Tiotusentals människor är på flykt efter Turkiets militäroffensiv i norra Syrien. Samtidigt växer den internationella kritiken mot Erdogans agerande. Hur kommer Nato hantera medlemslandets invasion? GP:s Jan Höglund berättar om de stora effekterna av Turkiets attack. Dessutom: Sverige driver på för vapenembargo mot Turkiet, bostadsföretagens jakt på svartkontrakt har gett resultat och fredspriset till Etiopiens premiärminister. Programledare: Andreas Granath

Berlinmuren blev den starkaste symbolen för delningen av Europa efter andra världskrigets slut. Muren var 43,7 kilometer men med dubbla och tredubbla taggtrådsstängsel med mellanliggande ingenmansland sträckte sig gränsbefästningen 156 kilometer.Efter kriget kom amerikanerna att acceptera delningen av Europa och i hemliga samtal mellan USA:s president John F Kennedy och generalsekreterare Nikita Chrustjov gjorde Kennedy klart att de accepterade Sovjetunionens överhöghet över Östeuropa och Östtyskland.Östtyskarna fick aldrig fria val, men de röstade med fötterna istället. Under åren 1949 till 1961 lämnade 2,7 miljoner människor det fattiga och ofria Östtyskland för Västtyskland. När antalet flyktingar ökade till 30 415 i juli månad 1961 blev det för mycket för den kommunistiska regimen. Efter att inhämtat godkännande från Moskva påbörjades byggandet av Berlinmuren den 13 augusti 1961.I avsnitt 58 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jan Lewenhagen som var Dagens Nyheters korrespondent i Berlin 2006–2016. Han har bland annat skrivit boken "Kanslern som kom in från kylan” där han skildrar Angela Merkels politiska karriär.På tre dagar uppfördes Berlinmuren som blev 43 kilometer lång och med tiden kom den att förstärkas med ytterligare en mur, bevakningstorn, minfält och taggtråd. Officiellt var Västvärlden rasande, men i hemlighet var de västliga ledarna lättade över att det spända läget hade fått någon slags lösning – en mur var bättre än ett krig.Men trots hindren kom 5 000 människor att fly genom att klippa taggtråd, simma över floder, krypa via tunnlar, dolda i lönnfack i bilar och flyga med flygplan och luftballonger. Runt 200 människor dog vid flyktförsök. Den förste var den 24-årige Günter Litfin som försökte simma över till väst och den siste den 21-årige Chris Gueffroy, som sköts med tio skott i februari 1989. Både försök till och förberedelser för flykt bestraffades med upp till åtta års fängelse.Efter den sovjetiska ledaren Michail Garbatjovs perestrojka och glasnost hamnade den östtyska ledningen i stalinistisk opposition och när andra öststater frigjorde sig öppnades järnridån upp. Tiotusentals östtyskar kunde i september 1989 passera gränsen Ungern-Österrike. Östtyska medborgare började nu ställa sig vid muren för att få resa ut. En presskonferens i Östberlin rörande massflykten avslutades med politbyråmedlemmen Günter Schabowskis historiska besked: DDR-gränsen skulle öppnas. Genast.28 år efter att Berlinmuren uppfördes öppnades gränsen mellan Öst- och Västberlin den 9 november 1989, klockan sex på kvällen. Mindre än ett år senare återförenades Öst- och Västtyskland den 3 oktober 1990.Bild: Berlinmuren 1961. Från tyska federala arkivet. Creative Commons.Musik i podden: TECHNO CITY OF BERLIN by Marco Cappelletti is licensed under a Creative Commons License.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

På bara några månader har Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet spridits världen över. Tiotusentals ungdomar har gått ut på gatorna med kravet att något görs åt klimatförändringarna. Och under parollen Teachers for Future ger lärare nu de strejkande eleverna sitt stöd. Men varför just en skolstrejk? Och var kommer idén ifrån? En del av svaret hittar vi i Dalslands skogar.

På bara några månader har Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet spridits världen över. Tiotusentals ungdomar har gått ut på gatorna med kravet att något görs åt klimatförändringarna. Och under parollen Teachers for Future ger lärare nu de strejkande eleverna sitt stöd. Men varför just en skolstrejk? Och var kommer idén ifrån? En del av svaret hittar vi i Dalslands skogar.

Tiotusentals svenskar har fått hotfulla kravbrev för filmer de påstås ha laddat ner. Vad innehåller schampoflaskan? Barn, pengar och bråk. Så planerar du din begravning. KonMari tar världen med storm.

I veckans avsnitt pratar vi om crowdsourcing-kampanjen som räddade Herman Hedning från nedläggning. Efter ett dygn var målet på 100 000 kr uppnått och en vecka senare har kampanjen nått 750 000 kronor. Mediepodden går även igenom hur de stora Facebookgrupperna påverkats av Facebooks nya tuffa städning av medlemmarna. Dessutom diskuterar vi Metros nya affärsmodell med e-handel och DN:s samarbete med svenska lokaltidningar och vad det betyder för den kommande Mittmedia-affären. Och nu är en influencer stämd - igen. Den här gången är det Kenzas tur... Mediepodden med Emanuel Karlsten och Olle Lidbom

