Podcasts about praktisk

(00:00:00) Inledning: Ett allvarligt samtal i stilla veckan (00:02:57) Därför vinner negativt innehåll på sociala medier (00:04:00) Självskadebeteende inom den nationella rörelsen (00:06:00) Vad bygger du egentligen när du delar? (00:13:12) Publikens reaktion: Sluta påminna, börja inspirera (00:15:00) Vi måste tala om vad vi vill – inte bara vad vi hatar (00:24:00) Nej, det är inte kört – det är bara bekvämt att säga så (00:29:00) Slutbossen väntar: börja på bana 1 (00:33:00) Alla ser allt – men förstår inte alltid (00:36:41) Vad om det inte blir värre? Då måste vi bygga ändå (00:45:00) Praktisk nationalism: Vi bygger parallellt med staten (00:49:00) Inget museum – vi bygger framtiden tillsammans (01:14:00) Lev starka liv – för din egen och folkets skull (01:20:00) Vad gör du idag – för svenskarna om 100 år? I detta specialavsnitt från Det fria Sverige diskuterar Dan Eriksson och Magnus Söderman ett ämne som länge bubblat under ytan: Hur alternativmedier och den nationalistiska oppositionen riskerar att hålla tillbaka svenskarnas kampvilja genom ett ensidigt fokus på elände, hopplöshet och negativa nyheter.

Vivi och Lola pratar häxeri och om skillnaden mellan häxa och Prästinna. Vi pratar även om praktiserande, Freyas gudinnetempel, Trefaldighetslagen och det inre seendet. Vi ger även lite tips och råd. (Lola Ravenstar 116# på Tarotguiderna) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva skjer når en av Norges største strømleverandører setter chatbot på agendaen? I denne episoden får du innsikt i hvordan Fjordkraft har jobbet med chatbot – fra behov og valg av leverandør til implementering og videreutvikling.Du møter Eirik Rutledal, leder for drift og utvikling av kundeservice i Fjordkraft, og Gjermund Norderhaug, Chief Product Officer i Kindly. Sammen deler de erfaringer, utfordringer og suksessfaktorer – og gir råd til deg som vurderer å ta i bruk chatbot i din kundeservice.Hvordan gikk de frem? Hva fungerte, hva ville de gjort annerledes og hva bringer fremtiden for chatbot-teknologi?Lytt og bli inspirert. 

Nordmark Pod får besök av artisten, låtskrivaren Michaela Åberg!Det samtalas om och att; Fire Let Me Trough, som en låda, inne i det eller lämna det, har jag en sund självbild? Måste vara lekfullt, tempo men inte snabbt och slarvigt, obegriplig synthslinga, fingeravtryck, latmaskeri, relationsberättelser, vafan är det för lukt i kyrkan? Praktisk filosofi, slog huvet i väggen 1200 ggr, samtal med skolpsykologer, beroendepsykologin, en människa är mkt mer än sin smärta, annat än mörkret, humorn i livet, timeing, det hade inte gått ihop, tillåta sig känna, lek och på fullaste allvar,  en extremt sträng lärare och att vara i det…Mäktigt Produktion av NordmarkEditering av NordmarkMix av Nordmark

Send us a text

I det här avsnittet gästas vi av Elin Gahm som är specialist i allmänmedicin och redaktör för boken Praktisk sexualmedicin. Praktisk sexualmedicin handlar om att ha medicinsk kunskap om vanliga sexuella dysfunktioner och en förståelse för hur sjukdomar och behandling kan påverka sexualiteten. I programmet pratar vi bland annat om hur man kan ta en bra anamnes, hur man kan öppna upp för samtal om sexualitet, hur testiklar ska kännas och vilka de vanligaste sexuella problemen är på en vårdcentral.  Elin Gahm

Fluent Fiction - Norwegian: Northern Lights Adventure: Style Meets Practicality in Tromsø Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/nb/episode/2024-11-04-23-34-02-nb Story Transcript:Nb: Tromsø glødet i høstens lyse farger, som en kjole med blader i rødt, oransje og gult.En: Tromsø glowed in the light colors of autumn, like a dress with leaves in red, orange, and yellow.Nb: Vinden blåste lett, og minnene om sommer ble sakte erstattet av iskalde puster fra vinteren.En: The wind blew lightly, and the memories of summer were slowly replaced by icy breaths from winter.Nb: I en liten gate full av boutique-butikker vandret tre venner: Sofie, Erik og Ingrid.En: In a small street full of boutique shops wandered three friends: Sofie, Erik, and Ingrid.Nb: De skulle handle varme klær.En: They were shopping for warm clothes.Nb: De hadde planlagt å se nordlyset, og ingen ønsket å fryse.En: They had planned to see the northern lights, and no one wanted to freeze.Nb: Erik, alltid med praktisk tankegang, sa: "Vi må først prioritere varme klær.En: Erik, always practical in his thinking, said, "We must first prioritize warm clothes.Nb: Det blir fort kaldt her."En: It gets cold quickly here."Nb: Sofie nikket, men så drømmende i butikkvinduene.En: Sofie nodded but looked dreamily into the shop windows.Nb: "Men jeg vil også se fin ut.En: "But I also want to look nice.Nb: Kan vi ikke finne noe som er både varmt og stilig?"En: Can't we find something that's both warm and stylish?"Nb: Ingrid, alltid inspirasjonssøkende, lo mykt.En: Ingrid, always seeking inspiration, laughed softly.Nb: "Vi kan være kreative!En: "We can be creative!Nb: Se, den skjerfet der er både varm og vakker."En: Look, that scarf there is both warm and beautiful."Nb: De gikk inn i en koselig butikk.En: They went into a cozy shop.Nb: Ullgensere hang som tykke tepper på rekker.En: Wool sweaters hung like thick blankets on the racks.Nb: Stolt viste butikkeieren fram klærne.En: The shop owner proudly showcased the clothes.Nb: "Disse er laget i Norge.En: "These are made in Norway.Nb: Perfekte for vinteren!"En: Perfect for winter!"Nb: Sofie prøvde på en lilla genser med vakre mønstre.En: Sofie tried on a purple sweater with beautiful patterns.Nb: "Den er perfekt!"En: "It's perfect!"Nb: utbrøt hun.En: she exclaimed.Nb: Men prislappen fikk henne til å grøsse.En: But the price tag made her cringe.Nb: De hadde ikke mye penger å bruke.En: They didn't have much money to spend.Nb: Erik minnet dem på bagasjen hjemme.En: Erik reminded them of the luggage at home.Nb: "Vi kan jo bruke lag på lag.En: "We can layer up.Nb: Det sparer penger."En: That'll save money."Nb: Ingrid gikk frem og tilbake, tenkte dypt.En: Ingrid paced back and forth, thinking deeply.Nb: "Kanskje vi kan kjøpe noen viktige ting nå, og resten kan vi improvisere med det vi har hjemme?"En: "Maybe we can buy some essentials now, and for the rest, we can improvise with what we have at home?"Nb: De diskuterte ivrig.En: They discussed eagerly.Nb: Erik minnet dem på viktigheten av varme, mens Sofie forsøkte å finne en mellomvei.En: Erik reminded them of the importance of warmth, while Sofie tried to find a middle ground.Nb: Til slutt bestemte de seg.En: Finally, they made their decision.Nb: De kjøpte en genser til hver, og noen varme sokker.En: They bought a sweater for each and some warm socks.Nb: Sofie smilte mens de forlot butikken.En: Sofie smiled as they left the shop.Nb: "Vi gjorde det riktige valget.En: "We made the right choice.Nb: Komfort er viktig, men jeg føler meg fortsatt stilig."En: Comfort is important, but I still feel stylish."Nb: Hun så på sine venner med takknemlighet.En: She looked at her friends with gratitude.Nb: "Vi er klare for eventyr nå – stilige og varme."En: "We are ready for adventure now – stylish and warm."Nb: Med hanskene på og genserne pakket rundt seg, var de klar for Tromsøs kommende vinter.En: With gloves on and sweaters wrapped around them, they were ready for Tromsø's approaching winter.Nb: En lekse var lært: Praktisk tenking kan blande seg med stil, for å gjøre eventyrene lysere og varmere.En: A lesson was learned: Practical thinking can blend with style to make adventures brighter and warmer. Vocabulary Words:glowed: glødetlightly: lettmemories: minnerboutique: boutiquewandered: vandretprioritize: prioriteredreamily: drømmendestylish: stiligcreative: kreativescarf: skjerfcozy: koseligwool: ullblankets: tepperproudly: stoltshowcased: vist frampatterns: mønstrecringe: grøsseluggage: bagasjelayer: lagimprovise: improvisereessentials: viktige tingeagerly: ivrigimportance: viktighetenmiddle ground: mellomveigratitude: takknemlighetadventure: eventyrapproaching: kommendelesson: lekseblend: blandebrighter: lysere

