Podcasts about valdemar atterdag

1361 wütete vor den Toren der prächtigen und reichen Stadt Visby auf Gotland eine verheerende Schlacht - eine Schlacht, die nicht nur unzählige Tote fordert, sondern die zu einer archäologischen Sensation wurde und bei der sich die Bewohner Visbys nicht gerade mit Ruhm bekleckerten. Doch wie kam es zu dieser Schlacht? Was machte sich so besonders? Darum geht es in dieser Episode. In der Serie "Streifzug durch Schwedens Geschichte" wandern wir durch die schwedische Geschichte. Es ist eine spannende Geschichte voller Kriege, Erfolge, faszinierender Persönlichkeiten. Wir verknüpfen die Geschichte(n), die wir erzählen, immer an einen Ort, an dem man sich noch heute auf die Spuren des Erzählten machen kann. Heute reisen wir ins mittelalterliche Visby, eine der wichtigsten Ostseestädte dieser Zeit, umgeben von einer imposanten Stadtmauer - eine Stadtmauer, die für 2000 Gotlänningar zum Verhängnis werden sollte. Du willst Elchkuss unterstützen? Dann besuche uns bei Steady: https://steadyhq.com/de/elchkuss-schweden-entdecken/about Falls bei dir die Shownotes nicht angezeigt werden, dann findest du sie auf jeden Fall bei Podigee: https://elchkuss.podigee.io/

