Podcasts about Tyska

Nazitysklands anfall på Norge och Danmark den 9 april 1940 var resultatet av en kedja av strategiska beslut av både de allierade och Nazityskland. Tyskarna behövde hamnar i Norge för kriget på Atlanten och för att säkra de svenska malmtransporterna via Narvik, samtidigt som de Allierade ville förhindra samma export.Där Danmark kapitulerade nästan utan strid skulle norrmännen kämpa i två månader. Men det svaga norska försvaret, flera misstag kring mobiliseringen i kombination med en förvirrad hjälp från britterna och fransmännen beseglade norrmännens öde. Den tyska ockupationen i Norge skulle bli hård, medan danskarna som behöll sin regering fick det lättare fram till 1943.Detta är tredje delen av sju om andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Redan när kriget bröt ut den 1 september 1939 förklarade Norge och Danmark sig neutrala. Norges försvar var huvudsakligen inriktade på övervakningsuppgifter, eftersom landets geografiska läge ansågs vara en garanti mot storskaliga invasionsförsök. Och man förlitade sig på att brittiska Royal Navy skulle sätta stopp för en invasion.De allierade ville stoppa den svenska malmexporten till Tyskland via Narvik i Norge och de planerade att besätta de svenska malmfälten med ursäkten att kunna skicka hjälp till Finland. Tyskarna var snarare ute efter hamnar i Norge för kriget på Atlanten än att säkra malmimporten från Sverige.Den 9 april 1940 inledde Hitler Operation Weserübung, som innebar en fullskalig invasion av Danmark och Norge. Norska styrkor svarade med modigt motstånd, men trots deras ansträngningar lyckades de tyska styrkorna ta kontroll över huvudstäderna i både Danmark och Norge inom loppet av en dag. Den tyska kryssaren Blücher sänktes av den norska kustförsvar vid Oscarsborg i inloppet till Oslo, vilket fördröjde fångandet av huvudstaden och tillät kungafamiljen, regeringen och Stortinget att fly norrut med extratåg.I början av 1940 fick de norska myndigheterna flera varningar om att något var på gång. Mötet mellan Hitler och Vidkun Quisling, ledaren för det norska nazistpartiet Nasjonal Samling, i december 1939 stärkte Hitlers övertygelse om att Norge saknade viljan och förmågan att motsätta sig brittiska överträdelser av neutraliteten.Vid samma tidpunkt beslutade de allierade att genomföra en plan utarbetad av Winston Churchill för att minera norska vatten inom tre-milsgränsen. Den 8 april 1940 inleddes minläggningen (i Vestfjorden nära Narvik), och den 9 april kom det tyska angreppet.Ett nattligt ultimatum till den norska regeringen om att samarbeta med de tyska styrkorna avvisades. Under loppet av 9 april lyckades tyskarna erövra de viktigaste hamnstäderna, inklusive Oslo, Bergen, Trondheim och Narvik. Dock försenade sänkningen av den tyska kryssaren Blücher av den norska kustförsvar vid Oscarsborg i inloppet till Oslo erövringen av huvudstaden och tillät kungafamiljen, regeringen och Stortinget att avgå med extratåg till norr.Bild: Tyska Wehrmacht i Norge den 9 april 1940. Tyska trupper i bitter strid mot norska trupper i en by, 40 km väster om Lillehammer. 4556-40 PK.: Borchert Federal Archives, Bild 183-H26353 / Borchert, Erich (Eric) / CC-BY-SA 3.Musik: "Ja, vi elsker dette landet av Rikard NordraakLyricist och Bjørnstjerne BjørnsonUnited States Navy Band, See page for author, Public domain, via Wikimedia CommonsLyssna också på Vidkun Quisling – förrädaren som blev ett begrepp. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oscar Bergholm på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under fredagen gick tyska författningsskyddet ut med att de klassar partiet AFD, Alternativ för Tyskland, som högerextremt. Säkerhetstjänsten har sammanställt en rapport på över tusen sidor och hävdar att den ska innehålla flera bevis på att partiet är konstitutionsfientligt. AFD kallar klassificeringen ”uppenbart politiskt motiverat” och kommer att bestrida beslutet. Även USA:s vice president J.D Vance kritiserar Tyskland hårt efter beslutet.