Vi fick äran att prata med en av Sveriges främsta tränare i MMA, Joakim Engberg. Som första-generationens MMA-fighter och numera coach har han upplevt och sett hur kamp uttrycker sig på de högsta nivåerna bland de bäst tränade. Nuförtiden har han även börjat ägna sig åt att lära ut självförsvar till bl.a företag. Vi pratar i detta avsnittet om varför erns egen säkerhet är mycket eget ansvar, vad som funkar och varför och hur länge och vad man bör träna för att minimera riskerna för att bli ett offer i så stor utsträckning som möjligt. Joakim Engberg på sociala medier: https://www.instagram.com/coachengberg/ https://www.instagram.com/feelsafesweden https://www.instagram.com/gbgmac_official   Rondvilan på sociala medier: Rondvilan YouTube Rondvilan Instagram Rondvilan TikTok   (00:00) Intro (04:42) Erfarenheter av fighting utanför sport  (06:30) Nytt självförsvarsprojekt (07:50) Traditionell kampsport vs MMA (08:46) Vad traditionella kampsportare saknar (09:28) Begränsningen med statisk träning/instruktioner (11:52) Problemlösning inom kampsport (13:30) Drilla teknik eller inte? (16:00) Tidseffektiv träning (19:55) Självförsvar utan motstånd, värt tiden? (21:54) Vad är självförsvar för Joakim? (23:11) Konfrontation uppstår, hur hanterar vi det? (25:11) Vad säger andra tränare om självförsvar? (25:33) John Danahers tankar om självförsvar (26:00) Tävling som träningsmetod (27:19) Självförsvar som eget ansvar (28:43) Georges St-Pierre tankar om självförsvar (30:00) Joe Rogans tankar om självförsvar (30:56) Grappling som krav för självförsvar (32:40) Ryan Halls tankar om självförsvar (33:20) Inget positivt med slagsmål (34:33) Egobaserade fajter (35:26) Firas Zahabis tankar om självförsvar (36:42) Striking som krav för självförsvar (37:36) Jocko Willinks tankar om självförsvar (38:28) Hörnstenarna i självförsvar (39:50) Fysik vs skills  (41:30) Psykologiska aspekterna av träning (43:39) Liknelse med simmare (44:47) Anpassa träningen efter behoven (45:48) Om man är obekväm med grappling (47:40) Att lära sig känna igen slag (51:49) Teori vs vad som faktiskt funkar (54:40) Folks förväntningar om självförsvar  (56:40) Hantera adrenalinpåslag (58:19) Praktisk övning för tjejer (1:00:22) Att jobba med folks förväntningar (1:01:41) Gräns innan försvar med våld? (1:03:58) Ett slag/en spark, och var?  (1:05:24) Risk med våld försvar (1:06:08) Slag/spark inte mot huvudet, var? (1:07:00) Inga slag/sparkar, vad göra? (1:07:47) Risk för ögonpetningar (1:10:04) Bitas, pungsparkar (1:11:00) Begränsning med att försöka orsaka smärta (1:12:45) Sammanfattningsvis (1:13:55) Krav maga, pungsparkar, skeva bilder av försvar (1:14:45) Oerfarnas kampsportares övertro på sin förmåga (1:16:26) Krav på minsta mängd träning för att öka chanser i försvar (1:17:37) Tjej vs kille (1:19:10) Undvika fight som tränad kampsportare (1:20:00) Döda egot genom kampsport? (1:20:22) Kampsportare mer benägna att slåss på gatan? (1:22:09) Instruktörer som Gurus (1:24:37) Vad händer vid sen ankomst på Jockes pass ? Lyssnarfrågor (1:25:50) Skillnad på fighter och kampsportare?  (1:26:51) Jockes syn på självförsvarskurser? (1:28:35) Ultimate self defense championship (1:30:25) Krav maga effektivt? Träna bort fight/flight/freeze reaktioner? (1:35:21) Bästa basen för MMA? Varför? (1:37:06) Spelar genetik roll? Favorit typ av fighter? (1:40:44) Tankar om trashtalk? (1:41:37) Stryper du ut personen om du hamnar på marken med de? (1:42:41) Största myten/misstaget om självförsvar? (1:44:47) många steg innan teknik spelar roll (1:46:55) 1 mot 2 personer (1:48:15) Springa ivög som alternativ? (1:49:08) 1 mot 3 personer (1:50:08) Nybörjare i MMA, bättre än icke-sparrande kampsportare ? (1:51:04) Sammanfattning

Der skal sgu lyttes til kvadratisk musik i denne uges Vistis Vinyler. Det er skåret til, kvantiseret og loopet i en sådan grad man sjældent hører det her i programmet. Men alligevel har Jonas Visti håndplukket den sjælfulde house, som man også orker lytte til hjemme i sin dagligstue uden nogen former for promille. Udover det skal vi lytte til en plade der hedder Jungle Magic der på ret så magisk vis tryllebunder dig og dine dansefødder. Altså.. Vi taler sluthalvfjersernes Nigeria also known as pisse fed musik!

Er stretching virkelig effektivt for å redusere muskelsårhet? I denne episoden undersøker vi myten om stretching, og hvordan tidligere forskning har endret vår forståelse av muskelkraft og hypertrofi. Du vil lære hvordan moderat stretching påvirker prestasjonen din, og finne ut de sørgelige konsekvensene av overdreven stretching. Få innsikt i hvordan riktig bevegelighetstrening kan være nøkkelen til optimal funksjon og forhindre stivhet gjennom livet. .

36% af organisationernes projekter kan karakteriseres som succesfulde og blot 14% er højt-engageret i deres arbejde, sådan lyder det fra dagens gæst.   I denne episode af "Få det til at ske - om adfærdsledelse med resultat", tager vært Henrik Dresbøll en fascinerende samtale med Anne Marie Malchow-Knudsen, en ekspert i pragmatisk projektstyring fra konsulenthuset IMPLEMENT. Anne Marie deler sin ekspertise i HalfDouble-metodologien, en banebrydende tilgang til projektledelse, som lover at fordoble effekten af forandringsprojekter på halv tid. Dette kig ind i HalfDouble vil give lytterne praktiske værktøjer og strategier til at maksimere effektiviteten af deres egne projekter, uanset størrelse og omfang.Lytterudbytter:Forstå HalfDouble-metoden: Lær hvad HalfDouble betyder og hvordan metoden kan transformere måden du håndterer projekter på gennem fokus på effekt, flow og ledelse.Effektivisering af projekter: Opdag hvordan man kan implementere HalfDouble til at opnå hurtigere opstart og hurtigere gevinstrealisering i forandringsprojekter.Ledelsesstrategier: Få indsigt i, hvordan aktivt og motiverende lederskab spiller en central rolle i succesfulde transformationsprojekter.Praktisk anvendelse: Hør om specifikke eksempler og case-studier, hvor HalfDouble-metoden er anvendt, og lær hvordan disse principper kan anvendes i din egen organisation.Inspiration til hittepåsomhed: Bliv inspireret af Annemarie vision om, at behandle alle i et projekt som genier, poeter og kunstnere for at fremme en kultur af hittepåsomhed, engagement og kreativitet.Denne episode er rummer guldindsigter for ledere, projektledere, adfærdsledere og alle andre, der søger at optimere deres arbejde og skabe både målbare og mærkbare resultater hurtigere og mere effektivt. Lyt og lær hvordan du kan forvandle din tilgang til projektledelse og ledelse med HalfDouble og få det til at ske, der ikker sker af sig selv.

I den nyeste episoden av Anskaffelsespodden har senioradvokat Guro Skar Forseth fra Simonsen Vogt Wiig med seg gjest Heidi Langseth fra Anbudsjuristen for å snakke om hvordan leverandører på best mulig måte kan arbeide med tilbud til offentlige oppdragsgivere.Heidi og Guro gjennomgår blant annet viktige aspekter som å finne relevante anbudskonkurranser, screene disse for essensielle krav, og organisere tilbudsarbeidet effektivt. Heidi går også nærmere inn på viktigheten av en strukturert tilnærming, fra valg av varslingstjenester til beslutningen om å delta, samt hvordan man bør planlegge produksjon, revisjon og kvalitetssikring av tilbudet.Få med deg nyeste episode av Anskaffelsespodden!Advokatfirmaet Simonsen Vogt Wiig og Mercell presenterer Anskaffelsespodden - podkasten for deg som jobber med offentlige anskaffelser, eller har interesse for aktuelle og spennende temaer innen anskaffelsesretten.

