Podcasts about fri tanke

72 minuter tros det ta innan världen som vi känner den går under vid ett totalt kärnvapenkrig. Dan Jönsson reser till Hiroshima och ser hur ingenting tycks ha hänt och allt förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.AtomvårSom ett förfärligt fossil från något av framtidens naturhistoriska museer ligger den där och ruvar i all sin nakenhet: den suddiga konturen, skuggan av en mänsklig kropp. Fortfarande tydligt urskiljbar efter så många år tecknar den sin svartnade silhuett i det slitna brottstycket av den stentrappa som fram till den 6 augusti 1945 utgjorde entrén till bankkontoret i Hiroshima. På morgonen den dagen, som verkade bli varm och solig, hade någon slagit sig ner på trappan i väntan på att banken skulle öppna; någon, som när atombomben briserade klockan kvart över åtta i likhet med tiotusentals andra invånare i denna storstad helt enkelt försvann, förintades i den extrema hettan. Men skuggan blev kvar. Framtida civilisationer till varnagel och besinning.Nu ingår stenen med skuggan bland artefakterna på Fredsmuseet i Hiroshima, bland föremål som smälta klockor, sönderbrända skor, väggbitar med spåren av det svarta, radioaktiva regn som följde senare på dagen – ett museum som i sin krampaktiga saklighet kramar hjärtat ur besökaren. Plötsligt förstår jag precis vad han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film ”Hiroshima, mon amour”, när han gång på gång förnekar att hans tillfälliga franska älskarinna skulle kunna förstå något: ”Tu n'as rien vu a Hiroshima.” Du såg ingenting i Hiroshima. Ute i parken blommar körsbärsträden; vid utgången skriver jag en rad i museets gästbok och hajar till vid något som någon har präntat dit ett litet stycke ovanför. ”If only they had surrendered earlier…” läser jag på engelska. Om de bara gett upp tidigare.Föreställningen att atombomberna över Hiroshima och Nagasaki var moraliskt försvarbara eftersom de gjorde slut på kriget och tvingade fram den japanska kapitulationen några veckor senare, hör till den västerländska historieskrivningens mest långlivade myter. Men sann, det är den inte. Bomben bör kallas för vad den var, en förbrytelse; vill man förklara den bör man förstå den som en maktdemonstration inte bara mot Japan utan kanske främst mot Sovjetunionen, vars röda armé i krigets slutskede avancerade mot de japanska öarna. Men förödelsen i Hiroshima ska också ses som det logiska slutsteget i en process som påbörjats nästan femtio år tidigare, en vetenskaplig omvälvning som redan i grunden hade skakat bilden av vår värld och vår plats i den. Människan hade dyrkat upp naturens lås, sprängt den gamla världsbilden i småbitar. Det återstod att demonstrera.Fram till dess hade naturvetenskapen varit överens om att materiens minsta beståndsdelar utgjordes av ett slags rörliga partiklar, atomer. Ordet atom användes första gången av den grekiske naturfilosofen Leukippos på 400-talet före vår tideräkning och betyder odelbar – när den moderna atomläran formulerades i början av 1800-talet var det alltså ett sätt att hävda just att vetenskapen i dessa elementarpartiklar hade identifierat en materiens orubbliga grund, en fast punkt. Den rubbades 1897, när fysikern Joseph John Thomson lyckades visa att atomen förutom sin positiva kärna också består av en mindre, negativ partikel, elektronen. Året innan hade Henri Becquerel upptäckt det som Marie Curie några år senare skulle ge namnet radioaktiv strålning, och decennierna som följde kom genombrotten slag i slag: makarna Curies utforskande av radioaktiviteten, Ernest Rutherfords kartläggning av atomens inre struktur och hans modell – som sedan utvecklades och förfinades av den danske fysikern Niels Bohr – av hur elektronerna kretsar runt kärnan som i ett litet solsystem.Människan öppnade dörren till atomåldern, och världen var förändrad. ”Upplösningen av atomen,” skrev den ryske konstnären Vassily Kandinsky 1913, ”var för min själ detsamma som upplösningen av världen. De tjockaste murar störtade med ens samman. Allt blev osäkert, instabilt, mjukt.” Det var ungefär samtidigt som Kandinsky gjorde sina första helt abstrakta bilder – och känslan av en värld i upplösning var han knappast ensam om. Kubister, futurister, rayonnister: alla försökte de på olika sätt spegla denna söndersprängda verklighet. ”Jag är en atom i universum,” skrev Hilma af Klint om sina målningar i serien ”Atom”, och i Paris uppförde dansösen Loïe Fuller sin experimentella ”Radiumdans” med fosforescerande kostymer och – enligt uppgift – Marie och Pierre Curie som förundrade åskådare.Men fascinationen för det nya och oerhörda bar redan från början på ett mörkt stråk. 1909 publicerade H G Wells sin autofiktiva roman ”Tono-Bungay” där kvacksalvaren George Ponderevo upptäcker det radioaktiva materialet ”quap”, ett ämne med en outsinlig inre energi som också med tiden drabbar dem som kommer i kontakt med det med en dödlig, lepraaktig sjukdom. Detta kärnfysikens janusansikte var alltså tidigt uppenbart för både forskare och konstnärer, liksom för den breda allmänheten. I USA inleddes mot slutet av 20-talet en rättsprocess när en grupp kvinnliga arbetare i en urfabrik, ”the radium girls”, stämde staten efter att många av dem drabbats av cancer på grund av exponering för fluorescerande radiumfärg. Bävande anade man i den nya fysiken samtidigt lösningen på många av mänsklighetens problem – och fröet till dess slutgiltiga undergång.Men någon väg tillbaka fanns inte. Modernitetens bild av den tekniska utvecklingen som ett framåtskridande till varje pris laddade atomteorin med en ödesmättad förening av utopiska löften och dödliga hot. Dadaisten Hugo Ball förkunnade hur ”elektronteorin orsakat en märklig vibration i alla ytor, linjer och former”, hur ”dimensionerna krökte sig och gränser föll”. Men det slutliga genombrottet kom först 1938 när en grupp tyska fysiker gjorde upptäckten att en urankärna kunde klyvas när den besköts med neutroner. Och hur det då frigjordes extrema mängder energi.Det återstod nu sju år till Hiroshima. Om vetenskapen fram till dess stått på tröskeln till atomåldern togs nu de sista stegen in i den – och som så ofta var det vapenindustrin som gick i bräschen. Redan i januari 1939 tog USA:s president Roosevelt emot en rapport som visade hur man med en nukleär kedjereaktion skulle kunna producera en förödande bomb; samma teknik kunde också användas för att producera fredlig elektricitet, men med det krig som snart bröt ut kom andra prioriteringar. Från nyåret 1943 sysselsatte det så kallade Manhattanprojektet mer än hundratusen personer runt om i USA och efter två och ett halvt år, i juli 1945, gjordes den första provsprängningen. Bara tre veckor kvar: vid tvåtiden på morgonen den 6 augusti lyfte bombplanet Enola Gay från sin bas på ön Tinian i Marianerna. Vid spakarna satt piloten Paul Tibbets och i lastutrymmet fanns en fyra ton tung bomb som kärleksfullt fått namnet Little Boy. Knappt sju timmar senare nådde den sitt mål. Framtidens portar hade sprängts. Och ljuset flödade. AtomsommarDet sägs att det första som sker när en atombomb exploderar är att allt blir vitt. Berättelserna från dem som överlevde och kan berätta är fyllda av en vantrogen bävan, en övertygelse om att ha varit med om något som är omöjligt att beskriva. Ändå måste man försöka. Hisashi Tohara var arton år och satt just på ett tåg i väntan på att det skulle lämna perrongen. Dagen var en måndag, skriver han. Höstterminen hade precis börjat. Eleverna i hans gymnasieklass var mobiliserade vid ett stålverk, men den här dagen hade strömmen slagits ut och arbetarna fått ledigt. Pendeltåget in till centrum skulle alldeles strax gå när plötsligt allt flammade upp i ett bländande ljus – ögonblicket efter var det som om jorden skakade i sina grundvalar och hans nacke blixtrade till av en ohygglig smärta.Hisashi Tohara ägnar nästan en sida åt att försöka ge en föreställning om detta oerhörda ljus. Det var, förklarar han, ett ljus som aldrig slutade att strömma ut: ”oräkneliga partiklar av ljus” – ”bländande, gyllene med röda reflexer” – ”mikroskopiska, finare än ett damm av ljus” – ”en stormflod av ljus som översvämmade världen” – ”himmel och jord flöt i ett rött, gult, gyllene skimmer där man urskilde myriader av partiklar, än mer strålande. Under två eller tre sekunder kanske? Men det tycks mig” – minns han – ”som det varade betydligt längre. Och ändå inte mer än ett ögonblick.”Ögonvittnesskildringarna från Hiroshima har alla det gemensamt att de står mer eller mindre vanmäktiga inför den intensiva intighet som bomben utlöser. Hisashi Toharas minnesbilder är nedtecknade ett år efter bomben, därefter skrev han aldrig något mer. Enligt hans hustru var det heller ingenting han någonsin talade om; först efter hans död 2011 hittade hon berättelsen i en byrålåda. Som hos så många andra som överlevt liknande katastrofer genomsyras den inte bara av försöken att ge konkret gestalt åt det obeskrivliga, utan också av en dov, irrationell skam över att vara den som skonades. De sargade, sönderbrända, fastklämda, drunknande offer som kantar flyktvägen ut ur den förstörda staden hemsöker hans minnen som en kör av tysta, anklagande spöken.Samma dunkla upplevelse av hur skulden på något obevekligt vis faller på de oskyldiga offrens axlar går också som en sugande underström genom den främsta litterära skildringen av katastrofen i Hiroshima: Masuji Ibuses dokumentära kollektivroman ”Kuroi ame” – Svart regn. Ibuse var redan före kriget en av Japans mest uppburna författare, och ”Svart regn” blev bland det sista han skrev. Boken utgavs först 1969 och bygger på ett stort antal vittnesmål som fogats samman till en lågmäld, kollektiv berättelse. Titeln, ”Svart regn”, syftar på det våldsamma skyfall som bröt ut några timmar efter explosionen och som många av de brännskadade offren hälsade med jubel – utan att veta, förstås, att vattnet var radioaktivt och att de som drack det gick en säker död till mötes.Detta historiska markperspektiv är det fina med Ibuses roman. Ingen vet ju riktigt vad som hänt. Men att det är något exceptionellt blir uppenbart redan under de första veckor efter bomben när berättelsen utspelar sig. Ogräsen skjuter fart och blir monsterhöga, mystiska utslag visar sig på de överlevandes kroppar och leder snabbt till döden. Inga förklaringar ges, allt framstår som en obarmhärtig prövning. Frågan är, å andra sidan, om någon alls skulle bli lugnad av att veta vad sådana fenomen beror på, vad som faktiskt sker i en kropp som smittas av akut strålsjuka. Hur vävnaderna i de inre organen faller sönder, hur blodkärlens väggar drabbas av nekros, hur blodet slutar producera antikroppar och immunförsvaret upphör att fungera. Hur vatten tränger ut under huden där det bildar stora blåsor som brister, hur syrebristen i blodet orsakar så kallad cyanos, ett slags lilafärgade utslag som spricker upp och blöder. Hur bakterier från inälvorna tar sig ut och infekterar blodet och leder till akut sepsis.Som sagt, jag vet inte om det gör katastrofen mer begriplig. Men allt detta vet vi idag. Det är helt enkelt några av de nya kunskaper atomåldern fört med sig. Dessutom: med bomben föddes insikter som också utlöste en helt ny etisk diskussion. Den tyske filosofen Günther Anders, som besökte Hiroshima och Nagasaki i slutet av femtiotalet, beskrev det som att det som drabbat dessa båda städer var den första konkreta erfarenheten av hur kärntekniken och dess konsekvenser från och med nu förenar hela mänskligheten i en kuslig ödesgemenskap. Historiefilosofiskt, skriver han, är dessa vapensystem inte längre ett medium utan själva scenen där historien utspelar sig.Efter hemkomsten från Japan tar Anders kontakt med Hiroshimapiloten Claude Eatherly, som vid den här tiden sitter intagen på ett mentalsjukhus för sina samvetsbetänkligheter. Deras korrespondens, som sträcker sig över nästan två år, utkommer så småningom under titeln ”Samvete förbjudet” – och i ett av dessa publicerade brev minns Eatherly hur han på morgonen den 6 augusti slås av den förfärande insikten om vad som är på väg att ske. Han sitter själv inte i bombplanet, utan flyger i förväg för att rekognoscera målet: en järnvägsbro i utkanten av staden. Han ser den tydligt genom de lätta cumulusmolnen. I samma ögonblick som han ger klartecken glider molnen bort, bomben riktas fel och han inser att den nu kommer att träffa stadens centrum.Claude Eatherly kommer så länge han lever aldrig att bli fri från det han varit med om. Samma sak gäller förstås de tusentals överlevande, på japanska hibakusha, som likt offren för de nazistiska förintelselägren bär sitt ofattbara trauma i tysthet mitt i en till synes likgiltig omvärld. Vad är det för mening att berätta? Hur beskriver man det obeskrivliga? Hur förklara skuldkänslorna hos den som överlevt? ”Du såg ingenting i Hiroshima”, som det heter i Marguerite Duras manuskript till Alain Resnais ”Hiroshima, min älskade”. Nej – men på stadens Fredsmuseum finns några konkreta kvarlevor: en bit vägg med långa strimmor av det svarta, radioaktiva regnet, trappstenen med skuggan efter någon som satt och väntade på att banken skulle öppna. Men också mängder med teckningar, utförda av hibakusha under åren efter bomben; bilder som började dyka upp i offentligheten på sjuttiotalet och sedan vuxit till en egen genre av vittnesmål. Enkla, expressiva försök att skildra förödelsen, paniken, massdöden. Mänskliga spöken med håret på ända, kläderna i trasor och skinnslamsor hängande från kroppen. Floden som svämmar över av lik. Vanmäktiga bilder av de första sekundernas intensiva ljus.Barnen som överlevde, skriver Hisashi Tohara, kom att kalla bomben för ”pikadon”: av orden för ”ljus” och ”dån”. Det ljuset, och det dånet, är det som lyser upp och genljuder genom decennierna som följer. Med skuggorna av hundratusen döda. Atomhöst”Din första tanke när du vaknar skall vara 'atom'.” Så inleder Günther Anders sina Atomålderns bud, publicerade i dagstidningen Frankfurter Allgemeine 1957. Den tyske filosofen och författaren hade då sedan ett decennium ägnat sig åt att försöka greppa den moraliska vidden av atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki – och kommit till slutsatsen att bombens själva existens i grunden hade förändrat mänskligheten som kollektiv. Som han uttryckte det i sin brevväxling med den olycklige Hiroshimapiloten Claude Eatherly något år senare hade hotet om planetens totala förintelse fört oss alla samman i en ofrivillig ödesgemenskap av ”oskyldigt skyldiga”. Eatherly, med sina förtärande självförebråelser – som till slut drev honom så långt