Trettioåriga kriget utbröt 1618 genom att tre katoliker kastades ut från ett fönster i Prag i förhoppningen att de skulle dö av fallet. Men de överlevde, och de aktioner som deras habsburgska herrar vidtog för att stävja tjeckernas uppror resulterade i en kedjereaktion av krigsförklaringar och strider som drog in hela världsdelen i konflikten. Först efter tre decennier och miljoner döda – kriget var, sett till Europas folkmängd, mer förödande än första och andra världskriget – blev det äntligen fred.I traditionell svensk historieskrivning är trettioåriga kriget framför allt historien om hur Sverige blev en stormakt, hur Gustav II Adolf och fältherrar som Lennart Torstenson och Johan Banér lade Europa för sina fötter. Men i det här avsnittet tar vi ett annat grepp: vi betraktar kriget underifrån, ur folkets eget perspektiv. Vi möter dagboksskrivande knektar, lidande knektänkor, torterade kyrkoherdar och hunsade borgardöttrar som ville skriva av sig sina personliga trauman. Ty den i särklass viktigaste konfliktytan var inte den mellan Österrike och Sverige, eller Spanien och Nederländerna, eller Frankrike och huset Habsburg. Kriget utkämpades mellan den vanliga befolkningen i tyska städer och byar och de tiotusentals knektar för vilka fälttågen och deras plundring blev ett sätt att leva.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om trettioåriga kriget, det första egentliga världskriget, som vållade oändligt lidande i Tyskland men förvandlade Sverige till ett av Europas mäktigaste länder.Bild: Plundrande soldater. Av: Sebastian Vrancx 1647, Tyska historiska museet Berlin, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Programledare: Christoffer SvanemarExperter: Bojan Djordjic & Adam PinthorpKontakta redaktionen: linus@k26media.seVill ditt företag samarbeta med Viva fotboll? samarbete@tutto.seSociala Medier:Instagram - Viva_fotbollTwitter - VivafotbollTikTok - VivafotbollTidskod: 00:00 Intro03:41 Real Madrid07:16 Tyska cupen12:16 Dunkerque-PSG12:39 Empoli-Bologna14:46 Nottingham23:31 Man United26:33 Arsenal30:49 Man City31:39 Brighton vs Villa 33:25 Atletico vs Barca 36:59 Kvällens Milanoderby45:34 Semi-automatiska till England nu!? 47:28 Hugo Larsson till Premier League?53:20 Outro Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Straffen skärps, pedofiler hängs ut på nätet, presidenter talar om hämnd. Har hämnden fått en renässans och kan det vara moraliskt rätt att hämnas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hämnden har engagerat filosofer och religiösa tänkare genom historien. I Bibeln finns principen “öga för öga, tand för tand”, som handlar om att hämnden ska vara proportionell. I vårt samhälle ses hämnd som något ociviliserat. Staten tar över och ska skipa rättvisa. Varför har hämnd blivit fult? Efter förintelsen var det många nazister som undgick straff eller fick låga straff. Samtidigt fanns det judar som tog lagen i egna händer för att hämnas nazismens fruktansvärda brott. Om rättssystemet låter förövare gå fria, är det då moraliskt rätt att ta lagen i egna händer och hämnas? Idag ser vi hur hämnden tar olika former: Gängkriminalitetetens hämndspiraler leder till strängare straff, pedofiler hängs ut på nätet, mördaren Luigi Mangione fick en fanclub efter att han skjutit ihjäl en VD för ett försäkringsbolag i USA. Men även statsmän talar om hämnd. Efter Hamas terror- attack skrev Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på X “vi kommer kraftfullt hämnas denna mörka dag” och Trump har sagt att han ska hämnas på sina fiender.Börjar hämnden bli rumsren?Medverkande: Kenneth Hermele, författare nu senast till boken Den vilda rättvisan: judisk hämnd efter förintelsen och Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Bok:Hadji-Murat - Leo TolstojTV-serie:Tyska huset - Isabel Prahl och Randa Chahoud

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

OBS-klass! Demirok avgår på riktigt, påven sjuk och Linneas bullfest med damp-Robin.BILJETTER TILL INAKTUELLT LIVE PÅ SCALATEATERN 24/3 kl 19:00 FINNS HÄR: https://www.scalateatern.se/forestallning/inaktuellt-live/Köp Inaktuellts egna merch på inaktuellt.seFölj poddens Instagram: @inaktuelltpoddMejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE måndag och torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén, Linnéa Bali och producenten Dawwa.

Kristdemokraterna återigen största parti efter Socialdemokraternas kollaps. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringsskifte stundar i Europas största land efter nyvalet till förbundsdagen. Men det parlamentariska läget är oklart, Liberala FDP ser ut att åka ur och vänsterradikala BSW balanserar på gränsen. Samtidigt som ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland gör sitt bästa val någonsin.Medverkande: Korrespondent Daniel Alling och utsänd reporter Daniela Marquardt Programledare: Marcus NilssonProducent: Tomas Eriksson

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tyskland går till val i helgen. Malin Rising som bevakar valet gästar studion. Microsoft satsar i Sverige och ska utbilda 250.000 personer inom AI. DiTV har träffat Mary Snapp, vice president för Strategic Initiatives på Microsoft.Programledare: Fredrik Lennander.

Arbetslösheten i Sverige ökar, USA stänger ute Europa ur fredssamtal och Tyskland går till val. Veckans avsnitt är ett potpurri av världsekonomiska händelser (några större än andra). Hur ska det gå för Europas största ekonomi och Sveriges största handelspartner om kristdemokratiska CDU vinner och gaddar ihop sig med högerextrema AFD? Silvia frågar sig varför jobben inte är en större debatt och Elinor länkar den tyska sparpolitiken till Versaillesfreden. Samt: kommer Danmarks Mette Frederiksen bli den som spränger vallen för statliga investeringar?

Håller Tyskland på att avskaffa sig självt? För 15 år sedan väckte den anonyme tjänstemannen Thilo Sarrazin nytt liv i den tyska migrationsdebatten. Hur ser han på AfD:s framgångar idag? Läkaren och skribenten Erik W. Larsson har intervjuat honom. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Ekonomisk turbulens, en het debatt om invandringspolitiken och stora frågor kring stödet för Ukraina. Det är några av samtalsämnena som präglar valkampanjen i Tyskland inför parlamentsvalet om en dryg vecka. Allt tyder på att den sittande förbundskanslern Olaf Scholz och hans socialdemokrater går mot en valförlust. Vilka konsekvenser kan det tyska valet få för resten av Europa? I Slaget medverkade Johnny Sjöblom, Svenska Yles medarbetare i Tyskland och Minna Ålander, forskare, Tysklandsexpert och associate fellow vid tankesmedjan Chatham House. Ville Hupa leder ordet. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Höjd beredskap om Tyska valet, Utrikesdeklarationen och en skur oroväckande underrättelserapporter. Av och med Johan Wiktorin, Amanda Wollstafd, Patrik Oksanen och Anders Lindberg (på ett försenat tåg vid Neuengamme utanför Hamburg)

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vem är segertippade Friedrich Merz och vilka frågor dominerar med fyra veckor kvar till valet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. CDU-veteranen och tillika Angela Merkels nemesis ser ut att vinna det tyska nyvalet den 23 februari efter att den så kallade trafikljuskoalitionen mellan Socialdemokraterna, Liberalerna och de Gröna havererade i slutet av november. Vem är han och vad vill Merz? Europas tillväxtmotor går knackigt men är det verkligen så illa och blir det någon skillnad på stödet till Ukraina med ny högerorienterad förbundskansler? Under det gångna halvåret har landet skakats av flera våldsdåd utförda av migranter och så sent som förra veckan skedde det igen. Hur avgörande blir migrationsfrågan och kommer Alternativ för Tyskland på den yttre högerflanken bli näst största parti? Och så pratar vi lite fotboll. Medverkande: Daniel Alling, Tysklandskorrespondent, Andreas Liljeheden, EU-korrespondent och Anna-Lena Laurén, Tysklandskorrespondent DN. Programledare: Marcus NilssonProducent: Tomas Eriksson

