Podcasts about ume universitet

KAJ är det första Eurovision-bidraget på svenska på 27 år och vid Umeå universitet har man närstuderat språkets betydelse i sångtävlingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige representeras för första gången på 27 år av ett bidrag på svenska. Eller finlandssvenska, närmare bestämt: Humorgruppen KAJ med ”Bara bada bastu”. Men vad betyder egentligen språket i Eurovision?Vår reporter Joakim Silverdal begav sig till kursen ”Språkvetenskapliga perspektiv på Eurovision Song Contest” på Umeå Universitet där två forskare grävt i just detta.

Följ med till filmfestivalen i Cannes där våra utsända Björn Jansson och Emma Engström har hittat tre festivalaktuella svenskar vid sidan av Tarik Saleh som tävlar om Guldpalmen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. VÄRLDSPREMIÄR FÖR NY DOKUMENTÄR OM BO WIDERBERGDokumentärfilmen "I huvudet på Bo" av Jon Asp och Mattias Nohrborg får världspremiär i klassikersektionen på filmfestivalen i Cannes. Möt skådespelaren Pia Degermark som slog igenom i Bo Widerbergs ”Elvira Madigan”, då bara 17 år och sjuk i anorexi. Dokumentärfilmen får svensk biopremiär den 17 oktober. Reporter: Emma Engström.TRIPPELAKTUELLA STELLAN SKARSGÅRD ANROPAR SITT INRE BARNDet är mycket Stellan Skarsgård just nu. Han har en av huvudrollerna i succéserien ”Andor” på Disney Plus. Han är även dubbelaktuell i Cannes. Dels i den svenska animerade filmen ”Dante” av regissören Linda Hambäck, där han gör en av rösterna. Dels i Joachim Triers drama ”Sentimental Value”, som tävlar om finaste priset Guldpalmen, där han spelar en filmfotograf som har ett komplicerat förhållande till sina döttrar. Björn Jansson har träffat Stellan Skarsgård.”YOUNG ROYALS”-REGISSÖREN ROJDA SEKERSÖZ PRESENTERAR NY LÅNGFILM I CANNESHon utsågs till Årets nykomling på Guldbaggegalan 2018 för sin regidebut “Dröm vidare” och har sedan dess rönt internationella framgångar med dramaserien “Young Royals” för Netflix. I höst är hon åter Netflix-aktuell med nya tv-serien ”Skiftet” – ett historiskt drama som utspelar sig under 1958 när Sveriges första kvinnliga poliser utexaminerades. Björn Jansson har träffat Rojda Sekersöz som är i Cannes för att presentera sin första långfilm på 6 år, som ska få premiär 2026.KLASSIKERN: SCIENCE FICTION-DRAMAT ”SOLARIS” LEVER VIDAREVi stannar kvar på filmfestivalen i Cannes, men tittar i backspegeln. 1972 vann Andrej Tarkovskij Juryns stora pris i Cannes för "Solaris". Filmen bygger på en roman av en av science fiction-litteraturens största författare, polske Stanislaw Lem. I veckans Klassikern berättar Fredrik Wadström om romanen "Solaris" och om hur nya uppgifter om hur Lem överlevde Förintelsen har lett till nya läsningar av hans författarskap.INFÖR EUROVISION-FINALEN – HÖGT TRYCK PÅ UNIVERSITETSKURS OM SPRÅK I TÄVLINGENSverige representeras för första gången på 27 år av ett bidrag på svenska. Eller finlandssvenska, närmare bestämt: Humorgruppen KAJ med "Bara bada bastu". Men vad betyder egentligen språket i Eurovision? Vår reporter Joakim Silverdal begav sig till en kurs på Umeå Universitet där två forskare grävt i just detta.Programledare: Gunnar BolinProducent: Henrik Arvidsson

Eva Henje är överläkare i barn- och ungdomspsykiatri och professor på Institutionen för Klinisk Vetenskap vid Umeå Universitet. Eva disputerade, 2010, vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap på Karolinska Institutet. Åren 2013-2016 var hon post doc vid Department of Psychiatry och Osher Center for Integrative medicine, University of California, San Francisco.  Eva har varit konsulterande psykiatriker och så kallad ”Learning mentor” i den årslånga ”psychedelic practioner training” vid Synthesis Institute i Nederländerna och co-investigator i PSIPET-studien, en randomiserad/kontrollerad studie, där psilocybin jämförs med placebo för behandling av depression vid Karolinska Institutet i Stockholm. Hon har även fått ett forskningsanslag för att studera MDMA-assisterad terapi för behandling av depression hos unga vuxna. Eva är sedan lång tid tillbaka utbildad yoga- och mindfulness lärare och startade yogayama i Stockholm 2004. Hon är också utbildad i flera traumaterapimetoder och i psykedelika assisterad terapi. I takt med att forskningen visar på goda effekter av psykedelika assisterad terapi exemplevis vid PTSD och depression håller dessa behandlingsmetoder på att bli alltmer accepterade världen över och även implementeras som behandling inom hälso- och sjukvården på vissa håll. Många hoppas att utvecklingen ska gå åt det hållet i Sverige också. I detta avsnitt får vi en inblick i utmaningarna och möjligheterna i fältet utifrån ett svenskt perspektiv. Tack för att just du lyssnar på ”Både och, istället för antingen eller – en podd om Integrativ medicin och hälsa. Följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om det här var givande för dig. Prenumerera gärna på vår podd! ♥ Facebook: https://www.facebook.com/integrativmedicin ♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin

Att springa i varma förhållanden är för de allra flesta synonymt med sämre tider och en utdragen plåga. Men det finns tydliga fördelar med att förbereda sig för att kunna prestera om solen skulle vara framme under loppet. Ny forskning visar till och med att det kan ge direkta fysiologiska fördelar om det görs på rätt sätt. Mikael Flockhart är doktor i idrottsvetenskap vid Umeå Universitet och har en hel del fakta att delge om hur man ska göra för att förbereda kroppen på bästa sätt. Mikael berättar om varför fokuset ska ligga på core-temperatur, hur det påverkar kroppen och hur man faktiskt kan likna korrekt utförd värmeträning med att träna på hög höjd.  En som har börjat använda sig av värmeträning är ultralöparen Ida Nilsson som inför säsongen har börjat bedriva en hel del löpning iklädd underställ, dunjacka och regnkläder. Inomhus! Hör Ida om hennes tankar kring varför värmeträning är bra.  John som aktivt undviker all typ av värme har trots konstant bar överkropp fått till en fin träningsvecka och bland annat harat en adept till nytt personbästa på 10 000m. Manne har gjort nya tester på Aktivitus men är ganska likgiltlig inför resultaten.  Veckans sponsor: Coldzyme 

