Podcasts about norrlandsoperans

Kulturnytt har besökt repetitionerna av NorrlandsOperans nya föreställning "Of itself: in itself".

Möt Norrlandsoperans nye chef! Vad är hans lust och längtan med nya jobbet! Vad är hans opera- och konstsyn? Och vad tänker han om framtiden för opera och scenkonst? Hur ska han hålla Norrlandsoperan relevant för kommande generationer? Var ligger hans passion och vad har han för rädslor? Och givetvis om Covid 19 och hur den har påverkat hela scenkonstfältet i stort. Vi vet inte var det slutar, men vi vet att det aldrig kommer att återgå till vad det var.

Vart är Nobelpriset på väg? Med Handke sattes det sista namnet till listan över 10-talets litteraturpristagare. Vad blev det för decennium vad utmärkte det och vad fattades. Samtal med kritikerna Niklas Qvarnström och Ann Lingebrandt samt förläggaren Per Bergström. VÄRLDENS FÖRSTA OPERA FYLLER JÄMNT Den 6 okt 1600 var en viktig dag i musikhistorien. Det handlar om den konstform som Verdi, Wagner, Mozart, Puccini och de andra tonsättarna förgyllde. Per Feltzin om hur det gick till när världens första opera föddes. VERDI PÅ NORRLANDSOPERAN Med bara veckor kvar till premiären av Norrlandsoperans uppsättning av Verdis Macbeth togs beslutet att skjuta fram den till nästa år. Verkshöjden höll till slut inte måttet med alla coronarestriktioner på scenen. Nu tar operan revansch genom att på rekordsnabba sex veckor arbetat fram en helt ny operaföreställning med musik av Giuseppe Verdi. P1 Kultur har besökt operan inför helgens premiär. JOHAN AIRIJOKI & MALMFÄLTENS ROCKKLUBB SLÄPPER NYTT Johan Airijoki albumdebuterade 2014 och har sedan dess gett ut tre fullängdare och turnerat över hela landet med sin glesbygdsblues. Nu är han och bandet Malmfältens rockklubb aktuella med skivan "Får jag vara din kille". Programledare: Lisa Wall  Producent: Eskil Krogh Larsson

Panelen gillar en innerlig och innehållsrik tolkning av Korngold, älskar galenskapen på kuriosakabinettet "Förnuftets död" och tar med sig rysk-ortodox kyrkomusik i lurarna på höstpromenaden.  Veckans skivor: KORNGOLD - SYMPHONY IN F SHARP, ETC Orkestermusik av Erich Wolfgang Korngold Sinfonia of London John Wilson, dirigent Chandos CHSA 5220 Betyg: 5 TEACH ME THY STATUTES   Vokalmusik av Pavel Tjesnokov m fl Patram-institutets manskör Vladimir Gorbik, dirigent Reference Recordings FR-727 Betyg: 3 ORCHESTRAL WORKS - TOBIAS BROSTRÖM Musik av Tobias Broström Malmö symfoniorkester Ingar Bergby, dirigent Norrlandsoperans symfoniorkester Johannes Gustavsson, dirigent SCD 1165 Betyg: 4 LA MORTE DELLA RAGIONE - FÖRNUFTETS DÖD Tidig musik från renässans till barock  Il giardino armonico, ensemble Giovanni Antonini, dirigent ALPHA 450 Betyg: 5 - en totalfemma! Musikrevyn möter: Svenske stjärntonsättaren Jacob Mühlrad vill gestalta evigheten  Jacob Mühlrad har mycket i görningen just nu. Den 4 oktober släpper han sitt första album, med bland annat körverken "Time" och "Kaddish" som följs upp av konserter i Stockholm och Malmö. Och så jobbar han på ett nytt enormt symfoniskt verk. Det senare får vi höra mer om när Musikrevyns Jack Lantz träffar Jacob Mühlrad i hans nya studio på Östermalm i Stockholm. Referensen: Rått vs vackert - två brittiska orkestrar spelar Korngold Vi jämför Sinfonia of London och John Wilsons aktuella inspelning av Erich Wolfgang Korngolds symfoni med Londons symfoniorkesters och André Previns drygt tjugo år gamla tolkning av samma verk.

