Podcasts about New Public Management

Today I am so pleased to introduce Toby Lowe who is a Visiting Professor of Public Management. We talk about what is wrong with New Public Management, and how it can lead to people manipulating the metrics. Toby talks about the pressures he faced while he was CEO of a charity to lie. We talk about how to govern and fund public services, and that there is choice in this, meaning that the old ways of doing things can be changed. Creating outcomes is complex. If people can respond to this complexity with trust and leaning this is the beginning of a new paradigm. The latest insights are also here:https://www.humanlearning.systems/uploads/WhatisHumanLearningSystemsRadicalPragmatism.pdf

In our latest episode of Radical Reformers, I am joined by Kim Wright, Chief Executive of Brent Council. In London, 1 in 23 children are homeless… think about that for a moment…that's one in every classroom. Tackling an issue like this requires a new, more radical way of getting public services to work together. The New Public Management approach of constantly assessing and passing vulnerable people and families from one siloed service to another will not cut it. Kim and I discuss the “Radical Place Leadership” work Mutual Ventures have been doing with Brent, which emphasises the importance of putting the person and family first and creating the permission and space for public servants to really understand the core challenges people are facing. This is riskier that sticking to traditional service silos. It requires public servants to have the ability to “fall forward”, which means accepting that not everything will work but also embracing the importance of properly learning the lessons. To enable this new way of working, Kim is driving a major culture shift in her own organisation and also across partner organisations and in communities. Kim discusses how she is approaching this. Kim is an inspiring leader who knows what needs to happen and has the drive to do it…. oh and she loves Abba!

Freedom from Command and Control was the very first book choice on the Aural Apothecary and its themes of failure demand, systems thinking and value have featured heavily on the show ever since. It is a real pleasure therefore this week to welcome its author, John Seddon.  John Seddon is an occupational psychologist and author, specialising in the service industry. He is the managing director of Vanguard the inventor of 'The Vanguard Method', the means by which his organisation helps service leaders transform their organisations from conventional command-and-control designs to systems designs, achieving remarkable results. Seddon's prominence grew following attacks on conventional management thinking, sometimes referred to as New Public Management, including: the belief in economies of scale, quality standards and much of public sector reform including 'deliverology', the use of targets, inspection and centralised control of local services. The Daily Telegraph described him as a "reluctant management guru".As expected, our conversation with John was thought provoking and challenging. John does not hold back in his analysis of the current state of healthcare in the UK and the often failed attempts to fix it. How do we fix our broken medicines management systems? How much do our attempts to fix things actually make things worse? What can we do to ‘unlearn' what we think we know in order to understand the system from the patient's perspective? Can we really save the NHS in 10 weeks…?In our micro-discussion we discuss Operational failures in general practice: a consensus-building study on the priorities for improvement (https://bjgp.org/content/74/742/e339). The discussion offers Paul and Jamie the opportunity to reflect on their own attempt to apply systems thinking to a GP practice in South Wales. As with all of our guests, John shares with us (albeit reluctantly!) his Memory Evoking Medicine, a career anthem and book that has influenced their career or life. Can this method reduce costs by 75% ? Here is the video referenced by Gimmo and John that highlights a real-life example of the systems approach in action https://vimeo.com/943283319. John has recently published a Manifesto on Re-Thinking Regulation https://beyondcommandandcontrol.com/wp-content/uploads/2024/10/Manifesto_bk.pdf which promises to improve public sector productivity and morale. You can listen to the Aural Apothecary playlist here; https://open.spotify.com/playlist/3OsWj4w8sxsvuwR9zMXgn5?si=tiHXrQI7QsGtSQwPyz1KBg You can view the Aural Apothecary Library here;   https://litalist.com/shelf/view-bookcase?publicId=KN6E3OOur website is https://www.theauralapothecary.com/  To get in touch follow us on Twitter and Instagram @auralapothecary or email us at auralapothecarypod@gmail.com .Don't forget to rate us and comment wherever you have got this podcast from. 

Klas Friberg har lång erfarenhet som chef inom Polisen, senast som chef för Säpo fram till 2021. Han är en stark förespråkare för Tillitsbaserad styrning och ledning vilket han skriver om i boken Särskilda händelser: Polischefens lösning som kom ut i våras. Vårt samtal handlar om den allvarliga situationen med 62 000 barn och unga kopplade till kriminella gäng och vilken styrning och ledarskap som krävs för att vända utvecklingen. Enligt Klas ligger lösningen i att sätta fokus på medborgarna och de som jobbar närmast medborgarna, att styra med tillit som grund för att ta vara på medarbetarnas tysta kunskap. Klas är kritisk mot New Public Management som innebär en byråkratisering av verksamheten och att färre medarbetare ägnar sig åt sakfrågorna medan fler jobbar med kontroll och administration. Det behövs helt enkelt fler görare inom verksamheterna. Innan podden med Klas passar jag på att tipsa om Sonders webbinarier om styrning och ledning. Du hittar dem och mycket annat på Sonder.se Länk till Klas bok: https://volanteshop.com/bok/sarskilda-handelser/

Season finale!  It is my great pleasure to welcome back a person I have very much enjoyed speaking with earlier— Dan Honig, an Associate Professor of Public Policy at University College London and Georgetown McCourt School of Public Policy (@rambletastic). His latest book is Mission Driven Bureaucrats: Empowering People To Help Government Do Better. Mission-driven bureaucrats, according to Dan, are individuals who work within the bureaucracy with a genuine desire to serve their organization's mission of helping citizens. They perform their jobs out of a strong belief in their purpose, rather than being driven by a set of rules or incentives that compel them to act in specific ways. But what are the historical roots of the term "mission," and how can mission-driven bureaucrats thrive? The book argues that the key to better government lies in empowerment and trust, rather than stricter controls and more rigorous oversight.  Key highlightsIntroduction – 00:24Mission driven bureaucrats – 04:04Managers like Ted Lasso – 18:21Managing for empowerment versus managing for compliance – 25:12Demotivated and unmotivated bureaucrats – 37:46Characteristics of efficient bureaucracies around the world – 35:06New public management and the centrality of citizens – 43:52 HostDan Banik (@danbanik @GlobalDevPod)Apple Spotify YouTube Subscribe:https://in-pursuit-of-development.simplecast.comhttps://globaldevpod.substack.com/

Today, we're diving into the fascinating world of Public Governance. We'll explore its different concepts and their applications, particularly in the social and healthcare sectors. Buckle up for an educational yet entertaining ride through the intricacies of how public institutions are managed and governed. We'll start by asking what public governance is and what concepts about it exist. Then, we will explore four of the most intriguing concepts in the field.References:Ansell, C., & Gash, A. (2008). Collaborative Governance in Theory and Practice. Journal of Public Administration Research and Theory, 18(4), 543-571. https://doi.org/10.1093/jopart/mum032Fischer, F. (2012). Participatory Governance: From Theory to Practice. In D. Levi-Faur (Hrsg.), The Oxford Handbook of Governance (S. 457-471). OUP. https://doi.org/10.1093/oxfordhb/9780199560530.013.0032Osborne, D., & Gaebler, T. (1992). Reinventing Government: How the Entrepreneurial Spirit is Transforming the Public Sector. Addison-Wesley Publishing Company.Uncover even more insights and valuable information by visiting the blog profmanagement.de. Thank you for tuning in! If you enjoyed this episode, we'd be thrilled if you could leave us a glowing review on Apple Podcasts. Got a thought or opinion about this episode? Have a suggestion for a future topic? Send an audio file or voice note to hi@profmanagement.de. For all other comments, send us a tweet or DM at @profmanagement on Twitter or Instagram.

Mette Frederiksen er de sidste par dage kommet med flere opsigtsvækkende formuleringer. Vi skal eksempelvis gå fra “velfærdsstat” til “velfærdssamfund”. Hun vil tage et opgør med New Public Management og “incitamenter” i den offentlige sektor. Men hvad betyder det, hvis man oversætter til politik? Vi spørger politisk ordfører Rasmus Stoklund (A), og forvirringen bliver ikke mindre, når han siger, at der for hans skyld gerne må være FLERE incitamenter i det offentlige i form af både bonusser og fyringer. Lyt med for at høre, hvor langt han er villig til at gå. Vært: Astrid Johanne Høg, debattredaktør B.T.-medvært: Joachim B. Olsen, politisk kommentator Gæst: Rasmus Stoklund, politisk ordfører for Socialdemokratiet Producer: Alex Brøndbjerg og Maria Asmine Dam Programansvarlig: Astrid Johanne Høg Få vært og debatredaktør Astrid Johanne Høgs borgerlige take på dagens emne direkte  i din indbakke ved at skrive dig op til ‘Borgerlig Tabloids' nyhedsbrev lige her: https://www.bt.dk/debat/borgerlig-tabloid-faa-borgerlighed-direkte-i-din-indbakkeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Mette Frederiksen er de sidste par dage kommet med flere opsigtsvækkende formuleringer. Vi skal eksempelvis gå fra “velfærdsstat” til “velfærdssamfund”. Hun vil tage et opgør med New Public Management og “incitamenter” i den offentlige sektor. Men hvad betyder det, hvis man oversætter til politik? Vi spørger politisk ordfører Rasmus Stoklund (A), og forvirringen bliver ikke mindre, når han siger, at der for hans skyld gerne må være FLERE incitamenter i det offentlige i form af både bonusser og fyringer. Lyt med for at høre, hvor langt han er villig til at gå. Vært: Astrid Johanne Høg, debattredaktør B.T.-medvært: Joachim B. Olsen, politisk kommentator Gæst: Rasmus Stoklund, politisk ordfører for Socialdemokratiet Producer: Alex Brøndbjerg og Maria Asmine Dam Programansvarlig: Astrid Johanne Høg Få vært og debatredaktør Astrid Johanne Høgs borgerlige take på dagens emne direkte  i din indbakke ved at skrive dig op til ‘Borgerlig Tabloids' nyhedsbrev lige her: https://www.bt.dk/debat/borgerlig-tabloid-faa-borgerlighed-direkte-i-din-indbakkeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Mette Frederiksen er de sidste par dage kommet med flere opsigtsvækkende formuleringer. Vi skal eksempelvis gå fra “velfærdsstat” til “velfærdssamfund”. Hun vil tage et opgør med New Public Management og “incitamenter” i den offentlige sektor. Men hvad betyder det, hvis man oversætter til politik? Vi spørger politisk ordfører Rasmus Stoklund (A), og forvirringen bliver ikke mindre, når han siger, at der for hans skyld gerne må være FLERE incitamenter i det offentlige i form af både bonusser og fyringer. Lyt med for at høre, hvor langt han er villig til at gå. Vært: Astrid Johanne Høg, debattredaktør B.T.-medvært: Joachim B. Olsen, politisk kommentator Gæst: Rasmus Stoklund, politisk ordfører for Socialdemokratiet Producer: Alex Brøndbjerg og Maria Asmine Dam Programansvarlig: Astrid Johanne Høg Få vært og debatredaktør Astrid Johanne Høgs borgerlige take på dagens emne direkte  i din indbakke ved at skrive dig op til ‘Borgerlig Tabloids' nyhedsbrev lige her: https://www.bt.dk/debat/borgerlig-tabloid-faa-borgerlighed-direkte-i-din-indbakkeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Regeringen er på vej med en ny iværksætter-strategi, der sigter efter at forbedre rammevilkårene for danske startups. Otto og Jes deler en ganske simpel løsning på, hvordan Danmark fastholder flere iværksættere – så de ikke flytter til udlandet med deres virksomheder (Jes' artikel om iværksættere linkes forneden).At skælde ud på konceptet om New Public Management (NPM) er efterhånden blevet til en folkesport. Listen af NPMs kritikere er lang, og begrebet er blevet synonymt med alskens administrative byrder. Men er kritikken berrettiget? Eller har man i virkeligheden overset de store gevinster og besparelser, som ideerne bag NPM har opnået? Det hele bliver drøftet i denne uges Bag Om Nyhederne, hvor panelet får selskab af en særlig gæst, nemlig Kurt Klaudi Klausen, forsker ved SDU og ekspert i New Public Management. Panelet består i denne uge af direktør Jes Brinchmann, analysechef Otto Brøns-Petersen og forskningschef Karsten Bo Larsen. Produceret og tilrettelagt af Raurel Adams.Links:https://www.berlingske.dk/politik/mette-frederiksen-lover-opgoer-med-new-public-management-og-30-aarshttps://www.berlingske.dk/politik/mette-frederiksen-satte-navn-paa-ondskaben-det-er-kun-saadan-nogle-som-mighttps://www.djoef.dk/aktuelt/eksperter-om-regeringens-opgoer-med-npm?utm_source=sfmc&utm_medium=email&utm_campaign=NB_2024_Uge08_Medlemmerhttps://eavis.berlingske.dk/titles/berlingske/280/publications/5904/articles/1993169/12/1https://twitter.com/search?q=unge%20kvinder%20LA&src=typed_query&f=tophttps://eavis.berlingske.dk/titles/berlingske/280/publications/5904/articles/1993169/4/1https://borsen.dk/nyheder/politik/lavere-aktieskat-vil-hjaelpe-toptopskatteyderne?b_source=otto-brons-petersen&b_medium=row_1&b_campaign=list_1https://www.altinget.dk/erhverv/artikel/cepos-ukloge-skatter-bremser-ivaerksaettere-og-skubber-dem-til-udlandet

Marianne Thyrring, direktør i DMI, har arbejdet med topledelse i mange år og har de senere år skiftet den klassiske New Public Management strategi ud med forandringsledelse med fokus på den amerikanske forsker Amy Edmondsons begreb om psykologisk tryghed i den frygtløse organisation.Baggrunden er, at forandringens vinde blæser gennem de fleste offentlige organisationer i disse år. Det udfordrer både medarbejdere og ledere med en fortsat strøm af nye krav til arbejdsprocesser, rammer, sikkerhed og meget andet.Lyt med og hør Marianne Thyrrings bud på, hvordan man skaber en mere robust organisation og sikrer en høj grad af trivsel, medejerskab og forandringsparathed hos både medarbejderne og sig selv som leder i en tid, hvor man ofte ikke når at implementere den ene store forandring, før banker den næste på døren. 

De svenska universiteten och högskolorna sjunker i den internationella rankingen och en del börjar tala om en ”Pisafiering” av de svenska högre läroverken. New public management har också ändrat deras organisation så att de allt mer liknar de privata företagen. Sker det en avintellektualisering av högskolorna och en allt större politisk styrning av deras verksamhet? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som gästas av Göran Adamson, docent i sociologi vid Uppsala universitet och författare. Lästips: ”Kejsarens nya kläder: om New Public Management och de svenska universitetens sönderfall”, Daniel Rauhut (red) och Göran Adamson (Academic rights watch) - http://hv.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1365904&dswid=-3245, ”Svensk mångfaldspolitik – en kritik från vänster”, Göran Adamson (Lava förlag) Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se⁠

Regeringen vil gøre op med New Public Management og sætte ældreplejen fri. Problemet er bare, at stort set alle regeringer har villet bureaukratiet til livs, men alligevel bliver det ved med at vokse. Det er som Hydra, den mægtige ni-hovedet slange fra græsk mytologi. Hver gang Hercules skar et hoved af slangen, voksede der to nye ud. Sådan synes bureaukratiet også at virke. Men hvorfor er det egentlig sådan - og kan monsteret overvindes? Niels Åkerstrøm Andersen, professor i political management på CBS, fortæller i dagens Udsyn om bureaukratiets udvikling fra frisættende til kvælende. Vært: Kaspar Colling Nielsen.

Bengt Eirik Karlsson er leder av Senter for psykisk helse og rus (SFPR) og er professor i psykisk helsearbeid ved USN. I samtale med Det Hjelper forteller han blant annet om egen bakgrunn, endringsprosesser, recovery, utfordringer med New Public Management, motivasjonsfaktorer og faglige perspektiver innen rusarbeid og psykisk helse. 

Regeringen lover igen, igen, igen et opgør med New Public Management – senest da den præsenterede ældrereformen. Men hvorfor er det egentlig, det endnu ikke har kunne lade sig gøre at vinke farvel til den effektiviserende ledelsesform, og hvad er det, den kan og ikke kan. Det zoomer Mandat ind på i dag. Og så tager vi en opdatering på, hvordan det går med Nye Borgerliges overlevelseskamp. For onsdag meddelte Lars Boje Mathiesen, at han ikke kommer tilbage som formand for Nye Borgerlige, og det har rent faktisk stor betydning for partiets videre mulighed for at gøre sig gældende i dansk politik, vurderer partiets tidligere pressechef. Medvirkende: Lars Kaaber, Benedikte Kiær og Michael Aastrup Jensen Vært: Kathrine Ejdum See omnystudio.com/listener for privacy information.

