Podcasts about Marie Curie

Few writers have captured the wonder of science through storytelling as powerfully as Dava Sobel. In this episode, we celebrate her remarkable career and her recent honor as the recipient of The Planetary Society’s 2025 Cosmos Award for Outstanding Public Presentation of Science. Mat Kaplan, senior communications advisor at The Planetary Society, sits down with Sobel for a conversation about the human lives behind great scientific discoveries, from Galileo and Copernicus to the women of the Harvard Observatory and Marie Curie’s lab. Later in the show, Jack Kiraly, our director of government relations, joins us with an encouraging update on our public advocacy campaign to save NASA science. And don’t miss What’s Up with Bruce Betts, where we reflect on the role of science communicators and share a fresh Random Space Fact. Discover more at: https://www.planetary.org/planetary-radio/2025-cosmos-awardSee omnystudio.com/listener for privacy information.

***Re-upload v2 due to Spotify issues***Benno and JP talk the world of wrestling this week quite literally as they bounce around and talk AEW Grand Slam week in Mexico, New Japan's Dominion (and the G1 lineup), as well as TripleMania Regia in a tale of two past their peak bookers, plus speaking of which they talk GOLDBERG returning to WWE and whether he will win the World Title.SHOWNOTES0:00 Intro/Nonsense/Plugs28:09 Goldberg, Ron Killings, WWE News and TV1:06:11 AEW Grand Slam, Ticket Sales, Private Party, News1:37:21 NJPW Dominion, G1 Lineup2:03:40 AAA TripleMania RegiaAs a reminder, for those that wish to donate, our friend Andrew Carberry has created a fundraising page in memory of Dylan 'Dilz' Shah where all profits will go to Marie Curie. You can donate at the link here: Andrew Carberry is fundraising for Marie CurieGRAPPL Spotlight is produced with support from our Patrons and YouTube members, with special thanks to Patreon Kings and Queen Of The Mountain - Conor O'Loughlin, Eddie Sideburns, Chris Platt, Carl Gac, Sophia Hitchcock & Simon Mulvaney! You can find all of our live shows on YouTube by becoming a Member at ⁠http://www.Youtube.com/@GRAPPL,⁠ or join us on Patreon for both live video and audio replays at ⁠http://www.patreon.com/GRAPPL!⁠ Get the the new line of GRAPPL merchandise with FREE SHIPPING to the UK, EU, US, Canada, Australia & New Zealand at https://chopped-tees.com/en-uk/collections/grapplYou can also join us on the GRAPPL Discord for free athttps://discord.gg/KqeVAcwctS⁠Advertising Inquiries: https://redcircle.com/brandsPrivacy & Opt-Out: https://redcircle.com/privacy

Benno and Matty talk the hot topics in wrestling this week, unbelievably coming out of this week's Monday Night RAW, including Ron Killings return to WWE, CM Punk going to Saudi and the death of YEET as Jey Uso is main event no more. They also review WWE Money in the Bank and talk WWE vs AAA Worlds Collide and the rest of the news from the week in wrestling.As a reminder, for those that wish to donate, our friend Andrew Carberry has created a fundraising page in memory of Dylan 'Dilz' Shah where all profits will go to Marie Curie. You can donate at the link here: https://www.justgiving.com/page/dileshshahGRAPPL Spotlight is produced with support from our Patrons and YouTube members, with special thanks to Patreon Kings and Queen Of The Mountain - Conor O'Loughlin, Eddie Sideburns, Chris Platt, Carl Gac, Sophia Hitchcock & Simon Mulvaney!You can find all of our live shows on YouTube by becoming a Member at ⁠http://www.Youtube.com/@GRAPPL,⁠ or join us on Patreon for both live video and audio replays at ⁠http://www.patreon.com/GRAPPL!⁠ Get the the new line of GRAPPL merchandise with FREE SHIPPING to the UK, EU, US, Canada, Australia & New Zealand at https://chopped-tees.com/en-uk/collections/grapplYou can also join us on the GRAPPL Discord for free at https://discord.gg/KqeVAcwctS

Mike and Chad are re-listening to this episode from 2020 about the married couple of Marie and Pierre Curie, each of whom won at least one Nobel Prize and were an amazing scientific power couple. If you want to know more about science, be sure to subscribe wherever you find the finest podcasts.

Earlier this spring the Financial Conduct Authority warned that some banks and firms lack empathy when dealing with bereaved customers and called for them to do more. Money Box Live received a huge response from our listeners when we covered the story, with emails from listeners about how they coped with their grief while managing finances following the death of a loved one.Felicity Hannah is joined by lawyer Gary Rycroft and Sarah Middlemiss, from the end of life charity Marie Curie, to answer those questions and hear those experiences.Presenter: Felicity Hannah Producer: Catherine Lund and Sarah Rogers Editor: Jess Quayle(This episode was first broadcast at 3pm on Radio 4 on the 14th of May 2025)

As an actor who also produces and hosts a quiz-based podcast, it's safe to assume that a piece of theatre about a pivotal historical figure who happens to hold the very quiz-friendly distinction of being the first woman to win a Nobel Prize, the first person to win a Nobel Prize twice and the only person to win a Nobel Prize in two scientific fields - is going to be right up my alley. So when my friend Rebecca Massey told me that she and Gabrielle Scawthorn were about to appear in the Australian premiere of The Half-life of Marie Curie at The Ensemble Theatre in Kirribilli in Sydney, I was delighted to invite them both onto this episode of the quiz.Support this show http://supporter.acast.com/the-saturday-quiz. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Spielend Wissenschaftsgeschichte erleben (Autor: Horst Kretschi)

Spielend Wissenschaftsgeschichte erleben (Autor: Horst Kretschi)

Jáchymov si letos připomíná 100 let od návštěvy světově proslulé vědkyně Marie Curie-Skłodowské. Oslavy, které město chystá na 12. až 14. června, nabídnou odbornou konferenci, interaktivní programy pro veřejnost i vstupy do běžně nepřístupných památek.Všechny díly podcastu Náš host můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Sección Frases de gigantes del programa: La Pregunta Infinita | No existe la posibilidad de volverse a dormir en el planeta Muerte.

Comedian and content creator Victoria Emes sits down with bereavement expert Jason Davidson. In this conversation, Victoria and Jason talk about the death of her dad, visual artist Ian Emes, grieving during motherhood, ‘fusty' funeral homes, and figuring out 'sadmin'.You can also watch a subtitled version of the conversation on YouTube.On the Marie Curie Couch aims to open up conversations about death, break down the taboo and encourage people to share their end of life plans.This podcast is made by Marie Curie – the UK's leading end of life charity. For more information about the vital work we do, head to mariecurie.org.ukOn the Marie Curie Couch is produced and edited by Marie Curie, with support from Ultimate Content. The music featured is Time Lapse by PanOceanic. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

ABOUT THE AUTHOR Akli Adjaoute is the founder of Exponion, a venture capital firm that provides cutting-edge startup companies with the financial resources and expertise they need to achieve success. Before Exponion, Adjaoute was the founder and CEO of Brighterion, which was acquired by Mastercard in 2017. Brighterion has received multiple awards, including the Innovation World Series Award, the Morgan Stanley Fintech Award, the Business Intelligence Group's 2022 Artificial Intelligence Excellence Award, the U.S. FinTech Award's 2022 Banking Tech of the Year, the 2021 Business Transformation 150 and the 2020 Fortress Cyber Security Award for Threat Detection. Adjaoute holds 35 patents and has an additional 50 patents pending approval. His inventions have been cited over 2,000 times. He is a renowned academic, speaker and writer in the fields of AI and security. He served as an adjunct professor at the University of San Francisco (USF) and as the Head of the AI department and Scientific Committee Chair at EPITA, one of Europe's leading institutions for engineering and computer science education. He holds a master's degree in computer science from the Université de Technologies de Compiègne and a Ph.D. in artificial intelligence from the University of Pierre & Marie Curie. For more information, please visit https://exponion.com/, or connect with Adjaoute on LinkedIn (https://www.linkedin.com/in/akli-adjaoute/).

Dedicating your life to scientific pursuits can have countless benefits for humanity, but you have to bear in mind the potential drawbacks. You could study something before its dangerous effects are known, like Marie Curie, invent something monumentally destructive, like J. Robert Oppenheimer, or accidentally fall through a time hole to the court of King Arthur like Dr. Vivian Morgan, the protagonist of the film we're here to talk about today.Luckily, Vivian isn't the sort of person to get bogged down in things like 'trying to understand what happened' and 'attempting to get back to her home time', and instead throws herself wholeheartedly into her two passions: speedrunning the industrial revolution and murdering her rivals at court. But can she truly make life better for the serfs of England? Can Arthur be persuaded that the King's Law isn't always right? And why does Merlin keep spinning in a circle, emitting colourful gas? Listen and find out!If you crave bonus episodes of Mom Can't Cook!, monthly livestream watchalongs, or a shoutout at the end of the show, remember to check out our Patreon at Patreon.com/extrahelpings.If you've watched A Knight in Camelot and have your own thoughts, email them to us at momcantcookpod@gmail.com for a chance to have them read out on the show. Next time on Mom Can't Cook! we'll be watching 2001's Max Keeble's Big Move. See you then!This episode is sponsored by Hungryroot! For a limited time get 40% off your first box PLUS get a free item in every box for life. Go to hungryroot.com/momcantcook and use code MOMCANTCOOK to get 40% off your first box and a free item of your choice for life!This episode is also sponsored by Insert Coin Clothing! Visit insertcoinclothing.com and use code JOUSTDESSERTS for 10% off online orders. Codes are not applicable on charity items, bundles, gift cards, postage and some products at launch. Codes cannot be combined with other deals or promotions and are valid until the end of 2025.Thanks to sponsor Huel! Unlock a healthier, easier way to eat with Huel - nutritionally complete meals in minutes, so you can focus on what really matters. Get Huel today with this exclusive offer for New Customers of 15% OFF + a FREE Gift at huel.com/momcantcook.Contact Multitude for Advertising Inquiries: multitude.productions/adsCheck out the official Mom Can't Cook! store for sweet merch: momcantcookstore.com and check out Mom Can't Cook! Extra Helpings for bonus episodes!See Privacy Policy at https://art19.com/privacy and California Privacy Notice at https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info.

durée : 00:03:17 - Le coup de cœur, ici Orléans - À Fleury-les-Aubrais, Magda Lena Gorska raconte la vie de Marie Curie dans un spectacle émouvant et original. Une narration musicale et poétique où l'on découvre une femme de sciences habitée par l'amour, la passion et la modernité ce vendredi 23 mai à 20h30 à la Passerelle de Fleury-les-Aubrais.