I detta avsnitt tar vi oss an *Gubbvad* – fenomenet som förvandlar vilken promenad som helst till en kamp. Vi hyllar tyska nagelklippare av mästerlig kvalitet, för ibland är verktygen halva livet. Och så pratar vi om den mänskliga tendensen att förstärka sanningen – som Johan själv fått erfara med sina små vita lögner. Varför är vi så snabba att lägga till lite extra krydda i vardagen? Är det oskyldigt eller en del av något större? Häng med för skratt, reflektion och gubbvisdom!  Medverkande :Johan Ericson och Håkan Lundqvist 

I vårt mest revolutionära avsnitt hittills blir vi vansinniga över orättvisor utförda för 500 år sedan när vi beskriver tyska bondekriget. ”Äntligen!” ropar alla.Mattis drar på sig Che Guevara-tischan och spyr galla över tysk, tidigmodern adel medan han beskriver bondekrigets förlopp, böndernas organisation, ideologi och beväpning. Per låter å sin sida sina dreads växa ut medan han går igenom tre av böndernas ledare; en mjölnare (?) som vi vet ingenting om och två riddare som vi vet alldeles för mycket om.Dessutom: helt orimliga krav på de mest basala rättigheter, den osköne Martin Luther, ”jag är i fejd med en hel stad”, politiskt omstridd musik, riktigt nasty skit, misshandlad tyska, ”slag” och mycket mer. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På årets upplaga av Chaos Communication Congress avslöjades en stor dataläcka. Volkswagen Group hade samlat in bilars GPS-positioner och sparat dessa utan totalsträckskryptering. De etiska hackarna i Chaos Computer Club kom över datan i samband med att de upptäckte att Volkswagen hade råkat lägga sina inloggningsuppgifter till molntjänsten Amazon AWS publikt på webben. Totalt berörs över 800 000 elbilar av märkena Volkswagen, Skoda, Audi och Cupra (Seat). Enligt tyska Spiegel tillhör 68 000 av bilarna svenska bilägare. Volkswagen- och Cupra-bilarna är värst drabbade eftersom Volkswagen där, i strid med sin en policy, hade sparat GPS-positionerna med 10 cm noggrannhet. Det var därför inga problem för de etiska hackarna att se var bilarna hade parkerat historiskt, vilket i sin tur avslöjade allt från ett hemligt Volkswagen-labb till platserna där polis- och underrättelsetjänstfordon brukade parkera. I årets första poddavsnitt pratar Peter och Nikka om Volkswagen-läckan. Peter förklarar varför enbart specifika bilmodeller drabbades. Nikka förklarar varför de läcka GPS-positionerna ska ses som personuppgifter och varför Volkswagen inte borde ha samlat in dem från första början. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd281.

För exakt 100 år sedan sändes det första radioprogrammet i Sveriges Radio och det var en gudstjänst. Det firas idag med en gudstjänst från Storkyrkan i Stockholm, med biskop Andreas Holmberg som predikant. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1 januari 1925 gjorde det nybildade AB Radiotjänst sin första sändning – en gudstjänst. På den tiden var det så att sändarna inte täckte hela Sverige, utan det fanns fyra sändare, i Stockholm, Göteborg, Malmö och Boden. Dessa sändare nådde ut cirka 10 mil. Och den allra första gudstjänsten från Radiotjänst var egentligen två - det sändes samtidigt från St Jakobs kyrka i Stockholm och från St Petri kyrka i Malmö. Åren därefter sändes det ut radiogudstjänster från de (ganska få) kyrkor där det då fanns sändarutrustning. Man sände både från Svenska kyrkan och från frikyrkor och det sändes både för- och eftermiddag på söndagarna. Om detta samtalar radioveteranen Claes Hollander och producenten Katarina Josephsson på plats i St Jakobs kyrka i inledningen av dagens gudstjänst.Gudstjänsten från Storkyrkan i Stockholm är en nyårsgudstjänst under rubriken I Jesu namn, en gemensam gudstjänst för alla församlingar på Stadsholmen, dvs Storkyrkoförsamlingen, Hovförsamlingen, Finska församlingen och Tyska församlingen. Samtidigt som Sveriges Radio (och radiogudstjänsten) firar sitt hundraårsjubileum firas även hundraårsjubileet av det ekumeniska möte i Storkyrkan som biskop Nathan Söderblom tog initiativ till 1925.Medverkande:Biskop Andreas Holmberg: predikanDomkyrkolektor Sabina Koij: liturgGary Graden: sångMattias Wager: orgelRobert Schött, Minna Huhkamo, Jörg Weissbach, Mariana Klingspor, Marie Schött: läsning och bönClaes Hollander, Katarina Josephsson och domprost Jonas Eek: samtal om gudstjänstenTexter: Hebréerbrevet 13:5-8Lukas 13:5-9Musik:SvPs 716 Namnet Jesus aldrig mister (D Welander/zulumelodi)Hear My Prayer (M Hogan)O Blessed Spring (R Buckley FarleeSvPs 39 Jesus från Nasaret (A Frostenson/G Nordqvist)Vi räcker våra händer fram (T Kverno)SvPs 48 Vilken vän vi har i JesusProducent Katarina JosephssonTekniker Björn Söderholm, May-Britt Rylanderliv@sverigesradio.se

Hey there BCU Fam, Some of you all may recall my initial high school experience was ROUGH! But even though I did not know the Lord like I do now, He smoothed things out, and sent some good friends whom I have kept in contact with down through the years. One friend, Jim reached out to me with an urgent prayer request that really pulled on my heart. Let's talk about it!* After you finish listening, please head down the comments section here, or over to the comments section at www.BlenCouragesU.com so we can continue our conversation! Thanks everyone and God bless you! Yours in faithful service, Blen *For those who want to watch the video referenced: https://www.youtube.com/live/AVoXW6qDQic?si=9bNoTqF8Yv2wGwlj&t=2984

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 10:00

Olaf Scholz telefonsamtal till Vladimir Putin visar hur Ukraina nu blir en valfråga i Tyskland. Samtidigt måste EU:s huvudstäder och Kiev agera i en ny verklighet när Donald Trump återvänder som president. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör också om vad Joe Bidens klartecken för Ukraina att använda amerikanska långdistansrobotar mot mål långt in i Ryssland betyder för europeiska långdistansvapen som Ukraina fått. Och vad händer med den tyska Taurus-debatten efter Bidens besked och inför valet i februari? En försvårande faktor för EU är att maktskiftet i USA sammanfaller med det stora vaktbytet för kommissionen i Bryssel. I veckan gjorde Josep Borell sitt förmodligen sista möte som unionens utrikeschef och han avslutade med en besk känga mot unionens förmåga att ta snabba beslut för att stötta Ukraina.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Björn Fägersten, säkerhetspolitisk analytiker vid Utrikespolitiska institutet och vd för analysföretaget Politea. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Extrapodd om turbulensen i Tyskland, där förbundskansler Olaf Scholz sparkat sin finansminister och banat väg för nyval. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör också om när nya kommissionären Jessica Roswall grillades i miljöutskottet och om svaren som fick tummen ned av ledamöterna. Medverkande: Daniel Alling, korrespondent i Berlin, och Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Linda Aktén

Det sägs att slaget vid Tannenberg 1410 var medeltidens största slag. Den 15:e juli det året mötte Tyska orden och deras stödtrupper en polsk-litauisk här, mellan Tannenberg (idag Stebark) och Grunwald, och en blodig uppgörelse följde.Från ett samtida perspektiv var slaget bara en i raden av konfrontationer mellan de två kontingenterna, men slagets långsiktiga konsekvenser var desto större. Slaget förebådar den Tyska ordens nedgång och fall, vilket i sig kommer att bädda för bildandet av hertigdömet Preussen, och starten på över 500 år av mytbildning.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om slaget vid Tannenberg 1410, den tyska Riddarordens sista suck.Det som gör detta slag särskilt intressant är att det är en konflikt mellan två ganska märkliga, och unika, statsbildningar. På ena sidan, den Tyska orden, eller ibland Teutoniska orden – En riddarorden med rötterna i medeltidens korståg. På andra sidan fanns polsk-litauiska alliansen, en statsbildning som i praktiken hade utvecklats från två separata kungariken till en slags tidig form av dubbelmonarki. De två parterna slogs framför allt om ett landområde i deras närhet, Samogitien.Samtidigt måste man fråga sig, hur kommer det sig att en riddarorden av det här slaget, under tidigt 1400-tal, bedriver offensiva krig mot andra kungadömen?Slaget vid Tannenberg har även en annan intressant militärhistorisk läxa i det att orsakerna till den Tyska ordens förlust här egentligen är resultatet av ett diplomatiskt spel mellan de olika prinsarna och hertigarna i området. Det var detta spel som också skulle bli början på slutet för den Tyska orden.Bild: Slaget vid Tannenberg av den polske konstnären Jan Matejkos oljemålning av daterad 1878. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Biltillverkaren Volkswagen gör en kraftigt minskad vinst, det visar rapporten för tredje kvartalet. Det talas nu om lönesänkningar, massuppsägningar och att stänga flera fabriker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande:Daniel Alling, korrespondent i TysklandVictor Jensen, ekonomireporter

Biltillverkaren Volkswagen gör en kraftigt minskad vinst, det visar rapporten för tredje kvartalet. Det talas nu om lönesänkningar, massuppsägningar och att stänga flera fabriker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande:Daniel Alling, korrespondent i TysklandVictor Jensen, ekonomireporter

