Podcasts about bengts

Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för! Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20220830.Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Här är intervjun med Bengt Hansell från avsnitt 236 den 12 september.   Alla har hört hans röst – men alla vet nog inte att Ekot-legendaren Bengt Hansell ogärna missar en tävlingsdag på Solvalla. I veckans avsnitt får vi en inblick i såväl Bengts journalistkarriär som travintresse.   Solvalla Podcast presenteras av Stall Courant   Programledare: Jörgen Forsberg, Anders Malmrot och Markus Myron.

Alla har hört hans röst – men alla vet nog inte att Ekot-legendaren Bengt Hansell ogärna missar en tävlingsdag på Solvalla. I veckans avsnitt får vi en inblick i såväl Bengts journalistkarriär som travintresse.   Veckan började med oerhört positiva nyheter för travbranschen när Högsta Förvaltningsdomstolen gav Skatteverket bakläxa i den så kallade momsfrågan. Vi ringer upp Mats Norberg förklarar vad som har hänt.   Lacke tror på fin utdelning på Sundbyholms V75® på lördag. Då är vi såklart nyfikna på vad han har för luringar.   Innehåll: 00.00 Mats Norberg om framgången i momsfrågan 14.36 Så blev Bengt Hansell prisad journalist 20.52 Skolsystemet är en skandal 26.00 Lagen politikerna inte ville ta i 36.25 Bengts travintresset började i stallet 40.14 Därför vill Bengt uppleva travet live på Solvalla 43.37 När Bengt spelar så är Jörgen i publiken 46.40 Lackes luringar till V75® i Eskilstuna 57.56 En värdig sista start   Solvalla Podcast presenteras av Stall Courant   Gäster: Bengt Hansell och Lacke   Programledare: Jörgen Forsberg och Markus Myron.

* Erika talar om sitt första minne i livet och varför hon påminns om det nästan varje idag. * Petra om våndan i att favorisera en döpt docka med hår (Margareta), framför en odöpt utan hår (Peter). * David om kärlek, cigaretter och riktigt smör. * Morgan har blivit tillrättavisad, undervisad och överbevisad av ett pottbarn. Och så avhandlas: Wow-terapi. Att längdhopp egentligen inte är längdhopp. Cikador. Nöjda nyckelbarn. Bengts tågluff. Svampen som gör djur till sexualzombies. Och vad som gömmer sig i ett helt vanligt T. Hela Morgansoffan-podden kommer ut en gång i veckan, och vill du ha tillgång till den, gå in på underproduktion.se/morgansoffan Där kan du enkelt logga in och skaffa en prenumeration. Den kostar 39 kronor i månaden och då får man 4 avsnitt per månad, (inte bara två gratisavsnitt). Gratisavsnitten släpps varannan vecka. Det är enkelt att skaffa prenumerationen, men skulle du ändå undra något, mejla support@underproduktion.se för snabb hjälp. Eller kontakta Morgansoffan på Facebook, Instagram eller morgansoffan@gmail.com Lyssnar du via poddapp kan du lätt lägga in podden i appen och lyssna som du brukar. Eller så kan du lyssna från underproduktion.se/morgansoffan. Morgan Larsson: https://www.instagram.com/den_morgan_larsson/ Petra Revenue: https://petrarevenue.n.nu/ David Urwitz: https://davidurwitz.se/ Morgansoffan på Sociala medier: https://www.instagram.com/morgansoffan/https:// www.facebook.com/morgansoffan Morgansoffan spelas in på Svenska Grammofonstudion i Göteborg och är en del av Underproduktion. Ha det bäst! Stort Tack för att du lyssnar! / Morgan och hela soffgruppen

Författaren och professorn i designhistoria Sara Kristoffersson, med Kalle Lind som Coop-erator, belyser den blågula blåvita kooperationens framfart och villovägar under nittonhundratalet. Namn som oförhappandes dyker upp i samtalet: Ebbe Carlsson, Bengt Sändh, Torsson och den tyske astronomen Möbius. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad betyder elprisområdena för solcellssinvesteringen? Blir det stopp för avdrag på batterier som används till stödtjänster? Och ger vertikala solceller bättre betalt för såld el? Elinstallapodden i dag – om faktorerna för en lönsam solcellsinvestering – med Bengt Stridh känd för sin blogg om solceller. Medverkande: Bengt Stridh, teknologie doktor vid Mälardalens universitet i Västerås som också driver Bengts nya villablogg, som sedan 2010 har publicerat oberoende information om solceller. Programledare: Henrik Sannesson, tidningen Elinstallatören.

Bengt Sæternes var spiss i en tid hvor Norge hadde mange gode målscorere. Han har satt djupe spor og særlig i Bergen etter hattricket i cupfinalen mot Lyn i 2004. Sæternes har spilt for flere klubber og også prøvd lykken i utlandet med Champions League fotball. Han er nå trener for ulike landslag, men er han like sær og rolig som det ser ut som? 