72 minuter tros det ta innan världen som vi känner den går under vid ett totalt kärnvapenkrig. Dan Jönsson reser till Hiroshima och ser hur ingenting tycks ha hänt och allt förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.AtomvårSom ett förfärligt fossil från något av framtidens naturhistoriska museer ligger den där och ruvar i all sin nakenhet: den suddiga konturen, skuggan av en mänsklig kropp. Fortfarande tydligt urskiljbar efter så många år tecknar den sin svartnade silhuett i det slitna brottstycket av den stentrappa som fram till den 6 augusti 1945 utgjorde entrén till bankkontoret i Hiroshima. På morgonen den dagen, som verkade bli varm och solig, hade någon slagit sig ner på trappan i väntan på att banken skulle öppna; någon, som när atombomben briserade klockan kvart över åtta i likhet med tiotusentals andra invånare i denna storstad helt enkelt försvann, förintades i den extrema hettan. Men skuggan blev kvar. Framtida civilisationer till varnagel och besinning.Nu ingår stenen med skuggan bland artefakterna på Fredsmuseet i Hiroshima, bland föremål som smälta klockor, sönderbrända skor, väggbitar med spåren av det svarta, radioaktiva regn som följde senare på dagen – ett museum som i sin krampaktiga saklighet kramar hjärtat ur besökaren. Plötsligt förstår jag precis vad han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film ”Hiroshima, mon amour”, när han gång på gång förnekar att hans tillfälliga franska älskarinna skulle kunna förstå något: ”Tu n'as rien vu a Hiroshima.” Du såg ingenting i Hiroshima. Ute i parken blommar körsbärsträden; vid utgången skriver jag en rad i museets gästbok och hajar till vid något som någon har präntat dit ett litet stycke ovanför. ”If only they had surrendered earlier…” läser jag på engelska. Om de bara gett upp tidigare.Föreställningen att atombomberna över Hiroshima och Nagasaki var moraliskt försvarbara eftersom de gjorde slut på kriget och tvingade fram den japanska kapitulationen några veckor senare, hör till den västerländska historieskrivningens mest långlivade myter. Men sann, det är den inte. Bomben bör kallas för vad den var, en förbrytelse; vill man förklara den bör man förstå den som en maktdemonstration inte bara mot Japan utan kanske främst mot Sovjetunionen, vars röda armé i krigets slutskede avancerade mot de japanska öarna. Men förödelsen i Hiroshima ska också ses som det logiska slutsteget i en process som påbörjats nästan femtio år tidigare, en vetenskaplig omvälvning som redan i grunden hade skakat bilden av vår värld och vår plats i den. Människan hade dyrkat upp naturens lås, sprängt den gamla världsbilden i småbitar. Det återstod att demonstrera.Fram till dess hade naturvetenskapen varit överens om att materiens minsta beståndsdelar utgjordes av ett slags rörliga partiklar, atomer. Ordet atom användes första gången av den grekiske naturfilosofen Leukippos på 400-talet före vår tideräkning och betyder odelbar – när den moderna atomläran formulerades i början av 1800-talet var det alltså ett sätt att hävda just att vetenskapen i dessa elementarpartiklar hade identifierat en materiens orubbliga grund, en fast punkt. Den rubbades 1897, när fysikern Joseph John Thomson lyckades visa att atomen förutom sin positiva kärna också består av en mindre, negativ partikel, elektronen. Året innan hade Henri Becquerel upptäckt det som Marie Curie några år senare skulle ge namnet radioaktiv strålning, och decennierna som följde kom genombrotten slag i slag: makarna Curies utforskande av radioaktiviteten, Ernest Rutherfords kartläggning av atomens inre struktur och hans modell – som sedan utvecklades och förfinades av den danske fysikern Niels Bohr – av hur elektronerna kretsar runt kärnan som i ett litet solsystem.Människan öppnade dörren till atomåldern, och världen var förändrad. ”Upplösningen av atomen,” skrev den ryske konstnären Vassily Kandinsky 1913, ”var för min själ detsamma som upplösningen av världen. De tjockaste murar störtade med ens samman. Allt blev osäkert, instabilt, mjukt.” Det var ungefär samtidigt som Kandinsky gjorde sina första helt abstrakta bilder – och känslan av en värld i upplösning var han knappast ensam om. Kubister, futurister, rayonnister: alla försökte de på olika sätt spegla denna söndersprängda verklighet. ”Jag är en atom i universum,” skrev Hilma af Klint om sina målningar i serien ”Atom”, och i Paris uppförde dansösen Loïe Fuller sin experimentella ”Radiumdans” med fosforescerande kostymer och – enligt uppgift – Marie och Pierre Curie som förundrade åskådare.Men fascinationen för det nya och oerhörda bar redan från början på ett mörkt stråk. 1909 publicerade H G Wells sin autofiktiva roman ”Tono-Bungay” där kvacksalvaren George Ponderevo upptäcker det radioaktiva materialet ”quap”, ett ämne med en outsinlig inre energi som också med tiden drabbar dem som kommer i kontakt med det med en dödlig, lepraaktig sjukdom. Detta kärnfysikens janusansikte var alltså tidigt uppenbart för både forskare och konstnärer, liksom för den breda allmänheten. I USA inleddes mot slutet av 20-talet en rättsprocess när en grupp kvinnliga arbetare i en urfabrik, ”the radium girls”, stämde staten efter att många av dem drabbats av cancer på grund av exponering för fluorescerande radiumfärg. Bävande anade man i den nya fysiken samtidigt lösningen på många av mänsklighetens problem – och fröet till dess slutgiltiga undergång.Men någon väg tillbaka fanns inte. Modernitetens bild av den tekniska utvecklingen som ett framåtskridande till varje pris laddade atomteorin med en ödesmättad förening av utopiska löften och dödliga hot. Dadaisten Hugo Ball förkunnade hur ”elektronteorin orsakat en märklig vibration i alla ytor, linjer och former”, hur ”dimensionerna krökte sig och gränser föll”. Men det slutliga genombrottet kom först 1938 när en grupp tyska fysiker gjorde upptäckten att en urankärna kunde klyvas när den besköts med neutroner. Och hur det då frigjordes extrema mängder energi.Det återstod nu sju år till Hiroshima. Om vetenskapen fram till dess stått på tröskeln till atomåldern togs nu de sista stegen in i den – och som så ofta var det vapenindustrin som gick i bräschen. Redan i januari 1939 tog USA:s president Roosevelt emot en rapport som visade hur man med en nukleär kedjereaktion skulle kunna producera en förödande bomb; samma teknik kunde också användas för att producera fredlig elektricitet, men med det krig som snart bröt ut kom andra prioriteringar. Från nyåret 1943 sysselsatte det så kallade Manhattanprojektet mer än hundratusen personer runt om i USA och efter två och ett halvt år, i juli 1945, gjordes den första provsprängningen. Bara tre veckor kvar: vid tvåtiden på morgonen den 6 augusti lyfte bombplanet Enola Gay från sin bas på ön Tinian i Marianerna. Vid spakarna satt piloten Paul Tibbets och i lastutrymmet fanns en fyra ton tung bomb som kärleksfullt fått namnet Little Boy. Knappt sju timmar senare nådde den sitt mål. Framtidens portar hade sprängts. Och ljuset flödade. AtomsommarDet sägs att det första som sker när en atombomb exploderar är att allt blir vitt. Berättelserna från dem som överlevde och kan berätta är fyllda av en vantrogen bävan, en övertygelse om att ha varit med om något som är omöjligt att beskriva. Ändå måste man försöka. Hisashi Tohara var arton år och satt just på ett tåg i väntan på att det skulle lämna perrongen. Dagen var en måndag, skriver han. Höstterminen hade precis börjat. Eleverna i hans gymnasieklass var mobiliserade vid ett stålverk, men den här dagen hade strömmen slagits ut och arbetarna fått ledigt. Pendeltåget in till centrum skulle alldeles strax gå när plötsligt allt flammade upp i ett bländande ljus – ögonblicket efter var det som om jorden skakade i sina grundvalar och hans nacke blixtrade till av en ohygglig smärta.Hisashi Tohara ägnar nästan en sida åt att försöka ge en föreställning om detta oerhörda ljus. Det var, förklarar han, ett ljus som aldrig slutade att strömma ut: ”oräkneliga partiklar av ljus” – ”bländande, gyllene med röda reflexer” – ”mikroskopiska, finare än ett damm av ljus” – ”en stormflod av ljus som översvämmade världen” – ”himmel och jord flöt i ett rött, gult, gyllene skimmer där man urskilde myriader av partiklar, än mer strålande. Under två eller tre sekunder kanske? Men det tycks mig” – minns han – ”som det varade betydligt längre. Och ändå inte mer än ett ögonblick.”Ögonvittnesskildringarna från Hiroshima har alla det gemensamt att de står mer eller mindre vanmäktiga inför den intensiva intighet som bomben utlöser. Hisashi Toharas minnesbilder är nedtecknade ett år efter bomben, därefter skrev han aldrig något mer. Enligt hans hustru var det heller ingenting han någonsin talade om; först efter hans död 2011 hittade hon berättelsen i en byrålåda. Som hos så många andra som överlevt liknande katastrofer genomsyras den inte bara av försöken att ge konkret gestalt åt det obeskrivliga, utan också av en dov, irrationell skam över att vara den som skonades. De sargade, sönderbrända, fastklämda, drunknande offer som kantar flyktvägen ut ur den förstörda staden hemsöker hans minnen som en kör av tysta, anklagande spöken.Samma dunkla upplevelse av hur skulden på något obevekligt vis faller på de oskyldiga offrens axlar går också som en sugande underström genom den främsta litterära skildringen av katastrofen i Hiroshima: Masuji Ibuses dokumentära kollektivroman ”Kuroi ame” – Svart regn. Ibuse var redan före kriget en av Japans mest uppburna författare, och ”Svart regn” blev bland det sista han skrev. Boken utgavs först 1969 och bygger på ett stort antal vittnesmål som fogats samman till en lågmäld, kollektiv berättelse. Titeln, ”Svart regn”, syftar på det våldsamma skyfall som bröt ut några timmar efter explosionen och som många av de brännskadade offren hälsade med jubel – utan att veta, förstås, att vattnet var radioaktivt och att de som drack det gick en säker död till mötes.Detta historiska markperspektiv är det fina med Ibuses roman. Ingen vet ju riktigt vad som hänt. Men att det är något exceptionellt blir uppenbart redan under de första veckor efter bomben när berättelsen utspelar sig. Ogräsen skjuter fart och blir monsterhöga, mystiska utslag visar sig på de överlevandes kroppar och leder snabbt till döden. Inga förklaringar ges, allt framstår som en obarmhärtig prövning. Frågan är, å andra sidan, om någon alls skulle bli lugnad av att veta vad sådana fenomen beror på, vad som faktiskt sker i en kropp som smittas av akut strålsjuka. Hur vävnaderna i de inre organen faller sönder, hur blodkärlens väggar drabbas av nekros, hur blodet slutar producera antikroppar och immunförsvaret upphör att fungera. Hur vatten tränger ut under huden där det bildar stora blåsor som brister, hur syrebristen i blodet orsakar så kallad cyanos, ett slags lilafärgade utslag som spricker upp och blöder. Hur bakterier från inälvorna tar sig ut och infekterar blodet och leder till akut sepsis.Som sagt, jag vet inte om det gör katastrofen mer begriplig. Men allt detta vet vi idag. Det är helt enkelt några av de nya kunskaper atomåldern fört med sig. Dessutom: med bomben föddes insikter som också utlöste en helt ny etisk diskussion. Den tyske filosofen Günther Anders, som besökte Hiroshima och Nagasaki i slutet av femtiotalet, beskrev det som att det som drabbat dessa båda städer var den första konkreta erfarenheten av hur kärntekniken och dess konsekvenser från och med nu förenar hela mänskligheten i en kuslig ödesgemenskap. Historiefilosofiskt, skriver han, är dessa vapensystem inte längre ett medium utan själva scenen där historien utspelar sig.Efter hemkomsten från Japan tar Anders kontakt med Hiroshimapiloten Claude Eatherly, som vid den här tiden sitter intagen på ett mentalsjukhus för sina samvetsbetänkligheter. Deras korrespondens, som sträcker sig över nästan två år, utkommer så småningom under titeln ”Samvete förbjudet” – och i ett av dessa publicerade brev minns Eatherly hur han på morgonen den 6 augusti slås av den förfärande insikten om vad som är på väg att ske. Han sitter själv inte i bombplanet, utan flyger i förväg för att rekognoscera målet: en järnvägsbro i utkanten av staden. Han ser den tydligt genom de lätta cumulusmolnen. I samma ögonblick som han ger klartecken glider molnen bort, bomben riktas fel och han inser att den nu kommer att träffa stadens centrum.Claude Eatherly kommer så länge han lever aldrig att bli fri från det han varit med om. Samma sak gäller förstås de tusentals överlevande, på japanska hibakusha, som likt offren för de nazistiska förintelselägren bär sitt ofattbara trauma i tysthet mitt i en till synes likgiltig omvärld. Vad är det för mening att berätta? Hur beskriver man det obeskrivliga? Hur förklara skuldkänslorna hos den som överlevt? ”Du såg ingenting i Hiroshima”, som det heter i Marguerite Duras manuskript till Alain Resnais ”Hiroshima, min älskade”. Nej – men på stadens Fredsmuseum finns några konkreta kvarlevor: en bit vägg med långa strimmor av det svarta, radioaktiva regnet, trappstenen med skuggan efter någon som satt och väntade på att banken skulle öppna. Men också mängder med teckningar, utförda av hibakusha under åren efter bomben; bilder som började dyka upp i offentligheten på sjuttiotalet och sedan vuxit till en egen genre av vittnesmål. Enkla, expressiva försök att skildra förödelsen, paniken, massdöden. Mänskliga spöken med håret på ända, kläderna i trasor och skinnslamsor hängande från kroppen. Floden som svämmar över av lik. Vanmäktiga bilder av de första sekundernas intensiva ljus.Barnen som överlevde, skriver Hisashi Tohara, kom att kalla bomben för ”pikadon”: av orden för ”ljus” och ”dån”. Det ljuset, och det dånet, är det som lyser upp och genljuder genom decennierna som följer. Med skuggorna av hundratusen döda. Atomhöst”Din första tanke när du vaknar skall vara 'atom'.” Så inleder Günther Anders sina Atomålderns bud, publicerade i dagstidningen Frankfurter Allgemeine 1957. Den tyske filosofen och författaren hade då sedan ett decennium ägnat sig åt att försöka greppa den moraliska vidden av atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki – och kommit till slutsatsen att bombens själva existens i grunden hade förändrat mänskligheten som kollektiv. Som han uttryckte det i sin brevväxling med den olycklige Hiroshimapiloten Claude Eatherly något år senare hade hotet om planetens totala förintelse fört oss alla samman i en ofrivillig ödesgemenskap av ”oskyldigt skyldiga”. Eatherly, med sina förtärande självförebråelser – som till slut drev honom så långt att han upprepade gånger begick våldsbrott och bankrån, bara för att bevisa sig skyldig till något, och slippa ifrån sin roll som krigshjälte – framstod för Anders som en förebild i denna universella olycksgemenskap. Ett offer för bomben, han också.Om någon tycker det här påminner om hur man idag tänker kring klimatförändringarna, ligger det mycket i det. Men detta första decennium efter bomben var det inte många i västvärlden som delade Anders tankar. När han och Eatherly brevväxlade satt piloten inspärrad på ett militärt mentalsjukhus med sina skuldkänslor. I femtiotalets USA fanns ingen plats för sådana som han. Det skulle så småningom förändras – men trots att bilderna och vittnesmålen från Hiroshima nått den amerikanska allmänheten redan 1946, i John Herseys berömda reportage, fick de väldigt liten effekt i offentligheten. Här dominerade den officiella historieskrivningen där det som skett i Hiroshima och Nagasaki var ett nödvändigt ont, närmast framtvingat för att äntligen få den japanska krigsmakten att kapitulera. Den berättelsen gäller till stor del än idag, trots att den faktiskt inte har mycket fog för sig. Som historikern Tsuyoshi Hasegawa kunde visa redan 2005 var Japans kapitulation bara en tidsfråga; det som fick USA att detonera bomberna var att Sovjetunionen efter Tysklands kapitulation fått händerna fria i Fjärran Östern. I en stormoffensiv hade Röda armén ockuperat Manchuriet och var på väg mot Japan över öarna i norr. Vad det handlade om för USA:s del var att inte Sovjet skulle hinna först.Atombombsåldern kom alltså att inledas i en stämning av förnekelse och förträngning. Medan efterkrigstidens optimistiska konsumtionssamhälle tog form började en vanvettig atomkapprustning. Från de första bomberna hade den amerikanska atombombsarsenalen vuxit till 170 stycken 1949, när Sovjetunionen gjorde sitt första kärnvapenprov, och åren som följde gick det slag i slag. 1952 testsprängde USA sin första termonukleära vätebomb, stark som tusen Hiroshimabomber, och redan i mitten av decenniet hade de båda kärnvapenmakterna bomber nog för att med marginal spränga hela den mänskliga civilisationen till grus. Detta samtidigt som politikerna drömde om en framtida teknokratisk utopi flödande av billig energi, där bilarna drevs av små kärnreaktorer. Skulle kriget ändå råka bryta ut fick skolbarnen lära sig att krypa ner under bänkarna, och speciella dräkter tillverkades för att skydda mot strålningen.Under tiden drogs ritningarna upp för den oundvikliga förintelsen. 2008 berättade den pensionerade amerikanske försvarstjänstemannen John Rubel hur han i december 1960 suttit med under ett hemligt möte där ett par höga officerare lade fram de detaljerade planerna för en så kallad förebyggande kärnvapenattack mot Sovjetunionen. Som Rubel mindes det skulle angreppet enligt ingenjörernas beräkningar leda till döden för cirka sexhundra miljoner människor. Rubel erkände att han själv i stunden saknat civilkurage för att protestera, och jämförde med den nazistiska Wannseekonferensen där planerna för den slutliga, industriella lösningen av judefrågan tog form. ”Jag kände,” skrev han, ”att det jag bevittnade var ett liknande nedstigande i mörkrets hjärta, en grumlig underjordisk värld som styrdes av ett disciplinerat, noggrant och livaktigt men hjärndött grupptänkande med syfte att utrota hälften av människorna som levde på nästan en tredjedel av jordytan.”I Japan däremot var de postnukleära stämningarna annorlunda – av naturliga skäl. Trots att det under hela femtiotalet rådde ett offentligt tabu mot att diskutera katastrofen och dess följder är det ingen överdrift att säga att hela den japanska konsten och litteraturen under efterkrigstiden utvecklades i skuggan av Hiroshima och Nagasaki. Bomberna och den amerikanska ockupationen sände chockvågor genom den japanska kulturen och födde experimentella konströrelser som den minimalistiska arte poveragruppen Mono-ha, eller den betydligt våldsammare Gutai, vars medlemmar besköt sina målardukar med kanon: bägge strömningar som i sin tur också gjorde djupa intryck på yngre konstnärer som Yoko Ono, Tetsumi Kudo och Yayoi Kusama. Nobelpristagaren Kenzaburo Oe gav 1965 ut sina Anteckningar från Hiroshima, en samling personliga reportage där de överlevande, som efter tjugo år fortfarande lever i skräck för blodcancer och andra efterverkningar, lyfts upp till en sorts nationella, moraliska förebilder: ”Bara genom liv som deras,” skriver Oe, ”kan människor framträda med värdighet i vårt samhälle.”Och med tiden växte protesterna i styrka även i västvärlden. Precis som man likt Theodor Adorno kunde se det som ”barbariskt” att skriva poesi efter Auschwitz kunde man som Günther Anders spekulera i vad det betydde att bedriva filosofi efter Hiroshima. Hans kollega Hannah Arendt delade synen på bomben som en mänsklighetens vändpunkt – men för henne stod den framför allt för en förlust av politiskt handlingsutrymme, där teknologins råa styrka tog förnuftets plats. Man frestas citera president Trumans tillkännagivande den 6 augusti 1945, där han proklamerar Hiroshimabomben som ”den organiserade vetenskapens största historiska bragd”. Som Arendt uttrycker det i Människans villkor har denna etiskt förblindade vetenskap trätt ut i offentligheten som en av ”de mäktigaste, maktgenererande grupperingar historien skådat.”Atomålderns etik måste med andra ord ta formen av en civilisationskritik. Mot slutet av sextiotalet uppgick antalet atombomber i världen till över 30 000 – men då var också motståndet i full kraft. Ett motstånd som inte bara riktades mot kärnvapenrustningen utan också mot den fredliga atomkraften och hela den teknokratiska kultur som gjort det möjligt att spela med så fruktansvärda insatser. Att en olycka vid ett kärnkraftverk kan få precis samma förödande effekter som en bomb har världen sedan dess tvingats till insikt om, gång på gång: i Harrisburg, Tjernobyl, Fukushima. Namnen hemsöker vår tid, som skuggan av en mardröm. Den där tanken som man nuddar när man vaknar. Och som sedan försvinner. AtomvinterEtt minne från när det kalla kriget var som kallast, början på åttiotalet: jag sitter hemma i soffan i föräldrahemmet och ser på teven där USA:s president Reagan flinande avslöjar att en kärnvapenattack mot Sovjetunionen kommer att starta om fem minuter. Ett skämt, tydligen. Mitt minne av händelsen är lite oklart: eftersom ”skämtet” gjordes inför en radiosändning borde ljudupptagningen ha spelats upp till stillbilder, jag vet inte – men det jag tydligt minns är hur det medan skratten klingar ut i teven ändå hinner gå ett frostigt spöke genom vardagsrummet. Hur mina föräldrar liksom fryser till i tevesoffan och hur vi sedan också skrattar, lättade – och lite chockade: det var nära ögat. Om det är något vi har förstått på sista tiden är det ju hur nära det faktiskt verkar vara. Atomklockan, som den kallas, har länge stått på bara någon minut i tolv.Världen, kanske särskilt Europa, gick i detta tidiga åttiotal nästan bara och väntade på den stora smällen. Om vi idag förskräcks av de klimatförändringar som utsläppen av växthusgaser är på väg att leda till så är de trots allt ingenting emot det som skulle bli följden om ett fullskaligt kärnvapenkrig bröt ut. Inte som en effekt av själva explosionerna – men allt stoft de rörde upp, alla bränder de orsakade skulle lägga sig som ett lock på atmosfären i flera års tid och sänka temperaturen på jordytan till katastrofala nivåer. Fenomenet gick under begreppet atomvinter: ett ord som de här åren låg som ett kylelement under den dystopiska tidsandan med dess undergångsfantasier och nihilistiska yuppieideal. Med dess apolitiska alienering, och en popkultur som manglade ut sin svarta depprock och sina frostiga syntslingor över en ekande posthistorisk avgrund.Men den hotande atomvintern gav också näring åt en växande proteströrelse. Civilisationskritiken, som under sextio- och sjuttiotalen blivit ett allt tyngre inslag i kärnvapenmotståndet förenades på åttiotalet med feministiska, postkoloniala och antikapitalistiska strömningar i en gränsöverskridande skepsis mot den tekniska utvecklingen som filosofen och antikärnvapenveteranen Günther Anders såg som ett senkommet historiskt genombrott när han i början av åttiotalet samlade sina reflexioner i de här frågorna i boken Hiroshima ist überall, Hiroshima är överallt. I England tog ett feministiskt fredsläger form i protest mot utplaceringen av kärnvapen vid armébasen i Greenham Common. I Australien protesterade urbefolkningen mot uranbrytningen på traditionell aboriginsk mark, i New Mexico i USA krävde Navajofolket kompensation för kärnvapenprovens radioaktiva kontaminering. Och i Oceaniens övärld växte rörelsen för ”ett kärnvapenfritt Stilla Havet”, som en reaktion på de franska och amerikanska provsprängningar som gjort många öar obeboeliga. För dem som tvingats bort från sina hem var stormakternas så kallade ”nukleära kolonialism” bara ännu en form av cyniskt imperialistiskt våld.Denna världsomspännande folkrörelse såg för en kort tid ut att faktiskt stå inför ett globalt genombrott. I juni 1982 samlade en demonstration i New York en miljon deltagare i protest mot kärnvapenrustningen; några veckor tidigare hade bortåt hundratusen människor tågat genom Göteborg under samma paroller. Jag var själv en av dem. Liknande fredsmarscher ägde rum över hela den europeiska kontinenten. Vad vi kanske inte riktigt förstod, tror jag – hur vi nu skulle kunnat göra det, där vi vällde fram, mitt i alltihop – var hur snärjda vi alla redan var i den nukleära terrorbalansens världsordning. För om nu ”Hiroshima är överallt”, som Günther Anders skrev – måste det då inte betyda att också protesterna blir en del av systemet: en balanserande motvikt som invaggar oss i tron att den nukleärteknologiska utvecklingen trots allt ska gå att tämja och hantera? Sedda från dagens tidsavstånd kan de ju faktiskt se så ut, som en avledande, kringgående rörelse, en historiens list som tillfälligt öppnade en politisk ventil och lät oron pysa ut, utan att i grunden ändra något överhuvudtaget. Allt medan utvecklingen gick vidare i sina obevekliga spår.Nej, jag vet inte. Men kanske var det en sådan insikt som landade i världens medvetande i april 1986, med haveriet i Tjernobyl. Plötsligt visade det sig mycket konkret – om man nu inte redan hade förstått det – att Hiroshima verkligen var överallt: i luften, i vattnet, i maten vi äter. Helt oberoende av nationsgränser och politiska system. Sociologen Ulrich Beck skrev i sin uppmärksammade bok Risksamhället hur händelser som just den i Tjernobyl tvingar hela samhället att orientera sig efter potentiella risker, försöka förutse och förebygga – och inte minst: uppfostra sina medborgare i riskmedvetenhet, eller uttryckt på ett annat sätt, i oro. Vi får i förlängningen ett samhälle där rädslan är det som binder samman, ett samhälle vars främsta uppgift blir att vidmakthålla en bedräglig illusion om säkerhet.I detta risksamhälle måste till slut också kärnteknologin banaliseras och kläs i termer av säkerhet. Det talas om kärnvapnen som ett skyddande ”paraply”, om kärnenergin som en trygghet i en osäker och föränderlig omvärld. Hiroshima känns mycket avlägset. Att besöka staden idag ger upphov till en märklig svindelkänsla: åttio år efter bomben sjuder staden av liv som vilken modern metropol som helst, de hypersnabba shinkansentågen anländer och avgår på sekunden på den centrala järnvägsterminalen, nästan som om inget hänt. Men det har det. Det har det, verkligen – under ytan ömmar fortfarande traumat, men med sin ärrvävnad av monument och museala artefakter, all denna rekvisita i en minneskultur som hoppas läka det som inte går att läka.Kanske är det det han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film Hiroshima, min älskade, när han säger till sin franska älskarinna att hon aldrig har sett något i Hiroshima. För det som skett går inte att se. Med varje gest som återkallar minnet följer en som hjälper till att utplåna det. I filmen är den franska kvinnan själv på flykt undan ett krigstrauma: hennes första kärlek var en tysk ockupationssoldat – och minnet av hur hon blev vittne till hans död för en anonym kula från en motståndsman är, förstår man, det hon nu på ett bakvänt sätt försöker bearbeta genom att vara med och spela in en ”fredsfilm” (som det kallas) i Hiroshima.Men traumat, visar det sig, går inte att förtränga. Det finns kvar. Precis som atomvintern finns kvar – som en iskall, omedveten rysning under kärnvapenparaplyet. Spöket från Hiroshima, skuggan av den okände som satt och väntade på bankens trappa just när bomben föll, har vuxit till ett skymningsdunkel som vi mer eller mindre tycks ha vant oss vid. Om det totala atomkriget bryter ut skulle det, enligt en vanlig uppgift, ta sjuttiotvå minuter innan det mesta av vår civilisation är ödelagd. En dryg timme. Längre är den inte, framtiden.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturAnnie Jacobsen: Kärnvapenkrig – ett scenario. Översättare: Claes-Göran Green. Fri Tanke, 2024.Tsuyoshi Hasegawa: Racing the Enemy – Stalin, Truman, and the Surrender of Japan. Harvard University Press, 2005.Marguerite Duras: Hiroshima, mon amour – filmmanus och berättelse. Översättare: Annika Johansson. Modernista, 2014.H. G. Wells: Tono-Bungay. (Ej översatt till svenska i modern tid, original: Macmillan, 1909.)Günther Anders: Hiroshima ist überall. C. H. Beck, 1982.Hisashi Tōhara: Il y a un an Hiroshima. översättare: Dominique Palmé. Gallimard, 2011 (postum utgåva från återfunnen text).Masuji Ibuse: Black Rain. Översättare: John Bester. Kodansha International, 1969.Claude Eatherly / Günther Anders: Samvete förbjudet – brevväxling. Översättare: Ulrika Wallenström. Daidalos, 1988.Kenzaburō Ōe: Hiroshima Notes. Översättare: David L. Swain & Toshi Yonezawa. Marion Boyars, 1995.Peter Glas: Först blir det alldeles vitt – röster om atomvintern. Natur & Kultur, 1984.Ulrich Beck: Risksamhället – på väg mot en annan modernitet. Översättare: Svenja Hums. Bokförlaget Daidalos, 2018.Hannah Arendt: Människans villkor. Översättare: Alf Ahlberg. Rabén & Sjögren, 1963.LjudSylvain Cambreling, Nathalie Stutzmann, Theresa Kohlhäufl, Tim Schwarzmaier, August Zirner med Bayerska Radions Kör och Symfoniorkester (München): Voiceless Voice In Hiroshima. Kompositör: Toshio Hosokawa med texter från liturgin, Paul Celan och Matsuo Bashō. Col legno, 2001.Sveriges Radios arkiv.US National archives.Hiroshima mon amour (1959), regi: Alain Resnais, manus: Marguerite Duras. Producent: Argos Films. Musik: Georges Delerue och Giovanni Fusco.

