Podcasts about barnombudsmannen

Äldre- och socialförsäkringsministern om regeringens bidragsreform, och om personalbristen i äldreomsorgen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 17 september presenterade regeringen och Sverigedemokraterna en bidragsreform. Den består bland annat av ett bidragstak, att de som invandrar till Sverige behöver kvalificera sig för vissa socialförsäkringsförmåner och ett aktivitetskrav för de som får försörjningsstöd, det som i dagligt tal ofta kallas socialbidrag. ”Hela bidragsreformen syftar till att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet, att vi får fler familjer som tar sig från ett utanförskap där man är beroende av bidrag, och går till arbete. Där det lönar sig bättre att arbeta än att leva på bidrag, vilket det faktiskt inte gör idag”, säger Anna Tenje.Att det ska löna sig bättre att arbeta, är också mer rättvist enligt Anna Tenje.Vilket är viktigast, att det blir rättvist eller att de här människorna faktiskt kommer i arbete?”Jag tycker att det fina med vår reform är att man kan uppnå båda två. Det viktiga är att det är rätt och rättvist. Att man känner att det lönar sig att anstränga sig och det lönar sig att gå till jobbet. Annars är risken att man underminerar det system som vi har idag, som bygger på att man arbetar och gör rätt för sig. Och sen finns samhället där att plocka upp det om något går fel. Antingen om du blir sjuk, arbetslös eller skiljer dig och behöver hjälp och stöd. Det viktiga är att det är rätt och rättvist och att man uppmuntrar att fler jobbar, mer och att det lönar sig att arbeta och anstränga sig”.Anna Tenje och andra ministrar brukar tala om att det inte längre ska gå att ”stapla bidrag”. Men för den som har försörjningsstöd räknas andra inkomster, som exempelvis barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag och underhållsstöd, redan idag av från försörjningsstödet.”Det stämmer att det dras av. Men det som staplas är om du är en familj med väldigt många barn, då har man ju kostnadspost eller en summa pengar för varje barn och de staplas på varandra. Det är därför vi har den här begränsningsregeln efter tredje barnet, som då kommer in i bidragstaket”, säger Anna Tenje.Men att man får bidrag per barn handlar ju om att alla barnen ska kunna få en skälig levnadsnivå?”Då har man inte heller tagit hänsyn till att det i en större familj också finns stora vinster. Man kan göra större inköp och ha större förpackningar, och man kan också ärva kläder mellan barnen.”När du talar om att det staplas bidrag uppe på varann så här generellt kan man få intrycket av att det låter som att man kan få alla bidragen samtidigt, utan att de påverkar varann. Är inte det att ge en lite felaktig bild av verkligheten?”Men man staplar just kostnadsposterna för varje barn på varandra”, säger Anna Tenje.Ja, men inte när det gäller försörjningsstöd. Många bidrag räknas bort, som inte går att stapla. ”Det stämmer, men faktum kvarstår. Det största problemet är fortfarande att två vuxna med fem barn kan få 46 500 kronor efter skatt. För dem lönar det sig alltså inte att gå från bidrag till arbete. Inte ens om båda börjar arbeta, och så kan vi alltså inte ha det”, fortsätter hon.Regeringen har tagit fram några exempelfamiljer för att visa bidragstakets effekt. Ett av exemplen rör sammanboende med fem barn, som sammanlagt kan få 46 500 kr i månaden. I den summan ingår bland annat försörjningsstöd, barnbidrag och flerbarnstillägg. Anna Tenje har tagit upp exemplet med fembarnsfamiljen vid ett flertal tillfällen, men har inget svar på frågan om hur många familjer det gäller.Enligt siffror som Ekot fått från statistikmyndigheten SCB var