att han upprepade gånger begick våldsbrott och bankrån, bara för att bevisa sig skyldig till något, och slippa ifrån sin roll som krigshjälte – framstod för Anders som en förebild i denna universella olycksgemenskap. Ett offer för bomben, han också.Om någon tycker det här påminner om hur man idag tänker kring klimatförändringarna, ligger det mycket i det. Men detta första decennium efter bomben var det inte många i västvärlden som delade Anders tankar. När han och Eatherly brevväxlade satt piloten inspärrad på ett militärt mentalsjukhus med sina skuldkänslor. I femtiotalets USA fanns ingen plats för sådana som han. Det skulle så småningom förändras – men trots att bilderna och vittnesmålen från Hiroshima nått den amerikanska allmänheten redan 1946, i John Herseys berömda reportage, fick de väldigt liten effekt i offentligheten. Här dominerade den officiella historieskrivningen där det som skett i Hiroshima och Nagasaki var ett nödvändigt ont, närmast framtvingat för att äntligen få den japanska krigsmakten att kapitulera. Den berättelsen gäller till stor del än idag, trots att den faktiskt inte har mycket fog för sig. Som historikern Tsuyoshi Hasegawa kunde visa redan 2005 var Japans kapitulation bara en tidsfråga; det som fick USA att detonera bomberna var att Sovjetunionen efter Tysklands kapitulation fått händerna fria i Fjärran Östern. I en stormoffensiv hade Röda armén ockuperat Manchuriet och var på väg mot Japan över öarna i norr. Vad det handlade om för USA:s del var att inte Sovjet skulle hinna först.Atombombsåldern kom alltså att inledas i en stämning av förnekelse och förträngning. Medan efterkrigstidens optimistiska konsumtionssamhälle tog form började en vanvettig atomkapprustning. Från de första bomberna hade den amerikanska atombombsarsenalen vuxit till 170 stycken 1949, när Sovjetunionen gjorde sitt första kärnvapenprov, och åren som följde gick det slag i slag. 1952 testsprängde USA sin första termonukleära vätebomb, stark som tusen Hiroshimabomber, och redan i mitten av decenniet hade de båda kärnvapenmakterna bomber nog för att med marginal spränga hela den mänskliga civilisationen till grus. Detta samtidigt som politikerna drömde om en framtida teknokratisk utopi flödande av billig energi, där bilarna drevs av små kärnreaktorer. Skulle kriget ändå råka bryta ut fick skolbarnen lära sig att krypa ner under bänkarna, och speciella dräkter tillverkades för att skydda mot strålningen.Under tiden drogs ritningarna upp för den oundvikliga förintelsen. 2008 berättade den pensionerade amerikanske försvarstjänstemannen John Rubel hur han i december 1960 suttit med under ett hemligt möte där ett par höga officerare lade fram de detaljerade planerna för en så kallad förebyggande kärnvapenattack mot Sovjetunionen. Som Rubel mindes det skulle angreppet enligt ingenjörernas beräkningar leda till döden för cirka sexhundra miljoner människor. Rubel erkände att han själv i stunden saknat civilkurage för att protestera, och jämförde med den nazistiska Wannseekonferensen där planerna för den slutliga, industriella lösningen av judefrågan tog form. ”Jag kände,” skrev han, ”att det jag bevittnade var ett liknande nedstigande i mörkrets hjärta, en grumlig underjordisk värld som styrdes av ett disciplinerat, noggrant och livaktigt men hjärndött grupptänkande med syfte att utrota hälften av människorna som levde på nästan en tredjedel av jordytan.”I Japan däremot var de postnukleära stämningarna annorlunda – av naturliga skäl. Trots att det under hela femtiotalet rådde ett offentligt tabu mot att diskutera katastrofen och dess följder är det ingen överdrift att säga att hela den japanska konsten och litteraturen under efterkrigstiden utvecklades i skuggan av Hiroshima och Nagasaki. Bomberna och den amerikanska ockupationen sände chockvågor genom den japanska kulturen och födde experimentella konströrelser som den minimalistiska arte poveragruppen Mono-ha, eller den betydligt våldsammare Gutai, vars medlemmar besköt sina målardukar med kanon: bägge strömningar som i sin tur också gjorde djupa intryck på yngre konstnärer som Yoko Ono, Tetsumi Kudo och Yayoi Kusama. Nobelpristagaren Kenzaburo Oe gav 1965 ut sina Anteckningar från Hiroshima, en samling personliga reportage där de överlevande, som efter tjugo år fortfarande lever i skräck för blodcancer och andra efterverkningar, lyfts upp till en sorts nationella, moraliska förebilder: ”Bara genom liv som deras,” skriver Oe, ”kan människor framträda med värdighet i vårt samhälle.”Och med tiden växte protesterna i styrka även i västvärlden. Precis som man likt Theodor Adorno kunde se det som ”barbariskt” att skriva poesi efter Auschwitz kunde man som Günther Anders spekulera i vad det betydde att bedriva filosofi efter Hiroshima. Hans kollega Hannah Arendt delade synen på bomben som en mänsklighetens vändpunkt – men för henne stod den framför allt för en förlust av politiskt handlingsutrymme, där teknologins råa styrka tog förnuftets plats. Man frestas citera president Trumans tillkännagivande den 6 augusti 1945, där han proklamerar Hiroshimabomben som ”den organiserade vetenskapens största historiska bragd”. Som Arendt uttrycker det i Människans villkor har denna etiskt förblindade vetenskap trätt ut i offentligheten som en av ”de mäktigaste, maktgenererande grupperingar historien skådat.”Atomålderns etik måste med andra ord ta formen av en civilisationskritik. Mot slutet av sextiotalet uppgick antalet atombomber i världen till över 30 000 – men då var också motståndet i full kraft. Ett motstånd som inte bara riktades mot kärnvapenrustningen utan också mot den fredliga atomkraften och hela den teknokratiska kultur som gjort det möjligt att spela med så fruktansvärda insatser. Att en olycka vid ett kärnkraftverk kan få precis samma förödande effekter som en bomb har världen sedan dess tvingats till insikt om, gång på gång: i Harrisburg, Tjernobyl, Fukushima. Namnen hemsöker vår tid, som skuggan av en mardröm. Den där tanken som man nuddar när man vaknar. Och som sedan försvinner. AtomvinterEtt minne från när det kalla kriget var som kallast, början på åttiotalet: jag sitter hemma i soffan i föräldrahemmet och ser på teven där USA:s president Reagan flinande avslöjar att en kärnvapenattack mot Sovjetunionen kommer att starta om fem minuter. Ett skämt, tydligen. Mitt minne av händelsen är lite oklart: eftersom ”skämtet” gjordes inför en radiosändning borde ljudupptagningen ha spelats upp till stillbilder, jag vet inte – men det jag tydligt minns är hur det medan skratten klingar ut i teven ändå hinner gå ett frostigt spöke genom vardagsrummet. Hur mina föräldrar liksom fryser till i tevesoffan och hur vi sedan också skrattar, lättade – och lite chockade: det var nära ögat. Om det är något vi har förstått på sista tiden är det ju hur nära det faktiskt verkar vara. Atomklockan, som den kallas, har länge stått på bara någon minut i tolv.Världen, kanske särskilt Europa, gick i detta tidiga åttiotal nästan bara och väntade på den stora smällen. Om vi idag förskräcks av de klimatförändringar som utsläppen av växthusgaser är på väg att leda till så är de trots allt ingenting emot det som skulle bli följden om ett fullskaligt kärnvapenkrig bröt ut. Inte som en effekt av själva explosionerna – men allt stoft de rörde upp, alla bränder de orsakade skulle lägga sig som ett lock på atmosfären i flera års tid och sänka temperaturen på jordytan till katastrofala nivåer. Fenomenet gick under begreppet atomvinter: ett ord som de här åren låg som ett kylelement under den dystopiska tidsandan med dess undergångsfantasier och nihilistiska yuppieideal. Med dess apolitiska alienering, och en popkultur som manglade ut sin svarta depprock och sina frostiga syntslingor över en ekande posthistorisk avgrund.Men den hotande atomvintern gav också näring åt en växande proteströrelse. Civilisationskritiken, som under sextio- och sjuttiotalen blivit ett allt tyngre inslag i kärnvapenmotståndet förenades på åttiotalet med feministiska, postkoloniala och antikapitalistiska strömningar i en gränsöverskridande skepsis mot den tekniska utvecklingen som filosofen och antikärnvapenveteranen Günther Anders såg som ett senkommet historiskt genombrott när han i början av åttiotalet samlade sina reflexioner i de här frågorna i boken Hiroshima ist überall, Hiroshima är överallt. I England tog ett feministiskt fredsläger form i protest mot utplaceringen av kärnvapen vid armébasen i Greenham Common. I Australien protesterade urbefolkningen mot uranbrytningen på traditionell aboriginsk mark, i New Mexico i USA krävde Navajofolket kompensation för kärnvapenprovens radioaktiva kontaminering. Och i Oceaniens övärld växte rörelsen för ”ett kärnvapenfritt Stilla Havet”, som en reaktion på de franska och amerikanska provsprängningar som gjort många öar obeboeliga. För dem som tvingats bort från sina hem var stormakternas så kallade ”nukleära kolonialism” bara ännu en form av cyniskt imperialistiskt våld.Denna världsomspännande folkrörelse såg för en kort tid ut att faktiskt stå inför ett globalt genombrott. I juni 1982 samlade en demonstration i New York en miljon deltagare i protest mot kärnvapenrustningen; några veckor tidigare hade bortåt hundratusen människor tågat genom Göteborg under samma paroller. Jag var själv en av dem. Liknande fredsmarscher ägde rum över hela den europeiska kontinenten. Vad vi kanske inte riktigt förstod, tror jag – hur vi nu skulle kunnat göra det, där vi vällde fram, mitt i alltihop – var hur snärjda vi alla redan var i den nukleära terrorbalansens världsordning. För om nu ”Hiroshima är överallt”, som Günther Anders skrev – måste det då inte betyda att också protesterna blir en del av systemet: en balanserande motvikt som invaggar oss i tron att den nukleärteknologiska utvecklingen trots allt ska gå att tämja och hantera? Sedda från dagens tidsavstånd kan de ju faktiskt se så ut, som en avledande, kringgående rörelse, en historiens list som tillfälligt öppnade en politisk ventil och lät oron pysa ut, utan att i grunden ändra något överhuvudtaget. Allt medan utvecklingen gick vidare i sina obevekliga spår.Nej, jag vet inte. Men kanske var det en sådan insikt som landade i världens medvetande i april 1986, med haveriet i Tjernobyl. Plötsligt visade det sig mycket konkret – om man nu inte redan hade förstått det – att Hiroshima verkligen var överallt: i luften, i vattnet, i maten vi äter. Helt oberoende av nationsgränser och politiska system. Sociologen Ulrich Beck skrev i sin uppmärksammade bok Risksamhället hur händelser som just den i Tjernobyl tvingar hela samhället att orientera sig efter potentiella risker, försöka förutse och förebygga – och inte minst: uppfostra sina medborgare i riskmedvetenhet, eller uttryckt på ett annat sätt, i oro. Vi får i förlängningen ett samhälle där rädslan är det som binder samman, ett samhälle vars främsta uppgift blir att vidmakthålla en bedräglig illusion om säkerhet.I detta risksamhälle måste till slut också kärnteknologin banaliseras och kläs i termer av säkerhet. Det talas om kärnvapnen som ett skyddande ”paraply”, om kärnenergin som en trygghet i en osäker och föränderlig omvärld. Hiroshima känns mycket avlägset. Att besöka staden idag ger upphov till en märklig svindelkänsla: åttio år efter bomben sjuder staden av liv som vilken modern metropol som helst, de hypersnabba shinkansentågen anländer och avgår på sekunden på den centrala järnvägsterminalen, nästan som om inget hänt. Men det har det. Det har det, verkligen – under ytan ömmar fortfarande traumat, men med sin ärrvävnad av monument och museala artefakter, all denna rekvisita i en minneskultur som hoppas läka det som inte går att läka.Kanske är det det han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film Hiroshima, min älskade, när han säger till sin franska älskarinna att hon aldrig har sett något i Hiroshima. För det som skett går inte att se. Med varje gest som återkallar minnet följer en som hjälper till att utplåna det. I filmen är den franska kvinnan själv på flykt undan ett krigstrauma: hennes första kärlek var en tysk ockupationssoldat – och minnet av hur hon blev vittne till hans död för en anonym kula från en motståndsman är, förstår man, det hon nu på ett bakvänt sätt försöker bearbeta genom att vara med och spela in en ”fredsfilm” (som det kallas) i Hiroshima.Men traumat, visar det sig, går inte att förtränga. Det finns kvar. Precis som atomvintern finns kvar – som en iskall, omedveten rysning under kärnvapenparaplyet. Spöket från Hiroshima, skuggan av den okände som satt och väntade på bankens trappa just när bomben föll, har vuxit till ett skymningsdunkel som vi mer eller mindre tycks ha vant oss vid. Om det totala atomkriget bryter ut skulle det, enligt en vanlig uppgift, ta sjuttiotvå minuter innan det mesta av vår civilisation är ödelagd. En dryg timme. Längre är den inte, framtiden.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturAnnie Jacobsen: Kärnvapenkrig – ett scenario. Översättare: Claes-Göran Green. Fri Tanke, 2024.Tsuyoshi Hasegawa: Racing the Enemy – Stalin, Truman, and the Surrender of Japan. Harvard University Press, 2005.Marguerite Duras: Hiroshima, mon amour – filmmanus och berättelse. Översättare: Annika Johansson. Modernista, 2014.H. G. Wells: Tono-Bungay. (Ej översatt till svenska i modern tid, original: Macmillan, 1909.)Günther Anders: Hiroshima ist überall. C. H. Beck, 1982.Hisashi Tōhara: Il y a un an Hiroshima. översättare: Dominique Palmé. Gallimard, 2011 (postum utgåva från återfunnen text).Masuji Ibuse: Black Rain. Översättare: John Bester. Kodansha International, 1969.Claude Eatherly / Günther Anders: Samvete förbjudet – brevväxling. Översättare: Ulrika Wallenström. Daidalos, 1988.Kenzaburō Ōe: Hiroshima Notes. Översättare: David L. Swain & Toshi Yonezawa. Marion Boyars, 1995.Peter Glas: Först blir det alldeles vitt – röster om atomvintern. Natur & Kultur, 1984.Ulrich Beck: Risksamhället – på väg mot en annan modernitet. Översättare: Svenja Hums. Bokförlaget Daidalos, 2018.Hannah Arendt: Människans villkor. Översättare: Alf Ahlberg. Rabén & Sjögren, 1963.LjudSylvain Cambreling, Nathalie Stutzmann, Theresa Kohlhäufl, Tim Schwarzmaier, August Zirner med Bayerska Radions Kör och Symfoniorkester (München): Voiceless Voice In Hiroshima. Kompositör: Toshio Hosokawa med texter från liturgin, Paul Celan och Matsuo Bashō. Col legno, 2001.Sveriges Radios arkiv.US National archives.Hiroshima mon amour (1959), regi: Alain Resnais, manus: Marguerite Duras. Producent: Argos Films. Musik: Georges Delerue och Giovanni Fusco.