In dit hoorcollege heeft Jelle van Baardewijk Gabriël van den Brink uitgenodigd om te doceren over zijn boek "Ruw ontwaken uit de neoliberale droom". Gabriël van den Brink was tot 2016 hoogleraar maatschappelijke bestuurskunde aan Tilburg University en werkt sindsdien als hoogleraar wijsbegeerte bij Centrum Èthos aan de Vrije Universiteit. Kenmerkend is dat hij empirisch onderzoek en filosofisch nadenken over de meer algemene vragen van het leven combineert. Bestel het boek "Ruw ontwaken uit de neoliberale droom" hier: https://uitgeverijprometheus.nl/boeken/ruw-ontwaken-uit-de-neoliberale-droom-e-boek/

Mette Frederiksen vil sætte skolelæreren fri. Vil hun virkelig gøre op med 30 års destruktiv detailstyring, spørger antropolog og forfatter Dennis Nørmark i Avistid. »Som lærer, er man en, der ved noget, en der kan noget, en myndighed, en autoritet,« indledte Mette Frederiksen sin tale ved Folketingets åbning. Udsagnet giver Dennis Nørmark håb efter årtiers djøficering af ledelsen i hele den offentlige sektor. »Der har været en forestilling om, at lærerne bare var automater der leverer undervisningen,« siger Dennis Nørmark, som forklarer, hvordan New Public Management har gennemsyret folkeskolen og ødelagt tilliden: »Lærerne fik den ultimative mistillidserklæring og begyndte at forlade folkeskolen«. Martin Krasnik er vært, og programmet er produceret og tilrettelagt af Birgit Nissen Pedersen.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Förvaltningspodden, avsnitt 14:New Public Management, del 2För mycket resultatmätning och "redovisnifiering" kan leda till problem med styrningen av den offentliga sektorn, samtidigt så tycks bara mätandet öka. Hur kan det vara så? Vad finns det för fördelar med resultatmätning, och vad vore alternativen? Medverkande: Eren FirtinTom KarlssonHenrik Sandgren

Jonna Bornemark är svensk professor i filosofi och disputerade 2010. Jonna är knuten till Södertörns Högskola. Jonna är forskare och lärare vid centrum för praktisk kunskap. Jonna forskar inom fenomenologi, existensfilosofi, religionsfilosofi och praktisk kunskap. År 2018 gav Jonna ut den minst sagt uppmärksammade boken ”Det omätbaras renässans”, där hon på ett briljant sätt kritiserar den så kallade New public management (NPM), och svensk nutids ”mät och utvärderingssjuka”, istället för att låta kärnverksamheten i exempelvis Hälso-och sjukvård få fokus. Uppföljaren ”Horisonten finns alltid kvar”, blir en ytterligare fördjupning av kritiken gentemot NPM. 2022 gav Jonna ut sin senaste bok ”Jag är himmel och hav”, där hon filosoferar kring graviditet och hur man kan dra lärdomar av den. Samtalet idag handlar om allt detta och mycket mer, samt en ljuv stund att lyssna till en av samtidens främsta filosof. Tack för att just du lyssnar på ”Både och, istället för antingen eller – en podd om Integrativ medicin och hälsa. Följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om det här var givande för dig. Prenumerera gärna på vår podd! ♥ Facebook: https://www.facebook.com/integrativmedicin ♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin

In this episode we talk to Clemens Striebing about the book that he co-edited called "Diversity and Discrimination in Research Organizations" (link below). We talked about the difference between discimination and diversity, and why that matters, because often we actually talk about anti-discrimination initiatives when we talk about diversity, and that is making the discussion unclear. We also talk about leadership and management, and how New Public Management has impacted how research organisations work with diversity. The books has chapters on internationalisation and countries around the world, so we had a good chat about internationalisation and it's role and finally the role of research managers and administrators in this work.This is an important work and as always we thoroughly enjoyed the conversation. Clemens and the other writers of this book are doing important work for moving the conversation and the practical work on discrimination and diversity. We can only recommend you give the book a read - once you have finished listening to the podcast episode of course. You can find the book here: https://books.emeraldinsight.com/book/detail/diversity-and-discrimination-in-research-organizations/?k=9781801179591You can follow Clemens on Twitter : https://twitter.com/CStriebingThis episode was edited by Arthur Deligne.Thanks for listening. Please share, rate, review and follow us on Twitter @Divrespod .If you're interested in our work with diversity and internationalisation in research, please visit www.diversiunity.com.

In dieser Episode führe ich ein äußerst interessates Gespräch mich mit Prof. Stephan Schleim. Er ist deutscher Philosoph und Psychologe, Professor für Theorie und Geschichte der Psychologie Universität Groningen. Seine Spezialgebiete sind die Theorie und praktische Anwendungen der Psychologie und Neurowissenschaften.  In seiner Forschung zur Wissenschaftskommunikation untersucht er, wie Darstellungen der Hirnforschung akademische und gesellschaftliche Debatten beeinflussen (z. B. in der Neuroethik oder dem Neurorecht). Seit 15 Jahren ist er mit seinem Blog Menschen-Bilder bei den SciLogs vertreten, dem Portal für Wissenschaftsblogs des Spektrum-Verlags. Außerdem ist er Autor mehrerer Bücher.  Ich beschäftige mich ja schon länger mit der Frage, ob unser Wissenschaftsbetrieb nicht an einigen Stellen falsch abgebogen ist und was wir tun könnten, ja müssten um diese Situation zu verbessern. Warum ist es für uns wir als Gesellschaft wichtig, diese Problemlage zu verstehen? Denn wesentliche politische Entscheidungen hängen ja von wissenschaftlichen und technischen Aussagen und Möglichkeiten ab. Wir beginnen unser Gespräch mit der Frage, ob sich die Erwartungen, die in der aus der Gesellschaft aber meist auch aus der Wissenschaft heraus an die Wissenschaft formuliert werden erfüllen? Schreitet Wissenschaft immer schneller voran? Führt dies stetig zu neuen und bahnbrechenden technischen Fortschritten? Zahlreiche Untersuchungen legen eher das Gegenteil nahe. Wie sieht es nun mit Fortschritt und Qualität wissenschaftlicher Erkenntnis aus? Welche Anreizsysteme herrschen aktuell vor, nach welchen Indikatoren werden Wissenschafter gemessen, welche Definitionen von Produktivität gibt es in der Wissenschaft und was bedeutet dies für Erkenntnis und Innovation? »Lässt man Kants akademischen Werdegang kurz Revue passieren, muss man zu dem Befund kommen, dass ein Denker wie Kant im gegenwärtigen Wissenschaftsbetrieb keine Chance gehabt hätte. Im Gegenteil: Er verkörpert geradezu alles das, was dem Eifer der Universitätsreformer ein Dorn im Auge ist.«, Konrad Paul Liessmann Es gibt nur noch selten in der modernen Wissenschaft solche positiven Beispiele, etwa den 3D-Atlas des Gehirns, wo das Ergebnis jahrzehntelanger, qualitativ hochwertiger Grundlagenforschung dargestellt werden. »Die Wissenschaft befindet sich großteils in einem hermeneutisch abgeriegelten, selbstreferentiellen System.« Was sind Beispiele für die Probleme, die wir beschreiben? Die 90er Jahre waren in den USA die Dekade des Gehirns. Auch Europa hat mit dem Human Brain Project nachgezogen — unter anderem mit dem Ziel, ein Gehirn im Computer zu simulieren. Was ist das Ergebnis dieser Dekade? Wir diskutieren Erwartungen und Versprechungen vom Gedankenlesen bis zum  Lügendetektor; was waren die Folgen für die Diskussion des »freien Willen«, für Recht und Medizin? In den letzten Jahrzehnten waren auch die »bunten Bilder« des Gehirns, die aus statistischen Auswertungen von Kernspintomographen entstehen, ein Hit in wissenschaftlichen Artikeln aber auch in populärwissenschaftlichen Berichten. Man konnte fast sagen: keine Psychologie ohne »Hirnbilder«! Sind die Ergebnisse, die man mit der Kernspintomographie erhalten hat aber überhaupt vertrauenswürdig und korrekt? Beziehungsweise unter welchen Versuchsbedingungen kann man mit seriösen Ergebnissen rechnen und wurden diese in der Regel erziehlt? Also bleibt letztlich die Frage: können diese Hirnscanner, die richtig viel Geld kosten, überhaupt das Kriterium der Reproduzierbarkeit — als Mindeststandard wissenschaftlicher Qualität — erfüllen? War der Hype gerechtfertigt? »Es gibt einige gute Studien, aber in der großen Masse sind viele dieser Studien, glaube ich,  nicht vertrauenswürdig. […]  Diesen Schluss muss man ziehen.« Aber auch in zahlreichen anderen Bereichen der Psychologie und Psychiatrie erleben wir im Rückblick durchwachsene Ergebnisse, so etwa bei den wenig beeindruckenden Erfolgen der Antidepressiva in der Psychiatrie. Ich spreche dann auch andere Hype-Themen der Vergangenheit an, und frage, warum wir aus diesen relativen Fehlschlägen so wenig lernen, z.B. Richard Nixon und den Krieg gegen den Krebs, Erik Topol und seine Kritik des Human Genome Projects sowie die mangelhafte Leistung von KI-Systemen in der Covid-Behandlung. Wir diskutieren dann die Konsequenzen dieser Hypes, denn diese sind nicht einfach nur kurzfristige Irrtümer, sondern in ihnen stecken zum Teil enorme Opportunitätskosten und Kollateralschäden. Wenn wir über die aktuelle Situation hinausschauen: »Wissenschaft die auch taugt« — was könnten wir die Standards sein? Prof. Schleim bezieht sich auf einen Artikel von Thomas Kuhn: Hartnäckigkeit und Dogmatismus ist manchmal auch ein wesentliches Mittel zum Erfolg in der Wissenschaft.  Die Behandlung von Aids kann als als Erfolgs-Beispiel gelten, auch die Entdeckung der PCR durch Kary Mullis, die psychiatrische Forschung mit Verengung auf Neuro-Wissenschaft allerdings als negatives. Überhaupt ist Kary Mullis ein gutes Beispiel für einen ultra-harnäckigen Wissenschafter gewesen, der in einem engen Bereich hohe Leistung gebracht hat, darüber hinaus aber eher für fragwürdige Ideen bekannt wurde. Nun stellt sich aber die Frage: was für das Individuum des Wissenschafters gilt, gilt das auch für die Wissenschaft als Ganzes? Und wo hört die Hartnäckigkeit auf und wird zum (sanften) Betrug? Fake it till you make it — ein wissenschaftliches Erfolgsmodell? Welchen Effekt haben New Public Management, Messen, Optimieren in der Wissenschaft(sverwaltung), Zitationsfaktoren, Impact-Faktor, usw? »There is no cost to getting things wrong. The cost is not to getting them published.«, Prof. Brian Nosek Wir erleben aktuell in vielen Bereichen einen Hyperwettbewerb und Bewertung von Forschung — wenn man in kurzen Zeiträumen »Durchbrüche« darstellen muss, um überhaupt überleben zu können — was wird das für Konseqzenzen für Richtung und Qualität und Vermarktung der Forschung haben? Die Probleme, über die wir sprechen, sind bei weitem keine, die nur in den Interna der Wissenschaft Folgen haben, sondern breiten sich über Wissenschaftskommunikation und Expertenwesen in Gesellschaft und Politik aus? Hier ist auch der Aspekt zu sehen, dass die Verantwortung für diese Hypes auch an den Konsumenten liegt — eine Folge der Konkurrenz um Aufmerksamkeit. Was ist überhaupt von Wissenschafts-News zu halten? Denn die Taktung wird immer höher — ist das sinnvoll oder sogar schädlich? Wissenschaft ist selten eindeutig, vor allem nicht in komplexen Fragestellungen. Führt das nicht eher zu Verwirrung statt Information bei der Bevölkerung? Kann mehr Transparenz in den wissenschaftlichen Prozess die Situation verbessern? Können wir vom Rechtswesen lernen — was sind Folgen für wissenschaftliche Freiheit, politische Freiheit und Demokratie? Was können wir aus den Erfahrungen erfolgreicher Wissenschafter lernen? Ohne die Freiheit, "Sachen zu machen die nicht Mainstream waren", sei seine Forschungsarbeit nicht möglich gewesen, Anton Zeilinger Max Perutz, der österr. Wissenschafter, der von den Nazis nach England fliehen musste, hatte in seinem Labor neun Nobelpreisträger! Auf die Frage, wie man so erfolgreich wird antwortet er: »Keine Politik, keine Gremien, keine Berichte, keine Gutachter, keine Interviews, nur begabte, hoch-motivierte junge Menschen, ausgewählt von wenigen Männern mit gutem Blick.« Und was machen wir im heutigen Wissenschaftsbetrieb? Einer der Ursachen für die Probleme im aktuellen Wissenschaftsbetrieb ist das Publikations(un)wesen: welche Rolle spielen kommerzielle Verlage, Open Access, Preprint, sind Daten und Prozesse transparent? Welche Rolle spielt der Antrags-Irrsinn und die damit verbundene Bürokratie? Die bekannte amerikanische Tiefsee-Forscherin Edith Widder bringt den Konflikt zwischen innovativer Forschung und Finanzierung auf den Punkt:  »Die Sache ist die: In der Wissenschaft muss man den Förderstellen erklären, was man entdecken wird, bevor sie einem Geld geben. Und ich wusste nicht was ich entdecken werde. Somit bekam ich keine Unterstützung.« Wo und in welchem Umfang macht Antragswesen Sinn, in welcher Form, und wo ist es ein Hindernis für gute Wissenschaft und verhindert vor allem auch, dass gute Wissenschafter Karrieren machen. Welcher innovative und kreative Wissenschafter ist Willens 30-40% seines Alltags mit stumpfer Bürokratie und Antragschreiben zu verbringen? Welche Folgen hat dies daher für die Selektion an Universitäten?  Erik Weinstein nennt dies passend: »snap-to-grid intellectualism« Führen diese Prozesse zu kontroproduktiven Anpassungsprozessen an Indikatoren, Bürokratie, Regeln usw. Lenken wir also die verbleibende Intelligenz der Forscher weg von der Forschung hin zum Übergehen und Ausnutzen von Regeln und Bürokratie? Einfache Versprechungen und Aussagen treffen in der Realität sehr schnell an ihre Grenzen und so ist es auch nicht einfach Schritte aus der Krise zu finden. Ein erster Ansatzpunkt findet sich etwa in der Magna Charta Univesitatum. Referenzen Andere Podcast Episode 53 und Episode 54: Data Science und Machine Learning, Hype und Realität Episode 47: Große Worte Episode 44: Was ist Fortschritt? Ein Gespräch mit Philipp Blom Episode 39: Follow the Science? Episode 28: Jochen Hörisch: Für eine (denk)anstössige Universität! Episode 19 und Episode 20: Offene Systeme Episode 18: Gespräch mit Andreas Windisch: Physik, Fortschritt oder Stagnation Stephan Schleim Homepage von Stephan Schleim Stephan Schleim auf Twitter Menschen-Bilder Blog Stephan Schleim an der Universität Groningen Universität Groningen Die Neurogesellschaft: Wie die Hirnforschung Recht und Moral herausfordert, Heise (2010) Psyche & psychische Gesundheit: Philosophen, Psychologen und Psychiater im Gespräch, Heise (2020) Wissenschaft und Willensfreiheit: Was Max Planck und andere Forschende herausfanden, Springer (2023) Stephan Schleim, Sind Hirnscans nur Kaffeesatzleserei? Fachliche Referenzen Nicholas Bloom, Are Ideas Getting Harder to Find? (2020) How should medical science change, Lancet (2014) Economist: How Science goes wrong  Trouble at the lab | The Economist  Rettet die Wissenschaft,Die Zeit (2014)  Konrad Paul Liessmann, Kant — Dienst ohne Vorschrift, Der Standard (2004) Eric Topol, Human genomics vs Clinical genomics — Expectation vs. Facts  Thomas Kuhn, The Function of Dogma in Scientific Research, 1963  John P. A. Ioannidis, Why Most Published Research Findings Are False (2005)  Warum KI-Werkzeuge gegen COVID-19 bislang versagt haben, Heise (2021)  Physik Nobelpreis für österr. Quantenphysiker Anton Zeilinger (2022) Zitat Max Perutz aus Geoffrey West, Scale: The Universal Laws of Life and Death in Organisms, Cities and Companies, W&N (2018) Edith Widder, Glowing life in an underwater world, TED-Talk  Magna Charta Univesitatum 

