Podcasts about nazitysklands

Storbritannien stod ensamt kvar mot Nazityskland efter Frankrikes fall. Adolf Hitler ville egentligen ha fred med Storbritannien, men britterna och premiärminister Winston Churchill valde att fortsätta kämpa.För att kunna invadera Storbritannien behövde Luftwaffe först besegra Royal Air Force (RAF) och etablera luftherravälde. Under flera månader kämpade brittiska jaktflygare i Spitfires och Hurricanes mot det numerärt överlägsna Luftwaffe. Trots svåra förluster lyckades RAF stå emot, och när hösten anlände stod det klart att Tyskland hade misslyckats med att krossa det brittiska försvaret.Detta är det femte avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia, om Slaget om Storbritannien 1940.Slaget om Storbritannien blev en vändpunkt i andra världskriget. När Frankrike kapitulerade den 22 juni 1940 blev Storbritanniens situation kritisk. Landet stod nu ensamt, med en krigsmakt som var försvagad efter evakueringen vid Dunkerque. De brittiska styrkorna hade förlorat stora mängder tung materiel, inklusive stridsvagnar, artilleri och transportfordon.Churchills beslutsamhet blev avgörande för Storbritanniens motstånd. Trots att vissa inom regeringen, inklusive utrikesminister Lord Halifax, övervägde en fredsuppgörelse, stod Churchill fast vid sin linje. Han ansåg att fred med Hitler endast skulle vara en kortsiktig lösning som på sikt skulle leda till att Storbritannien tvingades leva under Nazitysklands dominans. Hans beslutsamhet stärkte den brittiska moralen och bidrog till att landet stod emot trycket från Tyskland.Tysklands invasionsplan, Operation Seelöwe, byggde på att Hermann Görings Luftwaffe först behövde besegra RAF och neutralisera den brittiska flottan genom flyganfall. Planen var ambitiös men riskabel – transportfartygen var långsamma och sårbara, och utan luftherravälde skulle de bli lätta mål för brittiska bombflyg och örlogsfartyg.Luftwaffes inledande offensiv började i juli 1940 med attacker mot brittiska hamnar och fartyg i Engelska kanalen. Dessa anfall syftade till att locka ut RAF:s jaktflyg och försvaga det brittiska försvaret innan den stora offensiven tog vid. I augusti gick tyskarna vidare till nästa fas: systematiska anfall mot RAF:s flygbaser, radarsystem och logistik. Under dessa veckor var RAF hårt pressat och förlorade många flygplan och piloter. Trots detta lyckades britterna hålla sina radaranläggningar intakta, vilket var avgörande för att kunna förutse de tyska anfallen.Bild: En formation av Supermarine Spitfire Mk I från No. 610 Squadron, baserad på Biggin Hill, under ett uppdrag den 24 juli 1940. Flygplanen, inklusive N3289 ('DW-K') och R6595 ('DW-O'), flyger i den karakteristiska "vic"-formationen som användes av Royal Air Force under Slaget om Storbritannien. Fotografi taget av Daventry B.J. (F/O), Royal Air Force, och tillhör Imperial War Museums samlingar. Wikipedia. Public Domain.Musik: Wir fahren gegen Engeland av Musikkorpt eines Infanterieregimentes - leitung: B. Ahlers "Wir fahren gegen Engeland" är en tysk marschsång från andra världskriget, känd för sin användning i propagandasyfte. Sången skrevs 1939 av Herms Niel, en av de mest produktiva kompositörerna av tysk marschmusik under det nazistiska Tredje riket. Den användes i samband med Tysklands planer på en invasion av Storbritannien, Operation Seelöwe, men blev även en del av den bredare propagandakulturen inom Wehrmacht. Källa: Internet Archive (Public Domain).Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nazitysklands anfall på Norge och Danmark den 9 april 1940 var resultatet av en kedja av strategiska beslut av både de allierade och Nazityskland. Tyskarna behövde hamnar i Norge för kriget på Atlanten och för att säkra de svenska malmtransporterna via Narvik, samtidigt som de Allierade ville förhindra samma export.Där Danmark kapitulerade nästan utan strid skulle norrmännen kämpa i två månader. Men det svaga norska försvaret, flera misstag kring mobiliseringen i kombination med en förvirrad hjälp från britterna och fransmännen beseglade norrmännens öde. Den tyska ockupationen i Norge skulle bli hård, medan danskarna som behöll sin regering fick det lättare fram till 1943.Detta är tredje delen av sju om andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Redan när kriget bröt ut den 1 september 1939 förklarade Norge och Danmark sig neutrala. Norges försvar var huvudsakligen inriktade på övervakningsuppgifter, eftersom landets geografiska läge ansågs vara en garanti mot storskaliga invasionsförsök. Och man förlitade sig på att brittiska Royal Navy skulle sätta stopp för en invasion.De allierade ville stoppa den svenska malmexporten till Tyskland via Narvik i Norge och de planerade att besätta de svenska malmfälten med ursäkten att kunna skicka hjälp till Finland. Tyskarna var snarare ute efter hamnar i Norge för kriget på Atlanten än att säkra malmimporten från Sverige.Den 9 april 1940 inledde Hitler Operation Weserübung, som innebar en fullskalig invasion av Danmark och Norge. Norska styrkor svarade med modigt motstånd, men trots deras ansträngningar lyckades de tyska styrkorna ta kontroll över huvudstäderna i både Danmark och Norge inom loppet av en dag. Den tyska kryssaren Blücher sänktes av den norska kustförsvar vid Oscarsborg i inloppet till Oslo, vilket fördröjde fångandet av huvudstaden och tillät kungafamiljen, regeringen och Stortinget att fly norrut med extratåg.I början av 1940 fick de norska myndigheterna flera varningar om att något var på gång. Mötet mellan Hitler och Vidkun Quisling, ledaren för det norska nazistpartiet Nasjonal Samling, i december 1939 stärkte Hitlers övertygelse om att Norge saknade viljan och förmågan att motsätta sig brittiska överträdelser av neutraliteten.Vid samma tidpunkt beslutade de allierade att genomföra en plan utarbetad av Winston Churchill för att minera norska vatten inom tre-milsgränsen. Den 8 april 1940 inleddes minläggningen (i Vestfjorden nära Narvik), och den 9 april kom det tyska angreppet.Ett nattligt ultimatum till den norska regeringen om att samarbeta med de tyska styrkorna avvisades. Under loppet av 9 april lyckades tyskarna erövra de viktigaste hamnstäderna, inklusive Oslo, Bergen, Trondheim och Narvik. Dock försenade sänkningen av den tyska kryssaren Blücher av den norska kustförsvar vid Oscarsborg i inloppet till Oslo erövringen av huvudstaden och tillät kungafamiljen, regeringen och Stortinget att avgå med extratåg till norr.Bild: Tyska Wehrmacht i Norge den 9 april 1940. Tyska trupper i bitter strid mot norska trupper i en by, 40 km väster om Lillehammer. 4556-40 PK.: Borchert Federal Archives, Bild 183-H26353 / Borchert, Erich (Eric) / CC-BY-SA 3.Musik: "Ja, vi elsker dette landet av Rikard NordraakLyricist och Bjørnstjerne BjørnsonUnited States Navy Band, See page for author, Public domain, via Wikimedia CommonsLyssna också på Vidkun Quisling – förrädaren som blev ett begrepp. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andra världskriget startade tidigt på morgonen den 1 september 1939 när Nazityskland anföll Polen. Polens öde hade beseglats några dagar tidigare när Sovjetunionen och Nazityskland ingick en ohelig allians och i ett hemligt protokoll delade upp landet mellan sig.Storbritannien och Frankrike förklarade krig mot Tyskland den 3 september, men deras insatser var symboliska. Trots de polska styrkornas heroiska motstånd ledde Nazitysklands tekniska och numerära överlägsenhet till att den polska armén kollapsade inom tre veckor. Den 17 september 1939 gick Röda armén in i östra Polen.Detta är det första avsnittet i en serie av sju om andra världskriget, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om anfallet på Polen och krigets början.Trots en numerärt stor armé lyckades Polen inte stå emot den tyska krigsmaskinen, som med sin blixtkrigstaktik revolutionerade modern krigföring. Tysklands kombination av snabba pansaranfall, flygvapenstöd och välkoordinerade operationer krossade det polska försvaret.Den polska armén saknade både modern utrustning och förmåga att möta den nya tidens mobila krigföring. Dessutom var landets försvarsstrategi, som byggde på att skydda gränserna, ineffektiv mot Tysklands framryckningar vilka snabbt splittrade och omringade de polska styrkorna. Polens utsatta läge förvärrades ytterligare när Sovjetunionen invaderade från öster den 17 september, vilket tvingade Polen att slåss på två fronter.Storbritannien och Frankrike, som hade försvarsfördrag med Polen, förklarade krig mot Tyskland den 3 september men kunde inte erbjuda något konkret militärt stöd. Polens isolering och den övermäktiga fienden ledde till landets fall på bara fem veckor.Efter erövringen av Polen började Tyskland och Sovjetunionen genomföra systematiska åtgärder för att eliminera den polska nationen. Västra Polen annekterades direkt av Nazityskland, medan centrala delar organiserades som Generalguvernementet. Nazisterna inledde omedelbart en brutal politik av germanisering, där polsk kultur systematiskt undertrycktes. Miljontals polacker fördrevs från sina hem för att skapa plats åt tyska bosättare, medan hundratusentals polacker tvångsrekryterades som slavarbetare i Tyskland.Den nazistiska Generalplan Ost föreslog en etnisk rensning och germanisering av Polen. Miljontals polska judar fördes till getton, och utrotningsläger som Auschwitz och Treblinka etablerades. Dessa blev centrala för Förintelsen, där cirka tre miljoner polska judar och ytterligare tre miljoner polska medborgare dödades. Samtidigt deporterade Sovjetunionen hundratusentals polacker till Sibirien, och i Katynmassakern 1940 avrättade den sovjetiska säkerhetstjänsten NKVD över 20 000 polska officerare och intellektuella.Bild: Möte mellan tyska och sovjetiska soldater i Polen, 20 september 1939. I ett hemligt protokoll till Molotov-Ribbentrop-pakten delades Polen upp mellan Nazityskland och det kommunistiska Sovjetunionen.Källa: Bundesarchiv, Bild 101I-121-0008-25, Ehlert, Max, Wikipedia, CC-BY-SA 3.0Musik: Mazurek Dąbrowskiego ("Än är Polen ej förlorat") av Józef Wybicki; Wikimedia, Public DomainLyssna också på Hitlers och Stalins koloniala projekt krävde planerade massmord.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mellan den 16 och 19 april 1945 utkämpades några av de hårdaste och mest avgörande striderna under andra världskriget. På Seelowhöjderna, väster om floden Oder, gjorde den 9:e tyska armén ett sista desperat försök att fördröja den sovjetiska offensiven mot Berlin. Striden var från början dömd att misslyckas, men trots det visade de tyska förbanden sin militära förmåga in i det sista. Samtidigt uppvisade den sovjetiska ledningen och Röda armén både en hänsynslös likgiltighet inför egna förluster och en intern maktkamp där prestigen att först nå Berlin blev viktigare än soldaternas liv.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett av andra världskrigets mest dramatiska skeden – slaget vid Seelowhöjderna. Detta var Nazitysklands sista försök att hejda Röda arméns framryckning och vinna tid i hopp om att britterna och amerikanerna skulle hinna först till Berlin. Men det var också ett uttryck för den desperation och brutalitet som präglade krigets slutskede.Många tyska soldater valde att slåss till sista blodsdroppen snarare än att hamna i sovjetisk fångenskap, där svält och misär väntade. Under tre dagars strider förlorade tyskarna omkring 10 000 man, medan de sovjetiska förlusterna uppgick till minst 30 000 – kanske ännu fler. Röda armén hade ett enormt numerärt övertag, med en miljon soldater mot 100 000 tyska försvarare. Trots detta blev anfallet mot de starkt befästa tyska positionerna extremt blodigt.En av de främsta orsakerna till de höga sovjetiska förlusterna var den interna rivaliteten mellan befälhavarna Georgij Zjukov och Ivan Konev. Båda tävlade om äran att vara först in i Berlin, vilket ledde till att tiotusentals sovjetiska soldater skickades i våg efter våg av brutala frontalanfall – först över floden, sedan uppför de tyska försvarsställningarna på Seelowhöjderna.Hur såg egentligen förutsättningarna ut för det tyska försvaret? Hur kunde den sovjetiska armén lida så stora förluster trots sitt överväldigande numerära övertag? Och vilka konsekvenser fick slaget för de sista veckorna av kriget? Lyssna på avsnittet av Militärhistoriepodden för en djupdykning i en av de sista och mest hänsynslösa striderna.Bildtext: Sovjetiskt artilleri framför Berlin. Slaget vid Seelowhöjderna i april 1945 var Nazitysklands sista större försvarslinje innan Berlin föll. Bundesarchiv, Bild 183-E0406-0022-012 / CC-BY-SA 3.0 Lyssna också på Slaget om Berlin.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 6 juni 1944 inleddes Operation Overlord – den största amfibieinvasionen i historien. I detta avsnitt får du följa med till de stormiga stränderna i Normandie där de allierade kämpade mot Nazitysklands försvar. Tillsammans med militärhistorikern Marco Smedberg går vi igenom de strategiska besluten, de dramatiska striderna och de enskilda soldaternas öden. Hur planerades invasionen, vilka var de största utmaningarna och hur avgörande var Dagen D för andra världskrigets utgång? Missa inte detta djupdyk i ett av historiens mest betydelsefulla slag.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 25 januari 1946 utlämnade svenska regeringen 167 baltiska flyktingar till Sovjetunionen. Balterna hade stridit på Nazitysklands sida i andra världskriget och bland männen fanns både tvångsrekryterade och krigsförbrytare.Beslutet om utlämningen hade tagits sommaren 1945 av en samlingsregering. Sverige hade egentligen inga skyldigheter att lämna ut balterna, till vad många trodde en säker död, men en vilja att hålla sig väl med Sovjetunionen banade väg för beslutet.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Li Bennich-Björkman, professor i statskunskap vid Uppsala universitet som bland annat skrivit Sörja ett liv, leva ett annat – Om flyktingens mörker och ljus.När Röda armén ryckte fram i Baltikum 1944 flydde ungefär 5 000 letter till Sverige. Från Estland kom omkring 32 000 personer och från det mer avlägsna Litauens kust anlände cirka femhundra. Merparten av flyktingarna kom hit med båt, hösten 1944.Vid Jaltakonferensen i februari 1945 hade de allierade stormakterna – USA, Storbritannien och Sovjetunionen – enats om principen att krigsfångar skulle återbördas till sina respektive hemländer. Detta inkluderade alla som hade varit medborgare i Sovjetunionen före den tyska invasionen 1941, även om de senare tagit värvning på tysk sida.Med de baltiska soldaterna handlade det om cirka 167 balter som internerats av svenska myndigheter efter flykten från det framryckande Röda armén. Många av dessa män hade tvångsrekryterats till tysk tjänst under kriget, medan andra hade valt att slåss mot Sovjet i hopp om att skydda sina hemländer – Estland, Lettland och Litauen – från en ny sovjetisk ockupation. Efter kriget internerades de i olika läger i Sverige, däribland i Rinkaby i Skåne och Gälltofta.Sverige hade dock ingen skyldighet att formellt följa avtalen från Jalta eftersom landet inte deltog i konferensen. Trots detta valde den svenska regeringen, under statsminister Per Albin Hansson, att gå med på Sovjetunionens krav på utlämning. Beslutet motiverades med Sveriges önskan att upprätthålla goda relationer med den mäktiga grannen i öster, särskilt med tanke på den känsliga efterkrigssituationen och Sveriges neutralitetspolitik. Man hoppades undvika konflikter som kunde äventyra Sveriges säkerhet och utrikespolitiska position.Samtidigt pågick en annan stor utlämning: 2 364 tyska krigsfångar överfördes till Sovjet vid ungefär samma tid. Denna utlämning var mindre omstridd eftersom tyskarna sågs som en del av den besegrade fienden, men de två fallen sammanföll och underströk den press som den svenska regeringen stod under.Bild: Balt-/tysklägret på Ränneslätt, Eksjö.Musik: The Refuge, av Natalia Kolesnikova. Storyblocks Audio.Källor: Persson, Åke (2022): Flykten över Östersjön – när 40 000 balter kom till Sverige. Populär Historia.Lindholm, Rudolf (1992) Baltutlämningen och folkrätten. Svensk Juristtidning.Bojs, Anders & Mårtensson, Leif (red.) (2004). I Baltutlämningens skugga: internering och utlämning av tyska militärflyktingar via lägren i Rinkaby och Gälltofta 1945-1946. Kristianstad: Föreningen Gamla Christianstad.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Italiens diktator Benito Mussolini åtnjöt både internationell prestige och popularitet bland italienarna under sina första år vid makten. Mussolini var både en god talare och begåvad skribent som kunde röra massorna. Men beslutet att delta i det spanska inbördeskriget och senare i Andra världskriget på Tysklands sida blev börja på slutet för Il Duce. Det tillhör historiens gåtor, att trots att Mussolini hatade Adolf Hitler, valde han att gå med i Andra världskriget på Tysklands sida. I det andra avsnitt av två om fascistledaren Benito Mussolini samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Benito Mussolini åren 1936-1945. Första avsnittet behandlar tiden fram till 1936. Benito Mussolini, Italiens diktator under åren 1924-1943, saknade egentligen både privata vänner och nära medarbetare. Därför var det kanske inte så konstigt att han efter mer än ett decennium vid makten började göra allvarliga politiska felbedömningar. Italiens olyckliga medverkan i spanska inbördeskriget visade egentligen bara på Italiens militära inkompetens.  Efter Mussolinis första möte med Hitler kallade han honom för en sjaskig rörmokare. Mussolini tråkades ut av den tyska kollegans rasmystiska föreläsningar. När Mussolini behärskade flera språk, bland annat tyska, pratade Hitler bara tyska. Adolf Hitler, som beundrade Mussolini, informerade aldrig II Duce om Tysklands anfall på Polen och senare Tysklands anfall på Sovjetunionen. Trots detta valde Mussolini att gå med i kriget på Nazitysklands sida. Mussolini avsattes av det fascistiska stora rådet efter de Allierades erövring av Sicilien. Senare fritog tyskarna Mussolini för att göra honom till marionett i det tyskockuperade norra Italien, Salo-republiken. Utklädd som tysk försökte han fly från Salo-republiken 1945, men han upptäcktes och avrättades tillsammans med sin unga älskarinna och några andra fascist-dignitärer. Lyssna också på Tredje rikets uppgörelse med Versaillefreden och Spanska inbördeskriget – en tragedi som pågick i 40 år. Bild: Den 25 oktober 1936 deklarerades en allians mellan Italien och Tyskland som kom att kallas Rom-Berlin-axeln. Wikipedia, Public Domain. Musik: Fascistisk kampsång ” Giovinezza” från 1924. Youtube, Public Domain. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Risikoen for at dø i kamp var ganske betydelig, hvis man var en del af de amerikanske kampvognsstyrker under de allieredes fremrykning i Vesteuropa fra sommeren 1944 og frem mod Nazitysklands kapitulation i maj 1945. Det var i denne periode, at den legendariske 3. panserdivision (3rd Armoured Division) vandt sit ry for sit heltemod, idet divisionens M4 Sherman-kampvogne kørte forrest under fremrykningen frem mod Tyskland, og blev kendt som ”Spearhead” (Spydspids). Undervejs blev den udsat for tyskernes formidable kampvogne som Panther V (G) og Tiger og lettere våben mod panser såsom Panzerfaust. Ingen division mistede flere mænd på Vestfronten end netop den 3. panserdivision. Èn kampvogn fra Spearhead-enhederne blev foreviget i en berømt kortfilm, der dokumenterede et mindre panser-slag, og som udspillede sig tæt på Kölns domkirke i marts 1945. Skytten på den nye M26 Pershing-kampvogn ”Eagle”, der ødelagde de to sidste tyske kampvogne i slaget om byen, var den kun 21-årige korporal Clarence Smoyer fra Pennsylvania.  Han skulle vente næsten 75 år på at få tapperhedsmedaljen bronze-stjernen ved 2. verdenskrigsmonumentet i Washington. Det skete formentlig kun, fordi den amerikanske militærhistoriker Adam Makos i 2019 i bogen ”Spearhead” fortalte historien om Smoyer og hans kampvognsbesætnings barske oplevelser fra kampene i Nordfrankrig til det sidste omringelses-slag om Ruhr-distriktet. I programmet medvirker historiker, forfatter og rigsarkivar Steen Andersen, hvor vi taler om bogen og de tyske og amerikanske kampvogne under kampene i Vesteuropa.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Berget Monte Cassino i Italien var en viktig stödjepunkt av den tyska försvarslinjen Gustavlinjen söder om Rom. På Monte Cassinos 500 meter höga berg utkämpades ett av andra världskrigets mest utdragna och blodiga slag mellan den 17 januari och den 19 maj 1944.Vid Monte Cassino slogs bland andra den 2:a polska kåren som bildades, efter förhandlingar mellan Sovjet och den polska exilregeringen, av polacker som frigivits från Sovjetiska arbetsläger. Polackerna slogs för Polens frihet, men även algerier, marockaner, italienare, nyzeeländare, britter, fransmän, kanadensare, indier och amerikaner slogs och dog vid Monte Cassino.