Hur har den svenska staten behandlat samerna genom åren och hur ser det ut i dag? Veckans avsnitt av Magasinet handlar om samernas rättigheter med anledning av samernas nationaldag som firas nu i veckan. Gäst: Åsa Össbo, historiker på Várdduo Centrum för samisk forskning vid Umeå Universitet. Programledare: Jon Andersson

Eva Henje är professor på Institutionen för Klinisk Vetenskap vid Umeå Universitet och överläkare i barn och ungdomspsykiatri i Region Västerbotten. Eva disputerade, 2010, vid Osher Center för Integrativ Medicin på Institutionen för Klinisk Neurovetenskap på Karolinska Institutet. Åren 2013-2016 var hon post doc vid Department of Psychiatry and Osher Center for Integrative medicine, University of California, San Francisco. Hennes fokus - både kliniskt och i forskningen –är behandling av tonåringar och unga vuxna med psykiska trauman och stressrelaterade problem, så som ångest och depression, utifrån ett integrativt perspektiv. Lyssna till detta intressanta samtal om aktuell barnpsykiatri i Sverige! Något mer högaktuellt kan man knappas tänka sig! Tack för att just du lyssnar på ”Både och, istället för antingen eller – en podd om Integrativ medicin och hälsa. Följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om det här var givande för dig. Prenumerera gärna på vår podd! ♥ Facebook: https://www.facebook.com/integrativmedicin ♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin

I veckans avsnitt utforskar vi Impostor-fenomenet, även känt som bluffkänslor, med vår gäst Jens Boman, läkare och docent på Umeå Universitet. Vi granskar vad det innebär, om det är ärftligt, dess olika former, samt möjligheter till behandling. Varför är det viktigt för oss med personalansvar att förstå det och hur påverkar det både individ och organisation? Detta är ett ämne som verkligen spelar roll. Avsnittet presenteras i samarbete med Personio. Missa inte att agilaHRpodden finns på de sociala plattformarna och på FolkEtt.se I min Facebook-grupp fortsätter diskussionerna och frågeställningarna, gå gärna med. Tack snälla för att du lyssnar!

Det är ju brygdernas tid... och Jenny har inte hängt med och sitter därför med ett falerande bihåle-parti. Vi pratar coreträning och vikten av att ha kontakt med kroppens kärna. Inte bara för nyblivna eller längesedanblivna mammor. Man kan slippa ryggvärk och andra skavanker samt förebygga tråkigheter längre fram. Dessutom är det mysig, mindful, osvettig träning. You should try it! Dessutom: matnyttig fakta om att det faktiskt är vettigt att "prokrastrinera" eller skjuta på viktiga göromål för att slötitta på tv-serier eller ta en skön promenad. Japp, det händer saker i bakgrunden och man är redo att prestera senare. Och ja, vi älskar (vissa delar) med USA. Vi tipsar om: Brené Brown och hennes Unlocking Us podcast. Avsnittet med Dr Amishi Jha On Finding Focus and Owning your Attention Motionsklubbens avsnitt 49 Till skogs och intervjun med Elisabeth Sonntag-Öström från Umeå Universitet och naturens påverkan på hälsan. Producent - Vibes Mixing engineer - Nathaly Hollub Soto Träna med oss på Vibes Häng med i vad som händer på Vibes instagram  Skriv till oss på hej@getvibes.se

Vissa är underbart goda, andra dödligt giftiga. I år plockar vi dem i mängder i svampkorgen. Men många svampar kan vi inte se med blotta ögat. De kan vara hälsosamma men också ta livet av oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi hittar svampen i oss, på oss men också överallt där vi befinner oss. Den svamp vi vanligtvis tänker på är den fruktkropp vi ser och plockar i skogen. Och då är det viktigt att ha koll på vilka som är ätliga och inte kan förväxlas med de riktigt giftiga. Men svampen är så mycket mer än så, berättar mykologen Hanna Johannesson.– Vi står till exempel inför en stor utmaning i och med antibiotikaresistensen hos bakterier. Och det är ju svampar som producerar antibiotika som en del av sin livsstil när de konkurrerar med bakterier. Här har svampen stor potential.Samtidigt står vi inför ett hot med ökad risk för svampinfektioner som kan vara livshotande. Man talar om detta i samband med klimatförändringarna men även med en åldrande befolkning. Det är nämligen de sköraste som är mest känsliga för svampinfektioner och hos dem kan de orsaka farliga infektioner.– Vi måste jobba med naturen och inte mot den – och det måste vi göra idag. Vi försöker motverka svamparna i naturen och då angriper de oss – det slår tillbaka direkt. Svampar kan, förutom inom antibiotikautvecklingen, hjälpa oss med hållbar energi och matproduktion. Men hoten som kommer med svampen kommer också för att vi själva skapar problemen, som sen svamparna slår tillbaka mot, säger Hanna Johannesson.Gäster i programmet:Hanna Johannesson, professor vid Kungliga vetenskapsakademien och vid Stockholms universitet. Forskar om svamp och har gjort det i hela sitt livConstantin Urban, professor i immunologi vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå Universitet. Forskat på hur vårt immunsystem reagerar på svampinfektion och svampceller. Erik Lindeman, överläkare vid Giftinformationscentralen.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Avsnitt 17 - Tove Larsson om Triathlon-träning Tove är idrottsfysiologen från Umeå Universitet som flyttade söderöver. I Göteborg är hon yrkesverksam på Aktivitus Testklinik där hon hjälper elit såväl motionärer prestera bättre och oftast i konditionsidrott. Specialitén både som utövare och som yrkesperson är då triathlon, som är vad samtalet kommer att handla om idag. Vad är triathlon? Hur tränar man det? Hur får vi maximal utdelning från triathlon-träningen när vi också har en vardag att bry oss om med pendling, jobb och dylikt? Lyssna på samtalet och se längre ner för hur du kommer i kontakt med Tove! ---------------------------------------------------------------------------------- Timeline för avsnittet: 00:00 Intro 02:50 Presentation av gästen 03:36 Gästen in 05:10 Vad är triathlon? Hur hamnade Tove där? 07:36 Hur tränar man triathlon? Hur tävlar man i triathlon?  10:00 Hur ser träningskalendern ut för en svensk triatlet? 12:25 Hur ser ett triathlon-träningsupplägg ut för elit respektive motionär? 15:10 Vardagspussel: träningsexemplet heltidsarbetande människor och triathlon som vardagsmotion 18:50 Triathlon och vardagen: hur hänger en aktiv vardag ihop med triathlon-träning och din hälsa? 20:05 Hur blev triathlon stort i Sverige? När blev det en grej för ”medelålders mellanchefer” m.fl att ägna sig åt triathlon? 22:00 Triathlon och det sociala: är det en ensamsport? Finns socialt utbyte? 24:50 Triathlon och mental hälsa: finns det något att hämta i träningsmetoden? 26:35 Hur periodiserar jag triathlon-träning över ett år? Hur funkar det med olika årstider, grenar, tävlingar m.m.? 30:10 Hur funkar uthållighetsidrott - måste jag träna alla triathlon-grenar hela tiden? Hur grenspecifikt måste jag träna? 32:58 Hur bygger jag volymtålighet att klara av t.ex en Ironman? 35:45 Måste jag tävla i triathlon? Kan jag inte bara träna utan att tävla? 37:00 Är triathlon mer skonsamt än att andra tränings- och konditionsformer? 38:30 Teknikträning - svårigheter att vara bra på tre sporter samtidigt? Behöver jag en coach? 42:30 Fysisk och psykisk stress på kroppen - triathlon, återhämtning och skador 46:05 Konditionsträning och styrketräning: hur ska vi styrketräna?  50:00 Vad är det för skillnader på konditionsidrottare som styrketränar vs. de konditionsidrottare som inte styrketränar? 52:25 Vilka är de bästa styrketräningsövningarna för en konditionsidrottare, enligt Tove? 53:40 Hur ofta ska en triatlet styrketräna? 55:40 Avslutande ord 56:15 Kom i kontakt med Tove ---------------------------------------------------------------------------------- Kom i kontakt med Tove: @ttovelarsson https://www.aktivitus.se/personal/tove-larsson/ @aktivitus https://www.aktivitus.se/ Boka in dig på ett kostnadsfritt samtal med Tove på tove.larsson@aktivitus.se ---------------------------------------------------------------------------------- Kom i kontakt med FFF @henrikvalis @fitnessfilosofifloskler fitnessfilosofifloskler@gmail.com ---------------------------------------------------------------------------------- Kom i kontakt med mig som Personlig Tränare: STOCKHOLM / CrossFit Nordic  ⁠⁠https://www.crossfitnordic.se/kontakt/⁠⁠ @crossfitnordic henrik@crossfitnordic.se GÖTEBORG / Fysiken Crossfit @fysikencrossfit henrik.valis@fysiken.nu ---------------------------------------------------------------------------------- Hjälp oss gärna genom att lämna en review av podden: ⁠⁠https://podcasts.apple.com/se/podcast/fitness-filosofi-floskler/id1664145080⁠⁠ --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/fitnessfilosofifloskler/message

