Podcasts about rakhmat akilov

Terrordådet i Stockholm fredagen den 7 april 2017 var en terrorattack som inträffade på eftermiddagen när Rakhmat Akilov med lastbil körde på människor längs Drottninggatans gå gågata i Stockholm. Som en följd av detta dödades fem personer: tre dog på Drottninggatan och två dog senare på sjukhus. Ett terrordåd som orsakade en chock i Sverige och som påverkade och berörde hela landet. På ett tåg på väg mot Örebro sitter Annika Bevington och hör om det fruktansvärda som hänt. Hon vet att hennes man Chris och en av deras två söner befinner sig i området. Hon ringer och sms febrilt utan att få svar. 30 timmar senare knackar polisen på Annikas dörr och kommer med beskedet att Chris är en av dom som dödats i terrordådet. Annika är veckans gäst och hon har nyligen kommit ut med boken “Jag ska leva för oss båda”. vi pratar om dagen det skedde, om hur hon reste sig, om att fortsätta leva och vara mamma till sina söner som förlorat sin pappa och om hur hon idag väljer att leva i tacksamhet. Och på vilket sätt hon lever livet för dom båda. Producerat av @kaspersen_nyfikenpa MTW studios

Johan Eriksson är den försvars- och brottmålsadvokat som advokaterna själva skulle anlita om det behövdes. I flera år har han blivit utsedd till ”Advokaternas advokat” och han har varit försvarare i många uppmärksammade fall - bland annat för Rakhmat Akilov i samband med terrordådet på Drottninggatan 2017. Han är också författare bakom boken ”I rättvisans tjänst: Berättelser från mitt liv som advokat”.I det här avsnittet så får vi höra om vad som krävs för att bli en absolut toppadvokat. Vi går in på retoriska knep han använder sig av i rättssalen, om hur man skapar förtroende och hur man skapar relationer. Men vi får också höra om tuffa möten med mördare, vad Johan behövt försaka för sin karriär och hur det var när han blev kallad ”landsförrädare” för att ha försvarat Akilov. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Johan Eriksson på instagramJohan Eriksson - I rättvisans tjänst: berättelser från mitt liv som advokatBöcker av Ferdinand von Schirach Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan Eriksson är den försvars- och brottmålsadvokat som advokaterna själva skulle anlita om det behövdes. I flera år har han blivit utsedd till ”Advokaternas advokat” och han har varit försvarare i många uppmärksammade fall - bland annat för Rakhmat Akilov i samband med terrordådet på Drottninggatan 2017. Han är också författare bakom boken ”I rättvisans tjänst: Berättelser från mitt liv som advokat”.I det här avsnittet så får vi höra om vad som krävs för att bli en absolut toppadvokat. Vi går in på retoriska knep han använder sig av i rättssalen, om hur man skapar förtroende och hur man skapar relationer. Men vi får också höra om tuffa möten med mördare, vad Johan behövt försaka för sin karriär och hur det var när han blev kallad ”landsförrädare” för att ha försvarat Akilov. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Johan Eriksson på instagramJohan Eriksson - I rättvisans tjänst: berättelser från mitt liv som advokatBöcker av Ferdinand von Schirach Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Cyril och Stig träffar en av Sveriges kanske mest kända försvarsadvokater Johan Eriksson som skrivit "I rättvisans tjänst". Johan Eriksson blev känd för allmänheten när han försvarade Rakhmat Akilov efter terrordådet på Drottninggatan men har också under åren arbetat med många av de allra mest uppmärksammade fallen. Det blir ett mycket intressant samtal om livet som försvaradvokat, om några av fallen han arbetat med, om rättvisa och om att vara männiksa, för som försvarsadvokat träffar du människor i utsatta situationer under väldigt speciella situationer.Foto : Fredrik Hjerling Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han blev åtta år i rad framröstad till Sveriges främsta advokat. För allmänheten är han mest känd för att ha försvarat Rakhmat Akilov, mannen bakom terrordåden på Drottninggatan i april 2017. Dagens gäst är advokat Johan Eriksson och temat är försvarsadvokatens roll i rättsstaten. Vi samtalar bland annat om försvarsadvokatens ansvar när staten begår övergrepp mot den enskilde, risken att bli duperad av charmiga klienter och den hatstorm som följde när han försvarade terrordömda Rakhmat Akilov.Johan Erikssons bok:  https://www.adlibris.com/se/bok/i-rattvisans-tjanst-berattelser-fran-mitt-liv-som-advokat-9789100183103Stötta podden på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra eller på SWISH på 0709262541.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