Kanada står inför ett viktigt val. Antingen fortsätta gynna den oljeindustri som blomstrar i Alberta, eller sluta stödja oljeindustrin och gå en fossilfri ekonomi till mötes. I Kanada rasar den historiskt värsta skogsbranden på mycket länge, och inte bara en. Satellitbilder visar över 1000 bränder i provinsen Alberta kring landets oljemecka Fort McMurray. Torrt i markerna, kraftig vind och höga temperaturer gör släckningsarbetet mycket svårt. Tiotusentals människor har evakuerats, stora arealer gammal skog står i lågor och fortfarande sprider sig elden med stora utsläpp av koldioxid som följd. Ironiskt nog tror forskare att den här typen av skogsbränder kommer bli vanligare på grund av klimatförändringarna som till stor del beror på utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser.Den här delen av Alberta beskrivs av många som det gamla Kanada dit lycksökare kommer för att göra snabba pengar på olja utan några tankar på miljön och där samhället ensidigt vilar på en naturresurs, oljan.Samtidigt driver Kanadas regering på för en offensiv miljöpolitik och har som mål att minska koldioxidutsläppen med 30 procent till år 2030. Det nya Kanada visar på en exceptionell vilja att ställa om samhället från fossila bränslen även om utmaningarna är stora. Miljöhistorikern Sverker Sörlin på Kungliga tekniska högskolan menar att Kanada står inför ett elddop. Lyckas de ställa om, är de en förebild för andra nationer, vid ett misslyckande visar det istället att det inte går att lämna fossilregimen frivilligt och i förtid.En längre intervju med Sverker Sörlin finns att ladda ner som specialpodd: Mer eller mindre pengar till oljeindustrin? Sverker Sörlin om Kanadas viktiga valProgramledare Marie-Louise Kristola

Tiotusentals människor ställer upp som volontärer för att hjälpa flyktingarna som kommer till Sverige. Men borde samhället ställa upp mer? Om att vara queer på landet, årets roligast forskning är utsedd och om varför mens trendar i populärkulturen.

Tiotusentals tranor, och hundratusentals människor, besöker varje år Hornborgasjön under några intensiva vårveckor. Självklart kommer också Naturmorgon dit! Hela programmet sänds från den västgötska sjön. Programledare är Lisa Henkow.

Hur är det att vara kommunist idag? När Lenin och bolsjevikerna i november 1917 griper makten i Ryssland avlossas inte många skott. Men på bara några år utvecklas den nya sovjetstaten till en av de värsta diktaturer världen skådat. Det politiska förtrycket blev allt hårdare och andra partier förbjöds. Tiotusentals människor miste livet i summariska avrättningar. Efter 1989 har det kommit fram att Lenin själv initierade både gisslantagande och avrättningar av helt oskyldiga människor. Ändå har Lenin och den ryska revolutionen inspirerat miljoner människor som kämpat för ett samhälle utan kapitalism och klassförtryck. Vi träffar Stefan Lindgren som under 1970-talet var chefredaktör för de svenska maoisternas tidning Gnistan, samt Kommunistiska partiets ordförande Robert Mathiasson.

Hur är det att vara kommunist idag? När Lenin och bolsjevikerna i november 1917 griper makten i Ryssland avlossas inte många skott. Men på bara några år utvecklas den nya sovjetstaten till en av de värsta diktaturer världen skådat. Det politiska förtrycket blev allt hårdare och andra partier förbjöds. Tiotusentals människor miste livet i summariska avrättningar. Efter 1989 har det kommit fram att Lenin själv initierade både gisslantagande och avrättningar av helt oskyldiga människor. Ändå har Lenin och den ryska revolutionen inspirerat miljoner människor som kämpat för ett samhälle utan kapitalism och klassförtryck. Vi träffar Stefan Lindgren som under 1970-talet var chefredaktör för de svenska maoisternas tidning Gnistan, samt Kommunistiska partiets ordförande Robert Mathiasson.