Gäst i veckans podd är Niels Lynøe, professor i medicinsk etik vid Karolinska Institutet i Stockholm och Anders Eriksson, professor i rättsmedicin vid Umeå Universitet. Tillsammans är de aktuella med boken Skakvåld som visar att det inom skakvåldsforskningen saknas stöd för att diagnostisera på det sätt som hittills skett. Författarna redogör för det aktuella forskningsläget och varnar för att rådande konsensus inom skakvåldsforskningen tenderar att skapa situationer där oskyldiga föräldrar döms till misshandel av sina egna barn. På vilket sätt ska diagnostiken av skakvåld revideras? Och hur undviker man i framtiden att vårdnadshavare döms till ansvar på felaktig grund? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

AI-panik, AI-race, utopi och lika mycket dystopi. Den här veckan tar sig panelen an kravet på en AI-paus från några av världens största teknikbolag, etisk teknik, AI i politiken och hur man kan orientera sig i AI-djungeln utan att gå fullständigt vilse. Gästar gör Peter Gustavsson, frilansskribent och Virginia Dignum, forskare och professor i Responsible Artificial Intelligence vid Umeå Universitet. Programledare: Max V Karlsson. Peters substack finns här.Ansvarig utgivare: Andreas Gustavsson

I omställningen till ett samhälle när vi inte längre släpper ut några växthusgaser måste vi byta ut många av de material vi känner till idag mot andra material. Och skogen tycks vara källan till de flesta sådana nya material. Fler hus ska byggas av trä. Plastförpackningar ska ersättas av papper. Bomull ska ersättas av träfibrer. Fossila bränslen av lut, en restprodukt från massaindustrin. Frågan är om skogen räcker, och hur vi bör vårda den för att maximera upptaget av växthusgaser? Om någon kan svara på det är det Stig-Olof Holm, Universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå Universitet. Jag mötte honom för att prata om skogens roll i klimatomställningen. Hur hållbar är den svenska skogen och vad tycker han att man borde göra för att sköta den på det optimalaste sättet för att nå klimatmålen?Holms rekommendationer:Skogslandet : en granskning - Lisa Röstlund Global Warming of 1.5 ºC - IPCCA Management Strategy for Multiple Ecosystem Services in Boreal Forests - Stig-Olof Holm, Allt jag lärt mig av träden - Suzanne SimardMats Hagners naturkulturmetod“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivetProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt får vi möta forskare från Umeå Universitet som berättar om sin studie av kommunala pensionärsråd och funktionshinderråd. Studien är en enkätstudie som fångar upp kommunens representanter och civilsamhällesrepresentanter. Under samtalet tar vi upp vilka är det som deltar i råden, hur de ser på sin roll och hur de upplever att råden fungerar.  Medverkande: Anders Lidström och David Feltenius, Umeå universitet Samtalsledare: Nils Munthe  