Ingrid Tobiasson, mezzosopran: Rösten är som ett bra vin som varit lovande länge, men nu börjar det bli riktigt gott! Ingemar Andersson, tenorsolist och Kaya Åhlander, jazz- och vissångerska. Ingrid Tobiasson, 62 år, är dramatisk mezzosopran och hovsångerska. Efter nypremiären på Stockholmsoperan 2003 skrev Tony Lundman: Och Tobiasson är helt enkelt knäckande bra. Hon är kvällens stora vokala behållning. Ingrid Tobiasson började sjunga opera sent i livet. Innan arbetade hon i tio år som Dalcroze-pedagog och undervisade i dans, rörelser och avslappning. 30 år gammal tog hon sin första sånglektion. Efter utbildningen vid Operahögskolan i Stockholm debuterade Ingrid Tobiasson 1985 på Folkoperan som Amneris i Verdis Aida. 1988, 37 år gammal, anställdes hon på Kungliga operan. Andra viktiga roller blev Kundry, Ortrud, Fricka, Klytämnestra, Eboli, Suzuki, den äldre Christina i Gefors opera, Adalgisa, Elisabetta, Carmen, Omega i Börtz Backanterna och Portvakterskan i Ett drömspel av Lidholm. Samma månad hon fyllde 55 år blev Ingrid Tobiasson pensionerad från Stockholmsoperan. Året var 2006. Ingrid Tobiasson längtar efter att sjunga riktigt svåra roller. Men den tiden är passé, säger hon. Numera gästspelar Ingrid Tobiasson vid andra operahus och ger även konserter. Hon njuter av att kunna beröra människor med sin röst. - Man vill gärna vara på Kungliga operan. Trots att jag varje år kommer tillbaka dit känner jag en viss sorg, erkänner Ingrid Tobiasson. Vad som är bra är att jag lärt känna min röst på ett annat sätt. Jag har blivit duktigare på att förvalta, inte bara använda, det jag har. Rösten är som ett bra vin som varit lovande länge, men nu börjar det bli riktigt gott! Ingrid Tobiasson känner att hennes självbild har blivit annorlunda sedan hon blev pensionär. Hon har en tydligare yrkesroll nu. - Som anställd vid operan var det mitt yrke att vara operasångerska, men nu ÄR jag operasångerska, kanske. Förr hade jag en hel stab till att hjälpa mig med att fördjupa mig i nytt material. Nu måste jag aktivt söka detta och märker att jag faktiskt kan själv. Det är ingen dålig känsla, berättar Ingrid Tobiasson. Tenoren Ingemar Anderson är äldst i ensemblen vid GöteborgsOperan, där han är solist sedan 1996 och har sjungit roller i ett flertal av operans uppsättningar. Ingemar Anderson har även gästat NorrlandsOperan och Malmö Opera. Nu är Ingemar Anderson 62 år och enligt EUs regler skall han pensioneras senast vid 67 år. Vägen till operan var krokig. Som 13-åring sjöng Ingemar Anderson rock och spelade elgitarr med ett garageband. Han började sjunga i kör som 17-åring och arbetade under tio år på ett dagcenter för förståndshandikappade. Han fick tjänstledigt för studier på Musikfolkhögskola och sporrades där som 30-åring att söka till Musikhögskolan i Malmö. 35 år gammal kom Ingemar Anderson till kören vid Stora Teatern i Göteborg efter att ha sjungit i Norrlandsoperans kör. Ingemar Anderson tycker att han nu sjunger bättre än någonsin även om han, vid en instudering av rollen som den Stekta Svanen i Carmina Burana, märkte att han hade tappat sitt höga D. - Min röst har mognat, men jag får jobba mer med stämbanden för att hålla igång dem. Som karaktärstenor behöver jag inte gå så högt som försteälskarna i operorna. Belmonte i Mozarts Enleveringen ur seraljen är den största roll jag gjort. Jag trivs med att sjunga småroller. Ingemar Anderson har inte hunnit fundera så mycket på vad han skall göra efter pensioneringen, men han vill gärna sjunga i Göteborgsoperans kör och starta en gambaorkester som skall spela tonsättaren John Jenkins 1600-talsmusik. Mest oroar han sig för ekonomin, då han har två tonårsbarn. - Men det löser sig nog, säger Ingemar Anderson och skrattar sitt bullrande skratt. Kaya Ålander, 67 år, är sedan trettio år professionell jazz- och vissångerska med