Med utgångspunkt från slovenske filosofen, sociologen, marxisten, psykoanalytikern och kulturkritikern Slavoj Žižek och hans nya bok "För sent att vakna" (Fri Tanke) vilken utgår ifrån den känsla av undergång som råder i vår samtid, talar Cyril och Stig om kriget i Ukraina, woke-rörelsens tillbakagång, Israel-Palestina, situationen i Mellanöstern i och med kriget mellan Israel-Palestina och Assads fall och Rysslands reträtt från Syrien. Žižek som är verksam vid universitetet i Ljubanja och London University är något av en rockstjärna inom filosofin och har tidigare satt sin egen prägel på tolkningar av filosofer som Hegel, Marx, Adorno (Frankfurtskolan) och psykoanalytikern Jacques Lacan. Inte sällan med exempel ur populärkulturen. Hans framträdanden tillsammans med Jordan Peterson 2018 kostade hundratals dollars på svarta marknaden, när han och frun föreläste i Malmö år 2000 anmälde fem tusen sitt intresse för de 800 platserna. På 90-talet kandiderade han även till presidentposten i Slovenien. Det här blir ett levande, intressant samtal som vår samtid och framtid som ni inte får missa.p.s Cyril Hellman är aktuell med podcasten "Ta psykedelika med en porrstjärna" om hur han och porrstjärnan Puma Swede möts på ett svampretreat på Jamaica - ett personligt reportage i poddformat som undersöker trenden med psykedelisk terapi. Kolla in podcasten podcasten HÄRFotot på Slavoj Žižek är taget av Antonio Olmos Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fysikern Ulf Danielsson är känd för sin populärvetenskapliga och existentiella röst. Här samlas betraktelser över tidsresor, svarta hål och stjärn- och fågelskådningar. Tillsammans kan de läsas som en profan postilla, som tankar för dagen. Ulf Danielsson i samtal med Martin Modéus, ärkebiskop. Medarrangör Fri Tanke