FILMBRANSCHPODDEN - A PART OF ACASTING VEM: Richard Jarnhed och Henrik Summanen  YRKE: Regissör, Manusförattare, Producenter SÄSONG: 1  EPISOD: 4 EN PODD AV: Simon Kölle www.linktr.ee/simonkolle Om episoden:  Regissören och manusförfattaren Richard Jarnhed som arbetat bland annat med många TV-serier samt manusförfattaren och utvecklingschefen Henrik Summanen berättar utifrån sina respektive perspektiv om sina karriärer med tonvikt på historieberättande, skriva manus och regi.  SPONSRAD AV: Ritualen -  www.ritualen.com NÄMNER (bland annat):  Mediasamhälle, film går rakt in i hjärtat på folk, Berättande, Verklighetsflykt, berörd, Fånga folk, beröra, UIP, Amerikansk film, Filmhuset, Stellan Skarsgård, Sandrews, Katinka Faragó, Colin Nutley, Minutläggare, Min-utläggare, Stockholm, Runner, Kaffé, interaktiva uppsättningar, Lajv, Levande Rollspel, fantasyfilm, sci-fi, Waterloo, Återskapande, Slagfält, Upplevelse, Sanningen om Marika, Problemlösning, skriva en bok, Dramaturgi i Levande Rollspel, Logistik, Interaktiv gramatik, Olösningsbar konflikt, Christian Wikander, SVT, Turist i filmbranschen, Disaster Artist, The Room, Kan ingenting, Manus, Bengt Säll, historieberättande, story, karaktärer med stora utmaningar och brister, igenkänning, underdogs, Berikade i världen, Katharsis, tankeställare, Flygsimulator för livet, skön stund med kompisarna, tankeställare, Ruben Östlund, presentera en situation och sedan vrida den, manlighet och könsroller, maktrelationer, Triangle of Sadness, Lögnen, The Square, paradoxer i dagens samhälle, Ingemar Bergman, Elefantmannen, Euphoria, mellanmänskligt, Tjernobyl, Karaktärer, Huvudroll, Antagonister, Hjälpare, angelägenhet, Motivation hos starkaste motståndaren, seriemord, skräckfilm, Stenåldersmänniskan, Visuellt och starkt, gillar att bli rädd, Hajen, Monitor Celestra, Krigsfartyg, Battlestar Gallactica, Producent, kreativt arbete, 20% av jobbet tar 80% av tiden, Inte alla hästar i stallet, Familjekänsla,  Sålde vinterdäcken, Hanna Carlander, Slutfest, Team-tröja, Film-familjen, Sebastian Ylvenius, Erik Bolin, Nära sina egna känslor, gå in i sitt egna mörker, Anthony Burgess, Mitt minsta misslyckande, Uppgiven känsla, fel ställe, Pitcha, DI-film, by the book-film, Opersonlig film, extremt personlig, prettofilmen, FAD, Andreas Wessberg, filma mycket, kul att göra kortfilm, svenska filmer och serier, analytisk läggning, extremt personberoende bransch, Threesome, Snabba Cast-serien, Oskar Söderblom, Playlist, Tusenbröder, Daniel Lind Lagerlöf, utmaningar, Krypande spänning, Hedda Stiernstedt, förberedd, OCD-listor, Slarva så lite som möjligt, Nyfikenhet, Stephen Spielberg, Danne Widergren, Detaljer som känns och syns,  Lärdomar, lära sig genom att testa, applåder och leenden, Närvaro är key, Anteckna allt jag säger, Dikeskörningar, Forskare, Västafrikansk musik, Musik, Knasiga idéer, Kännas sig fram, Flow, Dagstagningar, Förarbete, Behind the scenes, Instruktör, Tydlighet och trygghet, Filip Berg, Att förstå en situation, korn till en idé, Logline, Storyline, one pager, Final Draft, En mening om varje scen, gå på känsla, Strukturen, Stephen Mazur, mid point, Felsökning, Antagonism, vändpunkter, inspirerande att jobba med andra, Abstrahera storyn, Slate, Tulpa Creatives, Utvecklingsarbete, genrefilm, Överraskning parallellt med igenkänning, Hjärta, Fokus på den inre resan, plottdrivet, Spännande, Underhållande, tilltala många, Mattias Lundin, Kristallengalan, Passa alla är hopplöst, Passa många, Stranger Things, alla former av kompromisser kommer falla platt, Casting, Kemin mellan karaktärer, Dynamisk process, Provfilmning, call back, Postproduktion, Klippare, Vickis Munck (kommande episod),  Klipptempo, Scripta, Närvaro i klippningen, Musik som skapar en illavarslande känsla, Lars Gustafsson, Simon Kölle, Respekt för den man jobbar med, Grade, Musiknörd, Pitchande, obehagligt att pitcha, Coda, streamingtjänster, biomarknader, lågkonjunktur, rida igenom storma, Manusutveckling, positivitet,  vind i seglen, leka på jobbet. 

FREDAG! REP! Det blir lyckat raggande i cyberspace, det blir misslyckat raggande i cyberspace och det blir flertalet utryckningar från räddningstjänsten.Vill DU uppleva livepod på Draken 12-13:e januari? Då hittar du plåtarna på drakenlive.se! Är de slut? Håll ögonen öppna, det ploppar upp återbud titt som tätt. Ryktet säger att det är är årets julklapp.Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet8:18 - Elefanten i rummet12:40 - Effektiv dating på Snapchat15:19 - Största kanalpaketet19:01 - 112 – vad har hänt? 23:52 - Ett historiskt ligg29:00 - Njurtransplantationen35:06 - Fasadklättraren 41:48 - Redbull vodka50:29 - Bengts begravning Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Novellsamlingen “Nattens lekar” publiceras 1947 och visar på bredden i Stig Dagermans författarskap. I avsnittet får vi höra om Dagermans vilja att experimentera, om hur han fångar ett barns uppväxt i ett hem med alkoholism – och inte minst om hans intresse för film. Vi hör Stig Dagerman själv läsa inledningen av sin novell “Överraskningen”. Bengt Söderhäll läser ett avsnitt ur Stig Dagermans egen novellfavorit “Var är min islandströja?”.

"Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för!" Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna. Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.Programmet är en repris från 30 augusti 2022. Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften. År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.Programmet är en repris från 12/9 2022. Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

I dagarna var det ett år sedan Ryssland startade sitt brutala krig mot Ukraina. Avsnitt #210 tillägnar vi därför en personlig hjälte i sammanhanget – SVTs korrespondent Bengt Norborg som regelbundet rapporterat från krigszonen och hjälpt oss att sätta ord på grymheterna. Vi pratar bl.a. om att balansera rädsla och mod, tvivel och hopp – och om tryggheten i att jobba med mångårige kollegan, kameramannen Emil Larsson. Vi bjuder också på finare minnen från Bengts långa bana som journalist och mentorer/kollegor som Jane Brick, Knut Stålberg, Mats Hådell och Ulla Karin Lindkvist. Dessutom leder en felaktig fråga till att vi ramlar rätt in i den unge Bengts insats som solist i en opera av Henry Purcell!Intervjuar gör Carl-Magnus Eriksson och Erik JensenFoto på Bengt: Janne Danielsson/SVT/Korrespondenterna.