Brooklyn-based goth-folk duo Charming Disaster's upcoming album The Double—their seventh full-length release—explores the world that exists behind the one we know, featuring songs inspired by nature, mortality, magic, ritual, and literary genres ranging from science fiction to Victorian horror. The new album was co-produced by band members Ellia Bisker and Jeff Morris with longtime collaborator, recording engineer Don Godwin. All but one of the ten tracks were recorded at Tonal Park in Takoma Park, MD, with one song recorded by circus music composer Peter Bufano in Boston, MA. The Double will be released on CD, as a 12-inch colored vinyl LP, and on all digital platforms on May 16, 2025. The vinyl will be released in a 2-disc package that also includes Charming Disaster's 2024 compilation Time Ghost, a collection of singles released over the last decade.   The Double invites listeners to step across the border of an alternate reality, where spells are cast, time travel is possible, plants are taking over civilization, and vampires lurk in the shadows. Adventures in the darkness lie beyond the threshold.   The album's ten songs include “Black Locust,” a lullaby about mortality; “New Moon,” a magical nature ritual; “Trick of the Light,” a reimagining of Bram Stoker's Dracula; “Time Machine,” in which Charming Disaster change the past and start over again; “Scavengers,” a walk in the woods with vultures and bones; “Beautiful Night,” a defiant response to struggles with depression; “Vitriol,” a tribute to artist Thomas Little, who turns guns into ink; “Haunted Lighthouse,” a swashbuckling sea voyage; “Gang of Two,” a true crime adventure; and “Green Things,” a love letter to what grows between the cracks (and its inevitable takeover).   The album features an array of talented collaborators. Co-producer Don Godwin, who has worked on Charming Disaster's entire discography, contributed bass, drums, and horns as well as engineering and mixing. “Haunted Lighthouse” features Broadway percussionist Mike Dobson along with circus composer Peter Bufano, who played piano and accordion and engineered the track at Cirkestra World Headquarters in Boston, MA (with additional tracking at Tonal Park). “Scavengers” features cello recorded by Kate Wakefield of the duo Lung, who also created the string arrangement for “Beautiful Night.” Stefan Zeniuk of Gato Logo contributed saxophone to “Green Things.”   In conjunction with The Double, Charming Disaster is releasing the second edition of their “oracle deck” (similar to a Tarot deck). The Charming Disaster Oracle Deck contains 72 cards (including 12 new cards for the second edition), each representing one of the songs from Charming Disaster's discography. The cards feature illustrations commissioned from more than thirty different artists. The deck can be used as a divination tool, or as a visual accompaniment to Charming Disaster's music. The duo themselves use these cards in their live performances to determine the set through the element of chance.   Charming Disaster was formed by Bisker and Morris in 2012, inspired by the gothic humor of Edward Gorey and Tim Burton, the murder ballads of the American Folk tradition, and the dramatic flair of the cabaret. Together the duo write songs that tell stories about myth, magic, and mortality, using two voices to explore dark narratives and characters with a playfully macabre sensibility.   On their critically acclaimed albums Love, Crime & Other Trouble (2015), Cautionary Tales (2017), and SPELLS + RITUALS (2019), Charming Disaster explored death, crime, folklore, and the occult. On Our Lady of Radium (2022), they turned their attention to science and explored the life and discoveries of pioneering scientist Marie Curie. On Super Natural History (2023), they united the natural world and the metaphysical realm in a musical cabinet of curiosities.   The duo put out two releases in 2024: Time Ghost, an album-length collection of songs released as singles between 2013 and 2024; and Dance Me to the End of Bela Lugosi's Lovesong, an EP of covers paying tribute to a few of the band's influences: Leonard Cohen's “Dance Me to the End of Love,” “Bela Lugosi's Dead” by Bauhaus, and The Cure's “Lovesong.”   In Charming Disaster's live shows, the duo combine vocal harmonies and clever lyrics with ukulele, guitar, and foot percussion, with a cabaret-influenced performance style that straddles the line between concert and theatre and has been described as “haunted vaudeville” (Splice Magazine). Charming Disaster's music has been featured on the spooky hit podcast Welcome to Night Vale. They have opened for legendary cello-rock ensemble Rasputina, Goth icon Voltaire, and Amanda Palmer's punk cabaret duo The Dresden Dolls. Their concerts have captivated audiences across the United States and in Europe. They have appeared alongside storytellers, comedians, fire eaters, puppets, burlesque artists, poets, and circus performers. Recent appearances have included Joe's Pub in NYC, Atlanta's massive pop culture convention Dragon Con, Brooklyn's historic Green-Wood Cemetery, the Rochester Fringe Festival, Philadelphia's Science History Institute, the Edgar Allan Poe Museum in Richmond, VA, Cleveland's WizbangCircus Theatre, and the Coney Island Sideshow stage, as well as sundry bars, art galleries, theatres, bookstores, libraries, train cars, mausoleums, and museums.   LINKS: Website: www.charmingdisaster.com Facebook: www.facebook.com/charmingdisaster Instagram: http://instagram.com/charmingdisasterband YouTube: http://youtube.com/charmingdisasterband Bandcamp: http://charmingdisaster.bandcamp.com Spotify:https://open.spotify.com/artist/1RjkfhamohczSXjFy5WcZh   The Double preorder link: charmingdisaster.bandcamp.com/album/the-double     Tickets : Charming Disaster at The Foundry Cleveland June 5th with Cowboy Princess Brigade https://www.ticketweb.com/event/charming-disaster-cowboy-princess-brigade-the-foundry-tickets/14325923?utm_medium=affiliate&irgwc=1&clickid=yKYzFM2SwxycTOrRPc1Gt0d7UksRjjwhTXGA2E0&camefrom=CFC_BUYAT_219208&impradid=219208&REFERRAL_ID=tmfeedbuyat219208&wt.mc_id=aff_BUYAT_219208&utm_source=219208-Bandsintown&impradname=Bandsintown&ircid=4272   C-Level Pete Francis Tickets : https://www.ticketweb.com/event/peter-francis-of-dispatch-the-winchester-tickets/14338833?utm_source=AllEvents.in&utm_medium=event-discovery-platform&utm_campaign=lakewood-events  

