Podcast appearances and mentions of paul andersson

Christer Strömholms nazistiska bakgrund blev inte ett problem, utan en fördel. Och han fick hjälp på traven, konstaterar Mårten Arndtzén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vårvintern 2020 tog journalisten Lars Weiss kontakt med Sveriges Radio angående en intervju han gjort nästan 30 år tidigare med sin vän, fotografen Christer Strömholm. Samtalet var inspelat på kassettband och kretsade kring tiden före och under Andra världskriget. Att Strömholm varit organiserad nazist under åtminstone en del av den här tiden var inte okänt, men fortfarande höljt i dunkel.Kanske kunde vi använda kassetterna till att bringa lite större klarhet i frågan?Det föll på mig att undersöka det här, men jag kom inte särskilt långt. Jag tog kontakt med författaren och kritikern Lasse Söderberg: en annan gammal vän till Strömholm, som benämnt hans politiska bakgrund i ett par böcker. Men han tyckte att han sagt det han hade att säga. Sedan slog pandemin till på allvar och gjorde det direkt farligt för personer ur Strömholms generation att träffa journalister och andra potentiella smittbärare.Annat kom emellan.Att jag lät det göra det berodde nog på att jag aldrig blev riktigt klar över materialets relevans. Dels för den principiella frågan: Varför ska vi låta konstverk begränsas av vår uppfattning om konstnärens vandel? Vad vore vunnet med att skriva ut mördaren Caravaggio ur måleriets historia? Fascisten Ezra Pound eller den usla morsan Alice Munro ur litteraturens?Men också för att Strömholm hade bjudit Weiss på så väldigt lite av självrannsakan. ”Det var en politisk tid”, säger han alldeles i början av intervjun. ”När man nu sitter med facit i hand är det lätt att se hur det gick men ur 30-talets synpunkt gick Tyskland från en orostid till en annan” fortsätter han. ”Autostradorna byggdes, folk började få arbete och mat för dagen. Det var vad man hörde. Och Mussolini hade ordnat så att tågtiderna stämde i Italien”.Så talar en passiv åskådare, som förstått att hans flyktiga sympatier varit missriktade. Inte den sortens garvade aktivist som avtecknar sig i konstnären och författaren Andreas Gedins bok ”Christer Strömholm och nazismen”, med undertiteln ”Hur en liten sanning döljer en större”.Boken bygger på gedigen arkivforskning men handlar faktiskt mer om lögn än sanning.Om hur Strömholm lyckades göra sin bruna historia till en fördel, med benägen hjälp av betydande delar av förra seklets svenska kulturliv.Bland de allra första finner vi Peter Weiss, judisk krigsflykting och vänsterintellektuell: ”Han har en hemlighet, som han bär på, som gör honom intressant” konstaterar Weiss i ett samtal publicerat i Strömholms allra första fotobok, 1965. Redan 20 år efter Auschwitz befrielse kunde en nazistisk bakgrund alltså göra någon ”intressant”. Och så fortsätter det i senare böcker, under följande decennier. ”Hemligheten” blir en diffus men viktig komponent i mytbildningen kring Den Store Fotografen. Att helt sopa den under mattan är ovanligare men förekommer, främst efter hans död.Hans insatser för den andra sidan framhävs däremot konsekvent, i all litteratur som tar upp Christer Strömholms biografi. Vid en vistelse i södra Frankrike 1938 genomförde han ett par kuriruppdrag åt den republikanska sidan i Spanien, och blev beskjuten vid ett av dem, något han själv senare skulle karaktärisera som något slags moraliskt ”elddop”, som skall ha lett till ett uppvaknande.Men det lät i så fall vänta på sig, för samma år publicerade Strömholm ett resereportage i två delar från den här tiden – i nazistiska Stormfacklan.1940 deltog han i det väpnade motståndet mot den tyska ockupationen av Norge, något som ofta tagits till intäkt för en definitiv omvändelse. Men som Gedin visar hörde Strömholm till den falang av svensk nazism som satte