Marie Bengts från Risinge skriver pusseldeckare om klädskaparen Hannah Lönn som utspelar sig på 1950-talet. Men vad är en pusseldeckare egentligen?

Marie Bengts från Risinge skriver pusseldeckare om klädskaparen Hannah Lönn som utspelar sig på 1950-talet. Men vad är en pusseldeckare egentligen?

Dagens avsnitt är ren magi! Jag har pratat med många olika hantverkare och med all respekt för alla som har varit med hittills… så tycker jag att detta avsnitt är lite speciellt. Genom podcasten har jag fått chansen att prata med tre tapetserare, en mästare, en gesällare och en lärling. Bengt Pettersson har varit yrkesverksam i nästan 80 år. Han är snart 94 år och har inte en tanke på att sluta jobba. Pia Mills knackade på Bengts dörr för många år sedan och nu driver de varsitt företag under samma tak. Frida Hamberg som har en rad olika utbildningar inom textil bestämde sig för att bli tapetserare. Hon har jobbat hos Pia och Bengt i 1 år och har 1 år kvar för att slutföra sin utbildning. @millstapetseraratelje Om du gillar Hantverkardagboken kan du gå in på patreon och prenumerera. Ditt stöd kan möjliggöra att Hantverkardagboken kan fortsätta att växa och utvecklas. Patreon Hantverkardagboken Tyckte du om avsnittet? Dela gärna ✌

Bengt Löfvenberg brukade förr äta onyttigt och oregelbundet. Men så bestämde han sig för att ta sin diabetes på allvar och lyckades med det som är så svårt – att byta matvanor. Hör hur han gick till väga och ta del av diabetesexpertens råd kring vad som krävs för att lyckas med Bengts bravader.

Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften. År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

"Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för!" Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna. Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

"Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för!" Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna. Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

I veckans avsnitt tar David och Teo med oss till reformationstidens Sverige. Det blir berättelser om fattiga riddare och döende rosor. Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-Matz Producent: Mikael Solkulle Klippning: Mikael Solkulle

Christoffer Nykvist är gäst och återskapar podcasten värvet. Sen får vi höra hela Bengt Säters (Michael Rendell) backstory och hur han blev en seat filler i LA. Efter det kommer Trollet Tjog (Andreas Anterot) som vill kristna oss genom att vända andra kinden till.Varning för dumheter och brist på verklighetsförankring. Biljetter till De 39 stegen: https://vasterbottensteatern.se/forestallning/de-39-stegen/Instagram: @lustgascomedy @christoffernyqvist @rickymendel

Det är dags att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris och det är en lyssnarjury som bestämmer. Hör juryn diskutera den nominerade romanen Den dagen den sorgen av Jesper Larsson. I Jesper Larssons roman Den dagen den sorgen försöker snickaren Bengt nå fram till sin 13-åriga dotter Melissa, utan att lyckas.Boken är en skildring helt utifrån den ensamstående tonårsförälderns perspektiv där han brottas med sin psykiska ohälsa, sina mindervärdeskomplex och sin saknad efter dottern och berättaren håller sig inte alltid till sanningen, eller i alla fall undanhåller sanningen.Lyssnarjuryn tycker att boken på ett fenomenalt sätt lyckas berätta om både mycket klass, sexualitet, uppväxt, vuxenblivande, föräldraskap, sorg, förlust, otillräcklighet, faderskap med väldigt få ord.Juryn tycker också att boken har ett varvande, intensivt språk som klistrar fast på läsaren.Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2022 tillkännages lördagen 9 april.Det här är lyssnarjurynParisa Hartman MokaramiUlrica SkagertMats LiebergAgnes HellqvistDen dagen den sorgen av Jesper Larsson13-åriga Melissa och hennes pappa Bengt bor ensamma i ett eget hus sedan Melissas mamma och Bengts fru, Grace, gick bort i cancer. Den dagen den sorgen handlar om deras vardag tillsammans. Bengt jobbar som snickare i hyreslängorna i området, men han har också fixat badrummet hemma hos en av Melissas väninnor som bor i fin villa.Den dagen den sorgen är berättad ur pappans perspektiv och hur han försöker hantera att dottern inte längre är ett barn. Hur hon söker sig bort från honom, till nya sammanhang.Men det är relationen till skrivarkursläraren Björn som får Melissas pappa att börja kontrollera sin dotter. Han läser sms:en i hennes mobil och följer efter hennes vita cykel med bilen. Ur hans perspektiv är det för att rädda henne från sexuella övergrepp. Men en dag försvinner Melissa helt.Årets nominerade romanerLöpa varg av Kerstin EkmanHölje av Pooneh RohiTvå pistoler av Klas ÖstergrenDen dagen den sorgen av Jesper Larsson

Programledare: Sebastian Järpehag Gäster: Anders Torsson Sparring, Robin Berglund, Isak Jansson, Daniel Nikula Relevanta länkar: …Torstens konst https://images.aftonbladet-cdn.se/v2/images/fc4a0fdf-c62b-4417-aec4-c87969345796?fit=crop&format... http://www.ekvalltornblom.se/wp-content/uploads/2021/08/Thorsten-Flink.-jpg-scaled-e1640729765755.jp... …Janne Barks konst https://jannebark.se/tavelkonst/ …Monokel med korg https://www.webboptik.se/sv/articles/188/monokel-lornjett?matrix7=73 …Demokratin 100 år https://www.svtplay.se/video/33639658/fira-demokratin-100-ar …Henric von Zweigbergk https://sv.wikipedia.org/wiki/Henric_von_Zweigbergk https://sv.wikipedia.org/wiki/Von_Zweigbergk https://www.resume.se/kommunikation/media/jag-har-pondus/ …Bengt Sändh https://sv.wikipedia.org/wiki/Bengt_S%C3%A4ndh Låtarna som spelades var: Crown - Hanz I Got You Babe - Sonny & Cher No Coke - Kinglord Clint Eastwood - Gorillaz Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här: https://open.spotify.com/user/amk.morgon/playlist/6V9bgWnHJMh9c4iVHncF9j?si=so0WKn7sSpyufjg3olHYmg Stötta oss gärna på Swish, varje litet bidrag uppskattas enormt! 123 646 2006