El mundo del cómic parece infinito. Dentro de todo el espectro de temáticas que nmos muestran tenemos la vida y obra de personas que se adentraron en la aventura por el conocimiento. En este caso hablamos con el viñetista Jordi Bayarri acerca de la 'Colección Científicos', un serial publicado por el Anillo de Siro y que cada año acumula nuevas aventuras de personajes tan ilustres como Darwin, Galileo, Newton, Marie Curie, Ramón y Cajal, Aristóteles, Hipatia, Einstein, Ada Lovelance, Pasteur, Mary Anning y Avicena, entre otros. ¡No te lo pierdas! ¿Te gusta lo que hacemos? ¿Sientes que te acompaña? Puedes apoyarnos en: https://elcafedelalluvia.com/hazte-socio-a-de-el-cafe-de-la-lluvia/ Escúchanos y léenos en nuestra web: https://elcafedelalluvia.com/ Suscríbete a nuestro canal de YouTube en: https://www.youtube.com/c/ElCafédelaLluvia Suscríbete a nuestro boletín en: https://elcafedelalluvia.com/suscripcion-newsletter/ Estamos en twitter: https://twitter.com/cafelluvia Estamos en instagram: https://www.instagram.com/elcafedelalluvia/ Estamos en Facebook: https://www.facebook.com/Cafedelalluvia