År 1360 återerövrade den danske kungen Valdemar Atterdag Skånelandskapen, som 28 år tidigare hade övertagits av den svenska kungamakten. För att skapa buffertar mellan sig och ett eventuellt svenskt revanschförsök fortsatte han påföljande år offensiven till Öland och Gotland, vilket fick dramatiska följder för i synnerhet befolkningen på sistnämnda ö.Kung Valdemars invasion av Gotland på sommaren 1361 kulminerade i två fältslag, ett vid Mästerby och ett utanför Visby ringmur. Båda drabbningarna slutade med överväldigande dansk seger och massaker på de bönder som mött upp för att hejda framryckningen. Tack vare utgrävningar kan vi följa händelseutvecklingen med kuslig detaljskärpa, framför allt om vi vänder blickarna mot massgravarna vid Korsbetningen i Visby. Därtill kommer den plundring av hela den gotländska landsbygden som Valdemar lät genomföra när segern var vunnen. I Fide kyrka finns ännu en målad inskrift som minner om katastrofen.Mer än något annat har dock 1361 års händelser blivit förknippade med ”Visby brandskattning”. Valdemar lär ha placerat tre stora kar på torget i Visby och krävt att borgarna fyllde dem med dyrbarheter av ädel metall, annars skulle staden prisgivas åt lågorna. Men är detta verkligen sant? Vad hände när kungen intog staden?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den danska invasionen av Gotland år 1361, det arkeologiskt mest väldokumenterade – liksom det mest mytomspunna – av våra medeltida krig.Valdemar Atterdag erövrar Visby 1361. Av: Rasmus Christiansen, 1863 - 1940) Statens Arkiver - Danska Statsarkivet – Wikipedia, CC BY-SA 2.0Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Strax utanför Svedala i Skåne ligger platsen där den försvunna borgen Lindholmen låg på 1300-talet. Lindholmen byggdes i början av 1300-talet och dess strategiska läge och att borgen var starkt befäst gjorde att den blev betydelsefull i slutet av århundradet.Lindholmen var så viktig att den faktiskt ändrade svensk historia, även om den idag är så gott som bortglömd. Bakgrunden var denna:Mellan år 1332 och 1360 tillhörde Skåne den svensk-norske kungen Magnus Eriksson. Men år 1360 erövrade den danske kungen Valdemar Atterdag landskapet och återförde det till Danmark. Olika maktkamper i början av 1360-talet inom Sverige ledde till att Magnus Eriksson och hans son Håkan, som gjorts till kung av Norge, bytte sida och gick i allians med Valdemar. Håkan gifte sig med kung Valdemars dotter Margareta.Mäktiga män i Sverige beslutade sig för att avsätta Magnus Eriksson som kung och vände sig till starka krafter i dagens Tyskland. 1363 skedde en invasion av Sverige från tyska Mecklenburg, som idag ligger strax sydost om Danmark. Sverige fick en ny kung vid namn Albrekt av Mecklenburg, som var son till Magnus Erikssons syster Eufemia. Den nye kungen Albrekt av Mecklenburg insåg att han borde ta tillbaka Skåne från Valdemar Atterdag i Danmark och 1368 kom han hit till Lindholmen i ett försök att återta provinsen. Han belägrade borgen i ett helt år, men misslyckades svälta ut och erövra den. Han fick istället återvända till Sverige med oförrättat ärende. 1370 beslutades att Skåne skulle fortsätta att vara en del av Danmark, mot att tyskarna fick stora rättigheter i Skåne. Den stora förloraren var den svenske kungen. Hans eget öde skulle också bli Lindholmen, skulle det visa sig. För 30 år senare, i slutet av 1380-talet hade Albrekt av Mecklenburg gjort sig ovän med samma krafter som han en gång haft hjälp av då han blev kung. Nu hade en stor landägare som hette Bo Jonsson Grip avlidit och ett bråk om han testamentet ledde till att de mäktiga männen i Sverige vände sig till Valdemar Atterdags dotter Margareta med en fråga om inte hon var villig att härska även i Sverige. Margareta hade blivit änka samt även blivit av med sin son Olof, och hade därför ärvt både Danmark och Norge. Margareta tackade ja till erbjudandet och landsatte 1388 en trupp i Varberg i Halland och utanför Falköping mötte hon Albrekts trupper året efter, 1389. Albrekt förlorade slaget vid Åsle och greps och fängslades tillsammans med sin son Erik, och satt sedan inspärrad här på Lindholmen. Albrekt och Erik var fängslade på Lindholmen i sex år innan det hölls ett stort möte – ett toppmöte – på Lindholmen där det beslutades att Albrekt skulle frisläppas mot att han lovade att avgå som kung och gå med på att Margareta skulle få styra i Sverige. Överenskommelsen bildade en bas för Kalmarunionen som sjösattes två år senare 1397, en personalunion mellan Sverige, Danmark och Norge med Margaretas adoptivson Erik av Pommern (som egentligen hette Bogislav) på tronen. Så här viktig var alltså Lindholmen i svensk historia, för utan denna borg och händelserna som utspelade sig här, skulle svensk historia se helt annorlunda ut, med tanke på att Kalmarunionens vara eller icke vara var något som Danmark och Sverige sedan stred om, fram och tillbaka, i över hundra år. Men borgen finns inte kvar. Idag återstår bara en hög med övergivna tegelstenar som legat här i hundratals år. Besökt gärna Lindholmen men låt tegelstenarna ligga där för kommande generationer. Get full access to Swedish Historian at swedishhistorian.substack.com/subscribe