År 2013 hittas Bengt 52 år, död i sitt hem i Latikberg. På köksgolvet finner man honom död i en sittande position. Det är blod på hans händer, och under hans fötter. Den träfärgade furutrappan i huset är indränkt i blod. Polisen avskriver fallet som en olyckshändelse. Bengt tros ha ramlat i trappan och slagit sig riktigt illa och att han sedan tagit sig till köket där han avlidit. Men hur kunde ett fall i trappan orsaka så många skador? Och varför fanns det inga blodspår från trappan till köket där Bengt hittades? Vi har pratat med Bengts bonusdotter Vanja.Varning: Olösta Fall är en podcast som inte är för känsliga lyssnare. I detta avsnitt diskuteras våldsamma scener samt misstänkt mord.Se hela det granskande reportaget "200 sekunder" om fallet, som gjordes av Aftonbladet och Viafree här: https://www.aftonbladet.se/nyheter/krim/a/dlXGmj/14-fragor-som-inte-fatt-nagot-svarKällor: https://olostafall.se/avsnitt-91-vad-hande-bengt-jager/Musik: Rachel Seow SosaFölj oss på Instagram: https://www.instagram.com/olostafall/Följ oss på Facebook: https://www.facebook.com/olostafallPrenumerera på vårt nyhetsbrev: https://mailchi.mp/f63f3ebe6354/olostafallStötta podden genom att beställa vår merch: https://olostafall.se/merch/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

BP har träffat Lincs grundare och huvudägare Bengt Julander för att ta tempen på en sektor som haft det tufft på slutet. Vi går igenom Bengts resa från ett hyreshus i Gävle till hälsovårdsmiljardär på börsen. Vad är nyckeln till framgång i en sektor där många kör bort sig? Det blir såklart case-snack också, Calliditas, Sedana och Oncopeptides är några av bolagen som behandlas. Dessutom pitchar Johan några aktieidéer till Bengt med blandad framgång. Måstelyssning! Börspoddens huvudsponsor är Skilling, besök dom på skilling.se

Bengt Säker

Die 15:30 Philosophie ist wieder da! Diese Woche versuchen sich Bengt und Linus als SV Meppen Ultras, Linus kürt den deutschen Meister bereits an Spieltag #7 und Bengt erklärt, warum er in Syrien nicht mehr Profi wird. Dazu besprechen die beiden FC Düren Fans den deutschen Clásico, das vorzeitige Tor des Jahres und die aktuelle Berliner Verkehrspolitik. Bruno feiert endlich die 100, Bengts 27 Baum-Floskeln sind sowieso dabei und klar ist: Lieber arbeitslos als HSV. Reinhören! Folge direkt herunterladen

”Om man sår förväntningar, får man skörda besvikelse” Johan & Roger träffas hemma hos Bengt Renander och spelar in ett avsnitt som både sänds i Alkispodden och i Bengts podd, Närvaropodden. Ett magiskt (och lååångt) samtal om alkoholism. Bengt är författare, coach och poddare som fokuserar på att utveckla mer medvetenhet och närvaro. Vi snackar om vad närvaro är, om att hjälpa andra, om att försöka föreställa sig andra människors liv, om kontroll, om rädsla, om att föra – och att följa eller till och med ställa sig bredvid, att vara över medel och normal, om ego, om att leva andligt insomnad, om förnekelse, om branta och flacka kurvor, om bekräftelse, om att kapitulera, om vi kan tänka på hur vi känner, om att vi inte behöver förstå, om acceptans, om att jaget är ett vittne som observerar oss själva, om att uppleva verkligheten, om att träna på att ge upp, om att på nåt konstigt sätt så har vi kommit till framtiden - nu är framtiden är äntilgen här, om missbrukarträdet – allt som går att bruka går att missbruka, om att vi inte kan fixa grenverket – vi måste gå till roten, om att träna på att befinna sig i ögonblicket, om konsekvenser, och om massor med andra spännande saker. Detta avsnitt får inte missas!

A commentary and discussion on the Just for Today Daily Meditation. Contact Information: 919-675-1058 or facebook.com/groups/theanonpodcast

Älskar du modehistoria och pusseldeckare så älskar du rimligen också 1950-talet. Marie Bengts förenar alla sina kärlekar i Döden klär i domino, En sax i hjärtat och kommande Inferno i snö. Hör i Pocketpodden hur allt hänger ihop! Här fördjupar vi oss också i pusseldeckarens avgörande bitar och Maries osunda förhållande till Agatha Christie. Till kaffet thriller för unga vuxna - Magnus Nordins Midsommarmorden. Programledare Lisa Tallroth. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I tredje avsnittet avråder Hedvig och Lydia från att inleda en sexuell relation med sin styvmor, och finner i romanens huvudperson en skolskjutare i vardande. Vad ska en stackars läsare göra med den moderlösa Bengts alla konstiga aggressionshandlingar? Och kunde litteraturen hjälpa den plågade Stig Dagerman att hantera livet? Dessutom: Oidipuskomplexet, Olof Lagercrantz och några spydigheter om psykologstudenter. Ljudkvaliteten lämnar en del i övrigt att önska runt 40 min.  Litteratur: Bränt barn av Stig Dagerman Stig Dagerman av Olof Lagercrantz Musik av Linus Lahti. 

När Bengt Stridh fick förslaget om att starta en blogg visste han inte vad en blogg var. 10 år — och nästan 1000 blogginlägg — senare är Bengts villablogg en av solcells-Sveriges absolut viktigaste informationskällor. På bloggen skriver Bengt om alla möjliga aspekter kring solceller: dess teknik, ekonomi, lagstiftning, och inte minst om hans egna process att köpa solceller.  Det trettiofjärde avsnittet av Solcellskollens podcast gästades av just Bengt och vi pratade om solcellsutvecklingen sen han började blogga 2010. Bengt berättade om de ämnen som rönt mest uppmärksamhet under åren, vilka tekniska och politiska trender han tror på framöver  — och så delade han givetvis med sig av sina tips för de som själva funderar på solceller!  (Det finns även bonusmaterial för den som är nyfiken på Bengts andra stora intresse: fågelskådning.)