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Artur Szulc, historiker som främst skrivit om polsk 1900-talshistoria, med särskilt fokus på andra världskriget. Han är aktuell med boken Slaget vid Monte Cassino.De allierade målen och strategierna formulerades tydligt efter Casablancakonferensen 1943. Huvudmålet var att eliminera Italien från kriget och att dra bort tyska resurser från Östfronten. Sovjetunionens ledare Stalin hade länge krävt en andra front mot tyskarna i Europa. Den brittiske premiärministern Winston Churchill förordade att den andra fronten skulle öppnas i Italien, för att hinna före Sovjetunionen till Centraleuropa. Medan amerikanarna egentligen ville satsa allt på Normandie i Frankrike.Monte Cassino var en strategisk stödjepunkt av Gustavlinjen, Nazitysklands huvudförsvarslinje i Italien. Under ledning av generalfältmarskalk Albert Kesselring hade tyskarna etablerat denna linje för att skydda Rom från de allierades framryckning. Monte Cassino, med sitt höga läge, gav tyskarna en utmärkt observationspost och kontroll över Liridalen, den enda framkomliga vägen mot norr.För de allierade var målet att erövra Rom centralt, och för att nå dit måste de allierade först ta Monte Cassino. Striderna ägde rum mellan den 17 januari och den 19 maj 1944 och involverade trupper från Storbritannien, USA, Frankrike, Italien, Indien, Nya Zeeland, Algeriet, Kanada, Marocko, Polen och Tyskland.Slaget visar på svårigheter som urban- och bergsterräng utgör i militära operationer. De allierades oförmåga att koordinera infanteri och pansar effektivt under svåra förhållanden, samt de tyska fallskärmstruppernas effektiva försvar, blev tydliga.2:a polska kåren och indiska trupper genomförde den 11 maj 1944 en koordinerad offensiv. Detta första anfall möjliggjorde för den brittiska 8:e armén, under befäl av general Sir Oliver Leese, att bryta igenom de tyska linjerna i Lirisdalens dalgång. Polska trupperna, ledda av general Władysław Anders, och understödda av ett marockanskt bergsförband, genomförde en andra våg av attacker mellan den 17 och 19 maj. Deras modiga insatser, trots stora förluster, bidrog till att tvinga den tyska fallskärmsjägardivisionen att dra sig tillbaka från sina ställningar.Bild: Polska soldater inne i det förstörda Monte Cassino-klostret, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Hitlers och Stalins koloniala projekt krävde planerade massmord.Musik: Czerwone Maki Na Monte Cassino med Pawel Prokopieni, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Warszawaupproret mot de tyska ockupanterna startade den 1 augusti år 1944 efter nästan fem år av brutal ockupation. Den illa beväpnade polska hemmaarméns uppror var baserad på önsketänkande och politiska förhoppningar om att kunna bevara sin självständighet gentemot Sovjetunionen om de själva befriade sin huvudstad.Upproret slogs ner på 63 dagar med våldsexcesser som gränsade till pervers sadism. Nazitysklands värsta förband Dirlwanger fick fritt spelrum att våldta, mörda sjukhuspersonal och andra civila samt avrätta sårade hemmaarmésoldater. Runt 200 000 människor tros ha dödats i upproret.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Artur Szulc som är aktuell med boken Warszawaupproret 1944.Polen delades upp mellan Nazityskland och Sovjetunionen i ett hemligt tillägg i Molotov-Ribbentrop-pakten redan före utbrottet av Andra världskriget. När Tysklands sedan anföll Polen besegrade landets ansenliga militärmakt på några veckor. Ockupationen blev mycket brutal med fördrivning av polacker och folkmord på judar.Den polska hemmaarméns ledning hade räknat med att polska styrkor kunde driva ut tyskarna och ta kontroll över Warszawa inför Röda arméns ankomst. Polackerna räknade med hjälp från de västallierade, men hjälpen i form av utrustning släppt från flygplan kom för sent och var allt för begränsad för att göra någon skillnad.Tyskarna kände dessutom till upprorsplanerna och kunde sätta in 20 000 poliser, SS-trupper och armésoldater samt en ansenlig mängd stridsvagnar, olika typer av stridsfordon, artilleripjäser och flygplan. Stalin hade kunnat ingripa på upprorsmännens sida, men ville inte ge polska nationalister någon möjlighet att självständighet efter att Tysklands besegrats.Den polska hemmaarmén slogs tappert, men de hade egentligen aldrig någon chans mot tyskarna när varken Röda armén eller Västmakterna ingrep. Den materiella förstörelsen blev enorm och 200 000 människor dig i upproret. Utöver 15 000 stupade polska hemmaarmésoldater och motståndskämpar ur andra rörelser dödades minst 180 000 civila, varav cirka 65 000 i rena massakrer utförda av tyska förband och deras hjälptrupper.Det som fanns kvar av Warszawa när upproret slagits ner jämnades, på Hitlers och SS-chefen Heinrich Himmlers order, med marken.Bild: Scout-oldater från "Radosław -regementet" efter flera timmars marschering genom avlopp från Krasińskitorget till Wareckagatan i Śródmieściedistriktet, tidig morgon den 2 september 1944. Pojken i hjälm är Tadeusz "Maszynka" Rajszczak från Miotłabataljonen. Wikipedia, Public DomainLyssna också på Myterna och sanningarna om Tysklands anfall på Polen 1939 samt Så blev vanliga medelålders män massmördare i Hitlers raskrig. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fortsättningskriget innebar att Finland anslöt sig till Nazitysklands krig mot Sovjetunionen. Finland hade sett sina baltiska grannar slukas av Sovjetunionen och vapenbrödraskapet med Nazityskland var den enda allians som erbjöds det hotade Finland.Det fanns också en idé om upprättande av ett Storfinland långt bortom Finlands traditionella gränser. Men fortsättningskriget betraktades som ett försvarskrig eftersom hotet från Sovjetunionen bara hade ökat sedan freden efter finska vinterkriget 1939-40.Detta är den fjärde delen av fem om Norden under andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Finlands militära operationer koordinerades med Tyskland, inklusive minering av Finska viken för att förhindra sovjetiska sjöfartsrörelser och deltagande i belägringen av Leningrad. Alliansen med Tyskland var kontroversiell och ledde till diplomatiska konsekvenser, inklusive avbrytande av diplomatiska förbindelser med Storbritannien och utvisning av Finlands ambassadör i USA.Förutom att återvinna förlorat territorium fanns det en dröm om ett Storfinland med rötter i nationalismen under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet. Geografiskt varierade omfattningen av idén om Storfinland, men inkluderade vanligtvis Finland, Östkarelen, Ingermanland och Kolahalvön, vilket täcker cirka 315 000 km. Vissa förespråkare för Storfinland inkluderade även Estland, finsktalande Västerbotten i Sverige och Finnmark i Norge.Efter Fortsättningskrigets inledande framgångar övergick kriget till ett ställningskrig som varade i nästan två och ett halvt år. Den finska krigföringen var defensiv, med fokus på att behålla de erövrade områdena och förhindra ytterligare sovjetiska framstötar.Men när det började stå klart att Tyskland skulle förlora kriget mot Sovjetunionen uppstod en opposition mot kriget i Finland. Efter massiva sovjetiska anfall på Karelen 1944 skulle fredstrevare skickas ut till Sovjet.Den 4:e september 1944 inleddes vapenvilan, och Sovjetunionen avslutade krigsaktionerna ett dygn senare, den 5:e september. Ett preliminärt fredsavtal skrevs under den 19:e september, och det slutliga fredsavtalet skrevs under i Paris 1947.Finland tvingades avträda territorier och betala krigsskadestånd till Sovjetunionen. Avtalet krävde att Finland skulle återlämna områden som erövrats under kriget och betala 300 miljoner dollar i skadestånd över sex år. Dessa territoriella förluster inkluderade Petsamo och en 30-årig arrendetid för Porkkala-halvön.Bild: Finländskt infanteri går över den gamla gränsen mellan Finland och Sovjetunionen 1941. Av Löjtnant Eronen - finna.fi Wikipdia (CC BY 4.0)- Public DomainMusik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Litteratur: Meinander, Henrik (2020) Finland 1944 – Mellan Hitler och Stalin. Lind & Co. StockholmLyssna också på Finlandisering – Finlands framgångsrika strävan efter nationellt oberoendeKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den norska nazisten Vidkun Quisling (1887-1945) har inte bara gått till historien som den största förrädaren i norsk historia hans efternamn används internationellt med betydelsen förrädare.Vid militärhögskolan tog Vidkun Quisling officersexamen med det högsta resultatet någonsin och han hade sedan en lysande karriär som diplomat och hjälparbetare i Ukraina på 1920-talet. För att senare bli försvarsminister för Bondepartiet åren 1930-33. Hans intresse för rasläror kom att utvecklas till nazism och vid Nazitysklands ockupation av Norge tog han makten statskupp mot tyskarnas vilja.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Vidkun Quisling avrättades den 24 oktober 1945 för sitt förräderi mot Norge och gåtan Quisling är ännu olöst. Hur kunde en sådan begåvad människa hamna så moraliskt fel?I slutet av 1920-talet läste han och förvärvade mycket av den raspolitiska uppfattningen av historien från amerikanska, tyska och franska författare. Hösten 1929 presenterade han sig själv i en självbiografi med orden "Jag är av nordisk härkomst".I maj 1933 bildade han nazistpartiet Natsjonal Samling som aldrig fick mer än ett 2,2 procent i allmänna val för att senare splittras 1936. Redan på 1930-talet planerade Quisling att ta makten i en statskupp.Vidkun Quisling träffade Hitler första gången i december 1939 för att samtala om hur Natsjonal Samling skulle kunna komma till makten i Norge. Quisling fick aldrig vetskap om invasionsplanerna av Norge, men när tyskarna anföll Norge i maj 1940 tog han makten genom en statskupp. Eftersom Quisling helt saknade legitimitet i norrmännens ögon tvingade tyskarna honom att träda tillbaka och resa till Tyskland. Först 1 februari 1942 utnämnde tyskarna Quisling till ministerpresident.Lyssna också på Birger Furugård – Deje-HitlerBild: Vidkun Quisling möter nazistledare i Tyskland den 13 februari 1942. Wikipedia, Public Domain.Musik: Ja vi elsker dette landet av Bjørnstjerne Bjørnson och Rikard Nordraak med Carsten Woll år 1920, Public Domain, Youtube. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nazitysklands anfall på Norge och Danmark den 9 april 1940 var resultatet av en kedja av strategiska beslut av både de allierade och Nazityskland. Tyskarna behövde hamnar i Norge för kriget på Atlanten och för att säkra de svenska malmtransporterna via Narvik, samtidigt som de allierade ville förhindra samma export.Där Danmark kapitulerade nästan utan strid skulle norrmännen kämpa i två månader. Men det svaga norska försvaret, flera misstag kring mobiliseringen i kombination med en förvirrad hjälp från britterna och fransmännen beseglade norrmännens öde. Den tyska ockupationen i Norge skulle bli hård, medan danskarna som behöll sin regering fick det lättare fram till 1943.Detta är den andra delen av fem om Norden under Andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Redan när kriget bröt ut den 1 september 1939 förklarade Norge och Danmark sig neutrala. Norges försvar var huvudsakligen inriktade på övervakningsuppgifter, eftersom landets geografiska läge ansågs vara en garanti mot storskaliga invasionsförsök. Och man förlitade sig på att brittiska Royal Navy skulle sätta stopp för en invasion.De allierade ville stoppa den svenska malmexporten till Tyskland via Narvik i Norge och de planerade att besätta de svenska malmfälten med ursäkten att kunna skicka hjälp till Finland. Tyskarna var snarare ute efter hamnar i Norge för kriget på Atlanten än att säkra malmimporten från Sverige.När vinterkriget bröt ut mellan Sovjetunionen och Finland den 30 november 1939, vändes stormakternas blickar mot Skandinavien. Det starka finska motståndet mot Stalins Röda Armé visade att regionen hade potential att vara en viktig spelare på krigsscenen.Den 9 april 1940 inledde Hitler Operation Weserübung, som innebar en fullskalig invasion av Danmark och Norge. Norska styrkor svarade med modigt motstånd, men trots deras ansträngningar lyckades de tyska styrkorna ta kontroll över huvudstäderna i både Danmark och Norge inom loppet av en dag. Den tyska kryssaren Blücher sänktes av det norska kustförsvaret vid Oscarsborg i inloppet till Oslo, vilket fördröjde fångandet av huvudstaden och tillät kungafamiljen, regeringen och Stortinget att fly norrut med extratåg.Tysklands nederlag under första världskriget berodde bland annat på att Royal Navy lyckades hålla den tyska marinen inspärrad i södra Nordsjön. Samtidigt kunde man hindra den tyska handelssjöfarten och svälta ut Tyskland. Sjöofficerarna i den tyska Krigsmarinen hade lärt sig av denna läxa och redan den 2 oktober 1939 föreslog den tyske marinchefen Raeder upprättandet av två tyska basområden i Norge.I början av 1940 fick de norska myndigheterna flera varningar om att något var på gång. Mötet mellan Hitler och Vidkun Quisling, ledaren för det norska nazistpartiet Nasjonal Samling, i december 1939 stärkte Hitlers övertygelse om att Norge saknade viljan och förmågan att motsätta sig brittiska överträdelser av neutraliteten.Bild: Tyska Wehrmacht i Norge den 9 april 1940. Tyska trupper i bitter strid mot norska trupper i en by, 40 km väster om Lillehammer. 4556-40 PK.: Borchert Federal Archives, Bild 183-H26353 / Borchert, Erich (Eric) / CC-BY-SA 3.Musik: "Ja, vi elsker dette landet av Rikard NordraakLyricist och Bjørnstjerne Bjørnson. United States Navy Band, See page for author, Public domain, via Wikimedia CommonsLyssna också på Vidkun Quisling – förrädaren som blev ett begrepp.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Statsministern Per Albin Hanssons främsta mål under andra världskriget var att hålla Sverige utanför kriget. Efter att ha lyckats undvika att bli en stridande part i det finska vinterkriget kom Nazitysklands invasion av Danmark och Norge den 9 april 1940 som nästa allvarliga kris.Efter att stormakterna Storbritannien och Frankrike offrat mindre stater som Österrike och Tjeckoslovakien i eftergifter till ett allt aggressivare Nazityskland såg de små staternas framtid i Europa hotad ut. Först med Tyskland anfall mot Polen förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland.I det ljuset går det att förstå den svenska samlingsregeringens eftergifter mot Nazityskland, även om det är lätt att kritisera omfattningen och att permittenttrafiken tilläts fortsätta ända till 1943, när Tysklands krigslycka sedan länge vänt. Sverige under kriget präglades också av censur för att hålla Nazityskland på gott humör.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Berggren, historiker och journalist. Han är aktuell med andra delen i bokserien Landet utanför med undertiteln Sverige och kriget 1940-1942.På 1930-talet är Sverige ett av de mest framgångsrika länderna i världen med en stabil demokrati och en reforminriktad bred regering. Sverige hade en fantastisk tillväxt trots 30-talskrisen. Men det var också ett inåtblickande land som gärna vill slippa omvärlden.I en värld där de totalitära staterna Sovjetunionen och Nazityskland ville dela Europa mellan sig valde den svenska samlingsregeringen att acceptera tyska transporter av soldater på permission genom landet efter att Norge fallit. Transporterna skapade en stark bitterhet i det ockuperade Norge och på ledarsidor i USA och Storbritannien började Sverige allt mer betraktas som en tysk vasallstat.Saken ställde sig på sin spets under den så kallade midsommarkrisen i juni 1941 efter det tyska anfallet på Sovjetunionen när tyskarna ville förflytta Engelbrechtsdivisionen från Norge till Finland.Om ni tyckte detta var intressant rekommenderar vi att ni lyssnar på vår systerpodd Militärhistoriepodden om Finska vinterkriget, Myterna och sanningarna om Tysklands anfall på Polen 1939 samt Anfallet mot Norge och Danmark. Historia Nu har också fördjupat sig i Tredje Riket tillsammans med professor Martin Hårdstedt i fem delar.Musik: Sadness av Kamil Guszczynski, Soundblock AudioFoto: Tyska permittenter i Helsingborg april 1943 Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur ser vår tids fascistiska konst ut? Mårten Arndtzén söker efter svar på det, men hittar snarare exempel på motsatsen, i den här essän. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det sägs att fascismen är här igen. På otvetydig frammarsch. Men hur ser den ut? På 1920- och 30-talen var den omöjlig att missa: välstrukna uniformer, blänkande stövlar, nattliga fackeltåg. Manifestationer där allt var skinande rent och individen utplånades i massan. På 90-talet likaså: Rakade skallar och bomberjackor.Men i vår tid? Vilket plagg kom mobben som stormade Kapitolium 2021 att förknippas med? Mjukisbyxan. De enda som bär uniform idag är sådana som själva kallar sig nazister. Medan de som pekas ut som fascister och smygnazister av sina politiska motståndare, och som har betydligt större framgång i vallokalerna än de uniformerade, tvärtom tycks måna sig om att smälta in i mängden. Vara vanliga.Och hur ser 2000-talets fascistiska konst ut? Arno Brekers och Gabriele D'Annunzios arvtagare? När litteraturvetaren Stefan Jonsson ställer sig den här frågan i essäboken Den otyglade skönheten blir svaret ganska allmänt. När han beskriver hur "dagens fascistiska konst" representerar ett försvar av "den etniska, nationella eller rasmässiga identiteten" som "påstås vara under belägring" går min första, konkreta association till samisk konstaktivism. Och det var kanske inte meningen.Jonssons enda konkreta exempel är skapat av en man som dog för över 80 år sen: den norske skulptören Gustav Vigeland och hans storslagna parkanläggning i Oslo. Med sina över två hundra skulpturer i brons, granit och järn – föreställande människor, djur och sagoväsen – hör den till Norges allra mest populära besöksmål, med omkring en och en halv miljon besökare om året.Många av skulpturerna i parken är från 1920- och 30-talen, och speglar sin tids vitalistiska strömning: det spänstiga och sunda kroppsideal som odlades på många håll, också i brun- och svartskjortornas led. Någon större etnisk mångfald är det väl inte heller, bland statyerna.Men Vigelandsparken är ändå ett dåligt exempel på totalitär estetik. Jag ska förklara varför, men behöver först ta en liten omväg, via totalitarismens motpol – den "otyglade skönhet" som Stefan Jonsson framhåller som ett slags vaccin mot fascism. Konsten blir det, menar han, både genom att vara en mötesplats – och på så vis förverkliga demokratin – och genom att påminna om demokratins egen värdegrund: det jämlika människovärdet.Här finns gott om exempel – från antika tragedier till samtida, social aktionskonst. Eller "aggressiv humanism" som den tyska gruppen Centrum för Politisk Skönhet kallar sin verksamhet. ZPS, som de förkortas, ägnar sig bland annat åt spektakulära aktioner i flyktingvänlig riktning, som när de stal minnestavlorna över Berlinmurens offer och flyttade dem till Medelhavets norra kust. Där vill de skapa en landförbindelse till den södra sidan, så att afrikanska flyktingar kan ta sig torrskodda till Europa.Den politiska skönheten visar hur vacker världen kunde vara: Om vi bara levde som vi lär. Själv föredrar jag de något mindre entydiga projekten, där de vackra tankarna blandas ut med lite smuts.Som 2018, när ZPS lade ut en databas med hundratusentals bilder från en högerextrem demonstration i Östtyska Chemnitz, och uppmanade allmänheten att leta efter kollegor och andra bekanta bland bilderna för att sedan rapportera fynden till sina arbetsgivare, eller hänga ut dem på annat sätt. Här hittade konstnärsgruppen alltså ett effektivt sätt att komma till rätta med den nutida fascismens oklara estetik, dess frustrerande förmåga att smälta in i mängden.Men även om demonstrationen i Chemnitz utmynnade i upplopp och ett mord, så kan vi nog utgå från att de allra flesta som fastnat i databasen bara utövade sina demokratiska rättigheter. Medan konstnärernas bruk av övervakning och angiveri som metod väcker klara associationer till det odemokratiska system som styrde den här delen av Tyskland fram till murens fall.Just den tvetydigheten höjer den här aktionen över det plakatpolitiska, och öppnar för en djupare reflektion över vår tid och vad som står på spel i den. Lite tillspetsat kunde man säga att inslaget av totalitarism gör konsten, här.Låt oss nu återvända till den där skulpturparken i Oslo, igen. Vad föreställer Vigelands statyer? Ouppnåeliga ideal som "anger hur man som människa bör handla", anser Stefan Jonsson. Och visst, många av skulpturerna visar glada, ömsinta och lekande människor. Men här finns inslag av otäckt våld också: barnmisshandel och vad som skulle kunna vara början till våldtäkt. En av parkens skulpturgrupper föreställer en man från Vigelands hemby som trakasseras av två pojkar. Han hette Elias och led av det vi i dag skulle kalla intellektuell funktionsnedsättning. Men ingenting tyder på att skulpturen skulle uttrycka ett förakt för svaghet eller uppmana till mobbing - tvärtom har Vigeland berättat hur han själv brukade ta mannen i försvar mot hans plågoandar, när han kunde.För mig är det uppenbart att Gustav Vigeland ville skildra livet i förhöjd och symbolisk form, visserligen, men som han uppfattade att det i grunden är. Inte som det borde vara.Ska vi tro den tjeckiske författaren Milan Kundera så hör livet som det borde vara inte ens till konstens område – utan till kitschens. Den senare definierar han, i romanen Varats olidliga lätthet, som ett estetiskt ideal där "skiten förnekas och där alla uppför sig som om den inte existerade". Det var det som gällde i kommunismens Tjeckoslovakien.Och inte bara där, utan överallt där gemenskap och endräkt ska råda oinskränkt. "Människornas broderskap på jorden kan bara ha kitschen som bas", konstaterar Kundera. Det förklarar kanske varför Nazitysklands propagandaminister Joseph Goebbels dömde ut Vigelandparkens skulpturer som "okonst", och ville låta smälta ned dem som innehöll metall. Han föredrog lustigt nog Munch.2002 placerades parkens sista skulptur ut. Den föreställer en ung flicka som försöker skyla sig från ovälkomna blickar. Vigeland färdigställde den 1942, och modell stod den österrikiska judinnan Ruth Maier som senare samma år deporterades och mördades i Auschwitz, 22 år gammal. Hennes kvarlevor kan, teoretiskt sett, ha förekommit i en av ZPS mest kontroversiella aktioner. 2019 presenterade gruppen mänskliga kvarlevor från omärkta massgravar, bland annat i närheten av Auschwitz Birkenau, framför riksdagshuset i Berlin. Sucht Nach Uns – sök efter oss - kallade gruppen sin installation, avsedd som en protest mot etablerade partiers planer på samarbeten med högerpopulistiska AfD.Men för Ruth Maiers del var den medverkan, i så fall, helt ofrivillig.Mårten Arndtzén, medarbetare på kulturredaktionen

Världen var bara minuter från utplåning i november år 1983. De sovjetiska ledarna var övertygade om att NATO-övningen Able Archer var förspelet till en kärnvapenattack på Sovjetunionen. Aldrig tidigare har mänskligheten varit så nära att utplåna sig själv. Grundorsaken var att världen sedan andra världskriget varit uppdelad i två block som helt saknade förståelse för varandra. Efter ett årtionde av avspänning blev det kalla kriget allt hetare när Sovjetunionen invaderade Afghanistan 1979. Temperaturen steg allt mer efter att Ronald Reagan blev president i USA och pekade ut Sovjetunionen som ondskans imperium.  I denna nymixade repris av avsnitt 127 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Olle Larsson som skrivit rad historieböcker. Han arbetar nu på en bok om 80-talet. Redan under Andra världskriget var slitningarna mellan Västmakterna och Sovjetunionen stora - trots alliansen mot Nazityskland. Efter krigsslutet blev brytningen total och det stod klart att världen delats in i ett västligt kapitalistiskt block och ett östligt kommunistiskt block – kalla kriget var ett faktum. Kapprustningen med kärnvapen mellan Väst och Öst hade gjorde det möjligt att utplåna jorden många gånger om. Och när den amerikanska presidenten Ronald Reagan introducerade tanken på att det skulle vara möjligt att skydda sig mot kärnvapen brast den ömtåliga balansen. Det blev inte bättre av att det åldrande sovjetiska ledarskapet faktiskt hade upplevt Nazitysklands utrotningskrig i Sovjetunionen. De trodde hela tiden det värsta om Västvärlden. Bild: Protester mot utplaceringen av Pershing II missiler i Europa, Bonn Västtyskland 1981. Musik: Darkness closing av Jon Purdey, Storyblocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen tog ordentlig fart efter att Sovjet skjutit upp satelliten Sputnik 1 i omloppsbana runt jorden den 4 oktober 1957, men drömmarna om att resa ut i rymden har funnits sedan antiken.Både de amerikanska och sovjetiska rymdprogrammen tog avstamp i Nazitysklands utveckling av robotar under andra världskriget. Och trots att bägge rymdprogrammen presenterades som civila fanns det i allra högsta grad militära bevekelsegrunder.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Björn Lundberg om kampen om rymden. Björn Lundberg är aktuell med boken Kampen om rymden.När världen förundrades över Sovjetunionens uppskjutning av världens första satellit Sputnik 1 i omloppsbana runt jorden den 4 oktober var amerikanarna i chock över att det kommunistiska Sovjetunionen hann före ute i rymden. Sputnik 1 är startpunkten på en rymdkapplöpning som nådde sitt klimax med den amerikanska månlandningen den 20 juli 1969 med Apollo-programmet.Efter Sputnik chockade Sovjet USA igen genom kosmonauten Gagarins första rymdflygning den 12 april 1961 i omloppsbana runt jorden. Efter det bestämde amerikanarna att de skulle sätta ett mål så utmanande och krävande att Sovjetunionen inte skulle hänga med. Den 25 maj förklarade den nytillträdde presidenten John F Kennedy att USA innan 1960-talets slut skulle sätta en man på månen och få honom hem igen.Lyssna också på Berlinmuren – kalla krigets främsta symbol.Bild:Apollo 17-uppdrag, 12 december 1972. Astronaut Eugene A. Cernan gör en kort resa med Lunar Roving Vehicle (LRV) under den tidiga delen av den första Apollo 17 NASA, Wikipedia, Public Domain.Musik: Space Exploration Future Technology Cinematic Filmscore av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt är det Lucas tur att berätta om "Operation Barbarossa", vilket var kodnamnet för Nazitysklands invasion av Sovjetunionen som inleddes den 22 juni 1941 under andra världskriget. Har ni tips på ämnen eller olika fall ni vill att vi tar upp får ni mer än gärna kontakta oss på stapalspodcast@gmail.com eller på Instagram via Stapalspodcast eller via lucasternestal och utt3rclou. Glöm inte att prenumerera på podden så ni får notiser om när nya avsnitt läggs ut och ge oss gärna betyg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige satsade tidigt på kärnkraften och kom att utveckla en egen teknologi kallad den svenska linjen. Bara några månader efter atombomberna släppts över Hiroshima och Nagasaki tillsatte ecklesiastikministern Tage Erlander en expertgrupp, Atomkommittén.I kalla krigets skugga samarbetade staten med näringslivet för svenska kärnkraftverk och atombomber. Den första svenska reaktorn R1, som var en ren forskningsanläggning, startades den 13 juli 1954 i ett bergrum vid Tekniska högskolan i centrala Stockholm. Med tiden blev Sverige en stormakt inom kärnkraft, men på 1970-talet vaknade en stark opinion mot kärnkraften.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per Högselius, professor i teknikhistoria vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm som skrivit om kärnkraftens historia i bland annat artikeln Atomic Shocks of the Old - Putting Water at the Center of Nuclear Energy History.De allra första lyckade experimenten med att utvinna energi ur atomer utfördes i Berlin 1938 av de tyska fysikerna Otto Hahn, Lise Meitner och Fritz Strassmann. Under andra världskriget började flera nationer att forska inom området. Motivet var då framförallt framställning av kärnvapen.I Sverige startades forskningsanläggningen R1 redan 1954. Ytterligare två försöksreaktorer kom att byggas i Studsvik i Södermanland innan landets första kommersiella kärnkraftverk, Ågestaverket, R3, söder om Farsta i Stockholm laddades 1964 för att producera fjärrvärme och el, och i hemlighet vapenplutonium till programmet för att bygga svenska atomvapen.Under andra världskriget hade Sverige varit beroende av Nazitysklands kol. Därför blev oberoende viktigt i utvecklandet av svensk kärnkraft. Sverige satsade på så kallade tungvattenreaktorer som kunde drivas med naturligt, oanrikat, uran som man tänkte bryta på platser som Ranstad i Västergötland och Kvarntorp i Närke.Ågestaverket drevs till 1974 utan att leverera någon vinst förrän de sista två månaderna. Parallellt med konstruktionsarbetet på R3/Ågesta pågick projekteringen av R4 som byggdes vid Marviken på Vikbolandet. Anläggningen kom dock aldrig i drift som kärnkraftverk på grund av att teknikutvecklingen sprang ifrån planerna.Mellan 1972 och 1985 byggdes tolv stora kärnreaktorer på fyra platser: Oskarshamn, Ringhals, Barsebäck och Forsmark. Mot slutet av 1980-talet levererade de runt hälften av Sveriges totala elproduktion.På 1970-talet kommer de första folkliga protesterna mot kärnkraften. I valrörelsen 1976 lovar Centerledaren Thorbjörn Fälldin att inte tillåta nya reaktorer och att kärnkraften ska avvecklas. Efter valet tvingas han kompromissa med de övriga regeringspartierna och startar Barsebäck 2 1977. Fälldins regering faller 1978 efter oenighet om en folkomröstning om kärnkraften.Motståndet mot kärnkraft ökade efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg i USA 1979. Eftersom kärnkraften kom att splittra partierna utlyses en folkomröstning till mars 1980 där Socialdemokraternas och Folkpartiets linje 2 vinner. Det innebär att Sverige ska ha högst tolv reaktorer. Riksdagen beslutar sedan att kärnkraften ska vara avvecklad år 2010.Bild: Reaktorn R1 på Kungliga Tekniska högskolan i StockholmOkänd - Tekniska museet Stockholm, Wikipedia, Public DomainMusik: Funny Days av New Library Sounds, Storyblocks AudioLyssna även på De hemliga svenska atombomberna.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hanna Dimitri var bara ett barn då hon hamnade i Auschwitz. Men inte för att hon var jude utan för att hon var rom. Hon blev fånge Z-4517 och räddades till Sverige av de vita bussarna. Hannas Dimitris dotter Berith Kalander berättar den otroliga berättelsen om sin mamma som föddes i Polen och som barn förlorade hela sin familj i Förintelsen. Överlevde fem koncentrationsläger Hannas pappa och syskon avrättades av soldater i en skog i Polen och hon skickades sedan med sin lillasyster Anita, fem år, med boskapsvagn till Auschwitz. Där gasades hennes lillasyster ihjäl medan Hanna överlevde både Auschwitz och flera andra koncentrationsläger, bland andra Maidanek, Rechlin och Ravensbrück innan hon skickades för tvångsarbete i Nazitysklands vapenfabriker.Kom med Vita bussarnaVid krigsslutet lyckades Hanna som 14-åring komma med Röda Korsets hjälpaktion Vita bussarna till Sverige och registrerades som inresande i Malmö i början av maj 1945, som en av bara två räddade romer.I Sverige gifte hon sig med Georg Dimitri, som var svensk rom från en tivolifamilj. Tillsammans fick de fyra barn och de levde större delen av livet i Malmberget i Norrbotten, där Georg så småningom fick jobb i gruvan.Mattias Kalander, Beriths son, minns mormor Hanna med värme. Han har speciella minnen av när han och Hanna tillsammans tittade på Kung fu-filmer, som Hanna gillade att se.– Jag tror hon gillade att se den lilla människans revansch mot ondskan, säger han.Programmet är gjort 2023.Reporter Lotta Malmstedt

Järnmalmen i Kiruna med utskeppningshamnen i Narvik, nickelmalmen i Petsamo i Finland och hamnen i Murmansk med järnvägen söderut var strategiskt viktiga brickor som gjorde att Nordkalotten blev platsen för ett av de största slaget i Nordens historia.Den svenska samlingsregeringen underlättade den tyska krigsansträngningen genom att under flera år tillåta tyskarna att transportera soldater på svenskt territorium och att bygga upp ett stort lager i Luleå för främst mat och foder.I avsnitt 101 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Gyllenhaal, författare med inriktning på militärhistoria som är aktuell med återutgivningen av Slaget om Nordkalotten.Den tyska invasionen av Norge hade föregåtts brittiska planer på att ta kontrollen över gruvorna i Kiruna. Senare när Molotov-Ribbentropspaktens bröts med Nazitysklands anfall på det kommunistiska Sovjetunionen blev hela Nordkalotten en karg och ogästvänlig stridsplats där tiotusentals soldater dog.Sverige både hukade och profiterade på Nordkalottens strategiska betydelse. Det neutrala Sveriges eftergiftspolitik mot nazityskland gjorde att 2 140 000 tyska soldater och över 100 000 vagnar med krigsmaterial transporterades på svensk järnväg. Under perioder upptog tyskarna 10 procent av SJ:s transportkapacitet.Tyskarna byggde också upp ett enormt mellanlager i Luleå där det främst lagrades mat och djurfoder till den tyska krigsmakten. Lagret vaktades av svenska poliser och den ansvarige för lagret Walther Zindel kom att gifta sig med en svenska från Piteå. Svenska åkerier tjänade stora summor på att frakta krigsmateriel till Nazitysklands trupper på Nordkalotten.Sverige stoppade inte transporterna förrän den 20 augusti 1943 – långt efter att krigslyckan vänt för tyskarna. Och det tyska lagret i Luleå avvecklades inte förrän sommaren 1944.Musik: Before the Fight av Michael Vignola Bild: Tyska tanks avancerar mot fronten vid Vasonvaara den 1 juli 1941. Källa (sa-kuva.fi). Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den sista stora divan som sköt blixtar från scen men som lånade sin beslöjade stämma till Hitlers Tyskland. Ett val som för alltid brännmärkte henne som nazistisk medlöpare. Redaktionen för detta avsnitt består av:Cecilia Düringer programledare och manusMårten Andersson manusErik Laquist producentZardasht Rad scenuppläsarePeter Jonason ljuddesign och slutmixMedverkar gör också Beata Arnborg, journalist och författareVill du veta mer om Zarah Leander? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:Se på mig! En biografi över Zarah Leander av Beata ArnborgZarah Leander En stjärnas liv av Jutta JacobiBögarnas Zarah Diva, ikon, kult av Tiina RosenbergSanningen om Zarah Leander av Bosse SchönZarah! Zarah Leanders minnen av Zarah Leander/Jan GabrielssonHitlers lojala musiker Hur musiken blev ett vapen i Tredje rikets propaganda av Anders Carlberg

Det är alltid med lite stolthet som vi lanserar en miniserie. Lite som en känsla av ”titta här - vi ger någonting det fokus det verkligen förtjänar”. Den känslan är mycket stark när vi nu stolt kan presentera två avsnitt om Anschluss 1938.I detta, det första avsnittet, kommer vi följa Österrike från Parisfrederna till året 1938. Avsnitt nummer två följer de dramatiska marsdagarna noggrant. Det är två rafflande avsnitt med lite olika fokus.För min del har intresset för Österrikes öde blivit större allt eftersom jag intresserat mig mer och mer för Stefan Zweigs liv och författarskap. Men som Daniel poängterar i avsnittet är det expansionistiska Nazitysklands ointresse för andra länders suveränitet mer aktuellt nu än vad det varit på många år. Av förklarliga skäl.Plats på scenen för Tyskland och Österrike för Hitler, Dollfuss och Schuschnigg. För kriget, freden, rädslan och glädjen. Detta är storslagen historia.Varmt välkomna.—LitteraturlistaJelavich, Barbara (1987). Modern Austria: empire and republic, 1815-1986. Cambridge: Cambridge Univ. PressRockberger, Nicolaus (1996). Tusenåriga riken - Österrike och Ungern. 1. uppl. Stockholm: SNS (Studieförb. Näringsliv och samhälle)Shirer, William L. (1961). Det tredje rikets uppgång och fall: det nazistiska Tysklands historia. D. 1 & 2. Stockholm: ForumVuillard, Éric (2019). Dagordningen. Stockholm: Lind & CoFest, Joachim (2008). Hitler: en biografi. [Uppdaterad utg.] Stockholm: Fischer & CoZweig, Stefan (2013). Världen av i går: en europés minnen. [Ny utg.] Stockholm: Ersatz See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Italiens diktator Benito Mussolini åtnjöt både internationell prestige och popularitet bland italienarna under sina första år vid makten. Mussolini var både en god talare och begåvad skribent som kunde röra massorna.Men beslutet att delta i det spanska inbördeskriget och senare i Andra världskriget på Tysklands sida blev börja på slutet för Il Duce. Det tillhör historiens gåtor, att trots att Mussolini hatade Adolf Hitler, valde han att gå med i Andra världskriget på Tysklands sida. I det andra avsnittet av två om fascistledaren Benito Mussolini samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Benito Mussolini åren 1936-1945. Första avsnittet behandlar tiden fram till 1936.Benito Mussolini, Italiens diktator under åren 1924-1943, saknade egentligen både privata vänner och nära medarbetare. Därför var det kanske inte så konstigt att han efter mer än ett decennium vid makten började göra allvarliga politiska felbedömningar. Italiens olyckliga medverkan i spanska inbördeskriget visade egentligen bara på Italiens militära inkompetens. Efter Mussolinis första möte med Hitler kallade han honom för en sjaskig rörmokare. Mussolini tråkades ut av den tyska kollegans rasmystiska föreläsningar. När Mussolini behärskade flera språk, bland annat tyska, pratade Hitler bara tyska.Adolf Hitler, som beundrade Mussolini, informerade aldrig II Duce om Tysklands anfall på Polen och senare Tysklands anfall på Sovjetunionen. Trots detta valde Mussolini att gå med i kriget på Nazitysklands sida.Mussolini avsattes av det fascistiska stora rådet efter de Allierades erövring av Sicilien. Senare fritog tyskarna Mussolini för att göra honom till marionett i det tyskockuperade norra Italien, Salo-republiken. Utklädd som tysk försökte han fly från Salo-republiken 1945, men han upptäcktes och avrättades tillsammans med sin unga älskarinna och några andra fascist-dignitärer.Lyssna också på Tredje rikets uppgörelse med Versaillefreden och Spanska inbördeskriget – en tragedi som pågick i 40 år.Bild: Den 25 oktober 1936 deklarerades en allians mellan Italien och Tyskland som kom att kallas Rom-Berlin-axeln. Wikipedia, Public Domain.Musik: Fascistisk kampsång ” Giovinezza” från 1924. Youtube, Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Titusinder af tyskere begik selvmord i ugerne omkring Det Tredje Riges undergang. Nazitysklands krigsforbrydere herunder ganske mange generaler tog gift eller skød sig. Men også almindelige tyskere blandt dem især voldtagne og krænkede kvinder hængte sig selv fra træer eller lod sig drukne i floder. Tit tog de også deres børn med sig i døden. Selvmordsepidemien fulgte i sporene på den fremrykkende sovjetiske hær. Da den nåede til den østtyske provinsby Demmin, begik 1000 civile herefter selvmord. I bogen ”Lov mig, at du skyder dig selv” beretter den tyske historiker Florian Huber om masseselvmordene blandt almindelige tyskere og prøver at give nogle forklaringer på tragedien. Begik tyskere selvmord på grund af regimets propaganda eller reel frygt for de mange overgreb på civilbefolkningen, som vi i dag ved fandt sted? Var der en følelse af personlig skyld, skam eller bare en udbredt depression over udsigten til ”Tusindårsrigets” endeligt? Eller er selve nazismens solide greb om den tyske befolkning hovedforklaringen? I programmet medvirker historiker, forfatter og lektor ved Roskilde Universitet Claus Bundgaard Christensen See omnystudio.com/listener for privacy information.

En hel värld håller andan. Segerdagen den nionde maj - som firas till minne av Nazitysklands kapitulation under andra världskriget - har fått en allt större betydelse i Putins Ryssland. Nu befarar bedömare att den ryske presidenten ska använda högtidsdagen till att officiellt förklara krig mot Ukraina. På en kvart får du veta vilken funktion segerdagen fyller för Putins maktvälde och varför den har fått en central betydelse under kriget i Ukraina. Med SvD:s utrikesreporter Jesper Sundén.

Historien vänder i Ukraina. Inte sedan andra världskriget har ett krig utkämpats i denna omfattning i Europa. En suverän demokratisk stat anfalls av två auktoritära stater. Putin motiverar anfall i Goebbelsliknande uttalanden och spelar upp scener för världspressen värdiga sovjetdiktatorn Stalin. Två klassiska ryska expansionsriktningar har alltid varit mot Östersjön och Svarta havet. Historien visar denna tendens mycket tydligt.Efter en vecka förefaller det som skulle bli en snabb ”specialoperation” att ha kört fast inför ukrainarnas beslutsamhet och västmakternas enighet. Men krig innebär som alltid stora lidanden för civilbefolkningen som befinner sig fångade mellan de stridande inte minst i de större ukrainska städerna.I detta specialavsnitt av Militärhistoriepodden försöker Martin Hårdstedt och Peter Bennesved förstå ett krig som händer just in denna stund. Ukraina har en lång historia som går tillbaka till vikingatiden. Den har kantats av mycket lidande inte minst under sovjettiden. Då dog miljoner människor i svält skapad av regimen för att tvinga ukrainarna att acceptera kollektivisering och sovjetstyre. Under andra världskriget fortsatte lidandena under Nazitysklands ockupation.Dagens konflikt handlar om Krim och gränsregionerna i Donbassregionen där många rysktalande bor. Putin regimen menar att Ukraina utgör ett hot mot Ryssland. Egentligen handlar det mer om andra saker. Regimen i Kreml förfaller ha behov av att styra ryssarnas uppmärksamhet mot utrikespolitiken för skyla över det faktum att en majoritet av ryssarna faktiskt inte fått den levnadsstandard som de borde ha fått med tanken på Rysslands resurser. Kanske är också så att Ryssland nu återigen följer sin historiska puls och försöker expandera – eller hur ska vi uppfatta det vi nu upplever i Ukraina?Två klassiska ryska expansionsriktningar har alltid varit mot Östersjön och Svarta havet. Historien visar denna tendens mycket tydligt. Frågan är vad kommer här näst. Är kriget i Ukraina slutet på Putinregimen eller kommer nya framstötar mot Baltikum, Finland och Sverige? Den ryska björnen är trängd in i hörnet. Men det är inte väst som tvingat honom dit. Det har han gjort själv. Ryssland hade kunnat välja demokratin och ekonomiskt samarbete och utbyte med sina grannländer. Ett sådant val hade sannolikt gett ett större inflytande över randstaterna i Östeuropa än att hot och som nu krig.Krigföringen förfaller efter en vecka har kört fast för ryssarna. Trots deras överlägsenhet har de inte krossat den ukrainska krigsmakten. Krigföringen bygger på framstötar med yrkesförband av bataljons storlek uppbackande av värnpliktiga och miliser. Under det korta kriget har vi sett hur nya av folkrätten icke tillåtna vapen har kommit till användning.Putin verkade inte ha räknat med sammanhållning inom EU och NATO. Krigföringen möts av omvärlden med förfäran och tuffa sanktioner. Historiska beslut från till och med neutrala stater som Sverige och Finland om att sända vapen till ett krigsområde kommer samtidigt som Tyskland meddelar att se rustar upp. I Sverige och Finland talas de högt om ett NATO-medlemskap. Var ska det sluta? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vilka rasistiska och antisemitiska strömningar fanns i Sverige innan andra världskriget? Hur mycket anpassade sig svenskt näringsliv efter Nazitysklands krav? Och varför har det historiskt varit så känsligt att prata om dessa frågor? Det samtalar vi om veckans Hotspot, som bland annat berör Wannseekonferensen, kullager och naziguld. Gäst i programmet är Aron Flam, komiker och författare till boken ”Det här är en svensk tiger”.

Den norska nazisten Vidkun Quisling (1887-1945) har inte bara gått till historien som den största förrädaren i norsk historia hans efternamn används internationellt med betydelsen förrädare.Vid militärhögskolan tog Vidkun Quisling officersexamen med det högsta resultatet någonsin och han hade sedan en lysande karriär som diplomat och hjälparbetare i Ukraina på 1920-talet. För att senare bli försvarsminister för Bondepartiet åren 1930-33. Hans intresse för rasläror kom att utvecklas till nazism och vid Nazitysklands ockupation av Norge tog han makten statskupp mot tyskarnas vilja.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Vidkun Quisling avrättades den 24 oktober 1945 för sitt förräderi mot Norge och gåtan Quisling är ännu olöst. Hur kunde en sådan begåvad människa hamna så moraliskt fel?I slutet av 1920-talet läste han och förvärvade mycket av den raspolitiska uppfattningen av historien från amerikanska, tyska och franska författare. Hösten 1929 presenterade han sig själv i en självbiografi med orden "Jag är av nordisk härkomst".I maj 1933 bildade han nazistpartiet Natsjonal Samling som aldrig fick mer än ett 2,2 procent i allmänna val för att senare splittras 1936. Redan på 1930-talet planerade Quisling att ta makten i en statskupp.Vidkun Quisling träffade Hitler första gången i december 1939 för att samtala om hur Natsjonal Samling skulle kunna komma till makten i Norge. Quisling fick aldrig vetskap om invasionsplanerna av Norge, men när tyskarna anföll Norge i maj 1940 tog han makten genom en statskupp. Eftersom Quisling helt saknade legitimitet i norrmännens ögon tvingade tyskarna honom att träda tillbaka och resa till Tyskland. Först 1 februari 1942 utnämnde tyskarna Quisling till ministerpresident.Lyssna också på Birger Furugård – Deje-HitlerBild: Vidkun Quisling möter nazistledare i Tyskland den 13 februari 1942. Wikipedia, Public Domain.Musik: Ja vi elsker dette landet av Bjørnstjerne Bjørnson och Rikard Nordraak med Carsten Woll år 1920, Public Domain, Youtube. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Warszawaupproret mot de tyska ockupanterna startade den 1 augusti år 1944 efter nästan fem år av brutal ockupation. Den illa beväpnade polska hemmaarméns uppror var baserad på önsketänkande och politiska förhoppningar om att kunna bevara sin självständighet gentemot Sovjetunionen om de själva befriade sin huvudstad.Upproret slogs ner på 63 dagar med våldsexcesser som gränsade till pervers sadism. Nazitysklands värsta förband Dirlwanger fick fritt spelrum att våldta, mörda sjukhuspersonal och andra civila samt avrätta sårade hemmaarmésoldater. Runt 200 000 människor tros ha dödats i upproret.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Artur Szulc som är aktuell med boken Warszawaupproret 1944.Polen delades upp mellan Nazityskland och Sovjetunionen i ett hemligt tillägg i Molotov-Ribbentrop-pakten redan före utbrottet av Andra världskriget. När Tysklands sedan anföll Polen besegrade landets ansenliga militärmakt på några veckor. Ockupationen blev mycket brutal med fördrivning av polacker och folkmord på judar.Den polska hemmaarméns ledning hade räknat med att polska styrkor kunde driva ut tyskarna och ta kontroll över Warszawa inför Röda arméns ankomst. Polackerna räknade med hjälp från de västallierade, men hjälpen i form av utrustning släppt från flygplan kom för sent och var allt för begränsad för att göra någon skillnad.Tyskarna kände dessutom till upprorsplanerna och kunde sätta in 20 000 poliser, SS-trupper och armésoldater samt en ansenlig mängd stridsvagnar, olika typer av stridsfordon, artilleripjäser och flygplan. Stalin hade kunnat ingripa på upprorsmännens sida, men ville inte ge polska nationalister någon möjlighet att självständighet efter att Tysklands besegrats.Den polska hemmaarmén slogs tappert, men de hade egentligen aldrig någon chans mot tyskarna när varken Röda armén eller Västmakterna ingrep. Den materiella förstörelsen blev enorm och 200 000 människor dig i upproret. Utöver 15 000 stupade polska hemmaarmésoldater och motståndskämpar ur andra rörelser dödades minst 180 000 civila, varav cirka 65 000 i rena massakrer utförda av tyska förband och deras hjälptrupper.Det som fanns kvar av Warszawa när upproret slagits ner jämnades, på Hitlers och SS-chefen Heinrich Himmlers order, med marken.Bild: Scout-oldater från "Radosław -regementet" efter flera timmars marschering genom avlopp från Krasińskitorget till Wareckagatan i Śródmieściedistriktet, tidig morgon den 2 september 1944. Pojken i hjälm är Tadeusz "Maszynka" Rajszczak från Miotłabataljonen. Wikipedia, Public DomainLyssna också på Myterna och sanningarna om Tysklands anfall på Polen 1939 samt Så blev vanliga medelålders män massmördare i Hitlers raskrig. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Han var Nazitysklands mest loyale allierede. Han så til imens de tyske flygtningene børn døde i tusindvis. Han pressede de grønlandske ledere ud i druknedøden. Men hvordan og hvorfor blev denne socialdemokratiske superskurk skabt? Dette er historien om Johannes Kjærbøl...  Vil du have flere historiske skurke i din podcast? Så støt os med et valgfrit beløb på 10'er: https://deroedefjer.10er.app/ Musik: Cecilie Lindvig og Danheim.

I sommarens sista specialavsnitt tar vi oss till sommaren 1941 och de fyra dagar i slutet av juni som kommit att kallas "midsommarkrisen". Följ med på en spännande genomgång hur den svenska samlingsregeringen hanterar Nazitysklands krav på att skicka 163. infanteridivisionen genom det neutrala Sverige.   Vill du stödja podden? Bli patron eller swisha en valfri summa till 123-2614618   Instagram: @kungarochkrig   Twitter: @kungarochkrig   Facebook: Kungar och krig   Litteratur:   "Midsommarkrisen 1941" populär historia   "Fyra dagar som skakade Sverige" 

Statsministern Per Albin Hanssons främsta mål under andra världskriget var att hålla Sverige utanför kriget. Efter att ha lyckats undvika att bli en stridande part i det finska vinterkriget kom Nazitysklands invasion av Danmark och Norge den 9 april 1940 som nästa allvarliga kris.Efter att stormakterna Storbritannien och Frankrike offrat mindre stater som Österrike och Tjeckoslovakien i eftergifter till ett allt aggressivare Nazityskland såg de små staternas framtid i Europa hotad ut. Först med Tyskland anfall mot Polen förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland.I det ljuset går det att förstå den svenska samlingsregeringens eftergifter mot Nazityskland, även om det är lätt att kritisera omfattningen och att permittenttrafiken tilläts fortsätta ända till 1943, när Tysklands krigslycka sedan länge vänt. Sverige under kriget präglades också av censur för att hålla Nazityskland på gott humör.I avsnitt 148 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Berggren, historiker och journalist. Han är aktuell med andra delen i bokserien Landet utanför med undertiteln Sverige och kriget 1940-1942.På 1930-talet är Sverige ett av de mest framgångsrika länderna i världen med en stabil demokrati och en reforminriktad bred regering. Sverige hade en fantastisk tillväxt trots 30-talskrisen. Men det var också ett inåtblickande land som gärna vill slippa omvärlden.I en värld där de totalitära staterna Sovjetunionen och Nazityskland ville dela Europa mellan sig valde den svenska samlingsregeringen att acceptera tyska transporter av soldater på permission genom landet efter att Norge fallit. Transporterna skapade en stark bitterhet i det ockuperade Norge och på ledarsidor i USA och Storbritannien började Sverige allt mer betraktas som en tysk vasallstat.Saken ställde sig på sin spets under den så kallade midsommarkrisen i juni 1941 efter det tyska anfallet på Sovjetunionen när tyskarna ville förflytta Engelbrechtsdivisionen från Norge till Finland.Om ni tyckte detta var intressant rekommenderar vi att ni lyssnar på vår systerpodd Militärhistoriepodden om Finska vinterkriget, Myterna och sanningarna om Tysklands anfall på Polen 1939 samt Anfallet mot Norge och Danmark. Historia Nu har också fördjupat sig i Tredje Riket tillsammans med professor Martin Hårdstedt i fem delar.Musik: Sadness av Kamil Guszczynski, Soundblock AudioFoto: Tyska permittenter i Helsingborg april 1943 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I vårt mest publikfriande avsnitt hittills sitter två tröttflamsiga småbarnspappor och härjar om axelmakternas specialförband under andra världskriget (KLICKBAIT!) Mattis lyckas med konststycket att göra finska fjärrpatrullerna tråkiga genom att mala på om organisation, packning och utbildning snarare än snäviga dödsmördaroperationer bakom ryssarnas linjer. Per tar sig å sin sida an Nazitysklands svar på Tolkskolan; någonting som givetvis inbegriper sabotage, spaning och krigsbrott. Dessutom: japanska självmordsfallskärmsjägare, information om den längsta fjärrpatrullen, smurfarnas fortplantningscykel och en hel del näsfnissande! Stötta oss på Patreon! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Afsked med Lars Norén: En genial og kompromisløs dramatiker, der gik helt ud til kanten - og nogle gange over den. Det er hvad Sverige - og hele den internationale teaterverden - har mistet med Lars Noréns bortgang i går. Kulturen på P1 mindes en både hyldet og udskældt teatertroldmand og taler med to teatermennesker, der har et særligt forhold til Norén og hans sorte scenekunst. Lydbogsindlæsning til underpris: Når en skuespiller sætter sig til rette i et lydbogs-indtalingsstudie, strømmer ordene ud - mens aflønningen derimod, ifølge utilfredse skuespillere, kun i meget begrænset omfang strømmer ind. Utilfredsheden kulminerer i dag i et digitalt skuespiller-stormøde: Kulturen på P1 ser nærmere på arbejdsforholdene i lydbøgernes vækstprægede verden. Auschwitz-ofre mindes: Mere end en million mennesker blev dræbt i Auschwitz-Birkenau, den største og mest berygtede af alle Nazitysklands koncentrationslejre. Primo Levi kom til Auschwitz i 1944 og overlevede helt indtil befrielsen den 27. januar 1945. Hør hans historie i Kulturen på P1 i dag - på Auschwitz-dagen, hvor holocausts rædsler mindes både herhjemme og i udlandet. Trump-afsky rammer dansk forfatter: Hvordan går det til, at en shitstorm i USA rettet mod et amerikansk forlag, der udgiver en Trump-venlig bog, bliver et alvorligt problem for en dansk krimiforfatter? Hør den spegede historie i Kulturen på P1 i dag. Værter: Karen Secher og Jesper Dein.

Världen var bara minuter från utplåning i november år 1983. De sovjetiska ledarna var övertygade om att NATO-övningen Able Archer var förspelet till en kärnvapenattack på Sovjetunionen. Aldrig tidigare har mänskligheten varit så nära att utplåna sig själv. Grundorsaken var att världen sedan andra världskriget varit uppdelad i två block som helt saknade förståelse för varandra. Efter ett årtionde av avspänning blev det kalla kriget allt hetare när Sovjetunionen invaderade Afghanistan 1979. Temperaturen steg allt mer efter att Ronald Reagan blev president i USA och pekade ut Sovjetunionen som ondskans imperium. I avsnitt 127 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Olle Larsson som skrivit rad historieböcker. Han arbetar nu på en bok om 80-talet. Redan under Andra världskriget var slitningarna mellan Västmakterna och Sovjetunionen stora - trots alliansen mot Nazityskland. Efter krigsslutet blev brytningen total och det stod klart att världen delats in i ett västligt kapitalistiskt block och ett östligt kommunistiskt block – kalla kriget var ett faktum. Kapprustningen med kärnvapen mellan Väst och Öst hade gjorde det möjligt att utplåna jorden många gånger om. Och när den amerikanska presidenten Ronald Reagan introducerade tanken på att det skulle vara möjligt att skydda sig mot kärnvapen brast den ömtåliga balansen. Det blev inte bättre av att det åldrande sovjetiska ledarskapet faktiskt hade upplevt Nazitysklands utrotningskrig i Sovjetunionen. De trodde hela tiden det värsta om Västvärlden. Bild: Protester mot utplaceringen av Pershing II missiler i Europa, Bonn Västtyskland 1981. Musik: Darkness closing av Jon Purdey, Storyblocks Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mærsk vs. J. Lauritzen. To familier. To rederier. Den bitre Kamp om dansk skibsfart igennem 100 år. I fjerde episode af Rivalerne kaster Kirsten og Knud Lauritzen sig ind i modstandskampen. Erik With vil være statsminister. Søfolkene begår mytteri og Gamle Mærsk ender som Nazitysklands tætte økonomiske samarbejdspartner og Danmarkshistoriens største værnemager... Vil du have mere provokerende Danmarkshistorie i din podcast? Støt os med et valgfrit beløb på 10'er: https://deroedefjer.10er.app/ 

I det här avsnittet: Andra världskriget utmålas ofta som ett krig mot ondska, men vad händer när man kan dra nytta av de kunskaper som fienden upptäckt under brutala och inhumana former? När andra världskriget lider mot sitt slut börjar en jakt på de forskare och ingenjörer som besitter kunskaper om både Nazitysklands missiler och eventuella atombombsprogram. Men vad hände med alla dessa personer som satt inne med strategisk kunskap? Dessutom pratar jag om den beryktade japanska enhet 731 och de brutala experiment och forskning kring biologiska vapen som man genomförde i Manchuriet. Den forskningen gjorde att framför allt USA ställdes inför samma frågor som kring forskarna från Nazityskland och hur man skulle hantera dessa. Allt detta och mer därtill i avsnitt 36 av Kvalificerat Hemligt. Musik i programmet: Podington Bear - Good Times (http://freemusicarchive.org/music/Podington_Bear/Upbeat/GoodTimes_1375) Billy Cotton and his band - Maybe it's because I'm a Londoner (https://archive.org/details/78_maybe-its-because-im-a-londoner_billy-cotton-and-his-band-billy-cotton-hubert-gre_gbia0182914b/MAYBE+IT'S+BECAUSE+I'M+A+LONDO+-+BILLY+COTTON+AND+HIS+BAND.flac)

Den 20 juli 1944 exploderar en bomb i det nazityska högkvarteret i Ostpreussen. Explosionen är ett sedan lång tid planerat mordförsök mot Nazitysklands ledare Adolf Hitler, som – trots förödelsen – undkommer med livet i behåll. Vi diskuterar två tyska människors väg mot attentatet: Den lutherske teologen Dietrich Bonhoeffer samt politikern, borgmästaren och industrimannen Carl Goerdeler, tilltänkt ny ”Führer” efter mordet på Hitler. Hur blev de antinazister i en nazistisk stat? Hur nådde de fram till beslutet att Hitler måste dö? När är ett mord moraliskt försvarbart? Henrik Arnstad och Ola Larsmo diskuterar etikens svåraste fråga; när är det nödvändigt att döda? Support till showen http://supporter.acast.com/ensvensktiger. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fra slutningen af 1942 sad Erik Scavenius på posten som statsminister. Men inden da var Scavenius anset som værende en dygtig diplomat og udenrigspolitiker, især fra hans tid som udenrigsminister under Første Verdenskrig, hvor han lykkedes med at holde Danmark ude af krigen, hvilket han efterfølgende høstede store roser for. Bare få måneder efter at Danmark blev besat af tyskerne i 1940, blev Scavenius udnævnt som udenrigsminister igen, og han blev i denne omgang kritiseret for at handle for egenrådigt, udover sit mandat og for at være for imødekommende over for tyskernes ønsker. Til ministermøder var der ligeledes historier om, at han opførte sig arrogant og bedrevidende over for de andre ministre. Da statsminister Thorvald Stauning blev spurgt til, om udenrigsminister Erik Scavenius var for venlig over for tyskerne, svarede Stauning: “Nej. Han er overhovedet ikke venlig!” Da Scavenius overtog posten som statsminister, forhandlede han tæt sammen med Nazitysklands udsendte rigsbefuldmægtige Werner Best og forsøgte at finde løsninger, der både passede til danskernes og tyskernes ønsker. Den tilgang blev kritiseret for at være for forstående over for tyskerne, mens andre mente, at det var en nødvendig tilgang over for så stærk en besættelsesmagt. I denne episode af Danske Statsministre, kan du høre mere om Erik Scavenius’ vej til statsministerposten og hans ledelse af landet under besættelsen.

Fra slutningen af 1942 sad Erik Scavenius på posten som statsminister. Men inden da var Scavenius anset som værende en dygtig diplomat og udenrigspolitiker, især fra hans tid som udenrigsminister under Første Verdenskrig, hvor han lykkedes med at holde Danmark ude af krigen, hvilket han efterfølgende høstede store roser for. Bare få måneder efter at Danmark blev besat af tyskerne i 1940, blev Scavenius udnævnt som udenrigsminister igen, og han blev i denne omgang kritiseret for at handle for egenrådigt, udover sit mandat og for at være for imødekommende over for tyskernes ønsker. Til ministermøder var der ligeledes historier om, at han opførte sig arrogant og bedrevidende over for de andre ministre. Da statsminister Thorvald Stauning blev spurgt til, om udenrigsminister Erik Scavenius var for venlig over for tyskerne, svarede Stauning: “Nej. Han er overhovedet ikke venlig!” Da Scavenius overtog posten som statsminister, forhandlede han tæt sammen med Nazitysklands udsendte rigsbefuldmægtige Werner Best og forsøgte at finde løsninger, der både passede til danskernes og tyskernes ønsker. Den tilgang blev kritiseret for at være for forstående over for tyskerne, mens andre mente, at det var en nødvendig tilgang over for så stærk en besættelsesmagt. I denne episode af Danske Statsministre, kan du høre mere om Erik Scavenius’ vej til statsministerposten og hans ledelse af landet under besættelsen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Järnmalmen i Kiruna med utskeppningshamnen i Narvik, nickelmalmen i Petsamo i Finland och hamnen i Murmansk med järnvägen söderut var strategiskt viktiga brickor som gjorde att Nordkalotten blev platsen för ett av de största slaget i Nordens historia.Den svenska samlingsregeringen underlättade den tyska krigsansträngningen genom attunder flera år tillåta tyskarna att transportera soldater på svenskt territorium och att bygga upp ett stort lager i Luleå för främst mat och foder.I avsnitt 101 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Gyllenhaal, författare med inriktning på militärhistoria som är aktuell med återutgivningen av Slaget om Nordkalotten.Den tyska invasionen av Norge hade föregåtts brittiska planer på att ta kontrollen över gruvorna i Kiruna. Senare när Molotov-Ribbentropspaktens bröts med Nazitysklands anfall på det kommunistiska Sovjetunionen blev hela Nordkalotten en karg och ogästvänlig stridsplats där tiotusentals soldater dog.Sverige både hukade och profiterade på Nordkalottens strategiska betydelse. Det neutrala Sveriges eftergiftspolitik mot nazityskland gjorde att 2 140 000 tyska soldater och över 100 000 vagnar med krigsmaterial transporterades på svensk järnväg. Under perioder upptog tyskarna 10 procent av SJ:s transportkapacitet.Tyskarna byggde också upp ett enormt mellanlager i Luleå där det främst lagrades mat och djurfoder till den tyska krigsmakten. Lagret vaktades av svenska poliser och den ansvarige för lagret Walther Zindel kom att gifta sig med en svenska från Piteå. Svenska åkerier tjänade stora summor på att frakta krigsmateriel till Nazitysklands trupper på Nordkalotten.Sverige stoppade inte transporterna förrän den 20 augusti 1943 – långt efter att krigslyckan vänt för tyskarna. Och det tyska lagret i Luleå avvecklades inte förrän sommaren 1944. Musik: Before the Fight av Michael Vignola Bild. Tyska tanks avancerar mot fronten vid Vasonvaara den 1 juli 1941. Källa (sa-kuva.fi). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Danmark frygtede nazisternes vrede over grænsedragningen i 1920. Men under besættelsen lå grænsen fast, og efter Nazitysklands kollaps i 1945 var vejen banet for endnu en grænseflytning mod syd. Folketingsvalget i 1947 lagde dog denne mulighed i graven, og med København-Bonn-erklæringerne i 1955 blev stridighederne om grænsen og mindretallenes status endeligt afklaret.I dag har både det tyske og det danske mindretal henholdsvis nord og syd for grænsen mange rettigheder, men lejlighedsvis vækker udtalelser eller episoder gamle og heftige følelser til live igen.Kongerækken hos Politiken Histories podcastserie om Sønderjyllands historie og Genforeningen i 1920 er blevet til i samarbejde med Folketinget.OBS: I udsendelsen fremgår det, at Kongerækken hos Politiken Historie skal optræde med et foredrag på Christiansborg grundlovsdag 2020. På grund af coronakrisen er arrangementet udskudt til et senere tidspunkt.

I tre avsnitt berättar militärhistorikern Marco Smedberg om andra världskriget. I del ett handlar det om krigets upprinnelse, Hitlers maktövertagande i Tyskland och successiva expansion. Vad var Nazitysklands mål och varför var omvärlden så passiva i krigets inledning? Marco Smedberg arrangerar även militärhistoriska resor som du kan läsa mer om på www.marcosmedberg.se/resorDe närmaste går till:Malta-Sicilien: 20 - 27 aprilNormandie: 30 april - 3 majSuomussalmi-Hangö: 28 maj - 1 juniMonte Cassino: 1 - 5 oktober..............................................................Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Gustav WulffSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den 25. oktober 2012 vågnede danskerne op til en spektakulær nyhed om afsløringen af omfattende tyveri af dokumenter fra rigsarkivet i København. Dokumenterne stammer fra sagerne og retsopgøret med de 6.000 frivillige danskere, der meldte sig til Frikorps Danmark og dermed deltog i Nazitysklands krig på Østfronten. Dokumenterne blev solgt til samlere blandt via internettet til mange tusinde kroner, men var der også politiske motiver, hvor forsvundne dokumenter, skulle skjule alvorlige krigsforbrydelser, som danske SS-soldater havde medvirket i eller overværet, og som fremtidens historikere nu får sværere ved at dokumentere? En snarrådig politimand overværede tyveriet, der skete ved højlys dag, og han medvirkede til, at tyvene kunne anholdes. Hvordan det kunne ske, at tyve kunne få adgang til dokumenterne, om Rigsarkivet siden har sikret sig tilstrækkeligt, og om alle stjålne dokumenter nu er tilbage til arkivet? De spørgsmål svarer den pågældende politimand Martin O. Magnussen på i programmet, hvor han fortæller sin historie med udgangspunkt i bogen  "De forsvundne nazidokumenter - den ufortalte historie om Tyveriet fra Rigsarkivet".   See omnystudio.com/listener for privacy information. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Den 25. oktober 2012 vågnede danskerne op til en spektakulær nyhed om afsløringen af omfattende tyveri af dokumenter fra rigsarkivet i København. Dokumenterne stammer fra sagerne og retsopgøret med de 6.000 frivillige danskere, der meldte sig til Frikorps Danmark og dermed deltog i Nazitysklands krig på Østfronten. Dokumenterne blev solgt til samlere blandt via internettet til mange tusinde kroner, men var der også politiske motiver, hvor forsvundne dokumenter, skulle skjule alvorlige krigsforbrydelser, som danske SS-soldater havde medvirket i eller overværet, og som fremtidens historikere nu får sværere ved at dokumentere? En snarrådig politimand overværede tyveriet, der skete ved højlys dag, og han medvirkede til, at tyvene kunne anholdes. Hvordan det kunne ske, at tyve kunne få adgang til dokumenterne, om Rigsarkivet siden har sikret sig tilstrækkeligt, og om alle stjålne dokumenter nu er tilbage til arkivet? De spørgsmål svarer den pågældende politimand Martin O. Magnussen på i programmet, hvor han fortæller sin historie med udgangspunkt i bogen  "De forsvundne nazidokumenter - den ufortalte historie om Tyveriet fra Rigsarkivet".   See omnystudio.com/listener for privacy information.

Officiellt sett undertecknades den efter Sovjetunionens och Nazitysklands utrikesministrar uppkallade pakten som icke-angreppspakt och handelsavtal. Dess hemliga delar innebar dock uppdelning av Finland, Estland, Lettland och Litauen i intressesfärer, Polens fjärde delning och Rumäniens stympning. Vanligtvis beskrivs den som startskottet för andra världskriget i Europa. Vad orsakade en pakt mellan två så ideologiskt polära makter som Nazityskland och Sovjetunionen? Gunnar Åselius och Fredrik Eriksson berättar. På bilden bland annat Joachim von Ribbentrop till vänster, och Josef Stalin till höger, efter paktens undertecknande.

I tisdags kväll grep SÄPO en man som åt middag med en rysk agent på en restaurang i Stockholm. Det verkar som att den klassiska spionen fortfarande lever. Eller? Vi ställer alla våra spionfrågor till Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Vad hände egentligen med de hundratals svenskar som deltog som SS-soldater i Nazitysklands illdåd? Apropå IS-återvändarna - kan vi lära något av hur Sverige gjorde med SS-soldaterna? Vi frågar Mats Deland, docent i historia och lektor vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Dessutom ska vi fortsätta prata om elscootrarna. Fantastiskt miljövänligt transportsätt eller skräpiga trafikfaror? Caroline Hjelm, marknadschef på elskooterföretaget Voi, kommer till studion för att prata om fordonets för- och nackdelar.  Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Jakob Runevad Kjellmer

Går det att få tonåringar att ta in Förintelsens fasansfulla historia med hjälp av musik? Ja, anser musikläraren Lena Björk Franzén som har gjort ett pedagogiskt instrument av Jiddischkören. Jiddischkören består bland andra av flera som överlevde Nazitysklands fasor. - I Jiddischkören är det faktiskt flera som har suttit i läger och som har den historien med sig, i sitt bagage, och då tänkte jag att "det här får inte gå ur tiden utan att den nya generationen får möta de här människorna, ställa sina frågor till dem, se att det är en riktig människa som berättar. Då får det en stor genomslagskraft", säger Lena Björk Franzén som är musiklärare vid Stockholms internationella Montessoriskola. Följ med Eva Sjöstrand från Lördagsmorgon i P2 på en stark resa i tid och rum. Hör Elisabeth Kischinowsky Masur som när hon fyllde 17 år i Auschwitz firades av sina kamrater med en extra portion bröd - den finaste present hon kunde få. Hör också körens Julianna Weiss, Judith Gemler Axelsson, Marianne Bloch, Katrin Goldstein Kyaga och Arkadij Souris berätta och körens Helga Wikström diskutera med tonåringarna Klara Lindström, Amanda Andersson, Frida Mattsson Johansson, Sol Caballero och Nicholas Nilsson. En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.

Lapplandskriget 1944–1945 var Finlands tredje och sista krig under andra världskriget – och fördes mot Nazitysklands trupper i Lappland. Målet var att driva ut de över 200 000 tyska soldaterna ur norra Finland. Tyskarna förde en skicklig fördröjningsstrid i oländig terräng och nådde sitt mål, att evakuera 20. bergsarméns manskap och materiel till Litsaställningen och Nordnorge. Den finländske generalaren Hjalmar Siilasvuo, som hade segrat i slaget vid Suomussalmi, ledde de finländska manövrerna mot tyskarna och under oktober och november 1944 lyckades han fördriva dem från större delen av norra Finland. Vi blir i podden ledsagade av Mika Kulju, författare och historiker, som växte upp i trakterna där stridigheterna pågick. Mika har skrivit flertalet böcker om Finland under andra världskriget. Intervjuar och producerar gör Tommy Hansen.

I slutningen af maj 1940 måtte en armada af forskellige fartøjer pludselig masseevakuere ca. 338.000 primært britiske soldater ved den nordfranske by Dunkirk efter, at Nazitysklands blitzkrig på få uger havde splittet den allierede hær i to dele. I 2008 udkom ”Dunkirk – kamp til sidste mand” af den britiske forfatter og journalist Hugh Sebag Montefiore. Der er den senest udkomne bog på dansk om denne kæmpemæssige evakueringsopgave, og de slag, der gik forud for denne ”Operation Dynamo”, hvor omkring 900 skibe heraf ca. 700 civile småskibe ganske få dage måtte redde den britiske ekspeditionsstyrke BEF hjem hen over Kanalen. Hvordan kunne Wehrmachts panserstyrker og Luftwaffe så hurtigt nedkæmpe den store franske hær og presse den mindre britiske ekspeditionsstyrke ud af kontinentet? Hvilke ofre måtte bringes for, at briterne kunne slippe ud af tyskernes jerngreb? Og burde de allierede ikke have forudset Hitlers angrebsplaner? Det og meget andet taler vi om med forfatter og oversætter Ole Steen Hansen i denne jubilæumsudgave af Hitlers Æselører. See omnystudio.com/listener for privacy information.

På allmän begäran så kommer här den pod i vilken vi tar oss an militärhistoriens många misstag. Vad var orsakerna till Argentinas svaga insats under Falklandskriget? Vad gick fel under operation Masher 1966? Och givetvis tar vi oss an ett av historiens mest katastrofala militära beslut: Nazitysklands invasion av Sovjetunionen 1941. Lyssna på detta podavsnitt och få svaren! Länk till boken ”Operation Barbarossa”, bara för dig som lyssnar på poden! pennanochsvardet.se/pod-barbarossa

Winston Churchill viste sit værd som ny premierminister, da Storbritannien var mest presset i bund af tyskernes blitzkrieg i maj-juni 1940. Hvor stærke politiske kræfter overvejede at slutte fred med Hitler, så gjorde Churchill sig til talsmand for at man i stedet måtte kæmpe til den bitre ende. Hitlers Æselører er denne gang helliget Winston Spencer Churchill - den nok største og mest berømte skikkelse under 2. Verdenskrig og hans indsats i krigsårene. Det gør vi i selskab med journalist Jan Hedegaard, der er forfatter til  ”En lille bog om Churchill” med undertitlen ”Kriger, kunstner, statsmand”, der udkom i 2017 på Lindhardt og Ringhofs forlag.   Det bliver et program, hvor vi især fokuserer på Churchills berømte taler, enestående retorik, hans vid og uovertrufne evne til at tale den britiske nation op til at yde nazismen hårdnakket modstand på et tidspunkt, hvor andre lande gjorde alt for at undgå at blive involveret i en krig mod Nazitysklands formidable krigsmaskine. See omnystudio.com/listener for privacy information.

På universitetsbiblioteket i Lund finns ett arkiv med unika vittnesmål från Nazitysklands koncentrationsläger Ravensbrück. Men hur hamnade det i Lund? Katarina Bernhardsson i samtal med Håkan Håkansson, docent i idé- och lärdomshistoria och bibliotekarie. Inspelat under bokmässan i Göteborg 2017.

Den tyske karriereofficer Günter Toepke deltog bl.a. i invasionen af Sovjetunionen og kæmpede i Paulus' indesluttede 6. armé ved Stalingrad. Ved skæbnens gunst endte Toepke i det langt fredeligere Danmark, hvor han siden hen skulle blive sagnomspunden. I efterkrigstiden gjorde Toepke Danmark nogle tjenester, som samlet set gør det sværere at putte ham ned i kassen sammen med Nazitysklands mange forbrydere. Eller: Det er der i hvert fald noget, der tyder på.  Var det eksempelvis en snarrådig Günter Toepke, der forhindrede tyske soldater i at sprænge Lillebæltsbroen i luften i dagene omkring befrielsen den 5. Maj 1945? Kan vi takke ham for, at 50.000 tyske flygtninge og soldater kom hurtigere ud af landet efter befrielsen end ellers og dermed sparede landet for store udgifter til deres underhold? Men begik han som soldat også krigsforbrydelser under krigen på Østfronten? Hvilket ansvar havde han for de ca. 150 dræbte tyskere, der efter krigen gravede tyske miner op på strandene ved Vesterhavet? Hvor mange nazistiske videnskabsmænd fik han smuglet til Argentina via Danmark? Var Toepke - ”Danmark en god mand?” Vi spørger historiker og forfatter John V. Jensen, der til daglig er museumsinspektør på Vardemuseerne. Bogen er udkommet på Syddansk Universitetsforlag. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Sverige får nytt Vikinga museum. Blir det lika populärt som Wasa?. Ny bok om Zara Leander. Nazitysklands stora stjärna. Hur mycket visste hon om Nazisterna brott mot mäsnkligheten?. Väder. - Sverige får nytt Vikinga museum. Blir det lika populärt som Wasa?. Ny bok om Zara Leander. Nazitysklands stora stjärna. Hur mycket visste hon om Nazisterna brott mot mäsnkligheten?. Väder.

Tobias Svanelid träffar Timothy Snyder, historikern som vill ge oss en helt ny bild av orsakerna bakom Förintelsen, och kräver att vi lär oss läxan inför vår egen tids internationella kriser.   Jag vill förklara Förintelsens rötter, låta dom chockera oss och förändra vårt sätt att se på världen.Det menar historikern Timothy Snyder, aktuell med Den svarta jorden Förintelsen som historia och varning. Tobias Svanelid träffar författaren som tar ett helt nytt grepp på frågorna kring hur och varför 6 miljoner judar dödades under andra världskriget. Ett grepp som upprört en internationell historikerkår, och som uppmanar läsarna att dra helt nya lärdomar, där den centrala frågan handlar om Nazitysklands krossande av stater i Östeuropa. Mekanismer som är giltiga än idag, och borde ge oss nyttiga lärdomar kring dagens utmaningar på Krim, i klimatkrisen och i Mellanöstern, menar Timothy Snyder.

Konspirationsteoretiker har mängder av förklaringar till varför Rudolf Hess, Tredje Rikets andre man, flög till Skottland. Vetenskapsradion Historia reder ut teorierna, 75 år efter soloflygningen. Den 10 maj 1941 flög Nazitysklands ställföreträdande Führer Rudolf Hess till Skottland. Med en självpåtagen mission att mäkla fred mellan Tyskland och Storbritannien kom han att bli en av historiens största och fortfarande olösta gåtor. Det finns en massa berättigade frågor kring den här händelsen, och utifrån dem tror jag att man kan konstruera den ena eller andra teorin utifrån vilket intresse man har, säger Erik Åsard, författare till aktuella Konspirationerna och verkligheten, som behandlar fallet Hess.Vetenskapsradion Historia granskar konspirationsteorierna kring Hess soloflygning, men diskuterar också vad Hess kommit att betyda för dagens högerextrema rörelser, tillsammans med medievetaren Eva Kingsepp.Programledare är Tobias Svanelid.

'De Danske Varulve'. Mytefortællingerne om de nazistiske varulve, der var udset til at skulle kæmpe videre efter Nazitysklands nederlag i maj 1945 er utallige og har været genstand for en betydelig interesse siden krigens slutning. I Danmark var der også planlagt et net af undergrundsgrupper, der bl.a. skulle udøve sabotage bag fjendens linjer, foretage likvideringer og udbrede propaganda. Et net som blev spundet af og skulle iværksættes af SS i Rigshovedstaden Berlin, når Sovjetunionen havde erobret Danmark. Kriminalassistent Erland Leth Pedersen faldt ved et tilfælde over en stak dokumenter og effekter, der havde ligget siden 1945 på et loftsrum på Københavns politigård. Det fik ham til at foretage en efterforskning af ”De danske varulve” herunder de mange nedgravede våbendepoter over hele landet. Jarl Cordua See omnystudio.com/listener for privacy information.

För 70 år sedan satt tjugoen av Nazitysklands värsta förbrytare på de åklagades bänk i Nürnberg. Vi besöker rättssalen där det hela gick av stapeln. Vi frågar också vad gravitationsvågorna betyder för dig och mig. Och vi kollar in hur man gör omega 3-fettsyror med hjälp av alger. Redaktör för Kvanthopp: Marcus Rosenlund.

Kryssing – Frikorps Danmarks første chef. Den danske officer Christian Peter Kryssing stillede sig i juli 1941 i spidsen for Frikorps Danmark med henblik på at danskere skulle melde sig til krigstjeneste for at medvirke i Nazitysklands angrebskrig på Østfronten mod Sovjetunionen. Det fik fatale konsekvenser for både ham og hans familie. Det er temaet i tredje episode af ”Hitlers Æselører”, hvor programmets vært Jarl Cordua taler med cand. mag. i historie og italiensk, Thomas Harder, der er forfatter til biografien ”Kryssing - Manden, der valgte forkert”, om Kryssings historie og bevæggrunde for at melde sig til tysk krigstjeneste. Jarl Cordua See omnystudio.com/listener for privacy information.

Döden kom från havsdjupet. I ett hav av eld och stormande vågor dog tiotusentals modiga män på den iskalla atlanten.Vargflockarna var havets jägare. Nazitysklands fruktade ubåtar avlossade sina torpeder mot fartygen som seglade med mat och vapen till Storbritannien.Winston Churchill skulle isoleras och svältas till nederlag. Det var Adolf Hitlers plan.Det här är fjärde delen i Expressens poddserie om Andra Världskriget. Uppläsare: Patrik Almkvisth. Text: Knut-Göran Källberg. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy