Podcasts about kvaliteten

AI är här för att stanna, och de som lär sig att använda det på rätt sätt kommer att ha en stark konkurrensfördel. Sara Öhman är expert på AI inom marknadsföring och vi pratar om Ai inom marknadsföring. Sara menar att testa, experimentera och förstå hur AI kan bidra i den egna verksamheten är avgörande för framtida framgång. Här är de viktigaste insikterna från avsnittet: ✅ AI är en konkurrensfördel för marknadsförare – Förståelse och aktiv användning av AI ger effektivitetsvinster. ✅ Identifiera rutinuppgifter och flaskhalsar – Börja med att analysera vad som kan automatiseras eller förbättras med AI. ✅ AI är ett analys- och beslutsstöd, inte bara automation – Det hjälper till att processa information och generera insikter. ✅ Kvaliteten på AI-output beror på kvaliteten på inputen – Rätt instruktioner ger bättre resultat. ✅ AI-integrerade system effektiviserar arbetsflöden – Verktyg som ChatGPT, Jasper och Canva hjälper marknadsförare att skapa mer enhetligt innehåll. ✅ Mänsklig granskning är avgörande – AI är ett kraftfullt verktyg, men slutresultatet måste alltid kvalitetssäkras. ✅ AI blir en naturlig del av framtidens arbetsliv – Precis som sociala medier en gång var, är AI här för att stanna och utvecklas.

Markhälsa är en viktig pusselbit för hållbarhet, klimatanpassning och matproduktion. Kvaliteten avgör vad vi kan använda marken till. Men mark är en ändlig resurs, som vi länge och ofta har tagit för given. Så, hur nyttjar vi mark bäst? Och hur ska vi mäta markhälsa? Hör om ett hett forskningsämne i avsnittet med SLU-forskarna Johanna Wetterlind, Anke Herrmann och Nina Vogel, Roy Neilson från James Hutton-institutet i Skottland och Leòn Biundo från Alnarps agroekologiska gård.

Kåre er prodekan ved fakultet for helsevitenskap og er svært opptatt av studentenes trivsel og studentenes oppfatning av utdanningen som tilbys ved fakultetet. Studenter kan oppleve ensomhet, vanskeligheter med økonomi, og stort prestasjonspress. Mange studenter kommer ut i klinikken med lite praktisk erfaring. Her kan blant annet simulering og trening være med på å gjøre studentene bedre forberedt, sammen med refleksjon rundt treningen i etterkant. Utdanningene må revideres jevnlig for å sikre at de møter kompetansekravene, spesielt innen digital kompetanse. Han ønsker at universiteter og praksissteder samarbeider enda mer om læringsmiljøet. Kåre gleder seg over at studentene er tilbake på campus etter pandemien Han nyter å gå nedover Pilestredet og tenke på at studentene er fysisk tilbake på plass i bygningene de hører hjemme i, og at det foregår det masse læring der inne.

Gjest: Fedon Lindberg - spesialist i indremedisin, kostholdsekspert, matentusiast, foredragsholder og forfatter. Han driver klinikk i Oslo og har spesialkompetanse på stoffskifte- og hormonsykdommer, ernæring og helse.  Fedon feirer 40 år som lege og er har nylig gitt ut boken: Middelhavskoden - din guide til verdens sunneste mat. Jeg har invitert Fedon til å dele av sin kunnskap og beste tips til hvordan vi kan styrke helsen vår. Du får blant annet høre om: Hva som skaper helse og uhelse Hvorfor Fedon ble lege og flyttet til Norge Driverne bak insulinresistens og diabetes Mikroplast Et utarmet kosthold Fermentert mat Mer og mer stress. Et jag etter mer som skaper veldig mye uhelse. De fleste har mer enn nok, og hvis vi trenger noe så er det mindre. Vi sover dårligere og kortere og er mindre fysisk aktive Det er en giftig supper vi har laget Det er ikke alt vi kan påvirke, men det er mye vi kan påvirke - og det er det vi må fokusere på Blue zones- 9 felles ting som er viktige Kroppen består av maten vi spiser Vi bør ha en relativt stor del av kostholdet bestående av råvarer Hvilke grønnsaker vi bør kjøpe økologisk Kjøp mer plantebasert Kvaliteten på mat og hvordan vi behandler det hjemme er viktig Unngå høye temperaturer når du lager mat. Høye temperaturer skaper mange skadelige biprodukter som kan være helseskadelige, skape inflammasjon og øke risiko for kreft Vi består av 70% vann. Bruk et bra vannfilter, også i dusjen Kvinner spesielt bør være bevisst når det gjelder kosmetikk Bærekraftig helse: Gjennomføre endringer man kan leve med Stress er avstanden mellom det vi har og det vi vil. Jo større den avstanden man har jo mer stress har man Vagusnerven er sentral i forhold til vår helse Spør deg selv: Med det jeg vet i dag, ville jeg valgt det samme? Middelhavskoden handler ikke bare om hva man spiser, men det er en viktig del av det. Nære relasjoner og familiestruktur En evne til å ta ting lettere: Det ordner seg. Det går over. Vi kan gjøre mye mer for hverandre, både i nærfamilie og nære venner. Nordmenn skal ikke forvente alt for mye fra den berømte velferdsstaten. Vi må gjøre mer både for oss selv og i vårt nærmiljøe Psyke, psykiske plager og psykisk sykdom Type fett man spiser- bruke mer olivenolje Kjøtt kan inngås- viktig med kvalitet og riktig behandling Hele helsevesenet er bygget på håndtering av (ikke engang adressering av årsaker) plager og sykdommer Psyken trenger daglig påfyll og vedlikehold Vi trenger å få de riktige spørsmålene Det aller meste vi frykter skjer aldri Vannkvalitet og innhold: Bruk vannfilter Alt det vi mennesker gjør havner til syvende og sist i vannet. Bruk bra luftrenser. Der vi sover og der man oppholder seg mest. Luft har utrolig mye å si, betyr mye for inflammasjon. Kosmetikk: Forstå at veldig mange er belastet med tungmetaller og andre stoffer som kan være et problem Pleie venner og nære relasjoner Trivsel på jobb, føle at du utvikler deg, har det godt og ser frem til å gå på jobb Søvn: Reduser det som korter ned søvn og forstyrrer Er det viktigere å sove eller det er viktigere å sjekke sosiale medier? Være fysisk aktiv - ha naturlig bevegelse Fedon deler hvordan han har det i dag Hva fremmer god helse? Boktips: First things first: 4 L'er: Live, Love, Learn and Leave a legacy Overforbruk: Når er nok nok? Vi har forsøplet denne planeten. Fedons 3 beste helsetips Takk for at DU lytter til Helsetipspodden! Jeg blir takknemlig om du gir en god vurdering av Helsetipspodden i din podcastapp og deler episoden med dine nære og på sosiale medier. Fedon finner du her: instagram.com/fedon.lindberg Fedon.no Middelhavskoden Annette finner du her: instagram.com/annette_loeno instagram.com/helsetipspodden nervusklinikken.no Reklame/rabatt: Rabattkode 'helsetipspodden' på kjøp av rødlysterapiapparatet FlexBeam Rabattkode 'Nervus' i helsekostbutikken Superstate

Når du begynner å sette sunne grenser, gjør du det mulig å skape et godt, nytt liv. Ikke bare for deg selv, men også for de rundt deg.Kvaliteten på livet ditt består av de valgene du tar og de grensene du setter. Den beste jule og nyttårs gaven du kan gi deg selv, er friheten til å ta gode valg som gir deg glede. VI HEIER PÅ DEG OG ØNSKER DEG EN GOD JUL OG GODT NYTT ÅR️⭐️❤️ Lytt til Anniken og Irenes 24 episoder i adventstidens som hjelper deg å skape gode relasjoner både til deg selv og andre. Hver dag 5 minutter med inspirasjon og råd som kan hjelpe deg å leve i tråd med dine verdier og sette sunne grenser

Det her er del 2 af samtalen med Anna Bogdanova. Det anbefales at du går tilbage i dit podcast feed & lytter til del 1, inden du lytter med her.Kender du fornemmelsen af at være i energiunderskud? Det er faktisk en tilstand, utrolig mange går rundt i. En tilstand der er resultatet af for lidt mad &/eller for lidt næringsrig mad. Men også for lidt bevægelse. “Vores hjerne har brug for at vores muskler bliver anstrengt” siger ugens gæst blandt andet. Ligesom hun også siger: “Vi skal ikke give alderen skylden, for effekterne af akkumuleret, fysisk inaktivitet”Men hvordan bør vi egentlig træne? Og hvorfor er vores muskler så vigtige & hvad har de egentlig brug for?Dét & meget mere kan du blive klogere på i den her samtale. Min gæst er Anna Bogdanova som er trænings- & adfærdsspecialist samt hjernevidenskabsstuderende. Anna har i mere end 16 år arbejdet med emnet & udviklet sin egen metode indenfor styrketræning. Det glæder mig enormt, at du nu får adgang til hele 12 træningsvideoer med Anna via Klub ENHED.Lyt med & hør bl.a. om:Hvorfor musklerne er så vigtige for din krop & hvorfor du bør træne demDe mange processor i din krop, som musklerne påvirker Hvorfor din krop ikke har godt af for lidt mad & masser af træning som kun handler om ønsket om at forbrænde kalorierBevægelseskvalitet, kropslige kompetencer, træningsvolumen, progression & anti-nedbrydende træningHvorfor protein er så vigtig også for kvinder & igennem hele livetEnergiunderskud & kostOg meget mereAnna svarer også på:Træning når du er i når du er i overgangsalderenRestitution Træning ved skader & hvorfor du ikke må stoppe eller pause træning pga skaderDet er i en ekstra optagelse med lytterspørgsmål, som du finder inde i Klub ENHED. Den får du adgang til via min hjemmeside noellelise.com i klub ENHED.Del endelig samtalen med alle dem du ønsker, også får muligheden for at give deres krop det den har brug for.Og tak fordi du træder ind i ENHED rummet sammen med min gæst & mig. Jeg er så glad for, at du er her.Stort kram, NoellEpisoder du med fordel kan lytte til:#129 Hvorfor dit fokus bør være næringsværdien i mad: Fedtforskrækkelse, ultraforarbejdet mad, fedtforskrækkelse & næringsfattige kødalternativer med Kristin Evensen Friis#143 Hvad du bør vide for at komme i mål med kost- & livsstilsændringer med Ninni Kjær#48 Følelsers placering i kroppen & bevægelse efter årstiderne med Mikkala KissiSupport this show http://supporter.acast.com/enhed-med-noell-elise. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kender du fornemmelsen af at være i energiunderskud? Det er faktisk en tilstand, utrolig mange går rundt i. En tilstand der er resultatet af for lidt mad &/eller for lidt næringsrig mad. Men også for lidt bevægelse. “Vores hjerne har brug for at vores muskler bliver anstrengt” siger ugens gæst blandt andet. Ligesom hun også siger: “Vi skal ikke give alderen skylden, for effekterne af akkumuleret, fysisk inaktivitet”Men hvordan bør vi egentlig træne? Og hvorfor er vores muskler så vigtige & hvad har de egentlig brug for?Dét & meget mere kan du blive klogere på i den her samtale. Min gæst er Anna Bogdanova som er trænings- & adfærdsspecialist samt hjernevidenskabsstuderende. Anna har i mere end 16 år arbejdet med emnet & udviklet sin egen metode indenfor styrketræning. Det glæder mig enormt, at du nu får adgang til hele 12 træningsvideoer med Anna via Klub ENHED.Lyt med & hør bl.a. om:Hvorfor musklerne er så vigtige for din krop & hvorfor du bør træne demDe mange processor i din krop, som musklerne påvirker Hvorfor din krop ikke har godt af for lidt mad & masser af træning som kun handler om ønsket om at forbrænde kalorierBevægelseskvalitet, kropslige kompetencer, træningsvolumen, progression & anti-nedbrydende træningHvorfor protein er så vigtig også for kvinder & igennem hele livetEnergiunderskud & kostOg meget mereAnna svarer også på:Træning når du er i når du er i overgangsalderenRestitution Træning ved skader & hvorfor du ikke må stoppe eller pause træning pga skaderDet er i en ekstra optagelse med lytterspørgsmål, som du finder inde i Klub ENHED. Den får du adgang til via min hjemmeside noellelise.com i klub ENHED.Del endelig samtalen med alle dem du ønsker, også får muligheden for at give deres krop det den har brug for.Og tak fordi du træder ind i ENHED rummet sammen med min gæst & mig. Jeg er så glad for, at du er her.Stort kram, NoellEpisoder du med fordel kan lytte til:#129 Hvorfor dit fokus bør være næringsværdien i mad: Fedtforskrækkelse, ultraforarbejdet mad, fedtforskrækkelse & næringsfattige kødalternativer med Kristin Evensen Friis#143 Hvad du bør vide for at komme i mål med kost- & livsstilsændringer med Ninni Kjær#48 Følelsers placering i kroppen & bevægelse efter årstiderne med Mikkala KissiSupport this show http://supporter.acast.com/enhed-med-noell-elise. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Når pædagoger har tid uden børn til at forberede sig, styrker det kvaliteten af det pædagogiske arbejde. Det er ni ud af 10 dagtilbudsledere enige om. Så hvordan kan det være, at de fleste pædagoger har ingen eller næsten ingen forberedelsestid? Hør om den første undersøgelse af effekten af forberedelsestid i daginstitutioner, og kom med til Børnehuset Hop-La i Borup, hvor pædagog Trine Stampe har oplevet, hvad det betyder for deres arbejde og for børnenes trivsel og udvikling, når de har tid til at forberede deres arbejde.

Tirsdag blev det grønlandske folketingsmedlem Aki-Mathilda Høegh Dams' ønske om en simultantolk i Folketingssalen til virkelighed. Det har været en relativ lang og hård kamp om at overbevise Præsidiet om, at det her var nødvendigt. Men Aki-Mathilda er utilfreds med kvaliteten af simultantolkning. Værter: Mathias Wissing og Nicolai DandanellSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Et hack til at slippe dårlige vaner og få gode sunde vaner   Kvaliteten af vores liv afgøres af alle vores daglige vaner. De daglige vaner afgør hvordan vores krop har det, hvor meget energi vi har og hvad der sker socialt og mentalt. Størstedelen af de ting du gør hver eneste dag, er på […] The post Ep 214. Sunde vaner hacket der altid virker appeared first on OVERSKUDSLIVET.

Psykologspesialist og forsker på Ahus, Johan Siqveland er medforfatter av boka «Godt nok og bedre – kvalitet i psykisk helse og rustjenester». I denne episoden av Helhjerta får du lære mer om hva god kvalitet i helsetjenesten egentlig innebærer, om den økende bruken av Ketamin i behandlingen av noen pasientgrupper, og hvordan man skal ivareta nyutdannede psykologer som møter en arbeidshverdag som tidvis kolliderer med det de nettopp har lært på studiet sitt. Institusjonalisering innen rus og psykiatri er redusert, og mye av ansvaret for behandlingen av pasienter er lagt til kommunehelsetjenesten. Dette krever høy kompetanse. Rammeverket rundt pasienten må bygges opp for at de kan leve et godt liv utenfor institusjon. Johan Siqveland er opptatt av hva begrepet kvalitet egentlig innebærer i praksis. Kvaliteten på tjenestetilbudet til mennesker med psykisk helse- og rusutfordringer, er ikke alltid like god. Vi får høre historier om dette både fra pasienter som mottar tjenesten, fra pårørende, og fra helsepersonell som jobber i tjenesten.

I ukens episode har jeg besøk av kokk, sanker og forfatter, Jørgen Ravneberg, hvor vi skal snakke om alt rundt norsk mat fra en kokk sitt perspektiv. Vi er innom reisen fra oppvaskhjelp i Alta til 3* Michelin i Paris, kvaliteten på norske råvarer, norsk sesong, kjøtt, fisk & sjømat, hvordan jobbe med norske råvarer i sesong, bærekraft, husmannskost, hvordan skille mellom en god eller dårlig råvarer, hvorfor man burde kjøpe hele eller halve dyr, hvordan lage middag av gode råvarer, til en fornuftig pris, og kokker og rockestjernestatusen. Og sikkert litt til! God fornøyelse!

Når Anders sidder i Grækenland på en VPN, så bliver det ofte nogle helt forkerte reklamer, der bliver vist. Mikael oplever ikke umiddelbart de samme udfordringer, så geografien kan muligvis spille ind. Men hvad er effekten, hvis YouTubes reklamer rammer helt skævt?

Varför är det så viktigt med kvalitet? Och hur säkerställer vi kvaliteten i uppdragen när ny teknik och AI tar över en delar av konsulten arbetet? Gäster i studion: Yvonne Jansson och Camilla Carlsson, som båda är auktoriserade redovisningskonsulter på FAR. Samtalet leds av FAR:s kommunikationschef Pernilla Halling

Hvis det regner, så blir man våt. Det er sikkert. Like sikkert er det at en kulturdebatt som handler om kunstnerisk kvalitet blir til et salig kaos av høyt og lavt, definisjonsmakt og eliter. Denne våren har vi sett enda en kvalitetsdebatt, denne gangen i diskusjonen om hvem som skal få bestemme over stipendmidlene til de norske, skjønnlitterære forfatterne – og hvordan. Hva er det som er så vanskelig med kvalitet og hvorfor blir det alltid bråk når den skal defineres av noen eller brukes til noe? Med Ane Farsethås og Bernhard Ellefsen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trevlig andra advent gott folk!

Alle taler om Tesla, men de tyske synsmyndigheder gør mere end blot at snakke. For første gang er Tesla Model 3 med i den årlige synsrapport, og det går ikke særligt godt.Hør om problemerne i ugens Bilradio, der også zoomer ind på den vildeste Tesla nogensinde: den aparte Cybertruck, som netop er gået i produktion.Bilradio har også fundet flere nye tilbud på biler, hvor blandt andet den nye VW ID.7 er blevet billigere, allerede inden den overhovedet er lanceret, ligesom der er virkelig gode privatleasingaftaler på modeller fra Ford og Nissan.Årets Bil er fundet, og hør eksperternes vurdering af vinderne og taberne.Var BMW i5 den rigtige vinder? Dacia plejer at være et discountmærke, men den nye Duster ser ud til at være lækker end nogensinde, og hvad sker der lige hos Renault? Her er man midt i en storstilet offensiv med elbiler.Der er også nyt om bilafgifterne og Finansloven, ligesom værten, Christian Schacht, og Jan Lang, markedsanalytikeren fra Bilbasen, endevender den nok mest omtalte kinesiske elbil i 2023.2:30 Bilsalget i november 5:20 ID. Buzz, det billige tilbud 7:00 Alt om Tesla Cybertruck 12:49 CO2 afgift på benzin/diesel 17:00 Tesla afgifter 19:00 Finansloven og elbiler 21:23 Dacia Duster 27:10 Privatleasing. Mustang Mach31:00 Årets Bil 37:43Renault 5 41:30 Prisfald på ID.7 45:00 Tesla Model 3 dumper i tysk bilsyn 48:45 Porsche Panamera 50:50 Så er der pris på Renault 53:40 Testgarage Xpeng G9 Performance 1:02: Lytterspørgsmål

Gais tränare Fredrik "Fidde" Holmberg gästar podden för att diskutera succésäsongen med Philip Trollér och Robert Laul. Snart kan grönsvart vara ett allsvenskt lag igen. Det blir samtidigt ett samtal om go-cart, undervattenssimning och sparsamt inredda ungkarlslyor.Men också:• Johann Cruyff, Pep Guardiola och Fredrik Holmberg – därför nämns Gaistränaren i det celebra sällskapet.• Hyllningen till engagemanget runt Gais.• Brorsan Andreas cancer-kamp.• Kvaliteten i superettan – har Emil Salomonsson rätt?• Turerna kring Julius Lindberg.• Gais-bud eller inte på Dino Salihovic?• Svennis-skalan goes Gais.Plus möcke, möcke mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Danmark er det land i verden, hvor flest småbørn går i dagtilbud. Dermed spiller dagtilbuddene en vigtig rolle i danske børns udvikling, trivsel og læring.Men gode er vores daginstitutioner egentlig? Det ved vi ikke så meget om. Eller det vil sige; det vidste vi ikke såmeget om indtil VIVE, Det Nationale Forsknings- og Analysecenter for Velfærd og Danmarks Evalueringsinstitut EVA udkom med en rapport baseret på den førstete nationale undersøgelse af kvaliteten af det dagtilbudsliv, de mindste børn møder. Undersøgelsen resultater er ret nedslående. Den viser nemlig, at 38% af de kommunale dagtilbud for 0-2-årige børn er utilstrækkelige.I dagens udsendelse af Velfærdsprofeten undersøger vi, hvorfor kvaliteten i så mange daginstitutioner er utilstrækkelig og ikke mindst hvad vi kan gøre for at øge kvaliteten i pasningstilbuddene, så de i højere grad understøtter de yngste børns udvikling og trivsel.Vores gæst i studiet, som skal hjælpe os med at blive klogere på, hvordan vi styrker kvaliteten i de danske daginstitutioner er uddannelsesleder Anne Kjær fra Københavns Professionshøjskole. Anne Kjær har nemlig siddet med i den ekspertgruppen, som er tilknyttet undersøgelsen af kvalitet i dagtilbud. Velkommen til Anne. Senere i udsendelsen taler vi med områdeleder Stine Kart Skytte fra Roskilde Kommune. Stine deltog i en paneldebat om kvalitetsrapporten, som VIVE var vært for på årets Folkemøde på Bornholm. Vi bad Stine fortælle, hvordan hun læser og forstår rapporten om kvalitet i de kommunale dagtilbud.

I dagens episode snakker jeg om hvordan vi kan leve lengre og få mer ut av livet ved å ha en god helse! Høres det spennende ut? Hva venter du på? Press play! Ny nettside: FredrikStole.com Nyhetsbrev påmelding - F.I.R.E. Friday

#OT391. Hverdagens cirkel. Foredrag af Ole Therkelsen i Herning den tirsdag 26.01.1984 Tankernes betydning for sygdom og helbredelse Ifølge Martinus er fejltænkning dybest set årsag til al sygdom, og han formulerer det også med ordene: Årsagen til al sygdom er mangel på kærlighed. Kvaliteten af tankerne er helt afgørende for sundhedstilstanden, men menneskenes tænkeevne har … Læs videre "#OT391. Hverdagens cirkel. Herning" The post #OT391. Hverdagens cirkel. Herning appeared first on Ole Therkelsen.

#OT391. Hverdagens cirkel. Foredrag af Ole Therkelsen i Herning den tirsdag 26.01.1984 Tankernes betydning for sygdom og helbredelse Ifølge Martinus er fejltænkning dybest set årsag til al sygdom, og han formulerer det også med ordene: Årsagen til al sygdom er mangel på kærlighed. Kvaliteten af tankerne er helt afgørende for sundhedstilstanden, men menneskenes tænkeevne har … Læs videre "#OT391. Hverdagens cirkel. Herning" The post #OT391. Hverdagens cirkel. Herning appeared first on Ole Therkelsen.

Hvilke personlighetstrekk sees i sammenheng med et langt lykkelig liv hvor vi får til mye? Er vi født med en bestemt type personlighet, eller skapes den?I hvilken grad kan vi endre personligheten vår?Dette er blant temaene jeg diskuterer med coach og daglig leder hos Mentalskolen; Jeanette Sleveland Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Poptillægget taler vi om, hvad datingprogrammerne siger - og hvad de ikke siger - om kærlighedens og kurtiseringens tilstand anno 2023.Vært: Lucia OdoomProducer: Sille WestphalGæster:Eva Eistrup, anmelder på Politiken.Sara Fanta Traore, skuespiller og dating-program-elsker.Molly Balsby, forfatter, litteraturkritiker og vært på sin egen datingpodcast 'Superlike'. 

08 Hvordan Sikrer I Kvaliteten På Jeres Genbrugsprodukter? by Viden om data

Med lanseringen av ChatGPT gjorde OpenAI de generativa språkmodellerna till en central del av det offentliga samtalet om artificiell intelligens. Men vad är egentligen en generativ språkmodell – och hur går det till när man lär datorer att hantera mänskligt språk? Svarar på de frågorna gör Francisca Hoyer. Hon leder AI Swedens arbete med språkteknologi, som bland annat omfattar utvecklingen av GPT-SW3, den största nordiska språkmodellen hittills tränad på text som motsvarar 1,2 miljoner exemplar av Brott och straff. – Det finns framför allt tre saker som begränsar hur bra en modell kan bli: Kvaliteten på träningsdata, förutsättningar för multimodalitet och att språk förändras över tid, säger Francisca Hoyer. Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

EP124: Hør min Samsung Galaxy S23 Ultra test og find ud af, om den nye Samsung-telefon er pengene værd. Galaxy S23 Ultra er en fantastisk Samsung—telefon, konkluderer jeg i min anmeldelse af den nye ultra-model. Kameraet er uden tvivl den største stjerne. Kvaliteten af billederne er god i næsten alle situationer – også når det er mørkt. Det er dog de mange linser, som for alvor gør en forskel i forhold andre kameratelefoner. Når du ser på skærmen og betjener telefonen, oplever du en finish som er en tand bedre, end hos konkurrenterne. Galaxy S23 Ultra har en udefinerlig ”X Factor”. Samsung Galaxy S23 Ultra er dyr. 10.999 kroner er startprisen. Der er to gode nyheder. Samsung-telefoner falder ofte relativt hurtigt i pris. Mit bud er, at inden sommer er tommen skåret af. Det næste er, at Samsung lover fire år softwareopdateringer og fem år sikkerhedsopdateringer. Derfor er det en telefon, som du kan have i lang tid. Ydelsen er den bedste på Android-platformen netop nu. Du har mit ord på, at du ikke nogensinde vil mangle overskud. I denne episode af min techpodcast fortæller jeg mere om Samsung Galaxy S23 Ultra. Du kan læse min anmeldelse i detaljer her. Husk: Du kan vinde et MereMobil.dk-krus, hvis du kan gætte den mystiske lyd. Lyt med og mail mig dit bud INDEN den 20. februar 2023. Mere til historien Hvis du kan gå på kompromis med kameraet, så er Samsung klar med to lidt billigere telefoner. Du kan læse om Galaxy S23 og Galaxy S23+ her.

UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-192"));Hej kära läsare Så är höstlovet här med med något som nästan liknar vårväder i början av november. Hur är det med dig själv? Håller du uppe det interna solskenet nu när det mörknar på utsidan? Som vanligt pratar jag i egen sak här men jag vet att vårt  LifeTalk spel, kan lysa upp sinnet innan du vet ordet av. Coachande frågor för livet i en liten lyxig ask. Du beställer den här: https://shop.lifevision.se/?s=lifetalk I den här veckans coachbrev funderar jag på ska eller inte skalåta sig dras med av sina impulser. Lite tankar på det här som gör att du hittar något nytt kan vara det mest värdefulla du gjort den här veckan … Ditt liv är ett mästerverk, Anders Haglund Nothing found. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-193"));Veckans citat ”Vi beter oss som om bekvämlighet och lyx är de viktigaste behoven i livet, när allt vi egentligen behöver för att vara lyckliga är något att vara entusiastiska över.”- Charles Kingsley UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-194")); UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-195"));Styrs du av användbara impulser?UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-196"));Impulskontroll. Det ordet har fått en mycket större innebörd när man har ett barn med ”diagnos”. Lätt hänt för någon som läst och studerat mänskligt beteende så mycket som jag att tankarna far iväg. Kommer ihåg ”Marshmallow studien” där det klart och tydligt visade att barn som klarar av att skjuta upp belöningen till senare klarade sig mycket bättre i livet. Samtidigt finns det en styrka i att agera direkt, eller hur? Önskar ju själv att man tog tag i vissa saker lite snabbare. Att man inte såg några risker och kastade sig in med huvudet först. Visst kostar det ibland, men är säkert skälet till att så många miljardärer visar sig ha ADHD, bipolär sjukdom och annat. För ska man väga alla risker och fördelar innan man sätter igång med något är risken stor att det inte blir något alls. I varje fall inte innan möjligheten redan sedan länge passerat sitt bäst före datum. Samtidigt har vi ju alla fått höra att man ska tänka efter före. Ta det lugnt och låta saker bero. Hur sjutton ska man då kunna veta vilket som är rätt? Går det ens? Ska man bara chansa och hoppas på det bästa? Skulle tro att du kan känna igen dig i det här ytterst mänskliga dilemmat som vi står inför nästan varje dag av våra liv. Att vi ska göra val och ta beslut som kommer få konsekvenser. Positivt, negativt eller neutralt får man se först efteråt med facit i hand. Hur går dina egna tankar om det här? Hur ska man undvika handlingsförlamning samtidigt som man inte förhastar sig på ett sätt som kostar för mycket? Frågar det här väldigt öppet för att jag tror inte att det finns något enkelt svar som passar alla i alla situationer. Samtidigt är jag övertygad om att lite egen reflektion i den här riktningen kan vara något av det viktigaste vi kan ta oss för. Själv vet jag ju att när jag får en tanke om att göra fysisk träning så gäller det att ta tag i det i stunden för ”sen” dyker väldigt sällan upp. Spelar ingen roll om det handlar om att bara göra lite armhävningar, sit-ups eller ta en promenad runt kvarteret. Har aldrig i efterhand ångrat när jag släppt impulskontrollen och agerat på just det. Kvaliteten på känslan är som gps om att göra eller inte göra om man bara lägger märke till den. Likadant med andra vardagssaker som jag innerst inne vet är bra för mig. Som att skriva det här coachbrevet. Inte varje gång som inspirationen hittar mig, men jag vet att om jag inte sätter mig och skriver så blir det här inte gjort. Utan handling så dör tanken som ett höstlöv som släpper från grenen och virvlar ner mot sin sista viloplats. Vad du än får ut av det du läser hade inte blivit delat. På samma sätt har du mängder med unika saker som aldrig får berika världen om du inte mins...

Uppföljning/uppvärmning Nyankatter och Dr Snuggles Ipod touch-uppföljning Jocke servar bilen. Igen Fredrik tittade på livemusik. Och åkte tåg Elon Musk pausar uppköpet av Twitter pga kursras, lägger sedan lägre bud. Twitter sparkar två toppchefer. Bike Ämnen Snott från Clockwise: “Devices we own that we secretly wish would die.” Film och TV Disney+ når 138 miljoner abonnenter, ska lansera billigare tjänst med annonser. Ringaren i Notre dame - en mörk jäkel till Disneyfilm. 3,5/5 BMÅ (FB) Kvaliteten på dokumentärer på Netflix sjunker. Spekulativ dokumentär om Elon Musk (Elon Musk: The Real Life Iron Man), spekulativ dokumentär om Marilyn Monroes sista timmar i livet (The Mystery of Marilyn Monroe; The Unheard Tapes) och dokumentär utan svensk text om rättegången mot Adolf Eichmann (The Adolf Eichmann Trial). The Inventor: Out for Blood in Silicon Valley. Dokumentär om Elisabeth Holmes. HBO Max. The Dropout, Miniserie. Disney Plus. 3/5 BMÅ (CÅ) Slow Horses, s01. tv+. 4/5 BMÅ (JM) How I met your Father, S01. Disney Plus. 1,5/5 BMÅ (CÅ) Trailer för Obi-Wan Kenobi-serien ser snuskigt bra ut. Extra roligt med Disney+-loggan på slutet av den. Länkar Nyankatt Dr Snuggles Kosmoskatten The meaning of Liff Dirk Gently-böckerna SUGA Amiga 500-box All day med Girl talk Jethro Tull Elon Musk pausar uppköpet av Twitter Två toppchefer får dojan från Twitter Bike Hog bay software Writeroom Glassboard The Moby Dick workout Podden Clockwise Aeropress Disney når 138 miljoner abonnenter Ringaren i Notre Dame Fantasia Fantasia 2000 Elon Musk: The Real Life Iron Man) The Mystery of Marilyn Monroe; The Unheard Tapes The Adolf Eichmann Trial Adolf Eichmann The Inventor: Out for Blood in Silicon Valley Theremin - instrumentet The Dropout Wecrashed Slow horses How I met your father Obi-Wan Kenobi-trailern Fullständig avsnittsinformation finns här: https://www.bjoremanmelin.se/podcast/avsnitt-308-anonym-jordekorre.html

Troels bech er rykket ind her i Mediano 2 - husk at abonner på kanalen, hvis du finde indhold fra Troels Bech fremover. Kvaliteten af banerne i Superligaen diskuteres heftigt... igen. Nu kan du få indblik i hverdagen med at passe både stadion- og træningsbaner. Chris Hauge har passet baner på Wembley, i Parken og de seneste 7 år i Brøndby. Her fortæller vinderen af den gyldne greb (bedste superligabane) de seneste 2 år i detaljer om det konstante arbejde med baneplejen. Ved du feks hvad WALT er? Det er de 4 afgørende ingredienser i god baneplej: vejr (Weather), luft (Air), lys (Light) og temperatur (Temperature) - og den sidste er overstyrmand. Vi taler om længden på rødder, græshøjder, testing af baner, genbrug af regnvand til banevanding og reflektion af lys for bedre vækst. Og hvis du troede, at det danske vejr forhindrer gode græsbaner, så tog du fejl: det er kun et spørgsmål om ressourcer; i Real Madrid bruger de ifølge Chris Hague 90 mio (euro?!?) om året.... Så gør dig klar til at nørde igennem

Kvaliteten af banerne i Superligaen diskuteres heftigt... igen. Nu kan du få indblik i hverdagen med at passe både stadion- og træningsbaner.Chris Hague har passet baner på Wembley, i Parken og de seneste 7 år i Brøndby. Her fortæller vinderen af den gyldne greb (bedste superligabane) de seneste 2 år i detaljer om det konstante arbejde med baneplejen.Ved du feks hvad WALT er? Det er de 4 afgørende ingredienser i god baneplej: vejr (Weather), luft (Air), lys (Light) og temperatur (Temperature) - og den sidste er overstyrmand. Vi taler om længden på rødder, græshøjder, testing af baner, genbrug af regnvand til banevanding og reflektion af lys for bedre vækst. Og hvis du troede, at det danske vejr forhindrer gode græsbaner, så tog du fejl: det er kun et spørgsmål om ressourcer; i Real Madrid bruger de i flg Chris Hague 90 mio (euro?!?) om året....Så gør dig klar til at nørde igennem!Produceret i samarbejde med BMW DanmarkUdgivet i samarbejde med MedianoLyd: Tobias Bech Zachariassen

** Denne podcast er præsenteret i samarbejde med Arbejdernes Landsbank og Just Eat ** Disclaimer: Ved redigeringen af udsendelsen har det vist sig, at vi har været ramt af lydtekniske udfordringer. Kvaliteten er derfor ikke af samme høje standard som I er vante til på Mediano, men forhåbentlig i et leje, som er absolut lytbart. Absolut lytbar er dagens udsendelse i sand beskedenhed også, hvor pointerne var mange og lange fra panelet bestående af Brand Ambassadør hos SpilXperten og tidligere elitedommer Benjamin Leander i værtsrollen med fodboldtræner Rasmus Monnerup og ex-professionel Francis Dickoh i ekspertrollerne. Hør blandt andet fyldig optakt til nedrykningsspillet om: * Stor optakt til uafgjort-forbudt-opgøret mellem Sønderjyske og Vejle med betragtninger om klubbernes kattepine med pokalfinaledrømme midt i en nedrykningsduel og om Vejles voldsomt forbedrede defensiv, men store udfordringer offensivt. * Om FC Nordsjælland, som spiser kirsebær med de helt store på et enkelt offensivt parameter denne sæson, hvor man sammenlignet me de store ligaer kun er overgået af 10 offensive stormagter fra PSG, Manchester City, Liverpool, Bayern, Real Madrid, FC Barcelona, Chelsea, Atalanta, Inter og Leipzig. * OB og om optimismen for resten af grundspillet og om måske at kunne drømme om klubbens første trofæ siden 2007. * Det store David Nielsen-tema i AGF med voldsomme statistikker over en lang periode, der både taler for og imod David Nielsens lange æra i det århusianske. Og i oprykningsspillet, hvor du bla. kan høre: * Panelets holdning til FC Københavns luksusproblemer i forsvaret - skal Nicolai Boilesen spille eller ej? * Offensive problemer i Brøndby, hvor især Marko Divkovic og Simon Hedlund sættes under lup. * Vito Mistrati i Randers og fortjent vabelplaster og ispose til en voldsomt benyttet spiller denne sæson * AaBs udfordringer med at undgå endnu en snitter mod et sprudlende Silkeborg-hold Og meget mere. Du kan høre om kampene under følgende tidskoder: 00:04:54 Sønderjyske - Vejle 00:23:56 FC Nordsjælland - Viborg 00:36:51 AGF - OB 00:59:16 AaB - Silkeborg 01:13:00 FC København - Randers 01:30:48 Brøndby - FC Midtjylland

I denne episoden får vi høre hvordan Elisabeth Engum jobber med mappevurdering. Hun har tidligere vært med i episoden "En bred og helhetlig vurderingspraksis", og utdyper i denne episoden hvordan man kan arbeide med mappevurdering. Lydkvaliteten er dessverre dårlig på Øyvind i denne episoden. Det var et problem med mikrofonen. Kvaliteten blir bedre fremover. Become a member at https://plus.acast.com/s/et-bedre-skole-norge. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Vad händer om båda är slutna? Vad händer om båda är öppna? Om en är sluten och en är öppen? Tar den som öppen mera utrymme och plats än den som är sluten och mera introvert? Definierar vi oss själva som öppna resp slutna utifrån vårt ursprungssystem? Glöm inte att beställa ”Relationshandboken” till ireneknopff@gmail.com (275 kr exkl moms och porto).

På et eller andet tidspunkt i dagens podcast laver JoJo en aprilsnar, som både Mikkel og Liva falder direkte i. Kvaliteten af aprilsnaren må du selv bedømme. Så skal vi også forbi en hurtig omgang slutshaming og et alvorligt løfte, Mikkel har aflagt for HELE APRIL.

Dagens erhvervsoverblik: C25 falder tungt efter amerikansk renteuro. Virksom­heder kæmper med haltende kvalitet i kaosramte forsynings­kæder. Guldregn over statskassen i 2021. Biden giver Trump skylden på årsdagen for 6. jan. Vært: Lasse Ladefoged (lala@borsen.dk)  

Innan Millennium kan driftsättas ska systemet testas. Nu har testfasen formellt sett påbörjats som fortsättning på designarbetet under 2020–2021. Vårdpodden handlar om vad som testas och hur det går till, framförallt vad gäller användbarhet och funktionalitet. Medverkande: Kerstin Lyngfelt, biträdande projektledare för projektet FVM Test, och Håkan Sörensson, testledare. Transkriberad version av avsnitt 39.

”Om jag inte sov på skolan var jag där först och åkte hem sist” berättar David Sundberg under vårt samtal. David hittade till gitarrbyggarutbildningen på Malmstens av en ren slump och idag är han mästare inom sitt yrke. Han deltar på väldigt få utställningar och håller sig mest för sig själv i verkstaden. Kvaliteten på hans gitarrer och nöjda kunder är hans bästa marknadsföring och har haft beställningar sedan dag ett efter utbildningen. David Sundberg Instagram @sundbergguitars hemsida https://www.sundbergguitars.com #Hantverkardagboken Instagram @hantverkardagboken Första säsongen av Hantverkardagboken är sponsrad av: Rubanks verktygs Sjöbergs

Začeeeeteeeek! 1. krog PLT! Kvalitetno? Ja, malo bolj pa že. Okej, na prvih dveh tekmah ni bilo golov, je pa nato Tabor potrdil, da prvaki, torej Mura, redno izgubljajo prve tekme. Celje in Maribor pa sta odigrala epsko klasiko! Naliv, VAR, preobrati! Bam! Komentirava, kakšna je selitev tv pravic v praksi, kako v praksi deluje VAR, kako je Žiga postal novinar... Foto: zajem zaslona [Sportklub / Šport TV] Če se znajdete v Ofsajdu, ga lahko podprete na: urbani.si/ofsajd. Kadar le gre, pošljemo tudi listek: urbani.si/listek Hvala vsem in vsakomur posebej! Oddajo #Ofsajd o fuzbalu slovenskem snemamo od septembra 2015, skoraj vsak fuzbal sezonski ponedeljek. Pa še kdaj vmes. Hvala!

På vei fra åker til butikk sorteres frukt og grønt. Noe går til butikkhylla og noe kasseres som «ikke ønsket i markedet». Grønnsaker som er for små, for store, krokete eller har skjønnhetsflekker. I denne episoden møter vi Svein Stene, bonde på Fredskjær gård, og Jonathan Janhed, kjøkkensjef på restauranten Arakataka i Oslo. Svein selger grønnsakene direkte til restauranter og lokale kunder. Dette er et bevisst valg. Skulle han solgt til grossister, slik de fleste bønder gjør, ville en stor andel av produksjonen hans blitt utsortert. Arakataka handler direkte fra små bønder, med et ønske om å kjøpe råvarene som faller utenfor markedet. Kvaliteten er minst like god, mener Jonathan. Vi snakker med dem om hull i matsystemet og hvordan direktesalg bidrar til et bærekraftig marked.

Det er sæson for reformer og foreslag og vi tager derfor fat i to af de udspil der er kommet i den seneste tid. Den ene kommer fra Dansk Arbejdsgiverforening hvor vicedirektør Erik Simonsen taler med Nicolai Bentsen om deres konkrete foreslag til, hvordan man kan øge arbejdsudbuddet i en tid hvor vækst mulighederne er under pres for private virksomheder. Den sidste halvdel er Frederik Vad formanden for DSU i studiet og debattere med Elisa Rimpler forkvinde for BUPL og Mette Fjord Sørensen der er underdirektør i Dansk Industri om regeringens udspil om udflytning og oprettelser af nye uddannelser i provinsen og hvilken konsekvens dette kan have for kvaliteten af uddannelsen, arbejdskraften til erhvervslivet og ikke mindst de unge selv.

Om du tycker att ditt jobb är meningsfullt är du lyckligt lottad. Var tredje person gör nämligen inte det. Vi tar reda på varför. I en undersökning av Novus bland 2000 tillfrågade svarade så många som en tredjedel att jobbet inte förbättrade deras livskvalitet. Så borde det väl inte vara, tycker vi! I det här avsnittet bjöd vi in David Eklind-Kloo, författare både till den nämnda rapporten och till boken Arbetets mening - vad vi gör på jobbet och vad jobbet gör med oss, för att prata om varför meningsfullhet så ofta saknas, och hur vi kan skapa den. Hur arbetet bidrar till våra liv David har jobbat som vårdare för funktionshindrade och har en lång facklig bakgrund från Kommunal och Handelsanställdas förbund. De här rollerna har bidragit till hans intresse för frågorna om hur arbetslivet bidrar - och inte bidrar - till våra liv och till samhället. Mer missnöje i arbetaryrken Rapporten från Novus visar att det är fler i arbetaryrken och med kortare utbildningar som är missnöjda än i yrken med längre utbildning. Men nöjdheten beror också i hög grad av arbetsgivaren. Kortsiktighet och otrygghet I arbetsmiljöer där upplärningen är kort och personalomsättningen hög är det ofta större fokus på att pressa kostnader och då ökar risken för en bristande arbetsmiljö. Kvaliteten på arbetsmiljön kan också gå upp och ner med konjunkturen i många fall. Otrygga anställningar i gig-ekonomin kanske kan verka smart kortsiktigt men frågan är om det är så bra på lång sikt? Engagerade medarbetare förbättrar verksamheten För det som ökar medarbetarnas engagemang är också bra för verksamheten, menar David och det stämmer väl överens med forskningen. "På golvet" ser man annat än man ser från mötesrummet så varje verksamhet gynnas av medarbetare som är just engagerade i verksamheten och som vill bidra med kunskap och förbättringsförslag. Risker och möjligheter När så många upplever att de har meningslösa jobb - finns det hopp för en mer positiv utveckling? David ser både risker och möjligheter. Pandemin är en hälsokris men också en existensiell kris. Vi har konfronterats med frågor om hur vi lever våra liv, hur vi använder vår tid och våra resurser. David tycker att mottagandet av hans bok, som har varit positiv i alla politiska läger, är ett tecken på att de här frågorna är mer aktuella än någonsin i breda skaror. Samtidigt ser han en risk med att vi, när arbetslösheten ökar, börjar tycka att det där med att trivas på jobbet är en lyxfråga. Men det finns ingen motsättning mellan att motverka arbetslöshet och att skapa mening på jobbet. David menar att en positiv faktor i Sverige är att vi har relativt höga lägstalöner. Då har arbetsgivare inte råd att betala människor för att göra onödiga arbetsuppgifter. Det har tvingat arbetsgivare att vara effektiva i tillsättandet av roller och det innebär också att de som har jobb verkligen behövs! När blir jobbet meningslöst? Vanliga anledningar till att man inte ser sitt jobb som meningsfullt är när: jobbet aldrig är utmanande jobbet är repetitivt och nästan kan göras i sömnen jobbet inte ger möjlighet till gemenskap Onödiga arbetsuppgifter Nyttan med vissa arbetsuppgifter kan ifrågasättas. 12% av de tillfrågade i rapporten berättar att de gör arbetsuppgifter som de inte anser behövs men som de ändå blir tillsagda att göra så ofta som tre gånger i veckan. 29% gör det mer sällan. Men ändå! Det kan handla om insamling av data och dokumentation som inte gör någon nytta. En fråga om demokrati För David är det här i grund och botten en fråga om demokrati. Att få utrymme för autonomi och att känna sig lyssnad på är väsentligt för alla människor. Styrning och maktfrågor är dessutom avgörande för vilket samhälle vi skapar. På många arbetsplatser skulle fler behöva bli involverade och få påverka sin egen arbetsvardag. Att låta människor utföra långt enklare uppgifter än de har kapacitet för är ett slöseri med mänskliga resurser. Visst är det viktigt att alla har ett jobb och det är förstås prio ett. Men det betyder inte att vi kan lämna frågan om arbetets innehåll därhän. Lyssna mer Vill du lyssna på mer insikter om meningsfullhet och meningslöshet på jobbet rekommenderar vi vårt avsnitt 78: När det känns meningslöst på jobbet. Vår samarbetspartner Twitch Health hjälper sina kunders medarbetare att ta hand om hela hälsan.  Länsförsäkringar Sak Affärsområde Företag & Återförsäkring ville att medarbetarna skulle lära sig mer om ergonomin och få konkreta verktyg för att förbättra den i vardagen. Med hjälp av Twitch Health arrangerade de en digital workshop med både teori och praktiska övningar. Effekten blev att medarbetarna började hjälpas åt och påminna varandra om att röra på sig regelbundet under en arbetsdag. Läs mer om hur Länsförsäkringar Sak gjorde här. Vår samarbetspartner Motivation.se har många artiklar som handlar om att känna meningsfullhet på jobbet. Vi har valt ut en som handlar om att det finns meningsfullhet i produktiviteten - om vi fokuserar på rätt saker, vill säga.

I dag har vi besøk av Henriette Vaage Valen, også kjent som @forsker_influencer på Instagram. Hun tar nå en doktorgradsstilling innen hjertetransplantasjon, og via sin Instagram-profil gir hun oss et innblikk i forskertiværelsen. Forskningsprosjektet er en del av 3DR, et tverrfaglig forskningsmiljø i Norge, som ønsker å øke tilgangen og funksjonen på donororgan til transplantasjon. Hos oss blir det en løs prat om alt fra forskertilværelsen og forskjerformidling på Instagram, hvordan man kan bedre kvaliteten på hjerter som skal transplanteres, karpefisker i Nordmarka, mitokondrier og DCD. Følg oss gjerne på sosiale medier: Instagram Facebook Helserelatert.no Ny episode hver fredag!

Prislofter og effektiviseringskrav, som leder til lavere vandpriser, har ikke ført til mindre forsyningssikkerhed i drikkevandsselskaberne målt ved andelen af mikrobiologiske overskridelser i vandprøver - måske snarere tværtimod.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hvis du som annoncør arbejder med flere forskellige affiliatenetværk, så er det vigtigt at implementere deduplikering. Det sikrer nemlig, at du ikke kommer til at udbetale kommissioner flere gange (og i værste fald til den samme affiliate). Kvaliteten af den trafik, som affiliates sender, vil variere, og derfor er det vigtigt løbende at kigge på sine data og vurdere, om der skal ske ændringer i de samarbejder, man som annoncør har med affiliates.

Om någon hade sagt till mig för ett par år sedan att mitt jobb skulle inkludera att besöka en cannabisodling, så hade jag inte trott på dem för en sekund. Men, det är faktiskt precis vad jag nu har gjort. I det här avsnittet ska vi nämligen berätta hur CBD odlas och extraheras. Vi pratar om vad som avgör kvaliteten på din CBD-olja, och varför det spelar roll. . Jag som är värd för podden heter Stina Lönnkvist och är medgrundare av MANTLE, ett svenskt varumärke för högkvalitativa ekologiska CBD-produkter. Idag är jag här med Josefin Landgård, som är medgrundare och VD för MANTLE. Frågor? Maila info@hellomantle.com eller skicka ett DM på Instagram @hellomantle www.hellomantle.com

I det femtonde avsnittet träffar jag Roger Haddad. Roger är riksdagsledamot och sitter i partistyrelsen för Liberalerna. "Jag tycker inte vi ska signalera, nu när det börjar gå mot rätt håll, att nu gå ut och sänka kraven eller signalera lägre krav. Budskapet är att lärarna ska göra så gott de kan, med de villkor de har" Menar Roger Haddad när vi diskuterar hur coronapandemin påverkat svensk utbildning Länk till Rogers Debattartikel "Kvaliteten i grundskolan måste säkras trots corona": https://www.expressen.se/kvallsposten/debatt-kvp/kvaliteten-i-grundskolan-maste-sakras-trots-corona/

Nå er det lenge sidan me har klart å laga noko som faktisk har blitt publisert! Ikkje at me har vært på latsida, nei tvert imot. Me har spelt inn fleire episodar, dei har berre ikkje fått sett dagslyset, endo. Me har oppdaga det store heilage internett i desse koronatider, og har fått ny giv til å publisere! Huskar du oss ikkje? Vel høyr gjennom dei tidligare episodane våre. Kvaliteten auker kvar gong, kan det bli betre? Nyt dagen din saman med oss på øyra, anten du vaskar hus, slappar av på sofa eller er ute på tur! --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Hvordan er kvaliteten på United-troppen per januar 2020? Hvilke lagdeler må forsterkes, og hvem bør stå på Ole Gunnar Solskjærs ønskeliste? Vi tar for oss lagdel for lagdel og potensielle signeringer som Bruno Fernandes og Jack Grealish i denne spesialepisoden der Eivind Brennhovd Holth fra united.no har besøk av TV 2s Sigve Kvamme og Fredrik Netskar Filtvedt. EPISODEMENY:INTRO (01.50): Kvaliteten på United-troppen per januar 2020? Hvilke lagdeler må forsterkes?KEEPERNE (04.11): Er De Gea topp fem i verden? Trenger han konkurranse fra Henderson?FORSVARET (10.21): Var Maguire verdt 80 millioner pund? Er Lindelöf hans ideelle makker, eller bør Tuanzebe få sjansen? En trist skjebne for United-karrieren til Jones. Finnes det en hybridmodell av Wan-Bissaka og Dalot? Williams skal stoppe Salah, mens Shaw ikke har utviklet seg siden 2014. Dersom midtforsvaret skal forsterkes – er Koulibaly svaret?MIDTBANEN (32.57): Hvor god er egentlig Bruno Fernandes? Mourinho hadde rett om McTominay, og hvilket terningkast får Pogbas United-karriere? Kommer vi noen gang til å kunne stole på Fred? Fernandes, Grealish eller Maddison? Sander Berge!?ANGREPET (47.32): Når Rashford er i «kill-mode» – like god som Rooney og Ronaldo på samme alder? Går Ballon d’Or-profetien i oppfyllelse for Martial, eller står han på stedet hvil? Timo Werner, ja takk! Har Greenwood en djevel i seg? Kan James være et førstevalg, eller har United en sjanse på Sancho? Over og ut for Lingard, Pereira og Mata? Chong og Gomes har ikke levd opp til forventningene, mens Sánchez neppe blir å se i United-drakt igjen.AVSLUTNING (01.09.14): Våre favorittsigneringer.

Hvordan er kvaliteten på United-troppen per januar 2020? Hvilke lagdeler må forsterkes, og hvem bør stå på Ole Gunnar Solskjærs ønskeliste? Vi tar for oss lagdel for lagdel og potensielle signeringer som Bruno Fernandes og Jack Grealish i denne spesialepisoden der Eivind Brennhovd Holth fra united.no har besøk av TV 2s Sigve Kvamme og Fredrik Netskar Filtvedt. EPISODEMENY:INTRO (01.50): Kvaliteten på United-troppen per januar 2020? Hvilke lagdeler må forsterkes?KEEPERNE (04.11): Er De Gea topp fem i verden? Trenger han konkurranse fra Henderson?FORSVARET (10.21): Var Maguire verdt 80 millioner pund? Er Lindelöf hans ideelle makker, eller bør Tuanzebe få sjansen? En trist skjebne for United-karrieren til Jones. Finnes det en hybridmodell av Wan-Bissaka og Dalot? Williams skal stoppe Salah, mens Shaw ikke har utviklet seg siden 2014. Dersom midtforsvaret skal forsterkes – er Koulibaly svaret?MIDTBANEN (32.57): Hvor god er egentlig Bruno Fernandes? Mourinho hadde rett om McTominay, og hvilket terningkast får Pogbas United-karriere? Kommer vi noen gang til å kunne stole på Fred? Fernandes, Grealish eller Maddison? Sander Berge!?ANGREPET (47.32): Når Rashford er i «kill-mode» – like god som Rooney og Ronaldo på samme alder? Går Ballon d'Or-profetien i oppfyllelse for Martial, eller står han på stedet hvil? Timo Werner, ja takk! Har Greenwood en djevel i seg? Kan James være et førstevalg, eller har United en sjanse på Sancho? Over og ut for Lingard, Pereira og Mata? Chong og Gomes har ikke levd opp til forventningene, mens Sánchez neppe blir å se i United-drakt igjen.AVSLUTNING (01.09.14): Våre favorittsigneringer.

epost terje@terjenordkvelle.com

Boris Johnson har presenterat sin ”sista” brexitplan. Säger att Storbritannien lämnar EU den 31 oktober, vad som än händer.Scanias tidigare vd Leif Östling har skrivit sina memoarer, hör honom berätta i Ekonomistudion.Ekonomistudion är ett fördjupande nyhetsmagasin från Dagens industri som sänds måndag till fredag i Di TV och som podd. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gummibåt 3,20 meter i fint skick årsmodell 2010 med tillhörande Mercury utombordare 15 Hk (4 takt) årsmodell 2013 säljes i befintligt skick. Det medföljer ett antal tillbehör såsom reparationssats till gummibåten, luftpump med tryckklocka, ribbankare, 1 st flytväst 70-90 kg, 20 l tank, väska att packa ner båten i, åror samt instruktionsbok. Övrigt: Motorns vikt 54 kg. Båtens vikt ca 50 kg. Nya stift och bränslefilter på motorn. *Går som ett spjut och ska köras med stor försiktighet. Enstaka märke på propellern finns, dock inget som har någon större påverkan på själva båtkörningen. Kvaliteten och tjockleken på gummit kan variera beroende på vilken gummibåts tillverkare du väljer att köpa av. Mercury är ett kvalitetsmärke, lite dyrare, lite bättre. Pris 32000 kr. Priset är prutat och klart! Båten är nerpackad väska. Se bifogad bild tagen 2019-07-12 på Hallands Väderö. Ett bra alternativ för dig som inte äger en båtplats men som ändå vill ha båt och möjligheten till att komma ut på sjön. Först till kvarn! _______________________ Kontaktinformation Tfn 0739-894011 E-post: gyllenstormkarl@gmail.com _______________________ Finns i Båstad.

I förskolan finns det en pedagogisk modell som utgår från barnens egen nyfikenhet. Vad händer när den modellen omvandlas till juridik? Ett program om det som kallas systematiskt kvalitetsarbete. Sedan nittiotalet har det funnits en strävan att professionalisera den svenska förskolan. Den första läroplanen kom på nittiotalet, i samma veva som New Public Management slog igenom med sina idéer om att offentlig verksamhet ska styras med mål och resultatuppföljning. Pedagogiken i förskolan bygger på ett brett förhållande till lärande, som inte är så lätt att mäta. Men samtidigt ska kvaliteten säkras i mål och styrdokument, som också på något sätt ska följas upp. Om det handlar det här programmet, där vi cirklar vi runt begreppet "systematiskt kvalitetsarbete": ett lagstadgat begrepp som ska prägla arbetet med förskolan, från sandlådan och upp till kontoren där de tjänstemän sitter som ska analysera kvaliteten. Medverkande: Ana-Maria Delliv, kvalitet- och myndighetschef, Malmö Kristina Westlund, förskolelektor, Malmö  Anna Harborg, utvecklingsledare och kvalitetsanalytiker, Malmö Erik Stenkula, förskollärare, Linköping Louise Bringselius, förvaltningssforskare För att förstå de juridiska kraven på förskolan har vi haft mycket glädje av Helene Roslunds nyutkomna bok Förskolan: uppdrag och juridik. Producent och programledare: Fredrik Pålsson Intervjuer: Fredrik Pålsson och Olivia Bons Ljudteknik: Johan Chandorkar I redaktionen ingår också Karin Bromander och Lisa Karinsdotter Pålsson. Programmet görs av Umami Produktion

I Japan är nära hälften under 34 år oskulder och var 10:e svensk har aldrig sex. Är vi för kräsna eller för slöa för att ligga? Kvaliteten på spermier rasar i västvärlden. Worst case så utrotas vi innan klimatet tar kål på oss. Dessutom - till vilket pris skaffar vi barn, eller avstår och provocerar? Och så lite om designade embryon, reservdelssyskon och nya abortlagar som chockerar å det grövsta.

Vi tester ut å spille inn podcast uten å være i samme rom. Kvaliteten er så som så...

Læreres og deltakeres digitale kompetanse Kompetanse Norges Eline Wigdel intervjuer Marianne Hagelia fra USN og Lene Vårum fra Delta voksenopplæring om læreres og deltakeres digitale kompetanse. Læreplanverk vi må forholde oss til i voksenopplæringa krever at man gir opplæring i digital kompetanse. Kvaliteten på denne opplæringa er avhengig av lærerens egne digitale kompetanse. I denne episoden utforsker Eline, Marianne og Lene hva dette har å si for lærere og ledere som jobber med voksne innvandrere.   Her finner du relevant lesestoff: Rammeverk for Profesjonsfaglig digital kompetanse  Lene Vårum og Borghild Them sin master oppgave Klasseledelse i teknologirike klasserom Gapminder og Dollarstreet 

I dagens avsnitt har Daniel Magnusson en annan Kröger i studion än Michael Kröger, nämligen Jennifer Kröge! Tillsammans går de igenom NLPs 12 Grundantaganden och reflekterar hur de ser på dem, och vad de betyder för dem.Hur provocerad blir du, hur många håller du med eller inte med om?Här är en lista på alla 12 grundantaganden:Kartan är inte verkligheten.Vi reagerar på vår karta av verkligheten, inte själva verkligheten. Ändra kartan. Respektera den andres karta. Alla beteenden har en positiv intention.Alla människor gör sitt bästa med de resurser de har. Personer är inte sina beteenden. Acceptera personen, förändra beteendet. Det som verkar negativt är endast för att vi inte uppfattar intentionen.Vi har alla resurser vi behöver.Det finns inga människor utan resurser, det finns bara resurslösa tillstånd. Det finns inga misslyckanden – bara feedback. Om något inte fungerar, pröva på ett annat sätt.Att ha ett val är bättre än att inte ha något val alls. Alla processer ska utformas för att utöka antalet val. Den person som har flest val och störst flexibilitet i tankar och beteenden har den största möjligheten i interaktionen med andra.Jag har ansvar för mina tankar och mina känslor och därför även för mina resultat. Meningen med kommunikationen är den respons man får Det finns ingen dålig kommunikation, bara respons och feedback. Man kan inte ”inte-kommunicera”. Kropp och sinne är ett system” Sättet att tänka på har konsekvenser för kroppen och sättet att bruka kroppen påverkar hur vi tänker. När man förändrar det ena, påverkas det andra automatiskt. Det omedvetna är allt som inte är medvetet just för tillfället. Att modellera framgång leder till mästerskap.Om en person kan göra något kan du göra detsamma, om du lär dig hur den personen ser, hör, känner, tänker och agerar. Mästerskap kan kopieras, även ditt eget. För att saker ska förändras för mig, måste jag förändras NU!Om jag fortsätter att göra det jag alltid gjort, så får jag det jag alltid fått.Kvaliteten på mitt liv är kvaliteten på mina känslor Det förflutna är inte lika med framtiden, om du inte lever där.Det som har hänt har hänt, men jag har alltid en möjlighet att förändra framtiden.Var närvarande här och nu.Öppna dina sinnen, var medveten om vad du ser, hör, känner, luktar och smakar.Mer info om Magnusson och Kröger hittar du på följande sidor.www.magnussonkroger.sewww.danielmagnusson.sewww.coachkroger.seInstagramhttps://www.instagram.com/magnussonkroger https://www.instagram.com/coachmagnusson/https://www.instagram.com/coachkroger/

Inge Kristensen er direktør i Dansk Selskab for Patientsikkerhed og i denne podcast har Line Gade talt med hende om patientsikkerheden i det social- og sundhedsvæsen, som udvikler sig med lynets hast. – Jeg synes ikke, at vi gør det så godt, som vi kan. 2 + 2 giver ikke 4 og slet ikke 5. Vi får ikke brugt summen af alle de gode menneskers kunnen og potentiale, som arbejder i væsenerne. Det kan vi blive bedre til, mener Inge Kristensen. Fokus på det gode Der er ingen, som går på arbejde for at gøre det skidt, men det sker, at de ansatte bliver vildledt af internt ufrugtbart fokus på alt det, som går dårligt, og det kan medføre, at de ikke får gjort det, som er bedst for borgere og patienterne. Samtidig er der masser af lavthængende frugter at høste, ved at lytte mere til det, som patienter/pårørende/borgere fortæller. Vi skal lære af de ting, som går godt og skifte noget af det fokus, mener Inge Kristensen. Kvaliteten af pleje i hjemmet Nogle opgaver skifter i disse år hænder i Social- og Sundhedsvæsenet. Det kan være udfordrende, men det kan også være en gave. Ved udfordringer opstår der også muligheder, og hvis patienternes oplevelser dermed får mere fokus, er det måske ikke så skidt. Flere opgaver rykker til hjemmet. Og der er ikke i samme grad fokus på patientens sikkerhed. Institute for Healtcare Improvements har undersøgt og kortlagt, hvad der sker og hvad der skal til. De har udgivet hvidbogen No Place Like Home: Advancing the Safety of Care in the Home. Du kan læse om den her Det er Sundhedskommunikation.com, der udgiver denne podcast. Se mere om podcasten og Line Gade, der er ekspert i kommunikation til, fra og om sundhedssystemerne, på linket.

Kvaliteten af din mælk er afgørende for at afregningsprisen er i top. Derfor er det vigtigt at holde styr på de to centrale målepunkter for mælkekvalitet, nemlig kimtal og celletal. Dyrlæge hos SEGES, Michael Farre, gennemgår i denne podcast de vigtigste årsager til en lav mælkekvalitet og giver sit bud på, hvordan man som landmand […]Indlægget Sådan forbedrer du din mælkekvalitet – både celletal og kimtal blev først udgivet på SEGES Podcast.

Episkt ljudstrul stoppar oss inte! Veckans avsnitt avhandlar: Strul med ljudet via Discord Christian tipsar om elscootern Vessla Intern utbildningsvideo om hur man byter batteri i en iPhone 10 har läckt Google fular sig mot DuckDuckGo Chrome taggar nu alla icke-https-sajter som “osäkra” Fredrik får just nu NSPOSIXErrorDomain:1 när han försöker öppna lokala webbsidor under Safari i senaste utvecklarbetan av Macos Mojave. Känns Safari lite knackigare på nätet nu än förr? Jocke kör mest bara Chrome, Fredrik kör fortfarande Safari till vardags Att sälja en bil på Blocket: aldrig mer. Fredrik fick ny oväntad typ av utpressningsbluffmejl Fredrik solsemestrar MacMattias kommer på besök! Facebook spårar och spammar dig Att köpa mejlklienter för Linux - är Hiri bra? MacBook pro 2018 med i9-processorn blir … varm. och verkar inte riktigt leverera prestanda. Apple har fixat bugg i värmeinställningarna, blir allt bättre nu? Blackmagic eGPU för Macbook Pro Apple säljer färre och dyrare eller lyxigare prylar istället för bra grejer för fler? Tips: Bittra Druvor, Med kallt blod, The last post och Världens undergång: Stalin 30 Amiga 1200 och andra småtips Länkar Vessla Apples batteribytesvideo Google fular sig mot sökmotorn Duckduckgo Facebook spårar din mus Facebook spammar med notiser om du aktiverar tvåfaktorautentisering Apple tar bort ringklockor ur sina butiker Thunderbird Geary Evolution Hiri Hiris blogginlägg om att sälja på Linux Eudora Mailspring Ubuntu studio Dogpatch labs - 3D-rundtur Quicktime VR Apples nya heta datorer - video 1 och video 2 Apple släpper värmehanteringsfix som kanske löser problemen Mike Lee Apples läderfodral Black magics - externa GPU för Mac Com Hem fixade 1,6 terabit internetkoppling på Dreamhack South 2018 Stora underliga Android-telefoner *30 Amiga 1200 Bittra druvor Med kallt blod: familjemordet The last Post Världens undergång: Stalin I Kodsnack 269 berättar Kristoffer om sin e-postklient Två nördar - en podcast. Fredrik Björeman och Joacim Melin diskuterar allt som gör livet värt att leva. Fullständig avsnittsinformation finns här: https://www.bjoremanmelin.se/podcast/avsnitt-132-hur-bedomer-du-kvaliteten-pa-det-har-samtalet.html.

Vi lager historier om oss selv hele tiden. Historiene er ikke alltid sanne, men de gir oss en følelse av sammenheng. Historiene vi forteller er bestemmende for livet vi lever. Kvaliteten på disse historiene kan avgjøre om vi lever et godt liv eller ikke. Historiene blir toneangivende for hvordan vi vurderer oss selv, vår egen verdi, kompetanse og potensial. Dette er noe av tema i dagens episode.Jeg har vært på noe som heter Ibsen- og Hamsundagene for å snakke om fortellinger som lever i kroppen. Jeg er ikke veldig fornøyd med egen innsats, men jeg velger likevel å legge ut en episode fra denne begivenheten. Arrangementet gikk av stabelen i Grimstad, og jeg var der sammen med barnepsykiater Indra Simhan, og på slutten av episoden diskuterer vi en del temaer knyttet til barns utvikling, kjønnsroller i barneoppdragelse og hvorvidt det er psykisk forsvarlig å plassere barn i barnehage fra 12 måneders alder. Før samtalen med Indra babler jeg om en del ting du som følger SinnSyn kan ha hørt før, men forhåpentligvis er det også noe nytt. Det er nettopp det at jeg babler som plager meg litt med dette innlegget, men jeg kan leve med skammen og håper at det likevel er noe fornuftig i det jeg sier om de falske historiene vi forteller om oss selv. Få tilgang til ALT ekstramateriale som medlem på SinnSyns Mentale Helsestudio via SinnSyn-appen her: https://www.webpsykologen.no/et-mentalt-helsestudio-i-lomma/ eller som Patreon-Medlem her: https://www.patreon.com/sinnsyn. For reklamefri pod og bonus-episoder kan du bli SinnSyn Pluss abonnent her https://plus.acast.com/s/sinnsyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi lager historier om oss selv hele tiden. Historiene er ikke alltid sanne, men de gir oss en følelse av sammenheng. Historiene vi forteller er bestemmende for livet vi lever. Kvaliteten på disse historiene kan avgjøre om vi lever et godt liv eller ikke. Historiene blir toneangivende for hvordan vi vurderer oss selv, vår egen verdi, kompetanse og potensial. Dette er noe av tema i dagens episode.Jeg har vært på noe som heter Ibsen- og Hamsundagene for å snakke om fortellinger som lever i kroppen. Jeg er ikke veldig fornøyd med egen innsats, men jeg velger likevel å legge ut en episode fra denne begivenheten. Arrangementet gikk av stabelen i Grimstad, og jeg var der sammen med barnepsykiater Indra Simhan, og på slutten av episoden diskuterer vi en del temaer knyttet til barns utvikling, kjønnsroller i barneoppdragelse og hvorvidt det er psykisk forsvarlig å plassere barn i barnehage fra 12 måneders alder. Før samtalen med Indra babler jeg om en del ting du som følger SinnSyn kan ha hørt før, men forhåpentligvis er det også noe nytt. Det er nettopp det at jeg babler som plager meg litt med dette innlegget, men jeg kan leve med skammen og håper at det likevel er noe fornuftig i det jeg sier om de falske historiene vi forteller om oss selv. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi lager historier om oss selv hele tiden. Historiene er ikke alltid sanne, men de gir oss en følelse av sammenheng. Historiene vi forteller er bestemmende for livet vi lever. Kvaliteten på disse historiene kan avgjøre om vi lever et godt liv eller ikke. Historiene blir toneangivende for hvordan vi vurderer oss selv, vår egen verdi, kompetanse og potensial. Dette er noe av tema i dagens episode.Jeg har vært på noe som heter Ibsen- og Hamsundagene for å snakke om fortellinger som lever i kroppen. Jeg er ikke veldig fornøyd med egen innsats, men jeg velger likevel å legge ut en episode fra denne begivenheten. Arrangementet gikk av stabelen i Grimstad, og jeg var der sammen med barnepsykiater Indra Simhan, og på slutten av episoden diskuterer vi en del temaer knyttet til barns utvikling, kjønnsroller i barneoppdragelse og hvorvidt det er psykisk forsvarlig å plassere barn i barnehage fra 12 måneders alder. Før samtalen med Indra babler jeg om en del ting du som følger SinnSyn kan ha hørt før, men forhåpentligvis er det også noe nytt. Det er nettopp det at jeg babler som plager meg litt med dette innlegget, men jeg kan leve med skammen og håper at det likevel er noe fornuftig i det jeg sier om de falske historiene vi forteller om oss selv. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nyhetsredaktør Kaja Mejlbo og journalistene Trude Blåsmo og Eyvind Sverre Menne gjester studio - og diskuterer alt fra sprengkulde, og kjempeskoler til russerevyer og isfestival.

