Podcasts about ulf ekelund

Accelerometer Harmonization Methods (Pt1) - ProPASS Webinar - Prof. Ulf Ekelund and Dr. Jakob Tarp   Part 1. This is audio from ProPASS ECR network webinar. In the third webinar (2nd December) we will hear from Prof. Ulf Ekelund and Dr. Jakob Tarp on harmonization methods. Pooling individual participant data from several research projects may not always be feasible. This talk will cover examples of meta-analyses/data harmonizations performed without transfer of original data. --- The Prospective Physical Activity, Sitting and Sleep consortium (ProPASS) ProPASS is an international research collaboration platform of cohorts using thigh-worn accelerometry to explore the effects of physical activity, posture, and sleep patterns on a wide range of health outcomes. The objectives of the consortium are: to establish a pooled data resource on physical activity, posture allocation, sleep, and health outcomes. to develop methods for processing, harmonizing, and pooling data of existing such studies. to develop methods for collecting data for future studies (prospective harmonization). The ultimate goal of the ProPASS consortium as a data resource is to promote collaborative individual participant and prospective meta-analyses on physical activity, posture, and sleep.  --- This podcast episode is sponsored by Fibion Inc. | Better Sleep, Sedentary Behaviour and Physical Activity Research with Less Hassle --- Collect, store and manage SB and PA data easily and remotely - Discover ground-breaking Fibion SENS --- Learn more about Fibion Flash - a versatile customizable tool with HRV and accelerometry capability.  --- SB and PA measurements, analysis, and feedback made easy.  Learn more about Fibion Research. --- Learn more about Fibion Sleep and Fibion Circadian Rhythm Solutions. --- Fibion Kids - Activity tracking designed for children. --- Explore our Wearables,  Experience sampling method (ESM), Sleep,  Heart rate variability (HRV), Sedentary Behavior and Physical Activity article collections for insights on related articles. --- Refer to our article "Physical Activity and Sedentary Behavior Measurements" for an exploration of active and sedentary lifestyle assessment methods. --- Learn about actigraphy in our guide: Exploring Actigraphy in Scientific Research: A Comprehensive Guide. --- Gain foundational ESM insights with "Introduction to Experience Sampling Method (ESM)" for a comprehensive overview. --- Explore accelerometer use in health research with our article "Measuring Physical Activity and Sedentary Behavior with Accelerometers ". --- For an introduction to the fundamental aspects of HRV, consider revisiting our Ultimate Guide to Heart Rate Variability. --- Follow the podcast on Twitter https://twitter.com/PA_Researcher  Follow host Dr Olli Tikkanen on Twitter https://twitter.com/ollitikkanen  Follow Fibion on Twitter https://twitter.com/fibion  Check our YouTube channel: https://www.youtube.com/@PA_Researcher       

Part 2. This is audio from ProPASS ECR network webinar. In the third webinar (2nd December) we will hear from Prof. Ulf Ekelund and Dr Jakob Tarp on harmonisation methods. Pooling individual participant data from several research projects may not always be feasible. This talk will cover examples of meta-analyses/data harmonizations performed without transfer of original data. --- The Prospective Physical Activity, Sitting and Sleep consortium (ProPASS) ProPASS is an international research collaboration platform of cohorts using thigh-worn accelerometry to explore the effects of physical activity, posture, and sleep patterns on a wide range of health outcomes. The objectives of the consortium are: to establish a pooled data resource on physical activity, posture allocation, sleep, and health outcomes; to develop methods for processing, harmonising, and pooling data of existing such studies; to develop methods for collecting data for future studies (prospective harmonization); The ultimate goal of the ProPASS consortium as a data resource is to promote collaborative individual participant and prospective meta-analyses on physical activity, posture, and sleep. 