rötter i proggen och musikgruppen Röda Bönor i Lund. Hon ger 110-150 konserter om året, rör sig hemtamt i flera genrer och musikstilar och uppträder ensam och med ensembler. Spelplatserna är festivaler, konserthus, långvård och kyrkor. Sagt om Kaya:Kaya Ålander är en artist med stor utstrålning och en fantastisk röst. Kaya har aldrig ett dåligt gig. Med sin glimrande personlighet lyfter hon vardagen till en ny dimension. - Hela branschen är till för dem som är unga. Det finns en åldersfixering som är tydlig inom musikbranschen. En sångerska skall helst inte vara över 25-30 år. Hon skall vara ung, söt och smal, förklarar Kaya Ålander. Att ständigt turnera och konsertera tar på kroppen. Sjukdom och förkylningar tar längre tid att kurera och Kaya Ålander släpar inte längre själv runt på sin sånganläggning såsom hon gjorde tidigare. I Gruppen Röda Bönor lärde hon sig att spela kontrabas, nu blir det mest komp på gitarr till sången. - Jag tycker jag sjunger mycket bättre nu, jag är mer sann, och har bättre tillgång till djupet, till känslor, inom mig, berättar Kaya Ålander. Som ung tänker en inte på att de äldre bär alla sina åldrar, alltså har access till alla åldrar. Jag kan känna mig som en 5-åring likaväl som en 67-åring. Kaya Ålanders röst är inte lika stryktålig som när hon var ung, och sjöng på gator och torg tills rösten försvann. Men hon sjunger idag lika starkt och med lägre, mer avspänd röst i ett brett register, eftersom hon har korta, breda stämband. - Det är spännande att sjunga i ett lägre register. I jazz och med mikrofon blir det mer intimt. Jag är ingen kändis men publiken dyker ständigt upp ändå! Det är meningen att jag skall sjunga och jag kommer att göra det tills jag vinklar upp tofflorna och dör, säger Kaya Ålander, som i programmet sjunger egen musik till texter av Moa Martinsson, Karin Boye och Röda Bönor. Dessutom en jazzstandard.  Musiklista: Röstens dotter Tommie Haglund Markus Leoson slagverk. Joachim Gustafsson, dirigent Hymns to the Night Phono Suecia PSCD CD 18 Resan till Reims Gioachino Rossini Ingemar Anderson, tenor. GöteborgsOperan Inspelning: 1999-01-31 SR P2 1999-06-05 Kärleksvisa Kaya Ålander. Moa Martinsson Kaya Ålander, m fl Varför vi sjunger (Kaya LP YTF) 2003SOLICD 21 Parsifal Richard Wagner Ingrid Tobiasson, dramatisk mezzosopran. Winbergh, Gösta, tenor Parsifal. Kungl Operans kör, Kungl Hovkapellet. Segerstam, Leif. Live Kungliga Operan Parsifal Richard Wagner Ingrid Tobiasson, dramatisk mezzosopran. Winbergh, Gösta, tenor Parsifal. Kungl Operans kör, Kungl Hovkapellet. Segerstam, Leif. Live Kungliga Operan Mässa bwv 232 h-moll_ nr 24 (26), agnus dei Ingrid Tobiasson, mezzosopran. Drottningholms Barockensembla. Stockholms Kammarkör, Anders-Per Jonsson, dir O Don Fatale, Don Carlos Verdi Ingrid Tobiasson, dramatisk mezzosopran Gävlesymfonikerna, 1987 Karins Sånger, Cantata for Mezzo-soprano & stråkkvartett Nattens djupa violoncell Jan Wallgren Ingrid Tobiasson, mezzosopran. Stockholmskvartetten Rucklarens väg Stravinskij Ingemar Anderson, tenor. Göteborgsoperans Orkester och Kör. Live SR P2 Askungen Gioacchino Rossini Ingemar Anderson, tenor. Kjell Ingebretsen, dir. Göteborgsoperans Orkester Göteborgsoperans Kör Inspelat 2006-03-11 Stycke for viola da gamba solo a-dur John Jenkins Simone Eckert Arabella, akt 1 Richard Strauss Ingemar Anderson, tenor. Nina Stemme, dramatiska sopranen. Olaf Henzold, dir. Göteborgsoperans Orkester Inspelat 2006-11-25 Johanna Kaya Ålander Röda Bönor Önskan Ingalill Dunsö, musik. Karin Boye, text. Kaya Ålander, m fl Varför vi sjunger (Kaya LP YTF) 2003SOLICD 21 Med nätternas hjälp Lluis Llach, musik. Kaya Ålander, svensk text Varför vi sjunger (Kaya LP YTF) 2003SOLICD 21 What Are You Doing the Rest of Your Life Kaya Ålander, sång. Stefan Forssén, piano. Lars B Almkvist, trumpet. Live