ಕರ್ನಾಟಕದ ಕೆಪಿಟಿಸಿಎಲ್, ಬೆಸ್ಕಾಂ ಮತ್ತು ಬೆಂಗಳೂರಿನ ಬಿಡಬ್ಲ್ಯೂಎಸ್‌ಎಸ್‌ಬಿ, ಬಿಎಂಟಿಸಿ ಮತ್ತು ಬಿಡಿಎಯಂತಹ ವಿವಿಧ ಸರ್ಕಾರಿ ಸಂಸ್ಥೆಗಳು ಹೇಗೆ ವಿಕಸನಗೊಂಡಿವೆ, ಅವು ಹೇಗೆ ಕಾರ್ಯನಿರ್ವಹಿಸುತ್ತಿವೆ ಮತ್ತು ಉತ್ತಮ ನಗರ ಆಡಳಿತಕ್ಕಾಗಿ ಅವುಗಳನ್ನು ಹೇಗೆ ಮರುರೂಪಿಸಬೇಕಾಗಿದೆ ಎಂಬುದರ ಕುರಿತು ಪವನ್ ಶ್ರೀನಾಥ್ ಅವರೊಂದಿಗೆ ನಗರ ಆಡಳಿತ ಸಂಶೋಧಕ ಡಾ ಸುಧೀರ ಎಚ್‌ಎಸ್ ಮಾತನಾಡುತ್ತಾರೆ. Urban Governance researcher Dr Sudhira HS talks to host Pavan Srinath about how various government agencies like Karnataka's KPTCL, BESCOM and Bengaluru's BWSSB, BMTC and BDA have evolved – how they are functioning and how they need to be reimagined for good urban governance. He unpacks the plethora of PSUs, Parastatal agencies, SPVs and Boards that have taken over significant aspects of local government.*Update!* Thale-Harate now has its own YouTube channel! Featuring full episodes and more soon! Head over to youtube.com/haratepod, subscribe and hit the bell icon!ಬೆಂಗಳೂರಿನಂತಹ ಮಹಾನಗರವು ಹಲವಾರು ಸರ್ಕಾರಿ ಸಂಬಂಧಿತ ಸಂಸ್ಥೆಗಳನ್ನು ಹೊಂದಿದೆ, ಅದು ಅಗತ್ಯ ಸೇವೆಗಳನ್ನು ಅಥವಾ ನಿವಾಸಿಗಳ ದೈನಂದಿನ ಜೀವನಕ್ಕೆ ಮುಖ್ಯವಾದ ಆಡಳಿತವನ್ನು ಮಾಡುತ್ತದೆ. ಕೆಲವನ್ನು ಹೆಸರಿಸೋದಾದ್ರೆ, ಬೆಂಗಳೂರಿನಲ್ಲಿ ಬಿ.ಡಬ್ಲ್ಯೂ.ಎಸ್.ಎಸ್.ಬಿ ಪೈಪ್‌ಲೈನ್ ನೀರು ಸರಬರಾಜು ಮತ್ತು ಒಳಚರಂಡಿಯನ್ನು ನಿರ್ವಹಿಸುತ್ತದೆ, ಬೆಸ್ಕಾಂ ವಿದ್ಯುತ್ ಸಂಭಂದಿತ ಕೆಲಸಗಳನ್ನ ನೋಡಿಕೊಳ್ಳುತ್ತೆ, ಬಿ.ಎಂ.ಟಿ.ಸಿ ಸಾರ್ವಜನಿಕ ಬಸ್‌ಗಳನ್ನು ನಿರ್ವಹಿಸುತ್ತದೆ, ಬಿ.ಎಂ.ಆರ್.ಸಿ.ಎಲ್ ನಗರ ಮೆಟ್ರೋ ರೈಲನ್ನು ನಿರ್ವಹಿಸುತ್ತದೆ. ಅದೇ ರೀತಿ, ರಾಜ್ಯದಾದ್ಯಂತ ಮೂಲಸೌಕರ್ಯ ಯೋಜನೆಗಳನ್ನು ಕಾರ್ಯಗತಗೊಳಿಸುವ ಅನೇಕ ಸಂಸ್ಥೆಗಳಿವೆ. ಬಹುತೇಕ ಎಲ್ಲವೂ ಸ್ಥಳೀಯವಾಗಿ ಚುನಾಯಿತ ಸರ್ಕಾರಗಳಿಂದ ಅಂತರ ಕಾಯ್ದುಕೊಂಡಿದ್ದಾರೆ ಮತ್ತು ಸಾರ್ವಜನಿಕ ಉದ್ದೇಶಗಳನ್ನು ಉತ್ತಮವಾಗಿ ನಿರ್ವಹಿಸುವಲ್ಲಿ ವಿಫಲರಾಗಿದ್ದಾರೆ.ಈ ಸಾರ್ವಜನಿಕ ಏಜೆನ್ಸಿಗಳ ಅವ್ಯವಸ್ಥೆಗಳ ಕುರಿತು ವಿವರಿಸಲು ಸುಧೀರ ಎಚ್‌ಎಸ್ ರವರು ತಲೆ-ಹರಟೆ ಕನ್ನಡ ಪಾಡ್‌ಕಾಸ್ಟ್‌ನ 144 ನೇ ಸಂಚಿಕೆಯಲ್ಲಿ ನಮ್ಮ ಜೊತೆ ಸೇರಿಕೊಂಡಿದ್ದಾರೆ. ಅವರು ಕರ್ನಾಟಕದಲ್ಲಿ ವಿದ್ಯುತ್ ಸಂಸ್ಥೆಗಳ ವಿಕಸದ ಕುರಿತು ಮಾತನಾಡುತ್ತಾರೆ ಜೊತೆಗೆ ಸರ್ಕಾರಿ ಸಂಸ್ಥೆಗಳು ವಾಸ್ತವದಲ್ಲಿ ಹೇಗೆ ಕಾರ್ಯನಿರ್ವಹಿಸುತ್ತವೆ ಹಾಗೆಯೇ ಎಲ್ಲಿ ಮತ್ತು ಹೇಗೆ ವಿಫಲಗೊಳ್ಳುತ್ತವೆ ಎಂಬುವುದನ್ನೂ ವಿವರಿಸುತ್ತಾರೆ. ಅವರು ಕಾರ್ಪೊರೇಟೀಕರಣದ ಮಿತಿಗಳನ್ನು ಮತ್ತು ಆಡಳಿತದಲ್ಲಿ ಅದರ ಪಾತ್ರದ ಕುರಿತು ವಿವರಿಸುತ್ತಾ ಮಾರುಕಟ್ಟೆ ಕಾರ್ಯವಿಧಾನಗಳು ಎಲ್ಲಿ ಉತ್ತಮವಾಗಿ ಅನ್ವಯಿಸಬಹುದು ಮತ್ತು ಎಲ್ಲಿ ವಿಫಲವಾಗಬಹುದು ಎಂದು ಮಾತನಾಡಿದ್ದಾರೆ.ಡಾ ಸುಧೀರ ಎಚ್‌ಎಸ್ ಅವರು ಗುಬ್ಬಿ ಲ್ಯಾಬ್ಸ್‌ನ ನಿರ್ದೇಶಕರಾಗಿದ್ದಾರೆ, ಇದು ಕರ್ನಾಟಕದ ತುಮಕೂರು ಬಳಿಯ ಗುಬ್ಬಿ ಮೂಲದ ಸಂಶೋಧನಾ ಸಂಸ್ಥೆಯಾಗಿದೆ. ಗುಬ್ಬಿ ಲ್ಯಾಬ್ಸ್ ಮ್ಯಾಪಿಂಗ್, ನಗರ ಯೋಜನೆ, ಪರಿಸರ ಸಂರಕ್ಷಣೆ ಮತ್ತು ಇನ್ನೂ ಹೆಚ್ಚಿನ ವಿಷಯಗಳ ಕುರಿತು ಸಂಶೋಧನೆ, ಕಾರ್ಯಾಗಾರಗಳು ಮತ್ತು ಸಮಾಲೋಚನೆಗಳನ್ನು ನಡೆಸುತ್ತದೆ. ಸುಧೀರಾ ಅವರು ಬೆಂಗಳೂರಿನ ಇಂಡಿಯನ್ ಇನ್‌ಸ್ಟಿಟ್ಯೂಟ್ ಆಫ್ ಸೈನ್ಸ್‌ನಿಂದ ಪಿಎಚ್‌ಡಿ ಪದವೀಧರರಾಗಿದ್ದು, ಜಿಯೋಸ್ಪೇಷಿಯಲ್ ವಿಶ್ಲೇಷಣೆ, ನಗರ ಬೆಳವಣಿಗೆ ಮತ್ತು ಆಡಳಿತ, ಹಾಗೆಯೇ ವಿಜ್ಞಾನ ಸಂವಹನ ಮತ್ತು ಸಾರ್ವಜನಿಕ ಶಿಕ್ಷಣ ಕ್ಷೇತ್ರದಲ್ಲಿ ಕೆಲಸ ಮಾಡುತ್ತಿದ್ದಾರೆ. ಬನ್ನಿ ಕೇಳಿ!ಜಿಐಎಸ್, ಜಿಪಿಎಸ್ ಮತ್ತು ರಿಮೋಟ್ ಸೆನ್ಸಿಂಗ್ ತಂತ್ರಜ್ಞಾನವು ಹೇಗೆ ಕಾರ್ಯನಿರ್ವಹಿಸುತ್ತದೆ ಮತ್ತು ರಾಷ್ಟ್ರದ ಅಭಿವೃದ್ಧಿಗೆ ಹೇಗೆ ಸಹಾಯ ಮಾಡುತ್ತದೆ ಎಂಬುದನ್ನು ವಿವರಿಸಲು ಸುಧೀರ ಅವರು ಈ ಹಿಂದೆ 2019 ರಲ್ಲಿ ತಲೆ-ಹರಟೆ ಸಂಚಿಕೆ 35 ರಲ್ಲಿ ಭಾಗವಹಿಸಿದ್ದರು.A Metropolis like Bengaluru has numerous government-related agencies that deliver essential services or governance that matters to the everyday lives of residents. In Bengaluru, BWSSB manages piped water supply and sewerage, BESCOM distributes electricity, BMTC runs public buses, BMRCL runs the city metro rail, just to name a few. Similarly, there are many agencies that execute infrastructure projects across the state. Almost all of them are divorced from locally elected governments, and often fail to deliver well on public objectives. Sudhira HS returns to Episode 144 of the Thale-Harate Kannada Podcast to explain the byzantine nature of these public agencies. He shares the evolution of electricity institutions in Karnataka, shares how governmental agencies work in reality, and explains where and how they fail. He explores the limits of corporatisation and its role in governance, and where market mechanisms can apply well and where they can fail and create monopolies.Dr Sudhira HS (Google Scholar Profile) is Director of Gubbi Labs (Twitter, Facebook, Instagram), a research collective based out of Gubbi, near Tumkur, in Karnataka. Gubbi Labs conducts research, workshops and consulting on a host of issues ranging from mapping, urban planning, environmental conservation and more. Sudhira has a PhD from the Indian Institute of Science in Bengaluru, and works on geospatial analysis, urban growth and governance, as well as science communication and public education.Sudhira was previously on Episode 35 of Thale-Harate in 2019, to explain how GIS, GPS and Remote sensing technology works and can help in a nation's development. More Bengaluru-related Episodes:- A Manifesto for Bengaluru Elections | BBMP ಚುನಾವಣಾ ಪ್ರಣಾಳಿಕೆ ft. Kathyayini Chamaraj- ಬೆಂಗಳೂರಿಗೊಂದು ಬಜೆಟ್. A Budget for Bengaluru? (2021) with Surya and Pavan.- ಬೆಂಗಳೂರಿಗೆ ನೀರಿದೆಯೇ? Water and Bengaluru with S Vishwanath.- ಬೆಂಗಳೂರಿನ ಪ್ಲ್ಯಾನಿಂಗ್ ಸಾಧ್ಯವಾ? Bengaluru's City Planning with Dr Anjali Karol Mohan.More Governance-related Episodes:- ಸಾರ್ವಜನಿಕ ಎಂದರೆ ಯಾರು? The Public in Public Policy with Dr Ashwin Mahesh.- ವೃದ್ಧಿ-ವಿತ್ತ-ವೃತ್ತಿ. A Vision for India's Development with Dr R Balasubramaniam.- ಗಣರಾಜ್ಯ ಚಿಂತನೆಗಳು. Reflections on the Republic with Alok Prasanna Kumar.- ಗ್ರಾಮಗಳು ಪ್ರಜಾಪ್ರಭುತ್ವದ ಯಶಸ್ಸು. Gram Sabhas & Democracy with Dr Vijayendra Rao.- ಕುಶಲ ಭಾರತ. Skilling & New Education Policy with Dr KP Krishnan.- ತ್ಯಾಜ್ಯ ನೀರಿನ ಗಮನ. Managing Waste Water in India with S Vishwanath.ಫಾಲೋ ಮಾಡಿ. Follow the Thalé-Haraté Kannada Podcast @haratepod. Facebook: https://facebook.com/HaratePod/ , Twitter: https://twitter.com/HaratePod/ , Instagram: https://instagram.com/haratepod/ and YouTube: https://youtube.com/HaratePod .ಈಮೇಲ್ ಕಳಿಸಿ, send us an email at haratepod@gmail.com or send a tweet and tell us what you think of the show!You can listen to this show and other awesome shows on the new and improved IVM Podcast App on Android: https://ivm.today/android or iOS: https://ivm.today/ios and check out our website at https://ivmpodcasts.com/ .You can also listen to the podcast on Apple Podcasts, Spotify, Google Podcasts, Gaana, Amazon Music Podcasts, JioSaavn, Castbox, or any other podcast app. We also have some video episodes up on YouTube! ಬನ್ನಿ ಕೇಳಿ!