Om antisemitismens nya och historiska former, om minnesarbetet efter Förintelsen och om kulturens betydelse som motgift mot hatet. Essäerna inskärper vikten av vaksamhet: där det finns hat mot judar finns det hat också mot andra. Björn Wiman i samtal med Kristina Ljunggren, präst Stockholm. Medarrangör Fri Tanke

Med utgångspunkt i egna och andras erfarenheter undersöker Anna Lindman det våld som inte syns, som inte ger blåmärken men som lämnar djupa sår. Vi möter människor som lämnat en psykiskt våldsam relation. Anna Lindman i samtal med Elisabet Pettersson, leg. psykoterapeut och chef för prästprogrammet Uppsala. Medarrangör Fri Tanke

Wokerörelsen engagerar stora samhällsgrupper och framställs som en frihetsrörelse för förtryckta grupper och minoriteter, men är det egentligen en modern sekulariserad väckelserörelse med dogmer, puritanism och fanatism? Det samtalar vi om i veckans specialavsnitt av Hotspot som är inspelat på plats i Almedalen. Gäster i programmet är Christer Sturmark, VD och bokförläggare på Fri Tanke förlag, Catta Neuding, programledare och projektledare på Axess-TV och Jacob Rudenstrand, biträdande general­sekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen (SEA) Vi beklagar att ljudet är lite sämre än vanligt i det här avsnittet. Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Samtalet genomfördes i samarbete med fartyget Elida. Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se⁠⁠⁠

Avsnitt 237. Att en protestgrupp som kallar sig FFB, Fossil Free Books, skulle skapa en situation där i stort sett alla stora och medelstora bokfestivaler i Storbritannien skulle tvingas avsluta sina samarbeten med sin huvudsponsor var det få som såg komma. Men rädslan för att tvingas stänga ner sina festivaler eller hamna i konflikter som skulle skada festivalerna gjorde att de största festivalerna föll till föga under protest, resten valde sponsorn själv att avsluta samarbetena med. FFB, som ville tvinga sponsorn att avsluta en del av sina affärer, fick inte som dom ville men lyckades skada bokfestivalerna. En pyrrusseger? Inte om man frågar aktivisterna. I Norge har Förläggareföreningen och tre skönlitterära författarorganisationer förhandlat om nya avtal. Efter att man hamnat i låsta positioner hotar författarförbunden nu med domstol. Vi funderar över vem som får det jobbigast. Domstolen som ska avgöra vad författaren är värd eller författarna som kan bli av med sitt Normalavtal? Slutligen har journalisten ett samtal med Martina Stenström, förlagschef på Fri Tankes förlag, ett idédrivet förlag som delvis verkar på en helt egen spelplan för att popularisera forskning och vetenskap men som också letar potentiella storsäljare inom aktuell samhällsdebatt.   00 31         Fossil Free Books, en ny typ av proteströrelse 12 16         En norsk förhandling som kan gå överstyr 17 05         Ett samtal med Martina Stenström, Fri Tanke förlag

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022.Navid pratar med Christer Sturmark som är VD för bokförlaget Fri Tanke, Torsten Mossberg som är läkare och ordförande i Etik- och ansvarsrådet (EAR) och Staffan Bergström som är läkare och ordförande i föreningen Rätten till en värdig död (RTVD). De pratar om dödshjälp, vad som är moraliskt rätt att göra vid ett läge när någon är svårt sjuk och önskar få dödshjälp, om palliativ vård kontra dödshjälp, om patientlagen och din rätt till vård och omsorg.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gäster i veckans podd är Sofie Sjöstrand (verksamhetschef på Ge Effektivt), José González (låtskrivare och musikartist) och Erik Angner (professor i praktisk filosofi, aktuell med boken En bättre värld är möjlig). I januari publicerade Fri Tanke en nyöversatt jubileumsutgåva av Singers moderna klassiker Det liv du kan rädda. Boklanseringen uppmärksammades med ett samtal om vårt etiska ansvar att minska lidandet för jordens alla människor och djur. Ett tillvägagångssätt är det som Peter Singer kallar effektiv altruism. Det handlar kortfattat om att donera så mycket som möjligt så effektivt som möjligt.Vad är effektiv altruism och hur skiljer det sig från annan altruism? Vilken kritik har riktats mot rörelsen? Och är effektiv altruism vägen framåt för en bättre värld? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2020.Christer är författare, förläggare, debattör och tidigare IT-entreprenör. Han är en av grundarna till bokförlaget Fri Tanke och även tidigare ordförande för förbundet Humanisterna.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gäst i veckans podd är Eleonora Svanberg som till hösten börjar sina doktorandstudier i matematisk fysik vid Oxfords universitet. Hennes forskning kommer fokusera på matematiska verktyg och hur de kan appliceras på fysikaliska system. Utöver sina studier är Eleonora influencer, grundare av den ideella föreningen Girls in STEM (Science, Technology, Engineering, Mathematics) och i höst kommer hon ut med sin första bok på Fri Tanke om hur man bygger ett matematiskt självförtroende.Hur är det som ung svensk kvinna att studera på prestigefyllda universitet i England? Vad är ett matematiskt självförtroende och hur stärker man det? Och vilka framstående kvinnor finns att inspireras av i matematikens historia?Foto av: Mikael Lundblad Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans podd är från prisutdelningen av Win Win Gothenburg Sustainability Award 2023 i Göteborg som presenterades i samarbete med Fri Tanke och Göteborgs Stadsteater. Priset är en internationell utmärkelse som delas ut till en person eller organisation som gjort betydelsefulla insatser för en mer hållbar värld. I år var temat bekämpning av desinformation. Årets pris gick till Bellingcat som grundades av Eliot Higgins. Bellingcat består av ett nätverk grävande journalister och är en underrättelseverksamhet som tar hjälp av öppna källor, på engelska open source intelligence (OSINT), för att granska information. Nätverket har avslöjat flera uppmärksammade fall av organiserad brottslighet och kränkningar av mänskliga rättigheter. Dessutom delades dotterpriset Win Win Youth Award ut till sociala medie-profilen Abbie Richards som genom sina kanaler ökat förståelsen för desinformation och konspirationsteorier hos sina miljontals följare.Podden avslutas med ett panelsamtal med pristagarna, Göteborgs-Postens chefredaktör Christofer Ahlqvist och Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet.Hur undviker en underättelseverksamhet som bekämpar desinformation att själva infiltreras av desinformation? Vad är en konspiration och hur hjälper man något som fastnat i konspirationsträsket? Hur ska vi hantera desinformation i framtiden med ett ökat användande av AI-genererat innehåll och vilket ansvar har sociala medie-plattformar? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kunde Jesus läsa? Hur kan vår andliga tradition utvecklas i skärmarnas och pixlarnas tid? Med Bokens folk tas läsare med på en resa i läsningens historia. Boken tar avstamp i den första revolutionen – hur de första kristna valde kodexen före rullen – och spänner över hela den bokliga europeiska kulturen. Från antik tid och medeltid till boktryck och digitalisering. Joel Halldorf i samtal med Jakob Wirén, docent i teologi och ärkebiskopens teologiske sekreterare. Medarrangör: Fri Tanke