Hansan var ett lösligt handelsförbund av köpmannahus och städer, med centrum i Lübeck, som dominerade handel och politik i norra Europa under medeltiden. Utan egentliga fasta institutioner och regler kom Hansan att skapa enorma förmögenheter.Hansan växte fram underifrån utifrån ett behov att skapa trygghet för handelsmän. Hansan prioriterade nätverkstänkande och samarbete framför viljan att styra, ställa och diktera villkor för medlemmarna - ett vinnande koncept under medeltiden, men på 1500- och 1600-talen blev utmaningarna från omvärlden till slut för stora.I detta första av två avsnitt om Hansan samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Hansan – Ett handelsimperiums uppgång och fall.Hansan hade sitt ursprung i Tyskland, närmare bestämt i områdena kring floderna Rhen, Weser och Elbe. Till en början bestod den av flera enskilda intresseorganisationer för olika grupper av köpmän. Dessa organisationer erbjöd varandra skydd längs farofyllda transportvägar och stödde varandras handel. Hansans framgång byggde på ett system av privilegier och handelsmonopol som sträckte sig från London till Novgorod, med Visby som en viktig knutpunkt i Östersjön. Under 1100- och 1200-talen utvecklades Hansan till att bli Nordeuropas ledande politiska och ekonomiska maktcentrum.År 1161 slöt Norge ett handelsavtal med Lübeck, vilket markerade början på Hansans expansion i Norden. Birger jarl följde efter genom att ingå överenskommelser med Lübeck omkring 1250 och med Hamburg 1261. Dessa avtal gav tyska affärsmän möjlighet att verka i Sverige på gynnsamma villkor, bland annat genom befrielse från skatter och tullar.Hansan drog också nytta av Tyska ordens expansion i Baltikum under början av 1200-talet och knöt till sig vitryska och litauiska områden i sitt handelsnät. År 1227 slöt man handelsavtal med fursten av Smolensk. Vid mitten av 1200-talet fanns ett dussintal städer med lybsk rätt i Östersjöområdet, däribland Reval, Wismar, Rostock, Stralsund, Greifswald, Kolberg, Danzig och Elbing.Till Bergen seglade nordtyska fartyg lastade med korn, öl, vin och salt. På tillbakavägen fraktade de torkad fisk, en eftertraktad vara i Europa. Denna handel genererade stora vinster för Hansan och gynnade även norrmännen, vars fisk nådde europeiska marknader.Hansan inrättade kontor i städer som inte var anslutna till förbundet men som ändå var viktiga för dess handel. Inom kontorets område gällde Hansans lagar. Det äldsta kontoret, Petershof, inrättades i Novgorod 1259. Londonkontoret, The Steelyard, växte fram under 1200-talet. Kontoret i Brygge inrättades 1347 och omkring 1360 etablerades kontoret i Bergen, där Hansan lyckades konkurrera ut så gott som alla andra utländska handelsmän och helt kontrollera den norska exporten och importen.Trots att Hansan saknade en gemensam armé eller flotta hade förbundet förmågan att mobilisera militära resurser när det behövdes. Konflikter med omvärlden föregicks ofta av långvariga debatter mellan borgmästare och rådmän från olika hansestäder, vilket speglar förbundets lösa struktur. Hansans militära styrka var dock begränsad jämfört med framväxande territorialstater. Från 1400-talet och framåt minskade hansestädernas möjligheter att försvara sin självständighet militärt, då krig blev allt dyrare att föra.Bild: Lübeck som illustreras i Nürnbergkrönikan, 1493 Michel Wolgemut, Wilhelm Pleydenwurff (Hartmann Schedel, redaktör) – Illustration från Nürnbergkrönikan, Wikipedia, Public Domain.Musik: Medieval Harp Kingdom Instrumental av OKO, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ny bryter det andra världskriget ut. Sven Hallströms engagemang för det Tyska riket eskalerar. Men hemma i Umeå drabbas hans familj, med judiska band, av det ena dödsfallet efter det andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Umeå-Berlin. Under andra världskriget reser advokat Sven Hallström återkommande till Tyskland för att bygga upp sitt nazistiska kontaktnät. I Sverige planerar överklassnazister för vad som ska hända när Adolf Hitler vinner kriget. De förbereder en ny nazistisk regering där Sven Hallström ska få plats. Sven har samtidigt fem barn med en kvinna från en judisk familj.Radiojournalisten Erica Dahlgren har grävt i olika arkiv och läst hundratals brev som visar vem den motsägelsefulla Sven Hallström var. Mannen som försvarade småbönder och samer samtidigt som han var beredd att sätta sig som minister i en svensk nazistisk regering. Medverkande:Tell Åke Dahllöf, barnbarnCosmo Hallström, barnbarn Jon Kahn, barnbarnGunilla McManus, barnbarnLena Berggren, historiker, Umeå universitetGöran Larsson, arkivarie, Umeå universitetsbibliotekUr arkiven:Advokat Sven Hallströms arkiv, Umeå Universitetsbibliotek Arkeologen Gustaf Hallströms arkivAstrid Hallströms arkivFolkrörelsearkivet i VästerbottenHallströms Advokatbyrås arkivSven och Erik Hallströms akt från Kriminalavdelningens 6.e rotel (Säkerhetspolisen), RiksarkivetUmeå stadsarkivEfter inspelningen har Svens Hallströms barnbarn Gunilla McManus avlidit.Tack Magnus Lindman för inläsningar av Sven Hallströms brev och Alexander Eklund för inläsning av Paul Hallströms brev till pappa Sven.Dokumentären är gjord 2024Reporter: Erica DahlgrenProducenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Veckans avsnitt är Patreon-exklusivt. För att höra hela behöver du stötta podden ekonomiskt på patreon.com/mandag, det kommer du INTE att ångra. Jofi pratar öron och hakor efter attentatet mot Donald Trump, veckans vikarie Eva Solér pratar om ATG's senaste förintelse-fadäs och Armann pratar om dömda pedofiljägare. Allt detta och Armanns nya myggodling i DIN ENDA NYHETSKÄLLA. IN PÅ PATREON NU!!!!!