Ich hatte seit längerer Zeit in Thema im Hinterkopf, das für die Zukunft unserer modernen Gesellschaften von großer Bedeutung ist, und dennoch häufig unter dem Radar läuft, beziehungsweise in den letzten Jahren seit dem immer stärkeren durch systemisches Versagen in vielen Ländern unter Beschuss geraten ist. So weit, dass manche von einer fundamentalen Ablöse träumen — sei es in Blockchain-Träumen oder mondäneren Varianten davon: Dieses Thema ist, »Verwaltung und staatlichen Strukturen«, denn beide bilden meiner Ansicht nach das Rückgrat jeder modernen Gesellschaft und es freut mich daher besonders mit Veronika Lévesque, eine äußerst kompetente Ansprechpartnerin zu diesem Themenfeld gefunden zu haben. Veronika Lévesque ist Organisationsbegleiterin und Projektmensch am Institut für Arbeitsforschung und Organistionberatung IAFOB. Beschäftigt sich vorzugsweise mit Fragen, für die es noch keine fertige Antwort gibt. Das macht sie natürlich zu einer perfekten Ansprechpartnerin für diesen Podcast. Ebenso, dass Frau Lévesque begeisterte Grenzgängerin ist: sie ist  in vier Ländern, drei Sprachen und am liebsten in den Zwischenräumen zwischen Disziplinen unterwegs, mit den  Schwerpunkten: Transformation, Organisations- und Entwicklungshandwerk, agile Spielfelder in nicht-agilen Umgebungen und Methodenentwicklung. Der Umgang mit Nicht-Planbarem ist dabei immer ein wesentliches Motiv. »Ein ambitionierter Fehler ist oft hilfreicher als eine mutlose Wahrheit.« Sie hat ihre Karriere im weiteren Sinne in der Erwachsenenausbildung begonnen, in Schulen weitergeführt und nutzt ihre Erfahrung in der Organisationsentwicklung um in der Verwaltung in der Schweiz für 15 Jahre zu arbeiten. Wir werden daher eine Einsicht in die Situation der Schweiz bekommen, was mich freut, weil wir von der Schweiz im restlichen deutschsprachigen Raum ohnedies zu wenig erfahren, die Schweiz aber offensichtlich in einigen Bereichen sehr erfolgreich agiert; wir diskutieren aber auch über Deutschland und Österreich, sowie die globale Situation. Wir beginnen mit der Frage, ob meine Ansicht, dass die Verwaltung das Rückgrat einer modernen Gesellschaft sei zutrifft? Wie spielen Exekutive, Legislative, Judikative und Verwaltung zusammen und — ist die Verwaltung damit die vierte Gewalt im Staate? »Die Verwaltung schützt das gesetzte Recht und gleichzeitig hilft sie dabei es zu ändern.« Ist die Verwaltung auch für Fragen »der Zukunft« verantwortlich, also Themen, die sich kurzfristigen ökonomischen Betrachtungen entziehen?  Mit dem Ansatz des New Public Management wurde der Anspruch gestellt, dass auch Verwaltungen effizient sein müssen, was zu einer deutlichen Verkleinerung in den letzten Jahrzehnten geführt hat. D.h. Aufgaben, die besser am freien Markt zu erledigen sind, wurde ausgelagert. Was ist das aktuelle Fazit dieser Veränderungen? Auch stellt sich wieder das im Podcast häufiger genannte Dilemma zwischen Effizienz und Resilienz, das heißt der Fähigkeit sich auf eine unbekannte Zukunft mit neuen Herausforderungen und Risiken einzustellen. »Most modern efficiencies are deferred punishment«, Nassim Taleb Wie spielen politische Ideoligien (von sozialdemokratisch bis libertär) zusammen mit Verwaltung und: was zählen wir eigentlich zur Verwaltung? Eine weitere wichtige Rolle spielen staatsnahe Unternehmungen, die aber nicht im engeren Sinne zur Verwaltung zu zählen sind. Wird die Verwaltung immer nur dann genannt, wenn etwas nicht funktioniert, oder anders ausgedrückt: leidet die Verwaltung darunter, dass sie im Kern unsichtbar wird, wenn sie (zu) gut funktioniert? Wie geht die Verwaltung mit der zunehmenden gesellschaftlichen und politischen Anforderung nach Transparenz um und ist Transparenz überhaupt ein Wert an sich? Wem verantwortet sich die Verwaltung gegenüber? »Demokratie ist eine träge Maschinerie, konzipiert um Entscheidungen zu verlangsamen«, Herfried Münkler, zitiert in Philipp Blom, Was auf dem Spiel steht Wie sieht es mit Zeitlichkeit aus, nach Herfried Münkler — ist Verwaltung vielleicht auch ein notwendiges und sinnvolles dämpfendes Element einer modernen Gesellschaft? Standardisierung, Stabilität, Nachvollziehbarkeit waren der Erfolgsmuster der Vergangenheit — das bereitet uns zunehmend Schwierigkeiten. Aber nicht nur die Verwaltung hat Probleme sich der Geschwindigkeit der Zeit anzupassen, auch die Gesetzgebung kommt selten hinterher, sie wird von den Themen getrieben und setzt sie selten. »Die Verwaltung als Bastion gegen Willkür« Wird, wie so häufig, das gemessen, was sich leicht messe lässt: also der Kosten, und nicht der Nutzen — zum Schaden der Gesellschaft? Was macht die »Digitalisierung« mit der Verwaltung, beziehungsweise die Verwaltung mit der Digitalisierung?  Dann unterhalten wir uns über den Unterschied zwischen Politik und Verwaltung, die sehr gegensätzlich sind: erstere laut, schnell und flach, die letztere still, konzentriert und tief? Haben wir Angst, gesetzlich die Idee (und nicht jedes Detail) klarzustellen und Verwaltung beziehungsweise  Exekutive mehr Freiheit in der Umsetzung zu lassen und versuchen wir stattdessen (erfolglos) alles bis ins Letzte zu regeln und zu bestimmen und scheitern dabei naturgemäß an der Komplexität und Geschwindigkeit der Welt? Haben wir also, anders gesagt, Angst selbstständig zu denken? Wollen wir jeden kleinsten Schritt vorbestimmt haben, wissend, dass dies zum Scheitern verurteilt ist? »When I look at people I have hope. When I look at institutions I am hopeless«, Donella Meadows via Vicki Robin Was sind die Krisen der letzten Jahre und Jahrzehnte zu beurteilen und welche Rolle spielen dabei Verwaltung und staatliche Strukturen (Finanzkrise, Flüchtlingskrise, Versagen im Covid-Management usw.): „Der Bund hatte die im Pandemiefall notwendigen organisatorischen Strukturen und personellen Grundvoraussetzungen nicht sichergestellt.“  und „die Herausforderungen des Krisenmanagements in der COVID-19-Pandemie [waren] bislang ungelöst. Die seit Ausbruch der Pandemie gemachten Erfahrungen wurden zu wenig genutzt, um das Krisenmanagement im Sinne von Lessons Learned weiterzuentwickeln“, Rechnungshofbericht Österreich, Juni 2022 Also, nicht nur wurden erhebliche Fehler gemacht, man hat aus diesen bisher auch nicht nennenswert gelernt — ein rein österreichisches Problem? Wie bekommt man Kompetenz, Schlagkraft, Handlungsfähigkeit und Agilität in die Verwaltung, die gleichzeitig auch Stabilität und Langfristigkeit sichern soll? Und damit im Zusammenhang: ist das Beamtenwesen überhaupt noch ein Zukunftsmodell, oder sollte die Verwaltung nicht vielmehr den Rest der Gesellschaft widerspiegeln? Und nicht zuletzt zeichnet Frau Lévesque auch ein optimistischeres Bild für die Kooperation zwischen den Generationen — vom Übergang einer linearen in eine digitale Lebenslogik mit Hilfe anderer Denkmodelle der »Gamergeneration«? Referenzen Veronika Lévesque Veronika Lévesque am IAFOB Veronika Lévesque, Wie innovierend, agierend und selbstaktiv getrieben kann und soll eine Verwaltung sein? (2017) Andere Episoden Episode 17: Kooperation Episode 25: Entscheiden unter Unsicherheit Episode 26: Was kann Politik (noch) leisten? Ein Gespräch mit Christoph Chorherr Episode 30: (Techno-)Optimismus — ein Gespräch mit Tim Pritlove Episode 38: Eliten, ein Gespräch mit Prof. Michael Hartmann Episode 42: Gesellschaftliche Verwundbarkeit, ein Blick hinter die Kulissen: Gespräch mit Herbert Saurugg Episode 45: Mit »Reboot« oder Rebellion aus der Krise? Fachliche Referenzen Forum Agile Verwaltung Rechnungshofbericht zum österr. Pandemiemanagement (Juni 2022) Vicki Robin im Team Human Podcast am 9.2.2022 (Douglas Rushkoff) Philipp Blom, Was auf dem Spiel steht (2017) The C.D.C. Isn't Publishing Large Portions of the Covid Data It Collects (20.2.2022)

Hur mycket av biståndet kan Sida själva styra? Har Riksrevisionen rätt i sin kritik av Sida och hur fast är myndigheten i New Public Management? Och varför syns Carin Jämtin så lite själv – är det en uttänkt strategi? David Isaksson intervjuar Sidas generaldirektör Carin Jämtin om biståndets roll för att lösa de kriser som världen just nu befinner sig i.

Die Ampel-Koalition will „[…] mit einer unkomplizierten, schnellen und digitalen Verwaltung das Leben der Menschen einfacher machen“. Deutschland wird digitaler: GovTech heißt das neue Patentrezept. Was genau das ist und was noch zu tun ist, ist diesmal Thema.

Vart kommer alla dessa konsulter ifrån, och vad vill de? Vad har leninistisk planekonomi gemensamt med ny-klassicistisk liberalism? Och vad har detta med skolbarnens favoritleksaker att göra? Vi träffar frilands-journalisten Laila Vianden och pratar om hur New Public Management, avreglering och privatisering inte bara gör allting sämre, utan även dyrare. Tack till GRK NORTH EAST för introt. Vi finns där poddar finns, tex i Radio Noden www.radionoden.se. Följ oss på instagram.com/kominternpodd. Du når oss lättast på kominternpodd@gmail.com.

Veckans avsnitt börjar med förslaget på Ukraina-skolor i Sverige och slutar med New Public Management. På vägen avhandlas ett antal ämnen, bland annat Jacobs misslyckade matteläxa och hur Karin använder sina dalsländska rötter i sin...

Carl och filosofen Jonna Bornemark börjar säsongens fjärde avsnitt med att djupdyka i den historiska och filosofiska bakgrunden till den katastrofala utvecklingen av New Public Management inom den offentliga sektorn. De reder sedan ut hur samma drivkrafter även ligger till grund för klimatkrisen och vår torftiga relation till naturen. På vilket sätt hindrar dagens manual-fokuserade arbetssätt oss från att odla eget omdöme och hur kan erfarenheten av att vara gravid lära oss att vara en del av? Avsnittet bjuder på ett böljande och viktigt samtal om hur vi kan genomföra de systemförändringar som krävs för att undvika kollaps och för att kunna odla något bättre. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

New Public Management är inte höjden av nyliberalism och även storföretag kan ha jobbig byråkrati. I det här avsnittet pratar vi om essän "Enhetslösningarnas tyranni" som Andreas författat tillsammans med Olof Hallonsten. Är enhetslösningar alltid dåliga, hur skulle ett alternativ kunna tänkas se ut och hur främjar vi experimentellt famlande istället för överbyråkratisering?LÄNKAR:Bergh, A., Hallonsten, O. (2021). Enhetslösningarnas tyranniWaller, J . (2004). Leaps in the Dark: The Making of Scientific ReputationsEn bit på vägen - Triumfer för liberalismen See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Denne uken snakker vi om problemer innad i Høyre, det ofte utskjelte fenomenet New Public Management og at Oslo vokser, noe som koster.