Tillit är samhällets grundbult. I sin första populärvetenskapliga bok vänder Bo Rothstein blicken mot en av demokratins grundförutsättningar: tilliten. Utan den faller våra samhällen samman. Så, hur kan vi bevara vår tillit till varandra och därmed rädda världen? Bo Rothstein i samtal med Christina Byström, samordnare inom Svenska kyrkan. Medarrangör: Fri Tanke

In part two of this partnership with the Swedish publishing house and ideas forum Fri Tanke we hear from Anders Ynnerman, Professor of Scientific Visualization at Linköping University and the Program Director of the Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP), and Henrik Kugelberg, Interdisciplinary ethics fellow Stanford University - who react to philosopher David Chalmer's keynote speech on VR, AI, and the Mystery of Consciousness. We'd love to hear your feedback and what you think we should talk about next, who we should have on and what our future debates should be.  This event took place in May 2023 in Stockholm. Send us an email or voice note with your thoughts to podcasts@intelligencesquared.com or Tweet us @intelligence2.  And if you'd like to get ad-free access to all Intelligence Squared podcasts, including exclusive bonus content, early access to new episodes and much more, become a supporter of Intelligence Squared today for just £4.99, or the equivalent in your local currency .  Just visit intelligencesquared.com/membership to find out more.  Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Throughout the year, AI development has taken significant strides. We are living in a society that is becoming increasingly reliant on digital technology, which soon could be flooded with computer-generated content. As technology advances, it will become harder to distinguish between the virtual and the real, eventually almost impossible. Is this a cause for concern? In part one of this partnership with the Swedish publishing house and ideas forum Fri Tanke we hear from keynote speaker David Chalmers, Professor of Philosophy at New York University. We'd love to hear your feedback and what you think we should talk about next, who we should have on and what our future debates should be.  This event took place in May 2023 in Stockholm. Send us an email or voice note with your thoughts to podcasts@intelligencesquared.com or Tweet us @intelligence2.  And if you'd like to get ad-free access to all Intelligence Squared podcasts, including exclusive bonus content, early access to new episodes and much more, become a supporter of Intelligence Squared today for just £4.99, or the equivalent in your local currency .  Just visit intelligencesquared.com/membership to find out more.  Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Vilken roll spelar erfarenheter, känslor och karaktärsdrag i den politiska filosofin? Gina Gustavsson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, är aktuell med boken Det öppna sinnelaget - och dess fiender (Fri Tanke) och diskuterar tillsammans med Andreas Johansson Heinö kring spänningen mellan liberalism som politisk ideologi och ett liberalt sinnelag, som Gustavsson härleder till bland andra Isaiah Berlin.  

Kommer vi i framtiden att kunna utveckla medvetna maskiner? Veckans podd utgörs av andra akten av Fri Tankes idésalong, live från Skeppsholmen i Stockholm. I panelen sitter filosofen Åsa Wikforss, fysikern Ulf Danielsson och Christer Sturmark, bokförläggare på Fri Tanke. Samtalet leds av journalisten Anna Lindman. Del 2 av 2. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kommer vi någonsin utveckla en tillfredsställande teori om vad medvetande faktiskt är? Veckans podd är en inspelning av Fri Tankes idésalong, live från Skeppsholmen i Stockholm. I panelen sitter filosofen Åsa Wikforss, fysikern Ulf Danielsson och Christer Sturmark, bokförläggare på Fri Tanke. Samtalet leds av journalisten Anna Lindman. Del 1 av 2. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett samtal med Christer Sturmark, förlagschef för facklitteraturförlaget Fri Tanke och författare, aktuell med boken Konsten att tänka klart. Vi pratar om att förnuft består av rationalitet och klokhet, om hur ett rationellt resonemang kan se ut, om att förnuft innehåller kärlek, om strävan att verka god i stället för att göra gott, om att en förnuftig handling leder mot mitt mål, om att jag inte ser världen som den är utan som jag är, om att vi är dåliga på att bedöma sannolikheter, om att vi är gärna hittar en berättelse som skapar mening av en slump, om förankringseffekten och beslutsblindhet, om att det är bra att veta att man är lättmanipulerad, om att rädslan drar oss från förnuftet, om meditation som en väg till den förnuftiga delen, om missuppfattningar kring den vetenskapliga metoden, om konspirationsteorier, om sekulär humanism och – om vad det innebär att vara öppen. Om du vill läsa mer om boken Konsten att tänka klart eller komma i kontakt med Christer kan du göra det via Fri Tankes hemsida.

Vad är egentligen nationalism? Är den sund eller skadlig? Hur förhåller den sig till idén om nationalstaten? Och varför är det så svårt att prata om de här frågorna i Sverige? Gäster: Mauricio Rojas, docent i ekonomisk historia, migrationspolitisk talesperson för Liberalerna och just återinvald i Riksdagen. Björn Östbring, doktor i statsvetenskap, aktuell med boken ”Nationalstaten” på Fri Tanke förlag. Johan Hakelius, politisk chefredaktör, Fokus. Programledare: Jon Åsberg  

Under sin uppväxt i Livets Ord mötte Johan Heltne en tystnadskultur driven av idealet om den goda människan, fri från moraliska brister. På den prestigefyllda författarskolan Biskops-Arnö möter han en social och estetisk ordning som misstänkliggör gestaltning av moraliska oklarheter. En berättelse om religiös och politisk makt, känslostumhet och möjligheterna till frigörelse i litteraturen och konsten. Johan Heltne i samtal med Irma Schultz, kultursamordnare i Katarina församling, Stockholm. Medarrangör Fri Tanke

Gäst i veckans podd är författaren och idéhistorikern Svante Nordin. I det tredje bandet av Filosoferna som nyligen utkommit på Fri Tanke, presenterar Nordin de filosofer som under 1600-talet ställde naturfilosofin på ny grund. Dessutom de upplysningsfilosofer som nästföljande sekel skapade ett nytt begreppssystem för samhället, moralen och religionen, och därmed öppnade dörren till den moderna världen. Vad markerar startskottet för den vetenskapliga revolutionen? Hur förändras filosofibegreppet under den nya tiden? Och hur förhåller sig egentligen upplysningens omstöpning av samhället till den vetenskapliga utvecklingen?  

Hvor kommer påstanden om at det ikke er noen ateister i skyttergravene fra? Hvordan kan vi forstå den? Er det ikke respektløst? I det siste så har flere forsvarspersonligheter fremmet denne påstanden i ulike intervjuer.I denne episoden diskuterer Magni, Haakon, og Christian denne påstanden og ser også på dette med å møte døden på ulike måter i ulike livssyn. Hva tenker vi det at vi ikke tror på noen videre eksistens gjør med vår bekymring for døden? Noen fine lenker:Uttalelse fra Human-Etisk Forbund om tema: https://www.human.no/aktuelt/jovisst-finnes-det-ateister-i-skyttergravene Masteroppgave om ateister i skyttergravene: https://www.duo.uio.no/bitstream/handle/10852/66510/MasteroppgaveVasvik.pdfIntervju i Vårt Land med Palle Ydstebø: https://www.vl.no/nyheter/2022/03/05/det-er-en-del-historiske-absurditeter-her/Intervju i Vårt Land med forsvarssjef Eirik Kristoffersen: https://www.vl.no/reportasje/mintro/2020/05/22/den-menneskelige-soldat/Organisasjon for ateister i forsvaret: https://militaryatheists.org/ Artikkel i Fri Tanke om overnevnte organisasjon: https://fritanke.no/nyheter/de-virkelig-militante-ateistene/19.8715 Følg oss på Facebook og Instagram, og send oss spørsmål dere tenker vi bør besvare i denne podkastserien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

«Ukrainere har aldri godtatt sensur. De har alltid villet si og skrive det de tenker. Det er grunnen til at bortimot alle ukrainske forfattere og poeter på 1920- og 1930-tallet ble skutt av sovjetiske myndigheter… Hvis Russland lykkes, kan vi få en ny generasjon henrettede forfattere og politikere, filosofer og filologer.»Andrej Kurkov er blant Ukrainas fremste forfattere, med nærmere 30 utgivelser for voksne og barn bak seg, deriblant Døden og pingvinen og Venn av avdøde. Han er oversatt til mer enn 30 språk.Kurkov er leder av PEN Ukraina, og har engasjert seg sterkt mot Russlands invasjonskrig og for Ukrainas uavhengighet og ytringsfrihet. Han har skrevet flere romaner som behandler post-sovjet-virkeligheten og forholdet til Russland. Nå har han derimot lagt bort en påbegynt roman for å bruke tiden på formidle ukrainernes situasjon til resten av verden.Hvordan kjempe for ytringsfrihet og fakta i en propagandakrig? Hva kan litteraturen og kunsten bidra med i mørke tider? Og når krever situasjonen at forfatteren tyr til andre verktøy og våpen enn litteraturen?I dette foredraget tar Kurkov for seg situasjonen for ukrainske forfattere og journalister, samt litteraturen og det frie ords rolle i kampen for et fritt land.Foredraget foregikk på engelsk. Alle billettinntekter gikk til PEN Ukraina. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Navid pratar med Christer Sturmark som är VD för bokförlaget Fri Tanke, Torsten Mossberg som är läkare och ordförande i Etik- och ansvarsrådet (EAR) och Staffan Bergström som är läkare och ordförande i föreningen Rätten till en värdig död (RTVD). De pratar om dödshjälp, vad som är moraliskt rätt att göra vid ett läge när någon är svårt sjuk och önskar få dödshjälp, om palliativ vård kontra dödshjälp, om patientlagen och din rätt till vård och omsorg. Lyssna på samtalet, ta del av länkarna på www.hurkanvi.se och om du anser att vi har sagt något felaktigt eller saknar information så välkomnar vi konstruktiv kritik och kompletteringar av det vi har missat på hej@hurkanvi.se Vill du höra hela samtalet? Gå in på www.patreon.com/hurkanvi och bli Patreon. Har du inte råd att bli Patreon? Hör av dig till oss på hej@hurkanvi.se så löser vi det. Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33. Vill du boka Navid som samtalsledare, moderator eller föreläsare? Gå in på www.navidmodiri.com/boka För att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

Gäst i veckans podd är den amerikanske författaren och fysikern Brian Greene. Hans bok Till tidens slut, som nyligen utkommit på Fri Tanke, är en svindlande exposé över den moderna kosmologins upptäckter och människans sökande efter mening, givet vetskapen om hennes försumbara plats i universum.  Kommer vi någonsin få en intuitivt förståelig förklaring av kvantfysikens förunderliga rön? Är det möjligt att finna en fundamental och entydig beskrivning av världens struktur? Och hur står sig panpsykismen som förklaring till medvetandets problem?