I dagens fängslande avsnitt ska vi dricka den mytomspunna drinken Tom Collins med författaren och försvarsadvokaten Johan Eriksson, som också har försvarat Rakhmat Akilov. Det blir minst sagt ett lärorikt avsnitt där Johan tar oss igenom brott och straff, kan vi försvara drinkens betyg, kommer vi ändra vår historia och framförallt vilken annan drink rekommenderar han som sätter Guldkant på vardagen? Vi kan varken bekräfta eller dementera dagens avsnitt utan Johan's godkännande.

För fem år sedan drabbades Sverige av ett dåd som skakade landet och dess invånare i grunden. Rakhmat Akilov dödade fem personer och påverkade oss alla. Journalist Åsa Erlandsson har bland annat träffat polisen som grep terroristen, mannen som var avgörande i jakten och kvinnan som ovetandes räddade sju liv. Människorna bakom dådet berättar om sina upplevelser och hjälper oss att förstå det ofattbara. Välkommen till ett avsnitt som är ett historiskt nedslag och ett samhällsporträtt.

Bara några timmar efter attacken på Drottninggatan lade ett ryskt twitterkonto ut en chatt mellan terroristen Rakhmat Akilov och en person som utger sig för att vara från IS. Men ju längre polisutredningen fortskrider, desto mer tonar Sverige ner dådets IS-koppling. Den ansvarige åklagaren väljer att endast åtala Akilov för gärningen – trots de komprometterande IS-chattarna. Den svenska polisen rapporteras inte heller ha kontaktat de länder där dessa IS-kontakter tros befinna sig. Den 7 april har det gått fem år sedan dådet. Varför är inte det svenska rättsväsendet mer intresserade av att ta reda på vem – utöver Akilov – som bär skuld för terrordådet på Drottninggatan? frågar säkerhetsanalytikern Peter Axelsson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens avsnitt bland annat: Bidragssökande konstnärer anpassar konstverk till statens politiska målsättningar för konsten, braxen återigen matfisk, Malmö stad understödjer parallellt rättssystem för romer, prideflaggan uppdateras för att inkludera intersexualitet, Stoppa Pressarna anmäler Aftonbladet för förtal samt Wyoming bygger nästa generations kärnkraft https://radio.bubb.la/sondag-13-juni-2021/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Statlig rapport finner att medelsökande kulturarbetare anpassar sina ansökningar och verk efter den kulturpolitiska styrningen och därmed inte ägnar sig åt fri konst, självkritisk Anna Serner på Svenska Filminstitutet ser behovet av tydligare kommunikation för att alla ska förstå att de uttalade övergripande målen om exempelvis mångfaldsperspektiv inte styr innehållet Kräftbetet braxen blir matfisk som serveras i skolor och på äldreboenden när statliga projektet Resursfisk tar tillvara på regionala råvaror och möter hög efterfrågan på fisk, braxenburgare på menyn när SVT besöker Årsta partihallar för att provsmaka Parallellt rättssystem för romer faciliteras av Malmö stad med lokaler och avlönade projektanställda som agerar domare vid gruppinterna konflikter, skadestånd och böter utdöms enligt romsk vandel i direktsända rättegångar, ”inte okej” enligt resignerad polis Lila ring som symboliserar intersexualitet läggs till när prideflaggan får ny design av Valentino Vecchietti, originalet från 1978 har genom åren fått en rad ändringar i syfte att inkludera fler, nyligen adderades svarta och bruna ränder i syfte att människor med sådan hudfärg skulle förstå att de var inkluderade i budskapet Stoppa Pressarna anmäler Aftonbladet för förtal efter publicering av artikel där Stoppa Pressarnas ansvarige utgivare Daniel Nyhlén utmålas som kriminell, Aftonbladet tar i rapporteringen fokus på att företaget genom postbox delar postadress med bland andra Rakhmat Akilov, spekulerar även kring huruvida Nyhlén begår folkbokföringsbrott i och med att han förefaller bo utomlands men vara skriven i Sverige Wyoming investerar i nästa generations kärnkraft, företag som ägs av Bill Gates och Warren Buffett anlitas för att bygga 345-megawatts natriumkyld snabbreaktor som ska producera el för 250 000 hushåll, dessutom byggs energilagringssystem baserat på smält salt som ska kunna leverera uteffekt på 500 megawatt i fem och en halv timme

Den profilerade försvarsadvokaten blev rikskänd när han tog sig an att försvara den nu terrordömde Rakhmat Akilov. Han såg det som ett hedersuppdrag men var inte helt beredd på den storm som skulle följa. Möt dagens gäst Johan Eriksson.

