Podcasts about handelsbankens

I avsnitt 81 av podcasten Fastighet & Finans lägger duon fokus på Sveriges Warren Buffet som har ridit ut till Klarabos försvar. Hans synpunkter på Handelsbankens kritik diskuteras naturligtvis i det senaste avsnittet av podcasten Fastighet & Finans. Hälften av fastighetsbolagen har hunnit rapportera. Hur börsen har tagit emot dessa bokslutskommunikéer benar Anders och Michael ut i senaste avsnittet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många B2B-bolag (särskilt inom IT, SaaS och tjänster) tittar på offentlig sektor och tänker: för krångligt, för lång säljcykel, för mycket upphandling. Samtidigt är offentlig sektor Sveriges största marknad och för många bolag kan den bli en stabil, långsiktig intäktsbas som dessutom går att skala snabbare än man tror. I det här avsnittet gästas Sälj- och marknadspodden av Mauritz Wahlqvist, grundare av Go Public Sector. Med över 20 års erfarenhet av att sälja mot kommuner, regioner, myndigheter och offentligt ägda bolag hjälper han oss att slå hål på myterna och visar vad som faktiskt krävs för att lyckas. Under avsnittet pratar vi om: Varför offentlig sektor är en av Sveriges mest attraktiva tillväxtmarknader och varför så många ändå väljer bort den. De 5 vanligaste misstagen när bolag testar offentlig sektor (och varför “vi svarar på en upphandling och ser vad som händer” ofta blir dyrt). Hur du kartlägger behovet med hjälp av transparensen: gamla upphandlingar, vinnande anbud, budgetar och befintliga leverantörer. Hur du väljer rätt segment: kommuner, regioner, myndigheter eller kommunala bolag – och vad som skiljer dem åt i praktiken. Varför du måste komma in tidigt: hur du bygger dialog och påverkar innan upphandlingen väl ligger ute (och varför det inte är “förbjudet att prata”). Hur du påverkar “brett” i offentlig sektor: användare, verksamhet, IT, upphandling och ibland även politiken. Hur du skapar en plan som fungerar: content, utbildning, 1-till-1-relationer digitalt och ett varumärke som signalerar stabilitet. Varför offentlig sektor kan ge en snöbollseffekt när du levererar hög kvalitet – och hur du tar det vidare till fler kunder. Lyssna och ta nästa steg Vill du undersöka om offentlig sektor är rätt väg för ditt bolag? Börja med att tänka som Mauritz beskriver i avsnittet: kartlägg behovet, välj segment, bygg relationer och svara först därefter på rätt upphandlingar. Nyfiken på Go Public Sector? Boka ett kostnadsfritt inledande möte och få en snabb bild av potential, segment och nästa steg. Läs mer om deras upplägg: GoPublicNow, GoPublic Sector Marketing och GoPublic Tender. Följ Mauritz på LinkedIn Vill du få fler insikter från oss på Business Reflex? Anmäl dig till vår informationslista för fler case, verktyg och insikter om modern B2B-marknadsföring och försäljning. Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:11]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg. Dagens avsnitt handlar om hur vi kan växa vår verksamhet mot en marknad som omsätter över tusen miljarder kronor. Det är offentlig sektor i Sverige. Och hur kan det här bli en möjlighet för de som kanske inte har vågat ta steget fullt ut och satsa på den här marknaden? Men jag hoppas också att avsnittet ska kunna inspirera er som har börjat jobba med offentlig sektor men kanske inte lyckats få det till en riktig framgångsfaktor ännu. För att komma till botten med det här intressanta ämnet har jag bjudit in Mauritz Wahlqvist som är en viktig expert inom området. Så jag tänker så här att över till intervjun med Mauritz Wahlqvist. Lars Dahlberg [00:01:09]: Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden Mauritz Wahlqvist. Mauritz Wahlqvist [00:01:14]: Hej! Lars Dahlberg [00:01:15]: Väldigt roligt att ha dig med i podden måste jag säga. Mauritz Wahlqvist [00:01:19]: Ja men det är superkul att få vara med så det är riktigt spännande. Lars Dahlberg [00:01:23]: Ja, och du och jag har ju faktiskt känt varandra ändå i relativt många år i lite affärssammanhang. Men nu befinner du dig i ett litet nytt sammanhang och nu har det varit dags att göra podcast, känner jag med dig. Och innan vi börjar, tänker jag, komma in på dagens ämne så får du nog berätta lite mer för lyssnarna vem du är, för du har ju inte varit med i podden tidigare. Mauritz Wahlqvist [00:01:47]: Ja men gärna Lars. Ja som sagt vi har ju faktiskt jobbat ihop under, eller jag har faktiskt varit en kund i två olika företag, både hos Formpipe och nu senast hos Artvise. Men nu är det som sagt ett annat läge. Så att, nej men Mauritz Wahlqvist som sagt och har jobbat de sista 20 åren inom it-branschen, programvarubolag, SaaS-bolag, tjänstebolag och jobbat väldigt mycket mot offentlig sektor. Jag skulle säga att kanske 80 procent av mitt arbete har varit mot offentlig sektor och jobbat och sålt mot dem och med dem under många år. Så det är väl lite av det som jag har gjort. Lars Dahlberg [00:02:27]: Ja, och du har rätt nyligen gått och startat företaget Go Public Sector. Mauritz Wahlqvist [00:02:32]: Ja, det stämmer. Lars Dahlberg [00:02:35]: Jag tänker att du får berätta lite mer om varför du startar det här företaget. Det har väldigt mycket med dagens ämne att göra. Mauritz Wahlqvist [00:02:42]: Absolut. Kul. Jag har väl sett att det finns ett behov ute på marknaden, framför allt för små och medelstora bolag, att faktiskt ta steget att börja jobba mot offentlig sektor. Det finns väldigt mycket förutfattade meningar om hur det är att sälja mot offentlig sektor och hur det är att jobba med offentlig sektor. Många av de myterna vill jag slå hål på för de är faktiskt fel i många delar. Men det finns också en lite större perspektiv som jag har runt det här när jag har funderat och det är både såklart ur företagsperspektiv. Varför ska man inte jobba mot offentlig sektor? Det finns en hel del tankar jag möter när jag träffar mindre bolag. Det tar för lång tid, det är för krångligt och vi kan inte räkna hem affären. Mauritz Wahlqvist [00:03:33]: Samtidigt behöver offentlig sektor de här lösningarna som finns ute på marknaden. De behöver nya och innovativa lösningar runt digitalisering, effektivisering och att skapa hög kvalitet. Därför tycker jag att bolagen verkligen bör titta på det här. Det är ett stabilt och långsiktigt affär. Det är mindre konjunkturkänsligt och möjligheten till förutsägbar tillväxt är en viktig del. Lars Dahlberg [00:04:02]: Det finns en jätteintressant win-win för våra parter. Både för företaget att satsa mer på det här för att driva sin tillväxt, men också för offentlig sektor att kunna anamma nya typer av tekniker som verkligen behövs för att effektivisera vårt kära samhälle. i dessa tuffa tider. Och vi kommer ägna oss då en hel del åt det här med offentlig sektor och hur man kanske kan tänka runt det här för att få det att bli en viktig tillväxtmotor för den. Och jag tänkte egentligen spela in den frågan till dig nu direkt här. Varför är egentligen offentlig sektor så intressant att titta på men också kanske samtidigt så svår för många skulle du säga? Mauritz Wahlqvist [00:04:49]: Det är en väldigt bra fråga med tanke på att offentlig sektor är Sveriges största marknad. Den upphandlingspliktiga volymen är drygt 1 000 miljarder om året. Det är en enormt stor marknad men ändå är det många mindre och medelstora bolag mer eller mindre aktivt väljer att inte leverera på den marknaden, vilket är lite förvånande. Jag tror att det beror på att man tror att det är mycket svårare och mycket mer komplicerat än vad det egentligen är. Det är också en marknad som inte är särskilt homogen. Du har ju både statliga myndigheter, vi har regioner, det som förut hette landsting, Vi har kommuner och offentliga bolag. Det är en stor bredd på olika verksamheter med många olika typer av behov. Det här borde passa många tillväxtbolag väldigt bra att jobba mot den här branschen. Lars Dahlberg [00:05:52]: Du nämner en helt galen siffra, över 1 000 miljarder. Hur mycket är det i förhållande till Sveriges BNP? Mauritz Wahlqvist [00:06:00]: Det är ungefär 18 procent av Sveriges BNP och på en ganska homogen marknad. Vi har 290 kommuner som alla har exakt samma uppgift att driva egentligen. Vi har 21 regioner som är några av Sveriges största arbetsgivare som också har samma typ av verksamhet som de ska driva. Alla lyder under samma lagar och samma krav på sig och har också I grunden samma utmaning att öka servicen till oss medborgare samtidigt som man måste minska sina kostnader. Lars Dahlberg [00:06:37]: Nu pratar vi om offentlig sektor i Sverige. Vi kanske inte har det som är ett specifikt ämne i podden i dag– –men nu vet jag också lite grann om hur det ser ut i de andra nordiska länderna– –där marknaderna och hur marknaderna fungerar ser ändå likartat ut. De marknaderna är också väldigt stora. Inte lika lätta för ett svenskt bolag att ta sig in på, men i alla fall. Mauritz Wahlqvist [00:07:03]: Ja, och de lyder ju under samma lagstiftning och samma regleringar. Mycket av det här styrs av EU. Även om Norge inte är med i EU så följer de väldigt mycket liknande med offentlighetsprinciper och hur man handlar via offentlig upphandling och de delarna. Så det finns många likheter i Norden, men även i övriga Europa ska i alla fall följa samma lagstiftning. Man vill kanske vara lite mer kreativ ju längre söderut man kommer i Europa. Lars Dahlberg [00:07:31]: Ja, att det här är en stor tillväxtmöjlighet, möjlighet att utveckla sin verksamhet mot den här marknaden, det tror jag alla förstår nu när vi sitter och pratar om det. Men det finns ju, precis som du har varit inne på, många som då inte har gett sig in på det här eller tänker på det här eller inte vågar eller har vågat lite grann men inte liksom vågat ta steget fullt ut. Vad skulle du säga är utmaningarna som de här företagen ser, som står och velar eller har prövat men inte vågat satsa? Mauritz Wahlqvist [00:07:57]: Här ska vi se att det finns fem stora områden som är ett hinder och som gör att man kanske inte riktigt vågar ta steget eller tror att man inte kan ta steget. Och de finns också en del saker som man kanske har bränt sig på då man kanske börjar i fel ända och det är väl egentligen den viktigaste att man ska börja i rätt ända. Det är inte alls ovanligt att man tittar på 17 000 upphandlingar som kommer ut varje år och tycker att det här verkar vara nåt för oss. Och så svarar man på en upphandling utan att riktigt veta vad man ska leverera eller vad kunden vill ha. Så det är inte att rekommendera att börja med att svara på en upphandling. Man måste först ta reda på finns det ett behov och var det behovet egentligen finns för den tjänst och den lösning som jag redan idag gör och säljer för att det är då man kan få en bra effekt där man ser vilket behov man har och finns. egentligen synka det med det erbjudande man har för att faktiskt veta att vad är det jag ska offerera till till offentlig sektor. Här är ju en enorm fördel med den transparens och offentlighetsprincipen som vi har i offentlig sektor. Mauritz Wahlqvist [00:09:18]: Det här går ju att ta reda på ganska lätt. Man kan titta på gamla upphandlingar man kan läsa vinnande anbud man har en bra koll på vilka leverantörer som levererar, det är lätt att få ut budgetar på de här delarna. Allt det här är ju offentliga handlingar som är lätta att komma åt för att faktiskt kunna göra en riktigt bra analys av var man ska. Och det är väl det som blir nästa del. Vem ska jag sälja till? Jag har en lösning som jag tycker är jättebra. Jag vet att behovet finns på offentlig sektor, men vem i offentlig sektor eller vilken del av offentlig sektor ska jag sälja det här till? Lars Dahlberg [00:09:59]: Så man börjar ofta med att gå på fel segment eller man har inte tänkt till kring den här segmentsfrågan? Mauritz Wahlqvist [00:10:03]: Ja, ganska ofta så ramlar man över en kund i offentlig sektor lite grann utan att egentligen ha tänkt till att vilken kund är det som har mest nytta och var kan jag göra bäst affärer, mest lönsamma affärer för mig och bolaget. Vilket också i sin tur brukar bli den mest kostnadseffektiva lösningen för kunden. Så det är viktigt. Vad vidare då? Ett annat klassiskt är ju att man kommer in för sent. Man sitter där och har fått en upphandling och tycker, titta de vill ju precis ha den tjänsten eller den produkten eller den lösningen jag har. egentligen är beslutet redan taget hos myndigheterna. Här finns det ju ett fel tänk eller någonting som väldigt många tror att man får inte prata med offentlig sektor för att då går man förbi lagen om offentlig upphandling och det gör att jag kommer bli diskad och det är helt fel. Man ska prata med kunden innan man svarar på en upphandling. Mauritz Wahlqvist [00:11:07]: Och de får prata med oss leverantörer och vill gärna göra det också. Min erfarenhet är att det är mycket lättare att få till ett möte med en kommun eller en myndighet än ett privat bolag. För de är intresserade av att lyssna på vad vi har och vad vi kan erbjuda. Och det är ju där vi då är inne och kommer in på nästa del som är så viktigt. Det är ju att påverka kunden och påverka dem tillräckligt brett. Lars Dahlberg [00:11:34]: Man förstår inte att det är det man borde göra. Man stämper helt enkelt att göra det. Då blir det en utmaning. Man förstår inte att man ska göra det. Mauritz Wahlqvist [00:11:44]: Man borde inte att man inte förstår att man bara slösar pengar på att marknadsföra sig mot offentlig sektor. Att ha alla möten, att göra all den digitala marknadsföringen till exempel. Men det är A och O för att när upphandlingen kommer ut Då får man inte prata med kunden längre. Då är likabehandlingsprincipen oerhört viktig. Kunden kommer inte att prata med en leverantör under den processen– –för risken att få en överprövning, att hela upphandlingen går i stöpet. Det här måste man göra innan. Då lär man sig också väldigt mycket om vad kunden egentligen efterfrågar. I ett upphandlingsmaterial är det oerhört svårt för kunden att uttrycka vad det egentligen är för problem de vill lösa och för oss som leverantörer att läsa in och förstå vad det egentliga problemet är. Mauritz Wahlqvist [00:12:37]: Det får man ju till sig i dialogen i tidsskedet. Lars Dahlberg [00:12:41]: Ja, och jag tänker att… Är det inte så att det är extra viktigt att tänka brett? Säljer man till privatsektor är det ju också konsensusbeslut och lite så. Men det är extra viktigt att förstå det när det gäller just offentlig sektor, eller hur? Mauritz Wahlqvist [00:13:01]: Det kanske är en av de stora sakerna som skiljer sig– –mellan privata kommersiella bolag och offentlig sektor. Hela DNA i offentlig sektor bygger på demokrati och medbestämmande. Det är kärnan i hela vårt samhällsapparat. Tittar man på kommuner och regioner är de direkt styrda av sina politiker– –men även myndigheterna indirekt. De lyder under riksdag och regering på olika sätt. Demokrati och medbestämmande är en oerhört viktig del i hela verksamheten och då måste vi som leverantör förstå det och också bearbeta på rätt sätt. Vi behöver bearbeta användarna som ska använda systemet, vi behöver bearbeta runt verksamheter, runt omkring som ska vara med. IT måste självklart vara med i en del om man levererar ett IT-projekt eller någon IT-lösning man levererar. Mauritz Wahlqvist [00:13:55]: Upphandlingen, upphandlingsorganisationen, bearbeta dem och förstå hur det fungerar med lagen om offentlig upphandling och hela den delen men även politiker, politiker är en viktig del och framförallt i år när det är valår då är den politiska styrningen extra viktig att komma ihåg att faktiskt ha med i sin. Lars Dahlberg [00:14:16]: Bearbetning Det gäller att skynda sig och ta tag i den här marknaden nu. Mauritz Wahlqvist [00:14:20]: Absolut. Lars Dahlberg [00:14:23]: Det är de här problemen som vi snackar om och utmaningarna här och du touchar lite grann också på hur man kanske ska tänka för att hantera dem. Jag tänker om vi skulle försöka ge oss in på den frågeställningen och lite mer konkret beskriva hur man ska tänka för att hantera de här utmaningarna och faktiskt lyckas med någon satsning mot offentlig sektor. Vad skulle du säga, hur man måste tänka? Mauritz Wahlqvist [00:14:51]: Ja och här är ju en viktig del och det är ju därifrån egentligen beroende av det här som som hela mitt initiativ att starta public sektor kommer att hur ska vi hjälpa faktiskt bolag att ta rätt steg och göra bra affärer och det första är ju att kartlägga behovet innan man gör någonting annat. Det är absolut steg numret och titta sig själv i spegeln. Har vi ett erbjudande som löser ett behov. Och de allra allra flesta har det för att offentlig sektor är så otroligt bred verksamhet så att det är väldigt få bolag som inte har någonting som faktiskt direkt kan lösa ett behov hos offentlig sektor. Och titta på hur ser problemet ut idag. Vilka kan vara potentiella användare av tjänsten eller lösningen? Och hur jobbar man i dag? För det blir ju ett ändringshanteringsprojekt här också ofta. Vi ska ju ändra beteenden för att kanske kunna jobba mer effektivt och på ett annat sätt framöver. Lars Dahlberg [00:15:54]: Ja, och visst är det så, Mauritz också, att det absolut var så att vi kan lösa behov och har lösningar på de här behoven som det inte alls pågår upphandlingar kring just nu. Mauritz Wahlqvist [00:16:07]: Definitivt. Om vi tittar på Sverige och den innovationskraft som finns bland framför allt våra små och medelstora bolag så tas det fram fantastiska nya lösningar som inte ens jag visste att jag hade behov av för bara någon månad sedan. Som ni har sett här förstå att det här har jag ett behov av och det är precis samma sak för offentlig sektor. Det kommer fram så mycket smarta lösningar som löser ett stort problem hos den här marknaden. Men då såklart, då måste vi tala om det för dem. Vi måste få dem att förstå att de har ett behov av den här lösningen, att det hjälper dem. Och det är ju en viktig del i den här processen. Att inte bara tro att nu kommer, nu har jag hittat ett segment, nu kommer sparvarna ramla ner, jag kan fånga in dem. Mauritz Wahlqvist [00:16:53]: Nej, man måste faktiskt se till att gå ut till kunderna och berätta och få dem att förstå att det här löser mina problem. Och på det sättet också hjälpa dem att forma sina kravspesar, sina upphandlingar, så att de får rätt saker när de sedan väl handlar. Lars Dahlberg [00:17:09]: Ja, du har också varit inne och pratat om utmaningen kring segment– –och hur man ska prioritera olika segment. Men kan du ge lite vägledning, lite grovt, hur man bör tänka? Mauritz Wahlqvist [00:17:21]: Absolut. Man delar ofta upp dem i kommuner, regioner, myndigheter och kommunala bolag. Där kan man se framför allt på kommuner. Det är ju en diverse fabrik. De gör allt från biståndshantering till ploga vägar till att bygga skolor till att ta hand om våra nära och kära när de blir äldre. Det är en enorm bredd på den verksamheten. Det finns inget privat bolag som ligger i närheten av att ha den utmaningen i den En bred affärsverksamhet. Verkligen. Mauritz Wahlqvist [00:18:00]: Så här finns det mycket verksamhetsnära lösningar som kan stötta in och göra. Det är nog inte många lösningar som inte kan hjälpa de här kunderna. Det är mycket genomsyrar ju av den demokratiska processen i kommuner och de lyssnar ju mycket på och vill öka sin service mot sina medborgare. Det skulle jag säga är en viktig del. Regioner, ganska stora, ofta stora komplexa processer. Ganska avancerade lösningar kräver de ofta. Stora arbetsgivare med stora ansvar. Självklart hela vården som ligger där är en jätteviktig del för hela vårt samhälle. Mauritz Wahlqvist [00:18:46]: Men mycket andra delar som hanterar kollektivtrafik och de delarna. Ofta komplexa processer och större volymer i enskilda affärer. Myndigheterna däremot, de är ju lite annorlunda, de har ju ett mycket smalare uppdrag. Där har ju en myndighet ett tydligt uppdrag som den ska genomföra, men det finns också stora volymer som de hanterar, vilket gör att det kan vara ganska enkelt att –att få en ROI på effektivisering. Kan man effektivisera Skatteverkets hantering av deklarationer med 2 %– –så är det stora pengar som man kan spara in. Det finns volymdelen där. Och de kommunala bolagen är mer det som många är vana vid. Vanliga bolag som ofta har vinstkrav på sig, precis som vilket bolag som. Lars Dahlberg [00:19:41]: Helst. Ja, typen av sådana här bolag är fastighetsbolag, energibolag och den typen av verksamheter ganska. Mauritz Wahlqvist [00:19:50]: Ofta. Ja, det är ju verksamheter som ligger nära medborgarna som de gör. Av gammal hävd är det många gamla energibolag som har varit kommunallägda och som har varit delar av kommunen som sedan har blivit bolag och är idag en viktig inkomstkälla för många kommuner. Jag vet att Skellefteå Kraft är den största enskilda intäktsdelen för Skellefteå kommun. De är viktiga bolag för kommunerna, för finansieringen av vår. Lars Dahlberg [00:20:20]: Välfärd. Du var inne på att många inte förstår att man faktiskt ska komma in och påverka tidigt. Men hur ska man lyckas med. Mauritz Wahlqvist [00:20:31]: Det? Här är det viktigt att man har en dialog med potentiella kunder. Det här handlar inte om lobby. Det är ett ord som har blivit lite skamfilat i Sverige, lobbyverksamhet. Där handlar det om att bidra med kunskap. och utbilda kunderna för de vill också bli mycket duktigare. De vill bli effektivare. De vill kunna omfördela resurser från administrativa uppgifter till saker som är mycket mera nära medborgarna. Så det finns en stor vilja i offentlig sektor att ta till sig den kunskap och den innovationskraft som finns ute bland alla bolag. Mauritz Wahlqvist [00:21:14]: Viktigt är ju att förstå verksamhetens vardag för oss som leverantörer. Att förstå vilka utmaningar de sitter med och vad de har för utmaningar. För de är annorlunda mot privata aktörer. Här är det inte vinstkrav. Det är inte att maximera intäkterna. Det här är maximera servicen som gäller. Maximera service och bli effektivare. Så att det är en annan typ av vardag ofta de