Allt oftare hörs nu röster som säger att det redan är för sent att rädda klimatet. När den internationella klimatkonferensen COP26 gick av stapeln möttes den av skepsis från klimataktivister, som menade att radikala åtgärder behöver ersätta utdragna förhandlingar. Demokratin r för långsam, för byråkratisk, för fyrkantig för att rädda klimatet. Men stämmer det verkligen? Måste vi runda demokratin för att stoppa annalkande klimatkatastrofer? Finns det annars sätt att påskynda den demokratiska processen? Studio Anekdot tar tempen på klimatets demokratiska status. Gäster i avsnittet är Folke Tersman och Sverker Jagers. Folke Tersman är professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och lärostolsprofessor vid Institutet för framtidsstudier. Han utkom nyligen med boken "Folk & vilja: Ett försvar av demokratin i vår tid" (Fri Tanke förlag, 2020), författad tillsammans med Torbjörn Tännsjö. Sverker Jagers är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, gästprofessor vid Luleå tekniska universitet och specialiserad inom miljöpolitik. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se

I en specialpodd inspelad tisdagen den 29 juni kl 18.30 diskuterar justitieminister Morgan Johansson den uppkomna regeringskrisen med Fri Tankes Christer Sturmark. Talmannen har under dagen gett moderatledaren Ulf Kristersson i uppdrag att samla stöd för en ny regering. Han har tre dagar på sig, och justitieministern berättar om hur den politiska dialogen bakom kulisserna ter sig för ögonblicket. Mycket kan hända de närmaste dagarna, och de taktiska och strategiska övervägandena från de olika partierna samspelar i en svåranalyserad situation. Justitieministern ger oss en inblick i spelet bakom kulisserna.

Frågan om klimat och miljö och frågan om sexualitet, kön och kärnfamiljen kan tyckas stå långt ifrån varandra. Men antigenderrörelsen och de organiserade klimatförnekarna har en del gemensamt. Ett exempel är hur de arbetar på samma sätt för att påverka opinionen. Men hur går det egentligen till? Och går det att se skillnad på vad som är fakta och vad som är åsikter förklädda till vetenskap eller nyheter? Medverkande:Gunilla Reischl, seniorforskare och programchef vid Utrikespolitiska institutets program för Global politik och säkerhet.Emil Edenborg, forskare vid Utrikespolitiska institutets program för Global politik och säkerhet.Medverkande i inslag:Åsa Wikforss, filosofiprofessor och ledamot av Svenska akademien. Författare till böckerna Alternativa fakta: Om kunskapen och dess fiender och Därför demokrati: Om kunskapen och folkstyret utgivna på förlaget Fri Tanke.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

”De vetenskapliga Nobelpriserna är ohotat de största vetenskapliga priserna som finns, inget annat pris kan mäta sig med dem. Idag kan vi se att det beror väldigt mycket på historien …”   Gäst i veckans podd är kulturhistorikern och nobelexperten Gustav Källstrand.    Dynamitkungen som instiftade ett fredspris lade också grunden till vad som kommit att bli en av världens främsta institutioner för främjandet av vetenskap och litterär konst. Men när priset 1901 delades ut för första gången fanns även andra internationella vetenskapspris – varför kom just Nobelpriset att röna sådan framgång?   Om en kavalkad av det gångna seklets vetenskapliga huvudpersoner, om kontroverserna kring Svenska akademien, hundra år före den kris som briserade i början av 2018, och om etableringen av nobelpristagaren som vetenskaplig kändis – en roll som minst sagt spelats bättre av vissa än av andra. I höst utkommer Källstrands bok Andens olympiska spel: Nobelprisets historia på Fri Tanke.

“Fotbollen har spelat en roll i att nationalistiska känslor rörs upp och har ibland blivit en del i ett storpolitiskt spel där fotbollsmatcher återigen fått konflikter att eskalera. Men fotbollen kan också vara en dialogyta som hjälper människor förstå varandra bättre mellan grupper, eller mellan länder.” Gäst i veckans avsnitt är författaren och journalisten Ekim Çağlar som under förra året utkom med boken Fotboll i krig och fred.  Fotboll och politik hänger inte ihop brukar det heta. Men riktigt så enkelt är det inte att skilja dem åt. Historien visar nämligen att både konflikter och fredsprocesser många gånger varit intimt sammankopplade med fotboll. I veckans samtal avhandlas VM-kvalmatchen mellan Honduras och El Salvador som bidrog till 100-timmarskriget 1969, påstådda fotbollsmatcher mellan skyttegravarna i juletid under första världskriget och presidenten tillika AC Milan-ägaren Silvio Berlusconi, som med sitt parti Forza Italia använde sig av fotbollens retorik när han äntrade politiken, eller som han sa: “äntrade planen”. Denna är vecka är det Martina Stenström, operativ chef för Fri Tanke, som leder programmet.

Avsnittet innehåller ett klipp från Hur Kan Vi? Live med gästerna Dan Korn, Tanja Suhinina och Bob Hansson. Vidare pratar (och mediterar) Navid med Jimmie Åkesson, Christer Sturmark, Lena Andersson, Alexander Bard, Ashkan Fardost, Per Johansson samt Jonna Bornemark. Se alla Hur kan vi? Live genom att bli patreon på patreon.com/hurkanvi. Följ Tanja på instagram: https://www.instagram.com/tanja.suhinina/ Följ Bob på instagram: https://www.instagram.com/bobhansson/ Lyssna på avsnitt #78 med Jimmie Åkesson: https://play.acast.com/s/hurkanvi/2fc98dd4fcb42658a343c0144fcd8b9a Följ Jimmie på instagram: https://www.instagram.com/akesson.jimmie/ Lyssna på avsnitt #131 med Christer Sturmark: https://play.acast.com/s/hurkanvi/79c999e455807e2067d02daf2b5f9c50 Följ Fri Tanke på instagram: https://www.instagram.com/fritanke.se/ https://fritanke.se Lyssna på avsnitt #126 med Lena Andersson: https://play.acast.com/s/hurkanvi/445a3267e36fe702cecae86132dfa035 Köp Lenas bok Dottern: https://www.bokus.com/bok/9789177952787/dottern-en-berattelse-om-folkhemmets-upplosning/ Lyssna på avsnitt #31 med Alexander Bard: https://play.acast.com/s/hurkanvi/db002023-01bd-4008-a7fc-84d63eae934d Följ Alexander på twitter: https://twitter.com/bardissimo/ Lyssna på avsnitt #125 med Ashkan Fardost: https://play.acast.com/s/hurkanvi/0bbd6bd211bca907a5b68e0e7f295131 Följ Ashkan på instagram: https://www.instagram.com/touristinspace/ Lyssna på avsnitt #115 med Per Johansson: https://play.acast.com/s/hurkanvi/dfb86c24c57c3f3262b40859ea7ecdef Lyssna på avsnitt #97 med Jonna Bornemark: https://play.acast.com/s/hurkanvi/205a8683622c2d4eaaec1cf8ea6711b8 Kolla in Jonnas böcker: http://volante.se/forfattare-och-talare/jonna-bornemark/ Bli Patreon och stötta Hur kan vi? med valfri summa per månad på www.patreon.com/hurkanvi Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma, swisha till 123 124 77 33. Följ Hur kan vi? på sociala medier: Instagram: https://www.instagram.com/hurkanvi/ YouTube: https://bit.ly/36hHqcS Följ Navid på sociala medier: Instagram: https://www.instagram.com/navidmodiriofficial/ Twitter: https://twitter.com/modiri_navid Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

Christer är är en svensk författare, förläggare, debattör och tidigare IT-entreprenör. Han är en av grundarna till bokförlaget Fri Tanke och även tidigare ordförande för förbundet Humanisterna. I detta samtal pratar Christer och Navid om en upplysning 2.0, att Sverige vilar på en kristen värdegrund, att tänka förnuftigt, döden samt gränser och utfrysningskultur.