Marie Curie's life work laid the foundations for theranostics. This week, we talk about Lutetium, a rare earth metal, and its role in Prostate Cancer. Lutetium-177 PSMA therapy is a radiation therapy that targets prostate cancer. It is used in the advanced, metastatic, and castrate-resistant space. Lutetium is bound to a protein called PSMA. PSMA is overexpressed in many prostate cancers and can be used to target these cancer cells via the membrane antigen.Studies discussed in the episode:UpFrontPSMAVISION trial (and a bit on TheraP)For more episodes, resources and blog posts, visit www.inquisitiveonc.comPlease find us on Twitter @InquisitiveOnc!If you want us to look at a specific trial or subject, email us at inquisitiveonc@gmail.comArt courtesy of Taryn SilverMusic courtesy of AlisiaBeats: https://pixabay.com/users/alisiabeats-39461785/Disclaimer: This podcast is for educational purposes only. If you are unwell, seek medical advice.Oncology for the Inquisitive Mind is recorded with the support of education grants from our foundation partners Pfizer, Gilead Pharmaceuticals and Merck Pharmaceuticals. Our partners have access to the episode at the same time you do and have no editorial control over the content. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

L'émission 28 minutes du 08/05/2025 Marie-Christine Barrault : dans la peau de l'avocate Gisèle HalimiMarie-Christine Barrault est à l'affiche de la pièce “Gisèle Halimi, une farouche liberté” jusqu'au 31 mai à la Scala Paris. La pièce, mise en scène par Lena Paugam, s'appuie sur le livre d'entretiens “Une farouche liberté” entre la célèbre avocate et la journaliste Annick Cojean. Marie-Christine Barrault partage la scène avec Hinda Abdelaoui. Elles incarnent, à tour de rôle, le personnage de Gisèle Halimi pour en dévoiler toutes ses facettes, de la femme politique à la grand-mère. En une heure et demie, la pièce retrace plus de 70 ans d'engagement et de combat pour la cause des femmes. Marie-Christine Barrault a joué dans plus de 60 films et 40 pièces de théâtre. En 1977, elle est nommée pour l'Oscar de la meilleure actrice pour son interprétation de Marthe dans “Cousin, Cousine” de Jean-Charles Tacchella. À l'écran ou sur les planches, elle a souvent incarné des femmes fortes aux destins exceptionnels, comme Jenny Marx, Marie-Curie ou Marguerite Yourcenar.Le scrutin proportionnel peut-il revitaliser la démocratie française ? Mercredi 30 avril, le Premier ministre François Bayrou a entamé des consultations auprès des responsables politiques pour proposer l'instauration de la proportionnelle dans l'élection des députés en France. Depuis le début de la Ve République, les députés sont élus au suffrage universel direct avec un scrutin uninominal majoritaire à deux tours, à l'exception des élections législatives de 1986 qui se sont déroulées selon un scrutin proportionnel à l'échelon départemental. Le mode de scrutin proportionnel est censé augmenter la représentativité à l'Assemblée nationale, en donnant à chaque liste de candidats un nombre de députés proportionnel au nombre de voix qu'elle obtient. La plupart des pays européens élisent leurs députés à la proportionnelle comme la Belgique, l'Irlande ou le Danemark. Le projet divise sur le fond comme sur la forme au sein de la classe politique française. Les Républicains, Horizons et une partie des membres de la majorité présidentielle ont exprimé des réserves. Le ​​Rassemblement national, le MoDem,les députés écologistes et Insoumis y sont favorables, mais sous différentes formes. Par exemple, la France insoumise défend un mode de scrutin proportionnel “à un échelon régional”, alors que François Bayrou souhaiterait, lui, un échelon départemental. Marjorie Adelson nous raconte comment les abats de boucherie trouvent un nouveau succès grâce aux influenceurs conservateurs et masculinistes notamment. Marie Bonnisseau nous présente une prothésiste américaine qui fabrique des faux yeux pour le moins originaux. 28 minutes est le magazine d'actualité d'ARTE, présenté par Élisabeth Quin du lundi au jeudi à 20h05. Renaud Dély est aux commandes de l'émission le vendredi et le samedi. Ce podcast est coproduit par KM et ARTE Radio. Enregistrement 8 mai 2025 Présentation Élisabeth Quin Production KM, ARTE Radio

Comme chaque semaine, les Petits Curieux de sciences ramassent sur la plage des déchets en plastique (bouteilles, canettes…) avec leur classe. Grâce propose à Adèle, Alice, Thomas, Gabriel, Youn et Zael de rencontrer Isabelle Le Viol qui travaille à la station marine de Concarneau. L'écologue et biologiste de la conservation va leur expliquer ce qu'est un continent de plastique et comment cette pollution visible, ou invisible quand il s'agit de microplastiques, envahit l'océan et ses habitants.  “Curieux de sciences” est une aventure sonore qui entraîne les enfants dans l'univers fascinant de la science. Elle dévoile la rigueur et les surprises qui accompagnent les découvertes scientifiques, tout en stimulant l'imaginaire et la curiosité.  Crédits :Ce podcast est coproduit par le magazine Images Doc (Bayard Jeunesse) et le Muséum national d'Histoire naturelle. Direction éditoriale : Bertrand Fichou. Comité scientifique du Muséum : Ronan Allain, Line Le Gall, Jean-Jacques Bahain. Chercheuse invitée : Isabelle Le Viol. Directeur de production : Julien Moch. Journaliste et hoste : Grâce Leplat. Comédiens : Julien Gueho, Lucille Boudonnat et Pauline Ziadé. Production exécutive : Billy the Cast. Réalisation : Benoît Laur. Musiques : Emmanuel Viau et Benoît Laur. Création visuelle : Camille Ferrari. Productrice : Hélène Loiseau. Coordination Muséum : Claire Gonçalves. Remerciements à la classe de CM2 de l'école Pierre et Marie Curie de Saint-Nazaire, et à leur institutrice, Maud Quelais. Remerciements à Guillaume Massé, chef de la station marine de Concarneau. Hébergé par Ausha. Visitez ausha.co/politique-de-confidentialite pour plus d'informations.

