Podcasts about fredrik p

Om Messaure och vattenkraften. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Året är 1953 när dammen i Messaure börjar byggas. Med en bredd på två kilometer och en höjd av hundra meter är den en av Europas största. Dammen delar älven i två: en konstgjord sjö på den ena sidan och på den andra, en torrlagd fåra.I anslutning till dammen växer ett samhälle fram. Det får samma namn som dammen och här bor som mest 3000 personer. Men när arbetet är färdigt, försvinner samhället. Det är slutet på byn men också slutet på en epok i svensk industrihistoria: det sista anläggarsamhället försvinner.Men arbetet på den här platsen varken börjar eller slutar med dammbygget. För det här är också berättelsen om en plats. Det handlar om vad Messaure var och vad Messaure blev. Om betesmarkerna och skogen. Och om elektriciteten som vi alla vill ha och priset vi betalar.I programmet hörs ljudklipp från Sveriges Radio, SVT, TV4, reklam från Vattenfall och Kockums.Medverkande i programmet: Lars Anders Utsi, Sanna Vannar, Britta Olsson, Bernt Olsson, Danny Percan, Morena Milkovic, Karlo Kupsjak.Ett program av Lisen Däldborg. Producent var Fredrik Pålsson och ljud och form gjordes av Julia Öjbrandt.

Ibland händer det att vi får in bra lyssnarberättelser som sedan får ligga och "dra sig" i vår byrålåda. En sådan är dagens lyssnarberättelse. Den anlände till oss via traditionell post för lite drygt två år sedan och av någon märklig anledning fick den sedan inte följa med i nästkommande avsnitt med lyssnarberättelser. Dumt tycker vi. Därför får den idag istället ett alldeles eget avsnitt - en halloweenbonus från oss till er som tack för att ni lyssnar på podden, läser våra böcker, följer oss i alla möjliga kanaler och kommer och hälsar på oss under våra berättarkvällar. Utan er vore detta inte möjligt - Tack!  Ha nu en trevlig Halloween och en fin alla helgons helg!  / Robert  och Fredrik  P.S. ett traditionellt poddavsnitt kommer om bara ett par dagar. Håll utkik! D.S.  Hemsida www.historierfranhalsingland.se Vi finns också på Facebook, Instagram och TikTOk.   

Vi har storslagent besøk i studio, Fredrik Pålerud er på plass og leverer storartet. Vi snakker om forsvarsspill, går igjennom kampene mot RBK og LSK, inkludert børs og vi lar Fredrik svare på de ti faste, naturligvis. Vi ser frem i mot nye sjanser og ny kamp mot Godset førstkommende lørdag, hvor vi tar ut et lag som vi mener hadde bitt godt fra seg, men som det nok er høy odds på! Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

I avsnitt #174 lirkar vi in våra gröna fingrar i trädgårdshandskarna och ringer upp floristen Karl-Fredrik Gustafsson – folkkär och känd genom Tv4:s trädgårdsserie ”Karl Fredrik på Österlen”. Det blev ett långt och inspirerande samtal om kärleken till blommorna och växtligheten omkring oss, och om gården Eklaholm som han och sambon Petter köpte 2015. Vi pratar även vin- och bokprojekt, sollidenhäng med kungaparet och hyllar TV-trädgårdsveteranerna Bertil Svensson och Gunnel Carlsson. Dessutom slår vi fast att kaffe helst bör avnjutas när man är iförd morgonrock! Intervjuar gör Carl-Magnus Eriksson och Erik JensenFoto: Pressbild

I avsnitt #174 lirkar vi in våra gröna fingrar i trädgårdshandskarna och ringer upp floristen Karl-Fredrik Gustafsson – folkkär och känd genom Tv4:s trädgårdsserie ”Karl Fredrik på Österlen”. Det blev ett långt och inspirerande samtal om kärleken till blommorna och växtligheten omkring oss, och om gården Eklaholm som han och sambon Petter köpte 2015. Vi...

Han är den glade killen från Närkes Kil som klev in i TV rutan för två år sedan med ett stort hjärta för blommor, lyx och flärd. Karl Fredrik på Eklaholm är Lördagsgäst hos Hasse Strandberg. Ett personligt samtal om blommor, livet på gården Eklaholm i Hagestad radby på Österlen tillsammans med Petter och om vikten av att leva i nuet och njuta av livet.... varje dag. Karl Fredrik berättar vad vi har att vänta i den nya säsongen av TV serien och vi får reda på historien bakom "fluff fluff fluff". Detta och mycket mer i Lördagsgästen med Karl Fredrik på Eklaholm!

Hör hela avsnittet här: https://www.svegot.se/2020/08/24/sverige-vaknar-9-september-2020/

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 23 oktober 2017. När Cecilia Cederstrand skulle ha barn gjorde hon KUB-testet. Sannolikheten för Downs syndrom var 1 på 92. Hur förstår vi en sådan risk? Och hur påverkas vår förståelse av att vi mäter risken? Det finns en självmotsägelse i idén att risk ska gå att mäta, eftersom risk handlar om något som kanske aldrig kommer att inträffa. Men sannolikhetsberäkningar är lika gamla som det moderna samhället, och med förfinade metoder blir de faktiskt mer och mer exakta. I det här programmet försöker vi förstå hur fosterdiagnostik fungerar, och vi skildrar några av de etiska, matematiska och pedagogiska utmaningar som sannolikhetstester ställer oss inför. I programmet hör du: Cecilia Cederstrand, som berättar om sina reaktioner på en förhöjd sannolikhets-siffra som hon fick när hon var gravid. Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare och medlem i Svenskt Nätverk för Information om Fosterdiagnostik. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma kommun. Erika Wall, sociolog och riskforskare vid Mittuniversitetet i Östersund. Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson. Producent och programledare: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Johan Chandorkar. Människans mått är ett program från Umami Produktion.

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 13 november 2017. Det finns nog inget tillfälle under modern tid som tilliten till våra myndigheter varit så hårt prövad, som nu under Coronakrisen. Det här programmet från 2017 handlar om vad tillit till myndigheterna och vårdapparaten grundar sig på och vilken roll uppmätta resultat spelar för den här tilliten. Programmet gjordes i vår serie om att mäta risker, och frågan som ställs i programmet är vad som får oss att lita på läkare och myndigheter, när de presenterar oss för olika risker? Vad är det som gör att vi litar på vissa riskbedömningar, och inte på andra? Människans mått närmar sig frågan genom en blandning av personliga berättelser och filosofiska resonemang. Varför är tilliten till det svenska vaccinationsprogrammet så hög? Varför lyssnar vi på en läkares bedömning och inte en annans? I programmet hör du: Niklas Vareman, filosof och forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Erika Wall, sociolog och forskare, Mittuniversitetet i Östersund. Kathy Falkenstein Hagander, barnläkare och hälsovårdsöverläkare på Region Skåne. Sten Anttila, projektledare på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, samt forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Sara Riggare, forskare på centrum för Hälsoinformatik, Karolinska Institutet. Marie Hosinsky, ekonom Svensk Försäkring. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma. Reportrar: Pernilla Ståhl, Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson. Producent och programledare: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Johan Chandorkar. Programmet kommer från Umami Produktion i Malmö.

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 6 november 2017. Att kunna teckna en försäkring är en grundval mycket av vår välfärd vila på. Vem som kan teckna en försäkring, styrs av försäkringslogiken, som i sin tur utgår från hur vi mäter och värderar risker. Idén är att människor accepterar att dela på en risk, om alla löper ungefär lika stor risk att råka ut för den. Men vad händer med den som hamnar utanför? Och vad händer med sammanhållningen i samhället när risker blir lättare att mäta? Den här veckan försöker Människans mått tränga in i försäkringarnas psykologi och matematik. Det var två 1700-talsuppfinningar som gjorde det möjligt för försäkringsbranschen att växa till en industri som förvaltar lika stora summor som hela länders bnp: sannolikhetskalkylen och befolkningsstatistiken. Med all data vi samlar på oss har riskberäkningar aldrig varit så enkla att genomföra som nu. I programmet hör du: Gunnar Andersson, aktuarie (dvs försäkringsmatematiker) Marie Hosinsky, ekonom Ingvar Nilsson, nationalekonom Christina Wahlström, tf verksamhetschef Idéer för livet Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson Producent och programledare: Fredrik Pålsson Ljudmix: Johan Chandorkar Människans mått är ett program från Umami Produktion.

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 13 juli 2015. Sedan vi gjorde det här programmet har två saker hänt. Inom offentlig sektor har målinflationen bara fortsatt - det vill säga att politiker sätter upp fler och fler mål som våra offentliga verksamheter ska uppfylla, vilket leder till att mätandet ökar eftersom det blir fler och fler resultat som behöver bedömas. Och i privatlivet har det - åtminstone för ett ganska stort antal personer - blivit som teknologijournalisten Lev Grossman förutspådde vid tiden då programmet sändes: att det om fem år kommer att vara lika självklart att veta hur många steg man tagit på en dag eller hur många kalorier man stoppat i sig, som det är att veta hur mycket klockan är. I det här programmet tar vi oss an frågan vad ett mål egentligen är, utifrån iakttagelsen att idén om vad som är ett bra mål, tycks skilja sig åt mellan unga människor och gamla människor. I programmet hör du äldreforskaren Laura Carstensen berätta om sin forskning kring hur människors mål förändras när vi blir äldre och våra tidshorisonter krymper. Vi reflekterar kring hur det hänger ihop med den unga generationens upptagenhet med en digital teknik som sätter mål åt oss. Vi träffar de unga på på mätrörelsen Quantified Selfs meet-up i Berlin och på Internet of Things-konferens i Lund, och vi får följa med på hemtjänstbesök hemma hos det gamla paret Gilbert och Gullbritt Svensson i Malmö. Vi träffar också IT-forskaren Mimmi Sjöklint som doktorerat på hur människor förhåller sig till de mål som den digitala tekniken sätter upp åt dem och kommit fram till att de flesta inte lyckas leva upp till idén om att mätbara mål ska leda till förbättrade resultat. Laura Carstensen fick vi upp ögonen för genom Atul Gawandes fantastiskt fina bok om att åldras och dö med värdighet, Being Mortal. Här nedan finns en länk till det inslag Fredrik Pålsson gjorde i Obs om boken, när den kom ut på engelska. Boken finns också på svenska, med titeln Att vara dödlig. Fredrik Pålsson radioessä - Being Mortal

Henrik er sur på Erik for at han ikke holder det han lover, gutta kjører en narsissisme-test på nett og de får besøk av Paradise-deltager Karl Fredrik. Testen kan du ta her: https://openpsychometrics.org/tests/NPI

Människans mått återsänder 12 utvalda program. Största delen av det här programmet sändes första gången 30 maj 2019, med titeln "NPM nu och i framtiden". 2013 publicerade Maciej Zaremba sin artikelserie "Den olönsamme patienten" i DN. Debatten som följde, var en av anledningarna till att vi började producera Människans mått 2014. Programmen har handlat om mätningar av både kroppen och samhällskroppen, och i våra skildringar av det sistnämnda har NPM hela tiden funnits i bakgrunden, eftersom den grundläggande principen bakom NPM är att all offentlig verksamhet ska följas upp med resultat som går att mäta. Sedan vi började sända serien har den yrkeskategori som vi kan kalla den mätande klassen bara vuxit inom offentlig sektor: medarbetare som är specialiserade på att styra, planera, mäta, följa upp och fatta strategiska beslut utifrån de mål som politikerna har bestämt. I det här programmet reder vi ut vad New Public Management innebär, och vi kliver in bakom kulisserna hos de här tjänstemännen som har som uppgift att sköta mätningarna i offentlig sektor. Vi reflekterar också över vilka utmaningarna blir när de som mäter blir så starka, och så många. Medverkande: Åsa Berling, hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Skåne. Karolin Liliengren, sjuksköterska Fosietorps vårdcentral. Roland Almqvist, forskare. Louise Bringselius, forskare och författare till boken "Tillit: en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor". Producent: Fredrik Pålsson. Programledare: Fredrik Pålsson och Karin Bromander. Intervjuer: Karin Bromander och Fredrik Pålsson. Ljudteknik: Johan Chandorkar. I redaktionen för det här programmet ingick också Olivia Bons och Lisa Karinsdotter Pålsson. Programmet görs av Umami Produktion.

Människans mått återsänder 12 utvalda program. Största delen av det här programmet sändes första gången 8 juli 2014, med titeln Det omätbara. När Människans mått började sändas hade debatten om mätsamhället precis kommit igång. Idag har både debatten och mätningarna fortsatt. Att vi alla mäter oss själva med digitala hjälpmedel har blivit en självklarhet. Och inom offentlig verksamhet debatteras visserligen det som ibland kallas "mäthysterin" - samtidigt som en allt större grupp människor arbetar med att genomföra och analysera mätningar. I det första av våra tolv utvalda program följer vi Fredrik Pålsson när han försöker ringa in var gränsen går för det som går att mäta i offentlig sektor. Han besöker Center för Praktisk Kunskap på Södertörns Högskola, där Lotta Victor Tillberg och Lotte Alsterdal berättar om en kunskap som inte går att generalisera. Han träffar sjuksköterskan Anna Thulin som talar om vad som händer med den kunskapen, när fokus ökar på säkerhet och mätbara metoder. Och utvärderingsforskaren Lena Lindgren drar linjen mellan det som är lätt att mäta, och det som är svårt. Människans mått produceras av Umami produktion för Sveriges Radio.

I förskolan finns det en pedagogisk modell som utgår från barnens egen nyfikenhet. Vad händer när den modellen omvandlas till juridik? Ett program om det som kallas systematiskt kvalitetsarbete. Sedan nittiotalet har det funnits en strävan att professionalisera den svenska förskolan. Den första läroplanen kom på nittiotalet, i samma veva som New Public Management slog igenom med sina idéer om att offentlig verksamhet ska styras med mål och resultatuppföljning. Pedagogiken i förskolan bygger på ett brett förhållande till lärande, som inte är så lätt att mäta. Men samtidigt ska kvaliteten säkras i mål och styrdokument, som också på något sätt ska följas upp. Om det handlar det här programmet, där vi cirklar vi runt begreppet "systematiskt kvalitetsarbete": ett lagstadgat begrepp som ska prägla arbetet med förskolan, från sandlådan och upp till kontoren där de tjänstemän sitter som ska analysera kvaliteten. Medverkande: Ana-Maria Delliv, kvalitet- och myndighetschef, Malmö Kristina Westlund, förskolelektor, Malmö  Anna Harborg, utvecklingsledare och kvalitetsanalytiker, Malmö Erik Stenkula, förskollärare, Linköping Louise Bringselius, förvaltningssforskare För att förstå de juridiska kraven på förskolan har vi haft mycket glädje av Helene Roslunds nyutkomna bok Förskolan: uppdrag och juridik. Producent och programledare: Fredrik Pålsson Intervjuer: Fredrik Pålsson och Olivia Bons Ljudteknik: Johan Chandorkar I redaktionen ingår också Karin Bromander och Lisa Karinsdotter Pålsson. Programmet görs av Umami Produktion

Många vill avskaffa New Public Management. Samtidigt arbetar massor av människor idag med de mätningar och uppföljningar som infördes när NPM kom på nittiotalet. Så vad går egentligen att förändra? När New Public Management infördes på 1990-talet, var det en radikal förändring av hur styrningen gick till av vård, skolor och annan offentlig verksamhet. Före NPM fick olika sjukhus en påse pengar och direktiv vad de skulle göra. Med NPM kom idén att all offentlig verksamhet måste följas upp med resultat som går att mäta. Som en följd av det har en hel yrkeskategori uppstått som är specialiserade på att styra, planera, mäta, följa upp och fatta strategiska beslut utifrån de mål som politikerna har bestämt. Nu vill många avskaffa eller i alla fall förändra NPM, men till vilken grad är det möjligt? Med Människans mått träffar vi både de som styr, och de som styrs. Vi kliver in bakom kulisserna hos några av de här tjänstemännen och i det här programmet får vi höra mer om Region Skånes indikatorbibliotek, samt om ekonomi, identitet och mätbara mål. Medverkande: Åsa Berling, hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Skåne. Karolin Liliengren, sjuksköterska Fosietorps vårdcentral. Roland Almqvist, forskare. Louise Bringselius, forskare och författare till boken "Tillit: en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor". Jonna Bornemark, filosof och författare till boken "Det omätbaras renässans". Producent: Fredrik Pålsson Programledare: Fredrik Pålsson och Karin Bromander Intervjuer: Karin Bromander, Fredrik Pålsson och Olivia Bons Ljudteknik: Johan Chandorkar. I redaktionen ingår också Lisa Karinsdotter Pålsson Programmet görs av Umami Produktion.

I dagens avsnitt av Pedagogpodden så fortsätter Erica och Daniel sin diskussion om IKT och digitala verktyg med försteläraren och IKT-experten Fredrik.

Han har skrivit musik i en rad genrer men det är som kammarmusiktonsättare Kent Olofsson är mest uppmärksammad. I det här programmet berättar han hur det prisade verket "Champs d'étoiles" kom till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Champs d'étoiles" tilldelades 2016 års Järnåkersstipendium på 100000 kr. Verket tog nästan tio år att komponera, satsernas ordning går att kasta om och i barockmusiken letar sig elektroakustiska inslag in. Det är skrivet för och i nära samarbete med musikerna i Ensemble Lipparella som intresserar sig för alltifrån tidig till samtidig musik. "Champs d'étoiles" är ett drygt timslångt verk och består av 17 satser som beskriver en musikalisk och andlig pilgrimsvandring - för kontratenor, barockviolin, blockflöjt, viola da gamba och teorb. Vi träffar också kontratenoren Mikael Bellini som sjunger i ett kvinnligt alt-läge liksom lutinisten Peter Söderberg som provat ut nya speltekniker på teorben - lutan med den väldigt långa halsen. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. Programmet är en repris från den 7 oktober 2017. En P2-dokumentär denna gång av Hilda Ärlemyr/Umami. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

Han har skrivit musik i en rad genrer men det är som kammarmusiktonsättare Kent Olofsson är mest uppmärksammad. I det här programmet berättar han hur det prisade verket "Champs d'étoiles" kom till. "Champs d'étoiles" tilldelades 2016 års Järnåkersstipendium på 100000 kr. Verket tog nästan tio år att komponera, satsernas ordning går att kasta om och i barockmusiken letar sig elektroakustiska inslag in. Det är skrivet för och i nära samarbete med musikerna i Ensemble Lipparella som intresserar sig för alltifrån tidig till samtidig musik. "Champs d'étoiles" är ett drygt timslångt verk och består av 17 satser som beskriver en musikalisk och andlig pilgrimsvandring - för kontratenor, barockviolin, blockflöjt, viola da gamba och teorb. Vi träffar också kontratenoren Mikael Bellini som sjunger i ett kvinnligt alt-läge liksom lutinisten Peter Söderberg som provat ut nya speltekniker på teorben - lutan med den väldigt långa halsen. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. Programmet är en repris från den 7 oktober 2017. En P2-dokumentär denna gång av Hilda Ärlemyr/Umami. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

Mina kollegor spärrade upp ögonen när jag ville skriva opera, då på 1970-talet ville ingen göra opera, berättar Hans Gefors i detta tonsättarporträtt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hans Gefors har skrivit sex helaftonsoperor, två kammaroperor och flera andra musikdramatiska verk. I programmet hör vi om tillkomsten av helaftonsoperan Christina som Gefors gjorde i samarbete med Lars Forssell, om det senaste verket Notorious och om Parken som har Sverigepremiär på Malmö opera ikväll den 5 maj. Föreställningen direktsänds också i P2. Vi träffar också librettisten Maria Sundqvist som tillsammans med Gefors står bakom operan Skuggspel, och vi hör om knep för att göra svenska till ett bra språk för opera. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. En P2-dokumentär av Pernilla Ståhl och Johan Chandorkar. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

Mina kollegor spärrade upp ögonen när jag ville skriva opera, då på 1970-talet ville ingen göra opera, berättar Hans Gefors i detta tonsättarporträtt. Hans Gefors har skrivit sex helaftonsoperor, två kammaroperor och flera andra musikdramatiska verk. I programmet hör vi om tillkomsten av helaftonsoperan Christina som Gefors gjorde i samarbete med Lars Forssell, om det senaste verket Notorious och om Parken som har Sverigepremiär på Malmö opera ikväll den 5 maj. Föreställningen direktsänds också i P2. Vi träffar också librettisten Maria Sundqvist som tillsammans med Gefors står bakom operan Skuggspel, och vi hör om knep för att göra svenska till ett bra språk för opera. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. En P2-dokumentär av Pernilla Ståhl och Johan Chandorkar. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

2013 fick Kim Hedås uppdraget att skriva ett orkesterstycke på inspiration av en Beethovensymfoni. "Bara det inte är Eroica", hann hon tänka, men det var det. Resultatet blev stycket Re:Cai:O. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här programmet berättar Hedås varför verket Re:Cai:O låter som det gör. Kim Hedås slog igenom på 90-talet med elektroakustisk musik, men hon har skrivit musik för många olika sammanhang: från gångbroar till krogshower. En viktig utgångspunkt för henne är de hemligheter vi alla bär, och som vi inte alltid kan sätta ord på. Vi träffar också Magnus Ohlsson som spelar det instrument som är ett av de mest framträdande i verket - timpani, eller pukor. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. Programmet är en repris från den 11 november 2017. En P2 Dokumentär denna gång av Helena Lopac. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

2013 fick Kim Hedås uppdraget att skriva ett orkesterstycke på inspiration av en Beethovensymfoni. "Bara det inte är Eroica", hann hon tänka, men det var det. Resultatet blev stycket Re:Cai:O. I det här programmet berättar Hedås varför verket Re:Cai:O låter som det gör. Kim Hedås slog igenom på 90-talet med elektroakustisk musik, men hon har skrivit musik för många olika sammanhang: från gångbroar till krogshower. En viktig utgångspunkt för henne är de hemligheter vi alla bär, och som vi inte alltid kan sätta ord på. Vi träffar också Magnus Ohlsson som spelar det instrument som är ett av de mest framträdande i verket - timpani, eller pukor. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. Programmet är en repris från den 11 november 2017. En P2 Dokumentär denna gång av Helena Lopac. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

Axel Fredrik var välbärgad, men han levde över sina tillångar. När nödåren kom på 1860-talet gick allt i spillror. Missväxtåren drabbade många men slog olika beroende på var man bodde. Huvudpersonen i dagens program är en man som föddes i en välbärgad familj men som slutade på samhällets absoluta botten. Kanske hans öde hade sett annorlunda ut om det inte varit för nödåren på 1860-talet då flera års missväxt förstörde försörjningsmöjligheterna för stora delar av befolkningen. I år är det precis 150 år som den stora missväxten drabbade svenskarna, den som under flera år plågade människor och drev många från sina gårdar och ut ur landet. Gitt Rosander Gerhardsson bor i Sollentuna och har med hjälp av gedigen släktforskning och inte minst tack vare noggrant förda anteckningar i en gammal familjebibel kunnat kartlägga sin farfars fars historia, Axel Fredrik Rosander. - Min farfars far Axel Fredrik Rosander föddes 1816 i Rosendal i Åseda socken i Småland.  1816 var ett märkligt år då det föll snö mitt i sommaren och det luktade svavel eftersom det året innan varit ett vulkanutbrott i Indonesien. Gitt Rosander Gerhardsson funderar om det kan ha varit ett omen med tanke på hur hans liv sedan blev. Axel Fredrik föddes i ett välbärgat hem och växte upp som enda barn till gästgivarparet Rosander i Fagerhult i Småland. Hans framtidsutsikter var strålande och när fadern dog fick den då 28 årige Axel Fredrik ärva en ansenlig förmögenhet. Vi den tiden bodde han tillsammans med sin mamma gästgivaränkan på gården. - Tyvärr blev det inget arvskifte, för egentligen skulle änkan ha haft en tredjedel av arvet, men hon levde kvar som gårdsfru till sonen som då var ogift. Axel Fredrik satte igång med att bygga ut de tre gårdarna han nu ägde och levde gott, berättar Gitt Rosander Gerhardsson. - Modern som var i 50-års åldern när hennes man dog började väl förmodligen att undra vem som skulle ta över allt när sonen går bort, med tanke på att det inte fanns några arvingar. Så jag förmodar att hon tjatade på Axel Fredrik att han måste gifta sig. Och kanske det var hon som letade upp, Dorothea, en av de vackra flickorna på Hinshult gård som var en stor gård i närheten. Enligt det som sagts i familjen var hon inte så intresserad av att gifta sig med Axel Fredrik eftersom hon var kär i en annan man. - Men mamman hade skrivit ett brev till Dorothea där det bland annat stod: vill du inte komma till himmelen? Hos patron Rosander kommer du få det jättebra. Där är fullt med vackra möbler och det flödar över att fint linne i skåp och lådor. Du kommer att få leva i himmelriket. Men så blev det inte tyvärr, berättar Gitt Rosander Gerhardsson.    Dorothea och Axel Fredrik gifte sig 1858, hon var då 17 år och han 42. Och ett år senare föds deras första barn, sonen Bror Axel vars dop blev en pampig tillställning med 11 faddrar. - Allting var väldigt märkvärdigt och så småningom kom det ytterligare fyra barn med två års mellanrum. De första fyra föddes i rikedom och det såg bra ut på ytan, men det visade sig så småningom att det blev nödår och dels att Axel Fredrik hade förbyggt sig.  Axel Fredrik var visionär och startade upp en massa misslyckade projekt. Han belånade också starkt sina fastigheter och var skuldsatt långt över öronen. - 1866 begärde både hans svärfar och några andra män honom i konkurs, och året därpå blev det en jättekonkurs. Offentlig stämning å borgenärer Att lantbrukaren Axel Fredrik Rosanders egendom blivit avträdd till konkurs som börjades i går, och att hans och hans hustrus samtlige borgenärer blivit genom offentlig stämning kallade att lördagen den 25 nästkommande maj, före klockan 12, inför domaren i Handbörds härad á tingsstället Staby sine fodringar i konkursboet bevaka, på sätt och vid påföljd som konkurslagen föreskriver, varder härigenom kungjort. Staby den 6 mars 1867 På domareembetets vägnar O Lemchen Axel Fredrik hade alltså lånat pengar och satt hårt i skuld. Alla fastigheter var intecknade. Och de två gårdar han arrenderade ut gav inte heller något tillskott till kassan eftersom han tagit ut arrendebeloppet därifrån flera år i förväg. I konkurshandlingarna har Gitt Rosander Gerhardsson sett hur illa ställt det var. - Det var 99 personer som hade krav på honom. Inte förrän 1871 blev konkursen klar efter att ha förts till högre rätt. I konkurshandlingarna kan man se att det varit många exekutiva auktioner, så att det gick utför. De vackra åren för unga Dorothea blev inte många. Axel Fredrik förändrade ändå inte sitt sätt att leva, och så småningom tvingades de sälja den stora gården på Fagerhult och släktgården Rosendal. - Och mitt i allt detta så föddes det femte barnet. Hon fick inte något stort dop och det var bara arrendatorn och hans hustru som var dopvittnen till det enkla dopet. - Även Axel Fredriks mor, Beata Charlotta, blev i högsta grad indragen i konkursen eftersom hon inte fått ut sin del av arvet efter sin make 1844, och nu är vi 1867. Men efter ett tag fick hon en del av arvet. Gitt Rosander Gerhardsson har i handlingarna sett att det var många som drabbades av konkursen, hög som låg. Allt från torpare och fattighjon till häradsdomare, hovrättsfiskaler hade pengar att fodra.  - Och till saken hör att det var nödår och missväxt som bidrog till att det gick så illa.    Till slut, i mars 1868, ingriper de som sitter i kommunalnämnden och Fagerhults församling och beslutar tillsammans att Axel Fredriks mor omedelbart skulle ställas under förmyndare eftersom Axel Fredrik handskades så illa med hennes egendom att det var risk att hon skulle falla fattigvården till last. Man skulle kunna tro att familjen nått botten vid den här tidpunkten. Men det skulle komma att bli ännu värre. Nödåren med missväxt hade kommit till stora delar av södra Sverige vid den här tiden och folk hade svårt att få mat på bordet. Om det var det som gjorde att Axel Fredrik och hans hustru Dorothea med fem barn firade jul hemma hos Dorotheas föräldrar det året vet vi inte, men däremot vet vi att hälsan sviktade för den unga Dorotea. - Jag vet inte riktigt när Dorothea blev sjuk, men hon blev dålig i tyfus och nervfeber och dog 27 år gammal från alla barnen tredjedag jul 1868.  Efter Dorothea är det en hjärtslitande läsning att se vad som fanns kvar i hemmet. Kvar var några söndriga stolar, ett bord och ett skåp. Några gamla sängkläder, fem trasiga kaffekoppar och ett par guldörhängen.  Bara jag pratar om det blir jag alldeles tagen. Axel Fredrik har nu fem så barn i åldrarna 1 till 9 och sin åldriga mamma. Efter några månader flyttar de till ett litet hus på två rum i grannbyn Högsby Århult. Men trots alla motgångar verkar han inte ändra sitt levene. - Han lever tydligen fortfarande på samma sätt, därför 1871, dvs tre år efter Dorotheas död lägger hennes föräldrar till ett extra tillägg i sitt testamente. De pengar som Dorotheas barn kommer att ärva får inte förvaltas av Axel Fredrik. Och det säger ju ganska mycket. På frågan om man kan uttyda vad folk tänkte om Axel Fredrik säger Gitt Rosander Gerhardsson att äldsta sonen, Gitts farfar, flyttade hemifrån när han var 16 år och tog stort avstånd från sin far. Och Axel Fredriks döttrar sa när de såg foto på sin far "en elak gubbe!". Axel Fredrik levde fram till 1878 och dog 62 år gammal i lungsot. Gitt Rosander Gerhardsson tror att Axel Fredriks öde och fall blev extra stort på grund av nödåren. - Ja absolut tror jag det. Hade det varit goda tider hade han fått in betydligt mycket mer på alla exekutiva auktioner, så hade det varit normalår hade det säkert kunna gått mindre dåligt än vad det gjorde nu, avslutar Gitt Rosander Gerhardsson.  Nödåren på 1860-talet Berättelsen om Gitt Rosander Gerhardsssons farfars far har levt kvar i familjen ända fram till idag. Och det finns många historier om nödåren. Under 1800-talet var det vanligt att bönder och torpare förde anteckningar om vad som hände på deras gårdar, de skrev om händelser i familjen, om resor och inte minst om vädrets skiftningar och skördarna. Britt Liljewall är historiker och hon har studerat bondedagböcker från olika delar av landet, för att förstå hur livet gestaltade sig de där åren. - 1867 var det värst i Norrland, och det är tillståndet där som har behandlats mest i litteraturen.  Det var ett år som karaktäriserades av en sen och kall vår, en regnig och kall sommar och en otrolig tidig frost, säger Britt Liljewall. - Redan i juli hade man frost som förstörde grödorna. Men året därpå var väderleken tvärtom varm och härlig och man såg med tillförsikt fram emot en bra skörd men sen kom det aldrig något regn. -1868 kallades Det stora torråret i södra Sverige. Det var framför allt de inre delarna, som Småland och Älsborgs län som drabbades och där det verkligen blev nödår. Landshövdingarna skickade in rapporter om tillståndet i sina respektive län varje år, och det gör att man ganska enkelt kan jämföra hur skördarna blev i de olika länen under nödåren. - Om vi tittar på 1868,så har man i Kronobergs län ren missväxt, i Jönköpings län nära missväxt medan man i Jämtland samma år har en skörd över medelmåttan. Så om man har en släkt man undersöker så är et ju otroligt viktigt att man tänker på den här variationen när man rör sig i händelser under de här åren. Det finns många folkliga berättelser om hur livet tedde sig under nödåren, en hel del av dem handlar om hur folk dog av svält. Och dödstalen är högre under de här åren, men det var inte så vanligt att människor svalt ihjäl. Däremot blev motståndskraften så nedsatt att sjukdomarna lättare fick fäste, förklarar Britt Liljewall. Jag har till och med stött på ett speciellt namn på en sjukdom vid den här tiden Svälttyfus. Tyfus är ju ett samlingsbegrepp för bakteriella sjukdomar som sätter sig i tarmen. Sen dog man givetvis av lunginflammation, barnen av barnsjukdomar. Man har räknat ut att av 1000 innevånare så ökar dödligheten 1868 och-69, berättar hon. Befolkningsstatistiken förändras också på andra sätt under nödåren, det var till exempel färre som hade råd att gifta sig. -Att etablera en ny familj krävde ju ekonomi, och det drog man in på när tiderna var så osäkra som de var. På hösten 1867 blev läget i Norrland så svårt att man började skicka nödhjälp söderifrån. Regeringen gav lån till de fattiga länen, och landshövdingar i lyckligare landsändar startade insamlingar. I tidningarna kunde man läsa om nöden. Som här, i en rapport från Malå som publicerades i DN i juli 1867: Uti Arvidsjaur, Malå och östra delarna av Sorsele socknar är hungersnöden svårast, såvitt jag känner. De flesta menniskorna hafva intet annat till uppehälle än barkbröd, som beredes dels endast af furumjöl, dels af det på de obesådda åkrarne vuxna ogräset, som kokadt, sammanstötes och inknådas med furumjöl och den mjölk de kunna få från ladugården. () Af denna onaturliga eller för menniskan näringslösa föda blifva menniskorna allt mer och mer afmattade; en del kan ej gå ut på slotterarbete och en del härda ej ut att arbeta mer än halfva dagen. Ett satans år, Missväxtåret, Storsvagåret, oåren, - den stora missväxten på 1860-talet fick många namn. Och många är också berättelserna om hur mjölet drygades ut med bark, och hur granskott och lavor fick bli mat. När inte jorden gav vad den brukade fick man ju ta till andra sätt att få mat på bordet. Missväxten drabbade alltså olika landsdelar vid olika tillfällen.  Men också strategierna för att klara av de svåra åren skilde sig åt i norr och söder. I Södra Sverige vet vi ju hur emigrationen blev lösningen för tusentals människor, det var betydligt färre från till exempel Norr och Västerbotten som gav sig iväg. I strategierna ingick förstås också att ta till jakt och fiske. I norra Sverige finns det gott om historier om fantastisk jaktlycka, under de här åren, och längre söderut handlar de goda berättelserna om lyckade fiskafängen under de svåra åren, berättar Britt Liljewall. - Det uppstod en berättartradition kring jakt och fiske, efter de här åren. Historierna får emellanåt orimliga proportioner med nästan bibliska dimensioner. Jag tror inte att folk berättade falska historier, tillägger hon, men det blev ändå så att man fogade in sin egen släkts berättelse i historierna om de fantastiska jakterna och fiskafängena. Den kanske sista utvägen för många under nödåren var att ge sig ut på vägarna och tigga, och Britt Liljewall kan se hur berättelserna om tiggare förändrar form över tid. När bönderna skriver sina dagböcker under nödåren, då är tiggeriet förkastligt, men när det gått några år, och andra tar över berättelserna när de blir tillbakablickande och handlar om minnen från förr, då ändras bilden och blir betydligt vackrare. - Det är det skötsamma tiggeriet som skildras i efterhandsskildringarna. Man var tvungen, och man mådde illa av att behöva tigga och man gjorde vad man kunde för att få det här moraliskt oantastligt. Man erbjöd sin arbetshjälp, man var underdånig, artig och tacksam, och på så sätt blev det ibland nästan positiva berättelser om tiggeriet. - Boken om barnen från Frostmofjället faller in i det här mönstret, fortsätter Britt Liljewall. Barnens agerande i den fiktiva berättelsen låter väldigt lika de självbiografiska historier som finns om den här tiden. De är övergivna av sina föräldrar, och när de ger sig ut på tiggarstråt så gör de det på ett moraliskt riktigt sätt, och faktum är att de är så goda kristna att de till och med omvänder de som hjälper dem. De får en funktion för att förbättra världen trots att de är ute och tigger. Vill man som släktforskare bättre förstå hur livet tedde sig för den egna släkten under de här åren tipsar Britt Liljewall om att söka upp hembygdsberättelser i lokal litteratur. Eftersom missväxten slog till vid så olika tidpunkter i olika delar av landet behöver man komma nära för att förstå hur läget var på just den plats man är intresserad av. Det här rådet kom från Britt Liljewall som är historiker och vars avhandling till stor del bygger på bondedagböcker. Nordiska museet i Stockholm har samlat många sådana dagböcker från hela landet och har gett ut ett register över dem. I detta kan man hitta dagböcker fördelade på landskap och få information om när de är skrivna och också var de är förvarade.     Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Åsberg och Emanuel Eriksson slaktband@sverigeradio.se

Tonsättaren Lo Kristenson intresserar sig för motstånd som musikaliskt uttryck. Den här dokumentären handlar om henne och hur verket "Vridna, vågsång" kom till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lo Kristenson upplever att det finns ett motstånd som kommer utifrån och som både kan kväva en och utveckla en. - Ett motstånd som kommer utifrån sätter sig ju ofta i kroppen och gör att man blir väldigt självkritisk och så. För mig har det handlat om att omvandla det till något positivt och hitta vad den kraften kan få vara istället för att bara få vara något som trycker ner en. Om man vrider litet på den så blir det något bra, säger Kristenson. "Vridna, vågsång" är en ungefär 33 minuter lång stråktrio som Kristenson skrev i nära samarbete med violasten Tove Bagge, violinisten Julija Morgan och kontrabasisten Hanna Cronhjort. Det är ett exempel på hur Lo försöker hitta motståndet i ljuden och instrumenten. Sätt dig tillrätta, kanske slut dina ögon och hör hur stycket låter! I programmet medverkar Madeleine Jonsson Gille, som engagerar sig i nätverket Konstmusiksystrar som Lo Kristenson var med och startade, och Tove Bagge. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. En P2-dokumentär denna gång av Helena Lopac. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

Tonsättaren Lo Kristenson intresserar sig för motstånd som musikaliskt uttryck. Den här dokumentären handlar om henne och hur verket "Vridna, vågsång" kom till. Lo Kristenson upplever att det finns ett motstånd som kommer utifrån och som både kan kväva en och utveckla en. - Ett motstånd som kommer utifrån sätter sig ju ofta i kroppen och gör att man blir väldigt självkritisk och så. För mig har det handlat om att omvandla det till något positivt och hitta vad den kraften kan få vara istället för att bara få vara något som trycker ner en. Om man vrider litet på den så blir det något bra, säger Kristenson. "Vridna, vågsång" är en ungefär 33 minuter lång stråktrio som Kristenson skrev i nära samarbete med violasten Tove Bagge, violinisten Julija Morgan och kontrabasisten Hanna Cronhjort. Det är ett exempel på hur Lo försöker hitta motståndet i ljuden och instrumenten. Sätt dig tillrätta, kanske slut dina ögon och hör hur stycket låter! I programmet medverkar Madeleine Jonsson Gille, som engagerar sig i nätverket Konstmusiksystrar som Lo Kristenson var med och startade, och Tove Bagge. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. En P2-dokumentär denna gång av Helena Lopac. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

Tillit är nödvändigt för att samhället ska fungera. Vad får oss att lita på läkare och myndigheter, när de presenterar oss för olika risker? Och vilken roll spelar de uppmätta risksiffrorna? Vi är utlämnade till tillit. Eftersom det är omöjligt för varje enskild människa att skaffa tillräckligt med kunskap för att förstå hur olika riskmätningar går till, är vi alltid beroende av andra. Men vad är det som gör att vi litar på vissa riskbedömningar, och inte på andra? Människans mått närmar sig frågan genom en blandning av personliga berättelser och filosofiska resonemang. Varför är tilliten till det svenska vaccinationsprogrammet så hög? Varför lyssnar vi på en läkares bedömning och inte en annans? I programmet hör du: Niklas Vareman, filosof och forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Erika Wall, sociolog och forskare, Mittuniversitetet i Östersund. Kathy Falkenstein Hagander, barnläkare och hälsovårdsöverläkare på Region Skåne. Sten Anttila, projektledare på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, samt forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Sara Riggare, forskare på centrum för Hälsoinformatik, Karolinska Institutet. Marie Hosinsky, ekonom Svensk Försäkring. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma. Reportrar: Pernilla Ståhl, Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson. Producent och programledare: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Johan Chandorkar. Programmet kommer från Umami Produktion i Malmö.

2013 fick Kim Hedås uppdraget att skriva ett orkesterstycke på inspiration av en Beethovensymfoni. Bara det inte är Eroica, hann hon tänka, men det var det. Resultatet blev stycket Re:Cai:O. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här programmet berättar Hedås varför verket Re:Cai:O låter som det gör. Kim Hedås slog igenom på 90-talet med elektroakustisk musik, men hon har skrivit musik för många olika sammanhang: från gångbroar till krogshower. En viktig utgångspunkt för henne är de hemligheter vi alla bär, och som vi inte alltid kan sätta ord på. Vi träffar också Magnus Ohlsson som spelar det instrument som är ett av de mest framträdande i verket - timpani, eller pukor. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. En P2-dokumentär denna gång av Helena Lopac. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

2013 fick Kim Hedås uppdraget att skriva ett orkesterstycke på inspiration av en Beethovensymfoni. "Bara det inte är Eroica", hann hon tänka, men det var det. Resultatet blev stycket Re:Cai:O. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här programmet berättar Hedås varför verket Re:Cai:O låter som det gör. Kim Hedås slog igenom på 90-talet med elektroakustisk musik, men hon har skrivit musik för många olika sammanhang: från gångbroar till krogshower. En viktig utgångspunkt för henne är de hemligheter vi alla bär, och som vi inte alltid kan sätta ord på. Vi träffar också Magnus Ohlsson som spelar det instrument som är ett av de mest framträdande i verket - timpani, eller pukor. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. En P2-dokumentär denna gång av Helena Lopac. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

2013 fick Kim Hedås uppdraget att skriva ett orkesterstycke på inspiration av en Beethovensymfoni. "Bara det inte är Eroica", hann hon tänka, men det var det. Resultatet blev stycket Re:Cai:O. I det här programmet berättar Hedås varför verket Re:Cai:O låter som det gör. Kim Hedås slog igenom på 90-talet med elektroakustisk musik, men hon har skrivit musik för många olika sammanhang: från gångbroar till krogshower. En viktig utgångspunkt för henne är de hemligheter vi alla bär, och som vi inte alltid kan sätta ord på. Vi träffar också Magnus Ohlsson som spelar det instrument som är ett av de mest framträdande i verket - timpani, eller pukor. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. En P2-dokumentär denna gång av Helena Lopac. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

Privata försäkringar och välfärdssystemet bygger på samma idé: att vi delar på risken eftersom vi inte vet vem som råkar illa ut. Men vad händer med sammanhållningen när risker blir lättare att mäta? Det var två 1700-talsuppfinningar som gjorde det möjligt för försäkringsbranschen att växa till en industri som förvaltar lika stora summor som hela länders bnp: sannolikhetskalkylen och befolkningsstatistiken. Med all data vi samlar på oss har riskberäkningar aldrig varit så enkla att genomföra som nu.  Den här veckan försöker Människans mått tränga in i försäkringarnas psykologi och matematik: tanken att risken ska fördelas på en stor grupp med människor som alla löper ungefär samma risk att råka ut för något. Vad händer med den som sticker ut? I programmet hör du: Gunnar Andersson, aktuarie (dvs försäkringsmatematiker) Marie Hosinsky, ekonom Ingvar Nilsson, nationalekonom Christina Wahlström, tf verksamhetschef Idéer för livet Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson Producent och programledare: Fredrik Pålsson Ljudmix: Johan Chandorkar Människans mått är ett program från Umami Produktion.