nationalismen framför lojaliteten med Hitlertyskland, och för vilken solidariteten med ett ockuperat broderfolk därför var självklar – oavsett ockupantens ideologiska tillhörighet. Ett femtiotal svenska nazister deltog i striderna på Norges sida, enligt Gedin, medan inte en enda ska ha slagits på ockupationsmaktens sida.Så sent som i november 1945 bistår Strömholm åtminstone en Quisling, kanske flera, i flykten undan den norska rättvisan. Ett halvsekel senare påstår han själv att det rörde sig om ”ganska oskuldsfulla 19–20-åringar”. Men den han bevisligen hjälpte var i själva verket en trettiårig krigsförbrytare, efterlyst för landsförräderi. Han greps men undkom till sist, och kunde börja om i Sydamerika.Varför kom Lasse Weiss till oss med sina kassetter, i början av 2020-talet? Som en del av en dödstädning, kanske. Redan sommaren -21 avled han, i sviterna av lungcancer. Jag föreställer mig att det var någonting som låg och gnagde någonstans, inom journalisten Weiss. För det är ju någonting med sanningen, ändå.När det gäller Strömholm är den ofta svår att klarlägga. Många av spåren har vuxit igen för länge sedan. Vanan att ljuga satte sig av allt att döma redan under polisförhören på 1930- och 40-talen. Och som Lasse Söderberg konstaterar i essäsamlingen Gemensamma nämnare, utgiven ett par år före Strömholms död: ”sitt förflutna har Christer rutinerat och med påtagligt välbehag låtit förbli insvept i legendens skimmer”. Men det är just halvlögnerna och dimridåerna som framträder med störst skärpa hos Gedin. Hur de användes – av Strömholm själv och av andra – för att underbygga hans maskulina konstnärsimage. Inklusive ett par kontraktsmord han påstod sig ha utfört, i Stockholm, men kanske bara hittade på för att göra sig ”intressant”.Det säger såklart någonting om Christer Strömholms personliga karaktär. Men också om det svenska kulturliv som jobbade så länge och så konsekvent på att göra honom precis lagom salongsfähig. Tidningen ETC inte minst, som gjorde Strömholm till en del i ett liberalt vänsterprojekt, på 80-talet, genom att lyfta fram hans bilder av de transsexuella vännerna på Place Blanche. Moderna museet som hakade på, ett par år senare, med en stor retrospektiv.Och kanske inte bara det svenska kulturlivet.Jag bläddrar i ”Porträtt i Paris”, Nationalmuseums utställningskatalog från 2022, full med fina reproduktioner av de porträttfoton Strömholm tog av konstnärer och intellektuella i den franska huvudstaden på de legendomsusade 1950- och 60-talen. Cafélivets och existentialismens gyllene epok.Jag fastnar för bilderna av poeten Paul Andersson, vacker som en ung Adonis inför hotellspegeln 1956 men utmärglad och delvis tandlös fyra år senare. En krampaktig pose påminner mig om ett scenfotografi av Ian Curtis, en annan självförbrännande artist som tog sig bra ut på bild, 20 år senare. Jag hade det som affisch, på dörren till mitt pojkrum.Kanske finns ett släktskap mellan fascistens renhetslängtan och avantgardekonstnärens kompromisslösa radikalism? I så fall borde Christer Strömholm haft sällsynt goda förutsättningar att få korn på det.Ett annat av porträtten i Paris föreställer Le Corbusier, fångad redan 1951. Den store arkitekten och funkisprofeten som placerade sina politiska förhoppningar i samma korg som Strömholm, under kriget. Här står han med ena handen lite krampaktigt nedstucken i fickan på den bylsiga kostymen, i ett misslyckat försök till nonchalans. Han verkar trött och lite nervös. Pannan är rynkad.Bakom honom sträcker en lång, tom korridor ut sig. Och slutar i ogenomträngligt mörker.Mårten Arndtzénkonstkritiker och medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktionLitteraturAndreas Gedin: Christer Strömholm och nazismen – hur en liten sanning döljer en större. Kaunitz-Olsson, 2025.Lasse Söderberg: Gemensamma nämnare. Ellerströms, 1999.

UPPLÄSNING: Stina Ekblad Önskad av Bo Allvin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”När året vänder...” av Paul AnderssonDIKTSAMLING: Ett andetag djupt är livet. Samlade dikter (Wahlström & Widstrand. 1992)MUSIK: Okänd upphovsperson: LyckönskanEXEKUTÖR: Filip Jers och Jouko Kyhälä, munspel

Paul Bertil Edvard Andersson foi um poeta sueco e figura central no grupo Metamorfose na década de 1950 em Estocolmo. A produção de Andersson consiste em quatro coleções de poemas e um volume de poemas perdidos, publicado postrumamente. Nasceu em 1930 e morreu em 1976, aos 46 anos. ►► Um Poema Nórdico Ao Dia https://www.facebook.com/nordrsudr Poema: A Cidade Esquecida Poeta: Paul Andersson Tradução: Luciano Dutra Voz: Jéssica Iancoski | @euiancoski Use #tomaaiumpoema Siga @tomaaiumpoema "Nessa cidade escura e abandonada estão todas as minhas possibilidades pelas ruas cobertas de escombros da suntuosidade de tempos idos. Num templo, gastos e arruinados pelos tambores mudos da chuva, cada altar é um deus de pedra que acode sem exigir sacrifícios com crepúsculos que cobrem os tempos idos de sombra. Nessa cidade escura e abandonada moram só lembranças e vultos que já viveram a sua história e por isso jamais clamam por misericórdia em momentos de chumbo, em que inquietude ou anseio incerto algum é capaz de destroçar sua paciência para capturar rabequistas do tempo do êpa que revoam sob as pontes feito borboletas de madrepérola." Descubra mais em www.jessicaiancoski.com Está servido? Fique! Que tal mais um poeminha? ___ ►► Quer ter um poema seu aqui? É só preencher o formulário! Após o preenchimento, nossa equipe entrará em contato para informar a data agendada. https://forms.gle/nAEHJgd9u8B9zS3u7 CONTRIBUA! =P ►► Formulário para Indicação de Autores, contribuição com declames, sugestões (...)! https://forms.gle/itY59kREnXhZpqjq7

Alice im Neuland von Paul Andersson erzählt die Geschichte des Internets irgendwo zwischen Bilderbuch und Märchen, Sachbuch und Erziehungsratgeber. Der Mensch­heitstraum von einer besseren Welt fließt ins Meer der Erkenntnis. Alice im Neuland will nichts erklären, sondern Kreativität und freies Denken fördern. Mit Illustrationen von Annamaria Papp-Ionescu. Erschienen im massel Verlag: https://verlag.massel.net/Programm/Alice-im-Neuland/

Alice im Neuland von Paul Andersson erzählt die Geschichte des Internets irgendwo zwischen Bilderbuch und Märchen, Sachbuch und Erziehungsratgeber. Der Mensch­heitstraum von einer besseren Welt fließt ins Meer der Erkenntnis. Alice im Neuland will nichts erklären, sondern Kreativität und freies Denken fördern. Mit Illustrationen von Annamaria Papp-Ionescu. Erschienen im massel Verlag: https://verlag.massel.net/Programm/Alice-im-Neuland/

Alice im Neuland von Paul Andersson erzählt die Geschichte des Internets irgendwo zwischen Bilderbuch und Märchen, Sachbuch und Erziehungsratgeber. Der Mensch­heitstraum von einer besseren Welt fließt ins Meer der Erkenntnis. Alice im Neuland will nichts erklären, sondern Kreativität und freies Denken fördern. Mit Illustrationen von Annamaria Papp-Ionescu. Erschienen im massel Verlag: https://verlag.massel.net/Programm/Alice-im-Neuland/

Uppläsning: Anna Pettersson Önskad av: Solveig Johansson, Åmål Diktsamling. Ett andetag djupt är livet (Wahlström & Widstrand, 1991) MUSIK Karol Szymanowski: Preludium ess-moll opus 1:8 EXEKUTÖR Martin Roscoe, piano

Han var det självutnämnda geniet som levde för ruset i poesin likt i livet självt. Ett livslångt flyktförsök från samhällets konformism som resulterade i flera hyllade diktsamlingar, men kantades av ett liv med droger, kriminalitet och prostitution. Litteraturväven berättar om Paul Andersson: Verkligheten Förkolnar Under Mina Kyssar. Litteraturväven är ett program av och med Jonas Stål, med inläsningar av Beatrice Berg och Dick Lundberg. Paul Anderssons porträtt är tecknat av Irem Babovic. KÄLLOR: [Litteratur] Andersson, Paul – Elegi över en förlorad sommar, Tragus förlag (2010) Andersson, Paul – Ett andetag djupt är livet, Gedins (1991) Bejerot, Nils – Narkotikafrågan i samhället, Aldus/Bonniers (1968) Ellerström, Jonas – Efterord: Elegierna i Elegi över en förlorad sommar, Tragus förlag (2010) Forsell, Lars – Vänner, Bra Böcker (1991) Lundegård, Björn – Resenär, P.A. Norstedts & Söners förlag (1960) Magnusson, Jan – Blodrikets bortersta gränser: Om Paul Andersson, Ellerströms (2004) Sex unga lyriker: en metamorfos-antologi, FIB:s Lyrikklubb (1954) Sparring, Jan – På ont och gott, Harriers (1980) Stenberg, Birgitta – Apelsinmannen, Norstedts (1983) Stenberg, Birgitta – Kärlek i Europa, Wahlström & Widstrand (1981) Stenberg, Birgitta – Rapport, P.A. Norstedts & Söners förlag (1969) Stenberg, Birgitta – Spanska trappan, Norstedts (1987) Söderberg, Lasse – Gemensamma nämnare, Ellerströms (1999) Tenngart, Paul – Jag spelar er förväntan, Lunds universitet (2002) Tenngart, Paul – Romantik i välfrädsstaten, Ellerströms (2010) Wästberg, Per – En ung författares dagbok, Wahlström & Widstrand (1997) [Artiklar] Bergqvist, Jan – De otryckta diktarnas genombrott, OBS!, 1953:4 ”Jag tänker så dåligt när det regnar” sa häktade poeten och fick villkorligt”, Arbetaren, 28 juni 1957 Grut, Mario – Mario minns: Paul Andersson, Aftonbladet, 27 juni 2005. Heyman, Viveca – Många andra och en dryck vatten, Arbetaren, 25 september 1956 Lindner, Sven – Metamorfos: Metamorfos?, Bonniers Litterära Magasin, 1952:8 ”Olämplig aga” vid Eolshäll, ledaren missförstod arbetet, Dagens Nyheter, 2 april 1947. Orre, Ingvar – Den nya parnassen: Paul Andersson – Geni, Stockholms-Tidningen, 4 augusti 1955 Perpetua – Romantikerna går till stormangrepp, Dagens Nyheter, 22 februari 1951 Stenberg, Birgitta – Paul: han var min ungdom, Expressen, 28 augusti 1976 Tenngart, Paul – Elegi över en förlorad poet, Tidskrift för litteraturvetenskap, 2001:02 Vennberg, Karl – En ny poet träder fram, Aftonbladet, 23 mars 1953.

Prisade poeter, feminister och outsiders är avsnitt 46 i Poetpodden. Jag har hyllar poeten Nina Ahlzén, som jag skulle ha intervjuat för det här avsnittet men som sex dagar innan tog sitt liv, med att läsa en av hennes dikter. Vila i frid, Nina. Prenumerera på iTunes  / På Acast  / På Soundcloud Istället får du del 4 i serien om poeter födda på 1900-talet och som betytt mycket för mitt eget diktande. Poeterna jag berättar om och läser dikter av är Sandro Key Åberg, Sonja Åkesson, Lennart Sjögren, Paul Andersson, Majken Johansson och Ann Smith. Alla sex är en blandning av prisade poeter, feminister och outsiders. Dessutom svarar jag på Eva-Lenas och Nasims frågor om epigram och om varför poesin verkar vara en undergroundrörelse i Sverige. Jag bjuder också på en skrivövning och läser min dikt April. TYCKER DU OM DET DU HÖR I POETPODDEN? Swisha 20 kr eller mer till 123 540 62 85. Bankgironr 743-0804 om du hellre själv vill sätta pengarna. PayPal, 20 kr eller mer till irene@poeten.se. VIKTIGT! Tycker du om Poetpodden och att jag gör ett bra jobb? Gå då in på iTunes skriv en kommentar. Varför? Det är ett bra sätt att få podden att nå ut till allt fler lyssnare. Glöm inte heller att kommentera här i bloggen. DELA, DELA OCH DELA Hjälp mig att dela det här inlägget och alla andra du lyssnar på i dina sociala medier som Facebook, Twitter och alla andra. Då hjälper du poesin att få vingar. LÄNKAR TILL INNEHÅLLET: Nina Ahlzén: https://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?authors=Nina%20Ahlz%E9n Sandro Key Åberg: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sandro_Key-%C3%85berg Sonja Åkesson: http://www.sonjaakesson.se/ Lennart Sjögren: http://runeberg.org/authors/sjogrenl.html Paul Andersson: https://sv.wikipedia.org/wiki/Paul_Andersson_(poet) Majken Johansson: https://sv.wikipedia.org/wiki/Majken_Johansson Ann Smith: https://www.popularpoesi.se/tema/nummer-23-alderdom/annsmith/ Anne-Maria Lenngren: http://runeberg.org/authors/lenngren.html April: https://poeten.se/dikter/april.htm Skicka in frågor och dina egna inspelade dikter Så skicka dina egna dikter och frågor om poesi till Poetpodden Facebooksida: https://www.facebook.com/poetpodden Kontakt via e-post: podden@poeten.se Twitter: https://twitter.com/poetenirene Prisade poeter, feminister och outsiders ÄR AVSNITT 46 I POETPODDEN Fler avsnitt i Poetpodden