Depuis la légende d'Ulysse et partout dans le monde, les peuples de différentes cultures ont imaginé et décrit des sirènes. Est-ce une preuve de leur existence ? Et, d'ailleurs, se ressemblent-elles selon qu'elles appartiennent à une légende inuite, africaine ou encore d'Asie ? Hélène Artaud, anthropologue de la mer au Muséum national d'Histoire naturelle, répond aux questions de Grâce et des Petits Curieux de sciences à la station marine de Concarneau. Peut-être que Lise, Garance, Noam, Matéo et Victor y ont aussi entendu le chant des sirènes…  “Curieux de sciences” est une aventure sonore qui entraîne les enfants dans l'univers fascinant de la science. Elle dévoile la rigueur et les surprises qui accompagnent les découvertes scientifiques, tout en stimulant l'imaginaire et la curiosité. Crédits :Ce podcast est coproduit par le magazine Images Doc (Bayard Jeunesse) et le Muséum national d'Histoire naturelle. Direction éditoriale : Bertrand Fichou. Comité scientifique du Muséum : Ronan Allain, Line Le Gall, Jean-Jacques Bahain. Chercheuse invitée : Hélène Artaud. Directeur de production : Julien Moch. Journaliste et hoste : Grâce Leplat. Comédiens : Julien Gueho, Lucille Boudonnat et Pauline Ziadé. Production exécutive : Billy the Cast. Réalisation : Benoît Laur. Musiques : Emmanuel Viau et Benoît Laur. Création visuelle : Camille Ferrari. Productrice : Hélène Loiseau. Coordination Muséum : Claire Gonçalves. Remerciements à la classe de CM2 de l'école Pierre et Marie Curie de Saint-Nazaire, et à leur institutrice, Maud Quelais. Remerciements à Guillaume Massé, chef de la station marine de Concarneau. Hébergé par Ausha. Visitez ausha.co/politique-de-confidentialite pour plus d'informations.

Vous arrive-t-il, en observant la pluie tomber, de vous demander d'où vient toute cette eau ? Des nuages, bien sûr, mais aux origines de la planète, y avait-il des nuages ? Et comment la première goutte d'eau est-elle arrivée sur Terre ? À la station marine de Concarneau, Mathieu Roskosz répond aux questions des Petits Curieux de sciences et leur explique comment des météorites venues de l'espace ont transporté de l'eau jusqu'à notre planète.   Grâce et les Petits Curieux de sciences – Ella, Charlotte, Jade, Hugo, Artem et Ylziaino – ont rencontré Mathieu Roskosz, géologue et cosmochimiste au Muséum national d'Histoire naturelle.  “Curieux de sciences” est une aventure sonore qui entraîne les enfants dans l'univers fascinant de la science. Elle dévoile la rigueur et les surprises qui accompagnent les découvertes scientifiques, tout en stimulant l'imaginaire et la curiosité.   Crédits : Ce podcast est coproduit par le magazine Images Doc (Bayard Jeunesse) et le Muséum national d'Histoire naturelle. Direction éditoriale : Bertrand Fichou. Comité scientifique du Muséum : Ronan Allain, Line Le Gall, Jean-Jacques Bahain. Chercheur invité : Mathieu Roskosz. Directeur de production : Julien Moch. Journaliste et hoste : Grâce Leplat. Comédiens : Julien Gueho, Lucille Boudonnat et Pauline Ziadé. Production exécutive : Billy the Cast. Réalisation : Benoît Laur. Musiques : Emmanuel Viau et Benoît Laur. Création visuelle : Camille Ferrari. Productrice : Hélène Loiseau. Coordination Muséum : Claire Gonçalves. Remerciements à la classe de CM2 de l'école Pierre et Marie Curie de Saint-Nazaire, et à leur institutrice, Maud Quelais. Remerciements à Guillaume Massé, chef de la station marine de Concarneau. Hébergé par Ausha. Visitez ausha.co/politique-de-confidentialite pour plus d'informations.

Les algues sont apparues dans l'eau bien avant les plantes que nous connaissons dans nos forêts ou nos jardins. Vertes, rouges ou brunes, elles servent depuis toujours d'abri aux nombreux animaux qui vivent sur ou sous leurs lames (ou frondes). À la station marine de Concarneau, Sandrine Derrien explique à Grâce et aux Petits Curieux de sciences – Clémentine, Ambre, Léandro, Liam et Ayoub – pourquoi et comment les étoiles de mer, les poissons, les oursins…, vivent au milieu des algues.  Sandrine Derrien est océanographe au Muséum national d'Histoire naturelle.  “Curieux de sciences” est une aventure sonore qui entraîne les enfants dans l'univers fascinant de la science. Elle dévoile la rigueur et les surprises qui accompagnent les découvertes scientifiques, tout en stimulant l'imaginaire et la curiosité.  Crédits :Ce podcast est coproduit par le magazine Images Doc (Bayard Jeunesse) et le Muséum national d'Histoire naturelle. Direction éditoriale : Bertrand Fichou. Comité scientifique du Muséum : Ronan Allain, Line Le Gall, Jean-Jacques Bahain. Chercheuse invitée : Sandrine Derrien. Directeur de production : Julien Moch. Journaliste et hoste : Grâce Leplat. Comédiens : Julien Gueho, Lucille Boudonnat et Pauline Ziadé. Production exécutive : Billy the Cast. Réalisation : Benoît Laur. Musiques : Emmanuel Viau et Benoît Laur. Création visuelle : Camille Ferrari. Productrice : Hélène Loiseau. Coordination Muséum : Claire Gonçalves. Remerciements à la classe de CM2 de l'école Pierre et Marie Curie de Saint-Nazaire, et à leur institutrice, Maud Quelais. Remerciements à Guillaume Massé, chef de la station marine de Concarneau. Hébergé par Ausha. Visitez ausha.co/politique-de-confidentialite pour plus d'informations.

Dans les grandes profondeurs marines, là où il n'y a plus de lumière, où le froid règne et où la pression est énorme, vivent malgré tout quelques poissons. Samuel Iglesias, qui mène ses recherches à la station marine de Concarneau, explique à Grâce et aux Petits Curieux de sciences à quoi ressemblent les poissons des abysses et comment ils se sont adaptés à ces conditions de vie si particulières. Rihane, Nina, Adel, Léo, Mathurin et Robinson ont même eu la chance de voir et de toucher quelques spécimens rares, qu'ils nous décrivent dans cet épisode. Samuel Iglesias est ichtyologue au Muséum national d'Histoire naturelle.   “Curieux de sciences” est une aventure sonore qui entraîne les enfants dans l'univers fascinant de la science. Elle dévoile la rigueur et les surprises qui accompagnent les découvertes scientifiques, tout en stimulant l'imaginaire et la curiosité.   Crédits :  Ce podcast est coproduit par le magazine Images Doc (Bayard Jeunesse) et le Muséum national d'Histoire naturelle. Direction éditoriale : Bertrand Fichou. Comité scientifique du Muséum : Ronan Allain, Line Le Gall, Jean-Jacques Bahain. Chercheur invité : Samuel Iglesias. Directeur de production : Julien Moch. Journaliste et hoste : Grâce Leplat. Remerciements à Guillaume Massé, chef de la station marine de Concarneau et capitaine dans cet épisode. Comédiens : Julien Gueho, Lucille Boudonnat et Pauline Ziadé. Production exécutive : Billy the Cast. Réalisation : Benoît Laur. Musiques : Emmanuel Viau et Benoît Laur. Création visuelle : Camille Ferrari. Productrice : Hélène Loiseau. Coordination Muséum : Claire Gonçalves. Remerciements à la classe de CM2 de l'école Pierre et Marie Curie de Saint-Nazaire, et à leur institutrice, Maud Quelais. Hébergé par Ausha. Visitez ausha.co/politique-de-confidentialite pour plus d'informations.

Why did Charles Darwin, Virginia Woolf, and Henri Poincaré all follow the same four-hour rule? In this episode, bestselling author Oliver Burkeman returns to explain why three to four hours of focused work might be the secret to productivity and peace. Access the bonus episode: https://nudge.kit.com/d4e55ac69d You'll learn: The 3–4 hour rule: why it worked for Darwin, Trollope, and Dickens and still works today. How to tackle overwhelming tasks with a simple mental trick called “just go to the shed.” Why keeping a “done list” might be more motivating than a to-do list (feat. Marie Curie). How inboxes, perfectionism, and productivity guilt trap us in modern-day Sisyphus cycles. The two-part system Oliver uses to stay focused, without feeling overwhelmed by the chaos of life. ---  Access the bonus episode: https://nudge.kit.com/d4e55ac69d Sign up to my newsletter: https://www.nudgepodcast.com/mailing-list Connect on LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/phill-agnew-22213187/ Watch Nudge on YouTube: https://www.youtube.com/@nudgepodcast/ Oliver's book Four Thousand Weeks: https://www.oliverburkeman.com/fourthousandweeks Oliver's book Meditation for Mortals: https://www.oliverburkeman.com/meditationsformortals ---  Sources:  Burkeman, O. (2021). Four Thousand Weeks: Time Management for Mortals. Farrar, Straus and Giroux. Burkeman, O. (2024). Meditations for Mortals: Four Weeks to Embrace Your Limitations and Make Time for What Counts. Farrar, Straus and Giroux.

From Business Research to Particle PhysicsLinn's path into deep tech began in business and innovation management, including time at Vienna University of Economics and Business. Her initial exposure to CERN came through an EU-funded Marie Curie research project focused on valorizing technologies for future particle accelerators. That unique intersection—cutting-edge science meets real-world applications—eventually led her to join CERN full-time in 2022.What is CERN Venture Connect?Launched in late 2023, CERN Venture Connect gives startups access to cutting-edge technologies, expert support, and a curated partner network across Europe and beyond. The goal is simple: turn advanced scientific tools into commercial solutions with real impact. The program is designed to support both internal CERN teams and external deep tech entrepreneurs.CERN's Technology DomainsStartups engaging with CERN can tap into technologies across three key domains:Accelerators: Superconducting magnets, radiofrequency cavities, and ultra-high vacuum systemsDetectors: Microelectronics, sensors, and precision instrumentationDigital: Distributed data systems, AI for real-time processing, and tools that manage 20TB/sec of sensor dataThese tools, originally designed for particle physics, are now finding applications in manufacturing, sustainability, health tech, and consumer goods.Founder-Friendly Licensing & Nonprofit IncentivesCERN offers non-equity, royalty-based licenses to startups. There's no cost until your startup generates more than €1 million in revenue, at which point CERN takes 2% of revenues to reinvest in R&D and internal innovation grants. The priority isn't profit—it's impact and dissemination, aligned with CERN's public mandate.From Lasers to Avocados: Real Use CasesA standout example: Dutch startup Infocal, incubated via HighTechXL, uses CERN's structured laser beam to mark curved surfaces—like Coke bottles or fruit—without damaging the product or using ink. Originally developed for precision alignment in particle accelerators, the tech is now powering high-speed, sustainable printing solutions in consumer goods.How the Program WorksStartups apply via the CERN Venture Connect website, selecting relevant technologies and submitting a business case. CERN assesses technical fit and commercial viability, often in collaboration with its partner network of:50+ organizations across VCs, accelerators, legal support, and national innovation hubsSupport includes expert mentorship, hardware prototyping, and investor matchmakingAcceptance is selective: 40 applications led to 5 startups in the first year.Not Just a Logo: Avoiding MisalignmentLinn emphasizes that the goal is not vanity partnerships or logo-stacking. Startups must show clear technical alignment and commercial rationale. If existing commercial technologies can solve your challenge, CERN encourages you to use those instead. Their technologies are intended to fill gaps in the market, not compete with industry.Internal Incubation and SpinoutsRoughly 40% of the startups in the program come from inside CERN—scientists exploring entrepreneurship as a career path. The other 60% are external founders, many of whom discover CERN technologies through events, venture builders, or deep tech networks.Why Events Like Hello Tomorrow MatterAs one of the world's top physics labs, CERN isn't always top-of-mind for startup founders. That's why events like Hello Tomorrow are essential for visibility and discovery. “We have the tech and the founder-friendly terms—we just need startups to come,” says Linn. You'll also find them at Web Summit, Hello Tomorrow Turkey, and other innovation gatherings throughout the year.Learn More & ConnectWebsite: ventureconnect.cernLinkedIn: Linn KretzschmarCERN on LinkedIn: CERN Be sure to follow Sesamers on Instagram, LinkedIn, and X for more cool stories from the people we catch during the best Tech events!