det år 2024 49 familjer som fick ut 46 500 kr eller mer varje månad under året, vilket Dagens nyheter var först med att rapportera. Sammanlagt var det 940 familjer med fem barn som någon gång under året fick försörjningsstöd.Att använda det exemplet så som ni gör är det inte att göra en ganska stor sak av nånting som ändå är ganska ovanligt?”För det första är det 5 000 familjer som berörs av begränsningsregeln. Det är väldigt många barn som växer upp i de här familjerna som inte ser sina föräldrar gå till jobbet. Barn som växer upp och riskerar att ärva det utanförskap som deras föräldrar befinner sig i.”Anna Tenje fick i intervjun upprepade frågor om exemplet med 46 500 kr i månaden för en fembarnsfamilj är ett bra exempel, eftersom det gäller så få familjer.Men om vi pratar om de här 49 familjerna, är det ett bra exempel för att ge en bild av försörjningsstödet i Sverige?”Det finns väldigt många olika exempel. Det finns andra typfall som vi också har som illustrerar en annan familjekonstellation. Det är familjer som får ut ännu mer pengar och det finns också familjer som får ut mindre pengar”, säger Anna Tenje.”Detta är en väldigt försiktig beräkning”, fortsätter hon.Förenligt med barnkonventionenI utredningen som ligger till grund för bidragstaket dras slutsatsen att begränsning av försörjningsstödet för familjer med många barn sannolikt är förenlig med barnkonventionen. Rädda barnen är övertygade om att bidragstaket går emot barnkonventionen och Socialstyrelsen är i sitt remissvar tveksamma till att förslaget lever upp till kraven om levnadsstandard och social trygghet i barnkonventionen. Kritik kommer även från Barnombudsmannen som menar att det inte kan komma ifråga att gå vidare med förslag som endast sannolikt är förenliga med barnkonventionen. ”Den bidragsreform som vi nu går fram med. Det är en väldigt väl avvägd och jag vill med bestämdhet hävda att det här bryter inte mot barnkonventionen. Detta kommer snarare leda till att fler barn tar sig ur fattigdom, kan göra den där klassresan som vi alla pratar så varmt om, som vi gärna vill se fler barn kunna göra.”Vad är det som gör att du känner dig helt trygg i den frågan, att det här absolut inte strider mot barnkonventionen?Jag är helt övertygad om att detta kommer leda till en bättre situation”, säger Anna Tenje.Språkkrav i äldreomsorgenI juli 2026 vill regeringen införa ett språkkrav i äldreomsorgen. Anna Tenje ser språkkravet som ett av flera sätt att höja kvaliteten i äldreomsorgen:”Att äldre kan förstå och göra sig förstådda, och att medarbetare sinsemellan kan prata med varandra och ha en patientsäker överlämning”, säger Anna Tenje.Förslaget bereds för närvarande i regeringskansliet, och utredningsförslaget är att nivån för godkänt test ska vara B2, på den gemensamma europeiska referensramen för språk, GERS. Nivån motsvarar ”självständig språkanvändare”. Anna Tenje menar att det är en ganska hög nivå, som är realistisk att införa.Kommer det här kravet även gälla de som redan idag är anställda inom äldreomsorgen? ”Kravet blir vid nyanställning”, säger Anna Tenje.För att personalen ska nå upp till rätt nivå kan arbetsgivare inom äldreomsorgen behöva göra språkhöjande insatser.”Det bakar vi nu in i äldreomsorgslyftet, så man kan nyttja de pengarna, de riktade statsbidragen, för att utbilda och förstärka språket. Både för den personal man redan har anställd (...), och givetvis gäller det också ny personal”, säger Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister.Programledare: Erika MårtenssonKommentator: Fredrik Furtenbach Producent: Johanna Palmström Tekniker: Brady Juvier Programmet spelades in eftermiddagen den 2 oktober 2025.

Hederspodden gästas av Barnombudsmannen Juno Blom. Hon berättar om de framgår  som  gjorts i arbetet mot utsatta barn för hedersförtryck. I samtalet med Amineh Kakabaveh, grundare för Varken hora eller kuvad beröras de även om de rådande hinder som dessvärre fortfarande finns för att hjälpa fullt ut barn och unga som är utsatta för hedersförtryck och hedersnormer.

Idag handlar Klartext om att många i Östergötland kanske blir av med sina jobb. Sen berättar vi på Barnombudsmannen säger att köerna till BUP är olagligt långa. Vi berättar även om en stor träff, en It-mässa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi möter Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin och talar om barns rättigheter sedan Barnkonventionen blev svensk lag. Vilken effekt har Barnkonventionen fått i praktiken? Hur väl uppfylls Barnkonventionens krav på barnets rätt att komma till tals i olika rättsprocesser? Hur fungerar skolans arbete för att motverka kränkningar av barn? Och vad behöver förändras för att den växande siffran av barn som lever utan ett hem i Sverige ska förbättras?

Vi samtalar om barnrätt med barnrättsjuristen Karin Sjömilla. Karin arbetar som barnrättsjurist vid Rädda Barnen och har jobbat med barnrättsfrågor i ca 20 år, vid ECPAT, Europarådet och hos Barnombudsmannen. Barnkonventionen blev svensk lag 1 januari 2020 men vilken effekt har detta haft på rättstillämpningen? Vi diskuterar med Karin om principen om barns bästa och hur denna princip tas tillvara. Vilka betydelsefulla rättsfall gällande barns rättigheter har kommit den senaste tiden?  

Det kan behövas en särskild krisgrupp för att lösa problemen inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, det säger nu myndigheten Barnombudsmannen. En 38-årig kvinna som har Downs syndrom ska utvisas till landet Kazakstan. Hennes släkt här i Sverige är nu oroliga för att hon ska få det sämre där.Riksförbundet FUB förlorar flera hundra medlemmar varje år och det kan leda till färre aktiviteter för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Nora lever ett lyckligt liv med sin familj. Hon går på lågstadiet och anar inte vad som snart ska hända. Plötsligt försvinner hennes pappa men ingen säger vad som hänt. Fantasin skenar, har han dött? Det ska visa sig att pappan gripits av polis och kommer dömas till ett flerårigt fängelsestraff. Händelsen ska förändra hela Noras liv och påverka henne ännu idag, många år senare.Hur ska man prata med ett barn när en förälder fängslas? Vad är fallgroparna och hur ska man bygga en relation för framtiden?P3 krim handlar denna vecka om "Nora" och om hur det kan vara när en förälder åker in i fängelse.* Nora heter egentligen nåt annat och hennes röst har lästs in av skådespelaren Karin Engman.Programledare:Evalisa WallinViktor AhldénMedverkande:Nora*Madelein Kattel, verksamhetschef BUFFF Sverige (Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse)Sara, familjestödjare BUFFFMalin Isaksson,  senior handläggare på KriminalvårdenChristoffer Carlsson, kriminolog Stockholms universitetInformation:Vill du som barn ha stöd kan du ringa på BUFFF:s stödlinje:020-200 330 vardagar mellan 09-17Det finns också en chatt där du kan skriva på tisdagar, torsdagar, och söndagar kl.19-21Flera länkar:Kriminalvården om föräldrarskap i fängelset https://www.kriminalvarden.se/fangelse-frivard-och-hakte/fangelse/foraldraskap-pa-anstalt/Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse - Bufff www.bufff.se Även föräldrar erbjuds stöd.Solrosen www.solrosen.se En mötesplats för barn och unga med föräldrar i fängelse.Rädda Barnen www.raddabarnen.se Centrum för barn och ungdomar i kris.Jourhavande kompis, Röda korset, rkuf.se/vad-vi-gor/jourhavande-kompis/ En chatt för barn och unga upp till 25 år, helt anonymt.Barnombudsmannen, BO, www.barnombudsmannen.se/for-barn-och-unga/ BO:s uppdrag är att företräda barn och ungas rättigheter utifrån FN:S barnkonvention.Barnens rätt i samhället, Bris, www.bris.se Barn och unga får stöd och kan dela med sig av sina erfarenheten och tankar.Jag vill veta, www.jagvillveta.se, Barn och unga hittar information om vad som är brottsligt, hur det känns att bli utsatt för brott, vad som händer om man anmäler eller om det blir rättegång.Producent: Viktor PapiniReporter: Linnea HjortstamLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon & Signal: 0734-61 29 15