Vems är egentligen ansvaret om något går fel? Och när kan man utkräva ansvar av en person? En som tänkt mycket på det här är docenten och filosofen Sofia Jeppsson vid Umeå Universitet som gästar oss i det här avsnittet. Med utgångspunkt i filosofihistorien hjälper hon oss att förstå hur vi kan tänka kring det här med ansvar.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skammen är det som får oss att visa hänsyn och vårda sociala relationer, men skammen är också det som gör att vi undviker och gömmer oss och inte söker hjälp. Hur gör vården för att nå dem? När trollen kliver fram i ljuset så spricker dem. Den här frasen brukar användas som analogi för skammen – lyft fram skammen och den kommer att upplösas. Men är det verkligen så enkelt? Lotta Strömsten är lektor i klinisk psykologi vid Umeå Universitet och forskar på skam:– Skammen är direkt kopplat till vår överlevnad och de första levnadsåren. Vi regleras av skam och drivs av att ha en plats i flocken, i gruppen. Vi skulle inte klara oss ensamma. Därför är skams-signalen så stark och gör att man omedelbart vill korrigerar sitt beteende. Vi vet vad skammen gör. Den får oss att vilja gömma oss och hindrar oss från att sträcka ut en hand och be om hjälp. För det mesta är det ju bara en själv som blir lidande. Du går tex runt för länge med svampen mellan tårna, eller hemorrojder i rumpan. Men i vissa fall så blir omgivningen drabbad när den som är sjuk inte söker vård. Så är fallet med missbruk men även när det kommer till våldsförbrytare och sexualförbrytare. Dessa personer har långt till att blotta sig och be om hjälp – och kanske även i avsaknad av sjukdomsinsikt. Lotta Strömsten menar att det är viktigt att vårdpersonalen i dessa avseenden måste vara tränade och utbildade i hur skammen verkar. Men de behöver även har koll på sin egen skam:– Man måste vara medveten om sina egna skamkänslor för att inte överföra skam. Det är inte meningen att man rädda personen och bekräfta och rättfärdiga det den känner. Patienten behöver få prata om sina skamliga upplevelser med någon som lyssnar och låter dem finnas och inte försöker rycka upp personen ur ”skamhålet”. Man behöver någon som klättrar ner med en i hålet och vågar vara där. Gäster i programmet:Lotta Strömsten, lektor i klinisk psykologi vid Umeå Universitet.Christoffer Rahm, forskare vid Karolinska Institutet och chefsöverläkare i psykiatri.Johanna Lätth, psykolog, specialist i klinisk forensisk psykologi och Kriminalvårdens expert i sexualbrottsfrågor.Reportage:Ninos Chamoun träffas Maria G Nilsson som vill vara ansiktet utåt för hemorrojder.Mattias Lindgren besöker Robert Bohman som jobbar på en klinik som vill sänka skamtröskeln för människor med beroendeproblematik. Programledare är Stina Näslund.Producent Shang Imam.Programmet är förbandat.

Här kommer ett späckat avsnitt med tre intervjuer från Riksstämman 2022 . Den första med Henrik Toremalm. Han har en gedigen bakgrund som ordförande i Sveriges Privattandläkares centrala förtroendenämnd, Försäkringsodontologisk rådgivare, Försäkringskassan samt bedömningstandläkare. Senast kommer han från en post som ledamot i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Den andra med Lars Sjödin, försäkringsodontologisk koordinator på Försäkringskassan med tidigare arbetsbakgrund från TLV, Socialstyrelsen, Umeå Universitet samt arbete med utredning, tillsyn, utveckling, utbildning och med klinisk vård inom Folktandvården Region Västerbotten. Vi pratar bland annat om som återkallande av legitimationer inom tandvården som har ökat markant. Hur kan oskicklighet kan upptäckas, utredas och hurfattas besluten? I den tredje intervjun får ni lyssna på två fantastiska och inspirerande tandsköterskor. Moa Svedin från Frenda och nätverket Oh Dent samt Johanna Ene, kliniskt aktiv inom Folktandvården Västra Götaland och bloggare i bloggen Tandsköterskan.   Blodad tand önskar God Jul, Gott nytt år och en trevlig lyssning!

Klimatsmart mat har vi pratat om länge. Men i dagens verklighet, med elpriser som oroar de flesta för det mesta, funderar nog många också på vilken mat som är elsmart. Är klimatsmart mat och elsmart mat samma sak? Och om höga elpriser är här för att stanna – påverkar det våra matvanor framåt? Hör Cecilia Sassa Corin från Hushållningssällskapet Västra, Karl-Johan Bergstrand, Stefan Gunnarsson och Sebastian Remvig från SLU och Mattias Vesterberg från Umeå Universitet.

Konflikt undersöker varför alltfler män rör sig högerut i politiken. Kan det vara ett resultat av ett medvetet försök att politisera jämställdhetsfrågan? Medverkande: Johannes Norrman, grundare av Konservativa Förbundet vid Lunds universitet och medlem i SD, medlemmar i föreningen Heimdal i Uppsala, Henrik Jönsson, opinionsbildare på Youtube, Jakob Ahlbom, statsvetare vid Stockholms universitet, Lena Wägnerud, statsvetare vid Göteborgs universitet, Terri Givens, statsvetare vid McGill university, Todd Donovan, statsvetare vid Western Washington university, Nonna Mayer, statsvetare CNRS Paris, Mathilda Åkerlund, doktor i digital sociologi vid Umeå Universitet, Elia Rosati, historiker vid universitetet i Milano mflSverigedemokraternas manliga väljare Efter Sverigedemokraternas framgång i riksdagsvalet ger sig Konflikt ut på en resa för att bättre förstå SD-väljarna. Och bakom missnöjet med invandring och bränslepriser skymtas också en besvikelse över att feminismen har brett ut sig i samhället."Könsklyftan"på högerkanten Att män i högre utsträckning än kvinnor röstar på högerradikala partier kallas inom statsvetenskapen "radical right gender gap". Traditionellt hänger den ihop med att män fick det tuffare på arbetsmarknaden i globaliseringens spår och kanaliserade sin frustration mot invandringen. Men idag ser forskarna andra skäl till att män, framför allt då unga män, röstar allt längre högerut: bland annat en motreaktion mot jämställdhet och feminism.Le Pens strategi att locka kvinnor När ytterhögerledaren Marine Le Pen tog över efter sin pappa, Jean-Marie Le Pen, utformade hon en strategi att locka fler kvinnor. Hon satte kvinnorna i centrum för den invandrings- och islamfientliga politik som alltid har varit hennes partis kärna.Meloni väntas vinna i Italien Giorgia Meloni, vill, med religionens hjälp, appellera till konservativa kvinnor samtidigt som hon beskriver sig själv som en modern mamma. Ett försök att locka italienska kvinnor från flera lager. Men kommer det fungera? Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.seReporter: Marie Nilsson-Boij Tekniker: Stina FagerbergProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se

Det började med en gröttallrik till de allra fattigaste barnen. Idag har det blivit en näringsrik skollunch till alla. Den svenska skolmaten är i det närmaste unik, men inte alltid hyllad. I Menys sommarserie "Historien om" handlar det om mat i olika sammanhang och vad som har hänt över tid.I programmet hör du eleverna Emil Johansson och Ida Nygren- Häggström. Även kocken Kristoffer Annelin och skolmatsexperten Cecilia Olsson som är docent i måltidskunskap vid Umeå Universitet.Programledare är Henrik Brandt. Tekniker Björn Nitzler och producent Karin Grönberg.