Sofia Hagbrand bor i ett område som riskerar stora problem med översvämningar i framtiden. Dagligen ställs vi inför olika riskvärden som vi förväntas hantera. Men vad får oss att agera på en risk? "Det var ingenting vi vägde in i vårt beslut". Så säger Sofia Hagbrand som nyligen köpt ett hus på Falsterbonäset i Skåne, om risken för att havsvattennivån ska stiga på grund av klimatförändringar. Vi ställs alla inför olika risker dagligen, och ofta kommer de med ett mått. Men en siffra är bara en siffra. Vad är det som gör att vi motiveras att försöka göra något åt vissa siffror, medan vi struntar i andra? Det här programmet rör sig från att hantera översvämningsrisk, till att hantera riskerna med sjukdomarna diabetes och Parkinson: två sjukdomar som skiljer sig åt när det gäller mätbarhet. I programmet hör du: Sofia Hagbrand med sonen Morris, husägare i Falsterbo. Henrik Djerv, samordnare för klimatanpassning, på Länsstyrelsen Skåne. Sara Riggare, Parkinsonpatient och forskare i Hälsoinformatik på Karolinska Institutet. Erika Wall, sociolog och riskforskare vid Mittuniversitetet i Östersund. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma. Anders Frid, diabetesläkare. Reportrar: Jesper Cederstrand, Lisa Karinsdotter Pålsson och Fredrik Pålsson. Programledare och producent: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Jonas Mattsson. Människans mått är ett program från Umami Produktion.

Victoria Borisova-Ollas är en av Sveriges mest efterfrågade tonsättare. I det här programmet berättar hon om hur hon skrev operan "Dracula" som har urpremiär idag den 28 oktober 2017 direkt i P2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För librettot på Bram Stokers berömda roman om greve Dracula från 1897 står Claes Peter Hellwig och Kristian Benkö. Tillsammans med Victoria Borisova-Ollas har regissören Linus Fellbom och scenografen och kostymdesignern Dan Potra skapat en uppsättning som innehåller alltifrån skräck, romantik, viktorianskt mode och storslagna körer. Hjärtan kommer att krossas, hämnd kommer att utkrävas och blod kommer att flyta. Det här programmet handlar också om vilka verk som ledde fram till operan "Dracula", däribland "... and time is running past midnight" som är ett slags post scriptum till operan. I programmet medverkar trombonisten Elias Faingersh som Borisova-Ollas gjorde "Hamlet" med på Pildammsteatern i Malmö respektive librettisten Kristian Benkö. Urpremiären av "Dracula" på Kungliga operan direktsänds i Sveriges Radio P2. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. En P2-dokumentär av Pernilla Ståhl. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

Victoria Borisova-Ollas är en av Sveriges mest efterfrågade tonsättare. I det här programmet berättar hon om hur hon skrev operan "Dracula" som har urpremiär idag den 28 oktober 2017 direkt i P2. För librettot på Bram Stokers berömda roman om greve Dracula från 1897 står Claes Peter Hellwig och Kristian Benkö. Tillsammans med Victoria Borisova-Ollas har regissören Linus Fellbom och scenografen och kostymdesignern Dan Potra skapat en uppsättning som innehåller alltifrån skräck, romantik, viktorianskt mode och storslagna körer. Hjärtan kommer att krossas, hämnd kommer att utkrävas och blod kommer att flyta. Det här programmet handlar också om vilka verk som ledde fram till operan "Dracula", däribland "... and time is running past midnight" som är ett slags post scriptum till operan. I programmet medverkar trombonisten Elias Faingersh som Borisova-Ollas gjorde "Hamlet" med på Pildammsteatern i Malmö respektive librettisten Kristian Benkö. Urpremiären av "Dracula" på Kungliga operan direktsänds i Sveriges Radio P2. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. En P2-dokumentär av Pernilla Ståhl. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

När Cecilia Cederstrand skulle ha barn gjorde hon KUB-testet. Sannolikheten för Downs syndrom var 1 på 92. Hur förstår vi en sådan risk? Och hur påverkas vår förståelse av att vi mäter risken? Människans mått är tillbaka med fyra nya program om att mäta risk. Det här är det första programmet i serien. Det finns en självmotsägelse i idén att risk ska gå att mäta, eftersom risk handlar om något som kanske aldrig kommer att inträffa. Men sannolikhetsberäkningar är lika gamla som det moderna samhället, och med förfinade metoder blir de faktiskt mer och mer exakta. I det första programmet försöker vi förstå hur fosterdiagnostik fungerar, och vi skildrar några av de etiska, matematiska och pedagogiska utmaningar som sannolikhetstester ställer oss inför. I programmet hör du: Cecilia Cederstrand, som berättar om sina reaktioner på en förhöjd sannolikhets-siffra som hon fick när hon var gravid. Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare och medlem i Svenskt Nätverk för Information om Fosterdiagnostik. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma kommun. Erika Wall, sociolog och riskforskare vid Mittuniversitetet i Östersund. Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson. Producent och programledare: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Johan Chandorkar. Människans mått är ett program från Umami Produktion.

Han har skrivit musik i en rad genrer men det är som kammarmusiktonsättare Kent Olofsson är mest uppmärksammad. I det här programmet berättar han hur det prisade verket "Champs d'étoiles" kom till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Champs d'étoiles" tilldelades 2016 års Järnåkersstipendium på 100000 kr. I motiveringen talade Järnåkerstipendiets jury om ett verk som förenar stildrag från sen renässans och barock med vår tid genom ett "dialogiskt valv som spänner över flera århundraden". Verket tog nästan tio år att komponera, satsernas ordning går att kasta om och i barockmusiken letar sig elektroakustiska inslag in. Det är skrivet för och i nära samarbete med musikerna i Ensemble Lipparella som intresserar sig för alltifrån tidig till samtidig musik. "Champs d'étoiles" är ett drygt timslångt verk och består av 17 satser som beskriver en musikalisk och andlig pilgrimsvandring - för kontratenor, barockviolin, blockflöjt, viola da gamba och teorb. Vi träffar också kontratenoren Mikael Bellini som sjunger i ett kvinnligt alt-läge liksom lutinisten Peter Söderberg som provat ut nya speltekniker på teorben - lutan med den väldigt långa halsen. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. En P2-dokumentär denna gång av Hilda Ärlemyr/Umami. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

Han har skrivit musik i en rad genrer men det är som kammarmusiktonsättare Kent Olofsson är mest uppmärksammad. I det här programmet berättar han hur det prisade verket "Champs d'étoiles" kom till. "Champs d'étoiles" tilldelades 2016 års Järnåkersstipendium på 100000 kr. I motiveringen talade Järnåkerstipendiets jury om ett verk som förenar stildrag från sen renässans och barock med vår tid genom ett "dialogiskt valv som spänner över flera århundraden". Verket tog nästan tio år att komponera, satsernas ordning går att kasta om och i barockmusiken letar sig elektroakustiska inslag in. Det är skrivet för och i nära samarbete med musikerna i Ensemble Lipparella som intresserar sig för alltifrån tidig till samtidig musik. "Champs d'étoiles" är ett drygt timslångt verk och består av 17 satser som beskriver en musikalisk och andlig pilgrimsvandring - för kontratenor, barockviolin, blockflöjt, viola da gamba och teorb. Vi träffar också kontratenoren Mikael Bellini som sjunger i ett kvinnligt alt-läge liksom lutinisten Peter Söderberg som provat ut nya speltekniker på teorben - lutan med den väldigt långa halsen. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. En P2-dokumentär denna gång av Hilda Ärlemyr/Umami. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

Fredriks näthatande kommer till slut ikapp honom och han skickas till näthatsrehab. På en ö i Stockholms skärgård får han behandling för sitt näthat. Trots att behandlingshemmet använder sig av okonventionella metoder, når dem på ett sätt fram till Fredrik.