From Christmas in New Zealand to New Year's in Minnesota, Bengt Washburn (co-host Rule of Three Podcast with Tim Slagle) is back for ep 364. Topics include:  Cruise Ships - comedy, conduct, and cleanliness, 1600 Bengts, and $1700 baseball tickets.  Please subscribe to Acme Comedy Company's youtube page for full audio and video of No Laugh Track Podcast.     Get tickets to see Bengt here: Bengt Washburn Tickets OR call and make a reservation (612) 338-6393   As always, thanks to Circle of Heat for the intro music. Listen to them here: Circle of Heat

(Kortversion av avsnitt 15. Det fullständiga programmet finns i värmen på underproduktion.se)Ett slags julspecial. Trampe är jätteförkyld, Kalle är bakis. Trampe försöker prata om julkultur, Kalle är inte så intresserad. Utöver detta talas det ingående om sensuella danska sångerskor, judeskämt i svenska julkalendrar, när Tom Alandh blev arg på Kalle, Varanteaterns relation till lundensisk kultur och vad Uffe "Nästa Weekend" Persson gör nuförtiden. Dessutom - CHOCKARTAT avslöjande om Bengt Sändhs pappa och hans koppling till Jacques Werup! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Stabæks Yaw Ihle Amankwah er på besøk og snakker om overgangen fra Horsens, Sandefjord, Alta, Brann og ikke minst grusen på Fana. Det blir litt om brytekamper med Bengt Sæternes, hans fetter Emmanuel Frimpong, hvor lite klubber fokuserer på det mentale og selvsagt hans nyhetsbrev. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I ett joggingspår i Nynäshamn kläcker Bengt Bjartorp sin livs bästa idé: visst vore det bra om man kunde sälja hus på internet? Några månader senare gör han sitt livs sämsta affär – han ger bort idén.

Sveriges stöd i kampen mot den rasistiska politiken apartheid i Sydafrika leder till våld, hemliga agenter och attacker på svensk mark. Den 27 april 1994 vinner partiet ANC i Sydafrika en enorm seger för de miljoner svarta som kämpat för sin frihet. Deras viktigaste allierade var Sverige.  Som mest står Sverige för över hälften av ANC:s budget och under det 30 år långa stödet bildas en lika osannolik som stark vänskap mellan svenskar och sydafrikaner. Men vägen till segern var svår och farlig. Medverkande: Birgitta Karlström Dorph, fd diplomat Magnus Walan, aktivist Bengt Säve-Söderbergh, fd statssekreterare för Socialdemokraterna Lindiwe Mabuza, fd Chef för ANC:s kontor i Stockholm Per Wästberg, aktivist och ledamot i Svenska Akademien Paul Erasmus, fd polis på underrättelsetjänsten STRATCOM Frank Chikane, ANC-medlem och fd ordförande i det sydafrikanska kyrkorådet. En dokumentär av: Robin Jonsson Producent: Lars Truedson Exekutiv producent: Jon Jordås År: 2019

Radiosportens ordkonstnär Bengt Skött återförenas med mångåriga kollegorna Lasse Granqvist och Tommy Åström. Vi lär oss om språkliga uttal och Bengts vänskap med en av tidernas största friidrottare. OS till Sverige. Ja eller Nej? Hockeysurret just nu med Leksand och Oskarshamn till SHL. Och målgårdens förlorade trovärdighet! Kärleksbombningen är ett makalöst livsöde, värt ett filmmanus. 

Bengt, Dorrit och taxen Sture önskar god jul. Om kärleken till musik, historia, betydelsen av vägar som hela tiden korsas och om den enorma drivkraften i att själv ha bestämt sig, gjort ett val. Låt Bengts varma berättarröst göra dig sällskap i julbestyren, så här dan före dopparedan!