Nora lever ett lyckligt liv med sin familj. Hon går på lågstadiet och anar inte vad som snart ska hända. Plötsligt försvinner hennes pappa men ingen säger vad som hänt. Fantasin skenar, har han dött? Det ska visa sig att pappan gripits av polis och kommer dömas till ett flerårigt fängelsestraff. Händelsen ska förändra hela Noras liv och påverka henne ännu idag, många år senare.Hur ska man prata med ett barn när en förälder fängslas? Vad är fallgroparna och hur ska man bygga en relation för framtiden?P3 krim handlar denna vecka om "Nora" och om hur det kan vara när en förälder åker in i fängelse.* Nora heter egentligen nåt annat och hennes röst har lästs in av skådespelaren Karin Engman.Programledare:Evalisa WallinViktor AhldénMedverkande:Nora*Madelein Kattel, verksamhetschef BUFFF Sverige (Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse)Sara, familjestödjare BUFFFMalin Isaksson,  senior handläggare på KriminalvårdenChristoffer Carlsson, kriminolog Stockholms universitetInformation:Vill du som barn ha stöd kan du ringa på BUFFF:s stödlinje:020-200 330 vardagar mellan 09-17Det finns också en chatt där du kan skriva på tisdagar, torsdagar, och söndagar kl.19-21Flera länkar:Kriminalvården om föräldrarskap i fängelset https://www.kriminalvarden.se/fangelse-frivard-och-hakte/fangelse/foraldraskap-pa-anstalt/Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse - Bufff www.bufff.se Även föräldrar erbjuds stöd.Solrosen www.solrosen.se En mötesplats för barn och unga med föräldrar i fängelse.Rädda Barnen www.raddabarnen.se Centrum för barn och ungdomar i kris.Jourhavande kompis, Röda korset, rkuf.se/vad-vi-gor/jourhavande-kompis/ En chatt för barn och unga upp till 25 år, helt anonymt.Barnombudsmannen, BO, www.barnombudsmannen.se/for-barn-och-unga/ BO:s uppdrag är att företräda barn och ungas rättigheter utifrån FN:S barnkonvention.Barnens rätt i samhället, Bris, www.bris.se Barn och unga får stöd och kan dela med sig av sina erfarenheten och tankar.Jag vill veta, www.jagvillveta.se, Barn och unga hittar information om vad som är brottsligt, hur det känns att bli utsatt för brott, vad som händer om man anmäler eller om det blir rättegång.Producent: Viktor PapiniReporter: Linnea HjortstamLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon & Signal: 0734-61 29 15

13-årige "Simons" familj vräktes och bor sedan tre år tillbaka på akutboenden. 2007 infördes en nollvision mot barnvräkningar. Ändå har flera tusen barn vräkts sedan dess och vräkningarna ökar. Simons familj vräktesI avsnittet möter vi "Simon" och hans familj i en kommun strax utanför Göteborg. När han var 13 år vräktes hans familj. Nu tre år senare bor familjen fortfarande på akutboende och har tvingats flytta runt mellan olika tillfälliga hem de senaste tre åren.Barnvräkningarna har ökat2007 presenterade den dåvarande alliansregering en nollvision mot vräkningar av barnfamiljer. Ansvaret för att förhindra vräkningarna hamnar på kommunerna, och nollvisionen har hittills inte lyckats. Istället har antalet barn som tvingats lämna sina hem ökat igen de senaste åren. Dessutom saknar majoriteten av kommunerna skriftliga rutiner för att förhindra barnvräkningar. Barnombudsmannen kräver lagändringar för att få kommunerna att leva upp till nollvisionen. 