Når du er i en negativ tilstand, kan du ikke præstere dit bedste. Lær, hvordan præstationspsykologi kan ændre dine præstationer, mindset og din livskvalitet, med international coach Rasmus Bagger. Dagens gæst er Rasmus Bagger. Han er international coach og foredragsholder og i dag åbner vi døren ind til skattekammeret, hvor ellers kun de bedste atleter, ledere og ambitiøse mennesker får lov til at komme ind sammen med Rasmus. BONUS TIL DIG: Nedenfor er hovedemnerne trukket frem og skrevet som en mini-artikel - kun til dig. I podcasten vil du lære om: Hvordan Rasmus selv vandt medaljer i flere idrætsgrene både nationalt og internationalt, selvom han var for spinkel, overfølsom for næsten alt og ikke havde økonomiske midler til dyrt udstyr? Hvad det betyder, at vi er fødes ens, men bliver trænet forskelligt? Hvad er personlig udvikling og hvordan kommer du selv i gang med det? Negative følelser har tre budskaber – Forstå hvad de vil dig. Lær, hvordan du får det humør, som du vil have i alle situationer. Få metoden "Natural Leadership". Forstå de 3 niveauer for ansvar og du vil herfra kunne handle på det meste. Du har 3 niveauer af ansvar, hvad er de og hvordan kan du påvirke dine resultater med dem? Hovedbudskab: Hvorfor du altid skal fokusere på din personlige tilstand, hvis du vil have succes? Rasmus Baggers hjemmeside finder du her Følg Rasmus Bagger på Facebook Kig på Rasmus Baggers Instagram profil Hovedbudskaberne i podcasten Rasmus Baggers barndom og opvækst lagde frøet til hvor mentalt stærk han er i dag, og hvorfor han arbejder med mentaltræning og præstationspsykologi. Rasmus kommer fra et hjem, hvor faren døde af alkohol, så midlerne var ikke altid store. Så tidligt lærte Rasmus at ville man opnå noget, så skulle man udnytte det potentiale man havde = Du skal udnytte de muligheder du selv har. Du får ikke noget foræret. Overfølsom over for sine svømmebriller Desværre var Rasmus overfølsom over for de fleste ting (selv hans svømmebriller gav ham udslæt), han var spinkel og led af astma. Men en ukuelig vilje og selvindsigt har givet ham medaljer i flere idrætsgrene, både nationalt og internationalt. Internationale coaches gav Rasmus Bagger mental indsigt Hurtigt fandt Rasmus ud af 80/20-reglen. I præstationer er 80 % af succesen psykologien og de sidste 20 % er talentet eller teknikken. Så det du gør hver dag, er det du bliver god til. For du træner på det hele tiden. Dét du fokuserer på, det får du Det du ser i spejlet hver morgen, er resultatet af det du er kommet til at øve dig på. På godt og ondt. Så uanset om det er en negativ eller positiv følelse du går ind i, så vil den følelse du går mest ind i hver dag, være den du er bedst i kontakt med. Ups, kan du nu måske bedre forstå, hvorfor du har det som du har det? Disciplin er nøglen til frihed Disciplin opfattes ofte negativt, "gør det, husk det, du skal"....Men det er faktisk nøglen til frihed. Om du vil stoppe med at ryge, være mere sund eller tænke anderledes. Sætter du dig et mål og disciplinerer du dig hver dag til at nå målet, vil den nye vane efter nogle uger, være det nye normale. Det vigtigste budskab i podcasten er: Kvaliteten af din tilstand er lig de resultater du er i stand til at skabe. Tilstand er f.eks. de følelser du har hver dag, dit humør, din attitude og dit energiniveau. Jo bedre tilstand du er i – jo bedre resultater vil du også kunne lave og dermed også få et bedre liv. Negative følelser har 3 budskaber til dig Det er ikke farligt at have negative følelser og forstår du dem, så vil du også få noget godt ud af negative følelser. Der er noget som ikke skal være sådan. STOP OP. Mærk efter. Hvor kommer det fra? Men mærk kun kortvarigt efter. For mærker du de negative følelser hver time eller hver dag, så er det du bliver god til at mærke. SKIFT TILSTAND. Ryk dig væk fra det negative. DU skal rykke dig fra det. En negativ følelse er et call to action. NU SKAL DU FLYTTE DIG. Vigtigt budskab om negative følelser Når du er i en negativ tilstand, er det svært for dig at præstere optimalt. Du kan ikke løse dit problem før du har ændret din tilstand. Sådan ændrer du negative følelser og dit mindset for altid Rasmus Bagger arbejder med en metode der hedder Natural Leadership. Det har 4 niveauer. De første tre steps er til dig selv og det fjerde trin er din mulighed for at påvirke andre. Du kan bruge metoden til at øge din livskvalitet og som en del af dit mindset. Du kan bruge den til at træde ind i den tilstand, som du ønsker at være i, når du præsterer. VÆLG: Vælg den følelse du vil have. Dette er din følelsesmæssige GPS-retning. Hvordan vil du gerne have det lige nu? VIS: Vis din tilstand med dit kropssprog. Alle følelser har hver deres kropssprog. FØL: Føl det i din krop, mærk hvordan det ændrer dit mindset, når du bevidst vælger en følelse og tilstand. GIV: Giv andre den tilstand og følelse du selv har fået. Du kan lede andre med den tilstand du selv vælger (på godt og på ondt). Lær, hvad fokus faktisk er Nogle forveksler fokus med koncentration. Fokus er noget du tager og vælger at være. Koncentration er noget du føler dig. Sådan træner du bedre mentalt fokus Fokus virker på tre niveauer og Rasmus Bagger lærer dig de tre niveauer sådan her: Giv din hjerne en kommando om hvad du vil fokusere på. Det er en selvvalgt bevidst tanker du giver hjernen. Dit fokus skal trænes igen og igen, så du kan få det fokus du behøver, når du har behov for det. Dit fokus skal være intenst. Sæt stemme på, brug kroppen. Vis dit fokus med noget energi, så krop og hjerne arbejder sammen. Lær at elske at tage ansvar. For ALT er din skyld, også når det ikke er din skyld Når du giver ansvaret videre til andre, giver skylden til andre – giver du også magten videre til andre. Så længe du giver skylden til andre og venter på at andre skal ændre noget, før du kan have det godt, jo mere må du vente på at du selv får det godt. Rasmus Bagger deler ansvar op i tre stadier Ansvar er ikke en løftet pegefinger eller besked om at du skal lave lektier, tømme opvaskemaskinen eller gå med hunden i regnvejr. Ansvar for det du gør. Det kender de fleste. Det er både når det går godt og når det går skidt. Ansvar for det du ikke gør. Her ligger forklaringen, hvorfor du ikke lykkes mere end du gør. Spørg dig selv: Hvad mangler jeg at gøre for at få mere succes? Og gør så mere af det du mangler at gøre. Brug metoden Natural Leadership længere oppe i artiklen. Ansvar for (og nu bliver det lidt langhåret), den mening og betydning, som du tillægger ting der sker for dig, imod dig, med dig, omkring dig og til dig. (Læs den lige igen). Sagt på en nemmere måde: Det er ALTID din skyld, også når det ikke er din skyld. Tænker du sådan, vil du fra nu af kunne øge din personlige gennemslagskraft ved at tage skylden for, hvordan du opfatter ting. Du giver skylden og ansvaret til dig selv og ikke til andre = du har magten til at påvirke resultatet. Essensen af podcasten (som er en must-listen-to podcast) er: Få styr på din tilstand og du kan påvirke dine følelser og tanker meget bedre. Energi og humør er alt afgørende for hvad du laver og hvad du lykkes med. Jo nemmere og bedre bliver dit liv. VÆLG og VIS det karaktertræk du vil have – når du har brug for det.

Dags för ny podd och den här gången blir det filmsnack med Anna Serner, vd på Svenska Filminstitutet. En färgstark kvinna med en spännande karriär som kombinerar filmvetenskap med juridik för att hitta rätta kombinationen för sitt ledarskap. Hon har hunnit med flera VD-roller men det tog ett tag för henne innan hon hittade vad som skulle komma att bli hennes kall, nämligen ledarskapet. Sedan Anna blev VD på Filminstitutet har hon aktivt och målmedvetet arbetat för att de produktionsstöd som Svenska Filminstitutet ger till nästan samtliga svenska filmer ska fördelas jämt mellan kvinnor och män. Hon förklarar i podden varför det är så viktigt med en jämn fördelning och på vilket sätt hon har tagit sig an uppgiften att bryta gamla mönster och normer. Det arbete som Anna tillsammans med andra genomfört har fått både manliga och kvinnliga filmare att anstränga sig lite mer. Kvaliteten för svensk film är hög nu och många filmer har fått internationellt genomslag, mycket - menar Anna - tack vare kvinnorna. Sverige har blivit en förebild och den svenska modellen för jämställdhet har via film exporterats och inspirerar resten av filmvärlden. Hon ger också tips om hur vi på ett klokt sätt bör följa magkänslan: "Det kräver också att man har gjort sin självreflektion, att man förstår vad magkänslan säger och att inte bara går på rädslor eller lust. Använd magkänslan som kompass."

Præstationssamfundet dikterer, at du hele tiden skal præstere bedre. Lær at håndtere ydre og indre pres og forventninger, selv om du ikke altid vinder.  Følelsen kan være, at enten er du en vinder eller også er du en taber.  Dagens podcast sætter fokus på vores præstationssamfund, hvordan det er for dig som ungt menneske er at leve i den tid vi har lige nu. Dagens gæst er lektor i sociologi ved Aalborg Universitet og forfatter til bogen ’Præstationssamfundet’, Anders Petersen. Lyt til en af de mest værdifulde podcasts jeg har lavet lige her   I podcasten kan du bl.a. blive klogere på: Bogen Præstationssamfundet - hvad handler den om? Hvorfor er det en vigtig bog lige nu og hvem er den skrevet til? Hvordan kan et helt samfund normalisere at så mange mennesker er så mentalt syge som i dag? Hvorfor ligger der implicit at vi selv skal blive raske hvis vi har depression, stress eller mistrives? Hvordan skabes en så stor indre kritiker, selvbebrejdelse og indre skuffelse, som Thomas ser på klinikken hver uge? Tale til alle landets unge - hvad betyder menneskesyn for unge mennesker i dag? Tale til alle landets rektorer - hvad vil Anders råde dem til? Tale til alle forældre i Danmark - hvad kan forældre gøre godt for deres børn, der lever i præstationssamfundet? Hvilken form for oprør/opgør ville Anders Petersen gerne se hos unge i dag? Dagens citat fra Thomas Læs mere om Anders Petersen her   Bogen Præstationssamfundet kan du læse mere om og købe her   Artiklen som Thomas omtaler i podcasten kan du læse fra Zetland her   Uddrag af podcasten er skrevet at Thomas Pape som inspiration til dig og for at du får lyst til at lytte til hele podcasten.   Definition af Præstionssamfundet: Præstationssamfundet opstår efter disciplinærsamfundet, hvor man tidligere blev bager, fordi det var ens far også. Man fulgte fælles nogle normer og regler.   Præstationssamfundet sætter individet fri, men indenfor nogle bestemte rammer. Man skal fortsat være et bestemt type menneske, men nu skal du være fleksibel, social, omstillingsparat, morsom, håndtere mange bolde på en gang, have et spændende liv, som skal kunne vises på både CV'et og på de sociale medier.   Kravene bliver så præstationsrelateret, der ingen mellemvej. Enten er du en vinder eller også er du en taber.   Når du internalisere præstationssamfundet mentalt og kropsligt: Det betyder at det bliver en naturlig del af dig, at være i præstationssamfundet. Du bliver det, både mentalt og kropsligt. Det er typer af handlinger du tager til dig fra samfundets side af og gør til dine egne.   Til sidst kan du slet ikke forestille dig at være andet. At man ikke altid skal være på toppen, gøre sit ypperste og altid gøre tingene  lidt bedre. Og gerne flere ting på en gang.   Du udvikler  en enorm stor selvansvarlighed Også overfor ting, du ikke kan gøre noget ved, f.eks. finanskrisen. Vi tror vi kan grave os selv ud af alle problemer. Vi har fået ansvaret overrakt som et udstrakt ansvar til at dyrke vores egen lykke. Men dermed skal du også selv klare, når du ikke når i mål eller taber.   Det er sympatisk at tro at vi alle kan styre det, men alt i livet er ikke et individuelt anliggende.   Utilstrækkelighed Når vi så ikke lykkes oplever mange en utilsigtet følelse af ikke at slå til, at være utilstrækkelig. Det giver en nagende, udmattende og dybdeborende følelse af, at man ikke gjorde det godt nok selv.   Du vil begynde at granske dig selv for svar - hvorfor klarede jeg den ikke. Du vil påbegynde øget grubleri og selvnedvurderende tanker om dig selv.   Enten er du en vinder eller også er du en taber Det er meget sportslogik i præstationsamfundet's tankegang. Vi kan træne os til det hele og til at vinde. Dermed bliver der heller ikke noget imellem. Enten vinder du eller også har du tabt. Det er ikke normalt mere, blot at være et normalt menneske.   Vi får at vide at vi kan, og dermed forsøger vi at lave store mål alle sammen. Bare vi lægger os nok i selen og træner nok, så går det nok.   Det værste i dag er at være en taber. Vide at man ikke klarede kravene til at være en vinder. Det er mere socialt accepteret at være et dårligt menneske, hvis man bare vinder.   Præmissen er endestationen/målet. Ikke indholdet. Dermed bliver konkurrenceparameterne der dominerer kvalitative. Kvaliteten eller indholdet er ikke det vigtigste.   Se dette sjove, kantede og sigende klip fra DR's SoME Generation. https://www.youtube.com/watch?v=4T_p7artz2E   Kunne lide denne artikel vil du også kunne lide disse:  (Podcast) Personligt lederskab - Få det studieliv du ønsker (Artikel) Vision Board - Visualiserer det liv, du vil føle og have i hverdagen (Artikel) 7 mulige årsager til at du tvivler på dit studie lige nu

Thomas Blachman - Lad mig vise dig hemmeligheden bag det at få idéer, så du kan komme i gang med at få idéer på dine egne vegne, på dine venner og families vegne og på fælleskabets vegne. Dagens podcast har fået besøg af en af de kreative hjerner, og et menneske med en mission. Vi skal genvinde vores kreativitet og specielt ungdommen. Dagens gæst er musiker, debattør, forfatter og dommer i x-facotor gennem 10 år – Thomas Blachman. Han er bogaktuel med hans nye bog, en pamflet der hedder Længe leve den kreative masse – Beføjelser til ungdommen. De 8 spørgsmål er: Hvordan ser du tilbage på dig selv som barn og ung og være kreativ og bruge din kreativitet? Hvordan skal vi forstå kreativitet, for jeg tænker om dig, at det er for ordinært blot at male på et lærred. Hvorfor tænger verdenen og specielt vores unge mennesker til en bog om kreativitet netop nu? Hvordan træner man sin hjerne til at tænke ideer Hvad tænker du når jeg siger: Kvaliteten af ens liv, er kvaliteten af de spørgsmål man stiller sig selv? Hvilke temaer berører du i din bog og hvem skal læse den? Hvad er dit håb eller ønske der skal ske, når din bog har berørt flest mulige unge mennesker? Hvad skal al den her kreativitet føre til: Flere iværksættere, flere produkter vi kan sælge eller er det noget større vi er ude i? Mit ønske til Thomas Blachman...Det må du lytte dig til, men han opfylder det. Du kan læse mere om Thomas Blachman og hans bog lige her Kunne du lide denne podcast, så lyt også til: CBS studerende - mine egne hacks til optimal energiopladning Lars Christiansen - Når sandheden skal frem. Jeg fik angst Personligt Lederskab - Skab det liv der har værdi for dig Philip gik fra angst til eksamen til top karakter og stor mental styrke

Vi har hatt fest og drukket i studio, god stemning! Kvaliteten ble deretter. Neida (joda)

Vi har hatt fest og drukket i studio, god stemning! Kvaliteten ble deretter. Neida (joda)

Vi har været i USA og fortæller lidt om turen og TB-racet. Kvaliteten er desværre ikke helt god, vi beklager Indhold: [00:00] Intro [02:25] Mere Island [04:20] Siden sidst [05:50] Alaska [06:35] Mere Siden sidst [23:20] Original Stash plaque [28:20] Et TB-hotel [30:20] TB-race [33:00] Spørgsmål til Toa Takanuva [33:55] Næste podcast + surprise [36:30] Slut Link til cacher og ting vi snakker om: Geocaching HQ Original Stash Tribute Plaque TB-hotel TB-race Tattletales

Nogle af de bedste superheltehistorier på dansk udkom i det sidste, krampagtige årti med faste udgivelser på dansk. Danskerne holdt op med at læse tegnserieblade og fandt deres superheltefix i biografen og på computeren i stedet. Her sættes der fokus på Grant Morrisons og Joss Whedons X-Men, superheltesagaen Civil War og andre gode serier. Hør også, hvorfor Marvel-Morten blev træt af at lave superhelte på dansk.