En dag ringer en man till Kjell och presenterade sig hans bror. Ingen av dem har vetat om att den andre fanns, förrän en dement kvinna plötsligt avslöjade hemligheten. Visst är det en slump att vi hittade varandra. Vi hade lika gärna inte kunnat hitta varandra. Livet i största allmänhet är nog en slump. Det säger halvbröderna Paul Andersson och Kjell Holm, som hittade varandra 2011. Då var Paul 60 och Kjell 65. För Paul rätades ett stort frågetecken ut när han förstod att det fanns en okänd halvbror utanför familjen.   Det var alltid mycket bråk hemma, ingen harmoni. Jag uppfattade det som att mamma alltid var aggressiv, säger Paul. Jag tror det berodde på att hon tvingades adoptera bort Kjell, som hon födde före äktenskapet. Hon nämnde aldrig Kjell med ett ord för mig och mina tre bröder, säger Paul. Hon hade kanske tänkt berätta. Men om man sparar man en hemlighet länge, så blir det svårare att säga det sen, säger Kjell. Programmet är gjort av Lotta Malmstedt.

En dag ringer en man till Kjell och presenterade sig hans bror. Ingen av dem har vetat om att den andre fanns, förrän en dement kvinna plötsligt avslöjade hemligheten. Visst är det en slump att vi hittade varandra. Vi hade lika gärna inte kunnat hitta varandra. Livet i största allmänhet är nog en slump. Det säger halvbröderna Paul Andersson och Kjell Holm, som hittade varandra 2011. Då var Paul 60 och Kjell 65. För Paul rätades ett stort frågetecken ut när han förstod att det fanns en okänd halvbror utanför familjen.   Det var alltid mycket bråk hemma, ingen harmoni. Jag uppfattade det som att mamma alltid var aggressiv, säger Paul. Jag tror det berodde på att hon tvingades adoptera bort Kjell, som hon födde före äktenskapet. Hon nämnde aldrig Kjell med ett ord för mig och mina tre bröder, säger Paul. Hon hade kanske tänkt berätta. Men om man sparar man en hemlighet länge, så blir det svårare att säga det sen, säger Kjell. Programmet är gjort av Lotta Malmstedt.

Författaren Birgitta Stenberg föddes 1932 och dog tidigare i höst, den 23 augusti. Ett liv på tvärs, som hon själv uttryckte det, och ett unikt och egensinnigt författarskap. Följ med i Katarina Wikars djupdykning i det rika material med Birgitta Stenberg som finns i radions arkiv. Från en intervju om romanen Rapport 1970 till berättelserna som låg till grund för Kärlek i Europa. Hör om poeten Paul Andersson och tiden i Paris, om filmen Alla vilda, diskussioner om att leva i tresamhet, och utbyte av goda råd itillsammans med Märta Tikkanen. Vi minns Birgitta Stenberg, och Marie Lundström inleder. Birgitta Stenberg debuterade 1956 med romanen Mikael och poeten. Skrev på sextiotalet om raggarna i Chans, de unga kriminella i Våldgästen och om amfetaminmissbruket inifrån i Rapport. Sa: När man lever med de utanförstående lär man sig också mycket om de människor som är innanför. Så kom sviten med hennes självbiografiska böcker, de ungas bibel, Kärlek i Europa, 1981, följd av Apelsinmannen och Spanska trappan. Hon skrev barnböcker om Billy, lyrik, filmmanus och en handbok om biodling. Slutligen om familjehemligheterna i romanen Eldar och is. På äldre dagar formulerar hon sitt uppdrag: Att hjälpa och göra det bättre för kvinnor. Genom att ingående skildra hur det är för en person som jag att leva i ett patriarkat. Material ur bl a Allvarligt talat med Märta Tikkanen, olika Kulturradioprogram med Kerstin M Lundberg, Kerstin Wixe och Liv Strömquist, ur Kino med Nina Asarnoj, avsnitt ur Sommar och P4morgon, Heliga familjen med Maria Sveland och Johanna Langhorst, Ligga med P3 med Josephine Adolphson, och ur Av egen fri vilja från 1970 med Mats Rying och Vad hände sen med Björn Lundgren.