I veckans avsnitt gästar Kalle Norwald för att prata om pornografins påverkan på barn och ungas relationer och hälsa. I Juli släppte Barnombudsmannen en rapport om just det, vilken vi kommer att utgå från i vårt samtal. Pornografi är ett ämne som väcker mycket känslor och tankar hos många, speciellt kopplat till det vi pratar om idag, det är verkligen inte konstigt eftersom majoriteten av oss vill barn och unga väl. Diskussionen är bra och viktig, så om ni önskar diskutera ämnet så gör det - men var snäll och gör det på ett snyggt och respektfullt sätt. Det är då vi kan höra varandra och komma framåt. Ta del av hela rapporten från Barnombudsmannen här Prova Mindfully gratis i 30 dagar - Du som lyssnar på Så kan det gå får prova meditationsappen Mindfully gratis under 30 dagar när du startar ett abonnemang. Du kan avsluta när du vill under provperioden utan att debiteras. Besök mindfully.nu/sakandetga Ta del av extramaterial, bonusavsnitten 'Eftersnack med Elin & Ida' och bidra samtidigt till att fler givande avsnitt kan produceras genom att bli medlem via Patreon.com/sakandetga Gillar du vad den här podden handlar om? Följ då med i jakten på bättre relationer genom att prenumerera på avsnitten samt via Instagram @sakandetgapodden Podden drivs av Elin Ribjer och görs tillsammans med den värderingsbaserade relationsappen Relate. Hitta likasinnade och kartlägg dina värderingar via deras app: Android: bit.ly/relatepod-android Apple: bit.ly/relatepod-iOS

Den här veckan pratar vi om det svingamla fenomenet ombudsman och fokuserar på ombudsfunktionen för barn. Vem va först, vad gör myndigheten Barnombudsmannen, vad tycker FN:s barnrättskommitte om ombudsfunktionerna, hur ser uppdragen ut lokalt, finns det överallt och hur är det att va lokal barnombudsperson i en kommun?

Hur påverkar Corona-pandemin barn och ungdomars hälsa och välbefinnande? Vilka signaler får barnombudsmannen och vilken typ av forskning bör vi  barnforskare inrikta oss på för att fånga upp barn och ungdomars egna upplevelser av rådande pandemi? Frida Lygnegård samtalar med inbjudna gäster;  Barnombudsmannen, Elisabeth Dahlin  samt professor Disa Bergnehr. Programledare: Johan Wagnström

Sedan 2013 söker betydligt fler personer för att utreda sin könsidentitet. Vad beror ökningen på och hur bör vården reagera på den? Vi besökte ett seminarium som hölls i frågan på torsdagen. Det var Statens Medicinsk-etiska råd SMER som tillsammans med Barnombudsmannen bjudit in organisationer, myndigheter och experter till ett seminarium för att diskutera det bristande forskningsunderlaget i behandlingen och hur vården bör se ut. Ökningen av framför allt antalet unga flickor som söker vård för att utreda sin könsidentitet väcker många frågor. Är det här en helt ny patientgrupp? Hur kan man säkerställa att ingen blir felbehandlad? Vetenskapsradion är på plats och talar med Louise Frisén, läkare som behandlar unga transpersoner vid BUP Stockholm, Mikael Landén, psykiatriprofessor i Göteborg som sitter med i den referensgrupp inom SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som kartlagt vilka studier som finns om könsbekräftande behandlingar, och Lina Axelsson Kihlblom, förvaltningschef i Nynäshamn, ordförande i föreningen Mind och själv transperson. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vad är Barnkonventionen - och vad betyder det att den har blivit lag? Hur gör jag om jag som barn får mina rättigheter kränkta? I första avsnittet av Scouter frågar träffar scouterna Agnes Comstedt och Alva Jansson Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin för ett samtal om rättigheter, historien bakom Barnkonventionen och vad vuxna borde göra. Läs mer om Scouterna på www.scouterna.se Lär dig mer om Barnkonventionen och barns rättigheter på minarattigheter.se Music from filmmusic.io "Energizing" by Kevin MacLeod (incompetech.com) License: CC BY (creativecommons.org/licenses/by/4.0/) "Nowhere Land" by Kevin MacLeod (incompetech.com) License: CC BY (creativecommons.org/licenses/by/4.0/)

14-åriga Fadia har en stor familj, hon trivs där hon bor och allt går bra i skolan. Så bra att hon har fått hoppa över två klasser. Ändå har hon en stor klump av oro i magen. I flera år har hon varit rädd för att det värsta som kan hända ska hända. Nu är den dagen snart här. Hennes familj är på väg att splittras. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till två föräldrar. Men vad innebär det i praktiken? Karin Sjömilla Fagerholm är jurist på Barnombudsmannen.