Tonsättaren Katarina Leyman förvandlar sina målningar och teckningar till orkesterverk med filmisk känsla. För henne har konsten och musiken alltid gått hand i hand. Katarina Leyman insåg att hon ville bli tonsättare när hon var 28 år. Hon befann sig i Boston där hon utbildade sig till filmkompositör.-För att bli en bra filmkompositör måste man ju behärska alla stilar och all teknik, så jag gick en väldig massa kompositionskurser och det var då jag upptäckte att jag ville komponera för komponerandets egen skull, berättar hon i Spotlight. Vid Östersjöfestivalen 2010 uruppförde Helsingsfors Stadsorkester hennes verk Solar Flares som specialbeställts till festivalen. Esa-Pekka Salonen dirigerade. Mellan 2012 och 2015 var Katarina Leyman hustonsättare vid Norrlandsoperan. Hennes första verk i den rollen blev orkesterverket Transient Skies, som också nominerades till Musikförläggarnas pris 2013. Även hennes klarinettkonsert blev nominerad till det priset två år senare. Ett annat av hennes orkesterverk är Roller Coaster Super 8, där hon bland annat inspirerades av en berg- och dalbana.-En sådan fanns på Liseberg och den åkte jag många gånger säger, säger Orustfödda Katarina som kopplade superåttan med evighetstecknet och numret på den Beethovensymfoni hon fick sig tilldelad i Norrlandsoperans projekt med titeln Beethoven and Beyond 2014. Där fick svenska kompositörer i uppgift att skriva ett nytt verk, inspirerade av den Beethovensymfoni man fått via lottning.   

Hon tar publik och orkestrar med storm, dirigenten Maria Eklund, den Rysslandsfödda Stockholmsbon som har världen som arena. En kvinna som frossar i klangen och använder både pinnen och händerna. Maria Eklund föddes i Ryssland men har bott i Sverige i 22 år, i större delen av sitt liv. Hon utbildade sig i Moskva, både vid Tjajkovskij-konservatoriet och Gnesins musikakademi. - Klangen är viktigast i en orkester, säger Maria Eklund som regelbundet arbetar med flera av de ledande symfoniorkestrarna och operahusen, Arena di Verona, som är världens största utomhusarena, Bolsjojteatern, vilken är Rysslands nationalscen för balett och opera, Berlin Sinfonietta, Norrlandsoperans symfoniorkester, Nationaloperan i Kina, och Ryska Nationalorkestern.Under åren 2005-2008 var Maria Eklund första gästdirigent vid Ryska symfoniorkestern.Hennes mentor vid Moskvakonservatoriet var dirigenten Gennadij Rozjdestvenskij som ledde Kungliga Filharmonikerna under 2 perioder (1974-1977, 1992-95). Hon var Rozjdestvenskijs assistent i Helsingfors, London, Stockholm och Moskva. Maria Eklund känner speciellt för de stora ryska tonsättarnas verk. - De melodier som tonsättarna använder har ofta en folklig förankring eller förankring i språket. Jag känner väl de intonationer som finns i musiken.Hösten 2015 har Maria Eklund ett av sina få jobb i Sverige, nämligen på Folkoperan i Stockholm, där hon tillsammans med dirigenten Marit Strindlund turas om att dirigera Verdis opera La Traviata. I dokumentären hör vi Maria Eklund dirigera Göteborgs Symfoniker i Leonard Bernsteins Candide, Arena di Veronas kör och orkester i Verdis opera Nebukadnessar och Mascagnis opera Iris.Maria Eklund är ordförande i föreningen KUPP - Kvinnor upp på pulten, som 2012 bildades för att stötta och aktivt synliggöra svenska kvinnliga dirigenter. KUPP anordnade tillsammans med Kultur i Väst i Göteborg en dirigentkurs för unga kvinnor mellan 15 och 25 år.I programmet medverkar även musikstuderande Zaida Ponthin som deltog i denna dirigentkurs. - Det är viktigt med kvinnliga förebilden på dirigentpulten. Det ger mig en stor skjuts att andra, som är som jag, dirigerar en stor orkester! Det förklarar Zaida Ponthin i programmet.En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan Medverkande: Maria Eklund, dirigentJurij Gourman, journalist på Radio Swedens ryska redaktionZaida