Marie Curie logra cosas asombrosas al seguir sus sueños y pasa a la historia.

Ype deed rij-examen en... ja dan moet je maar even luisteren. Botte maakte een documentaire over Marie Curie, de eerste vrouw die een Nobelprijs won, twee zelfs. Het Awkward Mini Coming Out Spel. Ave en haar zalvende stem. Dokter Els belt. Wanneer was jij voor het laatst dapper? Een krul er door en door. Een banaan. De jaren '90. Eeuwboeken. En de Meidenmethode voor iedereen. Veel plezier met deze aflevering!ShownotesDocumentaire Wat Blijft over Marie Curie op SpotifyHet Spel van Westing op Passend LezenDeze aflevering is mede mogelijk gemaakt door Anima Obscura van Scapino Ballet Rotterdam. Deze dansvoorstelling is van 28 mei t/m 1 juni te zien in Nieuwe Luxor Theater in Rotterdam. Ga naar scapinoballet.nl/animaobscura voor meer info en tickets!Wil je ons steunen? Word dan Vriend van de Show, dan krijg je afleveringen eerder en heb je toegang tot extra exclusieve Vrienden-afleveringen. Je kan ook eenmalige donaties doen als je wil. Alvast dank!Zie het privacybeleid op https://art19.com/privacy en de privacyverklaring van Californië op https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info.

I was taught that the way of progress was neither swift nor easy. - Marie Curie Check out John Lee Dumas' award winning Podcast Entrepreneurs on Fire on your favorite podcast directory. For world class free courses and resources to help you on your Entrepreneurial journey visit EOFire.com

This week on Ojai Talk of the Town, we're joined by storyteller Megan Dolan and Ojai Storytelling Festival's executive director Kara Lakes. Megan shares the inspiration behind her powerful solo show, Not the Right Mom: One Mother's Misadventures in Autism, a Full Spectrum Comedy — a deeply funny, raw, and tender look at parenting on the spectrum, and what it means to show up when you feel wildly unqualified.Kara - herself the mother of an autistic child - tells us why the Storytelling Festival is bringing this moving performance to the Temple of the Oaks on May 7, and why stories like Megan's matter now more than ever. We talk about vulnerability, humor, and how storytelling builds empathy, one laugh — and one tear — at a time.We also talked about the dehumanizing remarks made by HHS secretary Robert F. Kennedy Jr, how family members deal with their autistic siblings, and why and how the power of stories can overcome fear and ignorance.We did not talk about Marie Curie's strange death, the Lakers' early playoff exit or the rise of inauthentic Texas barbecue.For more information, check out OjaiStoryFest.org.

Former cricketer and cricket commentator David Gower OBE sits down with bereavement expert Jason Davidson. In this conversation, David discusses the death of his parents, Richard and Sylvia, the joy of giving someone a fitting farewell at their funeral, and the importance of a private legacy over a public one.You can also watch a subtitled version of the episode on YouTube.On the Marie Curie Couch aims to open up conversations about death, break down the taboo and encourage people to share their end of life plans.This podcast is made by Marie Curie – the UK's leading end of life charity. For more information about the vital work we do, head to mariecurie.org.ukOn the Marie Curie Couch is produced and edited by Marie Curie, with support from Ultimate Content. The music featured is Time Lapse by PanOceanic. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Compassion, kindness and authenticity: these are some of the fundamentals of end of life care, according to Marie Curie clinical educator Maria Sinfield.On the latest episode of the Nursing Standard podcast, Ms Sinfield tells RCNi content editor and podcast host Alistair Mason about the skills nurses need to provide person-centred end of life care, and how to build confidence in an area of practice that some can find challenging.Follow the Nursing Standard podcast on Apple Podcasts, Spotify, Acast or wherever you get your podcasts.For more episodes of the Nursing Standard podcast, visit rcni.com/podcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Qu'est-ce que la conscience ? Que nous apprennent les neurosciences ? Pourquoi la célèbre formule de Descartes « je pense donc je suis » est à reprendre mais en sens inverse : « je suis donc je pense » et qu'est-ce que ça implique ? Jusqu'où va la conscience ?    C'est une certitude commune que de croire que notre existence est guidée par des choix raisonnés, et que notre cerveau n'est là que pour exécuter les intentions de notre conscience. Issue du dualisme cartésien, cette vision « cogito-centrée » est pourtant aujourd'hui remise en cause par les recherches actuelles en neurosciences.Avec :  Stéphane Charpier, coordinateur de l'équipe Excitabilité cellulaire et dynamique des réseaux neuronaux de l'Institut du cerveau et professeur de neurosciences à l'Université Pierre et Marie Curie. Son livre Le cauchemar de Descartes, ce que les neurosciences nous apprennent de la conscience paraît chez Albin Michel en mai 2025.Musiques diffusées pendant l'émission- Sting, Eric Clapton - It's Probably Me- Ours, Pierre Souchon, Alain Souchon - À quoi tu penses (playlist RFI).

Qu'est-ce que la conscience ? Que nous apprennent les neurosciences ? Pourquoi la célèbre formule de Descartes « je pense donc je suis » est à reprendre mais en sens inverse : « je suis donc je pense » et qu'est-ce que ça implique ? Jusqu'où va la conscience ?    C'est une certitude commune que de croire que notre existence est guidée par des choix raisonnés, et que notre cerveau n'est là que pour exécuter les intentions de notre conscience. Issue du dualisme cartésien, cette vision « cogito-centrée » est pourtant aujourd'hui remise en cause par les recherches actuelles en neurosciences.Avec :  Stéphane Charpier, coordinateur de l'équipe Excitabilité cellulaire et dynamique des réseaux neuronaux de l'Institut du cerveau et professeur de neurosciences à l'Université Pierre et Marie Curie. Son livre Le cauchemar de Descartes, ce que les neurosciences nous apprennent de la conscience paraît chez Albin Michel en mai 2025.Musiques diffusées pendant l'émission- Sting, Eric Clapton - It's Probably Me- Ours, Pierre Souchon, Alain Souchon - À quoi tu penses (playlist RFI).

In de podcast Wat Blijft een aflevering over de Pools-Franse scheikundige en natuurkundige Marie Curie. Zij was een pionier op het gebied van de radioactiviteit en ontdekte de elementen polonium en radium. Ook al was ze immigrant en vrouw, toch wist ze haar ideaal te verwezenlijken, namelijk studeren aan de Parijse Sorbonne en betekenisvol zijn in de wis- en natuurkunde. Twee keer ontving ze een Nobelprijs, de eerste keer samen met haar echtgenoot natuurkundige Pierre Curie. Haar werk betekende uiteindelijk ook haar dood, want ze overleed aan de gevolgen van leukemie, veroorzaakt door straling. Ze is begraven in het Pantheon in Parijs, haar kist bedekt met lood vanwege evt. straling.     Journalist Botte Jellema praat met: deeltjesfysicus Margriet van der Heijden, bijzonder hoogleraar wetenschapscommunicatie aan de TU Eindhoven, Ad Maas, bijzonder hoogleraar Museale Aspecten van de Natuurwetenschappen en conservator bij Rijksmuseum Boerhaave en Agnes Cremers, historicus en medeoprichter van publiekshistorisch projectbureau Van Gisteren en educatieplatform over historische vrouwen F-site. 

In The Elements of Marie Curie: How the Glow of Radium Lit a Path for Women in Science Dava Sobel celebrates the many women who came to Paris to work with Marie Curie after she won the 1903 Nobel Prize in Physics. Many of these women went on to become experts in radioactivity, creating their own networks to support female scientists. Among others, we meet Norwegian Ellen Gleditsch, who was the first person to introduce the science of radioactivity to Norway and Canadian Harriet Brooks, who eventually gave up her stellar scientific career to marry. In retelling the story of Marie Curie, Sobel also shows how the women she mentored contributed to completing the periodic table in the early 20th century. Learn about your ad choices: dovetail.prx.org/ad-choices

Épidémie de chikungunya à La Réunion: 100'000 cas, six décès et hôpitaux saturés Les brèves du jour Micro sciences : pourquoi faire revivre un mammouth ? Pourquoi Marie Curie est-elle restée dans les mémoires alors que dʹautres femmes scientifiques non?

Diving into the life and greatness of a giant in the science world, the first woman to win the Nobel Prize and first person to win it twice, Marie Curie. ----SourcesMadame Curie: A Biography - Eve Curie-----You can check stay connected and support below:WebsiteBook: Chasing Greatness: Timeless Stories on the Pursuit of Excellence  ApparelInstagramX

Award-winning science writer Dava Sobel returns to AMSEcast to discuss her latest book, The Elements of Marie Curie. She and host Alan explore Curie's groundbreaking research, her struggles against societal barriers, and her enduring impact on science and women in STEM. From her discovery of polonium and radium to mentoring future pioneers like Ellen Gleditsch and Marguerite Perey, Curie's legacy shaped cancer treatment and scientific research. Sobel also highlights Curie's daughter, Irène Joliot-Curie, and her Nobel-winning work on artificial radioisotopes. Tune in for a fascinating look at one of history's greatest scientific minds.     Guest Bio Dava Sobel is an award-winning science writer known for bringing history and scientific discovery to life. She has authored acclaimed books including Longitude, Galileo's Daughter, The Glass Universe, A More Perfect Heaven, as well as the play And the Sun Stood Still. In her latest work, The Elements of Marie Curie: How the Glow of Radium Lit a Path for Women in Science, Sobel explores Curie's groundbreaking research, resilience, and lasting impact on women in STEM. Returning to AMSEcast, she joins host Alan to discuss Curie's legacy and the challenges she overcame in pursuit of scientific discovery.     Show Highlights (1:25) What led Marie Curie to a life of science (6:28) Marie Curie's Nobel Prizes (11:47) Her role in creating a radium standard and why that's important (13:31) Madame Curie's pioneering role in the use of radiation for medical therapies (15:00) Her role as mentor and teacher to other to other women in science (20:54) Curie's reception in the United States (22:04) Her daughter's scientific legacy (28:23) What's next for Dava Sobel     Links The Elements of Marie Curie: How the Glow of Radium Lit a Path for Women in Science: https://groveatlantic.com/book/the-elements-of-marie-curie/

Toute cette semaine, Au Coeur de l'Histoire met "des soeurs à l'honneur", ces soeurs qui sont entrées dans l'Histoire à plusieurs. Pour le deuxième épisode, Stéphane Bern raconte deux soeurs qui ont la science en commun : Marie Curie et Bronia Dluska, 2 soeurs savantes venues de Pologne qui n'auraient pas eu le même destin, si elles n'avaient pas eu ce lien… Comment Marie Curie est-elle devenue cette scientifique extraordinaire grâce à sa sœur ? En quoi Marie Curie et Bronia Dluska incarnent-elles une vision du féminisme ? Quel héritage reste-t-il de ces deux soeurs ? Pour en parler, Stéphane Bern reçoit Natacha Henry, historienne et auteure de "Les Sœurs savantes. Marie Curie et Bronia Dluska, deux destins qui ont fait l'histoire" (La Librairie Vuibert) Au Coeur de l'Histoire est réalisée par Guillaume Vasseau. Rédaction en chef : Benjamin Delsol. Auteur du récit : Jean-Pierre Vrignaud. Journaliste : Clara Leger.Distribué par Audiomeans. Visitez audiomeans.fr/politique-de-confidentialite pour plus d'informations.