Bengt Nilsson blev en framgångsrik entreprenör i början av 1900-talet. Bara några årtionden tidigare var det betydligt svårare att starta en egen verksamhet i landet. Olyckor och ond bråd död lämnar många spår efter sig i våra arkiv, och det är nog ett skäl till att de livsöden som släktforskare tar fram ofta har sorgliga och hemska inslag. Men idag kommer historien att bli mer solskensartad, och handla om Bengt Nilsson, en driftig person som lyckades väl i sina affärer och som blev smått förmögen. Han drev företaget The Swedish basket company, Svenska korgkompaniet, från sina två hem det ena låg i Skåne och det andra i England. Bengt Nilssons barn-barn har samlat på sig det material som företaget lämnade efter sig, och mycket mer därtill. Hemma hos Bengt Holmquist i Falun finns rum efter rum med släktforskningsmaterial, men till idag har han plockat fram några arkivmappar där han noggrant samlat och systematiserat sin morfars efterlämnade papper. Morfar Bengt blev en framgångsrik entreprenör på sin tid, och klarade att driva företag långt från hemmet, men utan att någonsin släppa kontakten med hemsocknen och människorna där. Han föddes 1864 i Ållekulla, i Loshults socken i Skåne, precis vid gränsen till Småland. Vid femton års ålder, just när han ansågs vuxen, dog hans far. - Han var en vanlig småbrukarpojke. Det var väldigt steniga marker där han växte upp, nästan värre än i Småland. Han jobbade som dräng ett tag, men det här med Amerika det hägrade för de flesta. Loshults socken var en av de socknar i Skåne som hade störst utvandring. Det var ju det enda sättet om man ville tjäna pengar, det kunde man ju inte göra som vanlig bondpojke annars, säger Bengt Holmquist. Bengt Nilsson reste första gången till Amerika 1885, han hade lånat pengar till resan av en farbror. Han fick arbete på en bangård i Minnesota. - Lönen det var 1 dollar och 10 cent per dag, och där stannade han i tio år, och under tiden lärde han sig engelska ordentligt. Bengt emigrerade inte, han for till USA för att tjäna pengar att ta med sig hem. - Ungefär som var fallet med greker och Jugoslaver som kom hit till Sverige på 70-talet, kommenterar Bengt Holmquist. - På den tiden hade ju nästan alla varit i Amerika, fortsätter han och berättar om hur gubbarna på kalas ibland kunde börja prata engelska sinsemellan när de talade om sådant som barnen inte borde höra. Till slut hade Bengt samlat ihop 1100 kronor, en ansenlig summa pengar på den tiden. Bengt tog sitt sparade kapital och for hem till Loshult igen. Då har hans två svågrar kommit på en affärsidé de tillverkade korgar som de har börjat sälja till England och Tyskland. Det var spånkorgar som flätades efter speciella mått i Tyskland och England. Behovet av korgar var enormt, särskilt hos dem som sålde frukt och grönsaker och det var lätt att få dem sålda. Men trots att svågrarna hade kommit på en bra affärsidé verkar de ha haft lite svårt att förstå hur de skulle kunna få affärerna att blomstra. Men de hade turen att få hjälp av Bengt. - Han hade tydligen lite mer affärssinne än de andra för de höll på att konkurrera med varandra och höll på att ta ihjäl varandras verksamheter på det sättet. Det var det morfar satte stopp för, han fick dem att bilda ett gemensamt bolag med andra sockenbor och det var då de började tjäna pengar. - De hade väl så gott som monopol ett tag, i alla fall på den engelska marknaden. Att starta ett företag i ett främmande land som England måste ju ha inneburit en del svårigheter, och man kan undra hur han visste hur man skulle göra. - Det har jag också undrat, men han var väl väldigt företagsam och hans goda kunskaper i engelska måste ha spelat stor roll, tror hans barnbarn. Allt mer korgar måste produceras och Bengt och hans svågrar engagerade folk i torp och gårdar i hela Göinge-trakten. - Det satt folk och flätade korgar i var och varannan stuga i trakten ett tag, skrattar Bengt Holmquist. Det finns en historia om hur de hade lärt sig att fläta korgar, och den handlar om hur en man från socknen satt i fängelse tillsammans med en dalmas som lärde ut konsten. - Det gick väl ett tåg i veckan till Sölvesborg med korgar, och sen gick det båtlaster till Tyskland och England. En av svågrarna stannade kvar i Sverige, en tog hand om den tyska marknaden och Bengt skötte verksamheten i England. Nu kom hans goda kunskaper i det engelska språket väl till pass. Han anställde några engelska pojkar som tillsammans med honom själv satte handtag på korgarna, det hade blivit allt för skrymmande att ha handtag under transporterna på tåg och båtar Bolaget gick bra, de gjorde goda vinster, så goda att Bengt kunde köpa loss sin föräldragård. För trots att han var en duktig affärsman så var det ändå viktigt att äga jord. Så under lång tid kallade han både England och Sverige för hemma. - Han var i England under 18 säsonger. Han åkte någon gång i mars och kom hem i slutet av november, och då gick han direkt ut på logen och ställde sig att slagtröska. - Du vet på den tiden var lantbruket huvudnäringen. Det finaste var att vara bonde, det spelade ingen roll hur mycket man kunde tjäna på annan verksamhet. Korgföretaget gick alltså bra men helt utan motgångar klarade de sig inte. Ett år var det en båt som sjönk i hamnen i England, och då blev det problem med likviditeten. Bengt Nilsson tog då hyra på Majestetic, ett emigrantskepp. Han var med på sex resor fram och tillbaka mellan England och USA, och hans uppgift blev att hämta emigranter som kommit med båt till England som sedan tog tåg tvärs över England för att ta skepp över Atlanten. - Hans uppgift blev att hämta dem vid tåget. Många av emigranterna var oroliga för de visste att det fanns så kallade runners som försökte lura av dem packning och pengar, men där de såg att morfar var där så var det många som kom från hans hemsocknar och som kände igen honom. Är det du Bengt! Då behöver vi inte vara oroliga. Trots att Bengt alltså varit framgångsrik, så drog han sig inte för att arbeta hårt med helt andra jobb när det behövdes. - Du vet att det där med att jobba, det var ju heligt. De som inte jobbade var ju värdelösa. Man kunde hävda sig genom att vara en duktig arbetare, säger barnbarnet Bengt Holmqvist och citerar en järnvägskung ifrån USA som lär ha sagt Ge mig svenskar, snus och whisky och jag ska bygga en  järnväg genom helvetet. Bengt lyckades rädda sitt företag, verksamheten kom igång igen och snart började den åter att blomstra. Bengt anställde inte bara engelsmän i företaget utan gav också jobb till folk som hemifrån, också sina egna syskon, brodern Gustav och systern Tilda. Tilda hade en fin hatt på sig i England, men den bytte hon till schalett när hon kom hem. - Annars hade man tyckt att hon var högfärdig. Bengt Nilsson var gift två gånger, det första äktenskapet slutade i skilsmässa, men det andra blev desto lyckligare. Den gången gifte sig korgmakaren med Hilma Sjöstedt, som hade haft en svår start i livet. - Mormor Hilma hade blivit såld på auktion som nioåring. Hon arbetade först på sockerbruket i Arlöv, men kom till England där hon ganska snart blev hushållerska hos Bengt. Hon blev med barn och skickades hem till Sverige. Det var över tjugo års skillnad i ålder mellan de två, och det var ett mycket lyckligt äktenskap. Korgföretaget hade sin storhetstid på 1910-talet, men lade ner sin verksamhet 1917 när första världskriget bröt ut. Men det var inte