Ponthin, musikstuderande, dirigentelevBirgitta Tollan, manus, regi och produktion.Låtlista: 14:00 Göteborgs Symfoniorkester Maria Eklund - Candide 14:03 Folkoperan Maria Eklund - Ouverture La Traviata 14:06 Renée Fleming, Joseph Calleja, Patrick Summers, Orchestra Of Saint Luke's (New York) - La Traviata: Akt 1, "E Strano...Ah Fors'E Lui...Follie...Sempre Libera" 14:10 Renée Fleming, Joseph Calleja, Patrick Summers, Orchestra Of Saint Luke's (New York) - La Traviata: Akt 1, "E Strano...Ah Fors'E Lui...Follie...Sempre Libera" 14:16 Maria Eklund Berlin Sinfonietta - Serenade For String Orchestra Es-Major Op.6 Allegro Ma Non Troppo E Grazioso 14:21 Berlin Sinfonietta Maria Eklund - Rigaudon From Holbergs Time Suite In Old Style 14:24 Diana Damrau, Gianandrea Noseda, Teatro Regio (Turin): Orkester - I Puritani 14:35 Chicago Symphony Chorus, Georg Solti, Chicago Symphony Orchestra - I Lombardi Alla Prima Crociata: (18) 14:41 Arena Di Veronas Orkester Och Kör Maria Eklund - Va Penciero Ur Nebukadnessar 14:43 Arena Di Veronas Orkester Och Kör Maria Eklund - Preludio E Inno Del Sole Ur Operan Iris 14:48 Berlin Sinfonietta Live Maria Eklund - Russian Photographs Ur Stalin Cocktail 14:53 Moskvas Filharmoniska Orkester Maria Eklund - Ouvertyrfantasi Ur Romeo Och Julia 14:56 Moskvas Filharmoniska Orkester Maria Eklund - Ouvertyrfantasi Ur Romeo Och Julia

Hon tar publik och orkestrar med storm, dirigenten Maria Eklund, den Rysslandsfödda Stockholmsbon som har världen som arena. En kvinna som frossar i klangen och använder både pinnen och händerna. Maria Eklund föddes i Ryssland men har bott i Sverige i 22 år, i större delen av sitt liv. Hon utbildade sig i Moskva, både vid Tjajkovskij-konservatoriet och Gnesins musikakademi.  - Klangen är viktigast i en orkester, säger Maria Eklund som regelbundet arbetar med flera av de ledande symfoniorkestrarna och operahusen, Arena di Verona, som är världens största utomhusarena, Bolsjojteatern, vilken är Rysslands nationalscen för balett och opera, Berlin Sinfonietta, Norrlandsoperans symfoniorkester, Nationaloperan i Kina, och Ryska Nationalorkestern. Under åren 2005-2008 var Maria Eklund första gästdirigent vid Ryska symfoniorkestern. Hennes mentor vid Moskvakonservatoriet var dirigenten Gennadij Rozjdestvenskij som ledde Kungliga Filharmonikerna under 2 perioder (1974-1977, 1992-95). Hon var Rozjdestvenskijs assistent i Helsingfors, London, Stockholm och Moskva.  Maria Eklund känner speciellt för de stora ryska tonsättarnas verk.  - De melodier som tonsättarna använder har ofta en folklig förankring eller förankring i språket. Jag känner väl de intonationer som finns i musiken. Hösten 2015 har Maria Eklund ett av sina få jobb i Sverige, nämligen på Folkoperan i Stockholm, där hon tillsammans med dirigenten Marit Strindlund turas om att dirigera Verdis opera La Traviata.  I dokumentären hör vi Maria Eklund dirigera Göteborgs Symfoniorkester i Leonard Bernsteins Candide, Arena di Veronas kör och orkester i Verdis opera Nebukadnessar och Mascagnis opera Iris. Maria Eklund är ordförande i föreningen KUPP - Kvinnor upp på pulten, som 2012 bildades för att stötta och aktivt synliggöra svenska kvinnliga dirigenter. KUPP anordnade tillsammans med Kultur i Väst i Göteborg en dirigentkurs för unga kvinnor mellan 15 och 25 år. I programmet medverkar även musikstuderande Zaida Ponthin som deltog i denna dirigentkurs.  - Det är viktigt med kvinnliga förebilden på dirigentpulten. Det ger mig en stor skjuts att andra, som är som jag, dirigerar en stor orkester! Det förklarar Zaida Ponthin i programmet. En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan Medverkande: Maria Eklund, dirigent Jurij Gourman, journalist på Radio Swedens ryska redaktion Zaida Ponthin, musikstuderande, dirigentelev Birgitta Tollan, manus, regi och produktion.  