En arme marscherar på sin mage, är ett citat som brukar tillskrivas Napoleon. Om fältransoner, den älskade ärtsoppan och koktrossen som nu gör comeback. I Menys sommarserie "Historien om" handlar det om mat i olika sammanhang och vad vi valt att äta genom historien.I programmet hör du Peter Stensson och Ioanna Pavlidou som gör lumpen i Umeå, tillsammans plutonchefen Viktor Andersson. Vi möter även historieproffessorn Martin Hårdstedt vid Umeå Universitet. Dessutom följer vi med på ärtsoppslunch med veteranerna Bengt Björkman, Torbjörn Lundqvist, Bo Hjalmarsson, Per-Axel Staflund och Peter Fjällberg.Programledare är Henrik Brandt. Tekniker Bo Andersin och producent Karin Grönberg.

Under OS 1912 i Stockholm blev deltagarna rekommenderade att undvika vatten. Istället drack man alkohol. Om kolhydratsladdning före långlopp och om hur mandelmassa ger energi åt en extremidrottare. I Menys sommarserie "Historien om" handlar det om mat i olika sammanhang, och hur våra matvanor förändrats över tid. I programmet hör du Gunde Svans skidtränare Pär-Åke Yttergård, multisportaren Björn Rydvall, idrottshistorikern Leif Yttergren, och kost-experten Ewacarin Sehlstedt på idrottshögskolan vid Umeå Universitet.Programledare är Henrik Brandt. Tekniker Magnus Kjellsson och producent Karin Grönberg.

Techbranschens galnaste produktlansering fyller 10 år. Amaras lag dyker ner i Google Glass, och försöker ta reda på vad som egentligen hände. För 10 år sedan demonstrerade Google sina smarta glasögon på det mest spektakulära sättet du kan tänka dig. Hajpen var enorm – men Google Glass föll platt.Länge listades glasögonen som en av teknikhistoriens största floppar, men är det verkligen sant? Kanske var Google bara alldeles för tidigt ute.Ny Tekniks Simon Campanello försöker reda ut historien om de märkliga glasögonen, och övertyga skeptikerna Ania Obminska och Viktor Krylmark om att ar-glasögon är framtiden.Dessutom hör vi Eva Mårell-Olsson, docent vid pedagogiska institutionen på Umeå Universitet, som var först i Sverige med att köpa Googles glasögon, och teknikjournalisten Miriam Olsson Jeffery som deltog vid den omtalade lanseringen.Tack för att du lyssnar! Och glöm inte att prenumerera. Vill du komma i kontakt med oss? ania.obminska@nyteknik.se viktor.krylmark@nyteknik.se simon.campanello@nyteknik.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Godmorgon världen denna vecka även reportage från Irland, om svensk frivilligverksamhet och kulturkriget i Floridas skolor. Och så panelen, Public Service och krönika av Göran Rosenberg. Hur mår Socialdemokratin?Socialdemokratin har kärngruppsväljare sedan 60-talet och är inte den stora organisation som man en gång var, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Nu, i enpartiregering, står socialdemokratin friare och kan fokusera på frågor som passar S bättre, säger Hinnfors.Bröllopsvåg i KievKriget har förändrat vardagen för invånarna i Ukraina på många sätt - livet ställs på sin spets när gränsen mellan liv och död tunnas ut. Angelina och Oleh träffades för bara tre veckor sen och nu gifter de sig. Oleh har fått permission från armén för att gifta sig, sen ska han tillbaka.Alltfler söker sig till frivilligverksamhetJämfört med andra länder har frivilliga haft en relativt undanskymd roll i svensk krisberedskap. Men i tider av kris ökar vår vilja att engagera oss. Det finns ett slags momentum för frivilligverksamheten just nu, säger statsvetaren Veronica Strandh vid Umeå Universitet.Hela innehållet i programmet:Timme ettUtrikesminister Ann Linde om NatoDet är den 1 maj - hur mår socialdemokratin?Reportageserien "Vem bryr sig" om bostadsbristenMänniskans bästa vän - i kris, krig och vardagKrönika av Göran RosenbergPanelenTimme tvåVåra utsända går på bröllop i KievGudrun Persson, FOI, och utrikesreporter David Carlqvist om kriget i UkrainaPublic serviceKris och krig - allt fler svenskar söker sig till frivilligverksamhetUkrainska flyktingar söker sig till Irland - start up-landetUSA-korrespondent Roger Wilson om kulturkriget i Floridas skolorKåseri av Helena von ZweibergkProgramledare: Sara StenholmProducent: Anna PandolfiTekniker: Ludvig Widman

Anders Lidström förklarar det index för lokalt självstyre som tagits fram av en forskargrupp på uppdrag av Europeiska kommissionen. Indexet utgår från den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse och gör att det nu finns ett mått som är jämförbart mellan olika länder och över tid. Vi får också höra om Europarådets granskning av det kommunala självstyret i Sverige som äger rum under våren 2022. Medverkande: Anders Lidström, professor emeritus i statsvetenskap, Umeå Universitet, Björn Kullander, SKR Programledare: Anders Nordh, SKR Tid: 30:36

Omikronvarianten av coronaviruset har lett till nedstängda flygrutter och stängda gränser. Det finns risk att vaccinerna inte biter på den. Men kan omikron vara ett steg på vägen mot ett mildare virus? Vi diskuterar den senaste kunskapen om omikronvarianten med virologerna Niklas Arnberg, Umeå Universitet, och Tomas Bergström, Göteborgs Universitet. Programledare: Camilla WidebeckProducent: Jonna Westin

Den avslutande delen med Lars Berglund. Ett nördigt samtal mellan Erwin och Lars om tunga lyft, smärta och ryggar och om teknik spelar roll.  Lars är sjukgymnast i grunden men också forskare och nu lektor på Umeå Universitet. Ämne är styrkelyft och den forskning Lars gjort inom området. Lars har bland annat tittat på marklyft vid ländryggssmärta och hur väl vi kan bedöma lyftteknik och hur ryggen rör sig vid moment som knäböj och marklyft. Så inom området om marklyft är bra för ryggar och vilken roll lyftteknik spelar roll för ryggsmärta så är Lars en expert. Mer om Lars Berglund hittar du hos Umeå universitet. Följ Tyngre Rehab och värdarna på Instagram: @Tyngrerehab, Daniel Andréasson, Kenneth Färnqvist och Erwin Lindén. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts - lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

I avsnitt 84 träffar vi Urban Nilsson från SLU, där han är professor i skogsproduktion. Urban berättar om lövkompetenscentrum som är under uppbyggnad av SLU, Luleå Tekniska Universitet, Umeå Universitet, Skogforsk och Uppsala Universitet. Vad är syftet, varför sker det här nu, hur fort växer björken idag och hur snabbt kan den växa i framtiden, […]