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan. Vi får bland annat höra om arbetet med att ta fram de nya riktlinjerna för fysisk aktivitet som WHO presenterade för något år sedan och vad observationsstudierna som finns idag visar på när det gäller hälsoeffekter från för mycket stillasittande. Vi kommer också in en hel del på den nyare forskningen som har kommit på antalet steg per dag och hälsoutfall. Förr fanns det ingen egentlig data på hur många steg människor brukade ta och hur det korrelerar med hälsa. Men med bättre accelerometrar så har forskare kunnat börja samla in mer objektiv data på hur mycket människor rör på sig varje dag vilket gör att vi idag börjar få en bättre bild av hur antalet steg per dag verkar påverka risken för ohälsa. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Vårt kortaste intro någonsin (00:01:52) Ulf Ekelund är tillbaka i podden (00:09:18) Framtagandet av de nya rekommendationerna för fysisk aktivitet (00:15:36) Det svenska ordet stillasittande är en dålig översättning av sedentary (00:19:00) Det är ganska dåligt studerat vilket som är det bästa sättet att ge råd (00:23:56) De nya råden tar inte hänsyn till om den fysiska aktiviteten utförs i block längre än tio minuter (00:28:36) Är det dags att officiellt börja ge råd i antalet steg per dag (00:34:32) Om man når upp till råden för fysisk aktivitet så verkar inte stillasittande ha negativa effekter (00:40:08) Det finns idag ganska sparsamt med data på hur korta avbrott från stillasittande påverkar hälsan (00:48:54) Betydelsen av intensitet för hälsoutfall (00:57:14) Är infografiken från WHO menad att visa någon form av hierarki i råden? (01:03:42) Greppstyrka och VO2max förutsäger ohälsa men orsakssambandet är oklart (01:07:29) Problemet med att utföra långsiktiga RCTs på träning hos tidigare inaktiva (01:13:32) Varför Ulf tror att fysisk aktivitet har stor betydelse för ett friskt liv (01:20:08) Ju bättre mediciner vi får mot metbola problem desto mindre effekt lär fysisk aktivitet få på livslängd (01:23:28) Vi har flera troliga mekanismer och ett konsekvent mönster i observationsstudier (01:27:07) Det finns även ett tydligt dosförhållande

This has really become my passion.  Helping others change the health of their families and therefore change the long-term health legacy of their families.  In this episode I cover 5 things that we are intentionally doing to change the trajectory of our health, in what we hope will be a way of living in our family for generations to come.  I talk about:Changing your mindset from “treatment” to “prevention”.  Using multiple health practitioners. Using food as medicine. Normalizing movement. Having intentional conversations with our kids about health.  New Free Resource: dailywellnesscommunity.com/5-foods-to-avoid-at-the-grocery-store Research:  Kathryn R. Hesketh, Laura Goodfellow, Ulf Ekelund, Alison M. McMinn, Keith M. Godfrey, Hazel M. Inskip, Cyrus Cooper, Nicholas C. Harvey, Esther M.F. van Sluijs; Activity Levels in Mothers and Their Preschool Children. Pediatrics April 2014; 133 (4): e973–e980. 10.1542/peds.2013-3153 Connect with the Daily Wellness Community  website: dailywellnesscommunity.com IG: @dailywellnesscommunity Facebook: Daily Wellness Community Leave a podcast review on Apple Podcasts Some products I mention may be affiliate links, which means I may receive a small commission if you decide to make a purchase through one of my links. Our family greatly appreciates your support, it helps us keep creating the free resources we make for you all! DISCLAIMER: The content in the podcast and on this webpage is not intended to be a substitute for professional medical advice, diagnosis, or treatment. Always seek the advice of your doctor or qualified healthcare provider with any questions you may have. Never disregard professional medical advice or delay in seeking it because of something you have heard on the podcast or on my website.

Part 2. This is audio from ProPASS ECR network webinar. In the third webinar (2nd December) we will hear from Prof. Ulf Ekelund and Dr Jakob Tarp on harmonisation methods. Pooling individual participant data from several research projects may not always be feasible. This talk will cover examples of meta-analyses/data harmonizations performed without transfer of original data. --- The Prospective Physical Activity, Sitting and Sleep consortium (ProPASS) ProPASS is an international research collaboration platform of cohorts using thigh-worn accelerometry to explore the effects of physical activity, posture, and sleep patterns on a wide range of health outcomes. The objectives of the consortium are: to establish a pooled data resource on physical activity, posture allocation, sleep, and health outcomes; to develop methods for processing, harmonising, and pooling data of existing such studies; to develop methods for collecting data for future studies (prospective harmonization); The ultimate goal of the ProPASS consortium as a data resource is to promote collaborative individual participant and prospective meta-analyses on physical activity, posture, and sleep. 

Accelerometer Harmonisation Methods (Pt1) - ProPASS Webinar - Prof. Ulf Ekelund and Dr Jakob Tarp   Part 1. This is audio from ProPASS ECR network webinar. In the third webinar (2nd December) we will hear from Prof. Ulf Ekelund and Dr Jakob Tarp on harmonisation methods. Pooling individual participant data from several research projects may not always be feasible. This talk will cover examples of meta-analyses/data harmonizations performed without transfer of original data. --- The Prospective Physical Activity, Sitting and Sleep consortium (ProPASS) ProPASS is an international research collaboration platform of cohorts using thigh-worn accelerometry to explore the effects of physical activity, posture, and sleep patterns on a wide range of health outcomes. The objectives of the consortium are: to establish a pooled data resource on physical activity, posture allocation, sleep, and health outcomes; to develop methods for processing, harmonising, and pooling data of existing such studies; to develop methods for collecting data for future studies (prospective harmonization); The ultimate goal of the ProPASS consortium as a data resource is to promote collaborative individual participant and prospective meta-analyses on physical activity, posture, and sleep. 

Trene deg ned i vekt? Nei, sier ekspertisen, kroppen fungerer ikke slik man har trodd. Men det finnes mange andre og mye viktigere grunner til å trene. Du har sett dem: Påstander, teorier og reklamer om hvor effektiv du kan gå ned i vekt med ulike typer trening. Men stemmer det? Ulf Ekelund, en av verdens mest siterte forskere innen fysisk aktivitet og helse. Han gir svar, om det siste man vet om trening, forbrenning og vekt. Selm om omtrent 3/4 av energien går med til å holde kroppen i gang, bør det vel være mulig å brenne av litt ekstra på å være aktiv? – Nei, en ny, stor studie viser at man bruker omtrent like mye energi som om man er inaktiv, fordi kroppen kompenserer for merforbruket ved å spare mer når man hviler. Men fortsatt er trening uhyre viktig for å leve sykdomsfritt lenge.

I ukas episode tar vi en kjapp tur innom Vixen Blog Awards, der Pia var gjest, og ikke minst, finalist. Er det noe juicy sladder å hente? Videre deler Pia tanker fra foredraget "Myter om vektnedgang" på NIH Convention med forsker Ulf Ekelund, og Silje har vært på Yogaweekend på Geilo og fått bekreftet sin "lekne" yogaside. Hvorfor er lekenhet viktig i hverdagen, og hvorfor ser de to så ulikt på nettopp det? God mandag, og god lytt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Noen gang lurt på hvor mye fysisk aktivitet du eller barna dine bør drive med for at det skal være «godt nok» for å tilfredsstille ulike helsekrav? Da er du nok ikke alene. Nye, flotte planer for trening er kanskje det vanligste av alle gode nyttårsforsett. For noen handler planene om en større livsstilsendring, om å komme seg opp av sofaen og la fysisk aktivitet og bevegelse bli en større del av hverdagen. Men, hvor mye fysisk aktivitet skal egentlig til for å få en god helse? Helsedirektoratet og WHO anbefaler alle – både barn, unge, voksne og eldre – å være i fysisk aktivitet. For voksne og eldre er den ukentlige anbefalingen minst 150 minutter moderat fysisk aktivitet eller minst 75 minutter med høy intensitet. Men, hva med dine ambisjoner? NIH-professorene Sigmund Alfred Anderssen og Ulf Ekelund har forsket på fysisk aktivitet, aktivitetsnivå i befolkningen og folkehelse. Sigmund har i tillegg vært en av hovedforfatterne for de norske og nordiske anbefalingene for fysisk aktivitet, og i en årrekke ledet han Nasjonalt råd for fysisk aktivitet. Ulf har bidratt i de nye anbefalingene fra WHO og er på listen over verdens mest siterte forskere I dagens episode gir de svar på mange av spørsmålene rundt trening, stillesitting og personlige treningsambisjoner – opp mot myndighetenes anbefalinger.

Söker patienter fel till akuten? Ska Region Norrbotten verkligen uppmana patienter att inte söka? Vem definierar ”lätta besvär”? Triage - vad är det bra för och varför ska vi inte använda det som hänvisningsverktyg? Vi försöker ta reda på allt detta genom att fånga professor Ulf Ekelund på tåget när det står stilla på stationer mot huvudstaden i avsnitt 18 av Akutläkarpodden. Medverkande: Hilda, Arin, Ardavan och Ulf, samtliga Akutläkare

Det fanns en tid när svenska stjärnor var fullproppade med anabola steroider. I dokumentären Steroid-Sverige hör vi historien om pillerprodukten Ricky Bruch, storstjärnan Linda Haglund och landslagsläkaren "Lammet", som skrev ut steroider under en Finnkampsbankett. Men också om den skrämmande statistiken över steroidbruket. Från den tiden är många av rekorden kvar, men stjärnorna är döda. 1972 tog Sverige den första OS-medaljen i friidrott på 20 år. Ett brons i diskus. Det var en idrottare på steroider som tog den. Tidningarna kallade Ricky Bruch för en pillerprodukt. Fram till OS-bronset hade han ätit den anabola steroiden Dianabol. Den färgstarka och kontroversiella Ricky Bruch var helt öppen med sitt steroid-användande, de positiva effekterna och alla biverkningar. Före 1974 var det inte förbjudet med anabola steroider. Det saknades testmetoder och vetenskapliga belägg. Men friidrottsförbundets ordförande Arne Ljungqvist hade inlett jakten på steroiderna i början av 70-talet. 1973 skickade han ut en enkät till de tio bästa svenska manliga friidrottarna i samtliga grenar det året. De fick frågan om de använt anabola steroider. Av 144 som fick frågan svarade 99 på enkäten. 31 % svarade ja. 75 % av kastarna hade tagit anabola steroider. "Steroid-Sverige" gjordes i fyra delar 2017, men nu släpper vi serien i ett och samma program. Alexander Lundholm alexander.lundholm@sverigesradio.se Källor: Sveriges Radios arkiv. SVT:s arkiv. Aftonbladet. Svenska Dagbladet. Expressen. Dagens Nyheter. Riksidrottsförbundets hemsida. Själen är större än världen, dokumentärfilm av Stefan Jarl. En diskuskastares dröm, dokumentärfilm av Tom Alandh. Dopingjägare Arne Ljungqvist, bok av Göran Lager. Off the Record, av Ulf Ekelund. Intervjuer med Arne Ljungqvist, Miro Zalar och Ulf Ekelund. Bakgrundssamtal med flera landslagsfriidrottare under -70 och 80-talet.

We know that exercise is good for you - the WHO recommends at least 150 minutes of moderate intensity or 75 minutes of vigorous intensity aerobic physical activity each week. That recommendation is built on evidence that relied on self reporting that may underestimate the amount of lower intensity exercise those people were doing, and at the sometime overestimate the overall amount. That makes new research, published on bmj.com particularly interesting - it pulls together the published data on outcomes for measured activity, where study participants were given an accelerometer to wear. Ulf Ekelund, from the Department of Sports Medicine at the Norwegian School of Sport Sciences, joins us to discuss what they found, and what that means for those recommendations. Read the open access research: https://www.bmj.com/content/366/bmj.l4570

Wille och Jacob tittar tillbaka på året som har gått och diskuterar sina favoritavsnitt, ger er små uppföljningar kring vissa ämnen och blickar framåt mot kommande avsnitt under 2019. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Summering av 2018 00:01:31 Är lösgodis bättre än chips och kakor? 00:05:31 Fysisk aktivitet och stillasittande med Ulf Ekelund 00:07:06 Hur du urskiljer bra vetenskapsartiklar mot dåliga 00:09:48 Frågor om Tyngre Träningssnack på en högskoletenta 00:11:53 Praktisk idrottspsykologi med Daniel Ekvall 00:12:38 Betydelsen av lite variation i utförande under inlärning 00:16:42 Wille berättar att han gillar cykling 00:18:23 Summering av forskningen kring styrketräning 00:22:01 Pulsträning och olika intensitetszoner vid konditionsträning 00:25:24 Svårt att ordna gäster över sommaren 00:26:37 Behovet av att mäta exponering mycket bättre än vi gör idag 00:27:39 Vi kan inte ens lita på oss själva 00:33:05 Elin Ekblom Bak och det hon glömde ta upp kring absolut och relativ intensitet 00:39:25 Framtida avsnitt som redan är inspelade

Denna veckas Tyngre Träningssnack fokuserar på ämnet fysisk aktivitet då en av de främsta forskarna inom fältet gästar podcasten för att diskutera ämnet. Du får veta hur man mäter fysisk aktivitet och hur teknikerna har utvecklats genom åren. Vad vi vet idag om hur mycket vi behöver röra på oss och effekterna av att arbeta på olika intensitetsnivåer. Avslutningsvis diskuterar vi även myten att stillasittande skulle vara lika farligt som rökning och fenomenet att viktuppgång verkar leda till mindre fysisk aktivitet medan fysisk aktivitet inte verkar ha en lika stor effekt på risken att gå upp i vikt. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Jacobs små livsproblem 00:02:41 Gästen är på idrottsmedicinsk konferens i Köpenhamn 00:05:04 Är danskarna mer fysiskt aktiva än oss svenskar? 00:06:18 Introduktion av Ulf Ekelund 00:09:37 Är norrmännen mer fysiskt aktiva än oss svenskar? 00:12:33 Teknikutveckling när det gäller att mäta fysisk aktivitet 00:14:48 Vad folk säger att de gör kontra vad de verkligen gör 00:16:08 Varför är människor så dåliga på att självrapportera? 00:20:07 Vi vet att fysisk aktivitet är viktigt men är mer osäkra på doseringen 00:23:32 En bra mängd motion kontra "en optimal" mängd motion 00:27:00 Stillasittande är inte lika farligt som rökning 00:31:34 Objektivt mätt data och stillasittande 00:33:06 Vad menar man med måttlig och hög fysisk aktivitet? 00:43:27 Intensivare träning ger större effekt 00:45:11 Kortare pauser från längre tids stillasittande är av allt att döma bra 00:48:51 Dagens råd att formulerade lite efter hur frågeformulären var formulerade 00:51:08 Medveten fysisk aktivitet kontra omedveten fysisk aktivitet 00:53:11 Vill vi få förändringar i samhället i stort så behöver vi ändra miljön i samhället 00:59:52 Både individen och samhället har ett ansvar 01:00:17 Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar 01:03:12 Barn rör sig inte särskilt mycket när de har idrott och hälsa i skolan 01:06:11 Hur har spontanidrotten förändrats? 01:09:09 Fysisk aktivitet och övervikt 01:11:23 Övervikt ledde till ökad inaktivitet, inte tvärt om 01:13:06 Det är svårare att se en effekt från fysiska aktivitet än från vikt 01:15:12 Betydelsen av fysisk aktivitet efter viktnedgång

Precis som världsrekorden är flera av de svenska rekorden dopningsbefläckade. De kommer från en tid när dopningen var utbredd i Sverige. Tiden när svenska friidrottare tog anabola steroider har lämnat efter sig flera närmast oslagbara rekord. Ricky Bruch är fortfarande rekordhållare i diskus, det svenska rekordet i kula är över 40 år gammalt. 7 av de tio bästa resultaten genom tiderna i manlig kulstötning är från 70- och 80-talet. 6 av de 10 bästa diskuskasten är också från den tiden. Samtliga svenska rekord i de manliga kastgrenarna är noterade på 70- eller 80-talet. På damsidan är det bara Linda Haglunds rekord som är kvar. Hon har fortfarande rekorden på 100 och 200 meter, tider hon sprang på innan dopningsavstängningen. I den fjärde och sista delen av Steroid-Sverige får dopningsjägaren Arne Ljungqvist och Radiosportens expert Miro Zalar leverera sina funderingar och lösningar på rekord-frågan. Alexander Lundholm alexander.lundholm@sverigesradio.se  Källor: Sveriges Radios arkiv SVT:s arkiv Aftonbladet Svenska Dagbladet Expressen Dagens Nyheter Riksidrottsförbundets hemsida Själen är större än världen, dokumentärfilm av Stefan Jarl En diskuskastares dröm, dokumentärfilm av Tom Alandh Dopingjägare Arne Ljungqvist, bok av Göran Lager Off the Record, av Ulf Ekelund Intervjuer med Arne Ljungqvist, Miro Zalar och Ulf Ekelund. Bakgrundssamtal med flera landslagsfriidrottare under -70 och 80-talet.

Trots förbud mot anabola steroider fortsatte svenska friidrottare att dopa sig. Under en Finnkampsbankett skrev landslagets läkare ut steroider till den stora stjärnan. De anabola androgena steroiderna förbjöds inom friidrotten 1974. En metod att spåra steroiddopning hade plockats fram och använts för första gången under EM i Rom. Svenska förbundets ordförande Arne Ljungqvist är ledande i jakten på fuskarna. Men att Sverige var ett föregångsland uppskattades inte av alla i det svenska landslaget. Dopningen var fortsatt utbredd bland elitfriidrottarna. Stavhopparen Miro Zalar och förbundets generalsekreterare Ulf Ekelund minns hur de anabola steroiderna fortsatte att användas, framförallt av de manliga kastarna. Testerna var få och bara på de stora mästerskapen. Det var lätt att komma undan. Hotellrum totalförstördes under landslagsresor. TV-apparater kastades ut genom fönster. Ulf Ekelund är övertygad om att det var de anabola steroiderna som gjorde friidrottarna aggressiva.   Under en bussresa i Östtyskland 1977 bestämde sig herrlandslaget för att försöka få bort sin ordförande Arne Ljungqvist. 32 av 36 svenska landslagsmän skrev under en skrivelse som krävde att förbundets ordförande skulle avgå. Diskuskastaren Ricky Bruch var initiativtagaren till brevet. Det var förbundets beslut att införa obligatoriska dopningstester i Sverige som fick landslagsstjärnorna att protestera. Arne Ljungqvist stannade kvar på sin post, trots kuppförsöket. Men Ricky Bruch var inte klar med att skapa rubriker. Finnkampen 1978 slutade med en stor svensk dopningsskandal, men inte under själva tävlingen, utan på banketten efteråt. Ricky Bruch hade bestämt sig för att få landslagsläkaren Rolf Lammet Ljungqvist att skriva ut anabola steroider. Och han lyckades. Lammet menade att han blivit övertalad och att han alltid varit svag för Ricky Bruch. När tidningarna fick se dopnings-recepetet blir det stora och svarta rubriker. Aftonbladet publicerade nyheten med en stor bild på Lammets dopingrecept till Ricky Bruch. Rolf Lammet Ljungqvist erkände efter några dagar att han skrivit ut anabola steroider till fler än Ricky Bruch. Han fick lämna sitt jobb som landslagsläkare. I den andra delen av Steroid-Sverige berättar Miro Zalar om den kaotiska Finnkamps-banketten och Arne Ljungqvist minns kupp-försöket och krismötet i Östtyskland, när landslaget vände sig emot honom och kampen mot dopningen. Alexander Lundholm alexander.lundholm@sverigesradio.se   Källor: Sveriges Radios arkiv SVT:s arkiv Aftonbladet Svenska Dagbladet Expressen Dagens Nyheter Riksidrottsförbundets hemsida Själen är större än världen, dokumentärfilm av Stefan Jarl En diskuskastares dröm, dokumentärfilm av Tom Alandh Dopingjägare Arne Ljungqvist, bok av Göran Lager Off the Record, av Ulf Ekelund Intervjuer med Arne Ljungqvist, Miro Zalar och Ulf Ekelund. Bakgrundssamtal med flera landslagsfriidrottare under -70 och 80-talet.

Linda Haglund var en av svensk idrotts största stjärnor när hon stängdes av efter att ha testat positivt med anabola steroider i kroppen. Hon var länge i ledningen i OS-finalen på 100 meter i Moskva 1980. Till slut var Linda Haglund bara två hundradelar från medalj. Ett år efter OS i Moskva avslöjades Sveriges stora stjärna med anabola steroider i kroppen. Hon sa att hennes tränare lurat i henne steroiderna. I den tredje delen av Steroid-Sverige berättar vi hur det svenska förbundet försökte få Linda Haglund friad. Stavhopparen Miro Zalar minns ett samtal med Linda Haglund som väcker frågor. Och Arne Ljunqvist förklarar varför han hatades i Sverige. Alexander Lundholm alexander.lundholm@sverigesradio.se Källor: Sveriges Radios arkiv SVT:s arkiv Aftonbladet Svenska Dagbladet Expressen Dagens Nyheter Riksidrottsförbundets hemsida Själen är större än världen, dokumentärfilm av Stefan Jarl En diskuskastares dröm, dokumentärfilm av Tom Alandh Dopingjägare Arne Ljungqvist, bok av Göran Lager Off the Record, av Ulf Ekelund Intervjuer med Arne Ljungqvist, Miro Zalar och Ulf Ekelund. Bakgrundssamtal med flera landslagsfriidrottare under -70 och 80-talet.

Det fanns en tid när steroid-bruket var utbrett inom svensk friidrott. I den första delen av serien Steroid-Sverige berättar vi historien om pillerprodukten Ricky Bruch. I Radiosportens serie Steroid-Sverige berättar vi om en tid när dopningen var utbredd i Sverige, när en tredjedel av Sveriges bästa manliga friidrottare använde anabola steroider och när Sveriges två största stjärnor stoppade fingrarna i pillerburken. Från den tiden är många av rekorden kvar, men stjärnorna är döda. 1972 tog Sverige den första OS-medaljen i friidrott på 20 år. Ett brons i diskus. Det var en idrottare på steroider som tog den. Tidningarna kallade Ricky Bruch för en pillerprodukt. Fram till OS-bronset hade han ätit den anabola steroiden Dianabol. Den färgstarka och kontroversiella Ricky Bruch var helt öppen med sitt steroid-användande, de positiva effekterna och alla biverkningar. Före 1974 var det inte förbjudet med anabola steroider. Det saknades testmetoder och vetenskapliga belägg. Men friidrottsförbundets ordförande Arne Ljungqvist hade inlett jakten på steroiderna i början av 70-talet. 1973 skickade han ut en enkät till de tio bästa svenska manliga friidrottarna i samtliga grenar det året. De fick frågan om de använt anabola steroider. Av 144 som fick frågan svarade 99 på enkäten. 31% svarade ja. 75% av kastarna hade tagit anabola steroider. I den första delen av Steroid-Sverige berättar Arne Ljungqvist om kampen mot det utbredda steroid-bruket och Radiosportens expert Miro Zalar minns sin vän Ricky Bruch.   Anabola androgena steroider användes av tyska soldater under det andra världskriget och tog sig in i idrotten på 50-talet. Det konstgjorda hormonet liknar det manliga könshormonet testosteron. Hormonerna bygger upp musklerna men utvecklar också manliga drag som djupare röst och hårväxt. DDR och Sovjetunionen dopade sina idrottare systematiskt. Alexander Lundholm alexander.lundholm@sverigesradio.se   Källor: Sveriges Radios arkiv SVT:s arkiv Aftonbladet Svenska Dagbladet Expressen Dagens Nyheter Riksidrottsförbundets hemsida Själen är större än världen, dokumentärfilm av Stefan Jarl En diskuskastares dröm, dokumentärfilm av Tom Alandh Dopingjägare Arne Ljungqvist, bok av Göran Lager Off the Record, av Ulf Ekelund Intervjuer med Arne Ljungqvist, Miro Zalar och Ulf Ekelund. Bakgrundssamtal med flera landslagsfriidrottare under -70 och 80-talet.

Interview with Ulf Ekelund, PhD, author of Moderate to Vigorous Physical Activity and Sedentary Time and Cardiometabolic Risk Factors in Children and Adolescents