Jag vill skapa kollektioner, röda trådar i föreställningen. Jag går igång när en sångare kan lyfta ett plagg. Behnaz Aram är modeskaparen som skapat kollektioner för Whyred och H&M:s märke & Other Stories.Nu är hon aktuell med sina kläder till Norrlandsoperans uppsättning av Verdis Rigoletto med narren Rigoletto i rött getskinn. Liksom tidigare arbetar hon ihop med ljussättaren Linus Fellbom och regissören Kristofer Steen. De tre har blivit en tight grupp som känner varandra utan och innan efter bland annat La Bohème på Norrlandsoperan och L'Orfeo i på Wermlandsoperan. Vi har en mörk estetik, litet morbid, viktoriansk och så tar vi in komik i det, säger Behnaz om sättet att tänka när trion skapar sina föreställningar.

P. O. Enquists roman om nobelpristagaren Marie Curie och hennes väninna och assistent Blanche Wittman har blivit opera med musik av tonsättaren Mats Larsson Gothe och libretto Maria Sundqvist. ”Blanche och  Marie” utspelas huvudsakligen i Paris kring sekelskiftet, från sent 1800-tal fram till 1913. Rollen som Marie Curie sjungs av Norrlandsoperans egen Susanna Levonen och Blanche Wittman görs av Charlotta Larsson. Regissör är Elisabet Ljungar. - Jag har försökt att använda hela mitt register och skapat en musik som spänner från det vackraste jag någonsin skrivit till det mest dramatiska, säger Mats Larsson Gothe. Kerstin Berggren har följt tillkomsten av detta nya verk, som har urpremiär den tionde oktober på Norrlandsoperan i Umeå. I programmet medverkar förutom tonsättaren och regissören, även  P. O. Enquist och flera av sångarna.                                  

-Hur kort skulle klänningen vara? Det var den stora frågan när sopranen Hjördis Schymberg hade en uppfattning och Isaac Grunewald en helt annan. Klassikern handlar om Hilding Rosenbergs opera Lycksalighetens ö , som hade premiär på Kungliga Operan i Stockholm under krigsvåren 1945. Operan har satts upp i Sverige i tre omgångar. Förutom 1945 och 1962 i Stockholm så blev det just Lycksalighetens ö som fick inviga Norrlandsoperans nya scener år 2002. I samband med det träffade Kerstin Berggren den svenska legendaren Hjördis Schymberg som då hunnit bli 93 år. I programmet berättar Hjördis Schymberg om sin roll som västanvinden Zephyr och hur det kunde gå till bakom kulisserna på 40-talet. Det var Isaac Grunewald som svarade för kläder och scenografi och lyssnaren får också höra sopranen Margareta Hallin berätta hur det var sjutton år senare när operan togs upp på nytt, då med henne i rollen som drottning Felicia och med Hilding Rosenberg i salongen under repetitionerna.