Tack vare den digitala tekniken blir mätbara mål en alltmer självklar del av människors vardag. Men forskningen visar att unga och gamla tänker olika om vilka mål som är viktiga i livet. I Apple Watch finns det tre cirklar. Varje cirkel representerar ett dagligt mål för hur mycket du bör röra dig, hur många kalorier du bör förbränna på en dag, och hur många gånger du bör ta småpauser och resa dig upp, ifall du har ett stillasittande jobb. Så varje dag börjar med att cirkeln är tom och när det blir dags att gå och lägga sig, då är cirkeln, förhoppningsvis, sluten.Att sätta mätbara mål och följa upp dem håller på att bli en lika självklar del av vardagslivet som att hålla koll på vad klockan är. Men vems mål är det egentligen vi mäter?I sommarens sista avsnitt av Människans Mått får du höra äldreforskaren Laura Carstensen berätta om sin forskning kring hur människors mål förändras när vi blir äldre och våra tidshorisonter krymper. Vi reflekterar kring hur det hänger ihop med den unga generationens upptagenhet med en digital teknik som sätter mål åt oss. Vi träffar de unga på på mätrörelsen Quantified Selfs meet-up i Berlin och på Internet of Things-konferens i Lund, och vi får följa med på hemtjänstbesök hemma hos det gamla paret Gilbert och Gullbritt Svensson i Malmö. Vi träffar också IT-forskaren Mimmi Sjöklint som doktorerat på hur människor förhåller sig till de mål som den digitala tekniken sätter upp åt dem och kommit fram till att de flesta inte lyckas leva upp till idén om att mätbara mål ska leda till förbättrade resultat.Laura Carstensen fick vi upp ögonen för genom Atul Gawandes fantastiskt fina bok om att åldras och dö med värdighet, Being Mortal. Här nedan finns det inslag Fredrik Pålsson gjorde i Obs om boken, när den kom ut på engelska. Nu finns den också på svenska, med titeln Att vara dödlig.

I framtiden kommer allt att mätas, och som en konsekvens får vi fler och fler relationer, både till människor och ting. Hör om när Internet of Things möter Quantified Self och vad det gör med tiden. Internet of Things Sakernas Internet är ju ett samlingsnamn för alla produkter som kommer att kunna skapas när fler och fler apparater börjar kommunicera inte bara med människor utan också med varandra. För att den potential som finns i den här utvecklingen ska kunna förverkligas, behöver fler och fler saker mätas och registreras. Våra kylskåp, våra örngott och våra bilar kommer att samla in massor av information, och all denna data kommer att kunna samköras med de mätningar du själv gör av vad som händer i din egen kropp.Vad detta innebär för vårt förhållande till tiden försöker Fredrik Pålsson få kläm på genom att besöka en Internet of Things-konferens i Lund. Ut kristalliserar sig en hypotes. Vilken kontroll vi kan ta över tiden i framtiden kommer att bli alltmer beroende av vilka relationer vi har. Relationer till både människor och ting. Om detta kommer att leda till konstant övervakning eller konstant omhändertagande det beror på vem du frågar.Medverkar gör Troed Sångberg, futurist som arbetar på Sony Development Program, Lisa Kaati som är koordinator på Internet of Things Sverige vid Uppsala Universitet, Magdalena Graf på Ewa Home, Anders Forssell och Anders Ivarsson Westerberg som skrivit boken Administrationssamhället, samt arbetslivsforskaren Calle Rosengren.

Samtidigt som människor försöker ta kontroll över sin tid med smarta klockor, går många under i ett gränslöst arbetsliv. Kanske är den största utmaningen inte att mäta tiden, utan att organisera den. När Apple lanserar sin nya smarta klocka, Apple Watch, så presenteras tiden som något individuellt, som var och en kan fylla efter sina egna behov. Ansvaret att inte bara ha koll på tiden, utan också att organisera den tycks vila på oss alla. Det förstärks ytterligare av att fler och fler människor inte minst inom offentlig sektor måste sköta sin egen administration när sekreterarna har försvunnit och IT-systemen tagit över. Människans Mått handlar den här veckan om hur vi bäst organiserar tiden, i en värld där många jobbar på arbetsplatser där man inte mäter tiden, utan istället bedömer olika prestationer. Fredrik Pålsson träffar Anders Forssell och Anders Ivarsson Westerberg, författare till boken Administrationssamhället, och han besöker Malmö Yrkeshögskola där Marie Bjelksäter demonstrerar sin nyanskaffade Apple Watch. Han deltar i en Quantified Self-meet up i Berlin, där Marina Schmidt berättar om sin syn på att mäta tid och effektivitet, och han träffar slutligen också spelproducenten Oliver Merlöv på Massive Entertainment i Malmö som har den delikata uppgiften att organisera arbetsprocesser som kan pågå i flera år och där ingen på förhand vet hur slutresultatet ska bli. Medverkar gör också arbetslivsforskaren Calle Rosengren, och Jenny Andersson.

Med industrialismen började människan mäta tid på allvar. Människans Mått undersöker hur arvet från industrialismen märks i dagens arbetsliv: från kunskapsintensiva jobb till hemtjänsten. Under senare år har olika, digitala tidmätningssystem införts inom hemtjänsten i många kommuner, och många protester har hörts, från Stockholm till Värmland. Medan många är överens om att arbetsförhållandena inom hemtjänsten ofta är dåliga, går meningarna isär om huruvida det är bra eller dåligt att använda planeringsverktyg som registrerar vilken tid personalen lägger på olika uppgifter. Så: vad innebär det egentligen att mäta tid? Och vilka konsekvenser får det?Sommaren 2015 sänds fyra nya program i serien Människans Mått och alla kommer på olika sätt att handla om att mäta tid. I det här inledningsprogrammet träffar Fredrik Pålsson arbetslivsforskaren Calle Rosengren som forskar kring hur industrialismens tidsstudieman fortfarande tycks ha en plats i huvudet på människor som idag jobbar på arbeten som vid första anblick inte tycks ha mycket gemensamt med fabrikerna. Vi hör också Adam Blomgren som arbetat inom hemtjänsten i Malmö i många år, och som är en av de som protesterat mot brist på tid och detaljstyrning. Enhetschef Margareta Karlsson möter kritiken, också gör vi en utflykt till Bromölla där Sofie Öhman och Jennika Anderberg arbetat med ett förändringsarbete som fokuserar mer på resultat än tid.

Inom äldreboenden och psykiatrin, på förskolor och fängelser är tendensen densamma: mer och mer statistik sammanställs. Fler och fler undersökningar görs för att utvärdera hur pass väl verksamheterna lyckas med sina mål, och hur pass nöjda de som använder verksamheten är. Men vad gör vi med alla dessa resultat? Och vad gör de med oss? Fredrik Pålsson söker svar på frågan vad vi gör med alla dessa resultat. Han samtalar bl a med Therese Lönnberg, föreståndare på äldreboendet Danska Vägen 16 C i Malmö, och Johan Frisack, projektledare på undersökningsföretaget Indikator i Göteborg som skickar ut en halv miljon enkäter varje år. Människans mått görs av Umami produktion i Malmö.

P1 PRESENTATION PÅA Människans Mått vår sommarserie om mätningssamhället, har hittills mest handlat om mätningar av den egna kroppen, men idag ska Fredrik Pålsson lyfta blicken till samhällskroppen. Från förskolan till ålderdomshemmet mäts allt för att säkerställa att våra offentliga verksamheter håller bra kvalitet. Men var går gränsen för vad vi kan förstå med hjälp av mätningar? P1 PRESENTATION AVA Programledare för Människans Mått var Fredrik Pålsson, som också stod för produktion och teknik, tillsammans med Pernilla Ståhl och Johan Chandorkar. Vill du komma i kontakt med redaktionen når du dem på manniskansmatt@sverigesradio.se Från förskolan till ålderdomshemmet mäts allt för att säkerställa att våra offentliga verksamheter håller bra kvalitet. Men var går gränsen för vad vi kan förstå med hjälp av mätningar? I tredje delen av Människans mått försöker Fredrik Pålsson ringa in var gränsen går för det som går att mäta. Han besöker Center för Praktisk Kunskap på Södertörns Högskola, där Lotta Victor Tillberg och Lotte Alsterdal berättar om en kunskap som inte går att generalisera. Han träffar sjuksköterskan Anna Thulin som talar om vad som händer med den kunskapen, när fokus ökar på säkerhet och mätbara metoder. Och utvärderingsforskaren Lena Lindgren drar linjen mellan det som är lätt att mäta, och det som är svårt. Människans mått produceras av Umami produktion för Sveriges Radio.