har. Mauritz Wahlqvist [00:21:40]: Men i grunden så är det ju samma sak. Man vill göra mer för mindre pengar. Lars Dahlberg [00:21:45]: Egentligen. Så det visar att man verkligen förstår deras behov och verksamhet och inspirerar dem kring hur de kan tänka nytta annorlunda och med hjälp av den kunskapen bygga relationer helt. Mauritz Wahlqvist [00:21:54]: Enkelt. Precis och hjälper dem att definiera deras behov för att det är ju också viktigt för de måste kunna definiera sina behov för att kunna få ner det i sina upphandlingsunderlag för att sen faktiskt kunna upphandla det här så vi faktiskt sen kan gå in och vinna upphandlingen och bli en leverantör till. Lars Dahlberg [00:22:09]: Dem. Ja, sen är det ju liksom en väldigt speciell process det här ändå, trots allt, när man bara pratar om det här med upphandlingar. Hur tänker du runt det, Mauritz? Du har ju väldigt mycket erfarenhet runt det. Mauritz Wahlqvist [00:22:26]: Här. Ja, och det är helt rätt. Det här är den stora skillnaden- och det som skrämmer många leverantörer i dag- att ta steget in på offentlig sektor. Det är här jag hoppas och vill hjälpa de här bolagen att förstå att det inte är så svårt. Det finns en massa rykten och missförstånd om hur det egentligen är att sälja till offentlig sektor. Men har man förstått behovet, valt ut ett segment man vill jobba med, byggt sina relationer, lyckats påverka användare och beslutsfattare, då är det bara att börja välja ut vilka av de 17 000 upphandlingarna som man ska svara på. Och det är såklart väldigt viktigt att välja rätt. Här gäller det att hitta relevanta upphandlingar, fokusera på de där man redan har en relation med kunden, Men ändå hålla koll på att det kan finnas andra upphandlingar. Mauritz Wahlqvist [00:23:24]: Ofta smittar det av sig. Många myndigheter och kommuner pratar med varandra. Det kan gå ganska fort att få en spridningseffekt. Man kan börja se upphandlingskrav som ligger i linje med den leverans man har, även med kunder man inte har pratat med. typ och segment och geografi för att leverera på sina upphandlingar. Det är. Lars Dahlberg [00:23:50]: Viktigt. Det där är också en väldigt intressant grej du kommer in på tycker jag just att i privatsektor så är det inte så att konkurrenterna kan ju bli påverkade av varandra självklart men här är det på ett helt annat sätt. Här har någon gjort någonting riktigt bra så det är ganska stor sannolikhet att många andra blir influerade av det och faktiskt tar efter och man delar på sina erfarenheter och sådär. Det kan börja rulla på snöbollen ganska bra. Vi säger automatiskt, låter ju kanske lite väl skäftigt kanske. Men ändå, den situationen kan lättare uppstå inom offentlig sektor än vad den kan göra inom privat sektor och i olika. Mauritz Wahlqvist [00:24:32]: Branscher. Ja men så är det ju verkligen. Jag har suttit i många gemensamma utvecklingsprojekt där vi har varit ibland mer än en leverantör och flera kommuner eller myndigheter tillsammans jobbat både finansierat tillsammans men även Jag skulle vilja se den leverantören som lyckas få Swedbank och Handelsbankens kundtjänstchefer i samma rum att prata om hur man ska utveckla en effektiv kundtjänstlösning mot sina kunder. Det kommer aldrig att ske. I offentlig sektor är det nästan vardag att man gör det här och de vill gärna göra det. Plus att det finns ju oerhört mycket nätverk inom offentlig sektor med både lokala nätverk och även nationella nätverk när man pratar med varandra om saker och ting man gör. Så att med att skapa rätt relationer, att se till att få några av de första affärerna leverera med hög kvalitet, då har man satt en otroligt bra grund för en riktigt lönsam tillväxtmaskin framåt i offentlig. Lars Dahlberg [00:25:39]: Sektor. Det låter lite som att man när man väl har bestämt sig att satsa och så vidare, att man behöver skapa någon form av plan för att få till det här på något sätt. Men vad säger du att den sydöstern mest skulle kunna tänkas bestå av? Jag vill toucha på det lite grann, men. Mauritz Wahlqvist [00:25:55]: Ändå. Här tror jag att det är väldigt viktigt med utbildningsdelen. Att utbilda, hjälpa kunderna. De är otroligt kunskapstörstiga i offentlig sektor och kanske också har lite mer tid att ta del av den här typen av information om hur man löser så. Att skapa content för den här kundgruppen som är relevant. Att sätta upp och bygga processer för att bygga en digital relation 1 till 1 mellan leverantörer och kund är oerhört viktigt. Sen är det en viktig del att skapa ett trovärdigt varumärke. Man ska komma ihåg att trovärdighet är jätteviktigt. Mauritz Wahlqvist [00:26:36]: Oerhört viktigt. För offentlig sektor är stabilitet och långsiktighet mycket viktigare än en snabb lösning. Man vill veta att man har en leverantör som kan hjälpa en länge. Och kontrakten är ju ofta långa. Jag har ju varit med och skrivit 20-åriga it-kontrakt med kunder. Nu är inte det det vanliga. Men det vanliga är ett standardavtal. Det brukar vara ett treårsavtal med två plus två års förlängning. Mauritz Wahlqvist [00:27:02]: I stort sett alla kunder förlänger sina avtal. Det har också att göra med… Det är en jobbig process för kommuner och myndigheter att göra upphandlingen. Man kan räkna med att ett avtal är mellan fem och åtta år. Relationen är oftast mycket längre, även om det kanske byter avtalsform under vägens gång. Bygga på den och bygga på kvalitet till de här kunderna så har man en väldigt stabil intäktskälla för lång tid framåt. Sen är det ju så, offentlig sektor går ju inte i konkurs så man behöver inte vara orolig att man inte får betalt. Myndigheter kan läggas ner, men de följer alltid sina avtal även om de läggs ner. Mauritz Wahlqvist [00:27:54]: Det är en oerhört trygg inkomstkälla som faktiskt kan vara med och hjälpa till att finansiera små och mindre entreprenörsbolag att utveckla sina erbjudanden även mot privatsektor. Det är ett ganska billigt riskkapital man kan få in för att få hjälp att utveckla sin lösning genom att få in en. Lars Dahlberg [00:28:16]: Kund. Det känns som det börjar bli dags att knyta ihop säcken kring alla de fördelar det faktiskt kan landa i om man vågar ta steget och satsa och utveckla sin verksamhet mot offentlig sektor. Vad skulle du säga är de största vinsterna om man verkligen gör det här. Mauritz Wahlqvist [00:28:36]: Rätt? Alltså det är ju stabila intäkter och långsiktig tillväxt får man med de här kunderna. Absolut. Låg risk. Som sagt en trygg kund att jobba med offentlig sektor. möjlighet att skala ganska snabbt. Vi har som sagt 290 kommuner. Har du gjort en bra lösning till en kommun så har du väldigt stor möjlighet att skala det här snabbt. Och sedan har du ju med dig i det här att du faktiskt kan utifrån det du gör på offentlig sektor ta med dig och stärka ditt erbjudande mot privat sektor. Mauritz Wahlqvist [00:29:10]: Både att du får finansiellt möjlighet att göra det, men även att du faktiskt kan nyttja den insikt och det samarbete som du har med kunderna på offentlig sektor. Och sen är det ju så att om man använder och nyttjar offentlighetsprincipen på rätt sätt så är det en guldgruva till information som man för ut, som man kan lätt börja följa marknaden, få information, insikter som en privat marknad aldrig kan ge på samma. Lars Dahlberg [00:29:41]: Sätt. Ja, jättebra. Men du, de som sitter och lyssnar här nu och känner att det här skulle jag nog vilja utforska lite mer. Jag skulle nog vilja förstå lite mer och ta någon sorts nästa steg. Vad skulle du säga att man. Mauritz Wahlqvist [00:29:56]: Gör? Alltså det första man gör det är ju såklart att man hör av sig till mig och så bokar vi ett enkelt kostnadsfritt möte där vi tittar på var är ni idag. Jag menar det finns många som har gjort några affärer på offentlig sektor. Det finns några som aldrig har gjort det så man börjar med att titta var är ni idag och hur kan man ta nästa steg. Hur ser lösningen, produkten eller tjänsten ut? Var passar den in hos de olika segmenten? Vilket segment är bäst? Vilket har störst potential? Och finns det ett verkligt behov för det här? När man har fått ihop allt det här, då ska man titta på hur man kan ta nästa steg. Där har vi på GoPublicSector ett antal olika paketerade startpaket. Vi har något som är GoPublicNow som är egentligen att om man inte alls har jobbat med offentlig sektor kunna titta på göra en snabb förstudie för att få hela bilden klar för sig om det här är rätt att satsa på. Har man kommit lite längre och förstått att det är en intressant marknad så har vi paketerat ut erbjuden runt GoPublic Sektor Marketing för att faktiskt på ett bättre och mer effektivt sätt kunna marknadsföra sig mot de här kunderna och påverka dem i rätt riktning. Vi har också GoPublic Tender som är egentligen ett stöd i upphandlingsprocessen att matcha ditt erbjudande mot offentlig sektors upphandlingar för att svara på rätt upphandlingar egentligen. Mauritz Wahlqvist [00:31:32]: Så vi kan hjälpa till i hela den här processen eller bara i delar men det vi vill vara och det som jag känner är viktigt är att få nya små medelstora bolag att ta steget att faktiskt bli en leverantör för offentlig sektor. För det är bra för bolaget. Det är bra för offentlig sektor och det är faktiskt bra för. Lars Dahlberg [00:31:53]: Samhället. Med tanke på din gedigna kunskap om hela den här marknaden och vad de upphandlar och hur marknaden fungerar så är det ganska lätt för dig i ett möte att kunna hjälpa någon att förstå om det här är värt att lägga lite mer tid på att utforska närmare och bygga det här business caset som du är inne på. Så en liten rådgivningsmöte helt enkelt. Hur får man tag på dig då Mauritz om man är nyfiken på det. Mauritz Wahlqvist [00:32:22]: Här? Ja, antingen går man in på LinkedIn och letar upp mig där eller så går man in på gopublicsector.se och läser mer om de olika tjänsterna vi har och skickar en kontaktförfrågan och så bokar vi ett möte så tar vi och tittar på hur just dina förutsättningar ser ut för att bli en leverantör på offentlig sektor. Lars Dahlberg [00:32:44]: Härligt. Mauritz, det är sent fredag eftermiddag när vi spelar in det här, så jag tänker att det börjar nog bli dags att wrap it up och tacka dig så jättemycket för att du har varit med här och förhoppningsvis inspirerat företag som kanske bara provar eller som inte alls har provat att utveckla sin business och offentlig sektor och gör det till en tillväxtmotor. Tack så jättemycket för att du kom att vara med. Mauritz Wahlqvist [00:33:11]: Tack snälla för att jag fick vara med. Jätteroligt. Och jag hoppas att alla ska titta mot offentlig sektor. Sen säger jag att alla ska bli leverantörer. Men titta dit. Det kostar ingenting att åtminstone utforska om det finns en möjlighet. Precis. Lars Dahlberg [00:33:25]: Och till alla som lyssnar så säger jag precis som vanligt oavsett om ni satsar mot offentlig sektor eller inte så ska ni se till att vara relevanta. The post Podd #246 – Hur kan offentlig sektor bli min nästa tillväxtmarknad? appeared first on Business Reflex.

Efter en tids försening kommer nu sysselsättningssiffran för USA i november samt en svårtolkad siffra för oktober. Börskoll tar emot statistiken live med Di:s korrespondent Emauel Sidea. I programmet pratar vi även med Jina Zachrisson som kritiserar en möjlig utökad öppningstid för Nasdaq. Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer tror att oljepriset kan fortsätta ner. Di:s Johannes Karlsson avslöjar att AMF miljardsäljer i Spotify. Programledare: Andreas Johansson

Varför rasade Oracle igår? Herman Ohlsson på Brock Milton Capital delar sin analys och spanar om utvecklingen för minneschip, som just nu ökar kraftigt i efterfrågan.Börskoll gästas även av Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman, som kommenterar dagens inflationssiffra och hur den kan påverka Federal reserve framåt.

Så undrar vi om frågan är lite väl fri i SVT:s Frågan är fri och grottar ner oss i mediers kamp mot AI-bolagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns mediestormar och så finns det MEDIESTORMAR. Den som drog in över Sverige i tisdags när SVT:s Dokument inifrån släppte avsnitt ett av Hatet, hör onekligen till den senare kategorin. Dokumentärserien gräver i ett infekterat familjebråk, där Youtubern och medieprofilen Joakim Lundell - och hans anklagelser mot sin mamma - står i fokus. Sedan dess har kommentarsfälten på sociala medier svämmat över, kultursidorna har fyllts till brädden, och Granskningsnämnden lär nog ha fått gå upp i något sorts stabsläge.Joanna Korbutiak intervjuar Bo-Göran Bodin, producent på SVT:s Dokument inifrån. Var frågan för fri i SVT:s ”Frågan är fri”?I veckan var det nog en och annan som hickade till när de såg det senaste avsnittet av SVT:s ”Frågan är fri”. I programmet där personer med olika funktionsnedsättningar får ställa sina frågor till kändisar publicerades nämligen en uppgift som mer eller mindre ingen svensk redaktion publicerat tidigare. Men lika plötsligt som uppgiften dök upp så försvann den igen. Erik Petersson intervjuar Charles Franz, utbudsansvarig på SVT.Den nya kampen mellan medier och AI-bolagTechjättarna och mediebolagen har bråkat i över femton år. Förra gången handlade det om annonser – när Google och Facebook tog över mediehusens viktigaste intäkter. Men den här gången står något större på spel. Nu handlar det om innehållet självt.Katarina Andersson intervjuar Jeff Jarvis, medieforskare, Anton Osika, grundare av Loveable och Neal Stephenson, författare. Rättelse 6/12-2025. I programmet säger vi att Handelsbanken är storägare i Volvo. Det var fel. Rätt är att Handelsbankens storägare Industrivärden även är storägare i Volvo.

Det har varit stora svängningar på börsen senaste veckorna – vi hör Coelis investeringschef Erik Lundkvist om hur man ska tänka framåt. Och fastighetssektorn revansch har uteblivit, men Handelsbankens fastighetsanalytiker Johan Edberg är hoppfull inför 2026.

Börskoll djupdyker i ABB-affären tillsammans med Handelsbankens analytiker Hampus Engellau samt Di:s Anna Ekelund och Ulf Petersson.Råvaruförvaltaren Eric Strand tror inte på en guldbubbla: ”Allt under 4.300 dollar per uns är billigt”Programledare: Madeleine Lundberg och Andreas Johansson

Det här är ett fördjupande podcastsamtal mellan Handelsbankens makroekonomer Anders Bergvall och Martin Nilsson om riskerna med ökande skuldnivåer i flera av världens största ekonomier. Flera G7-länder befinner sig på en ohållbar finanspolitisk bana med rekordhöga skuldnivåer, stora underskott och stigande räntekostnader. Det finns inga genvägar – i slutändan måste underskotten minska. Men hittills syns få tecken på ambitioner att lägga om finanspolitiken i en mer hållbar riktning. Marknadens oro har därför ökat och avspeglas i stigande riskpremier på räntemarknaden, vilket ökar pressen på skuldtyngda ekonomier. Om högt skuldsatta länder, som Frankrike och USA, inte minskar underskotten finns det en risk att "policymisstag" eller andra kriser i slutändan utlöser en finanspolitisk kris, där räntorna stiger till den grad att politikerna tvingas göra omfattande åtstramningar för att återfå marknadens förtroende.

Paretos analyschef Stefan Wård går till Storytel som finanschef. Johan Larsson, chefsstrateg Nordea, berättar om varför de har övervikt mot aktier och varnar för en börskorrigering på kort sikt.Nationaldag i Kina. Di:s Asienkorrespondent Johan Nylander tar tempen på landets ekonomi.Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer om ståltullarna som lyfter SSAB. Programledare: Madeleine Lundberg och Douglas Ekberg

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman hoppas inte på fler räntesänkningar. Di:s Julia Forsberg om Meds börsglädje – så kan du tänka kring aktien nu. Programledare: Helena Yohannes Magnusson

Di:s politiska redaktör Frida Wallnor om näringslivets ljusglimtar i höstbudgeten. Dystert för fordonssektorn efter Porsches vinstvarning. Intervju med Handelsbankens fordonsanalytiker Hampus Engellau om förväntningarna inför rapportsäsongen. •Mycronic nöjda med storordern, hör ir-chefen Sven Chetkovich. Programledare: Ylva Johansson och Helena Yohannes Magnusson.

Carnegies förvaltare Linn Hansson om augustimånadens starka uppgång på småbolagsindex. Novo Nordisk lyfter en positiv studienyhet. Hör Handelsbankens analytiker Mattias Häggblom. Programledare: Fredrik Lennander

Börslunch är äntligen tillbaka efter sommaruppehållet. I säsongspremiären gästar Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén och Knut Gezelius, förvaltare på Skagen, för att prata om sommarens börshändelser och blicka framåt mot hösten. Det blir aktiecase, makrosnack och så tar vi tempen på konsumenten.Prorgamledare: Elin Wiker och Gabriel Mellqvist.

Börslunch är på plats på Handelsbankens småbolagsseminarium i dag igen. Denna gången tillsammans med Joe Tracy, aktiemäklare på Handelsbanken, och Maximillian-Benedikt Köhn, medgrundare och vd på Köhn & Kerkhoff. Vi pratar värderingar och vilka småbolag som gått bäst och sämst sedan seminariet i fjol. Valutasnack och flöden är också på agendan.

I dag befinner sig Börslunch på Handelsbankens småbolagsseminarium. Vi pratar småbolag, investmentbolag och mål tillsammans med gästerna Marie Karlsson förvaltningschef på Nordea, och Vegard Søraunet investeringschef på Aeternum.  Programledare är Elin Wiker och Gabriel Mellqvist.

Dagens gäst började sin karriär som aktiemäklare i slutet på 80-talet och gick över till att bli förvaltare på 90-talet. Först tog han över Handelsbankens småbolagsfond som var en populär flaggskepsfond och sen gick han över till SEB för att bygga upp ett nordiskt småbolagsteam. Därefter grundade han Origo Fonder år 2012/2013 och lanserade en hedgefond. Här berättar han om den resan, framgångar, motgångar och vägskälet han stod inför när storkunden lämnade.Stefan berättar om vad han tycker karaktäriserar ett kvalitetsbolag och vilka nyckeltal som är intressanta att hålla koll på, rent konkret. Dessutom får vi veta hur de hittar bolag till kortboken, bästa och sämsta affären, hur man hittar småbolagspärlor och en hel del case såsom Kalmar, Vaisala, Hanza, Freetrailer, Raysearch och mycket mer! Dessutom vill vi såklart veta hur de lyckats generera ett alfa på 550 bps per år (CAGR) sen 2014.Delikat lyssning på dig,NicklasHistorisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonderna kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att en investerare får tillbaka hela det insatta kapitalet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Riksbanken lämnar räntan oförändrad, men Erik Thedéen öppnar för ytterligare sänkningar i juni. Handelsbankens makroekonom Helena Bornevall tror på tre sänkningar till. Apotea rapportrusar – hör Di:s analytiker Julia Forsberg om tillväxten. Donald Trump har landat sitt första handelsavtal.Programledare: Andreas Johansson

Novo Nordisks aktie stiger trots en sänkt helårsprognos. DiTV intervjuar läkemedelsjättens finanschef Karsten Munk Knudsen och Handelsbankens läkemedelsanalytiker Mattias Häggblom om dagens rapport.Investor håller en historisk bolagsstämma idag. Di:s Patrik Höiseth berättar mer i dagens program.Vi är mitt uppe i ett späckat makrodygn. Viktor Munkhammar guidar oss genom höjdpunkterna. Programledare: Madeleine Lundberg

Tulloron fortsätter att pressa de globala börserna. Hör SEB:s aktiestrateg Esbjörn Lundevall och Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer. Men Henrik Milton, vd på Brock Milton Capital, ser köpläge. Börskoll gör även ett nedslag i finanssektorn med DNB:s fondförvaltare Kjell Morten Hjørnevik och Knut Bakkemyr. Programledare: Fredrik Lennander

Konsumenten verkar gå på knäna, men den finska bastutillverkaren Harvia  har ändå lyckats locka nya kunder på den amerikanska marknaden. Samtidigt är Sveriges bidrag Bara bada bastu favorittippat i Eurovision. I studion spår Handelsbankens ställföreträdande analyschef Marcela Klang att temperaturen för Harvia fortsätter att skruvas upp för bolaget, om Bara bada bastu vinner. Tillsammans med EFN:s analytiker Daniel McPhee analyserar Marcela Klang även den pressade kökstillverkaren Nobia, tapettillverkaren Embellence och mattbolaget Rugvista.Programledare är Elin Wiker och Gabriel Mellqvist.

Svaga siffror för H&M men aktiemarknaden tar det ändå med ro. Di:s analytiker Julia Forsberg ger sin bild av rapporten. Värre är det för europeiska biltillverkare som pressas av Trumps löften om 25 procentiga tullar på bilar och bildelar tillverkade utanför USA. Handelsbankens fordonsanalytiker Hampus Engellau ser en risk att konflikten trappas upp. Dessutom höjer Cloetta och Rejlers sina mål framåt. Programledare: Alexander Klaar och Andreas Johansson.

Tull sa Trump, bull sa marknaden! Elisabet Kopelman, makroekonom på SEB, tror att det snart är EU:s tur att smaka på sleven. På samma tema får studion besök av Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer. Vi går även igenom Spotifys och Kinneviks rapporter med Di:s reporter Johannes Karlsson.

Nadia Martin Wiggen, investerings- och analyschef på Svelland Capital kommenterar det stigande oljepriset. I programmet medverkar även Saabs VD Micael Johansson från konferensen Folk & försvar. Handelsbankens analytiker Mattias Häggblom gästar också programmet, han kommenterar Sobis omvända vinstvarning.

Positiva siffror för orderingången och försäljningen lyfter både Volvo Car och AB Volvo. Handelsbankens fordonsanalytiker Hampus Engellau gästade Börskoll.

Kort smakprov, för att höra detta avsnitt bli prenumerant för 39 kr i månaden på https://underproduktion.se/stormensutveckling Om det uppstår problem mejla support@underproduktion.se Liv gör en uppdatering om hur Aje Philipsons livsprojekt, att vara riktigt sur i äktenskap, fortlöper. Jonatan kritiserar kritik han har fått. Ola om huruvida Handelsbankens mediekanal EFN är journalistikens framtid. Skicka era frågor till stormensfragelada@underproduktion.se

Avsnitt 245. Förläggaren berättar om finliret bakom valet av omslag till en bok och lyfter ett exempel där formatet kräver olika lösningar – en för pappersboken och en för ljudboken. Allt till journalistens förvåning. När en bok inte säljer har alla inblandade sina egna förklaringar så när förläggaren får frågan om förlaget alltid har rätt när de tolkar en boks öde på marknaden så får han tänka till, och ge oss sina tvivel. Vi följde, något förvånade, lanseringen av Handelsbankens satsning på en egen mediaenhet, EFN, där de bland annat ska ge ut böcker. För att stilla vår egen och andras nyfikenhet ger vi er två intervjuer med några centralt placerade personer – Magnus Nytell, ansvarig utgivare för EFN: s bokutgivning och EFN:s styrelseordförande Johan Lagerström.   00 23         Ljudbokens omslag kräver en egen logik 08 18         Har förlaget har alltid rätt när man tolkar en boks öde? 13 57         EFN/Handelsbankens satsning på böcker, del 2

Handelsbanken lägger först ner EFN för att sedan storsatsa. Krönikörer från DN hoppar över och Wolodarski förargas. Hur ser det ut med svensk ekonomimedia och kommer EFN vara vänsteraktivistiskt? Donera månadsvis: www.underorion.se/stottaSwish: 123 696 24 43För att skriva lyssnarbrev, ställa frågor eller annat så använd kontaktformuläret på: https://underorion.se/about/aHjälp podcasten genom att donera månadsvis, swisha eller skicka krypto!Donationer ger oss möjligheten att kunna fortsätta utan reklam och utan annan finansiering som gör oss mindre oberoende.Donera månadsvis via https://www.underorion.se/stottaSwisha till: 123 696 24 43Bitcoinbc1qemxd23jleknkg9jcrlvve300whfd9a3zt3mzyyAvsnittet spelades in 12 september 2024. 

Kändis efter kändis har de plockat till sitt stall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Först de stora namnen inom ekonomijournalistik, därefter kulturskribenter, dokumentärmakare, utrikeskorrespondenter och en profilerad public service-programledare. 79 namn finns listade på EFN:s hemsida som medarbetare och listan fortsätter att växa. De senaste månaderna har medienyheterna inte varit få om vilka som värvats till EFN. Ekonomikanalen som efter att ha varit på dekis under lång tid, på randen till undergång, har nu fått en ny chans till revansch. Vad blir annorlunda den här gången i Handelsbankens mediekanal? Kommer en fullspäckad stjärnhimmel lösa låga tittarsiffror? Kan man bevaka storbankerna när man själv är en del av bankväsendet? Följ med till nybyggnarna på Blasieholmen.Reporter: Martina PierrouMer från EFN:s universum. För vad berodde den här kovändningen på? Från nedläggning till storsatsning. Och vad är det banken vill med den här kanalen? Erik Petersson har intervjuat EFN:s styrelseordförande.Reporter: Erik PeterssonDet är en utveckling som pågått under lång tid. Sportjournalister får allt svårare att nå de stora idrottsstjärnorna, framförallt inom den största sporten av dom alla - fotbollen. Där bygger de stora klubbarna i Italien, England och Spanien egna kommunikations- och PR avdelningar. I och med journalisternas krympande access till spelarna växer klubbarnas kontroll över mediebilden. I den finns det knappast utrymme för några frågor om misslyckade värvningar eller lite speltid till de egna spelarna. Samtidigt tycks de tidigare så ljusskygga fotbollsagenterna nu ta en större och större plats i rampljuset. Vilken roll får den traditionella sportjournalistiken i ett medielandskap som tycks stå under förändring? Reporter: Alexandra Sannemalm

En forskare på KI har enligt Aftonbladet deltagit i NMR-chattar och hyllat antisemitism, men också hävdat att "Sverige är bög", och vi pratar om denna märkliga utsaga och varför KI inte kommer att utreda saken vidare. Fanny går igenom ett infekterat chipsbråk i Laholm med förgreningar ner mot kontinenten och Italien. Kalle reder ut varför DN:s chefredaktör Peter Wolodarski hamnat i storbråk med ansvarige utgivare Leo Lagercrantz på Handelsbankens tv-kanal EFN. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter tre år av stagnation - Hur mår egentligen AB Sverige? I dagens Börslunch tar vi upp noteringsklimatet och får lära oss mer om embryonala stamceller. Gäster i studion är Handelsbankens förvaltningschef Christian Brunlid och Smartcellas vd Niklas Prager. Programledare: Magdalena Kowalczyk och Gabriel Mellqvist

Varför går Anna Hedenmo till EFN? Är förtalsmålen här för att stanna? Och sätter vi för stort hopp till e-tidningen?   I det 172:a avsnittet av Publicistpodden samlar programledaren Jonas Nordling åter sina panelister för att bearbeta den senaste tidens händelser i mediebranschen. Linnea Kihlström, chefredaktör på Dagens Media, och James Savage, publisher på The Local samt ordförande för Sveriges tidskrifter, sätter tänderna i följande ämnen:  SD fortsatte sin kamp mot det så kallade medieklägget ända in i kaklet, bland annat med ett anmärkningsvärt SMS-utskick i EU-valets elfte timme. Efterspelet till valet till Europaparlamentet ledde dessutom till en blivande medieklassiker då SDs riksdagsledamot David Lång sjöng sig bort från sin politiska karriär i ett episkt klavertramp. Anna Hedenmo lämnar SVT efter över 30 år för att istället börja på Handelsbankens mediekanal EFN.  Gunilla Persson fick delvis rätt i förtalsmålet mot Stoppa Pressarna. Två intressanta rapporter om medieinvesteringar, från Sveriges mediebyråer såväl som en internationell prognos från multinationella byråjätten Group M. Men budskapen var lite svårtolkade. Ser vi svaga ljus i tunneln? Eller är det framtidståget som är på väg att köra över oss? Den senaste tidens intressanta spaningar kring e-tidningar. Den digitala versionen av våra traditionella printprodukter är på stark frammarsch, det kunde Dagens Media visa nyligen. Men samtidigt lyfter den danske medieanalytikern Thomas Baekdal inte direkt e-tidningen som en självklar väg mot framtidens mediekonsumenter. Publicistpodden görs av Jonas Nordling på uppdrag av Sveriges tidskrifter. Ansvarig utgivare är Kerstin Neld.

Färska spaningar från industrin i Kina, hoten mot konjunkturoptimismen och aktierna som rankas högt i Handelsbankens modell. Det är några ämnen som tas upp när Mattias Sundling, aktiestrateg på Handelsbanken, gästar Martin Blomgren i Placerapodden. ................................................... Gå till Placera.se för att läsa fler artiklar www.placera.se/placera/forstasidan.plc.html Här hittar du alla våra aktieanalyser www.placera.se/placera/aktier.plc.html Här finns alla våra fondanalyser www.placera.se/placera/fonder.plc.html Här finns våra makrokommentarer www.placera.se/placera/tema-makr…ommentar.plc.html Här hittar du det månatliga strategidokumentet www.placera.se/placera/Placerastrategi.plc.html Här kan du se redaktionens aktieinnnehav www.placera.se/placera/redaktion…ehav.plc.plc.html

Avsnitt 232. Förläggaren får en vild idé om en tänkbar ny vd för Storytel. Vi ger er den men inte alla invändningar som vi radade upp när bandspelaren var avstängd. Vi summerar, helt subjektivt, årets Bokbranschdag och ser något så ovanligt som en optimistisk energi mitt i nedgången. Och, äntligen fick vi ett scoop för en av våra nyheter men det var helt oförskyllt, vi utreder och förklarar. Sent omsider satsar Bonnierförlagen på en medveten pod-strategi, åtminstone om man ska tro försäljningsdirektören. Och det ska man. Författarförbundet må låna några fjädrar till sin nya litteraturkommission men det är en frisk fläkt som kan låsa upp många låsta positioner. Och det blev som vi trodde. Storytel, Gyllendal och WAPI återupptog förhandlingarna och i slutändan blev det två olika avtal, ett för varje land. Och längs vägen försvann Gyllendals förhandlingschef...   00 28         Vi tänker det otänkbara 02 58         Den bästa bokbranschdagen hittills 09 35         Handelsbanken del 2 12 54         Bonniers satsning på print on demand 21 00         Författarförbundet på offensiven 24 26         Storytel och WAPI fick ett svenskt avtal i slutändan

Avsnitt 231. Vi välkomnar nya förlag varje gång, i synnerhet om det finns en ekonomi som tillåter en större satsning. Som nu när Handelsbanken startar ett förlag med Magnus Nytell i spetsen. Men vi kan, vår natur trogen, inte undvika att slänga in ett men... Nu när Amazon och Audible ger fritt fram för AI-röster i ljudböcker så kommer tillgången att explodera. Och ju fler ljudböcker som ges ut, ju större blir andelen titlar som inte får mer än knappt en handfull lyssningar om några alls. ”Alla” redovisar Simon & Schusters första köp av ett europeiskt förlag men få ser någon komplikation. Vi, å andra sidan, gör det vi brukar. Vi hittar det tveksamma, det som kan ifrågasättas. Och förvånas över något så ovanligt som att ett amerikanskt förlag köper förlag i Europa. Inte minst med tanke på att alla stora allmänutgivande förlagsgrupper i USA, utom S & S och Harper Collins har europeiska ägare. Richard Herold är vald till ny ordförande i Förläggareföreningen. Så vi passar på att ta ett samtal och frågar vad han kan tillföra. Kommer han att göra skillnad? Vi ger er svaren.   00 34         Handelsbanken startar förlag 08 55         En framtid med alltför många ljudböcker 15 32         Simon & Schuster vänder på steken 20 25         Samtal med Richard Herold

I veckans avsnitt tittar vi i backspegeln på veckan som gått. Microsoft passerade en milstolpe samtidigt som SCA blev föremål för inte mindre än två blankarrapporter - gammal skåpmat säger Handelsbankens analytiker om innehållet. Den gigantiska fastighetsjätten Evergrande i Kina har nu nått vägs ände efter besked om att bolaget ska likvideras. Det och ett delikat nyhetssvep i vanlig ordning. Trevlig lyssning på dig, Nicklas

Följ podden och betygsätt podden i poddspelaren, eller prenumerera för 49:- på www.monopol.se I veckans avsnitt: - Teslas rapport, hur går det för bolaget, och är det ett AI-bolag eller en biltillverkare? - Hur ska den europeiska bilindustrin klara konkurrensen med Kina? - Haveri på Tieto Every - Det ljusnar i svensk konjunktur Med Carl Armfelt på www.tinfonder.se, Martin Nilsson på Handelsbankens makroanalys och Patrik Illerstig på www.carla.se

Riksbanken valde att lämna styrräntan oförändrad på 4,0 procent. Varför de gjorde så och vad det innebär kommenterar Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén i EFN Marknad.

Christian Kopfer har sen barnsben varit intresserad av handel av olika varor. Han var som besatt av spelet Finans som ung så valet att utbilda sig inom ekonomi var givet. Han har arbetat inom flera olika banker men är nu Handelsbankens stora råvaruexpert och kan allt om elpriser, drivmedelsprognoser och analyser av metallers värde. Men vad menar han egentligen med att ekonomi är en själlös sysselsättning, vad är bankpyjamas för något, och varför är han så rädd för döden? Detta och väldigt mycket mer kommer här, men först - en analytikers syn på förberedelser.

I detta avsnitt av Placerapodden gästas Ellinor Beckett av Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer. Han ger sin syn på läget på oljemarknaden och tipsar hur man hittar de intressantaste råvaruaktierna.

Di:s Agnetha Jönsson och Mikael Olsson pratar om veckans dramatik i tv-bolaget Viaplay, möjligheterna som öppnas med Handelsbankens finska affär och budpliktsbudet på djurhälsovårdsbolaget Swedencare. Plus Clas Ohlsons rapport, ränteutsikter och tre aktietips, varav ett intressant värdecase.

Kursras, kreditsmällar och korsägande är bara några av de saker som varit i fokus när det gäller fastighetssektorn på börsen under 2022. För att diskutera utvecklingen är Fastpartners vd Sven-Olof Johansson och Handelsbankens fastighetsanalytiker Johan Edberg med i EFN Marknad.

Konsultbranschen står sig stark, tillväxten fortsätter i flera bolag men får vi se minskade marginaler när lönespiralen tar vid? Stefan Ingves sista räntebesked analyseras, och lärdomar från Black Friday gås igenom. Marknadens fredagsprogram är tillbaka! Idag med investeraren och it-konsulten Niklas Aldén, även känd från podden Market Makers. I studion även Handelsbankens prognoschef, Johan Löf och programledaren Helene Rothstein.

Handelsbankens sjeføkonom, Marius Gonsholt Hov, avblåser krisen og forklarer hvorfor boligrenta skal litt opp, og boligprisene litt ned.

Handelsbankens resultat ökade klart mer än väntat till cirka 7,3 miljarder kronor i kvartalet. Väntat var en minskning till 6 miljarder. Räntenetto ökade mer än väntat med cirka 26 procent mot i fjol.

(01:30) Kan Støjbergs nye parti omfavne erhvervslivet? Den tidligere Venstre-minister Inger Støjberg har præsenteret sit nye parti Danmarksdemokraterne. Er det et parti for erhvervslivet - eller skaber det blot mere kaos i blå blok?(17:25) Danskernes humør er banket helt i kulkælderen. Har krisen ramt os?  Forbrugertilliden har ramt det laveste niveau nogensinde, viser nye tal fra Danmarks Statistik. Er krisen her for alvor? Og hvad kan det få af betydning for et kommende folketingsvalg?(33:10) Milliardhandel sætter to streger under, hvem der er kronprins i Jyske Bank. Jyske Bank har købt Handelsbankens danske ben. Hvor stor en personlig succes er det for ordførende direktør Anders Dam? Og hvad siger det, at det er bankens interne kronprins Lars Stensgaard Mørch, der præsenterer aftalen?(41:40) Kåring af ugens optur og nedtur. I studiet: Direktør og iværksætter Anders Fogh, seniorrådgiver Jens Klarskov, kommunikationsrådgiver Anders Heide Mortensen og nyhedsredaktør Rasmus Bendtsen.Teknik: Kasper Søegaard.

Det är för sent att gå in i defensivt, men för tidigt att köpa cykliska aktier tror Handelsbankens aktiestrateg Mattias Sundling, som ser bättre möjligheter inom bank just nu. I podden förklarar han också varför Handelsbanken har ändrat tidshorisonten på sina aktieråd.

Kristin Magnusson Bernard, vd på Första AP-fonden, och Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén räknar med att Riksbanken slår till med en så kallad "dubbelhöjning" med 50 punkter vid junimötet – och kanske blir det en lika stor höjning även på det följande mötet i september. Det säger de i säsongsavslutningen av Makrorådet där de även sammanfattar första halvåret och blickar mot hösten. Dessutom bjuder på varsin spaning och förklarar begreppet: recession.Programledare: Di:s makroexpert Viktor Munkhammar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Handelsbankens resultat var ungefär 6 procent bättre än väntat. SEB:s resultat var 27 procent bättre än väntat. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Både privatpersoner och fastighetsbolag stöter på tuffare tider när räntor stiger och energipriser rusar. Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman berättar mer i EFN Marknad.

Ålands antagligen största podd är tillbaka med ett jubileumsavsnitt där vi slår rekord i olika ämnen. Det handlar om Batmans återkomst, tygblöjor, fisk, flodhästar och Colin Powell. Inte att glömma oljejättarnas dilemma, och Jack Mas återkomst, Handelsbankens exit från Finland, en äkta IT-entreprenör och det uppseglande jättebråket i Rederi Ab Eckerö. Veckans hyllningar vill du heller inte missa.

Kristin Magnusson Bernard, vd på Första AP-fonden och Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén pratar om den plötsligt uppblossade energikrisen som plågar hela världen. De diskuterar också risken för att USA går in i recession redan till årsskiftet. I vanlig ordning får vi också både spaningar och veckans viktigaste. Programledare: Di:s makroexpert Viktor Munkhammar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den nya hållbarhetsvågen lyfter miljöbolag mot höjderna och solenergi, elbilar och miljöteknik är stekhett på börsen. Och samtidigt som politiken blir allt grönare strömmar pengar in i hållbara fonder. Vissa varnar för en bubbla, men hur troligt är det att den spricker? Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Diamant Medverkande och röster i programmet: Henrik Mitelman, oberoende analytiker och krönikör Dagens industri Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator Johanna Kull, hållbarhetsansvarig Avanza Larry Fink, vd Blackrock  Patric Lindqvist, förvaltare Handelsbankens fond Hållbar energi Lars Magnusson, professor ekonomisk historia Uppsala universitet Per Strömberg, professor finansiell ekonomi Handelshögskolan Stockholm Christer Åström, medarbetare Flygrevyn Martin Lindgren, ordf SAS-sektionen Svensk pilotförening Tekniker: Sandra Pettersson ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Vintern har kommit! I alla fall temporärt. Vi pratar pipkrakar i strålande solsken och någon minusgrad. Utöver detta tar vi upp om OSB- och kanske skivindustrin hittar tillbaka till Sverige framöver. Sedan frågar vi oss om vårt Svenska skogsbruk är så pass bra att det förhindrat barkborrens framfart i skogarna. Detta efter en artikel i Handelsbankens tidning Tillväxt. Vi pratar också Norge, olja och bioenergi i kommande taxonomi från EU.

Första AP-fondens vd Kristin Magnusson Bernard och Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén diskuterar:- Därför rusar bopriserna mitt i krisen.- När sluts gapet mellan industrin och tjänstesktorn?- Har dåliga nyheter för ekonomin blivit bra för finansmarknaderna?- Centralbankernas nästa steg.Programledare: Di:s makroexpert Viktor Munkhammar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Pandemin och presidentvalet gör hälsovårdssektorn dubbelt aktuell och intresset från investerare är stort. Veckans EFN Marknad bjuder på en sektorsanalys av Handelsbankens förvaltare Astrid Samuelsson. Dessutom får vi en lägesrapport från två av hennes innehav, Cantargia och Sectra.

I Ekonomistudion onsdag pratar vi konjunktur med Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman. Hur ser det ut när dammet lagt sig? Hör även Tobii som har inlett ett nytt samarbete med Google och Haldor som går starkt trots krisen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Di:s Viktor Munkhammar och Ulf Petersson pratar om: - H&M:s historiska "varning".- Handelsbankens reträtt från kontoren.- Sektorn som fått fart på börsen.- Goda signaler från tudelad arbetsmarknad.- Budgeten med extra allt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ekonomistudion fredag bjuder som vanligt på Fredagspanelen. Hör Joakim Bornold och Maria Landeborn om Readlys notering, Riksbankens köp av företagsobligationer och Handelsbankens stora omdaning. Dessutom pratar vi 5G med Åsa Tamsons, divisionschef på Ericsson, efter Ericssons köp av Cradlepoint. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bankkontor läggs ner och konkurrensen hårdnar från nya nätaktörer. Har storbankernas gamla framgångsrecept slutat fungera? Och vad ska Klarna göra med de nya miljarderna? Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Diamant Medverkande och röster i programmet: Bo Becker, professor Handelshögskolan i Stockholm Annika Sundén, analyschef Arbetsförmedlingen Håkan Naij, platschef Stora Enso Carina Åkerström, vd Handelsbanken Jan Larsson, Handelsbankens kommunikationschef Sebastian Siemiatkowski, vd Klarna Niklas Adalberth, f d Klarna Sven Carlsson, teknikreporter Ekot Tekniker: Fabian Begnert ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Astrid Samuelsson har förvaltat Handelsbankens hälsovårdsfond sedan 2007. Det händer ovanligt mycket i sektorn; coronavirus, vaccinjakt och presidentval för att nämna några. I det andra avsnittet av Paretos Sommarpodd ger Samuelsson sin syn på sektorn och hur coronaviruset påverkat. Hon berättar dessutom hur hon analyserar läkemedelsbolag, att Europa just nu ser mer intressant ut än USA och vad som är det senaste inom ontologi. Bolag som nämns: AstraZeneca, Novo Nordisk, Roche, Daiichi Sankyo, Cantargia, BioInvent, Vicore Pharma, Dexcom & Calliditas Disclaimer: ”Informationen i denna podd ska inte ses som investeringsråd. Tänk på att placeringar i värdepapper alltid medför en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Det är viktigt att fortlöpande bevaka sitt innehav och vid behov ta initiativ till åtgärder för att minska risken för förlust.” http://www.paretosec.com/download/compliance/disclaimer.pdf

Astrid Samuelsson har förvaltat Handelsbankens hälsovårdsfond sedan 2007. Det händer ovanligt mycket i sektorn; coronavirus, vaccinjakt och presidentval för att nämna några. I det andra avsnittet av Paretos Sommarpodd ger Samuelsson sin syn på sektorn och hur coronaviruset påverkat. Hon berättar dessutom hur hon analyserar läkemedelsbolag, att Europa just nu ser mer intressant ut än USA och vad som är det senaste inom ontologi. Bolag som nämns: AstraZeneca, Novo Nordisk, Roche, Daiichi Sankyo, Cantargia, BioInvent, Vicore Pharma, Dexcom & Calliditas Disclaimer: ”Informationen i denna podd ska inte ses som investeringsråd. Tänk på att placeringar i värdepapper alltid medför en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Det är viktigt att fortlöpande bevaka sitt innehav och vid behov ta initiativ till åtgärder för att minska risken för förlust.” http://www.paretosec.com/download/compliance/disclaimer.pdf

Zoom: Länsförsäkringars småbolagsförvaltare Fredrik Skoglund är tillbaka med nya spaningar. På dagens agenda finns bland annat Handelsbankens småbolagsseminarium, börseuforin, mäklarsnack och några sommartankar. Samtalet spelades in den 4 juni 2020 (Beklagar sämre ljudkvalitet) Se samtalet: https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2020/06/04/skoglund-nya-innehav-och-en-bankfavorit.plc.html

Arbetslösheten stiger i spåren av krisen och det påverkar bostadsmarknaden. I Fattig eller rik reder vi ut vilka konsekvenser det ger med Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

Är det verkligen ett prisras på uppåt 20 procent på bostadsmarknaden som vi har framför oss i sviterna av coronakrisen? Och vad kan man göra om man vill eller måste dra sig ur en påbörjad bostadsaffär? Det är ett par av de aktuella frågorna som tas upp i veckans avsnitt av EFN Kvadrat. Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman och Svensk Fastighetsförmedlings chefsjurist Elina Schönnings bidrar med sin expertis.

"Jag vet inte hur många gånger jag sagt att mitt jobb är svårare än någonsin”, säger Handelsbankens aktieanalytiker Johan Edberg. Men den här gången har han nog fog för det han säger. Mitt i en global ekonomisk kris ska han inte bara analysera svenska fastighetsbolags agerande, utan dessutom ha en åsikt om en historiskt lynnig kapitalmarknad. Nu berättar han hur han gör.

I detta extrainsatta avsnitt av Kvadrat diskuteras bostadsmarknaden med avstamp i coronakrisen. Mäklaren Helena Ullhag tror på en förändrad visningskultur framöver och Handelsbankens kontorschef Ann-Christin Lenksjö berättar om hur populärt amorteringsfria perioder på kort tid har blivit.

Att corona kommer att påverka världsekonomin blir alltmer uppenbart. Vad som händer och vad som kommer att göras kommenteras i EFN Marknad av Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

Handelsbankens småbolagsförvaltare Christian Brunlid besöker Placerapodden för att ge sin bild av på coronavirusets påverkan på börsen och hur han själv agerar. Dessutom pratar vi om Christians fonder och diskuterar flera av hans innehav. Avsnittet spelades in 11 mars 2020 I programmet diskuterar vi flera aktier, sektorer och ämnen. Ungefärliga tider nedan: 00:22 Introduktion: Dagens kris jämfört med tidigare kriser 01:40 Om Christians fonder, hans arbete och exempel på investeringar Aktier som nämns i detta segment: Balder, Cellink och Sinch 14:37 Coronaviruset och börsoron Aktier som nämns i detta segment: Academedia och Ambea 28.39 När krutröken har lagt sig Aktier som nämns i detta segment: Axfood, Embracer, Evolution Gaming, ICA Gruppen, Intrum, Nibe, Pandox, Paradox, Scandic Hotels Group och Stillfront

Placera har pratat med Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken och Macrobonds chefsekonom Roger Josefsson om marknadsoron Del 1: Claes Måhlén: "Man ska vara orolig" Oljepriset rasar, den amerikanska 10-åringen är på nya bottennivåer och börsen faller. Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén analyserar de kraftiga marknadsrörelserna. Se samtalet: https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2020/03/09/chefsstrategen-man-ska-vara-orolig.html Del 2: Roger Josefsson: "Detta måste undvikas till varje pris" Macrobonds chefsekonom Roger Josefsson svarar på frågor kring hur coronaviruset kan komma att påverka ekonomin och vilka konsekvenser detta kan få. Roger diskuterar dessutom det stora prisfallet för oljan. Se samtalet: https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2020/03/09/detta-maste-undvikas-till-varje-pris.html

Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjell besöker Placerapodden och berättar om fonden som han förvaltar. Vi pratar även om de senaste kvartalsrapporterna. Dessutom ger Lars sin syn på börsen och vilken sektor han tror på under 2020. Avsnittet spelades in 5 februari 2020 I programmet diskuterar vi flera aktier, sektorer och ämnen. Ungefärliga tider nedan: 00:32 Aktuella händelser Som vanligt inleder vi podden med att diskutera aktuella händelser. Vi pratar om valet i USA och eventuell påverkan på börsen, Coronavirusets framfart, uppgången i Intrum och Handelsbankens courtagepress. Aktier som nämns i detta segment: Handelsbanken och Intrum Justitia 11:06 Höjdpunkter från rapportveckan Vi diskuterar onsdagens och veckans rapporter. Stort fokus på nordiska verkstadsbolag. Men även Handelsbanken och Husqvarna diskuteras. Aktier som nämns i detta segment: ABB, Alfa Laval, Handelsbanken, Hexagon, Husqvarna, SKF och Outokumpu 20:00 Lars Söderfjell Vi får en kort sammanfattning av Lars karriär och hur han hamnade på Ålandsbanken. 21:50 Ålandsbanken Norden och investeringsstrategin Lars berättar om fonden som han förvaltar och hur fonden väljer aktier och sektorer. Vi pratar om skillnaden mellan de nordiska marknaderna och vilka aktier som är störst i fonden. Aktier som nämns i detta segment: Aker BP, Alfa Laval, Atlas Copco, Hexagon, Investor och Tomra 35:14 Börsen 2020 Lars ger sin syn på inledningen av årets börs och vilka förutsättningarna han ser för fortsatt uppgång och vilka risker som finns. Aktier som nämns i detta segment: Sandvik och Volvo 40:37 Banker, verkstad och fastigheter Vi avslutar podden med att diskutera Lars syn på bank, verkstad och fastigheter. Är verkstad för dyrt och är det dags för en comeback för bankerna? Aktier som nämns i detta segment: Balder, Citycon, Entra, Handelsbanken, SEB och Swedbank

Världens börser faller då riskaptiten sjunker i takt med att coronaviruset sprider sig. För att diskutera klimatet på marknaden finns Handelsbankens globala analyschef Lena Fahlén och Danske banks strateg Mattias Sundling med i Börslunch.

I dagens avsnitt av Placerapodden får vi besök av Handelsbankens förvaltare Oscar Karlsson och Mattias Eriksson, aktiestrateg på Coeli. Tillsammans med Placeras Jesper Norberg diskuteras aktuella börs- och marknadshändelser inklusive flera aktier. I programmet (spelade in 24/1-2020) diskuterar vi flera ämnen, aktier och sektorer. Ungefärliga tider nedan: 00:45 Aktuella händelser Vi inleder podden med att diskutera några av den senaste tidens mest intressanta bolagsnyheter. Bland annat diskuterar vi Stillfronts senaste förvärv, kaoset i Collector och nedgången i MTG. Aktier som nämns i detta segment: Bilia, Collector, MTG och Stillfront 09:37 Veckans bolagsrapporter Rapportperioden har dragit igång vilket vi givetvis pratar om i podden. Idag fokuserar vi på negativa reaktioner på flera av rapporterna och om förutsättningarna för verkstad efter Sandviks rapporter. Aktier som nämns i detta segment: Bonava, Ericsson, Essity och Sandvik 17:00 Kommande rapporter Oskar och Mattias berättar om vilka kommande rapporter man ser mest fram emot. Mattias lyfter bland annat fram ett möjligt omstruktureringscase och Oskar lyfter fram ett bolag som fått intressanta ordrar den senaste tiden. Aktier som nämns i detta segment: Concentric, Husqvarna, Munters och Volvo 23:29 Vad kan stoppa börsen? Mycket talar för en fortsatt bra börs. Bland annat ”Tina”, bättre makro, låga räntor, ”Fomo” och presidentval. Finns det någonting som kan sätta stopp för börsuppgången den närmaste tiden? Dessutom diskuterar vi värderingsgapet mellan dyra och billiga aktier. 29:51 Bank, spel, verkstad och flera rapporter Vi avslutar podden med att diskutera flera ämnen. Finns det något hopp för banker? Digitaliseringstrenden. Blir 2020 Paradox år? Kommer verkstad fortsätta att värderas upp. Dessutom ytterligare diskussion om rapportperioden. Aktier som nämns i detta segment: Atlas Copco, Dometic, Munters, NetEnt, Nobia, Paradox, Sandvik, Storytel, Trelleborg

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman och chefsstrateg Claes Måhlén diskuterar Riksbankens räntehöjning och vägen framåt.

Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén diskuterar fastighetsmarknaden med fokus på fastighetsaktier med Handelsbankens sektoransvariga Johan Edberg och David Flemmich.

Avsnittet tar avstamp i Handelsbankens fastighetsrapport och fokuserar på det låga ränteläget och bostadsmarknaden. Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén diskuterar med Johan Löf, ansvarig för Sverigeanalysen, och Anders Bergvall, ansvarig för den tematiska analysen.

I bostadspodden Kvadrat analyseras de senaste nyheterna från bostadsmarknaden med Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman. Dessutom uppmärksammar vi en entreprenören Keyvan Houshmand som står bakom startupbolaget Botello och kollar in den mest klickade bostaden på Hemnet.

Börserna i Asien drar mestadels uppåt och investerare håller koll på utvecklingen i både handelskriget mellan USA och Kina och utvecklingen kring oroligheterna i Hongkong.I dagens podd-avsnitt tar vi bland annat grepp om en vinstvarning och att Handelsbankens finanschef lämnar sin tjänst. Dessutom har vi fått färska siffror kring svenska klädhandelns försäljning, samt arbetslösheten. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I säsongspremiären av bostadspodden Kvadrat medverkar Länsförsäkringar Fastighetsförmedlings vd Marcus Svanberg och Handelsbankens globala analyschef Lena Fahlén. Marcus Svanberg förklarar hur han tror att den nya sajten Boneo ska kunna utmana Hemnet. Länsförsäkringar Fastighetsförmedling är en av de mäklarfirmor som ligger bakom Boneo. Lena Fahlén kommenterar den senaste försäljningsstatistiken och vad omvärldsfaktorer säger om vart bostadspriserna är på väg. Programledare: Petra Bergman och Joakim Båge

I dag släpptes USA:s viktiga jobbsiffror. Antalet sysselsatta utanför jordbrukssektorn i USA ökade med 130.000 personer – färre än de 158.000 som analytiker räknat med. Handelsbankens seniorstrateg Lars Henriksson och Di:s New York-korrespondent Frida Wallnor kommenterar direkt i dagens Ekonomistudion.Fredagspanelen består den här veckan Torun Nilsson, ledarskribent på Di, och Helle Klein, chefredaktör på Dagens Arbete. De pratar brexit, landsbygdspaket och bankskatt.Programledare är Jon Åsberg. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Snabbanalys av amerikanska konjunktursiffror med Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén.Detaljhandeln ser ljusare på framtiden trots oron för konjunkturen.Och den politiska utvecklingen i Argentina sätter skräck i marknaderna.Ekonomistudion är ett fördjupande nyhetsmagasin från Dagens industri som sänds måndag till fredag i Di TV och som podd. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gift eller sambo - det är frågan i veckans avsnitt av Fattig eller rik. Handelsbankens familjejurist Caroline Daxberg lotsar Amelia och Ara genom äktenskapets ekonomiska blindskär och förklarar dess fördelar. Dessutom berättar Ara varför han kommer att gifta sig i stället för att leva samboliv.

Bostadspodden Kvadrat avslutar säsongen med en tillbakablick på höjdpunkter från programmen som sänts hittills och en spaning in i framtiden. Vad säger det ekonomiska läget under försommaren om hur bostadsmarknaden kommer utvecklas under resten av året? Handelsbankens chef för makroanalys Lena Fahlén och makroekonomen Johan Löf delar med sig av sina tankar och erfarenheter.

Ara har skaffat egen lägenhet och håller på att lämna mambolivet. Rätt som det är har han kanske en sambo också! Men då gäller det att han har koll på vad som gäller om relationen slutar i separation. I detta avsnitt av Fattig eller rik förklarar Handelsbankens familjerättsjurist Caroline Daxberg vem som egentligen äger soffan som du har köpt. Tillsammans med Amelia och Ara reder hon också ut nästan allt annat du bör ha koll på om du funderar på att bli sambo eller har barn som ska ingå samboskap.

Pensionärer har blivit en viktig målgrupp för gamingbolag, tjejer spelar mer än killar på en del håll och gameandet går allt mer mot kunskapsmedia. Det är lite av vad du får veta i detta avsnitt av Fattig eller rik, som gästas av Handelsbankens globalförvaltare Staffan Lindfeldt.

Di:s börsexperter Ulf Petersson och Johan Wendel om:- Handelsbankens krigsförklaring mot personalen.- Signalerna i Sandviks rapport.- ABB efter Spiesshofer.- Nya smockan mot spelsektorn. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ekobrottsmyndigheten i razzia mot Swedbank idag och aktien rasar på nytt. Brexit-dramat fortsätter i dag – det brittiska underhuset ska rösta om en rad olika förslag. Dessutom får vi en intervju med Handelsbankens avgående vd Anders Bouvin.Ekonomistudion är ett fördjupande nyhetsmagasin från Dagens industri som sänds måndag till fredag. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Man måste våga ta risker med sitt sparande för att tjäna något på det. Det säger Handelsbankens placeringsstrateg Mats Nyman i veckans avsnitt  av Fattig eller rik där han och Amelia pratar smarta placeringsknep 2019. Du får också veta vilka som riskerar att drabbas hårdast av inkomsttappet vid pensionering, varför många unga lever fel samt vilken ved som värmer bäst.

Sparande är både sexigt och ett hett samtalsämne. Problemet är bara att alldeles för få förstår det. Det säger Amelia Adamo i veckans avsnitt, som gästas av Handelsbankens placeringsstrateg Mats Nyman. I avsnittet får du också höra varför du absolut ska gifta dig - och hur du går ur skilsmässan som en ekonomisk vinnare. Dessutom får du tips på hur du buffertsparar, trygghetssparar och drömsparar.

AI-podden med Mats Karlsson, Chef för Handelsbankens Datalab. Mats delar med sig av sina tankar kring AI-utvecklingen i Sverige och i synnerheten inom bankväsendet. Han menar att bankerna i Sverige är så välutvecklade att det blir lägre incitament till ännu mer avancerade lösningar. Det blir typiskt lättare för helt nya banker i exempelvis Kina och Afrika att skapa tjänster som är ännu mer högteknologiska än redan befintliga banker. Vi diskuterar om Kina är en inspiration i utvecklingen. Mats Karlsson berättar att man blir både inspirerad samtidigt som man kan se riskerna med utvecklingen där man kanske får ett samhälle som inte riktigt strävar efter. Det gäller framför frågor som berör personlig integritet, som vi i Europa är mycket mer måna om och där individen skyddas genom lagar som GDPR (General Data Protection Regulation, EU:s dataskyddsförordning). Mats Karlsson berättar också om hur Handelsbanken använder sig av AI för automation av interna processer samt stöd för beslutsfattande för att få högre precision och effektivitet. Där nämner han bland annat att digitalisering har medfört mindre närvaro på Handelsbankens kontor vilket innebär att man måste använda sig av data för att få bättre förståelse för kundens behov. Han menar också att mycket av det rutinmässiga tråkiga arbetet kommer att elimineras bort av AI som ger högre kvalité och samtidigt få möjligheten att fokusera på mer intressanta arbetsuppgifter. Läs mer: https://ai-podden.se/

Att få förtroende och frihet på jobbet mår vi bra av. Men det är inte alltid så lätt för ledarna att släppa kontrollen. Göran Nilsson är ekonomie doktor och universitetslektor vid Uppsala universitet. Han har studerat flera stora organisationer som tillämpat tillitsbaserad styrning och tillsammans med Lennart Francke har han gett ut boken Det agila företaget. Där jämför de företag med fiskstim och supertankers. De förra är flexibla och klarar sig bättre i dagens föränderliga klimat medan supertankers är för långsamma för att kunna anpassa sig och överleva. För att uppnå flexibilitet och snabbrörlighet krävs en mindre hierarkisk organisation där medarbetare tar större ansvar. Tillit eller kontroll Han beskriver tillitsstyrda organisationer som en motsats till granskningsstyrda. I verkligheten är det ett spektrum där många befinner sig någonstans mellan extremerna. Kontroll är ofta sprunget ur en rädsla för att saker och ting ska gå fel, en naturlig instinkt som ofta leder till kontraproduktiva resultat. Det blir lätt att man mäter det som går att mätas men inte det som faktiskt leder till produktivitet. Medarbetare gör det som ser bäst ut, inte det som är bäst. Vill människor ta ansvar? Om man som ledare är modig och ger tillit, kan man förutsätta att medarbetare långt ut i organisationen kan och vill ta ansvaret? Det kan man förstås inte veta säkert säger Göran Nilsson. Som doktorand på Handelshögskolan studerade han ett flertal svenska industriföretag. Där och då trodde många i ledningsgrupperna att medarbetarna inte ville ha ett sådant ansvar. Men det fanns undantag, som Atlas Copco Tools i Tierp. Där noterade cheferna att många medarbetare hade ganska kvalificerade aktiviteter med stort ansvar på fritiden. Deras slutsats blev att det var fel på organisationen som inte tog tillvara på medarbetarnas fulla kompetens. Det ledde till en förändring till mer tillitsbaserad styrning, något som gynnade både företaget och dem som jobbade där. Personligheter och kultur För att bygga en organisation där man vågar lita på medarbetare krävs det ledare som är intresserade av medarbetarna. Ledarskap är i många avseenden individuellt och därför spelar det stor roll vilken typ av personlighet man utser till chefer i en organisation, något som påverkar hela företagskulturen. Göran Nilsson citerar Handelsbankens förre vd Jan Wallander som beskrev decentralisering som ett gummiband man ständigt måste hålla i båda ändarna för att behålla det sträckt. Släpper man taget återgår tillståndet till det "normala": en hierarkisk organisation med större tyngdpunkt på kontroll. Naturkraften i organisationen är att centralisera och detaljplanera och det med goda skäl: att få kontroll över verksamheten. Men ofta leder det till alltså negativa konsekvenser. Förändra - och håll i förändringen Förändring gör ont, brukar man säga och nya arbetsätt väcker ofta visst initialt motstånd. På Atlas Copco Tools i Tierp var det en ny chef som lyckades genomföra positiva förändringar. När medarbetarna insåg att de hade mycket att vinna på den nya ordningen eftersom de fick större möjligheter och inflytande började processen få egen kraft. När väl förändringen är genomförd och har fått momentum gäller det att hålla det nya arbetssättet levande i vardagen genom hela kedjan. Det är värt att se upp för sånt som skickar motstridiga signaler, som till exempel belöningssystem som belönar kortsiktighet. Om den tillitsbaserade styrningen är personberoende är det lätt att den försvinner ut genom dörrarna om vissa individer slutar. Då blir det viktigt med genomtänkta överlämningar. Intern chefsrekrytering kan vara en lösning, som man till exempel gjort i Handelsbanken. Göran Nilsson nämner flera andra företag som lyckats med tillitsbaserad styrning. Företagsgruppen Virgin med kände Richard Branson är ett sådant exempel. Där har man låtit grundarens entreprenöriella syn genomsyra ledningen och de enskilda bolagen har stor egen frihet, något som har visat sig ge stora framgångar. Andra exempel på företag som lyckats med tillitsbaserad styrning är Semco och svenska Handelsbanken. Du kan läsa mer om dem i den här artikeln av Göran Nilsson i Svensk Företagsekonomisk tidskrift. Fyra fokusområden för tillitsbaserad styrning Sätt tydliga långsiktiga mål orienterade mot kunder och andra intressenter som medarbetare och samhälle. Planera för det långsiktigt viktiga och fastna inte i detaljer. Överdriven detaljplanering som aldrig stämmer får negativa effekter och stjäl fokus från det som är långsiktigt viktigt. Jobba med anpassningsförmågan och se organisationen som ett fiskstim istället för en supertanker. Var sparsmakad med granskning och kontroll. Sikta mot det högre syftet och se till att alla medarbetare ser och förstår det, då vill de flesta bidra. Medarbetare vill bli sedda men inte synade. Gynna människors inre motivation. För mycket fokus på yttre individuella prestationer som kortsiktiga bonusar kan sänka den inre motivationen. Bygg belöningsmodeller efter de beteenden du vill se, gärna sådana som bidrar till de långsiktiga målen. När det gäller tillit anser vår samarbetspartner Wellbefy att tre viktiga nycklar är: dialog transparens feedback De här nycklarna kan du få hjälp att fånga upp i din organisation med verktyget Health Analytics. Läs hela Wellbefys inlägg om tillit här. Vår samarbetspartner Firstbeat har uppmärksammat den studie som visar att svenskars kondition har blivit betydligt sämre. Många tycker att tanken på att behöva röra på sig mer är jobbig. Men man kan vända på det och istället fundera på hur man kan minska stillasittandet. I det här blogginlägget från Firstbeat hittar du tips som ökar motivationen till rörelse. Vi hoppas också att ni vill hjälpa oss skapa vårt 100:e avsnitt. Hur har vår podd påverkat dig? Något speciellt avsnitt eller någon gäst som gjort avtryck hos dig? Maila oss på annsofie@formstarkhalsa.se och berätta senast 4e mars klockan 20.00 så tar vi med det i vårt specialavsnitt! Tack på förhand till dig som lyssnar och stöttar oss hälsar Annie och Boel.

Bostadspriserna fortsätter ner men mäklarna ser tecken som ger dem hopp. Handelsbankens vd har en lång rad utmaningar att ta tag i. Det är huvudämnena i dagens Ekonomistudion. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Även måttliga ränteuppgångar bli kännbara för Sveriges skuldtyngda hushåll. Anna Öster, chefsekonom på Länsförsäkringar, och Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén diskuterar Riksbankens svåra vägval framåt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Veckans gäst är Handelsbankens duktiga småbolagsanalytiker Daniel Lindkvist som berättar vad han letar efter i bolag. Vi snackar roll-ups, marknadsledare, skalbarhet och pilotskolan. Dessutom går vi igenom en handfull case, bland annat Lifco, Vitec och Nederman. Detta vill du inte missa!

I avsnitt femte avsnittet intervjuar vi Handelsbankens hållbarhetschef, Elisabet Jamal Bergström. Vi diskuterar bankers indirekta påverkan i hållbarhetsarbetet vad som görs idag samt vad som behöver utvecklas framåt. 

I den svenska finansbranschen används många engelska uttryck, som till exempel private banking, corporate finance, cash management, high watermark, all time high och road shows. Men varför är det så? Reporter Tilde Lewin har träffat David Reiser, kapitalförvaltare som berättar om sitt språk och hur han ändå försöker undvika engelska. Vi hör även Katja Hallberg, terminolog på Terminologicentrum, TNC, som ofta får frågor kring finanstermer och Helen Taylor, chef för Handelsbankens översättningsavdelning, som har en lång lista på problematiska ord som hon tycker att människor inom finansbranschen bör undvika.Reporter Tilde Lewin.Programledare Emmy RasperSpråkexpert Ylva ByrmanVeckans alla språkfrågorVarifrån kommer ordet jons och är det gotländskt eller används det även i andra delar av Sverige?Har det blivit vanligare att utelämna subjekt i en mening?Hur hänger uttrycket "att inte ha något till övers för någon" i betydelsen att inte tycka om någon ihop med "att ha något till övers" i betydelsen att ha något över som man kan skänka bort?

Det politiskt och ekonomiskt laddade läget i Europa kulminerade i fredags natt, när euroländernas toppolitiker kom överens om hur man ska få ordning på de urusla offentliga finanserna i stora delar av eurozonen. Det europeiska dramat påverkar mer eller mindre hela världen. Vad säger man i Kina och USA och vad tycker engelsmännen som sa blankt nej till överenskommelsen ? Medverkande Anders Bouvin, chef för Handelsbankens verksamhet i Storbritanninen, Fredrik Hähnel, chef för SEB:s kontor i Shanghai och Sten Sjöström SR:s korrespondent i New York

Britterna var inte bara spända över hur Kate Middletons bröllopsklänning skulle se ut utan också nervösa för hur det ska gå för den brittiska ekonomin. Svaret på frågan om ekonomin kommer nu slag i slag. Tillväxten växer visserligen, men mycket mycket lite, inflationen är oroväckande hög. Bla därför lät den brittiska centralbanken räntan ligga kvar på låga 0.5 procent i torsdags. Hur jobbiga år har britterna framför sig? Medverkande är Anders Bouvin, chef för Handelsbankens verksamhet i Storbritannien och Pär Magnusson, chefanalytiker på Royal Bank of Scotland.

Eurokrisen tuffar på. Oron i Nordafrika betyder att investerarna flyr till säkrare placeringar än skuldsatta länder. PIGS-krisen ser ut att blossa upp igen. En av frågorna är om Portugal ska bli det tredje eurolandet som tvingas be om stödlån från eurozonens länder. Under tiden käbblar europas politiker om man ska spara eller slösa sig ur krisen. Två toppmöten i mars väntar på sina svar.Medverkande är Handelsbankens chefekonom Jan Häggström och Ekots eureporter Herman Melzer.

Investerare köper guld som aldrig förr och tillväxtekonomiernas centralbanker fyller på sina guldreserver. Det handlar inte om avgörande summor men trenden är tydlig; inte på 40 år har intresset för guld varit så stort som nu och priset bara stiger och stiger, nästan 30 procent bara i år. Så vad betyder det för världsekonomin att vi ser ut att gå in i en ny "guldålder"? Medverkade gjorde råvaruexperten Thorbjörn Iwarsson, chef för Handelsbankens råvaruhandel och ekonomen John Hassler från Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet. Jeffrey Christian, råvaruexpert på CPM Group i New York gav sin syn på den nya guldtrenden. Ekonomiekot Lördag kl 11.40 i P1