Det andra programmet som fokuserar på dilemmat Att åldras som musiker. Är det en smärtsam eller kanske rent av befriande process att bli äldre som fri musiker eller att pensioneras från t ex ett operahus? Här möter vi Ingrid Tobiasson, dramatisk mezzosopran, Ingemar Andersson, tenorsolist, och Kaya Åhlander, jazz- och vissångerska. Manus och produktion, Birgitta Tollan. Ingrid Tobiasson, 62 år, är dramatisk mezzosopran och hovsångerska, vars favoritroll är Kundry i Wagners sista opera Parsifal. Efter nypremiären på Stockholmsoperan 2003 skrev Tony Lundman: ”Och Tobiasson är helt enkelt knäckande bra. Hon är kvällens stora vokala behållning.” Ingrid Tobiasson började sjunga opera sent i livet. Innan arbetade hon i tio år som Dalcroze-pedagog och undervisade i dans, rörelser och avslappning. 30 år gammal tog hon sin första sånglektion. Efter utbildningen vid Operahögskolan i Stockholm debuterade Ingrid Tobiasson 1985 på Folkoperan som Amneris i Verdis Aida. 1988, 37 år gammal, anställdes hon på Kungliga operan. Andra viktiga roller blev Kundry, Ortrud, Fricka, Klytämnestra, Eboli, Suzuki, den äldre Christina i Gefors opera, Adalgisa, Elisabetta, Carmen, Omega i Börtz Backanterna och Portvakterskan i Ett drömspel av Lidholm. Ur Recensioner: ”Ingrid Tobiasson är makalös som Amneris i Aida. -– Rösten sviktar aldrig! Samt: ”Subtil och sublim är också kvällens grand old lady, Spader dam själv, Ingrid Tobiasson.” Vidare: ”Kvällens höjdpunkt blev emellertid Ingrid Tobiassons utförande av Mahlers Kindertotenlieder. Tobiasson sjöng med sorgfylld inlevelse, och med öppenhet och klarhet i diktionen. Dessutom var hennes röstklang skön över hela registret, oavsett styrkegrad. En mogen tolkning som gjorde intryck.” Samma månad hon fyllde 55 år blev Ingrid Tobiasson pensionerad från Stockholmsoperan. Året var 2006. Ingrid Tobiasson längtar efter att sjunga riktigt svåra roller. Men den tiden är passé, säger hon. Numera gästspelar Ingrid Tobiasson vid andra operahus och ger även konserter. Hon njuter av att kunna beröra människor med sin röst. - Man vill gärna vara på Kungliga operan. Trots att jag varje år kommer tillbaka dit känner jag en viss sorg, erkänner Ingrid Tobiasson. Vad som är bra är att jag lärt känna min röst på ett annat sätt. Jag har blivit duktigare på att förvalta, inte bara använda, det jag har. Rösten är som ett bra vin som varit lovande länge, men nu börjar det bli riktigt gott! Ingrid Tobiasson känner att hennes självbild har blivit annorlunda sedan hon blev pensionär. Hon har en tydligare yrkesroll nu. - Som anställd vid operan var det mitt yrke att vara operasångerska, men nu ÄR jag operasångerska, kanske. Förr hade jag en hel stab till att hjälpa mig med att fördjupa mig i nytt material. Nu måste jag aktivt söka detta och märker att jag faktiskt kan själv. Det är ingen dålig känsla, berättar Ingrid Tobiasson. Ingrid Tobiasson, Eliasson Artists Stockholm: http://www.eliassonartists.com/index.php?option=com_content&view=article&id=212&Itemid=377 Ingrid Tobiasson, Stiftelsen Kungliga Teaters Solister: http://www.operasolisterna.se/medlemmar/ingridtobiasson/cv.html Tenoren Ingemar Anderson, 62 år, är äldst i ensemblen vid GöteborgsOperan, där han är solist sedan 1996 och har sjungit roller i ett flertal av operans uppsättningar. Ingemar Anderson har även gästat NorrlandsOperan och Malmö Opera. Senast gjorde han rollen som den gamle Kejsaren, prinsessan Turandots far, på Göteborgsoperan. Nu är Ingemar Anderson 62 år och enligt EU’s regler skall han pensioneras senast vid 67 år. Vägen till operan var krokig. Som 13-åring sjöng Ingemar Anderson rock och spelade elgitarr med ett garageband. Han började sjunga i kör som 17-åring och arbetade under tio år på ett dagcenter för förståndshandikappade. Han fick tjänstledigt för studier på Musikfolkhögskola och sporrades där som 30-åring att söka till Musikhögskolan i Malmö. 