Är stålindustrin en parentes i svensk historia? Samtidigt som det satsas stort i Sydkorea och på andra ställen i Asien så lägger man ner i Sverige. I veckan har 78 anställda på rörtillverkaren OSTP i Storfors varslats om uppsägning. I en serie i tre delar tittar Kaliber närmare på verksamheter och branscher som är viktiga lokalt runt om Sverige och som samtidigt är beroende av det som sker globalt. I Degerfors är det järnverket som  är motorn i samhället. Runt den har många småindustrier[AL3]  vuxit fram. En stor gammal skylt i stål med orden Degerfors Järnverk lyser stolt i blått. Stora tegelbyggnader vägg i vägg med moderna fabrikslokaler ligger inne på området. Här har det jobbats med järn sedan mitten av 1600-talet och det har med åren växt fram ett stort beroende av den här industrin. Skulle den läggas ner skulle det vara katastrof för kommunen, säger kommunalrådet Roland Halvarsson. Här möter jag Sabina Bergkvist som jobbat på järnverket som ägs av den finländska stålkoncernen Outokumpu. - Ja, man känner alltid en liten oro. Speciellt eftersom man fått gå hem flera gånger. Ända sedan jag började har det varit oroligt. Man är lite rädd för att man skulle kunna få gå hem vilken dag som helst, att det kan läggas ner. Man försöker ju hänga med lite vad som händer runtomkring. I dagens kaliber ska vi titta närmare på stålindustrin. Den som byggde upp stora delar av Sverige men som nu flyttat fokus till Asien. Så vad kommer hända med de gamla svenska bruksorterna när som vi ska se exempelvis Sydkorea satsar enorma resurser på att komma ifatt det svenska yrkeskunnandet.  För jobben är i fara, varnar många och enligt en rapport som kom i fjol från fackförbundet Metall har ungefär 160 000 jobb försvunnit från den svenska industrin sedan år 2000. Det är här sånt Sabina Bergkvist går och tänker på när hon går runt på det smutsiga fabriksgolvet i lilla Degerfors. - Ja, att det är hård konkurrens från andra länder, Kina och överallt. Så det är ju lite svårt. Och så har det ju inte så bra för Outokumpu de senaste åren så det är man lite orolig för, att det måste gå med vinst. För det gör det ju inte, det går ju med förlust hela tiden? - Ja, det går med förlust hela tiden. Så man funderar ju hela tiden hur länge det kan gå med förlust, vad kommer hända i framtiden. Det är man ju lite orolig för, säger Sabina Bergkvist. I Degerfors jobbar var tredje person över 16 år inom industrin. Motsvarande siffra i landet är var sjunde. Det innebär att om järnverket i Degerfors skulle läggas ner så skulle en betydande del av den vuxna befolkningen tvingas ut i arbetslöshet. Tiotusentals jobb har redan försvunnit inom svensk stålindustri och fler lär det bli. För de svenska bruksorterna som en gång i tiden byggdes upp kring järnhanteringen innebär det allt färre och allt äldre invånare. Men det är inte bara i Degerfors som det ser ut så här. Jan Jörnmark som är docent i ekonomisk historia pekar på vilket utsatt läge de svenska bruksorterna har. -- Alltså att vara ensidigt beroende av stålindustrin som Degerfors eller Avesta det är att vara känslig. Det är samma verklighet som finns på 50, eller 100, eller 150 andra bruksorter runt om i Sverige. Man kan väl ibland tänka att industrialiseringen så som den blev från sent 1800-tal och som levde upp på 1950 och 60-talet. Sverige var ju så ensamt så då levde Fagersta och Degerfors och allt det där upp. Men du kommer aldrig ifrån att det där var ganska mycket av en parentes, för det byggde ju på att Europa var i splendid isolation. Och det är inte Europa länge, minst av allt alltså, säger Jan Jörnmark.   Industrin försvann från Långshyttan trots stora investeringar För snart ett år sedan upplevde lilla Långshyttan i Hedemora kommun i Dalarna dramatiska dagar. Den 13 februari 2014 presenterar Outokumpus dåvarande Sverigechef Jarmo Tonteri beslutet att Klosterverken i Långshyttan ska läggas ner. - Jag önskar er alla välkomna och vi har idag informerat personalen om att vi kommer starta MBL-förhandlingar och målet är att stänga aktiviteten i Kloster, säger Jarmo Tonteri. Beslutet kommer som en total överraskning. Nermin Basic som är ordförande för fackklubben IF Metall i Långshyttan säger  att det var de värsta dagarna i hans liv. - Det var helt oväntat att man ska lägga ner. Vi hade hela tiden genom koncernfackliga möten varit oroliga för Nybys framtid, men Långshyttan kunde vi aldrig tänka oss. Men när det beskedet kom kunde vi inte tänka klart överhuvud taget. Jag ska tala om för dig, jag fick veta som fackrepresentant tre dagar innan det blev officiellt och det var de tre längsta dagarna i mitt liv. Jag kunde inte tala om för mina arbetskamrater, jag var tvungen att ljuga till och med och tala om att det är lugnt, det kommer gå bra. Så, det kändes åt pipan, säger Nermin Basic. Åtta år tidigare hade Outokumpu investerat en halv miljard kronor i Klosterverken.  Framtidstron var stor och investeringen sågs som en garanti för att verken skulle finnas kvar lång tid framåt. Men idag är allt det där som bortblåst. För nu står anläggningen stilla. När vi går in i lokalen är det bara fläktsystemet och en truck som hörs. Några anställda jobbar kvar för att hålla igång värme och annat. Jag vandrar runt i lokalerna tillsammans med produktionschef Håkan Morelius och fackklubbens Nermin Basic. De visar upp moderna maskiner och reservdelar som ligger staplade prydligt längs väggarna. Maskiner för miljardbelopp står nu oanvända och de 180 personer som jobbade här är idag inte längre kvar. Håkan Morelius funderar mycket kring hur det ska gå för svensk basindustri när en sådan här modern anläggning inte är värd att hålla igång. - Jag blir ganska fundersam över vad som kommer att ske med basindustrin i Sverige, för att min klara bedömning är att fabriken är i ett mycket mycket bra skick. Det är modern maskinutrustning, det är moderna lokaler. Vi har haft ett modernt arbetssätt. Att inte den verksamheten får en ekonomisk bärkraft, då blir jag lite fundersam på hur det ser ut i andra fabriker och vad finns det för omvärldsfaktorer som påverkar möjligheten att bedriva en verksamhet med lönsamhet för det är ju ändå det som måste ske, säger Håkan Morelius. Förutom att 180 personer blir av med sitt jobb innebär nedläggningen att Långshyttans absolut största arbetsgivare inte längre finns kvar.   I Sydkorea satsas det miljardbelopp på nya anläggningar   Men hur ser det ut för stålindustrin i andra delar av världen? För att ta reda på det åker jag till Sydkorea och möts av en helt annan värld. För samtidigt som ett modernt järnverk läggs ner i Dalarna råder nybyggaranda på andra håll i världen. Det är tydligt när jag landar i Sydkorea. Sydkorea är det land i världen som använder mest stål per invånare. I den moderna huvudstaden Seoul kan man förstå varför, här ligger skyskraporna tätt intill varandra. Men det är framförallt bilindustrin som kräver stål. Hyundai Steel grundades helt enkelt för att leverera stål till bilmärket med samma namn. Idag tillverkas även stål till bygg- och varvsindustrin. Jag blir upphämtad i hotellentren i Gangnam i Seoul av två välklädda personer i kostym respektive dräkt från Hyundai Steels informationsavdelning. Vi sätter oss i en ny bil och rullar ut ur Seoul. Det är framtidens stålindustri vi ska åka till och känslan av modernitet är slående. Bilen vi åker i är till stor del byggd av stål från Hyundai steel. Men koncernen växer snabbt och nu ligger man i startgroparna till att ta fram nya produkter, att hitta nya marknader och då kommer man bli ännu en konkurrent till den svenska stålindustrin. När vi efter en dryg timme är framme så möts vi av ytterligare två personer från informationsavdelningen. Vi kliver in i en ny bil och åker runt på anläggningen. Hyundai Steels senaste och största. Totalt rör det sig om 88 miljoner kvadratmeter, vilket gör området lika stort som en medelstor svensk stad. Vi åker runt, från anläggning till anläggning. Vi besöker enorma halvklotsformade lokaler där järnmalm från Australien eller Brasilien förvaras. Vi passerar  skelettet till en ny anläggning som byggs inne på området, en anläggning som enbart ska producera specialstål. Överallt är det rent och prydligt. Hela anläggningen kommer om ett år kunna producera 16 miljoner ton per år vilket är 7 miljoner ton mer än nordens största stålproducent SSAB. Samtidigt är det här alltså bara en av Hyundai Steels anläggningar. Men hur stora Hyundai Steel än är jämfört med de svenska stålproducenterna så är de inte ens med på tio i topplistan över världens största stålproducenter. Hyundai Steel är inte ens störst i Sydkorea. Konkurrenten Posco har ungefär dubbelt så stor kapacitet. Men Hyundai Steel gör en enorm satsning. Hittills har anläggningen i Dangjin kostat 70 miljarder kronor att bygga upp. Koncernen har idag 500 utvecklingsingenjörer och tänker anställa ytterligare 100 som enbart jobbar med produktutveckling. Vi går runt med Hyenongseok Lee som arbetar i stålverket. På hans hjälm sitter ett klistermärke där det står Säkerheten först. Han visar stolt upp valsverken och ugnarna. Inne i ett av kontrollrummen berättar han hur mycket han tror på den sydkoreanska stålindustrin.   Stålindustrin i Sverige kritisk till ökade miljöavgifter Hemma igen i Sverige är känslorna upprörda över flera förslag som den nya rödgröna regeringen lagt i budgeten. Den framtidstro jag mötte i Sydkorea möter jag inte på hemmaplan. Istället rasar stålbranschen mot miljöavgifter som föreslås i regeringsbudgeten. Ett av utspelen kom från Anders Ferbe som efterträdde Stefan Löfvén som förbundsordförande för IF Metall. - Jag tror att alla vill värna miljön, men det blir ju också väldigt svårt om vi i Sverige ska ha en så skarp lagstiftning som gör att de svenska tunga företagen tvingas lägga ner eller minska sin produktion till förmån för andra länder i Europa som inte har den här typen av straffbeskattningar, säger Anders Ferbe. Men när regeringens budget faller så drar stålindustrin en lättnadens suck. Men det finns annat som retar stålindustrin. Ett hittar vi i Oxelösund där SSAB har en av sina stora anläggningar, alldeles vid östersjökusten. Oxelösund har en av Östersjöns djupaste hamnar och härifrån skeppas stål till hela världen. 90 procent av stålet från SSAB:s anläggning går på export via Östersjön. Men Östersjön har samtidigt stora problem med miljögifter och därför har EU skärpt kraven. Det innebär att fartygstrafiken på Östersjön måste använda sig av bränsle med lägre svavelhalt. Bränslet är mycket dyrare och man beräknar att det kommer att fördyra transportkostnaderna för svensk del kraftigt. Men det som ska rädda miljön slår mot industrin, konstaterar PO Stark som är chef för specialstålsdivisionen på SSAB. - Det kommer medföra merkostnader för oss på drygt 100 miljoner kronor per år, så det är en väsentlig konkurrensförsämring. Problemet är som jag sa, stål är en internationell marknad och stål har ett världsmarknadspris. Vi kan inte långsiktigt ha väsentligt högre avgifter än vad våra konkurrenter har. Konsekvensen av det blir egentligen att vi slår ut delar av svensk stålindustri, ersätts av annan. Stålet kommer att tillverkas och säljas någon annanstans och kanske tillverkas i länder eller hos bolag där man inte är lika miljömedveten. Vi har idag i svensk stålindustri en av de mest resurssnåla och miljövänliga tillverkningssätten för stål, säger PO Stark.   Stålindustrin är global, därför måste även miljöavgifterna vara globala, resonerar stålbranschen i Sverige. Annars riskerar fler järnverk att slås ut. Det har hänt förr. På 70-talet drabbades världens stålindustri av kris. De svenska stålbolagen som överlevde gjorde det tack vare att de  började nischa sig, de gick sina egna vägar och slutade mer eller mindre att konkurrera med varandra. Nu satsade man på specialstål. Inte volymproduktion, utan specialproduktion. Svenska järnverk tillverkar till exempel inte armeringsjärn. I Degerfors till exempel görs plåtar till kemtankar eller plåtar till kärnkraftsindustrin. Men även om SSAB och de andra svenska tillverkarna varit framgångsrika inom specialstål så ökar pressen för varje dag. Hyundai steel och många andra satsar som sagt på specialstål och bedömare menar att konkurrensen kommer bli allt tuffare inom området. - Vi konkurrerar med kinesiska stålverk som har byggt ut kapaciteten kraftigt de senaste åren. Korea, Japan, Australien, Nordamerika, Brasilien, Tyskland, Spanien, Frankrike, you name it det finns ståltillverkare nästan överallt, säger PO Stark.   Järnverket i Degerfors går med förlust - Man måste vara med på noterna när man kör genom valsningen här. Du kör ju spakarna här, rullbanan och såna här grejer. Svårt att förklara hur aktiv jag ska va men det ser du ju nu när jag kör här va. Det är på g snart va? - Ja nu är det på g. Nu tar han ut det från ugn där. Just det, man ser det på bildskärmen att nu kommer den snart. - A, stämmer bra det, säger Stefan Örn. Direkt från ugnen kommer en 1200 grader varm plåt farande på valsverket. Det är ett mäktigt skådespel. Oljudet och den intensiva hettan från den rödglödgade plåten. Stefan Örn övervakar det från sin hytt i Outokumpus fabrik i Degerfors. Outokumpu gjort stora investeringar där. Så sent som i maj i fjol satsade den finländska stålkoncernen en miljard som bland annat resulterat i tre nya ugnar och ett helt nytt system som kyler de rostfria plåtarna och samtidigt renar kylvattnet. I Degerfors görs bland annat plåt till kemtankar åt fartyg. Specialiseringen har drivits till sin spets. Men Stefan Örns arbetskamrater har blivit färre. Verket går liksom många andra inte för full styrka. Orderböckerna[AL80]  har blivit tunnare. Och Outokumpu blöder ekonomiskt. Bjarne Rasmussen som är metalls ordförande i Outokumpu med djup och långvarig insyn i koncernen är mycket pessimistisk kring framtiden. Bjarne Rasmussen: - Tredje kvartalet minus 77 miljoner euro. Det innebär att 7,5 år har vi hållit på nu, kvartal efter kvartal och bara förluster så vi är väl uppe i 26, 27 miljarder spänn. Hela koncernen? - Ja, hela koncernen. Hur länge är det här hållbart? - Äh, det är ju inte ens hållbart i ett år tycker jag. Men hur täcker man de här ständigt återkommande förlusterna? - jaa du, det skulle jag också väldigt gärna vilja veta hur man gör men det är olika finansiella transaktioner hela tiden. Vi har sålt pryttlar för ungefär tio miljarder kronor och ändå har vi den här förlusten. Det är aktieemissioner, det är lån och vi lever på kassaflödet, säger Bjarne Rasmussen. Men det är inte bara de ständiga förlusterna som gör Bjarne Rasmussen orolig för framtiden. För Outokumpu har övergivit den modell som fick den svenska stålindustrin att överleva på 70-talet, menar han. I fjol gjordes nämligen en omstrukturering av koncernen. Man tog bort specialstålsdivisionen och Bjarne Rasmussen är rädd att det kommer leda till att koncernens svenska järnverk kommer att tappa i produktutveckling och på sikt kan det leda till ytterligare nedläggningar av järnverk, menar han. Men Outokumpus ledning håller inte med. Koncernen ska fortsätta tillverka specialprodukter, menar ledningen som ser en ljus framtid för de svenska järnverken.   Kinesiska subventioner och dumpning av priserna har lett till handelskrig  Vi vänder blicken till den globala nivån igen. Kina står för hälften av världens stålproduktion. Många av de gigantiska stålverken där är statliga och lassar in kraftiga subventioner. Det här har lett till en överproduktion av standardstål och att Kina börjat exportera billigt stål och dumpat priserna vilket ställt det för i stort sett all världens stålproducenter. 2010 gick USA ut och satte tullar för att minska importen av billigt kinesiskt stål till USA. Och det ledde till ett vakuum som utnyttjades direkt av bland andra Sydkorea. I somras gick USA:s  handelskammare ut igen med att Sydkorea och sju andra länder översvämmat den amerikanska marknaden med alltför billiga stålprodukter till byggindustrin. I somras gick även EU ut med att kinesiskt stål exporteras till Europa till orimligt låga priser och att det påverkar de europeiska producenterna negativt. Eu-kommissionen tillsatte en så kallad antidumpningsutredning som ska pågå till i sommar. I den här konflikten är Sverige en försvinnande liten spelare. Sverige står bara för tre promille av den totala stålproduktionen. En som talar med erfarenhet om handelskrigen och den globala konkurrensen är Johnny Sjöström, som är vd för Uddeholm i värmländska Hagfors. Han jobbade fyra år i Kina, bland annat för SSAB. - Det jag såg när jag jobbade på Scana var när kinesiska regeringen bestämde att valsar bara fick köpas av statligt producerande företag för att gynna de andra statliga stålföretagen så tappade vi halva vår orderbok över en natt. Det slog jättehårt mot oss. Tyvärr ingenting vi kan vara med och påverka, säger Johnny Sjöström. Så vad borde göras då tycker du. I början här pratade vi om så olika villkor för kinesiska stålbolag och svenska? - Ja, det tycker jag var en av de jobbigaste delarna med att flytta hem. När man jobbade i Kina så kunde man se hur den kinesiska stålindustrin fick enorma subventioner, indirekta subventioner i form av minskade kostnader på råmaterial, energikostnader som dras ner, indirekta subventioner på det sättet. Och framför allt fördelaktiga lån där man långar pengar utan amorteringskrav och utan räntekrav, det vill säga att de ger ut pengar till kinesiska stålföretag och då finns inga avskrivningskrav heller. De jobbar helt enkelt med en kostnad som är subventionerad. Så kommer man tillbaks till Sverige. Vi har ju allt annat än subventioner här. Vi har ju verkligen inga subventioner utan vi har jättemånga regler, avgifter, skatter. Så att här i Sverige lägger man på istället en stor kostnad, medan i Kina så drar man av en stor kostnad. Ytterst ansvarig för de här frågorna i Sverige är socialdemokraten och näringsministern Mikael Damberg. Vad säger han om hotet från Kina som stålindustrin upplever? - Det är sant att vi haft anledning att kritisera från Eu:s sida Kina som har använt regelverk på ett sätt som vi kanske inte tycker är förenligt med fri och rättvis konkurrens på den globala marknaden. Men Sverige är en frihandelsnation och vi tycker det är viktigt att man också tittar på hela effekten om man börjar diskutera olika former av motreaktioner mot Kina så måste man titta på vad det innebär för svensk stålindustri, verkstadsindustri i Sverige och se till att små och medelstora företag inte drabbas hårdare av det. Erfarenheten av stora handelskrig mellan EU och Kina är inte de bästa. Det har drabbat europeisk stålindustri när vi haft de väldigt hårda motsättningarna globalt sett så vi förespråkar att man tar tag i de här frågorna internationellt, att man är väldigt tydliga med Kina att de inte kan bete sig på det här sättet. Men att jobba just med  handelspolitiska sanktioner mot Kina har inte historiskt visat sig vara en framgångsrik väg för svensk och europeisk stålindustri. För det kan slå tillbaka mot svensk stålindustri menar du? - Ja, för att det här är några av de marknader som växer mest globalt sett och där vi också vill vara i större utsträckning som litet exportberoende land. Den svenska exporten går ju mycket till Europa idag och det är bra men om man tittar på tillväxtprognoserna de kommande åren framöver så är det ganska svag tillväxt i Europa medans Asien är framförallt den kontinent där det växer hårt och fortsätter att växa mycket framöver så det är viktigt för de svenska globala företagen att finnas tillgängliga på de här tillväxtmarknaderna, säger näringsminister Mikael Damberg.   "Stålindustrin kommer inte tillbaka och det är ingen idé att sörja"  Som Kaliber visat i det här reportaget står mycket på spel för den svenska stålindustrin och bruksorterna som är beroende av den. Tusentals jobb är hotade och för bruksorterna som är uppbyggda kring stålindustrin innebär det arbetslöshet, färre och färre och allt äldre invånare. För som produktionschefen i de nedlagda Klosterverken Håkan Morelius säger. Hur ska svensk basindustri klara sig om det inte går att få lönsamhet ens i en modern anläggning som den i Långshyttan? Därför måste de svenska bruksorterna hitta andra branscher som ortens invånare kan jobba inom. Det menar i alla fall Jan Jörnmark som är docent i ekonomisk historia. För jobben inom industrin kommer fortsätta försvinna, säger han. Och det är ingen mening att gråta över det. - Jag brukar alltid säga att det är ingen mening att sörja för de försvinner i alla fall. Och då behöver vi anpassa oss till det. Vi behöver omskola människor. Orter som varit starkt beroende av den typen av industrier behöver antingen minskas i omfattning eller att såna orter hittar en huvudsysselsättning, om det är turism eller någon form av ny-agrar produktion. Jag vet inte vad. Men de behöver i alla fall acceptera att det sker, för stålindustrin, eller svetsindustrin eller vad det kan vara, kommer inte tillbaks, säger Jan Jörnmark. Ytterst handlar det kanske om en fråga om stad och landsbygd. Många som jag mött under min resa har uttryckt en bitterhet kring att de inte räknas. Det är tjänstejobben i de stora städerna som lyfts fram i den allmänna debatten, har jag fått höra många gånger. En av de som säger det är Sabina Bergkvist på järnverket i Degerfors. - Nä, det är ju så tyvärr att det är storstaden som räknas och det är lite finare med tjänstejobben än industrin. Det tror jag väl de flesta tycker det att det är inte lika fina jobb, det är inget man vill lyfta fram. Stå på ett skitigt industrigolv, säger Sabina Bergkvist.    Peter Bjurbo P4 Örebro, reporter Andreas Lindahl, producent kaliber@sverigesradio.se

Om kraven på demokrati i Hongkong och om demonstrationerna kommer att spridas till Kinas fastland. Konflikt är på plats och hänger med studenter som ockuperat gatorna i centrala Hongkong. Hör röster från det stora tältlägret kring stadsdelen Admiralty, Peking och Stockholm. Om kampen för rösträtt och om hur man klarar studierna och revolutionen samtidigt. Vad kommer den kinesiska ledningen att göra? Slå ner det som kallats paraply-rörelsen, gå med på kraven eller som det ser ut just nu, bara vänta på att de tältande studenterna ska tröttna? Morgonrutinerna pågår för fullt på den fyrfiliga motorvägen som sedan en månad är förvandlad till ett gigantiskt tältläger. Timothy städar runt sitt tält. Det är viktigt att hålla ordning här i det som har blivit som ett eget litet samhälle. Timothy har varit här sedan den dramatiska kvällen för över en månad sedan. Då hade protesterna mot regeringen i Peking egentligen börjat ebba ut. Det som irriterade Hongkong-borna var beslutet att bara kandidater som först godkänts av kommunistpartiet skulle få ställa upp i valet av Hongkongs lokala ledare, kallad ”Chief executive”.  Men när polisen den 28:e september satte in tårgas och pepparsprej mot demonstranterna, då vällde ilskan fram igen. Tiotusentals människor tog gatan i besittning och har stannat där sedan dess. Konflikts Daniela Marquardt begav sig till Hongkong och mötte studenter som kämpar för en bättre framtid, kineser som avfärdar deras krav och aktivister från Himmelska fridens torg, som tror på det kinesiska kommunistpartiets förmåga att kompromissa. Följ med studenten Dylis från morgon till kväll i stadsdelen Admiralty. Möt Emily Lau som är Demokratiska partiets ordförande, Benny Tai som leder en av organisationerna som driver ockupationen och träffa många fler på Hongkongs gator, även de som är emot protesterna. För att diskutera det som händer i Hongkong och hur den kinesiska ledningen agerar finns Malin Oud som under många år har arbetat med frågor om mänskliga rättigheter i Kina och nu driver ett företag som jobbar med hållbarhet och ansvarsfullt företagande i Kina. ”Det är Kina som bestämmer”, säger Emily Lau och Sveriges Radios Kina-korrespondent David Carlqvist samtalar med kineser på Pekings gator om hur de ser på protesterna i Hongkong. Frågan är mycket känslig i Peking och informationen om vad som händer i Hongkong är hårt kontrollerad. Annie som har läst ekonomi i Stockholm och jobbar på börsen intervjuas av Gilda Hamidi-Nia. Hon är uppvuxen i Kina och tycker att demonstrationerna handlar om något annat än demokrati. Det är enbart missnöje över en allt sämre levnadsstandard. Det är dags att Peking visar vem som bestämmer, säger Annie. Hon är inspirerad av den kinesiske riskkapitalisten Eric X. Li som tycker att demokrati, det har fungerat bra i Europa och USA, men det är inte den enda vägen. Det kinesiska kommunistpartiet har visat att deras modell också fungerar genom att lyfta landet ur fattigdom sedan de tog över 1949. I Konflikt hör ni också aktivister som 1989 ledde protesterna på Himmelska fridens torg, som sedan slutade i en massaker då kinesiska trupper grep in. En av dem är Han Dongfang och han tycker att det stora problemet är den kinesiska oviljan att kompromissa. Men mycket är annorlunda idag, berättar Han Dongfang, bland annat pågår det tusentals strejker i Kina utan att den kinesiska ledningen skickar in trupper eller polis för att slå ned protesterna. En annan av de som ledde proteserna på Himmelska fridens torg 1989 är Wang Chaouhua. Hon blir rörd när hon ser alla de som protesterar i Hongkong och minns hur folket kom ut i maj 1989. De var så många att de kinesiska soldaterna hade svårt att röra sig. Wang Chaouhua berättar om att grunden för protesterna i Hongkong handlar om en protest mot kolonialism. Hongkong var brittiskt i 150 år, helt utan demokratiska system, nu ses Kina som den nya kolonisatören. Möt också advokaten Stephanie Leung som jobbar med medling i privata tvister. Hon betonar att paraplyrörelsen har åstadkommit något mycket värdefullt bara i och med att den ökat den politiska medvetenheten i Hongkong. Två intervjuer som inte fick plats i detta Konflikt finns här nedanför att lyssna på i sin helhet. Den ena är med den taiwanesiska sociologen Tunghung Ho som 1990 var en av de som ledde studentprotesterna i Taiwan som kallades Wild Lily rörelsen. De gjorde att landet valde att utvecklas i demokratisk riktning. Protesterna i Hongkong har haft politiska effekter även i Taiwan, berättar han. Den andra intervjun som finns nedan är med den amerikanske professorn i historia vid University of California, Jeffrey Wasserstrom. Han har skrivit boken ”China in the 21st Century: What Everyone Needs to Know” och berättar bland annat om hur studenterna genom den kinesiska historien varit avgörande för den politiska utvecklingen, även för det kinesiska kommunistpartiet. Programledare: Daniela Marquardt daniela.marquardt@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

40 000 har sagt upp TV-avgiften nu kräver SvTs Eva Hamilton lagändring. Inte ett skit, en valsatsningen som möter motstånd. Och så historien om Pomperipossa, debattartikeln som avgjorde ett val. Tiotusentals slutar betala tv-avgift - hur ska public service betalas i framtiden Radiotjänst får i sommar smaka sin egen medicin när dom efter högsta förvaltningsdomstolen dom tvingas betala tillbaka radio- och tv-avgift till tiotusentals datoranvändare. För till slut blev domslutet att en dator inte är en TV – även om vi blir allt fler som kollar på TV just i datorn.  Och när färre tittar på just tv-apparater, kommer med tiden färre att betala den avgift som är knuten just till apparaten. Dom flesta är överens om att systemet, som funnits i snart ett sekel, behöver förändras. Men frågan är hur. Är det dags att betala public service-utbudet via skattesedeln eller ska ett skadeskjutet system behållas och plåstras om? Vår reporter Johan Cedersjö har i veckan pratat med politiker och mediechefer. Bryr sig unga ett skit om hur medier uttrycker sig? Nu när en valrörelse står för dörren – eller kanske till och med har börjat så smått – så gör inte bara partierna utan också medier en massa specialsatsningar. En kom inifrån Radiohuset i veckan och heter Inte ett skit, och den hann knappt lanseras i veckan förrän den sågades rejält. På sajten Inte ett skit har Sveriges Radio valt ut och förklarat olika påståenden av politiker, lika många från varje parti i bästa publicserviceanda, och skapat en sajt där man kan förse dessa ljud med bilder och text och dela dem i sociala medier. Och man har klätt alltihop i ett, ska vi säga, avslappnat språkbruk. Det här föll inte kritikerna i smaken. Hårdast var Malin Siwe, ledarskribent på Expressen. Reporter: Lasse Truedson  Sagohäxan som sänkte sossarna I vår serie om journalistik som påverkat val berättar vi om en av de mest drabbande debattartiklar någon regering mött: Astrid Lindgrens saga om Pomperipossa – häxan som kunde räkna procent – i Expressen 1976. Den bidrog till att det efter 44 år blev borgerlig regering i Sverige. Reporter: Tove Palén.   OBS: I reportaget om Pomperipossa-artikeln nämns inte att den största politiska frågan i valrörelsen 1976 var kärnkraften. De flesta bedömare är eniga att den hade större betydelse för valutgången än artikeln om Pomperipossa och de andra skandalerna under våren. Men dessa bidrog självklart också i stor omfattning till att socialdemokraterna förlorade regeringsmakten. Vi borde ha klargjort detta redan i reportaget, men vill förtydliga här.

Om svenskarnas roll i världen och omvärldens roll i Sverige. Har vi slutat bry oss om förtryck, flyktingkatastrofer och krig långt borta? Det är många år sen svenskarna demonstrerade i tusental på gatorna, betyder det brist på utrikespolitiskt engagemang? Eller tar vår solidaritet bara sig nya uttryck? Om SMS-aktivism, Syrienprotester och korpfotboll. Och om vad som hänt med ambitionen att vara en moralisk stormakt. På 60- och 70-talen dominerades första maj-tåg och demonstrationer i Sverige av plakat med utrikespolitiska krav: "För ett starkare FN", "Mot apartheid" och "Pinochet är en mördare". Idag är det sällan några hetare debatter om Sveriges hållning i internationella frågor och inte sedan invasionen av Irak har svenskar samlats i större skaror för att protestera mot händelser i omvärlden. Vad beror det på? Har vårt engagemang falnat, eller ter det sig bara annorlunda idag? Är det för komplicerat att ta in information om krig och katastrofer från världens alla hörn, gör globaliseringen paradoxalt nog att vi inte orkar ta ställning i utrikespolitiska frågor? Oavsett vad svaret är så finns det många som önskar ett starkare engagemang från svenskarna. Särskilt de många syrier som bor i Sverige. Kriget i Syrien är en av de värsta just nu pågående humanitära katastroferna i världen. Tiotusentals människor dött, hundratusentals skadats och många tvingats fly därifrån, bland annat till Sverige. Konflikts Lotten Collin har träffat svensk-syriska Nezrin, som drömmer om en demonstration med tusentals svenskar till stöd för de utsatta människorna i hennes hemland. Frågan är dock ifall svenskarna verkligen är ointresserade och handfallna, eller om vårt omvärldsengagemang bara tar sig mer anonyma uttryck, helt enkelt inte syns och hörs lika mycket idag jämfört med förr. Konflikts Kajsa Boglind gav sig ut på jakt efter den svenska solidaritetssjälen 2013. Hon började sitt sökande på ett klassiskt fäste i kampen för mänskliga rättigheter - den svenska grenen av organisationen Amnesty International. Med i studion för att diskutera dessa frågor finns Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet som länge studerat svensk utrikespolitik och politisk opinionsbildning och Johanne Hildebrandt, författare och före detta krigsreporter som rapporterat mycket från krigen på Balkan och i Afghanistan. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Lotten Collin