Mindst fire stjerner, i app-stores, er vejen til en global-appsucces. Kvaliteten af applikationen er altafgørende. Hør historien om Endomondo og få gode råd fra stifteren selv.   Idéen blev født tilbage i 2007. Tre år senere var Christian Birk, Jakob Jønck og Mette Lykke parate til, at fremvise applikationen til mulige samarbejdspartnere i mobilbranchen. Der […]

** På tretti år er talet på korps-musikarar i Noreg halvert. Kvaliteten på opplæring og øvingsrom må opp, meiner korpsrørsla. ** Datatilsynet åtvarar verksemder mot å samle informasjon om privatpersonar sine nettvaner. ** Trass kritikk og spørsmål om den i det heile teke er nødvendig: I går opna Oslo Fashion Week for niande året.

Att kunna ringa är något vi ofta tar för givet - men trots att alla svenskar har laglig rätt till en telefon i sin bostad och trots att täckningskartor från telefonbolag visar att mobilen ska funka över i stort sett hela landet, är verkligheten en annan. Kaliber har rest genom Norrlands inland för att få svar på varför det inte längre går att lita på telefonen. Just nu kan du inte nå det önskade numret, var vänlig försök igen om en liten stund Jag sitter i bilen på en parkeringsplats i Sorsele och försöker ringa hem till Teddy Hall, som bor 16 mil härifrån. Sist vi pratade, för några veckor sedan, bröts samtalet och sedan gick det inte att ringa tillbaka. The number you have dialed cannot be reached for the moment , please try again later Att kunna ringa är något som de flesta av oss tar för givet, från hemtelefonen eller mobilen. Men bor du utanför storstäderna är det långt ifrån säkert att det går. Trots att alla svenskar har laglig rätt till en telefon i sin bostad och trots täckningskartor från telefonbolag som visar att mobilen ska funka över i stort sett hela landet, är verkligheten en annan. Tillsammans med P4 Västerbottens reporter Ingrid Marklund ger jag mig ut på en resa i Norrlands inland för att se varför det inte går att ringa. Vi börjar i byn Myckelgensjö, i Ångermanland. -- Vi har hållit på och flytta i en månad ungefär så det är precis sista dagen i gamla huset som vi lämnar ifrån oss nycklarna. Men det är skönt att ha flyttat. Helene Och Per-Magnus Ljunggren har precis packat sista flyttlasset från grannbyn till sitt nya hus i Myckelgensjö. En by där det bor ungefär femtio personer. Här finns en affär med café mitt i byn och flera företag – Ja för jag jobbar ju här uppe så det är därför vi ska flytta. Det är närmare, man kan gå till jobbet. I det nya huset finns ett telefonjack i väggen, men det går inte att ringa. – Nej, de har gjort någonting däruppe där vi bor nu, där uppe… Det gamla telefonnätet med stolpar och koppartrådar som fanns här förut har blivit för dyrt att underhålla och togs bort av Telia i samband med att de inledde de sitt så kallade teknikskifte 2010. – Så vi fick reda på att nej, det finns ingen telefon och inga stolpar och ingenting. När Telia plockar ner sina telefonstolpar ska de ersätta alla kunder som vill med en ny hemtelefon som går över mobilnätet. Så kallad fast mobiltelefoni. Eftersom Helene och Per-Magnus flyttade in efter att telefonstolparna togs bort så är det inte Telias ansvar att fixa en ny hemtelefon med den nya tekniken. Där det en gång gick att ringa är det idag i stort sett helt tyst. Det är nämligen inte bara telefonledningarna som är borta, det finns heller ingen mobiltäckning. Vi går omkring på tomten och testar mottagningen, men får inte napp trots att vi har fyra telefoner med olika operatörer. Det är helt dött. – Det är precis som att det är i hörnet av sändningen, så att säga, så man får leta. Har ni försökt att argumentera att ni har rätt att ha telefon hemma? – Ja, jag har försökt men det är svårt, man vet inte riktigt vad man ska säga. Man kan inte alla lagar. Lagen säger att alla i Sverige har rätt till telefon där man bor. I de fall där det inte funkar, dit varken koppartrådar eller mobilnät når fram, ska Post- och Telestyrelsen – som ansvarar för telefonin i Sverige – gå in och fixa det med speciallösningar. Idag är det femton hushåll i hela landet som fått sådana. Helene och Per-Magnus är inte en av dem eftersom de inte har känt till att de ska anmäla sig till Post- och Telestyrelsen för att få sin lagliga rätt till telefon tillgodosedd. – Hallå? Ja hallå, det var Mikael Sjödell här. – Ja, hej. Teddy Hall, som jag försökte nå i början av reportaget, är ett av de här femton specialfallen. Han bor i Fatsjöluspen, sju mil nordväst om Vilhelmina. Hans gamla fasta telefon togs bort för tre år sedan, men trots förstärkningsantenner på taket, och trots att han testat flera olika operatörer, funkar hemtelefonen via mobilnätet så dåligt att Post- och Telestyrelsen nyligen installerat en extra sattelit-telefon hemma hos honom. Hur hör du mig? – Ja det hörs ju väldigt olidligt. Du hörs ju ungefär som om du håller på att äta. Det är den jag ringer på nu. Som om jag håller på att äta? – Ja precis, som om du pratar med mat i mun. Och det är hela tiden… det brusar hela tiden. Ni har haft det så här i tre år alltså? – Absolut. Där verkar det som att du försvann…. Hallå? Hallå? Hallå är du där? Den speciallösning som Teddy Hall har fått verkar inte heller gå att lita på. Och det kan det blir riktigt besvärligt om han hamnar i en nödsituation. Inte nog med att han måste hoppas på att telefonen funkar i rätt i ögonblick, han kan inte heller som alla andra slå nödnumret 112. På en sattelittelefon måste man knappa in tolv siffror. Och han är inte ensam om att inte lita på säkerheten med den nya tekniken. I takt med att fler och fler telefonstolpar försvinner, försvinner också de tjänster som tidigare gått via det fasta telefonnätet. Som trygghetslarm för äldre och andra behövande. – Nu är vi på väg till Grundtjärn till Erik Jonasson. Och han är en som vi besöker varje dag. Jag sitter på passargerarsätet bredvid Yvonne Nilsson som jobbar på hemtjänsten i Myckelgensjö. Hon berättar att hos de hon besöker i de kringliggande byarna, är det ofta problem med trygghetslarmen nu för tiden. – Ja, förut då det var fasta telefonnätet, då gick det ju bra. Men det är ju nu sedan de tog bort det som det är krångel. Mellan sätena har Yvonne förutom en mobiltelefon med sig en särskild kommunikationsradio – Rakel – en sådan som polis och räddningstjänst använder. Men varken den eller mobilen fungerar där vi åker Nu pep det så där igen, vad betydde det? – Det betyder att det är ingen täckning på Rakel heller. Och mobilen då, är det… – Nej, det finns ju ingen täckning där alls. Det är nästan ingen täckning på hela vägen på mobilen. – Och i den här lilla vita ljusa huset, dit ska vi. Ska vi hälsa på Erik och se hur han har det idag. Grundtjärn är en liten by. Här bor bara 10-15 personer, gissar Yvonne. Två av dem är i behov av hemtjänst. Erik Jonasson är en av dem. – Ja, det hände ju det att jag fick urinvägsinfektion och det gick över i blodet så jag fick blodförgiftning och tappade ju all ork. Så jag tog mig inte upp, jag hamnade på golvet, så jag låg en hel dag här på golvet. Låg och frös, hade bara en t-shirt på mig. Eriks Jonassons son kom förbi på kvällen, ringde ambulans så Erik fick vård. Den gången hade det ”slagit slint i skallen”, berättar Erik, så han kom aldrig åt trygghetslarmet. Men sedan det fasta telefonnätet försvann och han fick trygghetslarmet via mobilnätet har det blivit struligare, säger han. Vad spelar det för roll om det är på det gamla telenätet eller om det är som du har det idag? – Ja, det var ju säkrare, det fungerade jämt. Det fungerade även när strömmen var borta och allting. Det var ju ett säkert larm. Men hemtjänsten kollar ju upp den varje gång. De har ju anteckningar, de har en pärm som ligger på hatthyllan där ute i hallen. – Ja den 9 juli, då provlarmade men då fungerade den inte riktigt bra så då ringde de upp på telefon. Och den 24/7 fungerade den inte heller när vi provlarmade. Och inte den tredje september. Men den 6 september då är det ok. För då genom att det inte är ordentligt så provar vi ju varje vecka. Men det var flera gånger där som det var… – Ja, ja, det har varit mycket krångel. Litar du på att det fungerar, är det ett tryggt trygghetslarm? – Det är inte riktigt tryggt. För att faller kontakten ut via mobilnätet då fungerar den ju inte. Så även om strömmen går kvar så jag blir utan ström, då fungerar den inte heller Your call is being forwarded, please do not hang up. Ja hej Teddy, nu kom jag fram till någon amerikansk röstbrevlåda som på engleska förklarade att jag kunde lämna ett meddelande här. Jag testar och ringer igen. Your call is being forwarded, please do not hang up. En miljon telefonstolpar – så många ska bort till 2015. Framförallt i glesbygden. Elva tusen kunder har redan fått trådarna klippta. Ytterligare fyrtiotusen kommer att bli trådlösa inom tre år. Jag och min reporterkollaga Ingrid Marklund fortsätter vår resa. – Nu kommer vi ut på E12:an, då blir det fäste. Och då ska vi ta av mot Tärnaby? – Ja, då ska vi mot Tärnaby en bit och sedan ska vi ta av emot Björkbacken och Norra Fjällnäs och de här byarna där telefontrådarna är klippta. Vad har vi hört om situationen där då? – Ja, de säger att de senaste dagarna så har det inte gått att ringa vare sig med den fasta telefon, den nya tekniken, och det har inte gått att ringa heller med den vanliga mobilen. Så på några dagar så har man inte kunnat ringa ens nödsamtal till 112 från någon av byarna. Och det är ganska många, det är en 70 personer som bor där. Ja, det har helt enkelt inte gått att nå omvärlden på telefon, på något sätt. De boende i Björkbacken och Norra Fjällnäs samlats till årsmöte i den gamla byskolan som nu fungerar som bygdegård. 14 bybor sitter runt bordet som är dukat med kaffe och semlor. Hur många här har fast mobil telefoni med modem på väggen, om vi tar en handuppräckning? En, två, tre, fyr, fem, sex… De nya hemtelefonerna som går via mobilnätet har inte fungerat som de ska sedan i julas, får vi höra. – Man snackar ett tag, sedan blir det sämre och sämre och innan det är slut, ibland kan han höras nästan som Kalle Anka. Och så pupp! så bryt när man som minst anar. Så den är skitdålig. Vad hette du sade du? – Bengt Hermansson. – Kvaliteten och funktionen var ju väldigt bristfällig. Bryt väldigt ofta. Du kan ringa och prata och så bryts det ner helt plötsligt, så får du ringa upp. Precis innan vi kommer hit har telefonerna legat nere helt i fyra dagar. Anders Fjällström är lantbrukare och fjällräddare i byn. – Det är ju en säkerhetsfråga tycker jag. En väldigt allvarlig säkerhetsfråga, i många byar så är det mycket äldre personer och sedan är det ju som regel aktivt folk, det är fort det händer olyckor. Och har man ingen täckning för telefon så att man kan nå räddningstjänst så har man ju problem. Ja, på bygdeförningens årsmöte är alla missnöjda med Telias fasta telefoner som går via mobilnätet. Jag ringer Telia. – Hans G Larsson, informationsansvarig, Telia. Jag har bett honom titta närmare på situationen i Björkbacken och Norra Fjällnäs. Det har varit några kortare avbrott säger han. – Till exempel handlar det om att det blir nedisning av parabolantenner eller på våra master och ibland så är det korta avbrott som är svårt att förstå varför avbrottet blev, de uppstår och så blir de nästan klara med en gång. Men i Björkbacken så har vi exempel på att det har legat nere i flera dagar utan att det gått att ringa, fyra dagar? – Ja alltså på den beskrivningen som du säger så låter det som att det är något vi behöver undersöka djupare och verkligen analyser de här masterna, vad det beror på och vad vi kan göra för att vi ska få en stabilare situation för de här kunderna. Är hemtelefoni via mobilnätet lika säkert och stabilt som via de gamla koppartelefonledningarna? – För de här kunderna som inte har något kopparnät längre så blir det naturligtvis så att går mobilnätet ner så har de inget alternativ. Man kan säga såhär att ambitionen är att vi ka ha en hög kvalitet på mobilnätet för de här kunderna, men de har inget alternativ när mobilnätet går ner. Men det är inte bara hemtelefonerna det är problem med. Flera av de boende här i Björkbacken och Norra Fjällnäs har varit så missnöjda att de sagt upp sina hemma-abonnemang och gått över till att bara använda mobiltelefon. Men precis som i Myckelgensjö, Grundtjärn och längs vägarna vi åkt i det här reportaget är också mobiltelefontäckningen dålig. Anders Fjällström. – Det är ju inget särskilt med de här fast mobilerna, utan även de här vanliga mobilerna. De bryts ju. Ibland är det väldigt ofta, ibland kan man ha stora problem. Här ska flera av de största operatörerna fungera att prata i enligt deras egna täckningskartor. Själv har jag två telefoner med olika abonnemang med mig. Ingen har mottagning. Får man räkna med det när man bor i glesbygden? – Jag tycker väl inte egentligen att man ska behöva räkna med det. 34-åriga Johan Edström bor i Norra Fjällnäs och jobbar som lärare i Tärnaby, en mil härifrån. – Sedan kanske man inte kan kräva att jag ska ha samma internet eller mobiltäckning som om jag bodde i Umeå, men alltså jag ska ha ett som fungerar och jag ska kunna uträtta de saker som samhället kräver att jag ska göra via dator och telefon. Jag tycker det är en rättvisefråga på något sätt, att man ska ha det. Det ska ju funka för alla. Det ska ju finnas en lägsta nivå som är godtagbar, och den tycker jag kanske inte finns. När jag frågar Telias Hans G Larsson om deras täckningskartor, som visar täckning för mobiltelefon inte bara i Björkbacken och Norra Fjällnäs, utan på 92 procent av hela Sveriges yta, säger han att de utgår från ett bästa-scenario. Hinder som sjöar, skog och fjäll räknas inte alltid med. Så er täckningskarta och de 92 procent av ytan i Sverige som ni täcker är inte samma sak som att det går att ringa på 92 procent av ytan? – Alltså det är ju så i bästa fall. Det är ju självklart så att det vi visar på täckningskartan, det är då en datorberäkning och vi vill naturligtvis att man ska kunna ringa så mycket som möjligt, men det finns ett antal saker som kan vara begränsande helt enkelt. Vad gör ni för att förbättra talkommunikationen på mobiltelefon i glesbygden? – Just nu har det varit en fokusering på storstad och tätorter för där har vi också då över tid haft bekymmer med att vi haft en explosion av datatrafik som tar väldigt mycket kraft av nätet. Varför inte bygga ut mobiltelefonin mer i glesbygden? – Därför att det här är en verksamhet som bygger på att vi satsar där vi kan få tillbaka våra pengar. Kort efter att vi lämnat bygdeföreningen få vi höra att det återigen blivit problem i Björkbacken. Två dagar med stora störningar, och så två dagar till då telefonerna inte fungerat alls. Under den här reportageresan har vi besökt eller pratat med ett fyrtiotal personer i glesbygdsområden i Västerbotten och Västernorrlands län som alla har problem med mobiltelefonin, hemtelefonin, eller både och. Det handlar om allt ifrån telefoner som inte fungerar alls, till samtal som ofta bryts och brusar. Det går helt enkelt inte lita på att det fungerar att ringa. I samarbete med åtta av Sveriges Radios lokala kanaler kartlägger vi också telefonproblemen runt om i landet – från Småland till Norrbotten. Hittills har över 1500 personer hört av sig med olika problem och erfarenheter. – Ja, hallå? Ja hallå, då var det Mikael Sjödell igen. – Ja. Ja, hej… Då ska vi se hur det låter, berätta vad det är för apparat jag ringer på så ska jag lyssna? – Det är ju på sattelittelefon och det, jag hör dig… Du försvinner lite måste jag säga. – Ja, det låter som om du pratar inne i en plåtburk. – I takt med att det fasta nätet monteras ner i stor omfattning och vi blir mer och mer hänvisade till mobiltelefonnätet, så har ju förutsättningarna för en fungerande telefoni försämrats, vill jag hävda. Jan-Åke Olofsson är civilingenjör som tidigare jobbat på Telia i över trettio år med telenät och glesbygdsproblematik som specialitet. Idag jobbar han på institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå Universitet. – Jag kan tänka mig att en tio, femton, tjugo procent har problem och att det sedan är ett antal procent, kanske fem, tio procent där det inte finns förutsättningar att ha täckning överhuvudtaget. Han är övertygad om att betydligt fler än de femton personer som fått specialösningar av Post- och Telestyrelsen har en fast telefon via mobilnätet som inte fungerar. – Här ska vi komma ihåg att glesbygd är inte något enstaka hus uppe i Norrland utan glesbygd finns i stor sett i hela vårt land. Så att det är inget utpräglat geografiskt problem alltså någon speciell region utan det här berör ju egentligen hela landet. Ett problem, menar Jan-Åke Olofsson, är att lagstiftningen bara säkerställer människors rätt till en fast hemmatelefon och inte till täckning på mobiltelefonen. Trots att vi idag har tre gånger så många mobiltelefonabonnemang som hemma-abonnemang. – Tekniken har ju sprungit förbi lagstiftningen så folk säger i allt högre grad upp sina fasta abonnemang och går över till mobila abonnemang. Men där följer inte lagstiftningen med. Post- och Telestyrelsen är den myndighet som ansvarar för telefonin i Sverige. Det är de som ska garantera att Teddy, Anders, Bengt och de andra får en fungerande hemtelefon. Och det är de som auktionerar ut tillstånd och kan sätta upp villkor för de telefonbolag som vill få tillgång till de svenska mobilnäten. När Kaliber går igenom de tillstånd som fördelats mellan teleoperatörerna sedan 2005 ser vi att de här villkoren har förändrats. I två av fyra tillstånd har Post- och Telestyrelsen tagit bort tidigare krav på mobiltelefontäckning helt. I tillståndet för det mobiltelefonnät som är viktigast i glesbygdsområden, som de platser vi har besökt, finns inga krav på varken utbyggnad eller förbättringar. Det enda som sägs är att operatörerna ska behålla samma täckning de hade 2009 fram till 2015. En täckning som baseras på operatörernas egna teoretiska databeräkningar och som vi har kunnat konstatera inte alltid stämmer överens med verkligheten. Varför har ni tagit bort eller mildrat kraven och villkoren på mobiltelefonitjänster och täckning för mobiloperatörerna? – Därför att när de väsentligt överträffar kraven så har de ingen mening längre. Urban Landmark är chef på Post- och Telestyrelsens Spektrumavdelning som ansvarar för de här tillstånden. Men när det fortfarande då inte funkar, varför inte ställa högre krav, när ni som myndighet har möjlighet att göra det, för att garantera att även de som inte bor i storstaden kan kommunicera på ett gott sätt? – Jo, och det är mycket möjligt att vi gör det nästa gång vi tilldelar tillstånd. Vi kan ställa hårdare krav och så här i efterhand så kanske man kan säga att man borde tvingat dem ett par procent till i varje län. Men av olika anledningar gjordes det inte då. De nuvarande tillstånden börjar att löpa ut i slutet av 2025, och om det blir några hårdare krav på teleoperatörerna återstår att se. Jan-Åke Olofsson vid Umeå universitet. – Min uppfattning är att PTS har fokuserat lite för mycket på att tillfredsställa operatörernas krav och för lite värnat om medborgarnas krav på fungerande telekommunikation. – Hallå? Ja, det här är Ingrid Marklund på Sveriges Radio, hej! – Ja, hej du. Det bröts några gånger. Ja, det gjorde det ja. Nu närmar vi oss, nu kör vi igenom byn Maltträsk. – Ok, ja men då har ni bara några kilometer kvar. Men det finns ett telenät till för folk som bor i glesbygden, och där Post- och telestyrelsen fortfarande har tydliga krav i sitt tillstånd. Det gamla NMT-nätet. Ett separat telefonnät som fungerat särskilt bra just för att det når långt ut på otillgängliga platser i landet. Men 2009 slutade plötsligt mobiltelefonerna att fungera. – Det var som att släcka en glödlampa i sovrummet. Det blev egentligen helt dött. Per Mikael Jonsson är ordförande i Rans sameby. Vi träffas vid en hage i Maltträsk där renarna är på bete innan det är dags att ge sig upp i fjällen, till sommarvistet, där samerna från hans by bor och jobbar från april till november varje år. – All annan teknik i världen går ju framåt, men vi känner att det här har ju gått tre steg bakåt under min livstid. Det är ju det som är så tråkigt. Per Mikael och de andra jobbar ofta ensamma eller två och två ute i vildmarken. Tidigare kunde de ringa i mobiltelefonen nästan överallt i fjällen och i skogarna, berättar han, men det går inte längre. Och är olyckan framme kan de inte längre larma för att få hjälp utan att först ta sig långa sträckor till bättre täckningsområden med båt eller skoter. – Och när man ska räkna den här kampen mot klockan, så alla de här momenten så är man ju egentligen körd om det är riktigt allvar. Så är det. Men vi vet det nästan på förhand att vi är ju dömda att vara körda däruppe när det inte finns någon täckning. I stort sett alla vi träffar under det här reportaget säger att de haft stor nytta av att kunna ringa på mobilen via det här nätet. Och det täcker fortfarande över 95 procent av Sveriges yta. Men det som har hänt är att den operatören, Netett, inte längre erbjuder mobiltelefoner utan helt annan typ av telefoni. Linus Jönsson är VD på Netett. Vi träffas på deras kontor på Regeringsgatan i Stockholm. Han visar mig den typ av telefon som man idag behöver för att kunna ringa på deras nät. – Så det här är vårt modem, du har två antenner. Han plockar fram ett modem som är ungefär lika stort som en större pocketbok. I det kan du koppla in en vanlig hemtelefon med sladd. – Här har du kabel för… eller ingång för telefoni. Själva telefonsladden? – Mm. Den här känns ju långt ifrån det man tänker på som mobiltelefon, att bära runt på? – Jaja, som mobiltelefon ja, självklart! Det här är en hemma… vad ska man säga, det är en hemmalösning, men den är mobil. Modemet är till för bredband och bredbandstelefoni, men tjänsten är mobil eftersom man kan bära med sig både modem, sladd och lur. I alla fall i två timmar. Det är så länge batteriet räcker. – Vårat nät är inte markbundet. Därav använder vi namnet mobilt nät. Och då kan det förknippas på olika sätt. Men det var väl ett aktivt val att stänga ned den tjänsten när ni tog över, för det fanns mobiler innan? – Ja, eller aktivt val… det är ett aktivt val, men samtidigt, kan inte vi leverera en tjänst eller en produkt till rätt ekonomi med rätt teknik då kan inte vi, då kan inte vi bära tjänsten. Netett säger alltså att det inte är lönsamt att erbjuda mobiltelefoner. Men hur kommer det sig att Post- och Telestyrelsen gick med på att de slutade med det? När jag läser i Post- och telestyrelsens konsekvensutredning av NMT-nätet från 2004, ser jag att de lägger stor vikt vid att förklara vilken särställning det har i Sverige. Hur folk i glesbygden inte har någon alternativ kommunikationsmöjlighet och hur viktigt det är att det fortsätter finnas ett mobiltelefonisystem med samma goda täckning i glesbygden som tidigare. Men mellan konsekvensutredningen och själva tillståndet, som delades ut några månader snare, har det hänt något. Där det tidigare stod mobiltelefoni står det nu mobil telefoni. Ett ord, har blivit två. Urban Landmark, på Post- och Telestyrelsen. – Tjänsten är mobil och det är telefoni som levereras i den. Och det används ju definitivt som mobil telefonitjänst av transportfirmor, skogsmaskiner och även folk som rör sig gående. Och eftersom det är tillståndet som gäller har operatören alltså kunnat sluta med mobiltelefoner. - Vi tänkte inte på det, ingen tänkte på det. Det ska vi nog erkänna såhär i efterhand att det trodde inte vi skulle hända, eller tänkte inte på att det skulle kunna hända, men det hände i alla fall. Hur som haver så är villkoren skrivna på ett sådant sätt att det ska vara en mobil telefonitjänst och de kraven är uppfyllda och det har aldrig varit några andra krav på det tillståndet att det ska vara något annat än en mobil telefonitjänst. En liten omformulering, där mobiltelefoni alltså blivit mobil telefoni, har gjort att det nät som har en bekräftad särställning för kommunikationen på gelsbygden inte längre går att använda för mobiltelefoner. – Vi tycker att det hade varit bättre naturligtvis om villkoren hade varit skrivna så att det var ett krav på att ha en liten mobiltelefon, en vanlig traditionell mobiltelefon. Ja. Det håller jag med om. Kommer ni kräva det? – I just det tillståndet, eller i alla tillstånd, så måste vi vänta tills tillståndstiden går ut. Då kan vi ompröva villkor och sätta andra villkor. Och när det här går ut så är det mycket möjligt att vi gör det. Nästa gång kraven på det gamla NMT-nätet kan omprövas är 2020. – Men där är vi inte ännu och under tiden så kan vi inte även om vi vill ändra de här villkoren. Vår resa genom Norrlands inland börjar gå mot sitt slut. Folk som har laglig rätt till hemtelefon har inte fått någon fungerande lösning, vilket påverkar både trygghetslarm och möjligheten att ringa 112. Mobiltäckningen i glesbygden är inte så bra som telebolagens täckningskartor säger samtidigt som det inte finns några krav på operatörerna att förbättra mobiltelefontäckningen i glesbygden. Och det enda mobiltelefonsystem som tidigare fungerade i både skog och på fjäll har kunnat läggas ner för att myndigheten gjort ett ord till två. Från en parkeringsficka i väggrenen försöker jag ringa Teddy Hall en sista gång. Just nu kan du inte nå det önskade numret, var vänlig försök igen om en liten stund. Men jag kommer inte fram. Varken på mobila nätet eller sattelittelefonen Your call is being forwarded, please do not hang up. Your call is being forwarded, please do not hang up. Reportrar: Ingrid Marklund och Mikael Sjödell Producent: Eskil Larsson

