Podcast appearances and mentions of louise bringselius

I tider av mätningar och regler missar vi det mest grundläggande konceptet för framgång: tillit. Eva-Lotta Hultén argumenterar för större människokunskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Filmen hade redan börjat när jag kom till biografen och mina vänner hade gått in. Kvinnan bakom biljettdisken förklarade att det var strul med kortapparaten och bad om kontanter men min plånbok var tom. Jag tänkte just ge upp och gå hem när killen bakom mig i kön knackade på min axel och erbjöd sig att låna ut biljettpengar: ”Du kan gå och ta ut efter filmen och lämna här i kassan så hämtar jag pengarna när min film är slut.” Vi var fullständiga främlingar för varandra men han stressades av min situation och valde att hjälpa – och lita på – mig.I de nordiska länderna har vi länge haft en internationellt sett mycket hög nivå av tillit. Merparten av oss utgår från att andra människor är välvilliga. Det är också på den premissen vi har byggt vårt samhälle. Och omfattande forskning visar att tillit kan kopplas till motivation, ansvarstagande, kreativitet och effektivitet. Men organisationsforskaren Louise Bringselius varnar för en utveckling bort från tilliten och mot en institutionaliserad misstro. Den yttrar sig i detaljstyrning, formalism, hårda krav och ett starkt fokus på tvång och bestraffning. Vilket i många länder redan lett till en försvagad demokrati, och inom många organisationer till ökad vantrivsel, sämre hälsa och lägre produktivitet. När vi följer regler och hierarkiska 'beslutslinjer', som ska säkerställa att allt går rätt till hindras vi från att använda vårt omdöme och ta ansvar där vi kan.Bringselius tar i boken ”Tillitsprincipen” trafikkaoset på E22 utanför Kristianstad 2024 som exempel. Runt tusen fordon fastnade i masskrockar på grund av omfattande snöfall. Men allt förvärrades av att ingen med reellt inflytande över situationen vågade eller tilläts ta egna initiativ. En privatperson erbjöd sig till exempel att klippa upp mitträcket men fick aldrig något svar eftersom räddningspersonal på plats inte hade tillåtelse att fatta sådana beslut. En ambulans med en svårt sjuk person blev därför stående i sju timmar på motorvägen.Regler och mätningar får oss att glömma en gammal kunskap: den som litas på gör för det mesta sitt bästa. I skolans värld har jag länge stört mig på att man blandar ihop begreppen krav och förväntningar. Det finns starkt forskningsstöd för att höga förväntningar gör att elever presterar bättre, medan höga krav riskerar att leda till stress, ångest och sämre resultat. Vilket egentligen inte är förvånande eftersom det är två diametralt olika sätt att förhålla sig. Krav kan präntas ner och följas upp. Förväntningar finns i det mellanmänskliga och är betydligt svårare att dokumentera på ett entydigt och till siffror överförbart sätt. Och medan förväntningar handlar om tillit: ”jag tror dig om att klara detta”, handlar krav om makt: ”jag kan belöna eller straffa dig utifrån hur du presterar”. Denna sammanblandning av krav och förväntningar är inte bara ett fenomen i skolan utan i allt högre utsträckning även på jobbet och i samhället. Det riskerar att leda till underkastelse och anpassning i stället för ansvarstagande och jämlikhet, vilket kan vara skadligt på så gott som alla områden.Många av de beslut som minskar tilliten fattas säkert med goda intentioner. Vi vill säkra kvaliteten i verksamheten, förhindra misslyckanden, öka tryggheten för individer eller minska brottsligheten. Men vi tror att vi måste kräva, belöna eller bestraffa för att få människor att göra rätt eller prestera. Den idén bygger på att vi människor skulle drivas bara av att lusten att vinna eller rädslan att förlora något. Och det är ett felaktigt antagande om hur vi fungerar. Vi är inte rationella utan relationella. Vi vill tycka om, bli omtyckta, känna mening och få bekräftelse på att våra åsikter och känslor spelar roll – och vi vill bli litade på. I själva verket är det främst andras erkänsla, egen stolthet och en längtan att vara del av något större som driver oss.Långa sjukskrivningar och förtidspensioner ser ut ha ett starkt samband med brist på inflytande och delaktighet – och att tillitsbrist är skadligt för en relation vet nog de flesta av egna erfarenheter. Att den institutionaliseras och blir opersonlig gör nog inte saken bättre. Företag och skolor som främst fokuserar på resultat får sämre utfall än de som även arbetar med omtanke och trivsel. Tillit och syfte förstärker varandra och skapar förutsättningar för högre nivåer av oxytocin i våra kroppar, vilket i sin tur leder till lycka. Glädje på jobbet kommer från syftesdrivet arbete inom ett team med tillit, menar Louise Bringselius.Statsvetaren och den internationellt renommerade tillitsforskaren Bo Rothstein pekar i boken ”Grundbulten” på att idén om uppifrån kommande incitament för att få personal att prestera dessutom ofta slår fel, eftersom order från cheferna ju bygger på information som medarbetare delgett ledningen. Om de anställda vet att det de berättar kommer att användas för att öka styrningen av dem själva så undviker de att ge alla relevanta upplysningar.På statlig nivå har vi redan vänt en negativ spiral av låg tillit en gång. En fransk ambassadör som besökte Stockholm på 1770-talet beskrev den politiska kulturen i Sverige som präglad av massiv korruption i alla riksdagens ständer och hela samhället. Bo Rothstein beskriver de reformer som gjorde Sverige till ett högtillitsland som språngvisa kvalitativa samhällsförändringar som förändrade den svenska statsförvaltningens legitimitet, från 1840-talet och framåt. Bland annat genomdrevs reformer av skolsystemet, lika arvsrätt för män och kvinnor, religionsfrihet, avskaffande av många adliga privilegier, kommunalt självstyre, omorganisering av centrala ämbetsverk och ett pensionssystem för statstjänstemän.Idag ser Rothstein en växande ekonomisk ojämlikhet som ett hot med tilliten. Hög ojämlikhet i ett samhälle minskar förtroendet inte bara för andra människor utan också för samhällsinstitutionerna. Rothstein argumenterar för att demokratiskt styrda företag, där medarbetare tillsammans äger och styr organisationen, kan vara en väg framåt. Sådana har varit föremål för forskning i decennier och de klarar sig ekonomiskt mycket väl, betalar högre löner och har betydligt högre andel nöjda medarbetare än traditionellt ägda företag.Vi kan ha samma mål, som ett samhälle med tydliga spelregler, men olika vägar dit. Och vägvalen tycks spela stora roll. Vilka effekter har vårt val av styrning utöver de avsedda? Vad väljer den av manualer dirigerade medarbetaren att göra när hen upptäcker att det går att optimera arbetsprocessen men att ingen bryr sig? Och vad gör minskat elevinflytande med ungas syn på demokrati och med den redan höga psykiska ohälsan? Vi vet nog svaret. Lyckliga relationer såväl som lyckliga organisationer och nationer bygger på mod. Man måste kasta sig ut, lägga något av sitt öde i den andres händer. Visa tillit. Eva-Lotta Hulténjournalist och författareLitteraturLouise Bringselius: Tillitsprincipen – 12 vägval för kreativa och modiga organisationer. Natur och Kultur, 2024.Bo Rothstein: Grundbulten – tillit och visionen om en liberal socialism. Fri Tanke, 2023.

Gott nytt år och god fortsättning på 2025! Välkommen till Sonderpodden om organisering och ledarskap. Vi drog igång podden 2016 med syftet att visa utvecklingen mot det vi kallade för framtidens organisationer, vilket enligt oss på Sonder är organisationer som präglas av tillit till medarbetarnas förmåga att själva fatta beslut och som är mindre hierakiska och med kortare beslutsvägar. Sedan 2016 har vi gjort nästan 100 avsnitt där vi intervjuar forskare, företagsledare och insiktsfulla personer om det här skiftet. I årets första podd har vi valt ut några av de bästa intervjuerna från de senaste åren. Det är intervjuer med organisationsforskarna Louise Bringselius och Rolf och Alicia Medina, samt Anna Elgh, tidigare VD för Svenska retursystem och Klas Friberg, tidigare Säpochef och länspolismästare. I intervjuerna frågar vi om vilka resultat man kan få av transformationen mot en högre grad av självorganisering, varför organisationer väljer att jobba med tillitsbaserad styrning, hur man bygger en självstyrande organisation och vilket ledarskap som krävs för att jobba med tillit som grund. Med en önskan om en god fortsättning på 2025 – varsågod!

Få av Sonderpoddens lyssnare kan ha missat Louise Bringselius. Hon forskar på Handelshögskolan i Stockholm om tillitsbaserad styrning och ledning och har en omfattande meritlista, bland annat som forskningsledare i Tillitsdelegationen. Louise ser tilliten som en avgörande framgångsfaktor bakom framgångsrika företag, inte minst i techsektorn. Men även i offentliga verksamheter. Hon lyfter fram betydelsen av mogna och modiga ledare som vågar styra och leda med tillit. Hon vill slå hål på myter som att det finns ett motsatsförhållande mellan kontroll och tillit eller att tillitsbaserad styrning skulle leda till ”fritt valt arbete”. Hon vill lyfta betydelsen av tillitsbaserad styrning för att klara de stora samhällsutmaningarna. Innan podden med Louise Bringselius vill jag passa på att nämna de metoder som vi på Sonder utvecklat för att jobba med tillit som grund. Titta gärna på beskrivningen av The Sonder Way på vår hemsida där vi beskriver vår filosofi som bygger på tillit som grund. Nu till podden med Louise Bringselius, varsågoda! Länk till Louise Bringselius webb: https://www.bringselius.se/ The Sonder Way: https://www.sonder.se/the-sonder-way/

Vi måste våga handla och därför behövs psykologisk trygghet Psykologisk trygghet handlar inte bara om att förlåta fel och misstag. Det handlar om mod att tala och inte minst att handla i situationer som kräver det. Vi ska också kunna vara olika på jobbet. Vi har tyvärr skapat ett klimat och förhållande till ansvar som inte fungerar – det behövs mer psykologisk trygghet. Det är ett tufft klimat och en omgivning som är krävande på många sätt. Ska vi kunna göra ett bra jobb och samarbeta behövs en annan styrning och en annan kultur.

Louise är docent och forskare inom organisation och ledning. Hon blev Myspeaker of the year i kategorin ledarskap. Louise pratar i detta avsnitt om räddhågsna förvaltningar, omställningen från detaljstyrning till ett tillitbaserat ledarskap. Hon beskriver dess uppkomst och tar upp andra relaterade begrepp som distribuerat ledarskap och organisatoriskt medborgarskap.

Auktoritär. Coachande. Tillitsfull. Visionär. Det finns mängder av olika ledarstilar. Men vilken ger bäst effekt och resultat i dagens arbetsliv? Och hur hittar jag den ledarstil som är rätt för just mig? Cissi Elwin samlar en supertrio som med stöd i den senaste ledarskapsforskningen vaskar fram de ledarstilar och chefsbeteenden som fungerar allra bäst för att stärka motivation, innovation och resultat – och som gör att medarbetare trivs på jobbet. I ett spännande samtal med tre av Sveriges främsta inom ledarskapsforskning får du råd och tips om vad som är värt att jobba med och slipa på för att bli ditt mest framgångsrika ledarskaps-jag. Hur ska jag tänka som chef: är det bäst att bygga vidare på min personlighet för att hitta en ledarstil som fungerar och passar mig? Eller är det situation och önskat resultat som ska styra mitt ledarbeteende? Om gästerna: Louise Bringselius, docent i organisation och ledning och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon har skrivit flera böcker om tillitsbaserat ledarskap, nu senast Psykologisk trygghet – att välkomna den som utmanar. Simon Elvnäs är industridoktorand vid KTH och har filmat hundratals ledare och kartlagt deras beteenden för att hitta vägen till det han kallar ett mer effektfullt ledarskap. Han har skrivit boken Effektfull – så ökar du effekten av din tid. Leif Denti forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Leif Denti är också en av huvudlärarna på Chefakademins Executive Master of Leadership & Management. Källor: Metastudien som Leif Denti hänvisar till heter Leadership behaviors and follower performance: Deductive and inductive examination of theoretical rationales and underlying mechanisms, av Ryan K. Gottfredsson och Herman Aguinis (2016) Louise Bringselius nämner boken Schibboleteffekten – Ledarskap, konsten och människans ansvar av Julia Romanowska (Appell Förlag, 2021) Samtalet leds av Chefakademins vd Cissi Elwin. Se samtalet som video här

Denna vecka gästas vi av Louise Bringselius, docent och lektor inom organisation och ledning vid Lunds universitet och Handelshögskolan i Stockholm. Louise forskar och skriver böcker kring tillitsbaserat ledarskap. Just nu är hon även i rampljuset då hon precis har släppt en bok om psykologisk trygghet, vilket också är temat för avsnittet. Louise delar en mer fördjupad syn kring psykologisk trygghet med inriktningen på innovation - att ta vara på idéer och visselblåsande - att göra sig av med tystnadskulturen i en organisation. Och hur kan skapa organisationer där medarbetarna känner sig fria att uttrycka sina åsikter? Hur utvecklar vi vårt omdöme och hur tacklar vi problemet med tystnadskultur? Allt detta och mycket mer i veckans avsnitt! 

”Tillit till profession och patient, det är där vi vill sätta makten - egentligen skapa ett handlingsutrymme och förutsättningar i det mötet.”Vad är egentligen tillitsbaserad styrning och ledning? Varför är det viktigt? Avsnitt med Louise Bringselius, docent och lektor i organisation och ledning vid Lunds universitet och Handelshögskolan i Stockholm. Ett samtal om ledarskap, tillit, mandat, ansvar, sammanhang och tydlighet som några viktiga perspektiv.

I Sverige har vi gjort oss kända för stark tillit till politiska institutioner och varandra. Men något är på väg att hända. I det här avsnittet av Futurions podd Framtidens färdigheter pratar vi med Louise Bringselius, expert på tillitsbaserat ledarskap. 

Nu har vi varit iväg på SETTmässan i Kista och fått en massa upplevelser och intryck som vi vill dela med oss av. Här kommer det sista avsnittet om SETT 2023.Louise Bringselius pratade om tillitsbaserat ledarskap och Rosentaleffekten (eller pygmalioneffekter) som säger att elevers resultat blir bättre om lärarnas förväntningar på dessa är höga. Hon gav oss sedan sju tips som du kan höra om i poddavsnittet.Susanne Källander bjöd på forskning och utveckling av en tjänst som ska förbereda förskolebarnen i matematiskt tänkande inför skolan.Vi pratar också lite om mingel och AW som vi gick på och slutar med en solskenshistoria i ett trångt lunchande.Detta är terminsavslutning. Vi hörs igen till hösten!

Tillit är en av nycklarna till ett hållbart samhälle och hållbara organisationer men vad betyder det i praktiken? Många organisationer drivs av mäthysteri, byråkrati, granskning eller detaljstyrning. Hur blir vi av med det? Varför är det viktigt? Och vad får politiken för roll i detta? Louise Bringselius doktor och docent i organisation och ledning delar sina tankar om vad det innebär att verka med och för tillit som politiker i veckans avsnitt. Avsnittet spelades in med Louise på distans. Veckans avsnitt presenteras i samarbete med Movestic Liv & Pension. Tack snälla för att du lyssnar! Missa inte att agilaHRpodden finns på de sociala plattformarna och på FolkEtt.se. I min Facebook-grupp fortsätter diskussionerna och frågeställningarna, gå gärna med!

Gäst i det här avsnittet är Louise Bringselius som är forskare inom tillit, föreläsare och författare. Vi pratar om varför tillit och psykologisk trygghet är så viktigt men samtidigt så svårt att få till i våra organisationer, om vad HR och ledare kan göra för att skapa goda förutsättningar. Vad händer när vi inte har en kultur med tillit? Tack snälla för att du lyssnar! Missa inte att agilaHRpodden finns på de sociala plattformarna och på agilahrpodden.se. I min Facebook-grupp fortsätter diskussionerna och frågeställningarna, gå gärna med!  

"I've seen many examples of management by fear in organizations. People become so much less than they could be. Many managers think they are making things happen, but the opposite actually happens - people become less active and take less initiative." Join your host, Tobias Sturesson, and his guest, Louise Bringselius, for this episode on The Leading Transformational Change podcast. In this informative and engaging conversation, you will learn how trust can be an organizational operating system that can transform the way we operate. This episode discusses how organizations often approach values and corporate culture in a way that diminishes trust in organizations, and practical examples of restoring trust within organizational culture. Louise Bringselius is a researcher, lecturer, and author. She heads the Institute for Public Affairs within the Department of Business Adminstration at Lund University, Sweden. Previously, Louise has been the Head of Research at the Swedish Government Commission for Trust-Based Public Management, specializing in the role of trust within the public sector. She is the author of multiple books on trust, culture, and values. Duration: 41:50

Nyligen såg Louise damernas final i Australian Open och la märke till finalisternas tenniskjolar. Hur ser historien bakom plagget ut och varför är den komplicerad? Hur har den påverkat dagens mode? I Australian Open-finalen hade vinnaren Naomi Osaka på sig en orange kjol med svart topp och hennes motspelare Jennifer Brady en isblå tennisklänning med en kort böljande kjol. Hur kommer det sig att nästan alla tennisproffs på damsidan har tenniskjol? Hur ser tenniskjolens historia och framtid ut? Vi gästas av chefredaktören för Damernas Värld, Jonna Bergh och ordförande för Svenska tennisförbundet, Åsa Hedin. I förra veckan berättade Ekot att riksdagens partier nu är överens om att riksdagsledamöter som uteblir från arbetet under en längre period ska kunna få sitt arvode indraget. Varför har man valt att dra en gräns vid 60 procent frånvaro? Och går det att jämställa uppdraget som förtroendevald med ett vanligt lönearbete? När blir frånvaron ogiltig? Talman Andreas Norlén och Louise Bringselius, förvaltningsforskare vid Lunds Universitet är med för att diskutera det här. Folkhälsomyndigheten föreslår ett gräns på 500 personer i varuhus. Men kan varuhusen hålla koll på alla? Och vilken blir Sveriges nationalblomma? Finalisterna i Svenska botaniska föreningens omröstning är här! Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Niklas Runsten Research: Julius Bäckman

-Första maj firas i år digitalt. Kommer detta djärva grepp att bli en nytändning för Första maj?-Vilken betydelse har egentligen stora manifestationer för ett politiskt engagemang och hur man röstar?Dessutom testar Jenny Marjas Första maj kunskaper.Madestam & Lemne gästas även av Louise Bringselius, docent i företagsekonomi som precis kommit ut med en ny bok om organisationskultur. Boken skrevs utifrån kritiken mot värdegrundsarbetet inom offentliga organisationer. Kan man skilja en organisationskultur från styrning eller hänger de ihop? Och hur viktig är kulturen mellan kollegor och vilken betydelse har den? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Första maj firas i år digitalt. Kommer detta djärva grepp att bli en nytändning för Första maj? Vilken betydelse har egentligen stora manifestationer för ett politiskt engagemang och hur man röstar? Dessutom testar Jenny Marjas Första maj kunskaper. Madestam & Lemne gästas även av Louise Bringselius, docent i företagsekonomi som precis kommit ut med en ny bok om organisationskultur. Boken skrevs utifrån kritiken mot värdegrundsarbetet inom offentliga organisationer. Kan man skilja en organisationskultur från styrning eller hänger de ihop? Och hur viktig är kulturen mellan kollegor och vilken betydelse har den?

Människans mått återsänder 12 utvalda program. Största delen av det här programmet sändes första gången 30 maj 2019, med titeln "NPM nu och i framtiden". 2013 publicerade Maciej Zaremba sin artikelserie "Den olönsamme patienten" i DN. Debatten som följde, var en av anledningarna till att vi började producera Människans mått 2014. Programmen har handlat om mätningar av både kroppen och samhällskroppen, och i våra skildringar av det sistnämnda har NPM hela tiden funnits i bakgrunden, eftersom den grundläggande principen bakom NPM är att all offentlig verksamhet ska följas upp med resultat som går att mäta. Sedan vi började sända serien har den yrkeskategori som vi kan kalla den mätande klassen bara vuxit inom offentlig sektor: medarbetare som är specialiserade på att styra, planera, mäta, följa upp och fatta strategiska beslut utifrån de mål som politikerna har bestämt. I det här programmet reder vi ut vad New Public Management innebär, och vi kliver in bakom kulisserna hos de här tjänstemännen som har som uppgift att sköta mätningarna i offentlig sektor. Vi reflekterar också över vilka utmaningarna blir när de som mäter blir så starka, och så många. Medverkande: Åsa Berling, hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Skåne. Karolin Liliengren, sjuksköterska Fosietorps vårdcentral. Roland Almqvist, forskare. Louise Bringselius, forskare och författare till boken "Tillit: en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor". Producent: Fredrik Pålsson. Programledare: Fredrik Pålsson och Karin Bromander. Intervjuer: Karin Bromander och Fredrik Pålsson. Ljudteknik: Johan Chandorkar. I redaktionen för det här programmet ingick också Olivia Bons och Lisa Karinsdotter Pålsson. Programmet görs av Umami Produktion.

I avsnitt 15 av Fysioterapeuternas podd "En podd i rörelse" samtalar förbundets vice ordförande Cecilia Winberg med Louise Bringselius, forskare inom tillit och tillitsbaserad styrning. I avsnittet samtalar de om det tillitsbaserat ledarskap. Vad innebär det att som chef använda sig av tillitsbaserat ledarskap och är medarbetarna redo för det?

Finns det en tystnadskultur på svenska lärosäten? Tar vi den akademiska friheten för given i Sverige och vilket ansvar bär lärosätena själva för att den ska bevaras? Det diskuterar vi i det här avsnittet av Sacopodden tillsammans med Oscar Simonsson, en av visselblåsarna från Macchiariniskandalen, Mats Ericson, ordförande i SULF och Louise Bringselius, forskningsledare i den statliga Tillitsdelegationen. Programledare: Gina Bayoumi

I förskolan finns det en pedagogisk modell som utgår från barnens egen nyfikenhet. Vad händer när den modellen omvandlas till juridik? Ett program om det som kallas systematiskt kvalitetsarbete. Sedan nittiotalet har det funnits en strävan att professionalisera den svenska förskolan. Den första läroplanen kom på nittiotalet, i samma veva som New Public Management slog igenom med sina idéer om att offentlig verksamhet ska styras med mål och resultatuppföljning. Pedagogiken i förskolan bygger på ett brett förhållande till lärande, som inte är så lätt att mäta. Men samtidigt ska kvaliteten säkras i mål och styrdokument, som också på något sätt ska följas upp. Om det handlar det här programmet, där vi cirklar vi runt begreppet "systematiskt kvalitetsarbete": ett lagstadgat begrepp som ska prägla arbetet med förskolan, från sandlådan och upp till kontoren där de tjänstemän sitter som ska analysera kvaliteten. Medverkande: Ana-Maria Delliv, kvalitet- och myndighetschef, Malmö Kristina Westlund, förskolelektor, Malmö  Anna Harborg, utvecklingsledare och kvalitetsanalytiker, Malmö Erik Stenkula, förskollärare, Linköping Louise Bringselius, förvaltningssforskare För att förstå de juridiska kraven på förskolan har vi haft mycket glädje av Helene Roslunds nyutkomna bok Förskolan: uppdrag och juridik. Producent och programledare: Fredrik Pålsson Intervjuer: Fredrik Pålsson och Olivia Bons Ljudteknik: Johan Chandorkar I redaktionen ingår också Karin Bromander och Lisa Karinsdotter Pålsson. Programmet görs av Umami Produktion

Många vill avskaffa New Public Management. Samtidigt arbetar massor av människor idag med de mätningar och uppföljningar som infördes när NPM kom på nittiotalet. Så vad går egentligen att förändra? När New Public Management infördes på 1990-talet, var det en radikal förändring av hur styrningen gick till av vård, skolor och annan offentlig verksamhet. Före NPM fick olika sjukhus en påse pengar och direktiv vad de skulle göra. Med NPM kom idén att all offentlig verksamhet måste följas upp med resultat som går att mäta. Som en följd av det har en hel yrkeskategori uppstått som är specialiserade på att styra, planera, mäta, följa upp och fatta strategiska beslut utifrån de mål som politikerna har bestämt. Nu vill många avskaffa eller i alla fall förändra NPM, men till vilken grad är det möjligt? Med Människans mått träffar vi både de som styr, och de som styrs. Vi kliver in bakom kulisserna hos några av de här tjänstemännen och i det här programmet får vi höra mer om Region Skånes indikatorbibliotek, samt om ekonomi, identitet och mätbara mål. Medverkande: Åsa Berling, hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Skåne. Karolin Liliengren, sjuksköterska Fosietorps vårdcentral. Roland Almqvist, forskare. Louise Bringselius, forskare och författare till boken "Tillit: en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor". Jonna Bornemark, filosof och författare till boken "Det omätbaras renässans". Producent: Fredrik Pålsson Programledare: Fredrik Pålsson och Karin Bromander Intervjuer: Karin Bromander, Fredrik Pålsson och Olivia Bons Ljudteknik: Johan Chandorkar. I redaktionen ingår också Lisa Karinsdotter Pålsson Programmet görs av Umami Produktion.

I det här avsnittet pratar vi om tillitsbaserad styrning till skillnad från kontrollbaserad styrning. Hur påverkar tillit en organisation? Vad krävs för tillit - både mellanmänskligt och organisatoriskt för att ändra en företagskultur? Louise Bringselius har forskat på organisationsförändringar bl a och har arbetat med IT frågor. Nu är Louise docent i Lund - i organisation och ledning (företagsekonomi). I samtalet insåg jag att oavsett vilken ingång vi har i organisationer och ledning så kommer vi fram till samma sak. Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet går det att maila till kontakt@hjarnpodden.se Louise bok finns att köpa bl a här: https://www.bokus.com/bok/9789172511941/tillit-en-ledningsfilosofi-for-framtidens-offentliga-sektor/ Fler avsnitt av hjärnpodden och tillgång till alla tidigare 106 avsnitt kan du få via http://hjarnpodden.se