14-åriga Fadia har en stor familj, hon trivs där hon bor och allt går bra i skolan. Så bra att hon har fått hoppa över två klasser. Ändå har hon en stor klump av oro i magen. I flera år har hon varit rädd för att det värsta som kan hända ska hända. Nu är den dagen snart här. Hennes familj är på väg att splittras. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till två föräldrar. Men vad innebär det i praktiken? Karin Sjömilla Fagerholm är jurist på Barnombudsmannen.

Julle drömmer om att bli fotbollsproffs. Men när han fyllt 8 år förändrades allt. Klubben han spelade i delade upp laget i ett kill- och ett tjejlag. Julle, som föddes som flicka men alltid känt sig som en pojke, fick inte längre spela i killaget. En av barnkonventionens grundprinciper är att inga barn får diskrimineras oavsett ras, hudfärg, språk, religion, politisk åskådning, ursprung, funktionsnedsättning eller kön. Men det står inget om könsidentitet. Varför? Juristen Rebecka Pommering från Barnombudsmannen förklarar.

Julle drömmer om att bli fotbollsproffs. Men när han fyllt 8 år förändrades allt. Klubben han spelade i delade upp laget i ett kill- och ett tjejlag. Julle, som föddes som flicka men alltid känt sig som en pojke, fick inte längre spela i killaget. En av barnkonventionens grundprinciper är att inga barn får diskrimineras oavsett ras, hudfärg, språk, religion, politisk åskådning, ursprung, funktionsnedsättning eller kön. Men det står inget om könsidentitet. Varför? Juristen Rebecka Pommering från Barnombudsmannen förklarar.

Dokumentärfilmer i all ära, men ska man verkligen förstå en tidsera så finns det inget bättre än gamla veckomagasin, berättar Fredrik. Under långa inspelningsdagar i Köping tar han varje chans att läsa på om det tidiga 80-talet. Historier från Barnombudsmannen, vimmelbilder, korsord. Rena guldgruvan! Filip funderar på varför vinnarpriserna i korsordstävlingar eller Ring så spelar vi eller Melodikrysset alltid varit så oerhört anspråkslösa. Och hur Bingolottos framfart plötsligt helt förändrade spelplanen för tävlingsvinster. Det sias också om varför journalistyrket är ett så tacksamt skrå för suputer! Imorgon är det Bråvalla!

I det andra avsnittet av Barnombudsmannens Barnrättspodd förs ett samtal om barn på flykt. Under 2015 kom det 70 000 barn till Sverige för att söka asyl. Vilka rättigheter har dessa barn? Varför får barnen inte sina rättigheter tillgodosedda och vad kan göras för att stärka deras skydd? Medverkande: Ignacio Vita, advokat som sedan 2015 driver egen verksamhet med inriktning asyl- och migrationsrätt, Anna Lindblad, rättslig expert och teamledare på Migrationsverket samt Fredrik Malmberg, barnombudsman i Sverige och chef över myndigheten Barnombudsmannen. Producent och samtalsledare Frida Ekberg, ljud och teknik Bengt Hansell.

I första avsnittet av Barnombudsmannens Barnrättspodd förs ett samtal om nyanlända barns hälsa. Nya uppgifter från Barnombudsmannen visar att det vanligaste problemet hos nyanlända barn är psykisk ohälsa och att ohälsan riskerar att förvärras under asylprocessen i Sverige. Varför är det så och vem har ansvar för att hjälpa dessa barn? Medverkande: Carl Göran Svedin, professor och forskningschef på Barnafrid vid Linköpings universitet, Fredrik Malmberg, barnombudsman. Producent och samtalsledare Frida Ekberg, ljud och teknik Bengt Hansell.