Hvordan påvirker det språket når man må oversette i turbofart? Kvaliteten på oversettelser har vært diskutert i mediene i det siste, og det var også et av temaene under arrangementet "Oversatte dager" som fant sted i Litteraturhuset i Oslo nylig. Da J.K. Rowlings siste roman "Den tomme stolen" kom ut på norsk i fjor høst, hadde oversetteren bare hatt fire uker på seg. -Betenkelig med så korte frister, sier John Erik Bøe Lindgren, som allikevel er fornøyd med resultatet. -Jeg er ikke stolt av min innsats, sier Helena Hansson. Hun var en av seks oversettere som sammen skulle gi den 500 sider tykke romanen svensk språkdrakt. De fikk en uke til rådighet. Hansson mener hastverket gikk utover kvaliteten på arbeidet. Det er forlaget Cappelen Damm som gir ut J.K. Rowling på norsk. Sjefen for skjønnlitteratur, Anne Fløtaker, forklarer at fristen ble så kort fordi romanen skulle ut på markedet før jul. Forlaget ønsket også å være raskt ute med oversettelsen, så utålmodige lesere ville velge den i stedet for originalversjonen. På arrangementet "Oversatte dager" fortalte også NTB-journalist Anna Nesje hvordan det er å produsere tekst under tidspress. Når utenlandske byråmeldinger må oversettes og sendes ut i full fart, kan det hende det går litt for fort i svingene. Som eksempel nevner hun blant annet det engelske ordet "beef", som dukket opp i meldinger knyttet til hestekjøttskandalen i vinter. "Beef" ble til "biff" i den norske meldingen, mens den riktige oversettelsen er storfekjøtt. Hva kommer ordet skalkeskjul av? Sylfest Lomheim svarer på dette og andre lytterspørsmål. Programleder er Ann Jones.

Nogle af de bedste superheltehistorier på dansk udkom i det sidste, krampagtige årti med faste udgivelser på dansk. Danskerne holdt op med at læse tegnserieblade og fandt deres superheltefix i biografen og på computeren i stedet. Her sættes der fokus på Grant Morrisons og Joss Whedons X-Men, superheltesagaen Civil War og andre gode serier. Hør også, hvorfor Marvel-Morten blev træt af at lave superhelte på dansk.

Dobbelt D Jam er et show, hvor vi sætter os ned, for at diskutere et emne, der går os på i øjeblikket. Idag skal vi snakke om det "at ændre i film". Director's Cut, Special Edition, Extended Version, hvad man end kalder det. Vi starter dog et helt andet sted, i en galaxe langt, langt væk, hvor den nye Star Wars The Complete Saga Bluray netop er blevet sendt ud. Star Wars på Bluray Sagaens Bluray debut Kvaliteten på filmene Ekstramaterialet Lucas' utallige ændinger Skal Lucas give sine Oscars tilbage? Dagens emne Special editions, hvornår startede det? Director's Cut, Special Edition, Extended Edition! Hvornår gik det galt? Hvad sker der med de orignale versioner? Hvem ejer filmen, os eller filmskaberne?

I Tidsskriftets podkast for nr. 5/2008 kan du høre intervju med Jørund Straand og Guri Rørtveit om legemiddelkonsulenter og allmennleger. Reporter: Oda Riska. Les artikkelen her: https://tidsskriftet.no/2008/02/originalartikkel/kvaliteten-pa-legemiddelkonsulentbesok-i-allmennpraksis