Kalmarunionen var ett grunden omöjligt politiskt projekt att genomföra. Utan den danska drottning Margaretas (1353-1412) långa erfarenhet i skuggan av män och hennes politiska geni hade sannolikt kaoset i Norden fortsatt.Efter digerdödens härjningar i mitten på 1300-talet kom årtionden av kaos och maktvakuum i Norden. Utifrån denna anarki lyckades drottning Margareta skapa ordning genom personalunionen Kalmarunionen. På pappret var styvsonen Erik unionskung, men det var Margareta som styrde.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som skrivit böckerna Kalmarunionen och Sveriges medeltid.Drottningen Margareta var dotter till Valdemar Atterdag och bortgift som tioåring till den norska kungen Håkan Magnusson. Hon blev en av de mäktigaste personerna som funnits i Norden som styrde över Sverige, Norge samt Danmark.Kalmarunionen etablerades år 1389 och bestod av Norge, Danmark och Sverige med Finland. Formellt etablerades trestatsunionen först vid unionsmötet i Kalmar 1397 och levde vidare med vissa avbrott till Gustav Vasas val till svensk kung år 1523.Före Kalmarunionen fanns en personalunion från år 1319 mellan Norge och Sverige, 1332–60 även omfattande de östdanska landskapen, och mera direkt den union mellan Danmark och Norge som etablerades 1375, när Olof, son till Håkon VI Magnusson i Norge och drottning Margareta, valdes till dansk kung.Trots att Olof dog redan 1387 resulterade Margaretas målmedvetna dynastiska politik i en samlad nordisk union, sedan en svensk adelsfraktion i opposition mot kung Albrekt genom Dalaborgstraktaten 1388 erkänt henne som rikets ”fullmäktiga fru och rätta husbonde”. Maktkampen avgjordes genom slaget vid Falköping (Åsle) 1389, även om det dröjde innan Sverige i sin helhet kom i Margaretas händer.Lyssna också på avsnitt 83 Kalmars historia från skyltfönster till provinsstad och avsnitt 47 När digerdöden hotade att utplåna Europa.Bild: Margareta, 1353-1412, drottning av Danmark Norge och Sverige – Nationalmuseum, public domain.Musik: Medieval World Video Game av Marius Serdan, Soundblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Margareta Valdemarsdotter (1353-1412) är den främsta regent som verkat i Norden. I en orolig tid präglad av den starka Hansan, sjöröveri och stormannavälde lyckades Margareta I stärka kungamakten och förena Sverige, Norge och Danmark i Kalmarunionen.Tidigt bortgift med den norska kungen Håkan Magnusson samlade hon erfarenheter och kunde senare bli de facto regent i de nordiska länderna genom sin enda son Olof och senare sin adopterade son Erik av Pommern. Margareta var en maktpolitiker som kunde bygga politiska allianser och göra forna fiender till allierade.I detta avsnitt samtalar podden Historia Nus programledare Urban Lindstedt med Erik Petersson, författare och historiker som har skrivit biografier över nordiska makthavare som drottning Kristina, Karl IX och senast Kristian II. Han är aktuell med boken Drottning Margaretas dröm.Under 1300-talet, en tid präglad av ett kallare klimat och pestens härjningar, befann sig de tre nordiska kungadömena i en kaotisk situation. Det var i denna tid som Margareta Valdemarsdotter föddes, yngsta dotter till Valdemar Atterdag, den danske kungen. Margareta skulle komma att personifiera en vision om en förenad nordisk region, och genom sina politiska insatser och strategiska allianser blev hon en framstående ledare för Danmark, Norge och Sverige.Margaretas regeringstid präglades av politiska intriger och konflikter, men hon lyckades skapa en stark och stabil nordisk union. Hon använde sin skicklighet i utrikespolitik för att säkra relationerna med hansestäderna och försökte bekämpa hotet från tyska fogdar och andra fiender till unionen.Margareta blev redan som tioåring bortgift med den norska kungen Håkan Magnusson som också var medregent i Sverige tillsammans med sin far Magnus Eriksson. Margareta fick en gedigen utbildning och fostrades av Märta Ulfsdotter, dotter till den heliga Birgitta, vilket gav henne en stark grund för att agera som politisk rådgivare för sin äldre make.I december 1370 födde Margareta sin enda son, Olof, som senare skulle bli kung i Danmark. Efter sin fars död 1375 styrde hon Damnark i sin sons namn och efter sin makes död år 1380 styrde hon över Norge i sin sons namn. Margareta hade en vision om att ena de nordiska länderna under ett enda rike. Hennes strategi var att försöka erövra Sverige från Albrekt av Mecklenburg, som hade tagit kronan från hennes make och själv blivit avsatt från den svenska tronen. Hon lyckades vinna stöd från svenska stormän som var missnöjda med Albrekts styre och de tyska fogdarna. Genom att utnyttja detta missnöje lyckades Margareta ta kontroll över Danmark och Norge och utnämndes till regent i båda länderna.År 1389 utkämpades det avgörande slaget vid Åsle, där Margareta och hennes styrkor stod emot Albrekts armé. Trots att styrkorna var relativt små blev segern avgörande för Margareta och banade vägen för hennes fortsatta politiska framgångar. År 1397 samlades adelsmän och biskopar från Sverige, Norge och Danmark i Kalmar för att svära trohetsed till Margareta och hennes adopterade son, Erik av Pommern. Detta blev starten på Kalmarunionen, en union som skulle bestå i ungefär 130 år och ena de nordiska länderna under en gemensam kung.Lyssna också på Magnus Ladulås kodifierade ståndssamhället.Bild: Drottning Margareta I och Erik av Pommern av Agnes Slott-Møller. (beskuren)Musik: Medieval Harp Kingdom Instrumental av Matt Oakley, Storyblocks AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget om Visby är ett av Sveriges historias mest mytomspunna slag, samtidigt som det var ett av de mest obetydliga ur ett geopolitiskt perspektiv. Medan slaget i sig har rönt stort intresse från historiker och arkeologer, huvudsakligen på grund av de fynd som gjordes under början av 1900-talet utanför Visbys gamla stadsmur, var slagets konsekvenser relativt små, ur ett vidare perspektiv.Slaget hade sin upptakt i ett danskt försök att utnyttja en politisk oreda i Sverige och samtidigt återta makten från den tyska Hansan. Åren innan invasionen hamnade Kung Magnus Eriksson av Svearike i konflikt med sina söner om hur det växande kungadömet skulle skötas. Den yngre sonen Erik allierade sig med Valdemar Atterdag för att vinna stöd i utbyte mot skånska städer, men när Erik plötsligt dog i pesten och ingångna avtal tappade sin funktion beslutade Valdemar Atterdag att ta saken i egna händer och invadera skånelandskapen samt Gotland.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om Valdemar Atterdags invasion av Gotland år 1361.Konflikten mellan kungasönerna och den gamle kungen i Sverige gav Valdemar en enkel seger och under juli 1361 kunde han utan något motstånd avsegla mot Gotland för att där lägga under sig staden Visby.En viktig orsak till att Gotland ingick i Valdemars planer var att Visby under denna tid var en viktig handelsstation och hade nära band med den tyska Hansan. Tack vare handeln över Östersjön var Visby en av de rikaste och mest folktätaste städerna i hela Skandinavien. Men detta lockade också tyska handelsintressen. Hansan eftersträvade tullfrihet och hade vuxit till sådan grad att den utövade stort inflytande över de nordeuropeiska kungahusen, Danmark och Sverige inkluderat. Genom att ta Gotland och staden Visby i besittning önskade Valdemar därmed få kontroll över den handel som gick i nordöst-sydvästlig riktning från finska viken ner mot Skåne och Öresund och samtidigt minska Hansans inflytande i regionen.22 juli 1361 sägs det att landstigningen genomfördes, och den 27 juli stod Valdemar utanför Visbys murar. Slaget som sådant är relativt enkelt ur ett militärhistoriskt perspektiv. Valdemars här var betydligt mer välutrustad än vad de gotländska bönderna var. Trots detta tycks de ha varit någorlunda jämbördiga i fråga om storlek. Flera frågor kvarstår dock som ser till att slaget om Visby fortsätter att engagera, och mycket har vi att tacka de massgravar som finns kvar. Till exempel finns det frågetecken kring varför de begravdes utan att de avkläddes sina ringbrynjor och hjälmar, huggsåren tycks antyda att många blivit slagna i ryggen, och det finns en del frågor om varför borgarna i staden tycktes lämna saken åt de gotländska bönderna.Bild: Utgrävningarna av massgravarna från slaget i Visby 1361. Wikipedia, Public Domain. (Sök efter Visby i mediearkivet hos Historia.nu)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När en bondehär mötte den danske kungen Valdemar Atterdags tyska knektar utanför Visbys ringmur den 27 juli år 1361 dödades 1800 gotländska bönder eller närmare hälften av öns manliga vuxna befolkning på landsbygden.Valdemar Atterdag hade med egen kraft byggt upp kungariket Danmarks styrka. Bönderna fruktade skattehöjningar och räknade säkert med stöd från Visbyborgarna. Istället blev det en ren slakt vid ringmuren.I den nymixade reprisen av avsnitt 97 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet. Han brukar kommentera återskapandet av slaget vid Visby under Medeltidsveckan och är aktuell med boken Sveriges medeltid.I Visbyfranciskanernas årsbok läser vi följande: ”I Herrens år 1361 intog kung Valdemar av Danmark Gotland och Visby, där han dödade omkring ettusen åttahundra bönder i en strid dagen före den helige Jakobs dag.” Massgravarna efter slaget avslöjar att det slaktades allt från småpojkar, vuxna män, gamla män och krymplingar. Varför Visbys borgare bara såg på när bönderna slaktades utanför ringmuren är höljt i ett historiskt dunkel. Relationerna mellan befolkningen på landsbygden och i Visby hade varit ansträngd sedan inbördeskriget år 1288.Efter Valdemars härjningståg fortsatte Gotland att vara ett omstritt område. Ön erövrades år 1394 av vitaliebröderna från Mecklenburg, som gjorde den till bas för sjöröveri. Fyra år senare intogs Gotland av Tyska orden, som i sin tur överlämnade ön till unionsdrottningen Margareta 1408.Bild: Fornsalen på Visby museum, wikipedia Musik: Soundblock Audio.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