bara kriget som spelade roll. - Engelsmännen lärde sig att göra egna korgar, och eftersom Bengt och hans svågrar började bli lite gamla så tyckte de nog att det var lämpligt att sluta när kriget bröt ut, tror Bengt Holmquist. Vad var det som drev honom? -Han hade en stor nyfikenhet och tydligen ingen som helst underlägsenhetskänsla, utan tyckte att han kunde fixa det mesta själv. De sista åtta åren av Bengt Nilssons liv blev dessvärre betydligt dystrare än ungdomens dagar. Han och Hilma förlorade sitt yngsta barn i en hjärntumör, bara sju år gammal, och Bengt själv drabbades av en hjärnblödning som delvis förlamade honom. Hur såg reglerna ut för affärsrörelser? När korgföretaget The Swedish Basket Company startade var det möjligt för vem som som helst att bilda företag. Men fram till 1864 hade det funnits strikta regler för hur handel skulle bedrivas. I städerna rådde skråväsendet där olika yrkessammanslutningar bestämde vilka som fick sälja och köpa varor och tjänster. Och på landsbygden var man hänvisad till att sälja sina varor på marknader en eller ett par gånger om året. Men när Bengt och hans svågrar startade sitt företag 1904 så var alla dom regleringarna borta. Det var till och med så att kvinnor fick lov att starta företag berättar Lena Andersson Skog som är professor i ekonomisk historia vid Umeå universitet. - Men det var skillnad på vad kvinnor och män fick göra. Kvinnor fick exempelvis inte anställa folk, annat än sina yngre barn och möjligtvis äldre släktingar, medan män kunde sätta upp en egen rörelse med många anställda, berättar Lena Andersson Skog. Anledningen till förändringen 1864 var att det funnits en diskussion under hela 1800-talet då Sverige förändrades väldigt snabbt. - Dels ökade befolkningen i hög grad, samtidigt som vi fick en rörelse där  jord och skog blev privat egendom. Vi fick möjlighet att sälja jordbruksprodukter och trä till utlandet, och vi fick en kommersialisering av vardagslivet där pengar började användas på ett helt annat sätt. Det ledde till att klyftorna mellan olika grupper i samhället, och inom tidigare ganska jämställda och homogena grupper, ökade. Detta ledde i sin tur till att vi fick en snabb inkomstökning och en snabb proletarisering, det vill säga att folk som tidigare hade kunnat försörja sig i jordbrukets hushåll istället blev daglönearbetare eller arbetslösa.  Hur skulle då samhället försörja dessa fattiga på landet? - Det var ju svårt för dem att flytta in till städerna för där bestämde skråna över städernas ekonomi och man var inte intresserad av att ha fattiga människor som drev omkring på gatorna. Det här diskuterades mycket i Riksdagen. - Det finns en likhet här med dagens tiggeridebatt och om hur vi ska hantera stora sociala förändringar där nya grupper plötsligt inte kan få sin försörjning. En sak som hade utvecklats under 1800-talets första del var att många kvinnor från tidigare burgna rika jordägarfamiljer plötsligt inte hade män att gifta sig med. Hur skulle de försörja sig? - De kunde ju inte gå ut i jordbruket och jobba för det var ju flickor från så kallade fina familjer. Men de måste ju få en försörjning, så från 1820-talet diskuterade man i Riksdagen hur ska de här kvinnorna skulle få sin försörjning och också om hur de skulle få bort de fattiga. Kunde då Bengt Nilsson bara sätta upp sin affärsrörelse, vad fanns det för regelverk? - Han var tvungen att meddela till myndigheterna och i princip fanns det ingen som kunde hindra honom från 1864. Och det var väldigt många som satte upp sin egen affärsverksamhet vi den här tiden, man såg en explosion av antalet småföretagare, både handlare och hantverkare, speciellt utanför städerna där det var många som behövde försörja sig på olika sätt, berättar Lena Andersson Skog. Men det var många av de som öppnade eget som försvann efter ett par år och gick tillbaka för att bli lönearbetare och anställda hos någon eftersom det inte var så lätt att komma ut på marknaden och sälja tillräckligt mycket för att kunna leva på det. - Det var speciellt knepigt för kvinnor som satte upp verksamheter. Många hamnade under den lägsta inkomsten och betalade därmed ingen skatt vilket inte sågs så positivt eftersom de då inte bidrog till kommunens inkomster.  Vad var då den vanligaste verksamheten man startade upp vid den här tiden? - Det var väldigt vanligt att man startade upp något som hade med det man tidigare gjort i hushållet. För kvinnor var det vanligt med det som hade med textilier, kläder och matlagning.   Hur kom då den här kunskapen om att kunna starta företag ut till vanligt folk? - Där får vi tacka vår centralmakt att informationen kom ut, berättar Lena Andersson Skog. Stora beslut annonserades i Post och inrikestidningar som fanns sedan 1600-talet. Även prästen meddelade beslut i predikstolarna.   Post och inrikestidningar den 6 augusti 1895 Kungörelser Denna dag har i Handelsregistret intagits anmälan af Sven Nilsson att han i Örkelljunga socken, ämnar idka garn-, manufaktur- och diversehandel äfven som handel med eldfarliga oljor och giftiga färgstofter under firma S Nilsson. Christianstads Landskansli den 26 juli 1895 på Landshöfdingeembetets vägnar: A Ljungberg och Esaias Zenterwall.   - Vi får inte glömma att en stor del av den svenska befolkningen hade ett högt humankapital, vilket betyder att det fanns kunskap hos individerna att till exempel läsa, skriva och räkna. Något som inte var vanligt hos allmänheten på samma sätt i andra länder. Vi hade på så sätt en duktig befolkning som var beredda att ta emot det nya. Fanns det någon kontroll över verksamheter som drevs i vårt land? En av nackdelarna av avskaffandet av skråväsendet var deras egna kvalitetskontroller och konsumentskydd. Efter utbildning skulle man kunna visa upp ett mästarbrev eller vara verksam som gesäll. - Det var ett skydd som gjorde att en kund kunde klaga på en produkt om den inte höll måttet. Men den möjligheten försvann efter 1864.  Däremot såg staten till att det fanns andra typer av organisationer där hantverkare eller handlare var med så att staten kunde ha kontroll på hur många verksamheter som fanns. Behovet av konsumentskydd och behovet att hålla uppe kvalitén för de saker man gjorde ledde också till att det blev en återkomst hantverksorganisationer från slutet av 1800-talet.  Beskattningen såg vid den här tiden lite knepigare ut än idag. - Beskattning låg främst på jorden och väldigt lite på inkomsten. Det fanns ett system med olika inkomstnivåer där man var tvungen att betala en viss summa skatt beroende på hur mycket man tjänade, men det fanns också ett tak på hur mycket du behövde betala, och den var kopplad till ens jordägande. - Tjänade man väldigt mycket, så att man egentligen tjänade mer än vad man skulle skatta för så fick du behålla det. Så skattebördan låg i väldigt hög grad på jordägande under den här tiden. Det är först på 1910- talet när vi får en modern inkomstskatt i Sverige som vi betalar mer rättvist mellan de som tjänade mycket kapital och de som ägde jorden och brukade den. Var finns handlingar? - Dels kan man leta i kyrkböckerna efter individen och var hon eller han hade sin verksamhet. Sen finns det Handelsregister från 1855 där man registrerade sin verksamhet. Och hade man ett Aktiebolag så finns de handlingarna på Riksarkivet.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson och Viktor Åsberg slaktband@sverigeradio.se