Erik av Pommern – från hertig till unionskung och sjörövareErik av Pommern (1382-1469) var konung över Sverige, Norge och Danmark. Han föddes i Pommern och kom att styra över Europas största land i mer än 40 år, men han utmanövrerades och blev sjörövarkung på Gotland innan han återvände till Pommern.Född i Pommern adopterades Erik av unionsdrottningen Margareta som barn. Han kröntes till kung som 15-åring men hade ingen egentlig makt före Margaretas död 1412. Då hade han fått gå i lära hos den främsta av Nordens regenter.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren Herman Lindqvist som är aktuell med boken Erik – Nordens härskare och sjörövarkung.Erik föddes som Bogislav och var son till hertig Vratislav VII av Pommern-Stolp och hans hustru Maria av Mecklenburg, drottning Margaretas systerdotter. Eftersom Margareta inte hade några egna söner hade hon utsett Erik till sin efterträdare.Erik införde centralstyrning i sitt vidsträckta rike genom att tillsätta egna danska och tyska fogdar i de olika slottslänen i Sverige och Norge som var direkt underställda honom. Erik utmanade både Hansans och Tyska ordens maktställning i Östersjön.Eriks drog in Kalmarunionen i konflikter som påverkade handeln på Östersjön negativt. Hansan, som hade ett fullständigt handelsmonopol, försatte Kalmarunionen i blockad. De lokala stormännen i Sverige och Norge var också mycket missnöjda med att de blivit förbigångna av Eriks danska och tyska fogdar.Detta var en av orsakerna till Engelbrektsupproret 1434. Hansans handelsblockad lamslog järnexporten från Bergslagen och de tyskättade bergsmännens skrån ville därför ha goda förbindelser med sina tyska fränder i Hansan vilket ytterligare undergrävde Eriks ställning i Sverige.Erik av Pommern är ett tydligt exempel på att det är vinnarna som skriver historien. Trots att han redan som barn adopterades av drottning Margareta och regerade över Kalmarunionen i mer än 40 år är han relativt bortglömd i svensk historia. Nationalistiska historiker på 1800-talet såg honom som en utböling och glömde bort hans kamp mot Hansan. Idag vårdas hans minne främst i födelsestaden Darłowo i Polen där delar av Pommern hamnat efter historiens alla lappkast.Bild: Erik av Pommern 1382-1459, hertig av Pommern konung av Danmark Norge och Sverige - Nationalmuseum public domain.Musik: Medieval World Video Game med Marius, Soudblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nazitysklands anfall på Norge och Danmark den 9 april 1940 var resultatet av en kedja av strategiska beslut av både de allierade och Nazityskland. Tyskarna behövde hamnar i Norge för kriget på Atlanten och för att säkra de svenska malmtransporterna via Narvik, samtidigt som de allierade ville förhindra samma export.Där Danmark kapitulerade nästan utan strid skulle norrmännen kämpa i två månader. Men det svaga norska försvaret, flera misstag kring mobiliseringen i kombination med en förvirrad hjälp från britterna och fransmännen beseglade norrmännens öde. Den tyska ockupationen i Norge skulle bli hård, medan danskarna som behöll sin regering fick det lättare fram till 1943.Detta är den andra delen av fem om Norden under Andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Redan när kriget bröt ut den 1 september 1939 förklarade Norge och Danmark sig neutrala. Norges försvar var huvudsakligen inriktade på övervakningsuppgifter, eftersom landets geografiska läge ansågs vara en garanti mot storskaliga invasionsförsök. Och man förlitade sig på att brittiska Royal Navy skulle sätta stopp för en invasion.De allierade ville stoppa den svenska malmexporten till Tyskland via Narvik i Norge och de planerade att besätta de svenska malmfälten med ursäkten att kunna skicka hjälp till Finland. Tyskarna var snarare ute efter hamnar i Norge för kriget på Atlanten än att säkra malmimporten från Sverige.När vinterkriget bröt ut mellan Sovjetunionen och Finland den 30 november 1939, vändes stormakternas blickar mot Skandinavien. Det starka finska motståndet mot Stalins Röda Armé visade att regionen hade potential att vara en viktig spelare på krigsscenen.Den 9 april 1940 inledde Hitler Operation Weserübung, som innebar en fullskalig invasion av Danmark och Norge. Norska styrkor svarade med modigt motstånd, men trots deras ansträngningar lyckades de tyska styrkorna ta kontroll över huvudstäderna i både Danmark och Norge inom loppet av en dag. Den tyska kryssaren Blücher sänktes av det norska kustförsvaret vid Oscarsborg i inloppet till Oslo, vilket fördröjde fångandet av huvudstaden och tillät kungafamiljen, regeringen och Stortinget att fly norrut med extratåg.Tysklands nederlag under första världskriget berodde bland annat på att Royal Navy lyckades hålla den tyska marinen inspärrad i södra Nordsjön. Samtidigt kunde man hindra den tyska handelssjöfarten och svälta ut Tyskland. Sjöofficerarna i den tyska Krigsmarinen hade lärt sig av denna läxa och redan den 2 oktober 1939 föreslog den tyske marinchefen Raeder upprättandet av två tyska basområden i Norge.I början av 1940 fick de norska myndigheterna flera varningar om att något var på gång. Mötet mellan Hitler och Vidkun Quisling, ledaren för det norska nazistpartiet Nasjonal Samling, i december 1939 stärkte Hitlers övertygelse om att Norge saknade viljan och förmågan att motsätta sig brittiska överträdelser av neutraliteten.Bild: Tyska Wehrmacht i Norge den 9 april 1940. Tyska trupper i bitter strid mot norska trupper i en by, 40 km väster om Lillehammer. 4556-40 PK.: Borchert Federal Archives, Bild 183-H26353 / Borchert, Erich (Eric) / CC-BY-SA 3.Musik: "Ja, vi elsker dette landet av Rikard NordraakLyricist och Bjørnstjerne Bjørnson. United States Navy Band, See page for author, Public domain, via Wikimedia CommonsLyssna också på Vidkun Quisling – förrädaren som blev ett begrepp.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vladimir Nabokov (1899-1977) är den rysk-amerikanske författaren som är mest känd för sina komplexa romanbyggen med provokativt innehåll, sitt ekvilibristiska språksinne och maniska fjärilsintresse. Om sitt eget liv var han däremot mycket förtegen. Hur påverkade flykten från revolutionens Ryssland och mordet på flera av hans familjemedlemmar Nabokovs litterära bana? Varför skrev författaren halva livet på ryska och halva på engelska? Hur ska man som läsare förhålla sig till pedofilin i romanen Lolita från 1955? Och vad vill Nabokov bevisa när han ägnar ett helt kapitel åt den 400 år långa historien om en – för intrigen helt betydelselös – blyertspenna? Aris Fioretos gästar Bildningspodden och introducerar ett av 1900-talets mest lästa och omdiskuterade författarskap. ///////// Aris Fioretos är författare, essäist och översättare, litteraturvetare disputerad vid Stockholms universitet och ledamot av Tyska akademien. Fioretos har översatt ett flertal av Nabokovs böcker och är nu aktuell med essäboken Nabokovs ryggrad (Norstedts). ///// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. //// Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info om avsnitt och forskare – liksom fler poddar, essäer och filmer – hittar du på anekdot.se

Tobbe och Pajlen bemannar Svampstudion denna vecka, vilket resulterat i det stora (eller lilla) poddavsnittet innan 500! Det snackas lite smått och gott, allt från Dave the Diver och det stora snackis-brädspelet Wyrmspan, till Game of the Rear (ja, du läste rätt)-spelet Stellar Blade. Dessutom blir det lite, lite dålig stämning när Tobbe berättar att han skjutit Mordin i ryggen, igen...