1600-talsfilosofen Descartes var den förste som skilde kroppen från själen, och betraktade människan som någonting i delar. I mätningssamhället kan vi framstå som mer fragmentiserade än någonsin. När vi låter oss betraktas och beräknas så mycket utifrån, vad händer då med våra inre upplevelser av oss själva? Blir klyftan mellan kropp och själ bara större? Eller kan mätande hjälpa oss att lära känna oss själva och våra inre bättre? I jakt på svar träffar Fredrik Pålsson sjukgymnasten Mia Malmgren, inriktad på basal kroppskännedom, och IT-forskaren Mimmi Sjöklint, som också är medlem i The Quantified Self en global rörelse för mätentusiaster. Marknaden översvämmas av olika sorters hälsotester, och allt fler mäter inte bara sömn och steg, utan också mer subjektiva saker, som sinnesstämning. Hur påverkar mätandet vår känsla för kroppen - och oss själva? Vad driver deltagarna i den globala mätrörelsen Quantified Self? Och vad kan en sjukgymnast som arbetar med basal kroppskännedom lära oss om förhållandet mellan våra inre upplevelser, och yttre mått? Fredrik Pålsson träffar IT-forskaren Mimmi Sjöklint, och sjukgymnasten Mia Malmgren. Människans mått produceras av Umami produktion för Sveriges Radio.

Från anlag för laktosintolerans till hur syremättat blodet är. Alltfler patienter mäter sig själva för att hålla koll på hälsan, och entusiasterna menar att sjukvården står inför en revolution. I den första delen av Människans Mått hämtar Fredrik Pålsson upp sin gamla diabetespärm ur källaren med resultat från 30 år av blodsockermätningar, och träffar sedan allmänläkaren Mikael Blomgård, IT-forskaren Mimmi Sjöklint och diabetesläkaren Anders Frid, för att tala med dem om ambitionen att mäta sig frisk. Samtidigt som medicinutvecklingen erbjuder patienter med kroniska sjukdomar bättre kontroll, kompliceras mätmöjligheterna av moral och en övertro på att tester alltid visar sanningen. Start för Människans mått, en programserie i fyra delar om mätningssamhället! Alltfler patienter mäter sig själva för att hålla koll på hälsan, och entusiasterna menar att sjukvården står inför en revolution. I den första delen av Människans Mått hämtar Fredrik Pålsson upp sin gamla diabetespärm ur källaren med resultat från 30 år av blodsockermätningar, och träffar sedan allmänläkaren Mikael Blomgård, IT-forskaren Mimmi Sjöklint och diabetesläkaren Anders Frid, för att tala med dem om ambitionen att mäta sig frisk.  Rättelse. I första delen av Människans Mått kunde det verka som om SBU – statens beredning för medicinsk utvärdering – dömer ut generella hälsokontroller eftersom många medicinska tester inte ger absoluta svar. Det stämmer inte, varken med vad Mikael Blomgård sagt eller vad SBU kommit fram till. En hälsokontroll är mycket mer än enskilda test. En bra hälsokontroll innehåller också ett bra samtal med läkaren, där resultaten av de tester som görs kan vägas samman med olika riskfaktorer, och diskuteras utifrån patientens unika livssituation.   Människans mått produceras av Umami produktion i Malmö för Sveriges Radio.

Ett program av Fredrik Pålsson om en utkant av Malmö. För tio år sedan låg det fattiga miljonprogramsområdet Holma på gränsen till åkern. Det var här Malmö slutade, med de karakteristiska kullarna som man formade av massorna som blev över när höghusen byggdes. Idag har den nya stadsdelen Hyllie byggts upp bredvid åkern, med Malmö Arena, köpcentret Emporia och en järnvägsstation som tar dig direkt till kontinenten. Från kullarna i Holma kan du nu titta ut över Malmö, på båda håll. Och vad du ser där uppifrån, beror på vem du är. I kulturdokumentären "Från kullarna i Holma" av Fredrik Pålsson får vi träffa människor som är en del av den utveckling som pågår, och som alla har skapat något för eller om Holma. En av dem är Fadi Matari, som uppfunnit en musikspelande soffa som han hoppas både ska göra området bättre, och som ska få spridning över Sverige. Vi träffar också landskapsarkitekten Susanna Kapusta som försöker förbinda Kroksbäcksparken, där kullarna ligger, med det nya Hyllie. Och så medverkar författaren Andrzej Tichy som för några år sedan skrev den dystopiska romanen "Sex liter luft", om ett Holma där allt tar slut.

Tisdagen den 16 mars inleds den 27:e upplagan av BUFF, barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö och i Nya Vågen ställer vi frågan: hur mår den svenska barn- och ungdomsfilmen idag? Tisdagen den 16 mars inleds den 27:e upplagan av BUFF, barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö och i Nya Vågen ställer vi frågan: hur mår den svenska barn- och ungdomsfilmen idag? Stämmer det att barn- och ungdomsfilmen fortfarande lever på sitt goda rykte från 70-talets guldålder och vad krävs i så fall för att skapa en ny framgångsvåg? I dagarna hade Babak Najafis prisbelönta film Sebbe premiär i Sverige, en film med ungt tema, som kanske främst ändå riktar sig till vuxna. Kan den inspirera till ett ökat intresse för ungdomsfilm i Sverige? I studion: Krister Kjellström, ordförande för BUFF, Ingela Brovik, filmjournalist och Malena Janson, filmvetare på Stockholms universitet, som bland annat skrivit avhandlingen Bio för barnens bästa?. I Köpenhamn avslutades i helgen årets kanske hittills mest omdiskuterade danska föreställning. I ett anonymt hus i staden har performancegruppen Signa tillsammans med Teater Republique satt upp föreställningen Saló. Där har besökare under en månads tid klivit in för att delta i ett spel som kretsar kring maktövergrepp och objektifiering av människor. Uppsättningen är inspirerad av Pier Paolo Pasolinis film Saló från 1975, i sin tur baserad på Marquis de Sades 1700-roman Sodoms 120 dagar. Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenska Dagbladet och Fredrik Pålsson, frilansande teaterkritiker, har sett föreställningen och landar i två olika slutsatser. I Nya Vågen träffas de för att samla tankarna kring gränserna mellan publik och föreställning, skådespeleri och verklighet. Vill vi verkligen ha ett personligt hem? I dagens Au Contraire funderar P2:s musikjournalist Erik Mikael Karlsson kring heminredning. Programledare: Sofie Ericsson

Diskussioner kring kvalitet är sällan konstruktiva. Så uttryckte sig kulturutredningens ordförande Ewa Swartz Grimaldi, när hon förklarade varför de inte vill behålla kvalitet som ett mål för kulturpolitiken. Ändå finns det en rad yrkesmänniskor som är utlämnade till detta diffusa begrepp när de fattar sina beslut. Recensenter. Teaterchefer. Tjänstemännen på kulturförvaltningarna. Producenterna och inköparna. I K1 vänder sig Fredrik Pålsson till dem för att undersöka om de har något vettigt svar på vad kvalitet egentligen är, och hur den i så fall kan bedömas. På vägen hör vi också om en föreställning av hög kvalitet som producerats på Teaterhögskolan i Malmö, och som handlar om teaterchefer som hävdar att jämställdhetsmål är ett hot mot kvaliteten på våra svenska teatrar.

Snittet: Med livet som inspiration - om Belarus Free Theater och kulturlivet i Europas sista diktatur. På bara fyra år har Belarus Free Theater blivit en av världens mest hyllade, fria teatergrupper. Med stöd från teaterlegender som Harold Pinter, Tom Stoppard och Ariane Mnouchkine har de turnerat över hela världen med sina föreställningar. Hemma i Vitryssland hårdnar diktaturens grepp om den fria kulturen, och Belarus Free Theater spelar i lägenheter och källare med risk för långa fängelsestraff. Under mars månad har Belarus Free Theater haft världspremiär på sitt nya stycke Eurepica - i Lund. Fredrik Pålsson träffar några av Belarus Free Theaters medarbetare och pratar om politik och kultur i ett land som brukar kallas Europas sista diktatur. Vi hör om hur den politiska situationen påverkar teatern, dokumentärfilmen och klubbscenen. Dessutom hör vi om den första samlingen dikter som skrivits på vitryska, och översatts till svenska: Barys Pjatrovitj Fresker. I Klassikern port