En intervju av Nina Lindgren Dahl med Barnombudsmannen Fredrik Malmberg. Vad är den viktigaste frågan, när ska barnkonventionen bli lag och vad hindrar Sverige att skriva på det tredje tilläggsprotokollet? Hur hanteras enskilda fall när barn far illa?  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En spansk man tyckte inte det var så fett att varje gång man googlade hans namn fick man träff på att han tvingats sälja grejer på exekutiv aktion för massa år sen. Han vann i EU-domstolen, men nu kommer han ju för evigt KOMMAS IHÅG som mannen bakom principen om "the right to be forgotten". Meta, och typiskt exempel på Streisandeffekten. Sen pratar vi om socialdemokraternas rättspolitiska förslag och Barnombudsmannen också.

Första gången Lisa tvångsvårdas på sluten psyk är hon bara 14 år gammal. De närmaste tre åren kommer hennes armar, ben och midja spännas fast i bältessäng hela 121 gånger. Efter varje gång öppnar hon sin dagbok och fattar pennan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För en knapp månad sedan slog Barnombudsmannen larm med rapporten "Bryt tystnaden". Den handlar om tvångsvård av barn med psykisk ohälsa. Enligt den används tvångsvård mot barn i större utsträckning än vad som tidigare varit känt. Det handlar om isolering och så kallad bältesläggning, när man spänner fast armar, ben och midja i en speciell säng. Idag har Lisa som egentligen heter något annat fyllt 18 år och lämnade tvångsvården för snart ett år sedan. För Verklighetens Magnus Arvidson berättar hon i två program om livet inne på sluten avdelning och hur den omfattande bältesläggningen påverkat henne. Om du eller någon du känner lider av självskadebeteende, anorexia eller har självmordstankar och behöver hjälp, kontakta Frisk & Fri, Nationella hjälplinjen, Jourhavande präst via 112. Har du själv erfarenheter eller tankar i ämnet, mejla oss gärna: verkligheten@sverigesradio.se.

När Emma var 13 år polisanmälde hon sin pappa för sexuellt utnyttjande och våldtäkt mot barn. Sen följde fem år av polisförhör och rättegångar. Hon säger att livet stod på paus. Hon kunde inte gå vidare förrän hon fyllt 18 och fallet äntligen togs upp i hovrätten. - Hela min tonårstid var i princip rättegångar, polis- och psykologmöten. Idag presenterar Barnombudsmannen sin årsrapport - och ett förslag på lagändring för att förkorta rättprocesser med barn utsatta för sexuella övergrepp. Emmas historia är en av dem som ligger till grund för lagförslaget. Och häromdagen fick hon och fyra andra ungdomar träffa justitieminister Beatrice Ask som reagerade starkt på deras berättelser. I veckans Barnen hör ni Emma och Linda som båda anmält sina pappor för sexuellt utnyttjande, justitieminister Beatrice Ask och barnombudsmannen Fredrik Malmberg. Nu är den stora frågan: Hur kan rättssystemet bli mer anpassat efter barns behov? Programmet är gjort av Rosa Fernandez.

Du hör barnombudsmannen Fredrik Malmberg intervjuas av Malin Nilsson och Linda Evereus. Dessutom har reporter Moa Lundgren tittat närmare på hur det ser ut med anmälningar om barn som far illa i de skånska kommunerna. En kommun där det inte finns riktlinjer för hur sådana ärenden ska behandlas är Örkelljunga.