Toute cette semaine, Au Coeur de l'Histoire met "des soeurs à l'honneur", ces soeurs qui sont entrées dans l'Histoire à plusieurs. Pour le deuxième épisode, Stéphane Bern raconte deux soeurs qui ont la science en commun : Marie Curie et Bronia Dluska, 2 soeurs savantes venues de Pologne qui n'auraient pas eu le même destin, si elles n'avaient pas eu ce lien… Comment Marie Curie est-elle devenue cette scientifique extraordinaire grâce à sa sœur ? En quoi Marie Curie et Bronia Dluska incarnent-elles une vision du féminisme ? Quel héritage reste-t-il de ces deux soeurs ? Pour en parler, Stéphane Bern reçoit Natacha Henry, historienne et auteure de "Les Sœurs savantes. Marie Curie et Bronia Dluska, deux destins qui ont fait l'histoire" (La Librairie Vuibert) Au Coeur de l'Histoire est réalisée par Guillaume Vasseau. Rédaction en chef : Benjamin Delsol. Auteur du récit : Jean-Pierre Vrignaud. Journaliste : Clara Leger.Distribué par Audiomeans. Visitez audiomeans.fr/politique-de-confidentialite pour plus d'informations.

Le 16 novembre 1945, le prix Nobel de chimie est décerné au chimiste allemand Otto Hahn pour la découverte de la fission nucléaire. Une récompense qui aurait également dû être attribuée à son binôme, Lise Meitner, physico-chimiste autrichienne avec qui il a étroitement collaboré pendant 30 ans. Elle est à l'origine de la série d'expériences qui ont mené à la découverte de la fission des noyaux lourds en 1938. Sa condition de femme et de femme juive ont été autant de contraintes dont la brillante scientifique a dû s'affranchir pour poursuivre ses recherches. Avec Jacques Treiler, Physicien théoricien, ancien professeur à l'Université Pierre et Marie Curie à Paris, Yasmine Boudaka évoque le parcours de celle que l'on surnommait la Marie Curie autrichienne, la grand-mère de la bombe atomique et qui a pourtant toujours refusé de travailler à sa réalisation. Sujets traités: Prix Nobel, chimie, physique, fission nucléaire, femme, misogynie Merci pour votre écoute Un Jour dans l'Histoire, c'est également en direct tous les jours de la semaine de 13h15 à 14h30 sur www.rtbf.be/lapremiere Retrouvez tous les épisodes d'Un Jour dans l'Histoire sur notre plateforme Auvio.be :https://auvio.rtbf.be/emission/5936 Intéressés par l'histoire ? Vous pourriez également aimer nos autres podcasts : L'Histoire Continue: https://audmns.com/kSbpELwL'heure H : https://audmns.com/YagLLiKEt sa version à écouter en famille : La Mini Heure H https://audmns.com/YagLLiKAinsi que nos séries historiques :Chili, le Pays de mes Histoires : https://audmns.com/XHbnevhD-Day : https://audmns.com/JWRdPYIJoséphine Baker : https://audmns.com/wCfhoEwLa folle histoire de l'aviation : https://audmns.com/xAWjyWCLes Jeux Olympiques, l'étonnant miroir de notre Histoire : https://audmns.com/ZEIihzZMarguerite, la Voix d'une Résistante : https://audmns.com/zFDehnENapoléon, le crépuscule de l'Aigle : https://audmns.com/DcdnIUnUn Jour dans le Sport : https://audmns.com/xXlkHMHSous le sable des Pyramides : https://audmns.com/rXfVppvN'oubliez pas de vous y abonner pour ne rien manquer.Et si vous avez apprécié ce podcast, n'hésitez pas à nous donner des étoiles ou des commentaires, cela nous aide à le faire connaître plus largement. Distribué par Audiomeans. Visitez audiomeans.fr/politique-de-confidentialite pour plus d'informations.

Pourquoi ces héroïnes françaises ont-elles été effacées de l'Histoire ? Découvrez les destins incroyables de trois femmes oubliées qui ont pourtant changé le monde.

The Polish-French physicist and chemist is famous for discovering radium, but Marie Curie was more than her accomplishments. From 'the flying university' to great loves and losses, Dava Sobel investigates her extraordinary life.Marie Curie was the first woman to be awarded a Nobel Prize, and the first person to win a second Nobel Prize. But alongside her discovery of radioactivity, Marie's life was marked by her fierce love for husband Pierre, a scandalous affair following his death, and feats of heroism during the First World War. Dava Sobel is one of the world's best loved science writers, who has written about revolutionary innovators from an 18th century clockmaker who changed marine navigation forever to Copernicus, Galileo's daughter.Now, Dava explores the extraordinary and surprising life of Marie Curie.This episode of Conversations touches on epic stories, origin stories, weird science, physics, chemistry, women in STEM, female scientists, family dynamics, grief, sudden death, modern history, human innovation, technology, military technology, medical technology, medical advancements, radium, polonium, the elements, Pierre Curie, University of Paris, academia, war.Dava Sobel's book about Marie Curie is called The Elements of Marie Curie: how the glow of radium lit a path for women in science, and is published by Harper Collins.This episode of Conversations was recorded in front of a live audience at Adelaide Writers' Week.

Dans cette épisode, vous avez écouté : Laurent Bourg, professeur de sculpture au lycée Pierre et Marie CurieAubin Thiriat, meilleur apprenti de France 2024 - Elève en perfectionnement Sculpteur ornemaniste Gabriel Mangeonjean, élève en perfectionnement sculpteur ornemaniste Camille Ozouf, CAP Art du bois - Sculpteur ornemanisteLaura, CAP Art du bois - Sculpteur ornemanisteJulien, CAP Art du bois - Sculpteur ornemaniste

durée : 00:57:07 - Autant en emporte l'Histoire - par : Stéphanie DUNCAN - Marie Curie n'en finit pas de nous fasciner et de nous inspirer : première femme à recevoir un prix Nobel et unique scientifique à en recevoir un second, première femme professeure à la Sorbonne et à entrer à l'académie de médecine, première femme à entrer au Panthéon pour son propre mérite...

This week, we'll delve into a cautionary tale: the "Radium Girls." These women were employed to paint glow in the dark numbers on watch faces and dials in the 1920s and 30s using radium paint. Assured that the paint was safe, the girls were instructed to shape their paintbrushes into sharp points with their own lips. But, turns out, ingesting radioactive radium paint isn't safe at all, and as the women became sick and sicker and died, the companies they worked for chose to gaslight them, refusing to take responsibility all while lining their pockets with profits. But these women fought back, standing up while laying down and their fight set an important precedent we can't afford to forget. Let's fix that. Support the show! Join the Patreon (patreon.com/historyfixpodcast)Buy some merchBuy Me a CoffeeVenmo @Shea-LaFountaineSources: International Atomic Energy Agency "What is Radiation"US Department of Energy "Nuclear Fuel Facts: Uranium"Library of Congress Blogs "Radium Girls: Living Dead Women"Wikipedia "Radium Girls"Memorial Sloan Kettering Cancer Center "Hot Times in 'Radium Hospital'"Mariecurie.org "Marie Curie the scientist"American Physical Society "Henri Becquerel Discovers Radioactivity"Northern Public Radio "Ottawa's 'Radium Girls' At Forefront of Worker Protections"Encyclopedia Britannica "Radium Girls: The Women Who Fought For Their Lives in a Killer Workplace"Shoot me a message!

What if Gertrude had more power than we thought? What if Ophelia's fate wasn't sealed from the start? And what does it really mean to mother a prince who might be losing his mind? Playwright Lauren Gunderson, one of the most produced living playwrights in America, takes on Hamlet in her latest play, A Room in the Castle. This sharp, feminist reimagining follows Ophelia, her handmaid, and Queen Gertrude as they navigate the dangers of Elsinore, wrestling with the weight of survival, duty, and defiant hope in the face of chaos. Gunderson, known for her witty and powerful storytelling in The Book of Will and The Half-Life of Marie Curie, discusses how she reclaims the voices of Hamlet‘s women, why Gertrude's famous speech about Ophelia's drowning might not be as simple as it seems, and how she crafted new ending that brings new light to Shakespeare's most famous tragedy. >> Get your tickets to Folger Theatre's A Room in the Castle, a co-production with Cincinnati Shakespeare Company, on stage March 4 – April 6

Please join my mailing list here

How did Marie Curie's discoveries in radioactivity change our understanding of the natural world? Neil deGrasse Tyson and comedian Chuck Nice sit down with science writer Dava Sobel, author of a new book on Curie, to explore the enduring impact of her work on radioactivity.NOTE: StarTalk+ Patrons can listen to this entire episode commercial-free here: https://startalkmedia.com/show/the-elements-of-marie-curie-with-dava-sobel/Thanks to our Patrons Steven Dominie, MICHEAL EMANUELSON, Troy L Gilbert, Johnny Mac, Micheal Benvenuto, Keti Khukhunashvili, David Cashion, Lord Bane, Pat Dolloff, timothy jones, Amir Torabi, Catherine B, Lewis Z, Andrew Troia, Samurai_wolf_6, mike johnson, The Analytical Btch, Mark Petry, Radny Harbour, Garrett Gilbeau, Christopher Manning, Sulla, Jeremy Wong, P Soni, that one guy Kamaron, and Bisexualstardust for supporting us this week. Subscribe to SiriusXM Podcasts+ on Apple Podcasts to listen to new episodes ad-free and a whole week early.