"Klasikā" uz sarunu aicinām izcilo baroka mūzikas interpreti, latviešu soprānu Guntu Smirnovu no Šveices, un mūsu tikšanās galvenais iemesls ir divi koncerti, kurus sniegs ansamblis Duo Poetico. Baroka mūzikas programma 3. augustā pulksten 20 skanēs akustiskajā koncertzālē "Īle", bet 4. augustā pulksten 17 – Ikšķiles Sv. Meinarda baznīcā. Ansambļa radošo kodolu veido divi mūziķi – Gunta Smirnova un armēņu vijolnieks Rafaels Ter-Sahakjans, kuriem šajā koncertprogrammā piebiedrosies arī ērģelniece Jekaterina Kofanova. Gunta Smirnova sadarbojas ar tādiem senās mūzikas lielmeistariem kā Renē Jakobs, Andrea Markons un Tons Kopmans. Gunta absolvējusi Bāzeles Senās mūzikas akadēmiju, vokālās prasmes pilnveidojusi arī Cīrihes Mākslu augstskolā. Dziedātāja uzstājusies Cīrihes un Bāzeles Operteātros, Amsterdamas Concertgebouw koncertzālē, Ķelnes Filharmonijā, Barselonas Liceja teātrī, kā arī ir regulāra viešņa Leipcigas Tomasa baznīcā. Šosezon Gunta dziedās arī Senās mūzikas festivālā Insbrukā, Senās mūzikas dienās Vācijas pilsētiņā Hernē un Leipcigas Baha festivālā. Rafaels Ter-Sahakjans ir daudzpusīgs mūziķis, kas vijoļspēli apguvis Lozannas un Lucernas Mūzikas akadēmijā Šveicē. Baroka vijoles prasmēs papildinājies pie Braiena Dīna. Vijolnieks regulāri uzstājas ar dažādiem Šveices orķestriem un kamermūzikas kolektīviem, piedalījies arī daudzu jaundarbu pirmatskaņojumos. Duetam koncertā pievienosies Bāzeles Sv. Pētera baznīcas galvenā ērģelniece Jekaterina Kofanova. Virtuoza mūziķe, starptautisku konkursu laureāte, kas regulāri koncertē visā Eiropā, sadarbojas ar daudziem pazīstamiem orķestriem un solistiem, kā arī ir koncertu sērijas Orgelmusik St.Peter Basel mākslinieciskā vadītāja. Akustiskajai koncertzālei "Īle" mūziķi izvēlējušies programmu, kas īpaši veltīta vācu barokam. Tajā satiekas divi ļoti nozīmīgi komponisti – Johans Sebastiāns Bahs un Georgs Frīdrihs Hendelis, kuri dzimuši vienā mēnesī, vienā gadā un pat ģeogrāfiski netālu viens no otra, taču dzīvē nekad nav satikušies. Programma pārsteigs ar to, ka itāļu operu un angļu oratoriju meistara Hendeļa mūzika šoreiz skanēs viņa dzimtajā vācu valodā. Izskanēs trīs no viņa pazīstamjām "Deviņām vācu ārijām", kas ir izsmalcinātas kamermuzikālas miniatūras ar slavenā dzejnieka Bartolda Heiniha Brokes tekstiem. Savukārt garīgās mūzikas ģēnija Baha vokālo daiļradi programmā pārstāvēs ārijas no viņa laicīgajām kantātēm ("Kāzu kantātes" BWV 202 un "Ganiņu kantātes" BWV 249a). Bet vairāku Baha skolnieku, kā arī viņa dēla Karla Filipa Emanuela Baha kompozīcijas programmas otrajā daļā ieskicēs vācu mūzikas stilistisko attīstību 18.gs.beigās. K.F.E. Baha kamerkantāte "Pavasaris" pārlikumā soprānam, vijolei un ērģelēm šajā koncertā izskanēs pirmo reizi. Sarunā ar Guntu Smirnovu – par komandas darbu un kontaktiem senajā mūzikā karjeras sākumā Šveicē un tagad, par svarīgu posmu dzīvē kā kora dziedātājai un praktisko dzīvi, kura bijusi pamācoša; par satikšanos ar Renē Jakobsu un lomu uzkrājumu; par to, kāpēc pārtrūcis diedziņš sadarbībai ar Latviju un kā tas atjaunojies; par koncertprogrammu Īlē un Ikšķilē; par Duo Poetico nosaukumu un mūziku, kas aizrauj un aizkustina pašus mūziķus, kā arī par ansambļa sastāvu un saspēli. Bet intervijas izskaņā – par kursu "Vēsturiskā dziedāšanas māksla", ko Gunta tiešsaistē pasniegs Latvijas Mūzikas akadēmijas Senās mūzikas katedras studentiem, dziedāšanas ideāliem un ornamentēšanas noslēpumiem... Inga Žilinska: Mūsu iepriekšējā tikšanās notika pirms vairāk nekā piecpadsmit gadiem Bāzelē, kad studēji Schola Cantorum pie pieredzes bagātās dziedātājas Evelīnas Tabas. Laiks pagājis, un Latvijā par tevi neesam dzirdējuši gandrīz neko, savukārt Šveicē esi ieguvusi gan savu vietu, gan atzinību. Kā tev šie gadi aizritējuši, un kāda šobrīd ir tava ikdiena? Gunta Smirnova: Tā arī esmu palikusi Bāzelē… Pēc Schola Cantorum vēl mācījos Cīrihes Mākslu augstskolā. Tad vēl visādas privātstundas, meistarkursi, jo ar skolas beigšanu jau nekas nebeidzas – dziedātājam jau tas ceļš ir ļoti, ļoti garš, vienmēr ir, ko darīt un vienmēr kaut kas jāturpina tālāk. Taču ļoti svarīgi bijuši visi kontakti, kas gūti studiju laikā: kad sākas īstie mākslas ceļi, ir labi, ja pazīsti cilvēkus, kas arī pabeiguši skolu un kļuvuši, piemēram, par mūzikas direktoriem baznīcās. Tā ka karjeras sākumā ļoti noderēja daudzie kontakti tieši no skolas - kāds bija mani dzirdējis. Un tas, kas Schola Cantorum ir ļoti īpašs – tas, ka senās mūzikas atskaņošanā tev vajadzīgi citi cilvēki! Piemēram, lai savam eksāmenam iestudētu vienu Baha kantāti, tev nepieciešama vesela mūziķu komanda... Līdz ar to tu visu laiku sadarbojies ar kolēģiem: dziedi studiju biedru eksāmenos, dažādos koncertos, līdz ar to ļoti labi arī uzreiz redzi, ar ko tu varētu labi sastrādāties. Arī tevi dzird, un karjeras sākumā tas ir ļoti svarīgi! Tieši tā, Šveicē darbojoties, sākās lielākā dziedāšana jau pēc skolas beigšanas. Laikam tikai vienreiz dzīvē esmu bijusi uz kādu noklausīšanos, jo viss pārējais noticis tādā veidā, ka mani kāds ir dzirdējis un ieteicis. Tu darbojies kā brīvmāksliniece?  Jā, tieši tā. Vairākus gadus dziedāju arī koros. Piemēram, Zürcher Sing-Akademie – tas ir profesionāls koris, ar kuru sadarbojās arī Valsts akadēmiskais koris "Latvija". Mums bija kopīgs koncerts – bija ļoti jauki satikt bijušos kolēģus un draugus Cīrihē! Kopumā man tas bija ļoti, ļoti svarīgs posms, jo varējām sastrādāties ar pasaulslaveniem diriģentiem un labiem orķestriem. Un tad jau tu arī mācies muzikāli iekļauties tajā visā. Redzi, kā viss notiek. Praktiskā dzīve ir ļoti pamācoša! Tas bija ļoti vērtīgi – līdz brīdim, kad sapratu, ka kora dziedāšana tomēr ir kas cits. Solodziedāšanai ir cita intensitāte. Šobrīd vairāk dziedu solo vai ansambļos. Lielajos koros vairs nedziedu. Kā notika tava satikšanās ar leģendāro Renē Jakobsu? Bija taču vairāki koncerti, kuros sadarbojāties. Tas bija tik interesanti... Tobrīd dziedāju Zürcher Sing-Akademie – mums bija projekts ar Haidna Stabat Mater, kura pēdējā daļā ir ārkārtīgi virtuoza pasāža. Jakobss jau pašā sākumā zināja, ka viņa ansambļa soliste, kurai ir vairāk liriska balss, nevarēs tādā tempā nodziedāt, kā viņš vēlas. Un viņš bija lūdzis, lai to iestudē koris. Tad nu mēs – pieci soprāni – mēģinājām reizē nodziedāt tās milzīgi ātrās koloratūras neiespējami ātrā tempā, bet Jakobss izlēma – lai tomēr dzied viena dziedātāja. Un tajā brīdī mūsu diriģents Florians Helgāts lūdza viņam norādīt, kura tieši dziedātāja tā būs, kura nu tagad to dziedās. Viņš norādīja uz mani – pamēģini! Pamēģināju, tā tas arī palika, un ierakstā tas mans 20 sekunžu solo arī palicis. (smejas) Tobrīd Florians man saka: klausies, Jakobsam patika – aizej viņam kaut ko nodziedi! Un tad tas drosmīgais solis – pieiet pie maestro un jautāt: vai drīkstu pie jums rīt atnākt un kaut ko nodziedāt… Jā, tas dziedātājam ir grūts brīdis – kad sevi jāparāda, par sevi jāpastāv un jānotic. Un tiešām – viņš mani uzaicināja, noklausījās, un pēc pusgada uzvedām Tēlemaņa operu.  Un to mēs dzirdējām arī "Klasikas" tiešraidē! Jā, maza, jautra lomiņa – Kefīza, lai atvieglotu traģisko operas ritējumu. Meitene, kura dzied par brīvību. Ļoti, ļoti jauka loma. Cik lomu kopumā ir tavā radošajā kontā? Manā repertuārā vairāk ir koncertpartijas – pasijās, oratorijās, kantātēs un tā tālāk. No operu lomām – vairākas Persela operas: "Karalis Artūrs", "Feju karaliene", "Didona un Enejs". Monteverdi "Orfejs". Operu gan ir mazāk, lai gan esmu dziedājusi atsevišķas operu ārijas.  Bet Rīgā tu neesi dziedājusi jau ļoti sen. Pēdējā reize bija ar Alisi Jušku, Aināru Paukšēnu un Jāni Pelši – manuprāt, 2009. gadā. Tā sanāca, ka bija pārtrūcis tas diedziņš sadarbībā ar Latviju: nodibināju ģimeni, un bija daudz sarežģītāk visu saplānot un sakārtot. Ja mazi bērni, tikt uz skatuves ir problemātiski – tad jau uz vietas ir grūti saplānot! Par braucieniem ir ļoti jādiskutē, jo jābūt kādam, kas var palikt mājās. Jo turklāt abi ar vīru esat mūziķi.  Tāpēc ļoti daudz kas ir jāsaskaņo. Vajag, lai der abām pusēm un ģimene ir laimīga. Un tagad esam satikušās, lai runātu par diviem koncertiem, kas šajā nedēļā izskanēs Latvijā. Viens no tiem notiks Īles baznīcā, otrs – Ikšķiles baznīcā. Turklāt Ikšķile ir tava dzimtā pilsēta. Kas īsti ir jūsu projekts – Duo Poetico? Latviski tulkojot – poētiskais duets. Esam divi – es un mans vīrs, vijolnieks. Parasti mums ir arī trešais dalībnieks. Jo ļoti maz ir skaņdarbu vijolei un balsij. Varbūt  vajadzētu arī kaut ko pasūtīt? Līdz ar to, ka esmu baroka dziedātāja, pārsvarā mūsu programmu centrā ir baroka mūzika, un tad nu mūsu kompānijā ir vai nu teorbists, vai ērģelnieks, vai arī klavesīnists. Varam būt ļoti mazs sastāvs – trijatā, un varam būt arī paplašināts sastāvs – ar veselu continuo grupu. Atskaņojam to, kas mums patīk. Ļoti bieži ir tā, ka programmas sākumā ir baroka mūzika, bet turpinājumā ejam tālāk uz romantiskāku un modernāku mūziku.  Kāda programma būs šoreiz? Īles baznīcā skanēs programma "Vācu baroka pērles" – tā bija koncerta rīkotāju vēlme, lai būtu vācu mūzika. Tāpēc esam izvēlējušies tiešām skaistas šīs mūzikas pērles! Piemēram, būs trīs no Hendeļa vācu ārijām. Kas neparasti: Hendeli vislabāk, protams, pazīstam kā itāļu operu vai angļu oratoriju autoru, bet tas, ka viņš ir vācu komponists – tas daudziem nav aizķēries prātā, un bieži vien ir pārsteigums. Šīs ārijas ir ar brīnišķīgi skaistiem, poētiskiem tekstiem vācu valodā – tās mēs arī piedāvāsim. Tās mums bieži ir programmas centrā. Būs arī Bahs un viņa laicīgā mūzika, kas retāk tiek atskaņota. (..) Atklāj, kurš būs vijolnieks un kurš spēlēs ērģeles? Vijolnieks Rafaels ir mans vīrs, bet ērģelniece būs mūsu mīļā Katja Kofanova, kura ir Bāzeles Pētera baznīcā galvenā ērģelniece. Ar viņu sadarbojamies jau vairāku gadu garumā. Sadarbība sākusies dievkalpojumos, bet pamazām radušās kopīgas koncertprogrammas. Viņa atbrauks arī pie mums uz Latviju, uz Īli. Pirmo reizi muzicēsim uz ērģelītēm, kuras būs uzstādītas speciāli mūsu koncertam Īles baznīcā. Ļoti, ļoti satraucoši. Bet domāju, ka būs ļoti interesanti! Pēc tava stāstītā saprotu, ka primārais programmas izvēlē ir skaista, neparasta, īpaša mūzika.  Jebkurā gadījumā – mūzika, kas mūs pašus aizrauj un aizkustina. Ļoti svarīga ir arī saspēle, kas notiek starp mums. Ļoti priecājos, ka atpakaļceļu uz Latviju tu meklē arī caur profesionālajām zināšanām: no Mūzikas akadēmijas Senās mūzikas katedras vadītājas vietas izpildītājas Ievas Salietes saņēmu ziņu, ka nākamajā gadā mūsu Mūzikas akadēmijas Senās mūzikas katedrā mācībspēks būs Gunta Smirnova. Tas ir brīnišķīgi, jo tava pieredze, izglītība un uzkrātās zināšanas ir tik apjomīgas, ka noteikti būs ļoti labs papildinājums mūsu Mūzikas akadēmijas senās mūzikas studentiem. Kuras būs tās sfēras, par kurām runāsi Mūzikas akadēmijā, un kas būs tavi apskatāmie lauciņi? Arī pati esmu ārkārtīgi priecīga par šo iespēju – ne tikai dziedāt, ne tikai parādīt, ko daru, bet arī dalīties tajā, ko esmu ieguvusi. (..) Ir ļoti daudz aktīvu jauniešu, kuri saka – jā, vēlos specializēties senajā mūzikā, un tas mani iepriecina… Kurss būs attālināts un norisināsies tiešsaistē, jo dzīvoju Bāzelē un nevaru atbraukt uz nodarbībām. Tā nosaukums – "Vēsturiskā dziedāšanas māksla". Tā būs mana pirmā pieredze šāda kursa pasniegšanā! Līdz šim esmu pasniegusi privātstundas un arī ar kolēģiem dalījusies – piemēram, rakstījusi ornamentus. Visas grāmatas jau apkopotas, tagad strādāju pie tā, lai visam būtu tulkojums angļu valodā, jo ļoti daudz kas ir vāciski. Tajā jūtos brīvi, bet saprotu, ka jābūt pieejamiem materiāliem angliski. (..) Pirmkārt, svarīgi saprast, kādi ir dziedāšanas ideāli. Vēsturiskajos traktātos ļoti daudz rakstīts par to, ko nozīmē laba dziedāšana un ko nozīmē skaista dziedāšana. Ļoti liela tēma vēsturiskajā dziedāšanā ir ornamenti. Uz to arī likšu akcentu, jo tas ir jātrenējas, tas ir jāmācās – pirmkārt jāievada sev ausī faili, kādi vispār ir varianti. Un tad, kad dziedi, augstākā stadija ir tad, ja vari brīvi, vispār nepiedomājot, tajā stilā ornamentēt. Man bijusi laime to iemācīties, jo man bijuši ļoti labi pasniedzēji. Kad dziedu Monteverdi mūziku, varu katru reizi to ornamentu veidot citādāku – pēc sajūtām. Saskaņā ar to, ko mūzika un afekts prasa. Tā ir brīnišķīga brīvības sajūta – kad apzinies, ka dziedi stilā, un mūzika ir dzīva.