Sandnes Ulf-trener Bengt Sæternes og Viking-trener Bjarne Berntsen i samtale med Aftenbladets Stig Nilssen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I årets første podkast ser Jonny, Petter og Torstein i krystallkula, og kommer med sine gjetninger på hvilke spillere som får sin A-landslagsdebut i 2018! I tillegg snakker vi om Kristoffer Ajer, Joshua King, Jo Inge Berget, Egil Østenstad og til og med Bengt Sæternes! Vi tar en titt på den nyeste FIFA-rankingen... og avslutter som vanlig med 20 spørsmål!

In this episode, Bengt and Tim discuss a terror misfire, the Nation's healthiest States, and Bengts obsession.

Kalle Lind möter trubaduren och allsysslaren Bengt Sändh i ett samtal som anknyter till det mesta som pratats om i tidigare Snedtänkt: Cornelis, den svenska visvågen, könsrock, Hitlerlitteratur m.m.

Dokumentärfilmer i all ära, men ska man verkligen förstå en tidsera så finns det inget bättre än gamla veckomagasin, berättar Fredrik. Under långa inspelningsdagar i Köping tar han varje chans att läsa på om det tidiga 80-talet. Historier från Barnombudsmannen, vimmelbilder, korsord. Rena guldgruvan! Filip funderar på varför vinnarpriserna i korsordstävlingar eller Ring så spelar vi eller Melodikrysset alltid varit så oerhört anspråkslösa. Och hur Bingolottos framfart plötsligt helt förändrade spelplanen för tävlingsvinster. Det sias också om varför journalistyrket är ett så tacksamt skrå för suputer! Imorgon är det Bråvalla!

Bengt Washburn returns to the No Laugh Track once again! This week Justin and Bengt try to decide who grew up more naive (Bengt grew up Mormon), Bengts new album and Justin's recent trip to Las Vegas!   Bengt Washburn. Find Bengt at getbengt.com Or on twitter @bengtwashburn   Intro music is a clip ofJourney to the Sun supplied by Circle of Heat Click their Facebook above, or check them out. #nolaughtrack #acme #comedy #podcast #interview #Minneapolis #Minnesota #NLT #Justin #Severson

I denne ukens episode av SF-Podden er Enric Vallès Prat på besøk i studio hos Leif-Tore Markman, supervikar Tore Holden og Jørn W. Horntvedt i SF-Podden. Sammen snakker de om kampen mot Kongsvinger, inkludert SF-Poddens spillerbørs. De snakker også om den kommende kampen mot Sandes Ulf, og får med seg Sandnes Ulf sin trener Bengt Sæternes på telefon. Ukens band er 2USband, de er på besøk for et studiointervju og vi spiller av deres låt "Seduce me". See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En man påstår sig vara Bengts kusin och Job Andersson berättar om Sörmland. Ett program från den tidigare opoddade första säsongen av Mammas Nya Kille. Från 20051015.

I denne episoden møter vi superduoen Rune Nilson og Torfinn Borkhus fra «Lønsj» på P1. Torfinn forteller om den gangen han var på Raufoss - Liverpool og alle engelskemennene slapp inn to mål med med vilje. Rune forteller om diverse Eik-legender, om hvordan det var å vokse opp sammen med Bengt Sæternes og han tegner en tatovering som Tete lover å forevige på egen kropp. Vi hyller Gazza, snakker om hvorfor Norge er så dårlige i fotball og vi avslører hvem som er den mest egoistiske fotballspilleren vi vet om. Instagram-konkurranse: Legg ut ditt kuleste fotballbilde med emneknagg #heiafotball og bli med i trekningen av en Heia fotball t-skjorte!

- Åttiotalet gjorde mänska av mig, säger filmregissör Ulrika Bengts i sitt sommarprat. Hon bjuder oss lyssnare på en tidsresa som sträcker sig från 60-talet till idag. Det är en tidsresa med detaljrika beskrivningar av ögonblick och stunder från berättaren Bengts barndom och ungdomstid om varför hon blev den hon är och varför världen idag ser ut som den gör.

När Åsa och Bengts son var nyfödd vägde han inte mer än ett smörpaket och enda sättet för dem att få kroppskontakt med honom var att sträcka in ett finger i kuvösen. För Caroline och Ulrik lade sig en lukt av handsprit över första året med sonen Lukas. De träffade sina vänner utomhus för att undvika risken för infektioner. Barnet i kuvösen handlar om att få ett för tidigt fött barn. Dokumentären är gjord av Linda Roslund och Elin Lemel, Frekvens produktion AB, för Sveriges Radio.

Här får vi nöjet att bekanta oss med Bengts musikaliska universum.

Apelsinjuice & julmust del 3. Bengt bjuder ännu en gång in oss till hans musikaliska värld! Lyssna och njut! Bild: Anna