Da er jeg ute og rasler med sabelen igjen, og denne gangen sammen med komiker og sykepleier Lars Berrum, historiker og ekspert på NPM, Linn Herning fra «For velferdsstaten» og det er blant andre Solbjørg Torheim Hanitz i regi av psykologforeningens lokallag i Sogn og Fjordane som inviterer til en fagdag om nettopp New Public Management i sykehusene.Jeg har vært på denne krigsstien før, og jeg hadde vel egentlig tenkt at jeg var for gammel for en ny runde, da jeg vet at det er få ting som hisser meg mer opp enn styringssystemer som opererer direkte antidemokratisk med en utpreget ovenfra og ned holdning. Jeg blir krenket! La meg innrømme det med en gang - Jeg blir fly forbanna. Det bærer også denne episoden preg av. For meg og min egen helse, er det best å ikke tenke på vanvittige mål- og styringssystemer i helseforetakene, simpelthen fordi pulsen min stiger opp over anbefalt terskelverdi, og det tar lang tid før jeg klarer å puste meg ned i god balanse.Jeg skal altså tilbake til en trend som har herjet i vårt samfunn siden 80-tallet, og det går under navnet New Public management. Det er mange områder i offentlig sektor som har fått prakket på seg en mal hentet fra privat næringsliv for å effektivisere i det offentlige. Hensikten er en bedre oversikt, mer kontroll på tjenestene som utføres, faste standarder som gjør at alle får lik behandling og ikke minst mer effektivitet som betyr mer penger å tjene. Jeg er først og fremst fokusert på min egen arbeidsplass, altså helseforetakene, men Linn Herning som har skrevet mastergrad på tema, klarer å vise oss hvordan dette er en modell som i stigende grad gjennomsyrer samfunnet vårt, og selv om hensiktene tilsynelatende er gode, er bivirkningene også kraftige.Som arbeidstaker i offentlig psykisk helsevern rammes jeg av bivirkningene, og i dette tilfellet overstiger de negative bivirkningen de gode intensjonene.Kort sagt drives Helseforetakene etter bedriftsøkonomiske prinsipper som blir viktigere enn de helsefaglige vurderingene. Helseforetaksmodellen er med på å gjøre om helsesektoren til en samlebåndsindustri der offentlige sykehus drukner i byråkrati og målekrav til innsats.Modellen ble innført i norske sykehus i 2001 som en del av en omfattende sykehusreform.Professor i offentlig politikk, Noralv Vggeland, ved universitetet i Innlandet på Lillehammer, er flink til å utkrystallisere kjernen i problemet, noe han uttaler i Dagens Perspektiv:«Sykehusreformen var en markedsliberalistisk reform med New Public Management (NPM) som styringsform. Med foretaksmodellen kom det store forandringer. Todelt ledelse ble forkastet på prinsipielt grunnlag. Ledelse skulle utvikles som eget fag uten helsekunnskap. Fagledelse ble nedprioritert. Økonomi ble eneste fokus. Sykehuset skulle bli mer likt andre bedrifter og regnskapssystemet ble endret til et forretningsregnskap som i privat sektor. Det ble målstyring, flere regler, mer kontroll og byråkrati.Foretaksorganisering betyr ut av forvaltningen og inn i New Public Management. Stykkpris, internfakturering og rapportering ble den nye hverdagen. Og kontinuerlige konflikter om lokalisering, spesialisering og nedleggelse. For meg personlig manifesterer dette seg først og fremst i eskalerende krav til dokumenatsjon, og dersom jeg per i dag skal dokumentere alt i henhold til krav og standard, vil jeg bruke mer tid på dokumentasjon enn pasientbehandling. Jeg vil bruke mer tid på å dokumentere hva jeg har gjort enn å gjøre den faktiske jobben min. Det er helt krise!Kritikken mot NPM retter seg både mot målstyring, markedsorientering og kommersialisering. Og mangel på demokrati.»Dette er ikke umiddelbart så lett å forstå, men det er sannsynlig at New Public Managements fotfeste i offentlig sektor påvirker oss alle. Ruth-Wenche Hebnes Vinje er lektor og foredragsholder og skriver godt om dette i Stavanger Aftenblad (19. oktober 2018) under tittelen; «Elever og pasienter taper når alt skal måles og veies».«I dagens samfunn kan det være en fare at markedsstyringen av den offentlige sektor fører til at de viktigste primæroppgavene blir underprioritert og får mindre fokus. New Public Management (NPM) fører til en økt byråkratisering av offentlig sektor fordi alt skal måles, veies og dokumenteres. NPM er en betegnelse på denne framgangsmåten der man bruker styringsprinsipper fra den private sektor for å gjøreden offentlige sektoren mer effektiv. Målet er at bruk av markedsorientering skal gi et mer kostnadseffektivt tilbud i den offentlige sektor.Disse styringsprinsippene vil fungere i en bedrift som blir styrt etter markedsøkonomiske prinsipper, der hensikten er å tjene penger. Målene i den offentlige sektor er derimot mer kvalitative, og dreier seg om å ivareta samfunnets viktigste oppgaver. En lærer skal være med på å bidra til at det blir skapt læring i klasserommet, og helsepersonellet på et sykehus skal sørge for at nødvendig helsetjenester blir gitt til pasientene.Jeg har selv utbasunert min motstand mot NPM i flere episoder her på SinnSyn, er du spesielt interessert, kan du få med deg dette i episoden som heter #124 – Pseudoarbeid og pakkeforløp kveler oss. I den episoden snakker jeg mye om at pseudoarbeid er meningsløse arbeidsoppgaver. I psykisk helse er vi pålagt så mange prosedyrer og dokumentasjonskrav at halvparten av det vi gjør ikke kommer pasienter til gode. Vi drukner i pseudoarbeid.På grunn av min harme i ulike kronikker, fikk jeg til slutt selveste Bent Høie i tale, uten at det førte med seg noen form for endring eller enighet. Det kan du høre mer om i episode #127 – Irritert og nervøs med Bent Høie. Der klager jeg på at Arbeidslivet er infisert av byråkrater og mellomledere, hvis eneste oppgave er å påse at andre ikke sluntrer unna. Det medfører så mye kontroll og målinger at man ikke får tid til å gjøre jobben sin.Selve spydspissen i New Public Management, slik den rammer oss rett i hjertet i psykisk helsevern, heter pakkeforløp, og det har jeg angrepet i episode #107 – Pakkeforløp fra helvete. Helsebyråkrater finner stadig vekk på nye reformer for å løse problemer de ikke forstår, og alt for ofte gjør de vondt verre.Nå skal jeg ikke klage mer, for det kommer mer enn nok klaging i den følgende timen, men jeg vil advare deg litt mot mitt humør denne dagen. Jeg blir bøs når jeg føler med undervurdert, oversett og overstyrt. Jeg blir litt barnslig og litt vulgær, både fordi det gjør underholdningsverdien litt høyere, men også fordi jeg mangler litt impulskontroll. Alt sammen kommer til overflaten i mitt møte med den fabelaktige komikeren, Lars Berrum, som var ordstyrer denne dagen, og Linn Herning som virkelig har innsikt i fenomenet New Public Management. Mens jeg opererer mest på en magefølelse av at noe er galt i helseforetaket, kan Linn Herning gi meg den faglige begrunnelsen som bekrefter min magefølelse. Velkommen til en dag om NPM i Førde, Sogn og Fjordane. Selv sitter jeg hjemme da jeg dessverre ikke hadde mulighet for å reise til Førde denne fredagen, 20. august 2021, men jeg deltar så aktivt jeg kan via digitale løsninger, men disse løsningen gjør at lyden på min stemme er ok, men lyden fra Førde er dessverre ganske dårlig. Jeg velger likevel å sy sammen en episode om NPM basert på denne dagen, da jeg mener det er en uhyre viktig sak som ligge ved kjernen av all den misnøyen både behandlere og pasienter opplever ukentlig i sine møter. Et tykt lag av byråkrater, økonomer og skolerte ledere sitter i sykehusene og måler aktiviteten, og sjøsetter uendelig mange prosjekter for å øke effektivitet, men det vi skal produsere er kvalitet, mening, omsorg og helse for folk i svært vanskelige situasjoner, og kvalitet er ikke så lett å måle. Derfor bommer dette tykket laget av ledere, byråkrater og mellomledere på skiva, noe de forsøker å korrigere for ved enda flere prosjekter, målinger og dokumentasjonskrav som stjeler vår tid fra tiden vi skulle hatt med pasienter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Da er jeg ute og rasler med sabelen igjen, og denne gangen sammen med komiker og sykepleier Lars Berrum, historiker og ekspert på NPM, Linn Herning fra «For velferdsstaten» og det er blant andre Solbjørg Torheim Hanitz i regi av psykologforeningens lokallag i Sogn og Fjordane som inviterer til en fagdag om nettopp New Public Management i sykehusene.Jeg har vært på denne krigsstien før, og jeg hadde vel egentlig tenkt at jeg var for gammel for en ny runde, da jeg vet at det er få ting som hisser meg mer opp enn styringssystemer som opererer direkte antidemokratisk med en utpreget ovenfra og ned holdning. Jeg blir krenket! La meg innrømme det med en gang - Jeg blir fly forbanna. Det bærer også denne episoden preg av. For meg og min egen helse, er det best å ikke tenke på vanvittige mål- og styringssystemer i helseforetakene, simpelthen fordi pulsen min stiger opp over anbefalt terskelverdi, og det tar lang tid før jeg klarer å puste meg ned i god balanse.Jeg skal altså tilbake til en trend som har herjet i vårt samfunn siden 80-tallet, og det går under navnet New Public management. Det er mange områder i offentlig sektor som har fått prakket på seg en mal hentet fra privat næringsliv for å effektivisere i det offentlige. Hensikten er en bedre oversikt, mer kontroll på tjenestene som utføres, faste standarder som gjør at alle får lik behandling og ikke minst mer effektivitet som betyr mer penger å tjene. Jeg er først og fremst fokusert på min egen arbeidsplass, altså helseforetakene, men Linn Herning som har skrevet mastergrad på tema, klarer å vise oss hvordan dette er en modell som i stigende grad gjennomsyrer samfunnet vårt, og selv om hensiktene tilsynelatende er gode, er bivirkningene også kraftige.Som arbeidstaker i offentlig psykisk helsevern rammes jeg av bivirkningene, og i dette tilfellet overstiger de negative bivirkningen de gode intensjonene.Kort sagt drives Helseforetakene etter bedriftsøkonomiske prinsipper som blir viktigere enn de helsefaglige vurderingene. Helseforetaksmodellen er med på å gjøre om helsesektoren til en samlebåndsindustri der offentlige sykehus drukner i byråkrati og målekrav til innsats.Modellen ble innført i norske sykehus i 2001 som en del av en omfattende sykehusreform.Professor i offentlig politikk, Noralv Vggeland, ved universitetet i Innlandet på Lillehammer, er flink til å utkrystallisere kjernen i problemet, noe han uttaler i Dagens Perspektiv:«Sykehusreformen var en markedsliberalistisk reform med New Public Management (NPM) som styringsform. Med foretaksmodellen kom det store forandringer. Todelt ledelse ble forkastet på prinsipielt grunnlag. Ledelse skulle utvikles som eget fag uten helsekunnskap. Fagledelse ble nedprioritert. Økonomi ble eneste fokus. Sykehuset skulle bli mer likt andre bedrifter og regnskapssystemet ble endret til et forretningsregnskap som i privat sektor. Det ble målstyring, flere regler, mer kontroll og byråkrati.Foretaksorganisering betyr ut av forvaltningen og inn i New Public Management. Stykkpris, internfakturering og rapportering ble den nye hverdagen. Og kontinuerlige konflikter om lokalisering, spesialisering og nedleggelse. For meg personlig manifesterer dette seg først og fremst i eskalerende krav til dokumenatsjon, og dersom jeg per i dag skal dokumentere alt i henhold til krav og standard, vil jeg bruke mer tid på dokumentasjon enn pasientbehandling. Jeg vil bruke mer tid på å dokumentere hva jeg har gjort enn å gjøre den faktiske jobben min. Det er helt krise!Kritikken mot NPM retter seg både mot målstyring, markedsorientering og kommersialisering. Og mangel på demokrati.»Dette er ikke umiddelbart så lett å forstå, men det er sannsynlig at New Public Managements fotfeste i offentlig sektor påvirker oss alle. Ruth-Wenche Hebnes Vinje er lektor og foredragsholder og skriver godt om dette i Stavanger Aftenblad (19. oktober 2018) under tittelen; «Elever og pasienter taper når alt skal måles og veies».«I dagens samfunn kan det være en fare at markedsstyringen av den offentlige sektor fører til at de viktigste primæroppgavene blir underprioritert og får mindre fokus. New Public Management (NPM) fører til en økt byråkratisering av offentlig sektor fordi alt skal måles, veies og dokumenteres. NPM er en betegnelse på denne framgangsmåten der man bruker styringsprinsipper fra den private sektor for å gjøreden offentlige sektoren mer effektiv. Målet er at bruk av markedsorientering skal gi et mer kostnadseffektivt tilbud i den offentlige sektor.Disse styringsprinsippene vil fungere i en bedrift som blir styrt etter markedsøkonomiske prinsipper, der hensikten er å tjene penger. Målene i den offentlige sektor er derimot mer kvalitative, og dreier seg om å ivareta samfunnets viktigste oppgaver. En lærer skal være med på å bidra til at det blir skapt læring i klasserommet, og helsepersonellet på et sykehus skal sørge for at nødvendig helsetjenester blir gitt til pasientene.Jeg har selv utbasunert min motstand mot NPM i flere episoder her på SinnSyn, er du spesielt interessert, kan du få med deg dette i episoden som heter #124 – Pseudoarbeid og pakkeforløp kveler oss. I den episoden snakker jeg mye om at pseudoarbeid er meningsløse arbeidsoppgaver. I psykisk helse er vi pålagt så mange prosedyrer og dokumentasjonskrav at halvparten av det vi gjør ikke kommer pasienter til gode. Vi drukner i pseudoarbeid.På grunn av min harme i ulike kronikker, fikk jeg til slutt selveste Bent Høie i tale, uten at det førte med seg noen form for endring eller enighet. Det kan du høre mer om i episode #127 – Irritert og nervøs med Bent Høie. Der klager jeg på at Arbeidslivet er infisert av byråkrater og mellomledere, hvis eneste oppgave er å påse at andre ikke sluntrer unna. Det medfører så mye kontroll og målinger at man ikke får tid til å gjøre jobben sin.Selve spydspissen i New Public Management, slik den rammer oss rett i hjertet i psykisk helsevern, heter pakkeforløp, og det har jeg angrepet i episode #107 – Pakkeforløp fra helvete. Helsebyråkrater finner stadig vekk på nye reformer for å løse problemer de ikke forstår, og alt for ofte gjør de vondt verre.Nå skal jeg ikke klage mer, for det kommer mer enn nok klaging i den følgende timen, men jeg vil advare deg litt mot mitt humør denne dagen. Jeg blir bøs når jeg føler med undervurdert, oversett og overstyrt. Jeg blir litt barnslig og litt vulgær, både fordi det gjør underholdningsverdien litt høyere, men også fordi jeg mangler litt impulskontroll. Alt sammen kommer til overflaten i mitt møte med den fabelaktige komikeren, Lars Berrum, som var ordstyrer denne dagen, og Linn Herning som virkelig har innsikt i fenomenet New Public Management. Mens jeg opererer mest på en magefølelse av at noe er galt i helseforetaket, kan Linn Herning gi meg den faglige begrunnelsen som bekrefter min magefølelse. Velkommen til en dag om NPM i Førde, Sogn og Fjordane. Selv sitter jeg hjemme da jeg dessverre ikke hadde mulighet for å reise til Førde denne fredagen, 20. august 2021, men jeg deltar så aktivt jeg kan via digitale løsninger, men disse løsningen gjør at lyden på min stemme er ok, men lyden fra Førde er dessverre ganske dårlig. Jeg velger likevel å sy sammen en episode om NPM basert på denne dagen, da jeg mener det er en uhyre viktig sak som ligge ved kjernen av all den misnøyen både behandlere og pasienter opplever ukentlig i sine møter. Et tykt lag av byråkrater, økonomer og skolerte ledere sitter i sykehusene og måler aktiviteten, og sjøsetter uendelig mange prosjekter for å øke effektivitet, men det vi skal produsere er kvalitet, mening, omsorg og helse for folk i svært vanskelige situasjoner, og kvalitet er ikke så lett å måle. Derfor bommer dette tykket laget av ledere, byråkrater og mellomledere på skiva, noe de forsøker å korrigere for ved enda flere prosjekter, målinger og dokumentasjonskrav som stjeler vår tid fra tiden vi skulle hatt med pasienter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur påverkas lärare och elever av marknadsskolan? Vilka konsekvenser skapar New Public Management med ökad konkurrens, målstyrning och kostnadseffektivitet för det svenska skolsystemet? Hur klarar skolan ökade effektiviseringskrav samtidigt som resurserna minskar? Marcus Larsson är skoldebattör och lärare med fackliga uppdrag inom arbetsmiljöfrågor. Tillsammans med Åsa Plesner driver han sedan 2017 tankesmedjan Balans. De jobbar för att synliggöra hur den politiska styrningen av välfärden skapar psykisk ohälsa hos de som arbetar i vård, skola och omsorg. Marcus har även varit miljöpartistisk kommunpolitiker och suttit i lokalstyrelsen för Lärarförbundet.  Programledare: Ingela Netz och Per Kornhall.  Om du vill kommentera, ställa frågor eller föreslå ämnen och intervjupersoner är du välkommen att mejla per(a)kornhall.se eller ingela.netz(a)gmail.com.  Läs mer om podden Kornhall & Netz och programledarna på Arena Idés webbsajt, https://arenaide.se/kornhall-netz/  Arena Idé är en progressiv, partipolitiskt obunden tankesmedja med fokus på arbetsmarknad, ekonomisk politik, välfärd och demokrati. Vi är en ideell förening och finansieras av fackföreningsrörelsen. En del av Arenagruppen. Citat från Marcus Larsson: ”Marknadsskolan leder till att politiker inte har som huvuduppdrag, för en majoritet i en kommun, att skolorna är så bra som möjligt. Utan det är att garantera att här finns det många skolor att välja mellan, här finns det populära skolor.” ”Vi måste gå ifrån den här tron eller grundinställningen är att vi ska få mer för mindre.” ”Den här highchaparral-tävlan vi har. Alla ska bli bäst, det ska inte finnas några dåliga skolor. Det är ju inte att tävla, när man får lite mindre varje år” ”Man behöver inte säga att allt är dåligt. Jag tycker till exempel det är bra med en liten andel alternativ som kan testa olika metoder, som kan experimentera mer. Nu har vi ett enormt experiment med att ha undervisning på engelska” ”Vi har missat det här att allt vi har haft och allt vi fortfarande har, det har ju tillkommit för att många människor gått ihop och sagt det där vill vi ha. Och New Public Management det finns mekanismer där som sågar ner dom grenarna att stå på för dom som vill organisera sig”

Hvordan skal vi organisere offentlig sektor slik at publikum får et best mulig tilbud samtidig som vi bruker minst mulig skattepenger? Politikerne er uenige. Linn Herning redegjør for fakta og for hva hun tror er den beste løsningen.

Opptak fra videoseminar 11. november 2020: Panel 3: New Public Management har over mange år gitt negative konsekvenser for både brukere/pasienter, familier og for alle fagfolkene som skal tilby tjenester i offentlig sektor. Gi oss tilliten tilbake og ressurser til å fungere for fellesskapet. Det meste av offentlig virksomhet styres i dag etter markedsliberalistiske prinsipper (New Public Management - NPM). Denne styringsformen er preget av markedsmekanismer, kontrollrutiner og resultatmålinger som oftest står i motsetning til velferdsstatens historiske mål og verdier, faglig skjønn i arbeidet og tillit til innbyggere og ansatte i sektorene. Vi ønsker å kaste lys over ulike problemstillinger knyttet til dette og inviterer til diskusjon om andre og bedre måter å organisere velferdsstatens tilbud på. Ordstyrere: Dagny Adriaenssen Johannessen, Foreningen for Sosialpolitisk Arbeid og Kenneth Arctander, leder RIO – en landsdekkende brukerorganisasjon på rusfeltet. I panelet: - Mimmi Kvisvik, leder i Fellesorganisasjonen: Når det som er viktig ikke kan måles, blir det som kan måles viktig. - Kai Øivind Brenden, nestleder i Norsk Sykepleierforbund: Et helsevesen midt mellom ytterpunktene. - Ellen Dalen, nestleder i Norsk Tjenestemannslag: Markedsstyring i staten – hva er veien ut? - Spørsmål og diskusjon Arrangører: - Marit Borg, professor emerita, USN – 1. amanuensis - Heidi Haukelien, 1. amanuensis, USN og styremedlem i Helsetjenesteaksjonen - Kenneth Arctander, leder RIO – en landsdekkende brukerorganisasjon på rusfeltet - Dagny Adriaenssen Johannessen, Foreningen for Sosialpolitisk Arbeid - Gro Beate Odinsen, psykisk helsearbeider - Helene Bank, fungerende daglig leder i For velferdsstaten - Bengt Karlsson, professor, USN

Som psykolog gjør jeg jobben min fordi mennesker interesserer meg. Det er kanskje avleggs å snakke om at man er kallet til et bestemt yrke, eller at man gjør jobben sin fordi den er meningsfull, men jeg opplever det. Imidlertid jobber jeg i et system som tviler på min integriteten. Systemet mistenker at mennesker vil gjøre så lite som mulig og tjene så mye som mulig, og derfor må de holde oppsyn med hva de foretar seg, evaluere dem, måle dem og stille krav til effektivitet, og effektiviteten må dokumenteres. På grunn av denne mistilliten bruker jeg nesten halvparten av min tid på meningsløse arbeidsoppgaver. Tidvis bruker jeg mer tid på å dokumentere hva jeg har gjort, enn å gjøre det jeg kan. Det er sinnsykt! På kontoret gjør jeg oppgaver som ligner på arbeid, men som egentlig ikke flytter noe som helst i den virkelige verden, men likevel må gjennomføres for at helsebyråkrater kan akkumulere måltall de kan putte inn i excel-ark som skal dokumentere kvalitet. Jeg er dritlei av New Public Management og mangel på tillit i offentlig sektor, det påfører meg meniningsløshets-stress, og jeg har utagert mine synspunkter i episode 107, 124 og 127 på min podcast SinnSyn: https://shows.acast.com/sinnsyn/episodes/107-pakkeforlp-fra-helvete

I dagens episode har Tøger Fimreite fått ny mikrofon. Men ikke bare det. Han snakker om new public management. Hva er New Public management og hvorfor mener den offentlig ansatte Tøger Fimreite at den suger?

Før jeg startede i CEPOS læste jeg bogen ”Velfærd i det 21. århundrede” af Martin Ågerup. Allerede dengang satte bogen mange tanker i gang, og siden har jeg fået nem adgang til bogens forfatter, der i dag er min chef.  I bogen skriver Martin meget om, hvordan regler får bl.a. den offentlige sektor til at sande til, så jeg stiller ham spørgsmålet ”Skal tillid, New Public Management eller konkurrence redde velfærdssektoren?”  Optagelsen er lavet 19. december 2019. 

I detta spännande avsnittet av aktualitets och populärkulturpodden Coffehpodden har vi en mycket speciell gäst nämligen Fredman som berättar om New public management och marknadiseringen av skolan Joina vår discord på discord.gg/YqMa74K Ni kan kontakta oss på coffehpod@gmail.com --- Send in a voice message: https://anchor.fm/coffehpodden/message

Har du lurt på hva som styrer de ulike reformene som blir gjennomført i Norge? Da er ukens episode av SOS perfekt for deg! En av SOSpoddens lyttere har bedt om at vi graver litt djupere i New Public Management, og det gjør vi gjerne! Hva er de sentrale antagelsene og pilarene i NPM, hvorfor er det problematisk, og hvorfor sammenligner Harald NPM med villsvin...