»Lad blot Gud beholde sit Himmerige, hvis jeg kan beholde Gurre«.Sådan sagde Valdemar Atterdag ifølge sagnet om borgen Gurre nær Helsingør i Nordsjælland. Om han virkelig sagde sådan vides ikke, men under alle omstændigheder udbyggede han borgen, der på daværende tidspunkt havde et par hundrede år på bagen.Og da Valdemar Atterdag efter 35 dramatiske år med talrige krig, pest og voldsomme magtkampe i 1375 nåede til vejs ende, var det på Gurre han drog sit sidste suk.Tiden omkring kongens afsked med denne verden blev beskrevet af repræsentant fra det tyske forbund af hansestæder, der netop på det tidspunkt ønskede at få kongen i tale.Kongens nære rådgiver Henning Podebusk trådte i stedet frem og meddelte, at kongen var syg og spurgte endda ind til, hvordan Hansestæderne ville stille sig, hvis Valdemar Atterdag ikke klarede den.Ved sit dødsleje på Gurre havde 55-årige Valdemar Atterdag ærkebiskoppen fra Lund, Roskildes biskop og syv riddere. I dag forbindes Valdemar Atterdag mere med det større Vordingborg Slot og sit hvilested i Sorø Klosterkirke.Men Gurre er også en vigtig brik i fortællingen om den barske 1300-tals-konge, og selvom Gurra siden mistede sin betydning og derfor blev brugt som stenbrud tager resterne af højborgen sig alligevel ganske imponerende ud, når man kommer forbi på landevejen.Serien er tilrettelagt af Tine Kirkensgaard Hansen, Ida Østergaard, Kristian Jensen, Marcus Grønbech, Hans Erik Havsteen og Anders Olling.