Nevis sekot instrukcijām, bet atklāt veselību kā interesantu pasauli. Paula Stradiņa Medicīnas vēstures muzejā vairākas dienas (24., 25 un 26. jūlijā) noritēs pētniecības laboratorija bērniem. Trīs tematisku darbnīcu ciklā par skābekli un elpošanu muzeja pedagoga vadībā rosinās dalībniekus domāt par cilvēka un pārējās dabas attiecībām. Praktiskā darbošanās notiks modes dizaineru MAREUNROL'S radītajā interaktīvajā vidē, ko veido daudzslāņains gobelēns.

Tack för lyssning, feedback, spridning och recension i poddspelare. Stötta med Swish 0722330843 ⁠⁠⁠paypal.me/ETPersson⁠⁠⁠ Extradelar, omröstningar & andra funktioner endast via spotify: ⁠⁠⁠Prenumerera, stötta och få tillgång till extradelar, fb-grupp, mm.⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Klicka på hänglåset på ett avsnitt i Spotify. Eller denna länk. ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://podcasters.spotify.com/pod/show/ufobrt/subscribe⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ E.Thomas.Persson@protonmail.com  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠neogardpeder@gmail.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ✌

Origomodellen Avsnitt 7 - Praktisk hjälp Det här avsnittet lyfter vikten av att vissa ungdomar kan ha behov av olika former av praktisk hjälp; ibland som det enda stöd de behöver, ibland som en förutsättning för att kunna ha andra typer av samtal.

Under hösten 2023 lanserades en uppdaterad version av Global Hälsa - En praktisk guide skriven av Svenska Läkaresällskapets Kandidat- och Underläkarförening i syfte att inspirera till engagemang inom global hälsa. Detta är första avsnittet i vår podcastserie relaterat till den nya globala hälsa guiden. Samtalet leds av Sara Wide Gustafsson och Hanna Jerndal. I detta avsnitt gästas vi av projektledarna Victoria Carxon, Lucas Grzechnik Mörk och Oskar Pettersson. De berättar mer i detalj varför den första global hälsa guiden skrevs och orsaken till att det sågs ett behov av en uppdatering. Vi får även en inblick i vilka områden som lyfts i guiden, vad en som läsare kan förvänta sig samt arbetsprocessens med- och motgångar. Förhoppningen är att global hälsa guiden ska kunna vara en källa till handfasta råd, tips och inspiration inom global hälsa, allt för att göra fältet mindre svårnavigerat. Länk till “Global Hälsa - En praktisk guide”: https://www.sls.se/globalassets/sls/kuf/global-halsa-guide-2023.pdf

Nauris Svika attīsta līderus un komandas "ārpus ierastās klasikas" un vēlas, lai arvien vairāk mūsu cilvēku un līderu spētu paveikt neiespējamo un darīt to pasaules līmenī. Naurim ir militāra izglītība un pieredze, tai skaitā - kara zonās. Viņš iesaka būt atvērtiem izmaiņām, noņemot "no galvas ego-kroni", jeb tieši otrādāk - "novilkt pastalas un aizsviest pa gaisu kalpa sindromu". Nauris uzskata, ka "mūsu gēnos ir viss nepieciešamais, lai 21.gadsimtā kļūtu par pasaules līmeņa personībām". Viņš ir sarakstījis grāmatu "Cilvēcīga vadība". Šajā sarunā Nauris stāstīja par militārās izglītības iegūšanu, par savu pieredzi dienējot kara zonās un kas, viņaprāt, ir jāņem vērā komandu līderiem.SARUNAS PIETURPUNKTI:2:25 “Līderības šamanis”, bijušais militārists Nauris Svika4:54 Kādu kļūdu Nauris pieļāva, sākot mācīt līderību uzņēmumos7:41 Pareizais lauku puika ar vēlmi būt uz skatuves nokļūst Aizsardzības akadēmijā14:57 “Vērā ņemams ir jebkurš sasniegums”16:34 Praktiskā pieredze militārajā akadēmijā Vācijā, kas šobrīd palīdz mācīt līderību Latvijā20:28 “Mums, ārzemniekiem, visu laiku vajadzēja sevi pierādīt.”31:13 Kuri bija grūtākie brīži, dodoties misijās uz konflikta zonām Kosovā un Irākā35:23 Kādas vērtīgas dzīves mācības Nauris ieguva misijā Irākā38:47 “Beidziet kaunēties prasīt viens otram padomu.”45:46 Intuīcija un līderība – kā šīs lietas tiek iekļautas apmācību programmās1:00:46 Iemesli lēcienam no militārās uz biznesa vidi1:03:36 Kāpēc militārās metodes ne vienmēr strādā komandas saliedēšanas pasākumos1:07:56 Teorija par četriem darbinieku tipiem, kas sastopami katrā organizācijā1:11:49 Kādu apmācību programmu Nauris sastādītu Cilvēkjaudas komandai, ar mērķi pacelt tās jaudu1:15:44 “Es uzskatu, ka nav krīzes. Tā ir jaunā realitāte, kurā mums ir jādzīvo”1:21:13 Spēcīgie monstri un pelēkā masa – kādi ir Naura novērojumi par jauniešiem darba vietās1:26:27 “Mēs, diemžēl, cilvēkus nevis vadām, bet menedžējam.”

Få links og noter på SIVP.dk/179 Her går Dr. Reto Nieger igennem sin kliniske tilgange til hunde med opkast. Vi starter med den simple case, og hvordan vi skal behandle dem. Derfra gør vi videre til udredning og hvilke test, der er smartest at lave. Vi snakker også om brug af medicin som steroid og antibiotika. Vi slutter af med to konkrete cases fra praksis, som du kan gætte med på.

Eirik Broms var medgründer av Privatundervisningen AS, som ble solgt til Gyldendal. Nå selger han brukte møbler gjennom markedsplassen Secundo, og opplever dobling i inntekter, år for år. Det en sentral pivotering ga ekstra fart. 0:02:42 Fra konsumenter til bedrifter0:09:23 Enhetsøkonomi og skalering: Nøkkelen til vekst0:22:19 Organisk vekst og markedsplass-utvikling0:29:33 Livsendringer og søken etter mening0:36:36 Oppstart av privatundervisning og ny karriere0:43:57 Motivasjon og inspirasjon0:51:02 Kulturelle holdninger og risikotaking0:52:37 Partnerskap og ekspansjon0:53:09 Supply-Side-strategi og markedsplasseffektivitet0:57:11 Finansiering og investorer1:02:21 Praktisk anvendelse av AI1:04:53 Vektlegging av sunn økonomiProgramleder: Lucas Weldeghebriel, journalist og gründer i Shifter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Wolfgang Wee Uncut #472: Hanns S. Finstad er forsker (dr.philos. i biokjemi), forfatter og selvstendig næringsdrivende. 0:00 Forskerfabrikken 5:30 Alder og død 12:00 Praktisk erfaring 13:25 Problemet med pedagoger 17:00 Psykologi 21:00 Skolesystemet 21:52 Tragedien med skolesystemet 27:00 Vold i skolen 32:00 Barna er forskjellige 33:12 Låst tankesett om skolen 36:00 Læring 44:00 Biologisk alder 48:05 Alder og epigenetikk 54:00 Tidsbegrenset spising 1:01:00 Hva er aldring? 1:22:00 Styrketrening 1:29:00 Sukker 1:32:19 Butikkiskremen er søppel! 1:36:00 Plantemat 1:39:00 Alkohol 1:41:00 Alkohol 1:43:00 Søvn 1:46:00 Kosttilskudd 1:56:00 Kostrådene