Slaget om Atlanten pågick i olika omfattning under hela andra världskriget. De allierades förluster i fartyg kulminerade under 1942, men trots att nästan 5 000 fartyg sänktes kunde tyskarna egentligen aldrig på allvar hota de allierades krigsinsats. Den tyska flottan var alltför dåligt förbered och de allierades resurser alldeles för stora.USA hade en industriell kapacitet och mänskliga resurser som gav de allierade ett tydligt övertag i kriget mot Hitlertyskland. Men krigsmaterielen och manskapsförstärkningarna måste skeppas över Atlanten där tyska ytfartyg, ubåtar och flygplan gjorde allt för hindra transporterna.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett av andra världskrigets mer dramatiska skeenden från slaget om Storbritannien till krigsslutet. Detta är historien om de verkligt avgörande faktorerna i andra världskrigets historia. USA och även Kanada kunde kasta in tyngden av sin industriella kapacitet i vågskålen och genom att överföra resurser över Atlanten göra det möjligt för britterna och ryssarna att hålla ut.Genom utlåningsavtal – Lend lease-avtal – försågs inledningsvis inte minst britterna med krigsmateriel och andra förnödenheter. Från 1941 då USA kom med i kriget efter Hitlers krigsförklaring handlade det om att förbereda en militär intervention i Europa på samma sätt som under första världskriget.Tyskarna var knappast förberedda för ett handelskrig på Atlanten. Den tyska marinen var som dess chef storamiralen Raeder uttryckte saken endast stor nog att möta en hedersam död. Inte minst saknades ubåtar i ett antal som på allvar kunde hota de allierade. Under de inledande åren från 1939 till sommaren 1941 försökte tyskarna med en mix av ytfartygsräder, flyganfall och ubåtsanfall störa de allierades sjöfart. Det gick inledningsvis ganska bra, men mycket snart organiserade britterna, amerikanarna och kanadensarna konvojer och luftskydd. Det faktum att britterna lyckades bryta de tyska koderna som sändes med kodmaskinen Enigma gav en avgjord fördel. Sänkningen av Bismarck i maj 1941 markerade slutet på denna period av ytfartygsräder.Konvojerna skiftade efter det tyska anfallet på Sovjet i juni 1941 till att inte bara handla om inskeppning av materiel och förstärkningar till Storbritannien och Nordafrika utan även till den ryska hamnen i Murkmansk. Under 1942 kulminerade ubåtskriget och slaget på Atlanten. Tyska ubåtar i så kallade vargflockar kunde notera rekordmånga sänkningar under en period då britterna misslyckades med att knäcka den tyska signaleringen och en ny ubåtstaktik användes. När de allierade slutligen lärde sig att hantera den tyska taktiken med hjälp av nya flygplansmodeller, radarsystem, nya lyckade forceringar av den tyska radiotrafiken och ny konvojtaktik ebbade de tyska framgångarna ut. Under de sista krigsåren minskade sänkningarna kraftigt och antalet tyska ubåtar som gick till botten ökade.Av alla de fartyg som korsade Atlanten under kriget sänktes i slutänden bara några procent. Värst drabbade var Murmanskkonvojerna med 8-procentiga förluster. Intressant i sammanhanget är att endast drygt 6 procent av sänkningarna stod tyska ytfartyg för medan tyskt flyg sänkte drygt 13 procent och ubåtarna 70 procent.Churchill sa i efterhand att det enda han fruktade under andra världskriget var att tyskarna skulle lyckas stoppa transporterna över Atlanten. I verkligheten var egentligen aldrig någon fara. Tyskarna var så långt ifrån att svälta ut britterna och ryssarna och de allierades resurser så stora att det aldrig var någon fara. Förlusterna var stora, men nyproduktionen under i princip hela kriget kompenserade för förlusterna.Bild: Handelskonvoj under andra världskriget. Wikipedia, public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jessika Gedin, Ulf Danielsson och Jonathan Lindström siar om framtiden i Spanarna. Det blir alltså spaningar från en trojka med många bottnar då panelen denna vecka består av en journalist, en professor i teoretisk fysik och en arkeolog. Programledare är Kattis Ahlström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna i P1 med Jessika Gedin, Ulf Danielsson och Jonathan LindströmJessika Gedin – tv-programledare och förläggare: Skutta som en människaUlf Danielsson – professor i teoretisk fysik: Verkligheten kommer tillbaka! Jonathan Lindström – arkeolog: Tyska spindeldrömmarSpanarna är ett program och en podd för dig som gillar samhällsspaning med humor. Tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner.Spanarna i P1 - programmet görs av:Musiken väljs av Berit NygrenTekniker: Maria StockhausProgramledare är Kattis AhlströmProducent: Ronnie RitterlandSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

Ja eller så blandade man ju inte ihop det..... för nog fan lyder Schweiziska banker under Baselreglerna och Investors inflytande i Schweizerische Bankverein är det ju inte särskilt svårt att hitta... "Amerikanska UD publicerade en video med en karta över Europa inför Anthony Blinkens besök i Frankrike. Men det lilla bergiga landet öster om Frankrike, Schweiz, blev ”Sweden” på kartan. Tyska tidningen Bild, som rapporterade om misstaget, var inte nådiga i sin rubrik: ”USA skämmer ut sig med Europakarta”. Det är långt ifrån första gången Sverige och Schweiz blandas ihop i amerikanska sammanhang. När Biden skulle tala med pressen om Sverige och Finlands stundande Nato-medlemskap pratade han om att ”ringa upp ledaren för Schweiz”. – Herregud, jag är alldeles exalterad över utvidgningen av Nato. Jag menar Sverige, sade han när han upptäckte misstaget. Ett liknande misstag ägde rum när Spotify skulle börsintroduceras i New York 2018 och en Schweizisk flagga hissades i stället för en svensk. Bara otur och dåliga geografikunskaper... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

I veckans huvudavsnitt pratar vi Hanna Hellquists vittnesmål om att ha blivit avinbjuden från ett påskfirande. Vi snackar storhelger och ensamhet. Sen diskuterar vi Israels två veckor långa belägring av Al-Shifa-sjukhuset och känslan av att sakna ord inför den fortsatta brutaliteten. I slutet pratar vi legaliseringen av cannabis i Tyskland.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