Vi pratar med två skånska vårdarbetare om hur sjukvården står sig pall under den rådande Corona-pandemin. Skyddsutrustning och vårdplatser var redan en bristvara innan krisen blev en verklighet, men hur ser situationen ut idag, och vems fel är det egentligen? Hur länge ska vi låta New Public Management och Nyliberalism styra samhällets mest basala funktion, […]

Människans mått återsänder 12 utvalda program. Största delen av det här programmet sändes första gången 30 maj 2019, med titeln "NPM nu och i framtiden". 2013 publicerade Maciej Zaremba sin artikelserie "Den olönsamme patienten" i DN. Debatten som följde, var en av anledningarna till att vi började producera Människans mått 2014. Programmen har handlat om mätningar av både kroppen och samhällskroppen, och i våra skildringar av det sistnämnda har NPM hela tiden funnits i bakgrunden, eftersom den grundläggande principen bakom NPM är att all offentlig verksamhet ska följas upp med resultat som går att mäta. Sedan vi började sända serien har den yrkeskategori som vi kan kalla den mätande klassen bara vuxit inom offentlig sektor: medarbetare som är specialiserade på att styra, planera, mäta, följa upp och fatta strategiska beslut utifrån de mål som politikerna har bestämt. I det här programmet reder vi ut vad New Public Management innebär, och vi kliver in bakom kulisserna hos de här tjänstemännen som har som uppgift att sköta mätningarna i offentlig sektor. Vi reflekterar också över vilka utmaningarna blir när de som mäter blir så starka, och så många. Medverkande: Åsa Berling, hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Skåne. Karolin Liliengren, sjuksköterska Fosietorps vårdcentral. Roland Almqvist, forskare. Louise Bringselius, forskare och författare till boken "Tillit: en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor". Producent: Fredrik Pålsson. Programledare: Fredrik Pålsson och Karin Bromander. Intervjuer: Karin Bromander och Fredrik Pålsson. Ljudteknik: Johan Chandorkar. I redaktionen för det här programmet ingick också Olivia Bons och Lisa Karinsdotter Pålsson. Programmet görs av Umami Produktion.

Selected quotes“The idea of complexity helped us explain why outcome based performance management [is failing]” - 3:09“Outcome based performance management … and New Public Management … is conceptually flawed” - 6:21“We needed a new paradigm” - 6:41“You've got a crackpot idea about doing something fundamentally different. How do you persuade people to pay you to do it?” - 7:15“Is it ok to talk about complexity?” - 10:02“When we first started out on this path, people explicitly told us not to use the language of complexity because it was off-putting” - 10:48“…dismantle … the idea of randomised controlled trials” - 13:40“Delving into the conceptual ideas which underpin this help to really get to grips with some of the failures of the existing forms of public management” - 13:59“The concept[s] that underpin complexity provide that fundamental challenge which was lacking before” - 15:05“I'll see your health economist, and I'll raise you a physicist!” - 15:40“In a complex system we must be humble about any knowledge claims we make” [Quoting David Byrne] - 18:54“To operate successfully in a complex environment … you needed to trust the people who were doing the work because you needed to create the space for them to respond appropriately to the ever-changing detail of the context in which they were operating” - 21:03“It turns the purpose of management upside down” - 22:24“It's really hard to make the time to build relationships and do the really human scale things that enable this stuff to flourish if you're trying to operate within a management system that is fundamentally based on the ideas of New Public Management” - 23:27“There's an increasing comfort with some of the language and ideas of complexity” - 24:54“Even just two years ago, people were saying to us, ‘Don't speak that language. You'll frighten people.' Now, we have the language of complexity spoken back to us.” - 25:21ReferencesA Whole New World — Funding and Commissioning in Complexity - 2017Exploring the New World - Practical insights for funding, commissioning and managing in complexity - 2019Radical Help - Hilary Cottam - 2018Toby Lowe - BioToby is a lecturer at Newcastle Business School and his bag is the funding, commissioning and performance management of social interventions. His stick of Whitley Bay rock has got complexity written the whole way through it. Over the past couple of years he's been involved in a hugely interesting research project applying complexity ideas to social interventions.Toby Lowe's profile and details of his research work on the Newcastle University websiteEmbracing Uncertainty - Toby's blog on complexity-informed management

Förvaltningspodden, avsnitt 6:New Public Management, del 1Närhelst något är fel i den offentliga sektorn får ofta New Public Management skulden. Men vad är NPM egentligen, och hur har det kommit hit? Medverkande: Tom KarlssonGustaf KastbergHenrik Sandgren

Förvaltningspodden, avsnitt 6:New Public Management, del 1Närhelst något är fel i den offentliga sektorn får ofta New Public Management skulden. Men vad är NPM egentligen, och hur har det kommit hit? Medverkande: Tom KarlssonGustaf KastbergHenrik Sandgren

En stor del av vår offentliga verksamhet styrs genom upphandlingar. Upphandlaren ska inte bara följa upp hur det går, utan också sätta upp regler för hur det ska bli. Hur påverkar det kvaliteten? I Klippans kommun förbereder upphandlingsenheten en ny beställning av färdtjänst. Det är bara en av många upphandlingar som de har hand om varje år. De samordnar det här arbetet för fyra mindre kommuner och summorna det rör sig om är svindlande en miljard kronor - hälften av vad de här kommunerna får in i skattepengar från sina invånare. Sedan 90-talet, då Sverige gick med i EES och EU, har regelverket skärpts för hur en upphandling får gå till. Syftet är att motverka korruption och göra systemet mer transparent - men priset är att tjänstemännens handlingsutrymme minskar. Inför varje upphandling måste kommunerna  ställa upp krav som sedan inte går att ändra, och sätta upp en modell för hur leverantörerna ska jämföras med varandra. Om leverantören gör bort sig på ett sätt som inte är formulerat och uppföljningsbart, är det svårt att göra något åt. Hur används mätandet inom upphandlingar? Och vilka risker medför det för kvaliteten på de upphandlade tjänsterna? De frågorna ställer vi oss i det här programmet, som är den sista delen i Människans måtts serie om offentlig sektor i kölvattnet av New Public Management. Medverkande: Emma Rävås, användare av färdtjänst, Lund Anders Vedin, upphandlingschef, Klippan Anna Fritzheimer, förvaltningsjurist, Klippan Mats Bergman, nationalekonom och upphandlingsforskare, Stockholm Producent: Fredrik Pålsson Programledare: Fredrik Pålsson och Karin Bromander Intervjuer: Karin Bromander Ljudtekniker: Johan Chandorkar I redaktionen ingår också Olivia Bons och Lisa Karinsdotter Pålsson. Programmet görs av Umami Produktion.

I förskolan finns det en pedagogisk modell som utgår från barnens egen nyfikenhet. Vad händer när den modellen omvandlas till juridik? Ett program om det som kallas systematiskt kvalitetsarbete. Sedan nittiotalet har det funnits en strävan att professionalisera den svenska förskolan. Den första läroplanen kom på nittiotalet, i samma veva som New Public Management slog igenom med sina idéer om att offentlig verksamhet ska styras med mål och resultatuppföljning. Pedagogiken i förskolan bygger på ett brett förhållande till lärande, som inte är så lätt att mäta. Men samtidigt ska kvaliteten säkras i mål och styrdokument, som också på något sätt ska följas upp. Om det handlar det här programmet, där vi cirklar vi runt begreppet "systematiskt kvalitetsarbete": ett lagstadgat begrepp som ska prägla arbetet med förskolan, från sandlådan och upp till kontoren där de tjänstemän sitter som ska analysera kvaliteten. Medverkande: Ana-Maria Delliv, kvalitet- och myndighetschef, Malmö Kristina Westlund, förskolelektor, Malmö  Anna Harborg, utvecklingsledare och kvalitetsanalytiker, Malmö Erik Stenkula, förskollärare, Linköping Louise Bringselius, förvaltningssforskare För att förstå de juridiska kraven på förskolan har vi haft mycket glädje av Helene Roslunds nyutkomna bok Förskolan: uppdrag och juridik. Producent och programledare: Fredrik Pålsson Intervjuer: Fredrik Pålsson och Olivia Bons Ljudteknik: Johan Chandorkar I redaktionen ingår också Karin Bromander och Lisa Karinsdotter Pålsson. Programmet görs av Umami Produktion

Plus d'informations : https://www.lemondemoderne.media/MATYJASIK, Nicolas, GUENOUN, Marcel, dir, En finir avec le New Public Management, La Documentation Française, 2019Suivez Alexis sur Twitter : https://twitter.com/Poulin2012 Voir Acast.com/privacy pour les informations sur la vie privée et l'opt-out.

Många vill avskaffa New Public Management. Samtidigt arbetar massor av människor idag med de mätningar och uppföljningar som infördes när NPM kom på nittiotalet. Så vad går egentligen att förändra? När New Public Management infördes på 1990-talet, var det en radikal förändring av hur styrningen gick till av vård, skolor och annan offentlig verksamhet. Före NPM fick olika sjukhus en påse pengar och direktiv vad de skulle göra. Med NPM kom idén att all offentlig verksamhet måste följas upp med resultat som går att mäta. Som en följd av det har en hel yrkeskategori uppstått som är specialiserade på att styra, planera, mäta, följa upp och fatta strategiska beslut utifrån de mål som politikerna har bestämt. Nu vill många avskaffa eller i alla fall förändra NPM, men till vilken grad är det möjligt? Med Människans mått träffar vi både de som styr, och de som styrs. Vi kliver in bakom kulisserna hos några av de här tjänstemännen och i det här programmet får vi höra mer om Region Skånes indikatorbibliotek, samt om ekonomi, identitet och mätbara mål. Medverkande: Åsa Berling, hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Skåne. Karolin Liliengren, sjuksköterska Fosietorps vårdcentral. Roland Almqvist, forskare. Louise Bringselius, forskare och författare till boken "Tillit: en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor". Jonna Bornemark, filosof och författare till boken "Det omätbaras renässans". Producent: Fredrik Pålsson Programledare: Fredrik Pålsson och Karin Bromander Intervjuer: Karin Bromander, Fredrik Pålsson och Olivia Bons Ljudteknik: Johan Chandorkar. I redaktionen ingår också Lisa Karinsdotter Pålsson Programmet görs av Umami Produktion.

"Vi hörs för lite i samhällsdebatten", det är något man ofta hör socialarbetare säga. Men varför är det så, och hur kan vi ändra på det? I veckans avsnitt av Socialtjänstpodden träffar Josefine Johansson Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet som skrivit boken ”Debattlustans röster” för att beskriva socionomers deltagande i samhällsdebatten och uppmuntra fler att ge sig in i den. Jörgen menar att socialarbetare måste bli bättre på att använda sig av ordets makt. De är experter på att föra samtal, har mycket erfarenhet och besitter perspektiv som är av stor vikt i debatten om New Public Management, fördelningspolitik och när Försäkringskassan reformerar en förmån. Dessutom är det ett sätt att stärka professionen och att utföra socialt arbete på samhällsnivå. En del problem kanske aldrig blir belysta för att de nya socialarbetarna inte vågar berätta om det de ser. Att en del drar sig för att delta i debatten kan ha många orsaker. Forskare kanske drar sig för att berätta om sina forskningsresultat i media eftersom socialpolitik är komplicerat, unga socialarbetare vill skaffa sig mer kunskap innan de uttalar sig, och en del är oroliga över bemötandet. För att våga handlar det om att hitta sin uttrycksform. Kanske är det genom att skriva en insändare, en debattartikel eller en blogg, kanske genom ett inspelat samtal i en podd eller genom organisering för eller emot en viktig fråga. Oavsett vad måste yttrandefriheten underhållas och användas. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Aordet navelskådar lite och pratar om vår egna dokumentär ”Likvärdig vård på liv och död”  om Sjukhusstriden i Sollefteå. Vi pratar om hur läget utvecklat sig i Sollefteå sedan dokumentären spelades in, och eftersnackar sen om New Public Management, Ny-liberalism, sen-kapitalism och andra fruktansvärda tendenser i samhället och den offentliga sektorn. Alice håller låda om… Fortsätt läsa 26 New Public Management, Urbanitet & Korruption

Main points- Losing Control movement - 2:00 / 31:00- Emphasis on evidence-based policy - 5:15- The difference between Explicit and Tacit knowledge and the importance of place - 6:30- Cultural barriers to experimentation - 18:45- Buurtzorg and the need for a "heatshield" - 21:30- Difference between pilots and experiments / and industrial vs organic approaches - 27:15- Continuous experimentation/learning - 28:00- Good things happening around the world - 32:45- Government becoming an enabler - 33:45- The challenges of replacing New Public Management with something equally compelling - 34:45References* Centre for Public Impact* Enablement mindset - Blog post by CPI* Evidence vs experiments - Blog post by CPI* Losing Control movement* Buurtzorg in the UKAdrian Brown - BioAdrian is huge public sector reform enthusiast. He's spent more than 15 years working on transformation and performance improvement in government. He's been a consultant with McKinsey, a Fellow of the Institute for Government in London and a policy advisor to the UK Prime Minister. He's currently the Executive Director of the Centre for Public Impact - a not-for-profit foundation set up by the Boston Consulting Group.Adrian on Twitter

Bonusepisode som ble spilt inn 11. oktober med en mye omtalt gjest i studio. Simon Malkenes snakker med Dag og Gunnar om den nye boka hans “Det store skoleeksperimentet”, sine opplevelser fra klasserommet som lærer, og medieoppslag om vold i osloskolen. Det blir en lærerik samtale om hvordan inntaksordningen fungerer, segregering i skolene, og hvordan fritt skolevalg kun er fritt for de som kan velge. Simon Malkenes' bok Det Store Skoleeksperimentet: http://www.manifest.no/simon_malkenes_det_store_skoleeksperimentetSimon Malkenes på Dagsnytt 18: https://tv.nrk.no/serie/dagsnytt-atten-tv/NNFA56030518/05-03-2018#t=45sSimon Malkenes tildeles Fritt Ords Honnør: http://www.frittord.no/aktuelt/simon-malkenes-far-fritt-ords-honnr/Lærer Clemens Saers, angrepet av elev: https://www.nrk.no/ostlandssendingen/livsvarig-skadet-av-elev-_-na-saksoker-han-kommunen-1.13967164Metoden; New Public Management (NPM): https://snl.no/New_Public_Management

Bonusepisode som ble spilt inn 11. oktober med en mye omtalt gjest i studio. Simon Malkenes snakker med Dag og Gunnar om den nye boka hans “Det store skoleeksperimentet”, sine opplevelser fra klasserommet som lærer, og medieoppslag om vold i osloskolen. Det blir en lærerik samtale om hvordan inntaksordningen fungerer, segregering i skolene, og hvordan fritt skolevalg kun er fritt for de som kan velge. Simon Malkenes’ bok Det Store Skoleeksperimentet: http://www.manifest.no/simon_malkenes_det_store_skoleeksperimentetSimon Malkenes på Dagsnytt 18: https://tv.nrk.no/serie/dagsnytt-atten-tv/NNFA56030518/05-03-2018#t=45sSimon Malkenes tildeles Fritt Ords Honnør: http://www.frittord.no/aktuelt/simon-malkenes-far-fritt-ords-honnr/Lærer Clemens Saers, angrepet av elev: https://www.nrk.no/ostlandssendingen/livsvarig-skadet-av-elev-_-na-saksoker-han-kommunen-1.13967164Metoden; New Public Management (NPM): https://snl.no/New_Public_Management

Centern dominerar i kommunstyrena, visar Dagens Samhälles färska granskning. Har Centerpartiet oklar blockidentitet? Är det farligt med bostadsförtur för nyanlända, eller är det värre att låta bli? Och vad driver den blåa landstingsrevolutionen – ett sug efter mer valfrihet och New Public Management, eller något helt annat? Man får även höra spådomar om Nyköpings kommuns nybildade styre – innan det ens bildats! Och så funderar vi kring värdet av skilda valdagar lokalt och nationellt. Medverkande: Johan Delby, reporter Dagens Samhälle Olof Jonmyren, politisk redaktör C-märkta Södermanlands Nyheter Jenny Wennberg, politisk redaktör S-märkta Arbetarbladet Malcom Kyeyune, fri debattör och krönikör i Dagens Samhälle Programledare: Sanna Rayman, debattchef Dagens Samhälle

Wenn Sie wissen wollen, wie man Prozesse verändert, vor welchen Herausforderungen die eigene Organisation steht und welche Möglichkeiten es gibt, dann ist diese Folge mit Dr. Lars Algermissen genau richtig für Sie. Viel Vergnügen. Literaturempfehlung: Becker, J.; Algemissen, L.; Falk, T.: Prozessorientierte Verwaltungsmodernisierung: Prozessmanagement im Zeitalter von E-Government und New Public Management. 2009Scheurl-Defersdorf, M. R.: Die Kraft der Sprache: 80 Karten für den alltäglichen Sprachgebrauch. 2012Webempfehlung: WikipediaBehörden Spiegelheise Newsticker Weitere Informationen und Hintergründe zu den Folgen finden Sie auf unserer Webseite Unsere Bitte: Wenn Ihnen diese Folge gefällt, dann freuen wir uns über eine 5-Sterne-Bewertung, damit auch andere auf diesen Podcast aufmerksam werden und wir das Angebot weiter verbessern können. Zeitaufwand: 1-2 Minuten. Link zur Seite hier. In diesem Sinne: keep connected. Herzlichst Ihr Axel Winkelmann