Kalmarunionen var ett grunden omöjligt politiskt projekt att genomföra. Utan den danska drottning Margaretas (1353-1412) långa erfarenhet i skuggan av män och hennes politiska geni hade sannolikt kaoset i Norden fortsatt.Efter digerdödens härjningar i mitten på 1300-talet kom årtionden av kaos och maktvakuum i Norden. Utifrån denna anarki lyckades drottning Margareta skapa ordning genom personalunionen Kalmarunionen. På pappret var styvsonen Erik unionskung, men det var Margareta som styrde.I avsnitt 144 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som skrivit böckerna Kalmarunionen och Sveriges medeltid.Drottningen Margareta var dotter till Valdemar Atterdag och bortgift som tioåring till den norska kungen Håkan Magnusson. Hon blev en av de mäktigaste personerna som funnits i Norden som styrde över Sverige, Norge samt Danmark.Kalmarunionen etablerades år 1389 och bestod av Norge, Danmark och Sverige med Finland. Formellt etablerades trestatsunionen först vid unionsmötet i Kalmar 1397 och levde vidare med vissa avbrott till Gustav Vasas val till svensk kung år 1523.Före Kalmarunionen fanns en personalunion från år 1319 mellan Norge och Sverige, 1332–60 även omfattande de östdanska landskapen, och mera direkt den union mellan Danmark och Norge som etablerades 1375, när Olof, son till Håkon VI Magnusson i Norge och drottning Margareta, valdes till dansk kung.Trots att Olof dog redan 1387 resulterade Margaretas målmedvetna dynastiska politik i en samlad nordisk union, sedan en svensk adelsfraktion i opposition mot kung Albrekt genom Dalaborgstraktaten 1388 erkänt henne som rikets ”fullmäktiga fru och rätta husbonde”. Maktkampen avgjordes genom slaget vid Falköping (Åsle) 1389, även om det dröjde innan Sverige i sin helhet kom i Margaretas händer.Lyssna också på avsnitt 83 Kalmars historia från skyltfönster till provinsstad och avsnitt 47 När digerdöden hotade att utplåna Europa.Bild: Margareta, 1353-1412, drottning av Danmark Norge och Sverige – Nationalmuseum, public domain.Musik: Medieval World Video Game av Marius Serdan, Soundblock Audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I den 2. udsendelse om ”munkeliv og magt” begynder vi i tiden omkring Valdemar Atterdag og siden Dronning Margrethe d.1.  ca fra 1340érne. Vi hører om cisterciensernes succes - og udfasning i Danmark. Tine Klitgaard Danielsen, der er historiker på Esrum Kloster, fortæller til Anne Eggen.