I det 145:e avsnittet får Erwin nöjet att prata med Lars Berglund. Lars är sjukgymnast i grunden men också forskare och nu lektor på Umeå Universitet. Ämne för samtalet är styrkelyft och den forskning Lars gjort inom området. Lars har bland annat tittat på marklyft vid ländryggssmärta och hur väl vi kan bedöma lyftteknik och hur ryggen rör sig vid moment som knäböj och marklyft. Så inom området om marklyft är bra för ryggar och vilken roll lyftteknik spelar roll för ryggsmärta så är Lars en expert. Så bered dig på ett nördigt samtal om tunga lyft, smärta och ryggar och om teknik spelar roll. På grund av ett långt samtal och mycket att prata om har vi delat upp samtalet i två delar. Nästa del går att lyssna på om två veckor. Mer om Lars Berglund hittar du hos Umeå universitet. 00:02:13 – Lars in Följ Tyngre Rehab och värdarna på Instagram: @Tyngrerehab, Daniel Andréasson, Kenneth Färnqvist och Erwin Lindén. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts - lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Varje år dör ungefär 7 miljoner människor för tidigt på grund av dålig luft, enligt WHO. Nu kommer Världshälsoorganisationen med nya riktlinjer som sätter fokus på att renare luft kan rädda liv och samtidigt klimatet. Kunskapen om hur bland annat partiklar, ozon och kvävedioxid skadar hälsan har ökat de senaste åren. Det handlar om utsläpp från bland annat tillverkning, fordon och spisar. Nu vill WHO se till att kunskapen används för att faktiskt förbättra luften till både hälsans och klimatets fromma. Vi hör Stefan Åström vid IVL Svenska miljöinstitutet och Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå Universitet. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

I detta avsnitt samtalade jag med Professor Christer Malm på Umeå Universitet.Christer Malm är professor vid Institutionen för idrottsmedicin (Umeå universitet). Han har varit en medeldistanslöpare på nationell nivå och tränat i USA innan han återvände till Sverige för att påbörja sina doktorandstudier i Karolinska institutet med professor Björn Ekblom. Hans intressen för idrott och vetenskap har gett professor Malm ett syfte att fokusera på sportfysiologi och prestationshöjande metoder inom organiserad sport samt barnidrott.Det finns många myter inom idrotten – att den som tränar mest blir bäst och att man måste börja tidigt, i unga år, för att bli bra. Men det stämmer inte. Och vem är det egentligen som vill elitsatsa, barnen eller föräldrarna?Detta är något som Christer Malm och jag pratar om.Detta är ett högaktuellt och mycket viktigt ämne som verkligen kräver uppmärksamhet. Genom bättre kunskap och fakta tror jag och hoppas jag att detta ska nå ut till alla ledare, föreningar och föräldrar för att förstå vikten av detta ämne och konsekvenserna av ett visst agerande. Det påverkar i allra högsta grad barnens välmående, idrottens utveckling och samhället i stort. Att barn och unga avslutar sitt idrottande i förtid på grund av tidig utslagning har stora konsekvenser för individen och samhället. Tidig specialisering är också något Christer pratar om och dess effekter. Att säga vem som ska lyckas i tidig ålder är omöjligt enligt Christer och idrotten måste tänka om för att få fler att hålla på längre och genom detta få positiva effekter i stort!Vi pratar också lite om hans andra spår inom forskningen, nämligen bloddoping. Christer är grundare och delägare av företaget Pro Test Diagnostic. De jobbar med att utveckla ett bloddopningstest för att avslöja idrottare som genom blodtransfusioner har ökat sin prestationsförmåga. Mycket intressant!Lyssna på avsnittet, reflektera och sprid detta i era föreningar, till nära och kära i förhoppning om en förändring! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stefan Söderfjäll, Ph. D i psykologi, författare och entreprenör har de senaste två decennierna ägnat sig åt att forska och förmedla kunskap kring vad som är ett fungerande och hållbart ledarskap oavsett trender och situationer. En genuin nyfikenheten på människor och sina studenter fick fart under Stefans lärarperiod vid Umeå Universitet och har mynnat ut i ett stort antal böcker och andra alster i ämnet och psykologin runt omkring. Den röda tråden är viljan att förstå vilka faktorer och egenskaper som ligger till grund för att vissa människor har förmågan att till synes utöva en starkt positiv påverkan på andra. Men också det motsatta, dvs;   vad skapar dysfunktionalitet och destruktivitet? I avsnittet delar Stefan forskningsrön i ämnet samt användbara tips och tankar kring framgångsrika förmågor och beteenden.  I dagens episod kommer vi fundera på: Vad är den i särklass starkaste faktorn för att lyckas? Ett hållbart ledarskap över generationer, situationer och trender. Auktoriteters påverkan på social inverkan. Vikten av att bottna i frågan varför - varför sitter vi här? Egna styrkor och svagheter, insikten att välja väg, på gott och ont. Vad säger forskningen om positiv psykologi och påverkan på ledarskapet? Fyra viktigaste psykologiska färdigheterna - HERO  Vilka ledaregenskaper kan jag påverka och vilka kan jag inte? Förståelsen för intrapersonella och interpersonella färdigheter i ledarskapet. Vad kan möjligtvis påverka skillnader i ledarskapet mellan generationerna?  

2021-07-01 | 60 MINUTER: Texten nedan kommer från 1177: "ME står för myalgisk encefalomyelit. Myalgi betyder muskelsmärta och encefalomyelit är en inflammation i hjärna och ryggmärg. CFS står för chronic fatigue syndrome, som betyder kroniskt trötthetssyndrom. Sjukdomen kallas ofta för ME." Sture Eriksson - docent i geriatrik vid Umeå Universitet med stort intresse i långtidseffekter efter virusinfektioner och etiska frågeställningar kring äldre och infektioner - går djupt in i ME/CFS tillsammans med Marcus Carlsson. Här - på hemsidan för Riksförbundet för ME-patienter och deras anhöriga - hittar du mer information om: https://rme.nu/ Här finns samtalet på Youtube: https://youtu.be/I8vkjj8VmMA Vill du stötta vårt arbete? Du kan bli medlem i Vetenskapsforum Covid-19 här: vetcov19.se/bli-medlem/ Du kan även donera till vårt arbete: vetcov19.se/donera/

Vi gästas av Bertil Axelsson, överläkare på palliativa enheten på Östersunds sjukhus och professor vid Umeå Universitet. Det blev ett lärorikt och intressant samtal om livet, om döden som en del av livet och palliativ vård.  Så här låter en recension av avsnittet: “Jag känner mig lite lugnare nu när jag tänker på döden och vad som skulle kunna hända. Tror att avsnittet tog bort en del dödsångest faktiskt. Fantastiskt. Tack.“

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

IKSUpodden - av medlemmar för medlemmar, tillsammans med Johan Asplund och Pia Asplund. I detta avsnitt lär vi oss att spela in intervjuer via telefon är en teknik vi behöver förbättra. Som konsekvens får vi vänta till nästa avsnitt innan vi hör mer av Malin i podden. I övrigt pratar vi om vårträning generellt för att sedan gästas av Marius Sommer, psykolog och Lektor på Umeå Universitet. I avsnittet berättar Marius om sin tidigare karriär som snowboardåkare och medlem i norska landslaget. Han berättar om livet som snowboardproffs och sina egna funderingar på framgång och varför han sällan lyckades när det gällde. Frågan ledde in honom på psykologispåret och har nu för fram honom till att bli psykologilärare och jobba med andra elitsatsande idrottare för att hjälpa dem med motivation och hur man mentalt ska tänka för att nå framgång. I avsnittet pratar vi om psykologi både med inriktning mot idrott men på en mer vardaglig nivå. Huruvida Marius fann svaret på den fråga som fick honom att vilja bli psykolog kan du höra om i avsnitt 41 i IKSUpodden med Marius.  Har du frågor eller tips till IKSUpodden, hör då av dig till iksupodden@gmail.com eller till IKSUpoddens instagram @iksupodden

Äldre framställs ofta som diskriminerade. Har det påverkat utfallet i pandemin? Parallellt med det starka välfärdssamhället är äldre i Sverige mycket svagt politiskt representerade. En djupgående diskriminering av äldre har påverkat samhällets skydd och vård av dem under pandemin, det menar Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå Universitet. Yngre människor är väldigt bra på att förneka sitt eget åldrande och att göra äldre till en helt annan sorts människor, konstaterar forskaren Håkan Jönson vid Lunds universitet. Samtidigt finns ett starkt välfärdssystem som gör Sverige till ett på många sätt fantastiskt land att bli äldre i. Men Sveriges äldsta riksdagsledamot Barbro Westerholm är trött på att ses som en i kollektivet 70+. Medverkar gör: Barbro Westerholm, liberal riksdagsledamot Stockholm, Yngve Gustafson, professor i geriatrik Umeå universitet, Håkan Jönson, professor i socialt arbete Socialhögskolan Lunds universitet, Bi Puranen, forskare Institutet för Framtidsstudier och generalsekreterare World Values Survey. Reporter Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

IKSUpodden - av medlemmar för medlemmar, tillsammans med Johan Asplund och Malin Forsberg. I detta avsnitt testar vi vinter-TT ute och gästas sedan av Michael Svensson, lärare och forskare på Idrottsmedicin på Umeå Universitet med inrikning på nutrition och metabolism. Detta är det första av två delar med Michael och här får vi höra mycket om hans bakgrund som elitlöpare med flera svenska framgångar och en semifinal i VM på 1 500 meter som största merit. Han berättar även om sin bakgrund inom hockey och hur det var att få ett löparstipendium för att studera på college i USA. Vi går även in på hans forskning kring folkhälsa och inte minst hans senaste del gällande känslighet för virus och vilka livsstilsfaktorer som gör att vissa drabbas hårdare av exempelvis covid-19 än andra. Allt detta och mycket mer kan du höra om här i det i första avsnittet med Michael Svensson.  Har du frågor eller tips till IKSUpodden, hör då av dig till iksupodden@gmail.com eller till IKSUpoddens instagram @iksupodden

När nästa pandemi kommer måste vi vara beredda. Kan vi göra virustester till en lika självklar sak som att borsta tänderna? Genom att regelbundet göra enkla hemmatester kan man få fler smittsamma personer att stanna hemma. Det skulle kunna fungera redan idag, säger en av forskarna bakom idén. Det skulle också behövas bra läkemedel mot virus, men vi saknar fortfarande viktig kunskap. Antivirala läkemedel kan lindra, förebygga och till och med stoppa ett nytt virusangrepp, men det tar många år att få fram dem. Virusforskare vill se en satsning som möjliggör nya effektiva läkemedel inför kommande pandemier. I programmet medverkar Niklas Arnberg, professor i klinisk mikrobiologi vid Umeå Universitet, Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs Universitet, Björn Olsen, professor i infektionsmedicin vid Uppsala Universitet och Björn Högberg som är professor i biofysik vid Karolinska Institutet i Solna. Reporter Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Forskare är välkomna och viktiga i den allmänna samhällsdebatten. Men vad händer när en forskare uttalar sig i frågor utanför sin akademiska kompetens, och ändå skriver under som forskare? I Vetenskapsradion På djupet sände vi den 9 februari en granskning av en dold Facebookgrupp där det har bland annat handlat om att påverka hur utländska medier rapporterar om situationen i Sverige. I gruppen ingår bland annat forskare som ibland varit experter inom helt andra områden än de där de uttalar sig. I programmet hörs: Fredrika Lagergren Wahlin, vicerektor för samverkan, Göteborgs universitet. Jimmy Kristensson, vicerektor vid Lunds universitet och docent i vårdvetenskap. Mikael Wiberg, professor i informatik på Umeå Universitet. Rachel Irwin, doktor i antropologi vid Lunds universitet. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Ulrika Björkstén ulriba.bjorksten@sverigesradio.se

Mutationer hos coronaviruset oroar. Hur stor är risken att de varianter av viruset vi sett nu, eller andra som kommer att komma, gör att vaccinerna inte biter och hur svårt är det att lösa? Virus muterar ständigt, även inom varje infekterad människa. Någon enstaka gång blir förändringen lyckad och en ny variant av viruset får lättare att sprida sig. De virusvarianter som hittills väckt oro, från Storbritannien, Sydafrika och Brasilien, studeras nu för att undersöka om vaccinerna biter sämre på dem. Också risken att den som varit sjuk en gång inte är immun mot en ny variant av viruset diskuteras. Med en så spridd infektion i världen har viruset många chanser att förvandlas till ytterligare nya varianter. Hur stor är risken att den immunitet som byggts upp då inte längre skyddar? Och hur svårt är det att modifiera vaccinerna, om det behövs för att de ska skydda mot nya varianter? Vi hör Mattias Forsell, docent vid institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå Universitet, och Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Reporter: Kristofer Dittmer kristofer.dittmer@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