I detta program utforskar vi kopplingen mellan filosofi och liv, vad filosofiska erfarenheter är, om relationen mellan det meningsfulla och det mätbara, tillsammans med filosofen Jonna Bornemark, vars sommarprogram kan höras här. Jonna Bornemark är lektor och docent i filosofi vid Södertörns högskola och har på senare tid intresserat sig för vad hon kallar för ”mätbarhetssamhället” – att vi i vår tid har ett stort fokus på att dokumentera och reglera allt fler offentliga och privata verksamheter. Detta har flera effekter, varav en är det kan bli så att själva aktiviteten blir sekundär och dokumentationen blir primär. Istället för att vara ett hjälpmedel för verksamheten blir verksamheten centrerad kring det som dokumenten stadgar; det sker en ”förpappring” av dynamiska verksamheter. Bornemark närmar sig denna problematik med hjälp av 1400-talstänkaren Nicolaus Cusanus och dennes förståelse av begreppen ”ratio” och ”intellectus” – som vi talade om i förra podden. Bornemark har tillämpat dessa begrepp i en analys av New Public Management och den typ av dokumentation och regel-styrning som kännetecknar många vårdande yrken i offentlig sektor, men också förekommer en hel del inom högskola och universitet. Kärnan i NPM är ett fokus på det mätbara som man kan dokumentera att man gör. Men problemet med detta fokus på dokumentation och mätbarhet är att det kan frånta uppmärksamhet från den faktiska verksamheten och de konkreta behoven i den specifika, enskilda, unika situationen. Ett exempel som Jonna Bornemark tar upp är ett äldreboende där en av de anställda uppfattar att en av de boende har ganska svår ångest. Men istället för att försöka prata med denne och ta reda på vad som skulle kunna göra det bättre, drar personalen igång en omgång fia med knuff, eftersom det innebär att man kan klicka för en ruta som kommer bidra till målet att ”höja aktivitetsnivån” på boendet. Det konkreta, individuella, kallar Cusanus för ”minima” och det största, oändliga, kallar Cusanus för ”maxima”. Dessa når vi inte genom ”ratio” – genom det kalkylerande, räknande förnuftet – utan genom ”intellectus” som har en sensibilitet och känslighet för det som inte låter sig mätas, vägas och objektifieras. Konflikten mellan denna lyhördhet för de konkreta behoven i en specifik situation och att följa en mall har stora likheter med skillnaden mellan dygdetik och regeletik. Den dygdige människan har en inre hållning som gör henne disponerad att respondera empatiskt, men det förutsätter en empatisk känslighet som gör henne förmögen att läsa av andra människor och deras behov. Det går ju såklart inte att reglera varje enskilt möte: istället är det, menar Jonna Bornemark, genom att ge utrymme för det personliga och det individuella i varje möte som vi kan bli bra på det vårdande mötet. Det handlar alltså snarare om att bli ett ansvarsfullt och lyhört subjekt i mötet med andra, än att styras av standardiserade manualer. Men intellectus är inte bara en känslighet för det ”partikulära” det är också en känslighet för det största (maxima). Denna sensibilitet för maxima öppnar oss för tillvarons grundvillkor och grundfrågor. Men precis som vår känslighet för ”minima” har minskat i moderniteten genom ett förlitande på generella, ”objektiva” regler, har vår känslighet för ”maxima” – tillvarons yttersta karaktär – minskat, genom att vi har en common sense-artad förståelse av att den ”objektiva verkligheten” är utan egentligt värde eller mening – den utgörs ju endast av materiens minsta byggstenar. Det kan göra att vi tänker att det vi erfar i djupa personliga, existentiella erfarenheter endast är ”subjektiva” attityder som inte har något med verkligheten att göra. Verkligheten kan inte avslöja sig för intellectus, utan enbart för ratio, tänker vi oss. Paradoxalt nog kan man alltså konstatera att moderniteten, som på många sätt sägs vara den period då individen träder fram, har inneburit ett tillbakaträdande av individen eller personen, både i den byråkratiska organisationen (som gäller nästan alla organisationer där vi är verksamma) och i det att vår filosofiska sensibilitet har tonats ner. Men att filosofera är i grunden att konfronteras och engageras personligen i mötet med andra människor och tillvaron i stort. Att våga bli ett subjekt inför den andre – och inför tillvaron.

Att kunna prata om brister i verksamheten är avgörande för hur socialtjänstens personal mår och för om de vill söka nytt jobb. Det visar en enkätundersökning där förbundets medlemmar deltagit. Den här veckan gästas Socialtjänstpodden av arbetslivsforskaren Wanja Astvik som har gjort två enkätundersökningar med medlemmar i Akademikerförbundet SSR och Vision 2015 och 2016. Bristen på öppenhet och dialog menar hon hänger ihop med styrning via New Public Management som fokuserar på ekonomi istället för hur verksamheten fungerar. Genom att mäta det som går att mäta i socialtjänstens verksamhet läggs fokus på fel saker och det leder i sin tur till att kommunpolitikerna inte får rätt underlag för att kunna fatta beslut. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

How did she become a law professor? What can academics learn from judges in dealing with perils of the new public management? And how can slowness of law be one of its strengths? Hear the answers to these questions in my dialog with Professor Elaine Mak.

Liv Strömquist tänker på BB-krisen och de överdrivet stora resurserna som läggs på att vårda friska människor. Moa Lundqvist avslöjar vad det nya konceptet i offentlig sektor kommer bli efter att regeringen beslutat sig för att sluta med det kontroversiella New Public Management. Ola Söderholm tycker att kraven som ställs på Donald Trump efter händelserna i Charlottesville är lite märkliga. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fra ’Dovne Robert’ og ’Fattig-Carina’ til forestillingen om, at alle offentlige ansatte er ved at gå ned med stress, eller at markedslogik og New Public Management har ødelagt alt godt ved vores velfærdsstat: velfærdsdebatten er for unuanceret og uoplyst, og det giver os en fejlagtig opfattelse af, hvordan tingene faktisk fungerer og ikke fungerer. Hvis ikke vi – særligt meningsdannere og medier – tænker lidt over, hvordan vi taler om velfærdsstaten, risikerer vi at tale den ned, så den i sidste ende mister folkelig opbakning. Debatten om ’Dovne Robert’ er et eksemple på en dum debat, der faktisk rykkede ved danskernes holdning til kontanthjælp. Hør med her i Moderne Ideer, når sociolog Nanna Mik-Meyer gør den dumme velfærdsdebat klogere. Moderne Ideer fra Dagbladet Information er en podcast, som ikke KUN vil gøre dig klogere, men også levere svar på nogle af vor tids største udfordringer fra de mennesker, som ved allermest om dem. Eva Eistrup er vært. Køb bogen: 'Hvordan får vi bedre debat om velfærd?' Find flere podcasts fra Dagbladet Information og tilmeld dig nyhedsbrev på information.dk/podcast. 

En tjänstemans uppgift är att att verkställa politiska beslut och med det implementera de principer som ligger till grund för dem. Hur sker det? Jenny Madestam är doktor i statsvetenskap och lektor i offentlig förvaltning. Hon svarar på frågan och går igenom teorier knutna till offentlig förvaltning, Lennart Lundkvist, begreppet offentligt etos, samt något kort om New Public Management.

Hur hotad är demokratin idag och hur ser hotet ut? Är det befolkningen som tappat tron på demokratin eller ledarna som misslyckats med att visa på demokratins kraft och möjligheter? Idéhistorikern Sverker Sörlin och statsvetaren Olof Petersson pratar tillsammans med Håkan A Bengtsson om vad som hänt sedan Petersson presenterade maktutredningen på 90-talet. Då diskuterades en demokrati i kris, ni är vi där igen. Vad har förändrats sen dess och hur har den tilltagande populismen, New Public Management, förändringarna inom EU, och påverkat medborgarnas tilltro till politikens möjlighet att förändra. De diskuterar även partiernas kriser, hoten mot de folkvalda och vad som händer när allt färre är medlemmar i ett politiskt parti.

九州大学産学連携センターに所属しております、谷口博文です。もともと財務省に長く勤めていましたが、六年前に九州大学へ移り、公共政策や地域政策について研究を進めています。また、九州ＰＰＰセンターやアントレプレナーシップ・センターのセンター長に就き、授業を受け持つなど、起業家を育てるプログラムにも従事しています。 今日はＰＰＰ（Public Private Partnership）について話します。Publicは官公を、Privateは民を、Partnershipは連携を意味しますので、ＰＰＰは官民連携事業などと訳されます。ＰＰＰの一種にＰＦＩ（Private Finance Initiative）というものがありますが、これは、公共施設の整備や公共サービスの提供を官民が一緒になって行う特定の方法を指します。公共施設の管理運営を民間に任せる指定管理者制度も、ＰＰＰに含まれます。もっともこれまでも公共施設を作る際には、お役人が自分で金槌をもって建てるのではなく、民間の建設会社に発注していました。しかしこれは、ＰＰＰとは呼ばれません。 それでは、従来の方法とＰＰＰとではどこが違うのでしょうか。これまでは、たとえば市民体育館を作る際には、具体的な細かいところまですべて役所が決めた後で、入札にかけて、一番安く作ることができる民間の建設会社へ発注していました。当然その費用は、税金から出されています。これに対してＰＦＩは、税金ではなく民間の資金で市民体育館を作るというものです。大きな枠組みについては役所が示しますが、具体的にどういう体育館を作ってどのように運営するのかという点については、設計会社や建設会社などから成る民間の企業グループが考えます。民間であれば、銀行からお金を借りて作ることができます。２０～３０年をかけて、最初の建設費や経費を体育館の運営を通して返済して行きます。その後、最終的な所有権は役所へ移ります。 このようなＰＦＩの事業スキームは、１９９０年代にイギリスではじまりました。特に、海峡を越える大きな橋など、国際的なインフラ整備事業でよく利用されています。政府にはお金がないため、設計会社や建設会社、道路管理会社が出資した特別目的会社（ＳＰＣ）との間で契約を結び、通行料をとる権利と引き換えに民間資金で建設（Build）してもらいます。長期契約を結び、その橋を使う車から通行料をとって運営し（Operate）、２０～３０年をかけて返済した後に、所有権を移転（Transfer）します。このやり方をＢＯＴと呼び、典型的なＰＦＩ事業の一つです。 日本においても、ＰＦＩはよく行われています。１９９９年にＰＦＩ法が成立しました。内閣府によれば、その後２０１４年までの１５年間で、およそ５００件、４兆５０００億円の事業が行われてきています。ただ道路や橋の建設は多くなく、学校や病院、大学や試験研究機関、庁舎や刑務所などが、ＰＦＩで作られています。これからも様々な事業をＰＰＰ／ＰＦＩでやっていこうと、いろいろな動きがあります。 今日の話をまとめます。 民間のノウハウや資金を活用することで行政の効率性を高める動きはNew Public Managementと呼ばれ、いろいろな方法で行われてきました。しかしながら、様々な問題も見られます。次回には、ＰＰＰが有する課題について話します。

In this episode, Dr. Mimi Abramovitz continues her discussion of the rise of New Public Management (NPM) and the privatization of human services. She concludes by discussing her research on the impact of NPM on persons in the front lines of human service agencies and the services they provide.

Over the years I have written extensively about the New Public Management or NPM mindset that first began to influence if not dominate public sector procurement practice beginning in the late 90s. For those unfamiliar with the term, the New Public Management or "NPM" approach was based on the premise that the private sector was more proficient in its purchasing.  As a result, the public sector began to look at emulating private sector practices as a means of achieving better results in key areas including savings. The fact remains that the public sector is notably different from the private sector in several important areas, especially  in terms of procurement - and more specifically relationship management. Joining me today to talk about becoming relational in the public sector is one of our industry's top experts Kate Vitasek.

In this episode, Dr. Mimi Abramovitz discusses the privatization of human services and the rise of New Public Management. She reviews evolving economic conditions, historical changes in U.S. social welfare policy, and the subsequent impact on human service agencies, their workforce and, ultimately, the clients they serve.

Den rådande kulturpolitiken innebär att kulturen i allt större utsträckning måste bli en spelare på den ekonomiska arenan. Näringslivsmodellen New Public Management används alltmer i den offentliga sektorn för att göra den kostnadseffektiv och marknadsanpassad. Vad innebär det ökade ekonomiska tänkandet för kulturen? Vad betyder mätning för kreativiteten? Från vilka utgångspunkter skall egentligen kulturen värderas och finansieras? Det debatterar Nya Vågen tillsammans med Ragna Weisteen, regissör på Teater InSite i Malmö, kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, August Lindmark, pjäsförfattare på Teaterrepubliken och Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet, som studerat kreativiteten och hur den påverkas av ekonomiska mätmetoder. I Nya Vågens kritikersamtal behandlas den danske författaren Kim Leines fjärde roman, Profeterna vid Evighetsfjorden, som är nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2013. Författarna och kritikerna Oline Stig och Dan Jönsson har gjort en närläsning av denna doftrika krönika om 1700-talets danska kolonisation av Grönland, om frihetens bojor, primitiva drifter och missionerandets plågor. Programledare Ann Jornéus Producent Axel Palmkvist