Lange Margrethe greb den unge gravide pige bagfra og hviskede i hendes øre: ” Så min bette tøs, nu skal du dø og du skal ikke være bange for det er bare et lille snit over din kønne hals, så er det straks forbi. Det gør slet ikke ondt…”Med over 700 år på bagen har Nørre Vosborg i Vestjylland set lidt af hvert. Fra de tidligste dage i 1299, besad Erik Menved borgen hvorfra han kæmpede mod faderen Erik Klippings drabsmænd. Men også den mægtige Niels Bugge sad på Osborg, som det dengang hed, indtil Valdemar Atterdag muligvis fik ham dræbt for sit oprør imod kronen. Den smukke herregård, som det er i dag, har også huset nogle af landets mest indflydelsesrige adelsfolk. De har igennem tiden været med til at skrive vores allesammens historie.Der er nok at tage fat på, så velkommen til Nørre Vosborg. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

De tyske kræmmere kommer! De vil ligge Danmark i ruiner og de vil have Valdemars hoved på et sølvfad. Valdemar står ved afgrunden og afslutning på 35 år med jern, ild og blod. Men i Norge ligger Valdemars unge datter Margrethe planer, som vil skabe en ny europæisk stormagt. Følg med i ottende og sidste episode i sagaen om kongen Valdemar Atterdag og hvordan han genrejste Danmark. Støt op økonomisk og få endnu mere provokerende Danmarkshistorie på din podcast: https://deroedefjer.10er.app/

Hvordan gik det Margrethe? Hvad blev der af Friserne? Hvorfor var Valdemar Atterdag besat af tanken om at invadere England? Og hvorfor bliver vi ved med at sætte statuer op af Christian 4, når Valdemar ikke har én eneste? I denne ekstra episode om Valdemar Atterdag ser Kalle & Andreas tilbage på 55 år med jern, ild og blod i 1300 tallet og hvad Valdemar betyder eller ikke betyder for os i dagens Danmark. 

Margrethe flytter hjemmefra. Jernhenrik leger kirsten giftekniv. Magnus den Smukke når et nyt niveau af uduelighed og Valdemar Atterdag starter et slagsmål med Lybæk... Og vinder! Følg med i syvende episode i sagaen om kongen Valdemar Atterdag og hvordan han genrejste Danmark med jern, ild og blod. Støt op økonomisk og få endnu mere provokerende Danmarkshistorie på din podcast: https://deroedefjer.10er.app/

Jernhenrik, Johan den Milde, Hertug Valdemar, Magnus den Smukke og de jyske oprører har i fælleskab skabt et monster. Nu kommer det efter dem. En efter en. Valdemar den Onde er her... Følg med i sjette episode i sagaen om kongen Valdemar Atterdag og hvordan han genrejste Danmark med jern, ild og blod. Støt op økonomisk og få endnu mere provokerende Danmarkshistorie på din podcast: https://deroedefjer.10er.app/

Den sorte død er ankommet til Danmark. Alt og alle dør. Danmark står ved afgrunden... Følg med i femte episode i sagaen om kongen Valdemar Atterdag og hvordan han genrejste Danmark med jern, ild og blod. Støt op økonomisk og få endnu mere provokerende Danmarkshistorie på din podcast: https://deroedefjer.10er.app/

Johan den Milde slår en handel af. Otto gør et comeback. Jernhenrik får problemer i sin egen baghave. Valdemar forsvinder sporløst. Alt imens at i Estland vender de gamle Guder tilbage og de vil have hævn... Følg med i fjerde episode i sagaen om kongen Valdemar Atterdag og hvordan han genrejste Danmark med jern, ild og blod. Støt op økonomisk og få endnu mere provokerende Danmarkshistorie på din podcast: https://deroedefjer.10er.app/

Niels Ebbesen går ud med et brag. Jernhenrik løfter arven efter sin far. Magnus den Smukke indgår nye alliancer, og Danmarks nye konge Valdemar Atterdag går på piratjagt med et trick eller to oppe i ærmet… Følg med i tredje episode i sagaen om kongen Valdemar Atterdag og hvordan han genrejste Danmark med jern, ild og blod. Støt op økonomisk og få endnu mere provokerende Danmarkshistorie på din podcast: https://deroedefjer.10er.app/

När en bondehär mötte den danske kungen Valdemar Atterdags tyska knektar utanför Visbys ringmur den 27 juli år 1361 dödades 1800 gotländska bönder eller närmare hälften av öns manliga vuxna befolkning på landsbygden.Valdemar Atterdag hade med egen kraft byggt upp kungariket Danmarks styrka. Bönderna fruktade skattehöjningar och räknade säkert med stöd från Visbyborgarna. Istället blev det en ren slakt vid ringmuren. I avsnitt 97 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet. Han brukar kommentera återskapandet av slaget vid Visby under Medeltidsveckan och är aktuell med boken Sveriges medeltid.I Visbyfranciskanernas årsbok läser vi följande: ”I Herrens år 1361 intog kung Valdemar av Danmark Gotland och Visby, där han dödade omkring ettusen åttahundra bönder i en strid dagen före den helige Jakobs dag.” Massgravarna efter slaget avslöjar att det slaktades allt från småpojkar, vuxna män, gamla män och krymplingar. Varför Visbys borgare bara såg på när bönderna slaktades utanför ringmuren är höljt i ett historiskt dunkel. Relationerna mellan befolkningen på landsbygden och i Visby hade varit ansträngd sedan inbördeskriget år 1288.Efter Valdemars härjningståg fortsatte Gotland att vara ett omstritt område. Ön erövrades år 1394 av vitaliebröderna från Mecklenburg, som gjorde den till bas för sjöröveri. Fyra år senare intogs Gotland av Tyska orden, som i sin tur överlämnade ön till unionsdrottningen Margareta 1408. Stöd Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68 - skänk en valfri summa. Eller stöd oss månadsvis via tjänsten Patreon, med en mindre summa varje månad. Lyssnare som stödjer oss via Patreon får dessutom bonusmaterial från poddarna och direkttillgång till teamet bakom. https://www.patreon.com/historiaNUBild: Fornsalen på Visby museum, wikipedia Musik: Soundblock Audio.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Johan får seriøse bondeproblemer. Gert lejer 10.000 soldater. Niels Ebbesen ligger en dristig plan. Og Otto drager ud til sumpfolket... Følg med i den anden episode i sagaen om Kongen Valdemar Atterdag og hvordan han genrejste Danmark med jern, ild og blod. Støt op økonomisk og få endnu mere provokerende Danmarkshistorie på din podcast: https://deroedefjer.10er.app/

2. august 1332 går alt galt som kan gå galt. Danmark går under i et inferno af intern borgerkrig, grådighed, bondeoprør og udenlandsk besættelse. I den første episode af sagaen om Kongen Valdemar Atterdag og hvordan han genrejste Danmark med jern, ild og blod, tæller vi ned til Dommedag Danmark. Hvordan kunne det gå så galt? Støt op økonomisk og få endnu mere provokerende Danmarkshistorie på din podcast: https://deroedefjer.10er.app/

Valdemar Atterdag brandskatter Visby, maleri af Carl Gustav Hellquist fra 1882.Velkommen tilbage til Gotlandske Historier!I denne episode fortæller jeg om Valdemar Atterdag og hans blodige erobring af Gotland. På Valdemarskorset, som står på den gamle slagmark, står der skrevet:"I det herrens år 1361, tredje dagen efter S:t Jacobi, faldt udenfor Visbys porte guterne i danskernes hænder. Her er de begravede. Bed for dem!". Valdemarkorset på Korsengen, som markerer de begravede døde, der ligger her, fra slaget om Gotland en julidag i 1361. Foto af Jørgen Diswal. Jeg giver den fuld gas med historien, som du kan se ;-)   Således har slaget måske set ud..  Hvert år indledes Visby Medeltids Festival med at "VAldemar Atterdag" erobrer byen på ny. 

Hur hade Selma brandskattat Visby?Andrés och Oskar gör en något trevande analys av Carl Gustav Hellqvists målning "Valdemar Atterdag brandskattar Visby", och läser Lagerlöfs novell om densamma.

Den unge Birgitta blev født i 1303 og drømte om et liv som jomfru uden besværlige ægtemænd og huslige pligter, men blev tvangsgift med en svensk adelsmand. Alligevel levede hun et liv med pilgrimsrejser og åbenbaringer, og da hun blev enke, grundlagde hun klosterordenen ’Den allerhelligste Frelsers Orden’, også kendt som Birgittinerordenen. Her skaffede Birgitta adelskvinder adgang til ordentlig uddannelse og blev en frygtet samfundsrevser, der både kritiserede børneægteskaber og den danske kong Valdemar Atterdag.Lyt til Kongerækken og Politikens tredje afsnit om historiens markante kvinder, og hør hvordan en kvinde blev hele Europas skytshelgen.

We say goodbye to Valdemar Atterdag and see control of Denmark pass to his daughter Margaret. https://archive.org/download/Episode13AlmightyLadyAndMistress/Episode%2013%20-%20Almighty%20Lady%20and%20Mistress.mp3

Junker Valdemar blev regent, da den danske kongeslægt kom tilbage på den danske trone i 1340. Hans lange regeringstid blev præget af et langt, sejt arbejde med at tilbagebetale gæld og generobre fæstninger fra genstridige borgherrer.Valdemars brutale fremfærd over for sine fjender gjorde ham til en trussel for Hansaforbundet, som sendte en hær af sted mod Danmark. I den konflikt vaklede tronen under den danske konge, og han måtte ty til al sin politiske list.Også: Den sorte død og en skræppende guldgås på toppen af Vordingborg Slot.

In July 1361 the Danish king Valdemar Atterdag conquerd Gotland. For the Gotlandic farmers the result was disastrous - around 2000 men killed and farms plundered.