Kan fysiken förklara människans inre upplevelser av världen? Ulf Danielsson berättar om vårt underliga och fantastiska universum med ett nytt grepp som tar medvetandet och världen vi lever i på blodigt allvar. Han samtalar med Kristina Ljunggren, domkyrkokaplan i Stockholms domkyrkoförsamling. Medarrangör Fri Tanke

Dags för den enda – Sven Hagströmer. Sven köpte sina första aktier som 12-åring men avbröt senare studierna i ekonomi vid Stockholms universitet 1964 när han istället fick jobb som portföljförvaltare på Gränges. 1981 startade han Sven Hagströmer Fondkommision AB, senare affärsbanken Hagströmer & Qviberg AB, även kallad HQ Bank. Han har även grundat bokförlaget Fri Tanke, Berättarministerier, Stiftelsen Allbright.  Sven medverkade 2009 och 2010 i SVT:s Draknästet, han har blivit utsedd till ”Entreprenörernas förebild” och är bland annat Styrelseordförande i Avanza Bank och Creades .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Facebook Chefssnack på Instagram

Dags för den enda – Sven Hagströmer. Sven köpte sina första aktier som 12-åring men avbröt senare studierna i ekonomi vid Stockholms universitet 1964 när han istället fick jobb som portföljförvaltare på Gränges. 1981 startade han Sven Hagströmer Fondkommision AB, senare affärsbanken Hagströmer & Qviberg AB, även kallad HQ Bank. Han har även grundat bokförlaget Fri Tanke, Berättarministerier, Stiftelsen Allbright.  Sven medverkade 2009 och 2010 i SVT:s Draknästet, han har blivit utsedd till ”Entreprenörernas förebild” och är bland annat Styrelseordförande i Avanza Bank och Creades .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Facebook Chefssnack på Instagram

Sir Martin Rees is a cosmologist, astrophysicist, and Astronomer Royal in Britain. His latest book "On the Future" is a brief description of where we are headed as humanity, and what risks and opportunities may arise along the way. He believes that the 21st century is crucial for our survival in the future, and in Heja Framtiden episode 71, he explains why. The conversation was recorded at Fri Tanke förlag in Stockholm. Podcast host: Christian von Essen / Read more at http://www.hejaframtiden.se

David Christian is one of the world's leading experts on Big History - a story that spans over 13,8 billion years. He is the author of "Origin Story: A Big History of Everything", which was recently released in Swedish as "Berättelsen om allt" (Fri Tanke förlag). He is also involved in The Big History Project and the International Big History Association. This episode was recorded at Fri Tanke in Stockholm. Podcast host: Christian von Essen / Learn more at: http://hejaframtiden.se/in-english/

Vi lurer litt på dette her med Steinerbevegelsen og sånn, rent historisk, pedagogisk og vitenskapelig. Kanskje noen av oss også har noen personlige erfaringer å komme med? Noen lenker: Rudolf Steiner / Antroposofi (SNL) Steinerskoleforbundet Steinerkritikk og -debatt: Even Gran: Den store Steinerskoleartikkelen (Fri Tanke, 2010) Ida Jackson: Et Steinerbarns bekjennelser (Humanist, 2010) Kristín A. Sandberg og Trond K.O. Kristoffersen: Det de ikke forteller oss. steinerskolens okkulte grunnlag (NB: Vondt i øynene-nettside) Sandberg & Kristoffersen i Fri Tanke 4/2009 (PDF) Biodynamisk - kort forklart av Folkeopplysningen på NRK Taakeprat - episode 2 Anbefalinger Nasjonalbibliotekets fabelaktige utstilling og arrangementsrekke om Science Fiction: Fantastiske Fremtider! Bokanbefaling, som dessverre ikke kom med i lydklippet, men vi tar den med her: Smarte Planter - Den overraskende vitenskapen om plantenes intelligens av Stefano Mancuso og Alessandra Viola  

Polarforskaren Johan Gunnar Andersson kom som rådgivare till Kinas regering 1914 och tog tillsammans med ledande kinesiska vetenskapsmän upp jakten med stormakterna om att lösa dåtidens stora gåtor om landets naturhistoria och arkeologi. Trots världskrig, stormaktsintriger och inrikespolitisk dramatik gjorde de svensk-kinesiska teamen revolutionerande fynd av dinosaurier, spår av förmänniskor, primitiva stenverktyg och målade lerkrukor från en förhistoria som ingen hört talas om i Kina förut. Vad var det egentligen som de letade efter? I det här avsnittet möter Christer sinologen och vetenskapshistorikern Jan Romgard i ett samtal om en av de mest rafflande men okända kapplöpningarna i vetenskapshistorien.  Jan är i höst aktuell med Polarforskaren som strandade i Kina.

Det här avsnittet spelades in på Fri Tankes sommarmarknad som hölls tillsammans med Timbro förlag den 29 maj. Vi får träffa Hanne Kjöller och höra henne berätta om sin nya bok "23 saker jag vill att ni påminner mig om när jag blir äldre", en bok där Hanne funderar över sitt eget - och andras - åldrande. Hon samtalar med Bengt Brülde som är profesor i filosofi vid Göteborgs universitet som har forskat om åldrande ur ett filosofiskt perspektiv.   Hanne och Bengt pratar om ålderism, vänskap, intelligens, sex, pensioneringen och mycket annat som rör åldrande. Samtalet modereras av Christer Sturmark förlagschef på Fri Tanke.

I det här avsnittet får vi träffa Jane Goodall och Mattias A. Klum och höra dem berätta om sin nya bok Perpetual Calendar of Life. Boken illustrerar vår enastående värld i form av bild och ord från författarnas många upplevelser och erfarenheter. Samtalet är inspelat på Akademibokhandeln Mäster Samuelsgatan i Stockholm och modereras av Christer Sturmark öfrlagschef på Fri Tanke. Doktor Goodall och Mattias berättar om naturens skönhet och djurens stora intelligens som de båda bevittnat på nära håll under alla sina resor till olika platser runt om världen. Både Doktor Goodall och Mattias är djupt engagerade i miljöfrågan och bevarandet av ekosystemet och biodiversiteten. De har gång på gång bevittnat människans benägenhet att förstöra sin omgivning och arbetar passionerat för att upplysa allmänheten och styra politiken i en mer hållbar riktning. De berättar för oss vad de tror är de största hoten mot miljön och hur vi tillsammans ska kunna arbeta för att bevara vår fantastiska natur. Jane Goodall är primatolog, etolog, antropolog och världens främsta schimpansexpert. Hon är också en FN medlare för fred, grundare av The Jane Goodallinstitute och The Roots and Shoots program. Mattias A. Klum är en internationellt erkänd fotograf, filmare och konstnär. Han är också, bland mycket annat, hedersdoktor vid Stockholms universitet, Senior Fellow vid Stockholm Resilience Centre och styrelsemedlem hos WWF Sverige.

Kanske valårets 2018 viktigaste poddavsnitt? Åsa Wikforss är professor i filosofi vid Stockholms universitet. Hon är aktuell med boken "Alternativa fakta - Om kunskapen och dess fiender" utgiven på Fri Tanke förlag. I det här avsnittet pratar vi om det djupt mänskliga att inte ifrågasätta den information som vi förses med. Utan kunskap, baserad på kunskapens tre grundpelare - tro, det ska vara sant och vi ska ha goda skäl eller evidens för att det ska vara kunskap. Det räcker alltså inte med att "gissa". Det räcker inte heller att bara tro på sin vän (som man för övrigt har stort förtroende för) utan "det ska finnas goda skäl att hålla det för sant". Hur kan ett demokratiskt samhälle skyddas från "trollfabriker", alternativa fakta och manipulation? Vilket ansvar har du och jag i en demokrati för att behålla demokratins grundvalar? Hur säkrar vi att vi även i fortsättningen får möjlighet att bo i en demokrati? Åsa Wikforss har bott och forskat i USA (New York) och är numera professor i Stockholm. För kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du lättast till kontakt@hjarnpodden.se  

I det här avsnittet pratar Christer Sturmark med PC Jersild. PC Jersild är en av Sveriges mest hyllade författare och har skrivit närmare 40 böcker. Han har tilldelats många priser bl.a. SvD:s litteraturpris, Litteraturfrämjandets stora romanpris och Gerard Bonniers pris. Han har varit läkare och verksam inom psykiatrin och är en aktiv förkämpe för rätten till dödshjälp i Sverige. PC Jersild har översatt boken ”Den moderna döden” av Waider Harraich som precis har släppts hos Fri Tanke. Christer pratar med PC om boken och några av de fallbeskrivningar som Harraich skriver om. De pratar också om ”Oregonmodellen”, argumenten för och emot dödshjälp och skillnaden mellan det svenska och amerikanska sjuksystemet.

I det här avsnittet pratar Jonatan Permert med Torbjörn Tännsjö. Torbjörn Tännsjö är professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och är en av Sveriges mest tongivande filosofer inom bioetik, moralfilosofi och politisk filosofi. Han har tidigare varit föreståndare för Stockholm Bioethics Centre och var även affilierad professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet. Torbjörns senaste bok Vänsterdocenten är ena halvan av hans memoarer och har släppts här på Fri Tanke. Den andra halvan av hans memoarer kommer att släppas senare i höst 2018. Jonatan och Torbjörn pratar om Torbjörns stora politiska engagemang i den svenska vänsterrörelsen och om hans erfarenheter från den beryktade 68-generationen som han var en del av. De pratar också om etik, utilitarism, moralisk realism, epistemisk relativism och filosofins nytta. Torbjörn berättar även om vad vi kan förvänta oss av hans kommande bok Etikprofessorn.

I dagens avsnitt har vi en gäst med många strängar på sin lyra med oss i studion. Förlagschefen, författaren, tänkaren, humanisten, republikanen och it-gurun emeritus Christer Sturmark! Vi samtalar bland annat om hur Christer hamnade i bokbranschen, om det är etiskt att återuppväcka mammutar från det döda, och om hur öppenhet definieras på ett märkligt vis. Mycket nöje! För den intresserade kan man lyssna mer på Christer Sturmark antingen via Fri Tanke förlags-podcast eller via hans privata podcast Podden på tiden. 

Fri Tanke fyller i år tio år! Vi blickar bakåt för att prata om vetenskapsförlaget som började med en enda bok och som växte till att bli en av de mest inflytelserika samhällspåverkarna i bokbranschen. I det här avsnittet träffas Christer Sturmark, Björn Ulvaeus, Sven Hagströmer och Tomas Björkman för att prata om åren som gått och om förlagets framtid. De pratar om hur det gick till när Fri Tanke skapades för tio år sedan och varför det är så viktigt och givande att ge ut populärvetenskapliga böcker i Sverige. De pratar också om det växande intresset för vetenskap i Sverige och i världen, våra framgångsrika event, vårt stora inflytande i förhållande till vår storlek och vårt Pi-pris i samarbete med Kungliga vetenskapsakademien. De blickar även framåt och pratar om förlagets roll i framtiden. Vi vill tacka våra läsare och oss själva för tio fantastiska år!

I det här avsnittet pratar Christer Sturmark med Ulf Ellervik som har skrivit ett antal böcker som blandar kultur, hisnande historier och kemi. Fri Tanke har publicerat hans böcker Ond kemi, Ursprung, Njutning, Den svåra konsten att leva, Livet, kärleken och döden och Glass för kemister.De pratar om livets begynnelse och hur det kan komma sig att vi överhuvudtaget finns till, om evolution, replikering och livets kemi. De pratar också om definitionen av liv och huruvida livet på jorden kan ha kommit med en meteorit från yttre rymden. Ulf berättar hur han har testat att blåsa ”liv” i en blandning naturliga gaser med hjälp av elektricitet. I slutet pratar de också om framtidens liv och huruvida vi kan förlänga våra liv i datorer. Ulf Ellervik är professor i bioorganisk kemi vid Lunds universitet. Han forskar bland annat om botemedel mot cancer och är en starkt engagerad kunskapsspridare inom kemins område. För sitt manus Ond kemi belönades han med π-priset 2010. Du hittar alla Ulf Ellerviks böcker här: http://fritanke.se/profiler/ulf-ellervik/

Patreon: http://bit.ly/ARONFLAMDK SWISH: 0768943737 DEKONSTRUKTIV KRITIK med Christer Sturmark. Christer är före detta IT-entreprenör som sadlade om och blev förläggare och författare. Idag är han vd för bokförlaget Fri Tanke http://fritanke.se/ Fri Tanke förlag ger ut litteratur i upplysningstraditionens anda. Mestadels innebär det böcker om populärvetenskap, samhällsdebatt och filosofi. Dessutom är Christer chefredaktör för tidskriften Sans http://fritanke.se/sans-magasin/ och ordförande för förbundet Humanisterna sedan 2005. I november 2017 meddelade han att han inte ställer upp för omval 2018. Mitt stora problem med humanisterna har alltid varit att även om de inte tror på Gud så tror de på människan, som jag är mindre övertygad om att hon finns. Hans senaste bok kom ut 2015 och heter Upplysning i det 21:a århundradet. Christer har också gjort en intervjubok som heter Personligt – samtal med fritänkare. Där han intervjuar välkända fritänkare. Boken har en egen hemsida på www.bokenpersonligt.se. Det sekulära Sverige håller på att kollidera med andra idéer om hur vi människor ska förhålla oss till tro. Förra veckan föll IS-staden Raqqa. Grattis Mellanöstern! Och beklagar Sverige. För det betyder att de som lämnat Sverige för att slåss i Mellanöstern nu är på väg hem igen. Därför tyckte jag att det var viktigt att få tala med Christer om tro och vetande. Gilla dela och länka gärna till DEKONSTRUKTIVKRITIK och om du vill att jag ska kunna fortsätta och utveckla den här podden donera en slant på DKs Patreon: http://bit.ly/ARONFLAMDK eller SWISHA mig på 0768943737. Direkt till avsnittet på Patreon: http://bit.ly/DK_ChristerSturmark Edited by Marcus Blomgren - contact at Instagram @marcusbrummgren Intro by: Intractable by Kevin MacLeod is licensed under a Creative Commons Attribution license (creativecommons.org/licenses/...) Source: incompetech.com/music/royalty-... Artist: incompetech.com/

(Opprinnelig publisert: 29.1.2011) tilstede: Bendik, Gunnar, Kristin, Leisha Sendingsleder: Bendik Astrologi og dyresirkelen har forskjøvet seg på 3000 år: The Lay Scientist Bad Astronomy Ordskyen og meta-horoskopet: informationisbeautiful Forer-effekten Homøopati: Rettelse/presisering: Mine kilder klarer ikke å bli enige om det skal være 1 til 10 eller 1 av 10 forhold i blandingen, altså et blandingsforhold på 1:9 eller 1:10 for å oppnå 1X homøopatisk blanding. Jeg ser begge deler brukt om hverandre i mine bøker og artikler. Uansett endrer det ikke absurditeten i homøopati. Videre lesing: Wikipedia om homøopati Skepdic Trick or Treatment - anbefalt bok! 10:23 project: Diskusjonstråd i Skepsisforumet Omtale i Skepsisbloggen Omtale på fritanke.no Pressemelding (prokrastinuft.no) OPPDATERING 2016: Artikkel fra Fri Tanke i etterkant av markeringen (NB: Spoiler i tittelen :D) Anbefaling: Boken Flat Earth News av Nick Davies. Blooper: Vi anbefaler å lytte til hele episoden. Og da mener vi hele ;-)

NyhetssakerKristins romfartshjørne 1: Elon Musk sikrer at romalderen har avansert til neste nivå (bonus: I'm on a boat!)Kristins romfartshjørne 2: Hawking og Milner sikrer neste nivå etter dét igjen!(Veldig fersk nyhet da denne episoden ble spilt inn, derav muligens litt overivrig og usammenhengende ...)Liten morosak: Organic farm denies use of dihydrogen monoxideOg litt pseudo-geologi og -arkeologi på tampen (Referanse her, blogginnlegg på georforskning.no her)Referat og intervjuer fra VoF-årsmøte v/MaritMarit har vært i Uppsala og holdt foredrag for de svenske skeptikerne. Her fikk hun også intervjuet Thomas Dorlo fra Dutch Organization Against Quackery, og Siddharta Dhar, en av 84 ateistiske bloggere i Bangladesh som står på en mordliste som stadig blir plukket folk fra. En lignende sterk historie kan du også lese på Fri Tanke.AnbefalingerArrangement i Oslo 23. april: GMO-debatt med Eureka! og påfølgende skeptikertreffSkal du til NYC en gang i år? Få med deg denne utstillingen!Lytterne våre gjør Saltklypa bedre! Husk å tipse oss og gi tilbakemeldinger på mail eller Facebook/Twitter, og tips gjerne en venn om oss også!

Nyhetssaker Rødt kjøtt ikke kreftfremkallende allikevel? Minireportasje: Ny hypotese om en ytre niende planet i solsystemet. Les også Phil Plaits innlegg om saken, og Kristins blogginnlegg basert på dette innslaget. Ukens snakkis Om Margaret Olin og Snåsamannen. Bendik har sett filmen. Det har Even Gran fra Fri Tanke også, som har skrevet en anmeldelse: “Et beskyttende skjold av godhet. Kan man si noe kritisk om dette uten å være slem? Anbefalinger En ryddig kronikk med nyansering av debatten om ytringsfrihet. Anine Kierulf (forsker ved Norsk senter for menneskerettigheter) svarer Knut Olav Åmås (direktør for Stiftelsen Fritt Ord). Vi anbefaler fortsatt Med livet som innsats med Andreas Wahl. Wasim Zahid: Hemmeligheten (Anbefales ulest).

(Vi beklager at lydkvaliteten ikke er på topp denne episoden – men vi skal mer enn gjøre opp for oss i neste!) Nyhetssaker Breaking news som vi akkurat rakk å få med oss til innspilling av denne episoden: Philae har landet på kometen 67P/Churyumov–Gerasimenko. Lille, søte Philae har selvsagt en egen Twitter-konto og xkcd kjørte en egen live-oppdatert stripe ettersom nyhetene kom frem. En mulig naturlig forklaring på spøkelser og andre gufne opplevelser har blitt lagt frem eksperimentelt. Saken mot den siktede healeren i nord-Norge går videre. Og familien til den kreftsyke kvinnen som døde, advarer. Lytterspørsmål William spør: I podcast nr. 83 diskuterte dere Folkeopplysningen og temaet EL-overfølsomhet. I episoden av Folkeopplysningen intervjuet de en dame som hadde fått ombygget kontoret sitt for 200.000kr for å hindre at stråling kom inn. Blant annet brukte hun gardiner av sølv, samt en spesiell maling. De viste også en del annonser på slike produkter, og de kostet gjerne flerfoldige tusenlapper. Det jeg lurer på er, hjelper det egentlig å bruke sølvtråd/sølvgardiner, eller maling mot stråling? Og hvilke frekvenser er det isåfall disse stopper? Eller er dette bare humbug? Det burde vel være enkelt å forske på dette. Hva tenker dere i Saltklypa? Vi forsøker oss på et svar, og åpner for at lytterne våre også vil bidra med sin ekspertise! Husk at Saltklypa tar imot spørsmål, tips, ris og ros på post(at)saltklypa.no, eller via vår Facebook- og Twitter-profil. Anbefalinger Pernille Nylehns artikkel i Fri Tanke om lovgivning innen alternativ behandling. Også i Aftenposten.

Først en liten oppdatering hos delfinene pingvinene fra forrige episode! (Mer her)I denne episoden er Saltklypene mindre imponert over dekningen av svada i mediene, illustrert ved Lisa Williams og Astarte Inspirations siste stunt (Mer her). Vi anbefaler også nestleder i Skepsis, Christopher Norderhaug, sin staselige eventyrfortellings-kommentar på skepsis.no.Vi snakker om BBC sin historie med falsk balanse-dekning i sine kanaler, og deres nylige tiltak for å få bukt med dette. Dette snakket vi om helt tilbake i episode 23, hvor vi tok utgangspunkt i denne saken fra Fri Tanke.When Beliefs and Facts Collide er ukens snakketema, ledet av Marit, og Kristin drar en "Visste du at...?" fra forskningens verden (aner vi en igNobel her?).Husk å skrive til oss på Epost (post(at)saltklypa.no), Facebook og/eller Twitter!