Vad händer när studenter med allt sämre baskunskaper i matematik och svenska, möter en högskola med ekonomiska incitament att godkänna så många som möjligt? Kaliber handlar den här veckan om tillståndet i den svenska högskolan - om korrumperade lärare, sämre studenter och en skola som behöver se om sin krympande ekonomi. Krisen i den svenska skolan har nått högskolan. I dagens Kaliber berättar universitetslärare om studenter med låga förkunskaper, om krav som sänks och om ett ersättningssystem som ger mer pengar ju fler studenter som godkänns. – Lärare har ju i alla tider klagat på att studenterna är svaga att de kan inget och sånt, men det som har hänt nu är någonting helt annat, att det är så många som har så påtagliga svagheter i sina förkunskaper och färdigheter. Humanekologen Ebba Lisberg Jensen är en av de universitetslärare som gått ut offentligt och talat om högskolestudenter som ligger på 13-åringars nivå när det gäller att läsa och skriva. Hon sitter på sitt rum på Malmö Högskola med en bunt tentor framför sig. – När man ser vad de som skrivit, de som har problem och det har inte alla, men allt fler, då blir det ofta så påvert att man som lärare inte kan utläsa vad som står, alltså man fattar inte vad det står. Kan du läsa upp nåt exempel? – ”Moralisk expansionism ligger i moralen och etiken…” alltså det är så vagt, ”att expandera vad som är rätt och fel till alla levande varelser…” så att som lärare så kan man ofta sitta och tänka att man kanske kan tolka in nåt man kan förstå, men samtidigt så är det ju inte meningen att man ska tolka in nåt man kan förstå. Det finns både svenska studier, internationella jämförelser och diagnostiska prov som visar att svenska ungdomars kunskaper i bland annat matematik och svenska har sjunkit under senare år. Så vad händer då när allt sämre förberedda gymnasister möter en högskola med ekonomiska incitament att godkänna så många som möjligt? Om det berättar universitetslärare i dagens Kaliber. –  Förvånansvärt ofta är det studenter som man kanske har uppfattat som väldigt aktiva i föreläsningssituationen och mycket intelligenta i samtalet, så det är absolut inget fel på deras förstånd, det är viktigt att betona, utan det är en oförmåga att handskas med text. – Jag har några här som tex inte alls har system mellan versaler och gemena bokstäver och då är det ju väldigt svårt att som lärare kunna… ska vi se här: “befolkning, explosion, den industrialism, är många orsaker som förstör jorden”.   Hur behandlar du en sådan här tenta, sådana här svar? – Jag skriver oftast kommentarer, vi ger väldigt mycket feedback, vi ägnar oss väldigt mycket år det, och tyvärr är det så att ju fler studenter som har svårigheter med språket, desto mer tid går till att ge feedback. Och det är inget vi är ensamma om vid Malmö Högskola utan jag har fått säkert hundra mejl, föst var jag med i Obs och sen fick det lite större spridning och jag har fått enormt mycket respons från andra lärare. Lars Pålsson Syll är professor i samhällskunskap och undervisar bland annat blivande lärare i statistik. Sedan han började undervisa för 30 år sedan har antalet högskolestudenter mer än fördubblats. Lars Pålsson Syll poängterar att det fortfarande finns lysande studenter, men att genomsnittet tycks ha sjunkit.   – De kommer med mindre i bagaget än vad jag och andra universitetslärare förväntar oss, de har gått i skolan, kraven för att man ska komma in på lärarutbildningen och bli samhällslärare är att man har matte B, samtidigt märker man att de inte verkar förstå ens elementa som de borde ha lärt sig i matematiken redan på högstadiet. Hur hanterar ni det här? Är det då fler som blir underkända eller sjunker kraven, eller vad händer? – Ja, om man skulle vara politiskt korrekt skulle man helst svara att vi tacklar det genom att underkänna fler studenter, men verkligheten är nog inte riktigt så panglossiansk, det är inte så vi ofta gör, utan jag tror, även om vi inte medvetet gör det så blir det nog så att får vi ett sämre material att jobba med så anpassar man ju kraven lite grann efter det materialet. Det är inte så rimligt att tro att en lärare vill underkänna 9 av 10 studenter och hålla kvar vid en kravnivå som vi hade för kanske 20-30 år sedan. Men det är klart att det är ingen som säger att vi sänka kraven för att få igenom de här studenterna, men de facto tror jag att vi gör det, och ett av de oroande skälen till att vi gör det är ju också den typen av ersättningssystem som vi har inom högskola, där genomströmningen av studenter syns i vår budget. Det är upprop på kursen i Praktisk engelska vid Uppsala Universitet. Universitetet får en viss summa av staten för varje student som skriver in sig på kursen och en annan summa för varje student som blir godkänd. Det är så grundutbildning finansieras i Sverige. Ju fler godkända, desto mer pengar. – Och då har du ett incitament att frångå kvalitetskraven. Jens Stillhof Sörensen är freds- och utvecklingssforskare, Lena Widding Hedin är sociolog och medicine doktor. Kaliber har intervjuat ett tjugotal lärare från olika högskolor och universitet som säger ungefär samma sak: ja, studenternas förkunskaper har försämrats och för att tillräckligt många ska bli godkända måste vi antingen jobba mer än de har betalt för - eller sänka kraven. Lasse Ekstrand undervisar i ekonomi vi högskolan i Gävle – Om man nu fick välja sina studenter kanske det skulle se annorlunda ut men kan ju inte sänka examinationsgraden allt för mycket eftersom ekonomin är uppbyggd på att vi examinerar… Marja Kaikkonen, sinolog: – Lärarana känner sig pressade ibland till att godkänna på nåder och hitta på alla möjliga kompletteringar som äter upp vår forskningstid. Lena Widding Hedin, igen: – Jag får vara lite uppriktig och säga att jag har själv hjälpt ett antal studenter att komma igenom faktiskt genom att lägga ner extremt mycket arbete. Och idag finns det på en del utbildningar som jag har varit på så finns inte underkänt, det finns komplettering. –  Jag ser ju hela tiden en ganska svårt sjuk patient framför mig, en patient som ska få en bedömning om man klarar att utföra ett visst arbete… Åsa Cider undervisar blivande sjukgymnaster och arbetsterapeuter i fysiologi vid Göteborgs universitet och arbetar också själv som sjukgymnast. Hon menar att sjunkande förkunskaper och sänkta krav är ett hot mot patientsäkerheten. – Vi har ju jätteviktiga uppdrag när vi jobbar i våra yrken, som kan påverka en människas hela liv, vi gör intyg vad man klarar och inte klarar… bilkörning… och då måste man ju veta, det går ju inte bara att tycka. Åsa Cider har gett fysiologikursen i 10 år. Hon upplever att studenternas förkunskaper i matematik och fysik har försämrats under den tiden. I våras var det bara 35 procent av de blivande arbetsterapeuterna som klarade tentan. Efter omtentan ville studenterna byta examinator. – Och då blev jag inkallad till ledningen och så sade de att det var ju fel på tentan, de sade att studenterna ska inte behöva kunna det här, att det är alldeles för svårt. Och det är ju inte för svårt, det är ju det som vi haft hela tiden. Åsa ville inte skriva en lättare omtenta, kompromissen blev att man delade upp nästa omtenta i två delar så att studenterna kunde välja att skriva den i två omgångar. Och från och med den här terminen har man gjort om kursen i fysiologi. Åsa menar att man anpassar nivån efter sjunkande förkunskaper, men programansvariga Kajsa Eklund säger att det inte handlar om att sänka krav utan om att skräddarsy kursen efter arbetsterapeuters behov. –  Arbetsterapeuter ska ha en god kunskap i fysiologi, men det betyder inte att de ska ha precis samma kunskaper som sjukgymnaster. Olika professioner behöver olika kunskaper och det är ju för att de ska kunna komplettera varandra. Upplägget kommer att bygga mycket mer på förståelsekunskap, inte faktainpluggning utan att förstå sammanhangen. Litteraturvetaren Helene Blomqvist vid Karlstads Universitet undervisar bland annat svenska för blivande lärare. Hon menar att kraven har sänkts. –  I praktiken ja, det finns liksom inga möjligheter - annars skulle ju alla lärarstudenter få tillbringa en massa extraterminer innan de blev färdiga med sin utbildning och det funkar ju inte med studiemedelssystemet, så man är ju bara piskad rent praktiskt att sänka kraven. Och det känns som att det blir en ond cirkel som man fasar för, att studenterna kommer med lägre kunskaper från grundskola och gymnasium och så är de lärarstudenter och så utexamineras de med mindre i bagaget än vad tidigare generationers lärare hade och då sänks väl kunskapsnivåerna ytterligare i grundskola och gymnasium, jag vet inte var det ska sluta det hela. Det känns ju djupt bekymmersamt. Ersättningen per student varierar mellan utbildningarna. Medicin, teknik och konstnärliga ämnen får mer och samhällskunskap och humaniora får mindre. Ersättningen för en godkänd Operastudent är tio gånger större än den för en språkstudent. Under senare år har regeringen skjutit till extra pengar till de fattigaste ämnena, men enligt svenskläraren Helene Blomkvist har det inte märkts. Anslagen räcker bara till två lektioner i veckan, vilket är alldeles för lite menar hon. – Om vi nu kommer in på genomströmning så säger det sig självt att studenter som inte klarar tentamina får men tentera om, det klarar mer tid, mer resurser, och klarar de inte det kommer de igen…. vilket kräver mer resurser. Och även om vi får höra hela tiden att vi måste sätta kvaliteten före genomströmningen så är det i realiteten väldigt svårt att göra det när man hela tiden arbetar på gränsen av sin förmåga för att man vill ge studenterna en fullgod utbildning, och det är egentligen omöjligt med den nuvarande studentpengen, så då det blir så att man till sist kanske mer eller mindre låter nåd gå före rätt och släpper igenom studenter som man kanske egentligen inte borde släppa igenom därför att man helt enkelt inte har mer resurser att lägga på dem, inte mer tid och inte mer ork. Kan ni inte då underkänna på hela kursen? – Jo det är klart och det är klart att vi måste, det finns ju studenter som inte är skickade att bli tex svensklärare, eller som inte lägger ner tillräckligt jobb för att klara det och det är klart att vi måste underkänna och det gör vi ju också. Nytt för i år är att högskolorna inte får nån ersättning alls för de studenter som inte tar några poäng. De kallas inaktiva studenter, men ibland handlar det om studenter som är aktiva och kräver mycket lärarstöd men som ändå inte lyckas. –  De som så småningom faller igenom och som kanske inte lyckats ta ett enda poäng, de har vi slitit mycket med, man sliter mer med de som har det svårt, men det får vi ingenting för. Ersättningssystemet, som alltså innebär att lärosätena får betalt för varje registrerad och godkänd student, infördes 1993. Ann Fritzell var huvudsekreterare i utredningen som tog fram för förslaget. Hon berättar att universistetslärarnas fackförbund SULF framförde oro när förslaget presenterades då, för drygt 20 år sedan. –  SULF:s företrädare när vi träffade dem sade de att “det här systemet kommer att uppmuntra lärare att lättvindigt godkänna studenter” och då sade någon av oss: “Nämen nog är väl era medlemmar mer professionella än att de skulle godkänna någon bara för att man får mer pengar?” Och det visar väl kanske hur aningslös åtminstone jag var. Sedan ersättningssystemet infördes har anslagen per student minskat i faktiskt värde. När anslagen varje år skrivs upp med hänsyn till inflation och löneökningar så görs också ett avdrag för den tänkta produktivitetsökningen. Lärosätena har nämligen krav på sig att öka produktiviteten lika mycket som den privata tjänstesektorn. I år blev ökningen noll procent. – Då jämför man med banker och försäkringsbolag och detaljhandel och det vet ju alla att i alla de verksamheterna så är det bara självbetjäning som har gällt, och för varje år så blir det mer och mer så. Och så kan man inte rationalisera högre utbildning. Det kan inte bli självstudier, då blir det något annat. Krav på ständigt ökad produktivitet gäller för hela den offentliga sektorn, men Ann Fritzell menar att det är extra olyckligt när det gäller högre utbildning. –  Man kan inte lägga studenter på hög vilket rättsväsendet kan göra. de kan lägga ärenden på hög som de inte hinner med och så blir det balanser och så kan man peka på dem säga, nu hinner vi inte med, vi behöver mer resurser. Men högskolor kan inte lägga studenter på hög, de måste utbilda fler och fler för att få samma värde av pengarna. På det viset är det ett djävulskt system och det är därför som systemet nu är korrumperande för kvalitén. Ann Fritzell arbetade under den senare delen av sin karriär på just universitetslärarfacket SULF.  I fjol räknade hon ut att urholkningen av studentpengen har gjort att lärosätena förra året skulle ha behövt tillföras nästan 7 miljarder kronor för att få samma köpkraft som när systemet infördes. – Den här ständiga urholkningen av resurserna och det mer komplicerade utbildningsuppdrag som breddningen, expansionen har inneburit har gjort att lärare har fått ett mer komplicerat uppdrag men med mindre resurser per student, och då är det naturligtvis så att risken är stor att man kan sänka kraven. I takt med att anslagen per student urholkats så har den lärarledda undervisningen per student också minskat. Enligt en studie som TCO gjort uppger nästan varannan heltidsstudent idag att den har mindre än nio timmars lärarledd undervisning i veckan. Det verkar vara lärarna som hamnar i kläm mellan studenternas sjunkande förkunskaper och institutionens ekonomiska krav. Administrativa uppgifter har tillkommit, och alla lärare som Kaliber talat med berättar om en växande arbetsbörda. Sören Nordlund är adjunkt i psykologi vid Högskolan Dalarna. – I takt med att tentorna blir sämre och sämre, ger jag mer och mer kommentarer – det är en rätt studenten har, en kundrättighet. Men i takt med att tentorna blir sämre och sämre, för det blir de, så ger jag mer och mer kommentarer, för studenten har rätt att få kommentarer, det är en kundrättighet, det är en kund som ska kunna gå vidare med hjälp av min information och ibland känner jag att vem är det som skriver tentan? Du kallar studenterna för kunder, varför det? –  Det har blivit så, det är inte bara jag, det är hela högskolan, jag ser hur de behandlar studenten, man vill ha fler kunder för då får man fler och fler kunder, det genererar en ekonomi. Man betraktar studenten som en kund som genererar en ekonomi, då vill man inte stöta den ifrån sig. Men det är väl bra att skapa nöjda studenter? –  Ja det är väldigt bra att skapa nöjda studenter, men problemet är att det blir färre och färre som har förmåga att leva av egen kraft. Men akademin är ju ett ställe där man prövar förmågan, det handlar om att ha den förmågan men också att använda den förmågan, det är det som genererar den goda akademikern. Det är en av mina viktigaste uppgifter att se till att de bästa kommer fram. Men det här kund ser inte jag inte med tillförsikt på framtiden när det gäller den akademiska kvalitén i högskolan. Nu börjar det bli deprimerande i dagens Kaliber. Här måste nog inflikas att studenternas förkunskaper skiljer sig mycket mellan olika utbildningar och olika lärosäten. Fortfarande finns det många toppstudenter. Flera lärare framhåller också att studenterna blivit bättre på tex muntlig framställning, engelska och att själva söka information. Fredrik Lundell som är prisad lärare vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm menar att dagens studenter kan saker som de inte kunde när han började undervisa för 20 år sedan. – Till exempel är det så att nästan alla studenter som börjar högskolan kan redigera film, vilket var en exklusiv sak förut, högskolan utnyttjar inte all kunskap och den kunskapsredovisning som vi efterfrågar på universitetet är dåligt matchat efter gymnasieskolans sätt att kontrollera och verifiera kunskap. Du talar inte om minskade utan ändrade förkunskaper? – Ämnesmässigt är det tveklöst så att , till exempel i matematik har vi på KTH sett att kunskaperna har minskat, de som börjar idag är i mindre grad förmögna att klara uppgifter som de i högre grad var förmögna att lösa för 10 år sedan, det ser vi som fastställt. Men jag vill också säga att bilden är betydligt bredare än så. Betyder det att ni lärare måste arbeta mer för att få studenterna godkända? – Det är ju två delar i det där, att utveckla kunskap tar ju tid och om man börjar på en lägre nivå så hinner man inte lika långt. För att kommer så långt som möjligt gäller det att möta på rätt ställe, att man börjar där studenten är och inte där man tycker att den borde vara, och det gäller att använda den pedagogik som är anpassad till den kunskap som studenten behöver ta till sig och träna de färdigheter som studenterna behöver. Behöver de träna sig i att resonera kring ämnet så behöver man aktiviteter som  tränar resonemang snarare än faktainpluggning. Statsvetaren Shirin Ahlbäck Öberg vid Uppsala universitet forskar om New Public Management, det vill säga de typer av styrsystem som infördes inom den offentliga sektorn i början av nittiotalet. Ersättningssystemet i högskolan, där de ersätts för varje godkänd student, är ett exempel på New Public Management och Ahlbäck Öberg berättar att det fått liknande effekter i högskolan som inom exempelvis vården. – Genomströmning är ett jätteviktigt mått plötsligt i NPM-system, att man levererar som man ofta hör, att producera, att folk klarar av kurser och så och det kan komma i konflikt med våra professionella normer där hög kvalitet kan innebära att man inte alls släpper igenom alla. Och så fort man diskuterar det här, när vi säger att det här är ett problem, för oss är det viktigt att upprätthålla kvalitén och inte sänka ribbor, då tittar de oss i ögonen och säger: tycker du att du själv sänker ribbor? Och det vill man ju inte tro att man gör. Men det är klart att det är en fara i det. NPM bygger också på en idé om ständig effektivisering och till slut har man nått en punkt där det inte finns något fett i verksamheten och då får det konsekvenser för verksamhetskvalitén och det är då folk börjar reagera och det är då vi får läkaruppror och även att lärare inom ungdomsskolan, och jag tror att en stor anledning till att man diskuterar det nu är att man har man nått vägs ände när det gäller rationaliseringar. Även inom högskolan? –  Ja det tycker jag absolut, och särskilt när det gäller våra studenter på humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, de har ju väldigt lite lärarledd undervisning per vecka faktiskt. I dagens Kaliber har en rad lärare berättat om studenter som kommer till högskolan med sämre förkunskaper än tidigare generationer, och om hur de tvingas sänka kraven för att inte för många ska bli underkända. Flera har kopplat problemet till dålig ekonomi och ett ersättningssystem som ger mer pengar ju fler som godkänns. Lars Haikola  är Universitetskansler och ansvarig för tillsynen av högskolan. Han säger att det å ena sidan är svårt att mäta om förkunskaperna verkligen har sjunkit, men att han å andra sidan tar problemet på allvar. –  Nu kom det här nya ersättningssystemet 93 då va jag själv aktiv lärare och jag upplevde väldigt tidigt i min kollegiala roll att svenska universitetslärare  har en sådan yrkesstolthet att de inte låter sig tubbas till att sänka kraven för att ledningen säger till dem att nu måste du släppa igenom fler så att vi får in mer pengar i systemet, svenska lärare fungerar inte på det sättet. Det är mitt absoluta grundsvar på den här frågan. Men det finns en grundrisk inbyggt i systemet, det är självklart. Sen dess har ju också anslagen urholkats reellt och då menar många att det har ökat den här faran… – Ja så är det, så är det, den svenska högskolan har expanderat kolossalt mycket, den är ju nu den största statliga arbetsplasten, det är en halv miljon studenter, det betyder också att den är en helt annan högskola än när jag trädde in i den 1966, då var det 8 procent av en kull är det 43-44 procent av en högstadiekull. Det som kan motverka sjunkande kvalitet menar universitetskanslern, är högskolans kvalitetsutvärderingssystem. – Motkraften till detta är ju just utvärderingen av utbildningen, och det är ju motkraften mot att man sänker kraven. Reportrar: Anna Iversen och Maja Lagercrantz

Hvorfor ble i sin tid NSB delt opp i ett selskap som eier skinnene og et annet som eier togene? Hva tjener vi på at sykehusene plutselig ble til helseforetak? New Public Management har blitt en skjellsord blant mange, så hvorfor ble det i sin tid så populært?