Yttrandefriheten tillhör en av de absoluta grundstenarna i en demokrati. Men yttrandefrihet kränks och ifrågasätts ständigt. Tiotusentals journalister, författare och poeter sitter fängslade runt omkring i världen på grund att de har utnyttjat sin rätt att uttrycka sina åsikter. I Sydafrika har den ANC-ledda regeringen lagt fram ett lagförslag som skulle innebära inskränkningar i yttrandefriheten. Förslaget har lett till stora protester från landets ledande journalister och författare med namn som Nadime Gordimer och André Brink i spetsen. Svreiges radios Afrikakorrespondent Maria Sjöqvist rapporterar. Den ryska journalisten Anna Politkovskajas mördades i sin trappuppgång i Moskva den 7 oktober 2006 för att tystas. Hon blev känd över världen för sina kritiska reportage om bland annat kriget i Tjetjenien. Nu har den danska författaren Hanne Vibeke Holst skrivit en pjäs inspirerad av Politkovskajas liv. Moskva den 7 oktober heter den och har premiär i veckan på Stockholms stadsteater. Sveriges Radios Moskvakorrespodent Fredrik Wadström har återvänt till sina möten med Anna Politkovskaja. Den algeriskfödda sångerskan Souad Massi tvingades i exil för att kunna uttrycka sina åsikter. Anja Sahlberg har mött henne i hennes nya hemland Frankrike i ett samtal om islamism och kvinnokamp. Nairi Nahapétian har även hon valt Frankrike för sin exil. Hon flydde Iran efter revolutionen och har under många år bevakat Iran för franska tidningar. Nu har hon skrivit boken ”Vem mördade Ayatolla Kanuni”. En deckare om det politiska maktspelet i Iran där politiker nämns med sina riktiga namn. Boken har inneburit att hon inte kan återvända till Iran så länge den islamistiska regimen har makten. Karin Arbsjö har mött henne under hennes Sverigebesök. För Kosmos räkning rapporterar Lars Hermansson dessutom från den internationella författarkonferensen i yttrandefrihetens namn, WALTIC, som just nu pågår i Istanbul. Och så blir det även en rapport om journalist- och författaruppropet i Sydafrika mot regeringens planer att begränsa yttrandefriheten. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl