Podcasts about umami produktion

Ando Shwedo si jek zakono so bushol yttrandefrihet, kaj slobodoj te phenes so kames, ale kaj zal i grantitsa! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

Nationell minoritet si amen anda Norwego, Finlando, taj Shwedo? Feri na anda Denimarko. Phenen amenge duj romnja pengi versia sar von dikhen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

So lanaz tusa te inkres tut trajimasko anda vesh vaj pe jek öde ö. Vorbis kaj o Jonas so si överlevnads expert taj pushas les. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

Adjes vorbis tak dikas so si e differenzia pa sar ame e rom trajis taj sar trajin von anda Okinawa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

Adjes avel amende o artisto Davinci so si jek romano rapper taj penel peski historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

Sar shaj dikhes pretu majfeder aj tena peraves tut tele? Si amentsa o psykologo David Waskuri taj pushas kathar jek experto pe kado! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

8 april si o romano djes pa intrego luma, ale khatar avel kado djies taj sar dikas pe kado? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

Generationsskillnader bland oss romer. Håller nåt på att försvinna, vad finns kvar och finns det saker vi stör oss på i de olika generationerna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

Adjes vorbis pa kallprat taj soske socialni Sam kana chi sam pe butchi vaj anda shkola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.Arkivklipp: TV4 Nyhetsmorgon - Niklas Källner pratar om sin bok ”Och bilen går bra?” som handlar om att kallprata.

Adjes djas avri taj puchas sar djan anda butchi vaj anda chkola? So len o tamabilo vaj e bitzigla? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

So si tut anda chiri matlåda kana djas pe butchi? Vaj ada matsäck kana djas po utflykt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

Te pabola anda kher sar te keras anda panika? Vorbis kaj o Imran so kerel butchi kaj o räddningstjänsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

Vorbis kaj o psykologen David Waskuri taj dikas so voj penel pa sar te keres te gindis ke sitot adhd. Taj kaj jek kaver so iskirindas jek adhd kemja. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

Adjes vorbis pa sostar o manush kade interisirimej anda kaverenge manoshege relatziji taj sostar pupujis? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

Maj sigo sas avel tut talento te te kergos pingardo. Adjes shaj kerdjos vi barvalo taj vi pindardo che telefonosa pe socialamedei. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

E Celine si amentsa ando studio te penel kaj, taj sar rodel peski bach tavel la jekh lahso rom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

De latvo peres ande, andi jek chorri rutina? Taj kadej pares si, te shaj al tu taj te inkres jek nevi lashi rutina? O Raymond jek romano Shavo so i MMA Fighter, penel pa peski disciplina pe kado. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

Vi gästas av Avioon som berättar om hur han tack vare musiken hamnade på rätt väg och får även höra honom sjunga hans senaste låt i studion. Han har med sig sin kollega Prefab och tillsammans driver dem ett bolag där de vill hjälpa unga med musik. Vi pratar om vad musiken kan betyda för unga och hur även texter i låtar kan påverka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

Måste en förebild vara en perfekt människa? Varför är din förebild just din förebild? Detta och fler tankar kring både våra egna och kända förebilder I veckans avsnitt! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 23 oktober 2017. När Cecilia Cederstrand skulle ha barn gjorde hon KUB-testet. Sannolikheten för Downs syndrom var 1 på 92. Hur förstår vi en sådan risk? Och hur påverkas vår förståelse av att vi mäter risken? Det finns en självmotsägelse i idén att risk ska gå att mäta, eftersom risk handlar om något som kanske aldrig kommer att inträffa. Men sannolikhetsberäkningar är lika gamla som det moderna samhället, och med förfinade metoder blir de faktiskt mer och mer exakta. I det här programmet försöker vi förstå hur fosterdiagnostik fungerar, och vi skildrar några av de etiska, matematiska och pedagogiska utmaningar som sannolikhetstester ställer oss inför. I programmet hör du: Cecilia Cederstrand, som berättar om sina reaktioner på en förhöjd sannolikhets-siffra som hon fick när hon var gravid. Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare och medlem i Svenskt Nätverk för Information om Fosterdiagnostik. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma kommun. Erika Wall, sociolog och riskforskare vid Mittuniversitetet i Östersund. Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson. Producent och programledare: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Johan Chandorkar. Människans mått är ett program från Umami Produktion.

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 13 november 2017. Det finns nog inget tillfälle under modern tid som tilliten till våra myndigheter varit så hårt prövad, som nu under Coronakrisen. Det här programmet från 2017 handlar om vad tillit till myndigheterna och vårdapparaten grundar sig på och vilken roll uppmätta resultat spelar för den här tilliten. Programmet gjordes i vår serie om att mäta risker, och frågan som ställs i programmet är vad som får oss att lita på läkare och myndigheter, när de presenterar oss för olika risker? Vad är det som gör att vi litar på vissa riskbedömningar, och inte på andra? Människans mått närmar sig frågan genom en blandning av personliga berättelser och filosofiska resonemang. Varför är tilliten till det svenska vaccinationsprogrammet så hög? Varför lyssnar vi på en läkares bedömning och inte en annans? I programmet hör du: Niklas Vareman, filosof och forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Erika Wall, sociolog och forskare, Mittuniversitetet i Östersund. Kathy Falkenstein Hagander, barnläkare och hälsovårdsöverläkare på Region Skåne. Sten Anttila, projektledare på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, samt forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Sara Riggare, forskare på centrum för Hälsoinformatik, Karolinska Institutet. Marie Hosinsky, ekonom Svensk Försäkring. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma. Reportrar: Pernilla Ståhl, Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson. Producent och programledare: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Johan Chandorkar. Programmet kommer från Umami Produktion i Malmö.

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 6 november 2017. Att kunna teckna en försäkring är en grundval mycket av vår välfärd vila på. Vem som kan teckna en försäkring, styrs av försäkringslogiken, som i sin tur utgår från hur vi mäter och värderar risker. Idén är att människor accepterar att dela på en risk, om alla löper ungefär lika stor risk att råka ut för den. Men vad händer med den som hamnar utanför? Och vad händer med sammanhållningen i samhället när risker blir lättare att mäta? Den här veckan försöker Människans mått tränga in i försäkringarnas psykologi och matematik. Det var två 1700-talsuppfinningar som gjorde det möjligt för försäkringsbranschen att växa till en industri som förvaltar lika stora summor som hela länders bnp: sannolikhetskalkylen och befolkningsstatistiken. Med all data vi samlar på oss har riskberäkningar aldrig varit så enkla att genomföra som nu. I programmet hör du: Gunnar Andersson, aktuarie (dvs försäkringsmatematiker) Marie Hosinsky, ekonom Ingvar Nilsson, nationalekonom Christina Wahlström, tf verksamhetschef Idéer för livet Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson Producent och programledare: Fredrik Pålsson Ljudmix: Johan Chandorkar Människans mått är ett program från Umami Produktion.

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 13 juni 2019. Vad händer när det inte är dina resultat som rankar dig som bättre eller sämre än nån annan, utan din personlighet? Vad händer när mätningar görs för att utvärdera din förmåga att prestera? Förespråkarna hävdar att personlighetstester är det bästa sättet att avgöra vem som passar för ett jobb. Det finns flera personlighetstester som inte är oseriösa, utan som baseras på psykologiforskning och som kan uppvisa högre träffsäkerhet när det gäller att hitta rätt person, än traditionella metoder. Det finns tydliga fördelar med att använda tester i rekryteringssituationer - som till exempel att saker som utseende, etnicitet och kön förlorar sin betydelse. Men testerna väcker också många frågor. Vilket värde har egentligen ett test som bygger på att testpersonerna skattar sin egen personlighet? Till vilken grad går det att mäta huruvida en arbetstagare kommer att fungera och blomstra på en arbetsplats? Och vad händer med alla de som bedöms ha en personlighet som utgör mer risk än möjlighet för arbetsgivaren? Vår reporter Olivia Bons gör ett personlighetstest och blir utvärderad av testkonsulten som förklarar krig mot magkänslan. Hon träffar psykologen som säger att anställningsintervjuer är slöseri med tid, filosofen som vill återta respekten för omdömet, och ingenjören som liksom många andra arbetssökande har fått genomföra en rad olika tester. Medverkande: Sara Henryson Eidvall, psykolog som konstruerar och granskar personlighetstester Philip Ström, Produktansvarig vid testföretaget Cubiks Mika, ingenjör och fd arbetssökande Jonna Bornemark, filosof och författare till boken "Det omätbaras renässans" Producent: Fredrik Pålsson Programledare: Fredrik Pålsson och Olivia Bons Intervjuer: Olivia Bons Ljudtekniker: Johan Chandorkar I redaktionen ingår också Karin Bromander och Lisa Karinsdotter Pålsson. Programmet görs av Umami Produktion.

Människans mått återsänder 12 utvalda program. Största delen av det här programmet sändes första gången 30 maj 2019, med titeln "NPM nu och i framtiden". 2013 publicerade Maciej Zaremba sin artikelserie "Den olönsamme patienten" i DN. Debatten som följde, var en av anledningarna till att vi började producera Människans mått 2014. Programmen har handlat om mätningar av både kroppen och samhällskroppen, och i våra skildringar av det sistnämnda har NPM hela tiden funnits i bakgrunden, eftersom den grundläggande principen bakom NPM är att all offentlig verksamhet ska följas upp med resultat som går att mäta. Sedan vi började sända serien har den yrkeskategori som vi kan kalla den mätande klassen bara vuxit inom offentlig sektor: medarbetare som är specialiserade på att styra, planera, mäta, följa upp och fatta strategiska beslut utifrån de mål som politikerna har bestämt. I det här programmet reder vi ut vad New Public Management innebär, och vi kliver in bakom kulisserna hos de här tjänstemännen som har som uppgift att sköta mätningarna i offentlig sektor. Vi reflekterar också över vilka utmaningarna blir när de som mäter blir så starka, och så många. Medverkande: Åsa Berling, hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Skåne. Karolin Liliengren, sjuksköterska Fosietorps vårdcentral. Roland Almqvist, forskare. Louise Bringselius, forskare och författare till boken "Tillit: en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor". Producent: Fredrik Pålsson. Programledare: Fredrik Pålsson och Karin Bromander. Intervjuer: Karin Bromander och Fredrik Pålsson. Ljudteknik: Johan Chandorkar. I redaktionen för det här programmet ingick också Olivia Bons och Lisa Karinsdotter Pålsson. Programmet görs av Umami Produktion.

En stor del av vår offentliga verksamhet styrs genom upphandlingar. Upphandlaren ska inte bara följa upp hur det går, utan också sätta upp regler för hur det ska bli. Hur påverkar det kvaliteten? I Klippans kommun förbereder upphandlingsenheten en ny beställning av färdtjänst. Det är bara en av många upphandlingar som de har hand om varje år. De samordnar det här arbetet för fyra mindre kommuner och summorna det rör sig om är svindlande en miljard kronor - hälften av vad de här kommunerna får in i skattepengar från sina invånare. Sedan 90-talet, då Sverige gick med i EES och EU, har regelverket skärpts för hur en upphandling får gå till. Syftet är att motverka korruption och göra systemet mer transparent - men priset är att tjänstemännens handlingsutrymme minskar. Inför varje upphandling måste kommunerna  ställa upp krav som sedan inte går att ändra, och sätta upp en modell för hur leverantörerna ska jämföras med varandra. Om leverantören gör bort sig på ett sätt som inte är formulerat och uppföljningsbart, är det svårt att göra något åt. Hur används mätandet inom upphandlingar? Och vilka risker medför det för kvaliteten på de upphandlade tjänsterna? De frågorna ställer vi oss i det här programmet, som är den sista delen i Människans måtts serie om offentlig sektor i kölvattnet av New Public Management. Medverkande: Emma Rävås, användare av färdtjänst, Lund Anders Vedin, upphandlingschef, Klippan Anna Fritzheimer, förvaltningsjurist, Klippan Mats Bergman, nationalekonom och upphandlingsforskare, Stockholm Producent: Fredrik Pålsson Programledare: Fredrik Pålsson och Karin Bromander Intervjuer: Karin Bromander Ljudtekniker: Johan Chandorkar I redaktionen ingår också Olivia Bons och Lisa Karinsdotter Pålsson. Programmet görs av Umami Produktion.

Förespråkarna hävdar att personlighetstester är det bästa sättet att avgöra vem som passar för ett jobb. Vilka möjligheter och problem finns det med det? Personlighetstester används flitigt vid rekrytering, men har kommit i dåligt rykte eftersom många tester som används inte är speciellt vetenskapligt underbyggda. Men alla tester är inte oseriösa: det finns flera tester som baseras på psykologiforskning som kan visa siffror på att välgjorda personlighetstester har högre träffsäkerhet när det gäller att hitta rätt person, än traditionella metoder. Det finns tydliga fördelar med att använda tester i rekryteringssituationer - som till exempel att saker som utseende, etnicitet och kön förlorar sin betydelse. Men testerna väcker också många frågor. Vilket värde har egentligen ett test som bygger på att testpersonerna skattar sin egen personlighet? Till vilken grad går det att mäta huruvida en arbetstagare kommer att fungera och blomstra på en arbetsplats? Och vad händer med alla de som bedöms ha en personlighet som utgör mer risk än möjlighet för arbetsgivaren? Vår reporter Olivia Bons gör ett personlighetstest och blir utvärderad av testkonsulten som förklarar krig mot magkänslan. Hon träffar psykologen som säger att anställningsintervjuer är slöseri med tid, filosofen som vill återta respekten för omdömet, och ingenjören som liksom många andra arbetssökande har fått genomföra en rad olika tester. Medverkande: Sara Henryson Eidvall, psykolog som konstruerar och granskar personlighetstester Philip Ström, Produktansvarig vid testföretaget Cubiks Mika, ingenjör och fd arbetssökande Jonna Bornemark, filosof och författare till boken "Det omätbaras renässans" Producent: Fredrik Pålsson Programledare: Fredrik Pålsson och Olivia Bons Intervjuer: Olivia Bons Ljudtekniker: Johan Chandorkar I redaktionen ingår också Karin Bromander och Lisa Karinsdotter Pålsson. Programmet görs av Umami Produktion.

I förskolan finns det en pedagogisk modell som utgår från barnens egen nyfikenhet. Vad händer när den modellen omvandlas till juridik? Ett program om det som kallas systematiskt kvalitetsarbete. Sedan nittiotalet har det funnits en strävan att professionalisera den svenska förskolan. Den första läroplanen kom på nittiotalet, i samma veva som New Public Management slog igenom med sina idéer om att offentlig verksamhet ska styras med mål och resultatuppföljning. Pedagogiken i förskolan bygger på ett brett förhållande till lärande, som inte är så lätt att mäta. Men samtidigt ska kvaliteten säkras i mål och styrdokument, som också på något sätt ska följas upp. Om det handlar det här programmet, där vi cirklar vi runt begreppet "systematiskt kvalitetsarbete": ett lagstadgat begrepp som ska prägla arbetet med förskolan, från sandlådan och upp till kontoren där de tjänstemän sitter som ska analysera kvaliteten. Medverkande: Ana-Maria Delliv, kvalitet- och myndighetschef, Malmö Kristina Westlund, förskolelektor, Malmö  Anna Harborg, utvecklingsledare och kvalitetsanalytiker, Malmö Erik Stenkula, förskollärare, Linköping Louise Bringselius, förvaltningssforskare För att förstå de juridiska kraven på förskolan har vi haft mycket glädje av Helene Roslunds nyutkomna bok Förskolan: uppdrag och juridik. Producent och programledare: Fredrik Pålsson Intervjuer: Fredrik Pålsson och Olivia Bons Ljudteknik: Johan Chandorkar I redaktionen ingår också Karin Bromander och Lisa Karinsdotter Pålsson. Programmet görs av Umami Produktion

Många vill avskaffa New Public Management. Samtidigt arbetar massor av människor idag med de mätningar och uppföljningar som infördes när NPM kom på nittiotalet. Så vad går egentligen att förändra? När New Public Management infördes på 1990-talet, var det en radikal förändring av hur styrningen gick till av vård, skolor och annan offentlig verksamhet. Före NPM fick olika sjukhus en påse pengar och direktiv vad de skulle göra. Med NPM kom idén att all offentlig verksamhet måste följas upp med resultat som går att mäta. Som en följd av det har en hel yrkeskategori uppstått som är specialiserade på att styra, planera, mäta, följa upp och fatta strategiska beslut utifrån de mål som politikerna har bestämt. Nu vill många avskaffa eller i alla fall förändra NPM, men till vilken grad är det möjligt? Med Människans mått träffar vi både de som styr, och de som styrs. Vi kliver in bakom kulisserna hos några av de här tjänstemännen och i det här programmet får vi höra mer om Region Skånes indikatorbibliotek, samt om ekonomi, identitet och mätbara mål. Medverkande: Åsa Berling, hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Skåne. Karolin Liliengren, sjuksköterska Fosietorps vårdcentral. Roland Almqvist, forskare. Louise Bringselius, forskare och författare till boken "Tillit: en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor". Jonna Bornemark, filosof och författare till boken "Det omätbaras renässans". Producent: Fredrik Pålsson Programledare: Fredrik Pålsson och Karin Bromander Intervjuer: Karin Bromander, Fredrik Pålsson och Olivia Bons Ljudteknik: Johan Chandorkar. I redaktionen ingår också Lisa Karinsdotter Pålsson Programmet görs av Umami Produktion.

Hammer & Hanborgs podcast om framtidens professionella liv. För dig som är intresserad av kommunikation, digitalisering, ledarskap och organisationsutveckling. I detta avsnitt pratar vi värderingar och varför det är så viktigt i framtidens professionella liv. Medverkar gör Malcolm Larri, Karin Netzell och Charlotta Rydström. Podden spelas in i Malmö hos Umami Produktion. podd@hammerhanborg.com

Avsnitt 6: I detta avsnitt pratar vi feedbackkultur och varför det är så viktigt i en självstyrande organisation. Medverkar gör Charlotta Rydström, Karin Netzell och Frida Jeppson från Hammer & Hanborg och gäst Anna Bloth Karling från Hubbster. Hammer & Hanborgs podcast om framtidens professionella liv. För dig som är intresserad av kommunikation, digitalisering, ledarskap och organisationsutveckling. Podden spelas in i Malmö hos Umami Produktion. podd@hammerhanborg.com

Denna vecka på Speak Volumes gästar den drivna digitala projektledaren och grundaren av plattformen "Her Way" Nathalie Rajic! Från Umami Produktion i Malmö får vi lyssna på denna fantastiska och unika kvinna som är inte bara är en powerwoman, utan även mycket rik på erfarenheter!

Tillit är nödvändigt för att samhället ska fungera. Vad får oss att lita på läkare och myndigheter, när de presenterar oss för olika risker? Och vilken roll spelar de uppmätta risksiffrorna? Vi är utlämnade till tillit. Eftersom det är omöjligt för varje enskild människa att skaffa tillräckligt med kunskap för att förstå hur olika riskmätningar går till, är vi alltid beroende av andra. Men vad är det som gör att vi litar på vissa riskbedömningar, och inte på andra? Människans mått närmar sig frågan genom en blandning av personliga berättelser och filosofiska resonemang. Varför är tilliten till det svenska vaccinationsprogrammet så hög? Varför lyssnar vi på en läkares bedömning och inte en annans? I programmet hör du: Niklas Vareman, filosof och forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Erika Wall, sociolog och forskare, Mittuniversitetet i Östersund. Kathy Falkenstein Hagander, barnläkare och hälsovårdsöverläkare på Region Skåne. Sten Anttila, projektledare på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, samt forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Sara Riggare, forskare på centrum för Hälsoinformatik, Karolinska Institutet. Marie Hosinsky, ekonom Svensk Försäkring. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma. Reportrar: Pernilla Ståhl, Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson. Producent och programledare: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Johan Chandorkar. Programmet kommer från Umami Produktion i Malmö.

Privata försäkringar och välfärdssystemet bygger på samma idé: att vi delar på risken eftersom vi inte vet vem som råkar illa ut. Men vad händer med sammanhållningen när risker blir lättare att mäta? Det var två 1700-talsuppfinningar som gjorde det möjligt för försäkringsbranschen att växa till en industri som förvaltar lika stora summor som hela länders bnp: sannolikhetskalkylen och befolkningsstatistiken. Med all data vi samlar på oss har riskberäkningar aldrig varit så enkla att genomföra som nu.  Den här veckan försöker Människans mått tränga in i försäkringarnas psykologi och matematik: tanken att risken ska fördelas på en stor grupp med människor som alla löper ungefär samma risk att råka ut för något. Vad händer med den som sticker ut? I programmet hör du: Gunnar Andersson, aktuarie (dvs försäkringsmatematiker) Marie Hosinsky, ekonom Ingvar Nilsson, nationalekonom Christina Wahlström, tf verksamhetschef Idéer för livet Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson Producent och programledare: Fredrik Pålsson Ljudmix: Johan Chandorkar Människans mått är ett program från Umami Produktion.

Sofia Hagbrand bor i ett område som riskerar stora problem med översvämningar i framtiden. Dagligen ställs vi inför olika riskvärden som vi förväntas hantera. Men vad får oss att agera på en risk? "Det var ingenting vi vägde in i vårt beslut". Så säger Sofia Hagbrand som nyligen köpt ett hus på Falsterbonäset i Skåne, om risken för att havsvattennivån ska stiga på grund av klimatförändringar. Vi ställs alla inför olika risker dagligen, och ofta kommer de med ett mått. Men en siffra är bara en siffra. Vad är det som gör att vi motiveras att försöka göra något åt vissa siffror, medan vi struntar i andra? Det här programmet rör sig från att hantera översvämningsrisk, till att hantera riskerna med sjukdomarna diabetes och Parkinson: två sjukdomar som skiljer sig åt när det gäller mätbarhet. I programmet hör du: Sofia Hagbrand med sonen Morris, husägare i Falsterbo. Henrik Djerv, samordnare för klimatanpassning, på Länsstyrelsen Skåne. Sara Riggare, Parkinsonpatient och forskare i Hälsoinformatik på Karolinska Institutet. Erika Wall, sociolog och riskforskare vid Mittuniversitetet i Östersund. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma. Anders Frid, diabetesläkare. Reportrar: Jesper Cederstrand, Lisa Karinsdotter Pålsson och Fredrik Pålsson. Programledare och producent: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Jonas Mattsson. Människans mått är ett program från Umami Produktion.

När Cecilia Cederstrand skulle ha barn gjorde hon KUB-testet. Sannolikheten för Downs syndrom var 1 på 92. Hur förstår vi en sådan risk? Och hur påverkas vår förståelse av att vi mäter risken? Människans mått är tillbaka med fyra nya program om att mäta risk. Det här är det första programmet i serien. Det finns en självmotsägelse i idén att risk ska gå att mäta, eftersom risk handlar om något som kanske aldrig kommer att inträffa. Men sannolikhetsberäkningar är lika gamla som det moderna samhället, och med förfinade metoder blir de faktiskt mer och mer exakta. I det första programmet försöker vi förstå hur fosterdiagnostik fungerar, och vi skildrar några av de etiska, matematiska och pedagogiska utmaningar som sannolikhetstester ställer oss inför. I programmet hör du: Cecilia Cederstrand, som berättar om sina reaktioner på en förhöjd sannolikhets-siffra som hon fick när hon var gravid. Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare och medlem i Svenskt Nätverk för Information om Fosterdiagnostik. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma kommun. Erika Wall, sociolog och riskforskare vid Mittuniversitetet i Östersund. Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson. Producent och programledare: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Johan Chandorkar. Människans mått är ett program från Umami Produktion.

Podcast Glänta - om vad pengar gör med oss. Från Gläntas temanummer om pengar hör du poeten Ida Börjel, tillsammans med Cathrine Hellberg, läsa Börjels text om det finansiella systemet som har många likheter med psykiatriska diagnoser. Podcasten görs av Umami Produktion i Malmö. info@umamiproduktion.se

Hur kan teatern bemöta en våldsam, grym och komplex verklighet? Genom att tydligt skildra alla vidrigheter? Den brittiska dramatikern Sarah Kane ansåg det, annars vore det liktydigt med att inte tala om det alls. Eller är det tvärtom ett hinder för förståelsen? Hos Harold Pinter kan redan frågan om man vill ha en kopp te låta hotfull som en missil genom luften. - Lyssna på Theresa Benér på Dixikons pod som produceras av Umami Produktion, info@umamiproduktion.se

Hur kan teatern bemöta en våldsam, grym och komplex verklighet? Genom att tydligt skildra alla vidrigheter? Den brittiska dramatikern Sarah Kane ansåg det, annars vore det liktydigt med att inte tala om det alls. Eller är det tvärtom ett hinder för förståelsen? Hos Harold Pinter kan redan frågan om man vill ha en kopp te låta hotfull som en missil genom luften. - Lyssna på Theresa Benér på Dixikons pod. Produceras av Umami Produktion. info@umamiproduktion.se

Om brittiska knarkbaroner, nyutgivna klassiker och svenskfinsk deckarsuccé i Bangalore. Podcast Dixikon från Indien. Pernilla Ståhl har läst Flood of Fire, den sista delen i den indiske författaren Amitav Ghoshs hyllade Ibis-trilogi, som utspelar sig åren före och under opiumkrigen. Vi går på boksläpp i Delhi med den svenskfinske författaren Zac O Yeah, bosatt i Indien. Hans nya deckare Hari – A Hero for Hire- som utspelar sig i mångmiljonstaden Bangalore och som är en uppföljning till Mr Majestic, som blev en stor succé i Indien. Böckerna finns också på svenska. Historikern Henrik Chetan Aspengren, författare till boken En dag i Delhi, berättar om projektet Murty Classical Library of India som ger ut sydasiatiska klassiker, och han läser ett stycke ur Therigatha: Poems of the First Buddhist Women. Dixikon podcast produceras av Umami Produktion. info@umamiproduktion.se

Om två tyska böcker handlar det bland annat i Dixikon podcast – först om kopplingarna mellan sjuttiotalets vänsterextremism, och tredje rikets judehat. Margareta Flygt har läst historikern Wolfgang Kraushars nya bok med den långa men fullständiga titeln: “Wann endlich beginnt bei Euch der Kampf gegen die heilige Kuh Israel?”: München 1970: über die antisemitischen Wurzeln des deutschen Terrorismus”. I München växte författaren och advokaten Ferdinand von Schirach växte upp. Mest känd är han i Sverige och ett trettiotal andra länder för storsäljarna Brott och Skuld: två böcker med noveller som tar sin utgångspunkt i de människoöden von Schirach mött i rätten. Martin Lagerholm har läst hans senaste roman. “Om vi vill att allt ska förbli som det är, då måste allt förändras” är den mest kända raden i Giuseppe Tomasi di Lampedusa‎s Leoparden. Är det nu dags att reformera Italien på riktigt? Pernilla Ståhl har läst en ny bok som hoppas på det. Dixikon podcast görs av Umami Produktion. Ansvarig utgivare Pernilla Ståhl. pernilla@umamiproduktion.se

En sång om fred, litterär prestige i Frankrike och att längta efter myten, i spårvagnarnas Göteborg: tre texter, ett program: Dixikon podcast. När det här programmet spelas in är det höst. Ännu är det inte november, men det är med blicken mot just den månaden som vi gör det här programmet. Både mot det november som finns inne i det varma och trygga, där november kan betyda ett franskt Goncourtpris, eller ett mysigt café att slå sig ner på, med en gammal tysk biblioteksbok om antikens kulturvärld. Men också mot det november som finns ute i det kalla och brutala: där blod blandas med lera. Dixikon podcast görs av Umami Produktion. Ansvarig utgivare Pernilla Ståhl. pernilla@umamiproduktion.se

Om brittiska knarkbaroner, nyutgivna klassiker och svenskfinsk deckarsuccé i Bangalore. Podcast Dixikon från Indien. Pernilla Ståhl har läst Flood of Fire, den sista delen i den indiske författaren Amitav Ghoshs hyllade Ibis-trilogi, som utspelar sig åren före och under opiumkrigen. Vi går på boksläpp i Delhi med den svenskfinske författaren Zac O Yeah, bosatt i Indien. Hans nya deckare Hari – A Hero for Hire- som utspelar sig i mångmiljonstaden Bangalore och som är en uppföljning till Mr Majestic, som blev en stor succé i Indien. Böckerna finns också på svenska. Historikern Henrik Chetan Aspengren, författare till boken En dag i Delhi, berättar om projektet Murty Classical Library of India som ger ut sydasiatiska klassiker, och han läser ett stycke ur Therigatha: Poems of the First Buddhist Women. Dixikon podcast produceras av Umami Produktion. info@umamiproduktion.se

Amelie Björck om hur djurhållningen utvecklats hand i hand med kapitalismen. Varje år dödas mer än 2,5 miljoner grisar bara i Sverige. Deras kroppar används i en mängd produkter vi dagligen konsumerar. Amelie Björck vill att vi avgrisar människan. Programledare och producent: Pernilla Ståhl pernilla@umamiproduktion.se Ljudtekniker: Ari Korzeniowski. Podcasten produceras av Umami Produktion.