Tatuerarbranschen upplever en boom - fler och fler vill tatuera sig, och alltfler känner sig manade att själva börja tatuera, ofta hemma i köket. Att få tag i utrustning och färg är inte ett dugg svårt och det krävs varken utbildning eller intyg för att få kalla sig tatuerare, inte ens om man öppnar tatueringsstudio. Men resultatet blir ofta rätt dåligt och det finns gott om ångerfulla kunder. Plånboken sätter fingret på ett växande problem. Rätt åtgärd i rätt tid hindrar vräkning Trots regeringens nollvision vräks fortfarande barn och deras familjer från sina hem. Barnombudsmannen och skuldrådgivare i Stockholm ser problemen och lösningarna. Starka danskar Den danska konsumentorganisationen Forbrugerrådet har 30 anslutna medlemsorganisationer och 85.000 privata medlemmar. Konsumentrörelsen i Danmark ställer krav på ekologiska livsmedel och ligger långt fram både när det gäller att påverka lagstiftningen och att använda olika typer av märkning.  Expertsvar - Jag bor i hyreshus, högst upp på tredje våningen. Nu måste taket bytas och vi ska få byggnadsställningar runt hela huset under lång tid. Gäller hemförsäkringen om någon klättrar upp och gör inbrott?  Plånbokens försäkringsexpert Gunnar Olsson svarar på lyssnarnas frågor.

För Molly, Sabina, Lazlo och andra barn och ungdomar som är placerade på hvb-hem att komma till tals och träffa barnminister Maria Larsson. I Barnen den här veckan får du möta tre 17-åringar, alla med erfarenhet av att vara placerade utanför sin egen familj. Äntligen har Mollys, Sabinas, Lazlos och deras kompisars röster börjat höras. Sabina har varit placerad sen hon var 6 år, Molly sen hon var 14 år och Lazlo sen han var 16 år. Alla tre bor idag på hvb-hem. Ladda ner programmet! Molly, Sabina och Lazlo förbereder ett möte med barnminister Maria Larsson på en konferensgård långt ut på Värmdölandet. I morgon ska en grupp på tretton unga träffa och presentera förslag och kritik från barn och unga som bor i familjehem eller på hvb-hem. HVB står för hem för vård eller boende. Kritiken i media mot hvb-hemmen har länge varit massiv. - Det är skitkul att få vara här och en chans att få ändra på saker. Nu har det gått så lång tid att det verkligen måste hända något! säger Lazlo. Molly, Sabina och Lazlo har arbetat i flera månader med att plocka fram minnen och erfarenheter om hur dom blivit bemötta, hur det gick till när de blev placerade, fick de någon information? osv. Mollys krav: Fler akuthem, psykolger och socialsekreterare. Lazlos krav: Stoppa den kollektiv bestraffningen på hvb-hemmen! Sabinas krav: Bli behandlade som vanliga ungdomar, med normala utetider mm. Mindre strafftänkande! Omhändertagna barn, unga på institution, unga på behandlingshem, barn som bor på hvb-hem, samhällets styvbarn, barnhemsbarn, fosterbarn, familjehemsbarn etc. Ja, vad säger vi om barn och unga som inte bor hemma hos sina föräldrar... Idag säger myndigheterna placerade barn. Det är Barnombudsmannen, BO som fått i uppdrag av regeringen att samla in ungdomars synpunkter och erfarenheter. Förhoppningarna inför mötet med Maria Larsson är stora. Gå in på Barnombudsmannens hemsida där finns alla utredningar och mycket fakta: För snart 10 år sen avslöjade flera P1-program, bl a vi här på Barnen hur samhället sviker när barn omhändertas. I Studio Ett presenterade vi en undersökning där alla landets länsstyrelser svarade på frågan hur de lyckats med tillsynen av hvb-hemmen. 2/3 hann inte med sitt uppdrag, uppgav de. Lyssna på : En statlig utredning konstaterade senare precis samma sak som vår, nämligen att tillsynen inte fungerade. Idag har Socialstyrelsen tagit över och varje år ska alla hvb-hem få minst två gånger per år tillsynsbesök varav ett ska vara oanmält. Varför tar det nästan 10 år att komma fram till detta?  Kommentera gärna högst upp här på sidan vad du tycker! Programserien "De omhändertagna barnen" från 2001. Catti Björklund och Ylva Mårtens fick med motiveringen: "För inträngande och levande radio som visar att samhället sviker sitt ansvar när barn omhändertas" Guldspaden - Grävande journalisters 2001. Lyssna också på Daniel Velascos och Bo-Göran Bodins granskning av isoleringsstraff för barn på institutioner från den 24 juni 2009.