David Druid vill tacka Tyskland - för nästan allt! Är all kärlek okej frågar Linnea Wikblad sig själv. Abstrakta italienare kollar på Pingu! Terrakottakrukor får en känga! Simon Appelqvist från P3 Nyheter rapporterar om det vita snuset i USA. Anna Ahnlund och Love Örsan representerar Dina Ögon, Sveriges creddigaste band, i studion! P3 Nyheters Babs Drougge om legaliseringen av cannabis - i Tyskland! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Sommaren år 1942 ställdes männen Reservpolisbataljonen 101 inför uppgiften att skjuta 1500 judiska kvinnor, barn och äldre män i byn Józefów i det ockuperade Polen. Männen själva, som kom ur Hamburgs arbetarklass och lägre medelklass, var inkallade som reservpoliser eftersom de ansågs för gamla för att aktiv militär tjänst.När de fick sina order från en uppenbart besvärad major Wilhelm Tapp, som beskrev det som en oerhört obehaglig uppgift från högsta ledningen, ställdes männen inför möjligheten att utan sanktioner slippa undan mördandet. Trots detta genomförde de flesta av de åldrande familjefäderna ordern som innebar att i tusental mörda kvinnor, barn och äldre män på mycket nära håll.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet om boken Helt vanliga män – Reservpolisbataljonen 101 och den slutgiltiga lösningen i Polen av Christoffer R Browning.Massakern i byn Józefów blev inledningen på ett massmord där reservpolismännen medverkade i mordet på 38 000 judar och deporteringen av 45 200 till dödsläger. Männen i Reservpolisbataljonen 101 var inte ensamma om uppgiften. Vid sidan om de politiskt skolade SS förband medverkade en rad polisförband och reservpolisförband i genomförandet av förintelsen.Den 19 juli 1942 gav SS-chefen Heinrich Himmler order om den ”slutgiltiga lösningen” i generalguvernementet Polen. Hela den judiska befolkningen skulle vara deporterad från generalguvernementet senast den 31 december 1942. Enligt Himmlers order var detta ett viktigt led i Polens etniska utrensning, för att garantera framtida ”rasrenhet” i Tyska riket och Europa.Ordern utfördes under de efterföljande månaderna med stor effektivitet. Himmlers slutgiltiga lösning ledde till döden för den judiska befolkningen i generalguvernementet.Bild: Major Wilhelm Tapp, befälhavare över Reservpolisbataljonen 101, tillsammans med sina närmaste män.Musik: Begravningsmarch av Chopin, framförd av Boby Cole, Soundblock Audio.Lyssna på hela vår serie i fem avsnitt om Tredje rikets framväxt:Våldets väg tredje rikets uppkomst.När demokratin gav upp – Tredje rikets uppkomst del 2Tredje rikets förberedelse inför kriget 1933-1939 (del 3)Tredje rikets raspolitik som förövning inför det totala krigetTredje rikets uppgörelse med Versaillefreden Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fler tar emot pengar för att återvända till hemlandet, svenskar äter mindre kött än tidigare, Michael Dierks spelar klockspel i Tyska kyrkan i Gamla stan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lätt svenska med Tomas Lauffs och Jenny Pejler.

Kyrkklockorna hörs över hela staden, men vilka är det egentligen som spelar på dessa gigantiska instrument som väger flera ton? Följ med upp för trånga, gamla torntrappor, högt upp ovanför takåsarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klockspelens melodier klingar i kyrkor och stadshus över hela Sverige. Ofta är musiken inspelad, men ibland framförs den faktiskt live av en klockspelare. Denna musiker spelar på klockor som tillsammans kan väga så mycket som 15 ton. Hur går det till?I det här programmet följer vi två klockspelare på vägen mot varsin konsert i två olika klocktorn.Michael Dierks spelar ofta psalmer och poplåtar under sina konserter i Tyska kyrkan i Gamla stan i Stockholm. Men nästa spelning ska bli något helt annat, då ska han framföra ett improviserat verk där han inte bara använder händerna, utan hela kroppen. Och med ett musikredskap som han själv har byggt ska han åstadkomma något som förmodligen aldrig gjorts tidigare.Den andre klockspelaren är Mats van der Geer, som är 24 år och bor i byn Vuollerim nära Jokkmokk. Han reser till Stockholm för att framföra en konsert på klockspelet i Klara kyrka. Ett klockspel som visar sig vara allt annat än lättspelat.En dokumentär från 2024 av Magnus Johansson, Iris Media.

TikTok närmare ett förbud i USA. När är rätt tid för fredsförhandlingar i Ukraina? Tyska författningsdomstolen avgör om AFD är extremister. EU-parlamentet röstar om AI-regler, Röda Korsets aktiviteter i Ryssland. Äldre och politik. Patricia Borg skriver Björn Borgs memoarer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En februaridag knackar tysk polis på hos en 65-årig kvinna i stadsdelen Kreuzberg i Berlin. De misstänker att hon inte är den hon utger sig för att vara. Att det bakom den falska fasaden av pensionärsliv döljer sig en terrorist ur den ökända Baader-Meinhof-ligan – som polisen letat efter i 30 år. Det blir starten på en intensiv terroristjakt i Berlin, där polisen letar efter kvinnans kumpaner som också de är på flykt undan rättvisan. Vilka är de tyska ”terrorpensionärerna”? Programledare: Emma Lukins. Med Lovisa Herold, DN:s korrespondent i Berlin. Producent: Sabina Marmullakaj.

Våldet värre än någonsin i Haiti. Tyska avlyssningsskandalen. Pekskärmar i moderna bilar kan vara trafikfarliga. Apple döms till miljardböter efter anmälan från Spotify. HD i USA: Delstater har inte rätt att stryka namn från vallistor. Med mera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

SiS och tystnadskulturen. Hundratals gruvarbetare i vad som uppges vara gisslansituation. USA lägger in veto mot vapenvila i Gaza. Ukrainska agenter. Julpynt i Säffle. Tyska budgetkrisen. Säkerhetsläget. Ryska idrottare får tävla under neutral flagg. Med mera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.