35 år gammal kom Ingemar Anderson till kören vid Stora Teatern i Göteborg efter att ha sjungit i Norrlandsoperans kör. - På Göteborgsoperan sjöng jag även Askungens elaka syster Tisbe och det var mycket intressant! Det var ingen dragshow. Jag gjorde det med allvar, en två meter lång Tisbe som vägde 107 kg, förklarar Ingemar Anderson. Jag lärde mig BH-greppet, hur jag skulle ta av mig yrkes-BH’n genom att korsa händerna och dra den över huvudet. Ingemar Anderson tycker att han nu sjunger bättre än någonsin även om han, vid en instudering av rollen som den Stekta Svanen i Carmina Burana, märkte att han hade tappat sitt höga D. - Min röst har mognat, men jag får jobba mer med stämbanden för att hålla igång dem. Som karaktärstenor behöver jag inte gå så högt som försteälskarna i operorna. Belmonte i Mozarts Enleveringen ur seraljen är den största roll jag gjort. Jag trivs med att sjunga småroller. Ingemar Anderson har inte hunnit fundera så mycket på vad han skall göra efter pensioneringen, men han vill gärna sjunga i Göteborgsoperans kör och starta en gambaorkester som skall spela tonsättaren John Jenkins 1600-talsmusik. Mest oroar han sig för ekonomin, då han har två tonårsbarn. - Men det löser sig nog, säger Ingemar Anderson och skrattar sitt bullrande skratt. Ingemar Anderson, GöteborgsOperan: http://sv.opera.se/om-oss/personal/portratt/ingemar-anderson/ Kaya Ålander, 67 år, är sedan trettio år professionell jazz- och vissångerska med rötter i proggen och musikgruppen Röda Bönor i Lund. Hon ger 110 - 150 konserter om året och har, förutom i Norden, framträtt i Spanien, Holland, Argentina, Finland och England. Hon rör sig hemtamt i flera genrer och musikstilar och uppträder ensam och med ensembler. Spelplatserna är festivaler, konserthus, långvård och kyrkor. Sagt om Kaya:”Kaya Ålander är en artist med stor utstrålning och en fantastisk röst. Kaya har aldrig ett dåligt gig. Med sin glimrande personlighet lyfter hon vardagen till en ny dimension.” - Hela branschen är till för dem som är unga. Det finns en åldersfixering som är tydlig inom musikbranschen. En sångerska skall helst inte vara över 25-30 år. Hon skall vara ung, söt och smal, förklarar Kaya Ålander. Att ständigt turnera och konsertera tar på kroppen. Sjukdom och förkylningar tar längre tid att kurera och Kaya Ålander släpar inte längre själv runt på sin sånganläggning såsom hon gjorde tidigare. I Gruppen Röda Bönor lärde hon sig att spela kontrabas, nu blir det mest komp på gitarr till sången. - Jag tycker jag sjunger mycket bättre nu, jag är mer sann, och har bättre tillgång till djupet, till känslor, inom mig, berättar Kaya Ålander. Som ung tänker en inte på att de äldre bär alla sina åldrar, alltså har access till alla åldrar. Jag kan känna mig som en 5-åring likaväl som en 67-åring. Kaya Ålanders röst är inte lika stryktålig som när hon var ung, och sjöng på gator och torg tills rösten försvann. Men hon sjunger idag lika starkt och med lägre, mer avspänd röst i ett brett register, eftersom hon har korta, breda stämband. - Det är spännande att sjunga i ett lägre register. I jazz och med mikrofon blir det mer intimt. Jag är ingen kändis men publiken dyker ständigt upp ändå! Det är meningen att jag skall sjunga och jag kommer att göra det tills jag vinklar upp tofflorna och dör, säger Kaya Ålander, som i programmet sjunger egen musik till texter av Moa Martinsson, Karin Boye och Röda Bönor. Dessutom en jazzstandard. Kaya Ålanders hemsida: http://www.kayaalander.se Kaya Ålander Blogspot: http://kayaalander.blogspot.dk

2014 är Umeå Europas kulturhuvudstad - är det en nationell angelägenhet? Vad är egentligen syftet med de europeiska kulturhuvudstadsåren, och varför demonstrerar umeborna mot allt från biblioteksflyttar till nya korvvagnar? Vi diskuterar kulturbegreppet, ekonomin, trotset, centralmakten och periferin. Medverkande är Inge-Bert Täljedal, före detta rektor vid Umeå Universitet och tidigare socialdemokratisk ordförande i kommunfullmäktige, Kajsa Althén, journalist och författare, Olof Kleberg, tidigare chefredaktör för Västerbottenskuriren och Kulturredaktionens Kerstin Berggren. Dessutom dissekerar vi en riktig rockklassiker. Refuseds 14 år gamla fullängdare The Shape Of Punk to Come ska göras till en symfoni i Norrlandsoperans regi, men hur bra är den egentligen? Är titeln profetisk eller bara ett uttryck för hybris? Medverkar gör Christoffer Röstlund Jonsson, musikskribent och tidigare basist i punkbandet DS-13 samt Kristin Lundell, musikskribent och hardcoreentusiast. Programledare: Viktor Hariz