Stāsta tulkotāja Māra Poļakova.   Ах життя моє — кругле як м'яч... Ak, mana dzīve – apaļa bumba, Kā mīlestība – spriega, kvēla. Krīti. Lido augstu. Smejies. Skumsti. Skūpsti stiprāk, vēl un vēl. Tā 1929. gadā – 35 gadu vecumā – rakstīja dzejnieks, bez kura nebūtu divdesmito-trīsdesmito gadu ukraiņu avangarda, ukraiņu kultūras žilbinošās, vētrainās atdzimšanas: Maiks Johansens, leģenda jau dzīves laikā. Viņa spalvai pieder viens no spožākajiem un dullākajiem ukraiņu prozas tekstiem – garstāsts “Mācītā doktora Leonardo un viņa nākamās mīļākās daiļās Alčestes ceļojums uz Slobidu Šveici” (“Подорож ученого доктора Леонардо і його майбутньої коханки прекрасної Альчести у Слобожанську Швайцарію", 1932). Romāna varoņi ir: Dons Hozē Pereira – spānietis, pēc profesijas tirānu gāzējs, Rodolfo – ruds īru seters, Dona Hozē Pereiras uzticamais draugs, Daņko Haritonovičs Pererva – stepinieks un stepes rajona izpildkomitejas loceklis (pirmais un trešais ir viens), budzis Augšups, budzis Lejups, budzis Kurups – ukraiņu budži, Leonardo Paci – ceļojošs doktors no Itālijas, dabas mīļotājs, varbūt arī ir pirmais un trešais no varoņiem, bet varbūt nav, Alčeste – doktora Leonardo daiļā, mūžam nākamā mīļākā, labais Koku Stādītājs – vecais saimnieks Vecene – labā Koku Stādītāja pirmā sieva, Ahillejs Bruņrupucis – laucinieks, vezumnieks, Volodjka – Ahilleja zirgs, Jaress Pušdeguns – jauns puisis no Zmijivas, komjaunietis, students, atslēdznieks Šarabans – Bruņrupuča paziņa, saimnieks Klims – Bruņrupuča draugs. Dons Hozē Pereira un doktors Leonardo raksta dzeju, ko izrej Rodolfo, Vecene zīmīgos brīžos iesaistās notikumos, taču neeksistē, Dons Hozē Pereira pārvēršas vēl otrreiz un kļūst par vilku – un Slobidu Šveice, uz kuru Leonardo atvedis Alčesti, lai daiļā dāma vairs nebūtu viņa nākamā mīļākā, – šī Slobidu Šveice, kas vienīgā šajā tekstā ir īsta...  nav atrodama kartē. Epilogā autors atvainojas par to, ka prātīgos lasītājus un daiļās lasītājas vazājis aiz deguna, un paskaidro, kas te ir noticis: “No dekoratīva kartona viņš (autors – MP) izgriezis cilvēku figūras, uzlīmējis tās uz koka gabaliem, nopervējis ar nosacītām krāsām, cauri kartona nabām izvilcis stiepli un līksmi stumdījis šīs figūras dzīvas, īstas stepes saules svelmē, zem īstu Slobidu Šveices kļavu valgajām lanckām. Un, lai tik lasītājs nenodomātu, ka šīs figūras ir dzīvas, autors vispatētiskākajās vietās pārplēsa tām kartona krūtežas un izbāza ārā savu pinkaino galvu, lāgiem (lai simtkārt viņam piedod prātīgais lasītājs un daiļā lasītāja) arī tāpat vien aplaistīdams ar aukstu ūdeni no teātrī glabātās ugunsdzēsēju šļūtenes.” Šī pasakainā garstāsta autors bija žilbinoši talantīgs eksperimentētājs, kura mērķis bija izkustināt mūsu priekšstatus par to, kādai jābūt literatūrai: iesaistīt lasītāju spēlē, vienlaikus parādot, kādu estētisku baudījumu var gūt no šiem eksperimentiem. Kā viņš pats raksta vienā no autobiogrāfijām: “Es tomēr mīlu literatūru. Es ļoti mīlu vārdus un domāju, ka tie man atbild ar tādu pašu mīlestību. Es mīlu tos ar nesavtīgu mīlestību ne tādēļ, ka tie mani baro. Tiem mani jābaro, jo esmu tos dzemdinājis. Es vārdus mīlu tādēļ, ka tie ar mani spēlējas, mani izklaidē un nekad mani neaizmirst.”   Vārdus viņš dzemdināja visādi. Johansens rakstīja, daudz un dažādi. Teiksim, laužot jebkādus žanra kanonus, tapis dēku romāns “Makleistona, Harija Rūperta un citu piedzīvojumi” ("Пригоди Мак-Лейстона, Гаррі Руперта та інших", 1925) . Tā pirmās nodaļas satura aprakstā ir punkts “Ko nodomātu albatross, ja prastu pīpēt”, un romāns kļuva par pirmo ukraiņu bestselleru – gada laikā tika pārdoti vismaz 100 000 eksemplāru. Atkal citējot autobiogrāfiju: “Rakstīju labu dzeju un sliktu prozu līdz 1928. gadam. 1928. gadā atjēdzos un sāku rakstīt labā prozā.” Kā viegli saprast, tā ir Johansena kārtējā mistifikācija: arī dzeju viņš vienmēr rakstījis lielisku. Johansens ceļoja un rakstīja reportāžas – vienā no tām, piemēram, viņš gluži garāmejot izmet: “Tumšs, un neko nevar redzēt. Ne mājas, ne cilvēkus, ne cūkas, ne šķiru naidu, ne varas tālusniedzošamies roku” – un tas rakstīts divdesmito gadu beigās! ("Подорож людини під кепом (Єврейські колонії)", 1929) Pat “nevainīgajā” reportāžas žanrā viņa teksti bija radikāli: tie vienkārši ignorēja obligātā sociālistiskā reālisma pieklājības normas: Johansens rakstīja, kā redzēja un kā gribēja. Johansens bija tālaika vislabāko, visaizraujošāko literāro žurnālu izdomātājs un redaktors. Viena – “Universālā Žurnāla” ("Універсальний журнал") – programmā viņš rakstīja: “Nav uz pasaules tādas lietas, par kuru nevarētu interesanti pastāstīt.” Šis sauklis tika drukāts ne tikai žurnāla pirmajā lappusē, bet arī uz redakcijas veidlapām un ar to sākās visi teksti, kas tapa ar redakcijas darbinieku piedalīšanos. Savukārt almanahs “Literatūras gadatirgus” ("Літературний ярмарок") bija brīvības teritorija. Tajā tika nodrukāta jau pavisam drīz aizliegtā Volodimira Sosjuras poēma “Mazepa”, kurā bija izteiktas šaubas, vai Ukrainai Bohdana Hmeļnicka laikā vajadzēja apvienoties ar krieviju, Mikolas Kuļiša luga “Mina Mazailo” – it kā komēdija taču dziļi traģiska: tajā parādīti pārkrievoto ukraiņu mēģinājumi atgriezties savā ukraiņu valodā un tas, cik notramdīts jebkāds ukrainiskums bija Ukrainas lielajās pilsētās; Johansena “Doktora Leonardo ceļojums” un citi tagad par klasiku kļuvuši ukraiņu teksti. Starp citu, redakcija bija uzrunājusi “dižo proletāriešu rakstnieku” Maksimu Gorkiju, lūdzot atļauju pārtulkot viņa “Māti” ukrainiski, – un saņēma atbildi: “Manuprāt, šī garstāsta tulkojums ukraiņu dialektā nav nepieciešams. Mani ļoti pārsteidz fakts, ka cilvēki, kam ir viens mērķis, ne tikai sludina dialektu atšķirīgumu – pūlas dialektu padarīt par “valodu” –, bet vēl arī apspiež tos lielkrievus, kas šī dialekta apgabalā sāk justies kā mazākums.” Mikola Hviļovijs pēc šīs atbildes uzrakstīja eseju “Ukraina vai Mazkrievija?” („Україна чи Малоросія?”, 1926): par to, ka eksistē Ukraina, kurā ukraiņi runā ukraiņu valodā; Staļina “personiskā ienaidnieka” eseja nekavējoties tika aizliegta un konfiscēta, un pirmoreiz publicēta tikai 1991. gadā. Johansens darbojās teātrī – rakstīja tekstus Lesa Kurbasa „Bereziļ” izrādēm – un arī tikko dzimušajā kino jomā: bija viens no pirmās ukraiņu filmas “Zvenihora” (rež. O. Dovženko) scenārija autoriem; režisors no filmas aizvāca “nacionālistiskas tendences” un salika “pareizos” ideoloģiskos akcentus, un sašutušais Johansens savu autorību atsauca. Toties, kad Harkivā tika izveidota Visukrainas Fotokinopārvalde jeb leģendārais VUFKU, tieši viņu aicināja rakstīt titrus mēmajām filmām. Kino ukrainiskošanai bija pamatīga pretestība, taču Johansens līdz masu publikas iebildumu uzklausīšanai nenolaidās. Kad saniknotie iznomātāji skrēja pie VUFKU direktora sūdzēties, ka titros sarakstīts kaut kas galīgi nesaprotams, priekšnieks nesatricināmi atbildēja: “Viņš ir profesors, viņš zina.” Johansens mācīja studentus, rakstīja mācību grāmatas, vārdnīcas un pētījumus par ukraiņu valodu – viņa redakcijā iznākusī “Praktiskā krievu-ukraiņu parunu vārdnīca” („Практичний російсько-український словник приказок”, 1929), šķiet, joprojām ir nepārspējams avots un īsta frazeoloģijas dārgumu krātuve. Ko vēl Johansens darīja? Atkal citējot autobiogrāfiju: “Mana profesija ir spēlēt tenisu, biljardu un citu. Šis cits tad arī ir viss, kas pēc manis paliks, kad nomiris nebūšu spējīgs spēlēt ne tenisu, ne biljardu.” Laikabiedrs spilgtās krāsās aprakstījs, kā Johansens biljardā apspēlējis uz savām biljardista mākām varen lepno krievu poētu Vladimiru Majakovski, kuram pēc zaudējuma bija jālien pagaldē, kurā 1,90 cm garais Majakovskis teiksmaini iesprūdis. Johansens aizrautīgi piedalījās dažādās rakstnieku biedrībās, spēlēja futbolu, šahu, medīja, laivoja savā brīnišķajā Slobidu Šveicē: viņš mīlēja dzīvi, apaļu kā bumba.   Kur viņš tāds –  neparasts un lielisks – bija radies? Johansens – īstā vārdā Mihailo – bija harkivietis. Harkivas universitātē studējis klasisko filoloģiju tieši tad, kad ievadu valodniecībā un daudzus citus aizraujošus priekšmetus tur pasniedza – paralēli pētīdams latviešu valodu un sarakstīdams, piemēram, grandiozo „Lettische Grammatik“ –  profesors Endzelīns. Interese par senajām valodām Johansenam radās jau ģimnāzista gados, kad latīņu valodu viņam mācīja Leipcigas universitāti beigušais Jānis Mežlauks. Tajos pašos ģimnāzista gados viņš, „atradis, ka tā dzeja sanāk dabiskāka“, sāka rakstīt ukraiņu valodā – pirms tam dzejojis tikai krieviski un vāciski: šos dzejoļus viņš 1916. gadā rituāli sadedzināja. Jo raugi, viņa māte gan bija kozaciete no Starobiļskas – kā pats Johansens tīksmīgi apgalvoja, turku sultāna vergu un verdzeņu atbrīvotāja kozaka Hricko un „spāniešu rakstnieka“ Migela Sāvedras de Servantesa pēctece, – taču viņa tēvs, vācu valodas skolotājs Hervasius Johannsen, bija dzimis Iecavā (Gross-Ekau) un beidzis Jelgavas (Mitau) ģimnāziju. Nekur nav minēts, ka Maskavas universitāti beigušais Herr Johansens būtu pratis latviešu valodu – bērniem viņš vakaros lika lasīt Gētes „Faustu“, tas viņmājās saucās „tēlot erceņģeļus“ –, taču ir zināms, ka 1897. gadā viņš kopā ar citiem Harkivas latviešiem Jurjānu Andreja rīkotajā Jaungada kolektē ziedojis naudu trūcīgu latviešu studentu atbalstam (toreiz to sauca par „jaungada vizīšu atpirkšanu“). Tādēļ varbūt negaidītais – un ukraiņu filologus mulsinošais – iespraudums „Wadsi sirsnin!“ Johansena dzejolī „Lietus“ („Дощ”, 1925) ir atbalss no bērnībā dzirdētas latviešu valodas? Tomēr pēc apmešanās ēnu valstībā risināt “saprātīgu sarunu” ar Hēsiodu, Heini un Servantesu viņš dzīrās ukrainiski – jo ticēja, ka “mūsu puķotā dzimtene ir dimants pasaules brīvo tautu ķekarā.”

Ukas gjest er Elise Farstad Djupedal. Hun er stipendiat i pedagogikk ved Institutt for lærerutdanning ved NTNU. Hennes doktorgradsprosjekt har arbeidstittelen Grunnskolen som kunnskapspolitikk: politisk styring av skolens kunnskapsinnhold fra 1954 til 2008. Elise snakker om den tverrpolitiske enigheten om en ny skolepolitisk kurs, konsekvensene av dagens smale kompetanseprofil blant lærere og hvordan overgangen til en mer praktisk skole kan realiseres. Hun er samtidig bekymret for om den kommende stortingsmeldingen om en mer praktisk og variert skole ikke gir tydelige økonomiske forpliktelser. Elise sier også at dagens skole mangler den samme "praktiske infrastrukturen" som tidligere støttet valgfag og praktiske fag.

Hvem var Anna Rogstad, og hvordan bidro hun til både norsk skolehistorie og kvinners rettigheter? Willy Aagre gir oss et innblikk i denne pionerens liv og kamp i sin nye bok "Kampen for en mer praktisk skole". Fremskrittet kommer ikke av seg selv. Det trengs modige folk som tør ta kampen for at ting skal bli bedre for alle. Ofte hører vi om djerve menn - men det er selvfølgelig mange damer som er minst like tøffe. Willy Aagre er aktuell med boka om Anna Rogstad og kampen for en mer praktisk skole. Hvordan klarte Anna Rogstad å balansere sitt arbeid som en seriøs profesjonsutøver, skolepolitisk stemme, og en aktiv kvinnesakskvinne gjennom en periode preget av store samfunnsmessige endringer? Boka kaster lys over Anna Rogstads bidrag til norsk skolehistorie og kvinners rettigheter.

OpenAI endrer verden med sin AI teknologi nok en gang. Deres nyeste verktøy Sora kan skape hyper-realistiske videoer fra tekst og overgår alle verktøy vi har sett tidligere. Sammen med Sindre Beyer, Martin Jensen og Alexander Solbakken diskuterer vi hvordan dette påvirker TRY, bransjen og verden.Intervjuer er Sindre Beyer, COO i Try. Ønsker du å lære hvordan du kan bruke AI i din arbeidshverdag? Meld deg på kurset "Praktisk opplæring i AI", ledet av Alexander Solbakken. Det er fortsatt noen ledige billetter: Påmelding - Praktisk opplæring i AI Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne korte snutten finner du alt du trenger å vite om vårt kommende liveshow på Carl's den 30.januar! Kom Kom :D

Podden träffar två personer som arbetar med att förädla biodynamiska matvaror och ser till att de hamnar på marknaden. Mike Somers är engagerad i Järna mejeri och Joel Kornfeld representerar Järna rosteri. Samtalet kretsar kring svårfångade egenskaper som smak, kvalitet och också om att vara ett alternativ till dagens högteknologiska livsmedelsindustri. Från podden medverkar: Erland Kornfeld Horst-Henrik Liljeström (teknik) Hör gärna av er till kyriotetespodden@gmail.com!

En mer praktisk og variert skole diskuteres både på lærerværelset og i politikken. Hva kan gjøres for å snu fallet i elevenes motivasjon for læring? Hvor står den skolepolitiske debatten i dag? Vi snakker med Marit Knutsdatter Strand, stortingsrepresentant og utdanningspolitisk talsperson i Senterpartiet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stein Wesenberg er arbeids- og organisasjonssosiolog med over 25 års erfaring fra store endringer i norske organisasjoner. Han underviser i dag i ulike fag relatert til endring og ledelse på Høyskolen Kristiania, NHH, NMBU og UIO. Akkurat nå er han ute med sin rykende ferske bok "Praktisk Endringsledelse, hvordan lykkes med endringsprosesser". En bok om hvordan du leder store endringer i store organisasjoner. I denne episoden får du høydepunktene fra boka og konkrete råd til hvordan du kan lede store endringer med effekt. 

Sigve og MrMamen tar for seg pek-og-klikk-klassikeren Indiana Jones and Fate of Atlantis. Som sidekick har de fått med seg Eirik Gjerløw. Hjemmesiden til fan-remaken: https://remakeofatlantis.blogspot.com Froholt har skrevet en flott artikkel om episoden. Støtt oss på Patreon. Følg oss på Bluesky   (00:45) Velkommen til cd SPILL (05:00) Praktisk info (06:57) Kommentarer fra forrige episode (15:28) Dagens spill: Indiana Jones and the Fate of Atlantis (45:25) Spoiler hele historien (47:46) Ulike paths (59:30) Ship rib (01:07:01) Kule puzzles (01:11:34) De tre diskene (01:17:01) Flere puzzles (01:21:03) Algerie (01:26:38) Ballongferd (01:31:44) Ubåtsekvensen (01:34:50) Enter Atlantis (01:41:00) Sofia possessed (01:44:28) Spoiler ending (01:53:54) Voice acting (01:58:19) Hva fungerer dårlig? (02:02:39) Musikken (02:07:33) Bakgrunnshistorien (02:11:33) Indiana Jones and the Fate of Atlantis: The Action Game (02:12:50) Kommentarer fra sosiale medier (02:17:41) Har det holdt seg? (02:19:54) HD-remake https://remakeofatlantis.blogspot.com (02:22:50) Neste episode: SimTower Chapters, images & show notes powered by vizzy.fm.

California Games var en stor hit på en del hjemmedatamaskiner og konsoller. Men cd SPILL trenger eksperthjelp fra Jostein Hakestad fra RadCrew for å mimre om dette spillet. For PC versjonen var kanskje ikke den beste. Gammel anmeldelse fra SegaMasterForce Les et tilbakeblikk skrevet av Joachim Froholt Les tilhørende artikkel hos spillhistorie.no Støtt oss gjerne på patreon: https://www.patreon.com/cdSPILL   (00:00) Intro (02:15) Velkommen til Jostein Hakestad Fra RadCrew: https://www.radcrew.net (03:13) Praktisk info (04:34) Tilbakeblikk på TiltCast 3.0 (06:46) Kommentarer fra DigDug og Digger (09:45) Dagens spill: California Games (14:01) Øvelsene: Half Pipe Skateboarding (14:23) Øvelsene: Footbag aka Hacky sack (15:02) Surfing (16:00) Rollerskating (16:41) BMX (17:20) Flying disc Frisbee (19:52) Vi prater om konsoll(!) (23:28) Best idretter (28:19) Litt om Mega Drive-versjonen https://www.youtube.com/watch?v=HE4464ikHuk (31:53) Tech Specs: California Games (36:44) Dagens spill: California Games II (40:02) Øvelsene: Bodyboarding En surfevariant (40:33) Gjennomgår øvelsene Bodyboarding Hang gliding Jet surfing Skateboarding Snowboarding (42:00) Hanggliding (42:50) Jet surfing Vannscooter (44:06) Skateboarding I en half-pipe og full-pipe (48:52) Snowboarding (52:30) Rangering av idrettene (56:08) Musikken (58:46) Uncredited Vanlig (01:01:47) Vanskeligere å ta vare på spillhistorien (01:04:39) En gammel anmeldelse av CF2 https://www.smspower.org/Scans/SegaMasterForce-Magazine-Issue2?gallerypage=23 (01:06:36) Musikken i California Games II (01:07:45) Andre Epyx Spill California Games California Games II Summer Games Summer Games II The Games: Summer Edition The Games: Winter Edition Winter Games World Games (01:09:57) Lignende spill: DuckTales; Quest for Gold (01:10:38) Home Alone (01:10:55) Kommentarer fra Facebook og Twitter (01:17:54) Har California Games holdt seg? (01:19:25) Har California Games II holdt seg? (01:20:37) Finnes det noe tilsvarende idag? Nintendo Switch Sports Shred! 2 - ft Sam Pilgrim 

50 minuter praktisk genomgång av vad ChatGPT är och hur du kan använda det i ditt HR-arbete.

I dag har vi fått besøk av Tuva Fellmann og Magnus Devold som er de to gode hjelperne i den nye sesongen av Praktisk info, Michael lurer på hvor mye penger man trenger for å være lykkelig og Samantha vurderer om det er på tide å vaksinere seg til pollensesongen. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Allt fler vill göra mer själva. Från grönsaker och egna blommor till hemgjord skokräm och eget vin. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj tipsar om några nya böcker om odling. Det är nu, mitt i vintern, som det är dags att planera och fantisera om nästa odlingsår. Redan i februari är det till exempel dags att förså aubergine och purjolök.Trenden är tydlig, allt fler bidrar till den biologiska mångfalden genom att odla blommor.Och genom att skapa en så kallad potager, en trädgård där man odlar grönsaker och blommor sida vid sida, uppstår både gynnsamma förutsättningar för pollinering och skönhet.NINA ASARNOJS TIPS OM TRÄDGÅRDSBÖCKER:"Modern självhushållning" av Anders Rydell och Alva Herdevall"Odla blommor" av Hanna Wendelbo"Den blommande köksträdgården" av Anette Nilsson och med foto av Monika Norrby (2021)Dessutom tipsade Nina Asarnoj om tidningen "Åter. Praktisk kunskap om självhushållning" och dokumentären "Gubben i stugan" av Nina Hedenius på SVT Play.Reporter: Nina Asarnoj

Ring til Praktisk PropTech på +353 402 57 691Vi skal oppsummere PropTech Året i 2022 i en julespesial som kommer 25.12.22 og vil ha DEG med. Del dine tanker, spørsmål og kommentarer til PropTech Året som har vært ved å ringe vår robot-telefon-assistent på: +353 402 57 691NB!

Frank Erichsen - bedre kendt som Bonderøven - har skrevet bogen "Udsigt fra en malkeskammel", hvor han plederer for genopdagelsen af de praktiske dyder, det langsomme og det genanvendelige. Han mener, vi er nødt til at sørge for praktisk dannelse af vores børn. Både for planetens og børnenes egen skyld. Men er det skolens eller forældrenes opgave at danne vores børn praktisk? Hvordan gør vi det bedst? Og hvad stiller vi op, hvis vi har kontorhænder og får præstationsangst, når vi ser Bonderøven på sin kastanjegård med al sin hjemmebyggede familieidyl? I denne episode er panelets to skolemusketerer blevet til tre, når skolelærer, Kim Scherers Larsen og lektor i pædagogik, Jesper Koerstz Jensen flankeres af lærer i håndværk og design, Katrine Dalin Diduch. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Det er bevist! Praktisk PropTech lytting har en enorm ROI. Vi hører fra Harald (Vestrheim) og Eivind (DNB Næringseiendom) i Bergen som ligger an til å spare 400 000 på et varmeanlegg etter å ha hørt en episode av Praktisk PropTech. Harald AakreEivind Bengtson

Jaunākais Dzīvās planētas ziņojums grauj cerības par bioloģiskās daudzveidības atjaunošanos - 69% kritums zīdītājiem, reptiļiem, putniem, zivīm u.c. Vienlaikus Eiropā klajā nācis ziņojums par sugām, kuras piedzīvo populācijas uzplaukumu. Vai tas nozīmē, ka centieni glābt dažādas sugas var būt veiksmīgi un kas šajā jomā notiek Latvijā, raidījumā Zināmais nezināmajā skaidro Pasaules Dabas fonda direktors Jānis Rozītis un Dabas aizsardzības pārvaldes Dabas aizsardzības departamenta direktore Gita Strode. Lauksaimniecībā kukaiņu atbaidīšanai arvien vairāk izmanto dabiskos repelentus Domājot gan par bioloģiskās daudzveidības, gan cilvēka veselības saglabāšanu, lauksaimniecībā pieaug vēlme izmantot videi saudzīgākus līdzekļus. Tas attiecas arī uz tiem līdzekļiem, kuri kalpo kukaiņu atbaidīšanai, proti, repelentiem. Kā dabiskie repelenti darbojas daudzas augu sugas, un to sastāvdaļas iespējams izmantot gan citu augu kultūru izglābšanai no kukaiņu uzbrukumiem, gan profilaktiskai aizsardzībai – gluži tāpat kā to dara vitamīni. Šobrīd pētījumu par dabisko repelentu iedarbību veic Vides risinājumu institūts. Dažādus kaitēkļu atbaidīšanas paņēmienus jeb repelentus raksturo Vides risinājumu institūta Praktiskās entomoloģijas laboratorijas pētniece Kristīne Berķe-Ļubinska. Repelenti var nākt gan no dzīvās dabas, gan būt sintētiskas vielas un preparāti, bet šajā reizē galveno uzmanību vērsīsim uz vielām, kas tiek iegūtas no dzīvās dabas - no augiem. Tieši par šo tematu līdz nākamā gada novembrim Vides risinājumu institūtā tiek realizēts projekts, lai noskaidrotu, kā konkrētas augu sugas un to aktīvās vielas spētu pasargāt citus augus no kaitēkļiem – kukaiņiem. Taču vai dabiskie repelenti būtu tikai augi, uz šo jautājumu atbild Liene Kienkas, biorafinēšanas daļas vadītāja uzņēmumā SIA “Field and forest”, kas ir konkrētā projekta partneris. Varētu teikt, ka projekts rada veselus divus labumus. Pirmkārt, tiek iegūtas ēteriskās eļļas. Otrkārt, pēc destilācijas pāri palikusī biomasa, piemēram, kumelīšu ziedu galviņas, ķimeņu sēklas, priežu zari tiek izmantoti repelentu veidošanai. Biomasai ir noņemtas nost tikai ēteriskās eļļas, taču tajā joprojām saglabājas daudz aktīvo ķīmisko savienojumu. Un tad nu ar šo biomasu tiek veikta nākamā procedūra - ekstrakcija -, lai ķīmiskos savienojumus dabūtu ārā. Galarezultātā ar šiem savienojumiem tiek izveidots repelents, ko var uzsmidzināt citām augu kultūrām aizsardzībai. Bet pētniecei Kristīnei jautāju, vai līdztekus šādai repelentu ieguvei būtu iespējams arī cits paņēmiens – kad vienā augu kultūrā vienkārši iestādām citu, kas nomāktu nevēlamus kukaiņu uzbrukumus un tādā veidā pirmo kultūru pasargātu? Projektā līdz šim jau noteikti ekstrakcijas apstākļi, lai no priežu, kumelīšu un ķimeņu biomasām iegūtu aktīvos ķīmiskos savienojumus. Paralēli laboratorijas apstākļos notiek lauka apstākļu simulācija. Ar speciālu smidzināšanas iekārtu tiek simulēta insekticīdu smidzināšana uz augiem un pētīta kukaiņu uzvedība - kā tad tie rīkosies, sastopot apstrādātus augus. Tas viss ļautu radīt dabisku repelentu, kas spētu cīnīties ar persiku laputi, siltumnīcu baltblusiņu un kāpostu tīteni, un, kas zina, varbūt arī ar citiem kaitēkļiem.  

Hvilke unnskyldninger bruker du for å ikke ta grep i din egen økonomi?Er du flinkere til å la deg inspirere enn å bli irritert på andresresultater?Jeg forteller om en av grunnene til at jeg er opptatt av økonomisktrygghet og går gjennom en liste med sparetips som også har andrefordeler.Denne episoden inneholder reklame for mitt kurs i Praktisk minimalime.Les mer her: https://www.pengesnakk.no/endeligryddigMeld deg på Pengesnakk nyhetsbrev: https://www.pengesnakk.no/bli-medYouTube-kanalen min finner du her: https://www.youtube.com/c/Pengesnakk

Vi får besøk av Jon Almås og Kristine Grændsen som er aktuelle med en ny sesong av Praktisk info. Reporter Egil Skurdal er også på plass. Hør episoden i appen NRK Radio

Reklame // Bli med på Endelig ryddig!, et kurs i praktisk minimalisme.Les mer her: https://www.pengesnakk.no/endeligryddigI denne episoden svarer jeg på innsendte ryddeproblemer og snakker omhva minimalisme har gjort for meg. Hva skal man gjøre med alle lekerbarna har, hvordan få partner med på rydding og hvor skal du starteminimalismereisen din?Annonsør: Bruk rabattkoden PENGESNAKK22 og få opptil 1369,- i rabatt på dine fire første matkasser på hellofresh.no eller ved å trykke herMeld deg inn i gruppen vår Pengesnakkerne:https://www.facebook.com/groups/pengesnakkerneHusk live-sending torsdag 8.september klokken 20.Hør episode 68 om Digital Minimalisme her:https://podcasts.apple.com/no/podcast/pengesnakk/id1445598470?i=1000546263475

Når nætterne har været lange og din babys gråd ryster dit nervesystem, kan der være langt hjem til dig selv. Anja Bays stemme er i dette afsnit som blid massage. Og massage skal der til! Hun guider dig ind i en øvelse, hvor du griber om dine tommelfingre for at få et øjebliks ro. Lige nu må verden godt vente. 3 min. er hvad vi beder om. Træk vejret ind og pust ud. Praktisk info om dagens afsnit: Kan bruges på toilettet, i bussen, inden søvn og under samtaler, som du hellere ville være fri for.

Når vi taler om stress, tænker vi nok ofte på arbejdsrelateret stress, men i virkeligheden er det også ofte praktiske ting som hus og have, der stresser os. Vi danskere går generelt meget op i hus og have, og det kan ende med at stresse os en hel del. Bolius lavede på et tidspunkt en analyse, der viste, at hver tredje dansker stresser over haven. Det er mange, og det er også min erfaring, at mange bruger enorme mængder tid, penge og energi på hus og have, og det, der egentligt skulle danne rammen om ro og afslapning, ender med at blive kilde til stress eller evige projekter, som aldrig får en ende. Lyt til podcastepisoden eller læs med herunder og få de 5 tips: Fra at gøre til at være i haven Vi har haft 3 haver og har lagt en del kræfter i dem alle. Da børnene var små, føltes det dog mere som noget, der skulle overstås. Jeg har altid godt kunne lide at arbejde i haven, men når man har små børn, er tiden knap. På det tidspunkt havde jeg visse idéer om, hvordan en have "burde" se ud, og der blev aldrig ret meget tid til bare at nyde haven. Da vi overtog vores nuværende hus og have for et par år siden, var det et stort ældre hus og en stor have, der mildest talt trængte til en overhaling. Vi kiggede på hinanden og lovede hinanden, at vi ikke ville lade være hverken hus eller have være kilde til stress. Vi har arbejdet en masse i haven, men kun, når der er tid og energi, og jeg er langt bedre til at være i haven og give slip på alle de løse ender og projekter, der ligger og venter rundt om i haven. Med andre ord, er jeg blevet meget bedre til at foretage skiftet fra at gøre til at være. Jeg vil gerne minde danskerne om, hvad ferie handler om; at holde fri og finde ro. Derfor har jeg også skabt sommerforløbet SommerRO – 21 korte meditationer, der er lige til at tage i ørerne. Den første meditation i forløbet har titlen "Fra at gøre til at være", og det er netop én af de ting, der er vigtige at mestre i haven. 5 tips, der hjælper dig med at give slip på stress over haven Vi har selv været på en hus-og-have-rejse, siden vi fik vores første hus for 12 år siden, og det har taget os en del år at nå til et punkt, hvor vi er blevet gode til at nyde haven og slappe af i haven frem for mest at føle, at den var et projekt, der skulle overstås. Her giver jeg mine erfaringer videre (og selvom jeg har fokus på haven her, kan du også bruge de 5 tips til at give slip på stress over praktiske ting i huset). #1 Tag en beslutning om, at du ikke længere vil stresse over haven Er det så enkelt som bare at tage en beslutning om ikke at ville stresse over haven? Nej, det er det ikke, men det er en vigtig begyndelse. Jeg tror, de fleste af os godt ved, hvad der er vigtigt her i livet, og at det ikke er værd at stresse over hverken hus eller have. Men vi kommer nemt til det alligevel. Når vi vil ændre det for alvor, så hjælper det, at vi tager en klar beslutning og minder os selv om den beslutning med jævne mellemrum, når stress over haven alligevel dukker op. Sig til dig selv: "Jeg er ikke længere typen, der stresser over min have". Når vi skal ændre vaner, så viser det sig, at det hjælper at se den nye vane som en del af vores identitet. Så du ikke bare forsøger at ændre din adfærd men ændrer din selvopfattelse. Begynd at se dig selv som en person, der ikke stresser over haven, og inden længe vil det blive en mere og mere naturlig del af den, du er. #2 Passer du bedre på din have end på dig selv og din familie? Hvilket problem vil du helst sidde tilbage med? Stress i krop og sind, der gør dig ude af stand til at nyde din have eller noget som helst andet, eller en have, der ikke lever op til dine egne og måske andres forvetninger. "Hvilket problem, vil jeg helst have?" er et godt spørgsmål at stille i mange sammenhænge. Jeg har lært det af Greg McKeown – forfatter til bogen "Essentialism". Vi går ofte galt i byen, fordi vi bilder os selv ind,

OBS! Tjek mit helt nye sommerforløb ud: SommerRO. 21 korte meditationer til dig, der vil helt ned i gear i sommerferien. Læs mere om SommerRO her. Når vi taler om stress, tænker vi nok ofte på arbejdsrelateret stress, men i virkeligheden er det også ofte praktiske ting som hus og have, der stresser os. Vi danskere går generelt meget op i hus og have, og det kan ende med at stresse os en hel del. Bolius lavede på et tidspunkt en analyse, der viste, at hver trejde dansker stresser over haven. Det er mange, og det er også min erfaring, at mange bruger enorme mængder tid, penge og energi på hus og have, og det, der egentligt skulle danne rammen om ro og afslapning ender med at blive kilde til stress eller evige projekter, som aldrig får en ende. Lyt til podcastepisoden eller læs med herunder og få de 5 tips: Fra at gøre til at være i haven Vi har haft 3 haver og har lagt en del kræfter i dem alle. Da børnene var små, føltes det dog mere som noget, der skulle overstås. Jeg har altid godt kunne lide at arbejde i haven, men når man har små børn, er tiden knap. På det tidspunkt havde jeg visse idéer om, hvordan en have "burde" se ud, og der blev aldrig ret meget tid til bare at nyde haven. Da vi overtog vores nuværende hus og have for et par år siden, var det et stort ældre hus og en stor have, der mildest talt trængte til en overhaling. Vi kiggede på hinanden og lovede hinanden, at vi ikke ville lade være hverken hus eller have være kilde til stress. Vi har arbejdet en masse i haven, men kun, når der er tid og energi, og jeg er langt bedre til at være i haven og give slip på alle de løse ender og projekter, der ligger og venter rundt om i haven. Med andre ord, er jeg blevet meget bedre til at foretaget skiftet fra at gøre til at være. Det er snart sommerferie, og jeg vil gerne minde danskerne om, hvad ferie handler om; at holde fri og finde ro. Derfor har jeg skabt SommerRO - 21 korte meditationer, der er lige til at tage i ørerne. Den første meditation i forløbet har titlen "Fra at gøre til at være", og det er netop én af de ting, der er vigtige at mestre i haven. 5 tips, der hjælper dig med at give slip på stress over haven Vi har selv været på en hus-og-have-rejse, siden vi fik vores første hus for 12 år siden, og det har taget os en del år at nå til et punkt, hvor vi er blevet gode til at nyde haven og slappe af i haven frem for mest at føle, at den var et projekt, der skulle overstås. Her giver jeg mine erfaringer videre, (og selvom jeg har fokus på haven her, kan du bruge de 5 tips til at give slip på stress over praktiske ting i huset). #1 Tag en beslutning om, at du ikke længere vil stresse over haven Er det så enkelt, som bare at tage en beslutning om ikke at ville stresse over haven? Nej, det er det ikke, men det er en vigtig begyndelse. Jeg tror, de fleste af os godt ved, hvad der er vigtigt her i livet, og at det ikke er værd at stresse over hverken hus eller have. Men vi kommer nemt til det alligevel. Når vi vil ændre det for alvor, så hjælper det, at vi tager en klar beslutning og minder os selv om den beslutning med jævne mellemrum, når stress over haven alligevel dukker op. Sig til dig selv "Jeg er ikke længere typen, der stresser over min have". Når vi skal ændre vaner, så viser det sig, at det hjælper at se den nye vane som en del af vores identitet. Så du ikke bare forsøger at ændre din adfærd men ændrer din selvopfattelse. Begynd at se dig selv som en person, der ikke stresser over haven, og inden længe vil det blive en mere og mere naturlig del af den, du er. #2 Passer du bedre på din have end på dig selv og din familie? Hvilket problem vil du helst sidde tilbage med. Stress i krop og sind, der gør dig ude af stand til at nyde din have eller noget som helst andet, eller en have, der ikke lever op til dine egne og måske andres forvetninger. Spørgsmålet "hvilket problem, vil jeg helst have" er et godt spørgsmål at stille i mange sammenhænge.

Latvijas Universitātes Teoloģijas fakultātes profesores un politiķes Laimas Geikinas jaunākā grāmata  "Lūk, cilvēks! Ecce Homo. Praktiskā teoloģija". Grāmatas autore, teoloģe un politiķe Laima Geikina aplūko piemērus, kā kristīgā baznīca mūsdienās iesaistās dialogā ar sabiedrību, reaģējot un piedaloties sociālu un politisku problēmu risināšanā. Kādā veidā kristietības piedāvātie kopā būšanas un savstarpējas palīdzības modeļi var būt palīdzīgi pēcsekulārā sabiedrībā? Latvijā tikai nedaudziem akadēmiskās vides pārstāvjiem ir vēlēšanās un arī sekmīgi padodas paust savu viedokli plašākai sabiedrībai, un teoloģijas tēmas galīgi nav biežāk diskutēto vidū. Laima Geikina, pati būdama ne tikai pedagoģijas un teoloģijas doktore, bet arī kā politiķe iesaistās šajā dialogā. Tādejādi nupat iznākusī grāmata apvieno zinātnisku pētījumu ar viņas praktisko pieredzi, teologu atrasto jābūtību ar konkrētiem piemēriem, kā attiecīgā tēma tiek risināta Latvijā vai plašākā – Austrumeiropas kontekstā. Lai arī šobrīd lielākoties esam atteikušies dalīt Eiropu vecajā un jaunajā, un pārtraukuši identificēt Latviju ar Austrumeiropu, tieši analizējot Latvijas kristīgajā baznīcā aktuālās tēmas – izpratni par ticības mācību skolās, sievietes lomu baznīcā – skaidri iezīmējas postkoloniālais konteksts. “Lūk, cilvēks! Praktiskā teoloģija” nav Laimas Geikinas pirmā grāmata. Laima Geikina arī kā personība ir ar ļoti interesantu dzīves gājumu. Pabeigusi Kultūras darbinieku tehnikumu, uzaicināta strādāt Rīgas 41. vidusskolā kā direktores vietniece audzināšanas jautājumos. Izvēlējusies apgūt kristīgās morāles un ētikas skolotāja kvalifikāciju. Laima Geikina kā teoloģe ir īpaša ar to, ka viņa ir arī politiķe. Proti, viņai ir iespējas kādu tēmu aptvert ne tikai teorētiski, bet, kā es to iedomājos, arī mainīt – Laima Geikina šobrīd ir frakcijas  “Par!/Progresīvie” deputāte Rīgas domē. Laima Geikina runā par ļoti lēnām un horizontālām pārmaiņām, Latvijā, paldies Dievam!, pie varas nav diktators, kurš spētu pieņemt ātrus lēmumus. Izrādās, toreiz vēl kā kā nevalstiskas organizācijas pārstāve, viņa ir bijusi klāt tā saukto “tikumības grozījumu”  apspriešanā Izglītības likumā, un nekādi nav varējusi ietekmēt lēmumu, jo demokrātija ir vairākuma vara. Nesen iznākušajā grāmatā savu ilggadējās iesaistes politikā pieredzi Laima Geikina apkopo tabulās vai tekstā, untā izrādās noderīga metode. Sabiedrības atmiņa, diemžēl, ir īstermiņa, bet šādā pētījumā veidojas kopējais stāsts, kopsakarības. Vienotās vērtībās balstīta kopība, garīgs ceļš un pārtapšana, kas ved pie beznosacījumu mīlestības – šādu struktūru savai grāmatai “Lūk, cilvēks!  Ecce Homo. Praktiskā teoloģija” izvēlējusies Laima Geikina, katrā no nodaļām raksturojot konkrētus piemērus, kas vēl būtu izprotami vai pilnveidojami.

Per Naroskin: Paradoxalt nog. Jessika Gedin: Praktisk lyx. Göran Everdahl: Bygg på besvikelse! Veckans panel i Spanarna: Per Naroskin, Jessika Gedin & Göran EverdahlI spanarpanelen 29 april hör vi psykologen Per Naroskin, TV-programledaren Jessika Gedin och kulturjournalisten Göran Everdahl sia om framtiden i Spanarna. Programledare och dirigent: Ingvar Storm.Spanarna smart och underhållande framtidsspaning med humor och eftertankeVälkommen till Spanarna ett radioprogram och en podd med fredagskänsla för dig som vill bli både underhållen och utmanad i sinnet. Exakt vad det ska handla om är det bara respektive spanare som vet om och de får absolut inte avslöja sina ämnen vare sig för varandra eller programledaren Ingvar Storm. Varje vecka är det en ny mix spanare som tar sig an uppdraget att på cirka tio minuter var försöka förutspå framtiden utifrån att med egen och personlig blick försöka tolka tidens tecken. Varmt välkommen att hänga med på resan!Spanarna sänds varje fredag strax efter klockan tre i Sveriges Radio P1! Repris lördag klockan tio och så går det så klart lika bra att lyssna precis när du vill i vår app - Sveriges Radio Play.Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookPå Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.se