I veckans Människor och tro ska vi ta upp om hur spriten ersattes med andlighet och hur nykterhetsrörelsen påverkat den kristna teologin. Alkoholmissbruk är och har varit ett stort problem i Sverige som kulturellt tillhör brännvinsbältet i Europa. Alkoholism räknas numera som en folksjukdom. Tidigt engagerade sig den växande frikyrkorörelsen för nykterhet och såg alkoholens förgörande kraft mot familjer och samhällen. För många blev frälsning och nåd vägen ut ur missbruket. En av de mer kända nykterhetsrörelserna idag är Anonyma Alkoholister. I programmet får du höra två medlemmars berättelse, Jonas och Elisabeth, och även få höra AAs religiösa och andliga arv. Vi får vara med i en nattvardsceremoni i Uppsala där det bjuds både vin och alkoholfritt druvjuice och i ett reportage gestaltas Majken Johansson, frälsningssoldat och författare och en framstående personlighet inom nykterhetsrörelsen. I veckans Människor och tro medverkar Ninna Edgardh professor i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet och präst i Svenska kyrkan som skrivit om sinnesrogudstjänsten och Stefan Gelfgren religionssociolog vid Umeå Universitet. Programledare: Åsa Furuhagen Reportrar: Edgar Mannheimer och Julia Baylan Producent: Antonio de la Cruz

Trots att vi stannar hemma när vi känner oss sjuka fortsätter viruset att härja, och smittsiffrorna att öka. Varför är det så? Hur många av oss är just nu smittspridare - utan att veta om det? Medverkande: Camilla Widebeck, Vetenskapsradion. Magnus Evander, virolog och professor i klinisk mikrobiologi vid Umeå Universitet. Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska Institutet. Katarina Sundberg  katarina.sundberg@sverigesradio.se

Många infekteras av Sars Cov-2 utan att få symptom, och även de som får symptom hinner vara smittade en tid innan symptomen visar sig. Kan den som känner sig helt frisk ändå bära på viruset och smitta vidare? Vi diskuterar med Magnus Evander, virolog och professor i klinisk mikrobiologi vid Umeå Universitet, och Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska Institutet. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I detta avsnitt har vi universitetslektor Anders Hofer på besök! Vad springer Anders milen på? Vilket är hans roligaste minne från mottagningen? Och hur fungerade superprogrammet som skulle övervaka zoom-tentorna? Allt detta i Medsnacks andra avsnitt!

IKSUpodden - av medlemmar för medlemmar, tillsammans med Johan Asplund och Malin Forsberg.I detta avsnitt testar vi Yin Yoga och gästas sedan av EwaCarin Sehlstedt, dietist och lärare på dietistprogrammet på Umeå Universitet samt kostrådgivare på IKSU. EwaCarin har dels över 35 års erfarenhet av att vara instruktör på IKSU men är även expert på kost och idrottsnutrition vilket avsnittet till stor del handlar om. Vi pratar om llt ifrån proteiner till viktiga livsmedel, hur och när man ska äta, vad man som idrottare ska tänka på när det gäller kost och hur ska man tänka kring olika typer av dieter. Allt detta och lite till kan du höra om i avsnitt 31 i IKSUpodden med EwaCarin.Har du frågor eller tips till IKSUpodden, hör då av dig till iksupodden@gmail.com eller till IKSUpoddens instagram @iksupodden

Idag om Nobelprisvinnaren Louise Glück, gudinnan Persefone och nattens debatt mellan vicepresidentkandidaterna. Gitarristen Fredrik Åkesson från metallbandet Opeth tolkar Van Halen live i studion! Klockan ett idag tillkännagav den ständige sekreteraren Mats Malm att den amerikanska poeten Louise Glück vunnit årets Nobelpris i litteratur. Hon återvänder ofta i sina texter till den grekiska myten om gudinnan Persefone. Vem var egentligen Persefone? Ida Östenberg, docent och forskare i antikens kultur och samhällsliv medverkar för att försöka ge oss svaren. Inatt hölls debatten mellan de amerikanska vicepresidentkandidaterna. Kamala Harris är den som har störst möjlighet att bli USA:s första kvinnliga president men har hon som justitekansler varit en mjukis eller hårding? Vi pratar med hennes juristkollega Elisabeth Perry, juridikforskare knuten till Umeå Universitet. Thomas var väldigt besviken över att Louise inte spelade någon musik från Van Halen i gårdagens program efter att den legendariska gitarristen Eddie Van Halen gått bort. Därför kommer gitarristen Fredrik Åkesson från dödsmetallbandet Opeth hit och spelar en bit ur Eddie Van Halens diskografi. Sedan pratar vi självfallet om Nobelpriset i litteratur som idag tilldelades den amerikanske poeten Louise Glück. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist Research: Julius Bäckman

Vi sänder från Bottenviken och undersöker livet där. Vi hör också om laxdrömmar - både om att fånga storlaxen och få se laxarna vandra upp i Dalälven. Programledare är Karin Gyllenklev. På lördag dyker vi ner i den sötaste delen av Östersjön, nämligen Bottenviken. Men hjälp av båt, vattenkikare, räfsa och vadarbyxorna ska vår fältreporter Thomas Öberg och marinbiologen Linnea Bergdahl undersöka livet på botten. Där lever växter som knappast hör till allmänbildningen att kunna; vattenpest, knoppslinga, spädnate, borstnate, hårmöja och mattslinke till exempel. Hur mår Bottenvikens bottnar? Och är det höstfärger där nere? Vad gäller höstfärger så tar vi oss an två mysterier. Hur vet träden att det är höst och dags att byta färg? Och hur kommer det sig att gran och tall kan vara gröna året om? Stefan Jansson vid Umeå Universitet berättar senaste nytt om detta. Vad innebär regeringens budgetproposition för 2021 för naturen? Vi ringer upp Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket. Vi stöter också på en ny svamp i Sverige som inte passar så bra i svampkorgen och som man absolut inte vill ha som gräshoppa. Och så handlar det om att försöka rädda en älv. Innan kraftverksutbyggnaden var Dalälven en av de viktigaste lekområdena för vild östersjölax. Men nu kommer laxarna bara några kilometer in i älven innan de bokstavligen slår pannan i betongen. Vi får berättelsen om en mans kamp mot de stora bolagen och ekonomiska intressen, en slags Davids kamp mot Goliat. En som drömmer om att fånga vild storlax, åtminstone en gång i livet, är författaren Mikael Niemi. Han kåserar om sitt årliga försök, den här gången blir annorlunda.

Idag öppade riksdagen och statsministern berättade om politiken i sin regeringsförklaring. | 8000 studenter och lärare på Umeå Universitet testades för coronaviruset, bara två var smittade. | Fler och fler köper och spelar dataspel. | Läs texten till nyheterna på webbsidan: www.sverigesradio.se/lattsvenska Programledare: Ingrid Forsberg & Jenny Hallberg.

"Masstestningen vid Umeå universitet är igång" Nyheterna Radio 18.00