Advokat Johan Eriksson pratar om hur det var att försvara terroristen Rakhmat Akilov & andra fall som gjort starka intryck på honom. Aktuell med boken I rättvisans tjänst.

Johan Eriksson har år efter år utsetts till den advokat som andra advokater skulle välja om de själva hamnade i klammeri med rättvisan. Hör om hans nya bok. Om hur det var att försvara Rakhmat Akilov, som utförde terrordådet på Drottninggatan. Liksom om vad det är för mål, under hans långa karriär, som har påverkat honom allra mest.

Varken Aftonbladet eller TT kollade nyheten om EU verkligen ville förbjuda konstgräs, stopp i attraktioner på Liseberg blev till rena nyhetskarusellen i GT, inbäddade journalister under kriget i Irak.  Felaktig nyhet om förbud mot konstgräs rapporterades vidare Nyligen rapporterade flera ledande nyhetsredaktioner om att EU ville förbjuda konstgräsplaner. Det handlade om det gummi som finns på över tusen fotbollsplaner runt om Sverige. Ett förbud som skulle innebära stora kostnader för landets fotbollsföreningar. Några dagar senare gick EU-kommissionen ut och dementerade nyheten. Så vad stämde egentligen? Reporter: Jonna Westin. Hårt tryck av journalister på rättegången mot ASAP Rocky Sjuttio ackrediterade journalister från 40 mediehus, Asap Rocky-fans och andra nyfikna gjorde att trycket på Stockholms tingsrätt var större än under förra årets rättegång mot terroristen Rakhmat Akilov. Vi fick en ögonblicksbild från reportrar och fotografer under första dagens förhandlingar, när många i kaoset inte kom in utan snällt fick vänta utanför säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt. Reporter: Eskil Lundgren. Alla nyhetsflashar om stopp på Liseberg var det motiverat? Om man ska tro medierapporteringen har nöjesparken Liseberg i Göteborg haft en tuff sommar med stora tekniska problem. Under juli månad har medier som Aftonbladet, GT/Expressen, Sveriges Radio och TT upprepade gånger rapporterat om stopp i attraktioner och passagerare som sitter fast. Men har sommaren verkligen varit så ovanlig, eller är incidenterna egentligen odramatiska vardagshändelser för en nöjespark? Reporter: Eskil Lundgren. Sommarserien: Inbäddningar och psykologisk krigföring i Irak Inbäddade reportrar blev ett begrepp under kriget i Irak när 700 journalister fick följa med de amerikanska trupperna på fältet. En av dem var Aftonbladets reporter Peter Kadhammar. Det här reportaget börjar på paradistorget i Bagdad där krigets starkaste symbol serverades till journalister från hela världen, utan att de ens behövde lämna hotellrummet. Reporter: Love Lyssarides.

Det här är ett specialprogram från Radio Sweden på lätt svenska. Det handlar om de största svenska nyheterna 2018. I del 1 pratar vi om valet till Sveriges riksdag, rättegången mot terroristen Rakhmat Akilov och om VM i fotboll. Valet till Sveriges riksdag Vi börjar med det politiska valet till Sveriges riksdag, som var den 9:e september. Valet blev väldigt jämnt. Det har gått över tre månader sedan dess, men inga partier har lyckats bilda en regering än. Partierna brukar samarbeta i två olika block. Det rödgröna blocket är Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det andra blocket kallas Alliansen. Det är Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Partiet Sverigedemokraterna tillhör inget block. Sverigedemokraterna har vuxit mycket. De är nu det tredje största partiet i riksdagen. Och de två andra blocken blev nästan exakt lika stora i valet. Det gör att inget block kan få tillräckligt många röster i riksdagen. Inget parti säger att de vill samarbeta med Sverigedemokraterna. Därför måste de andra partierna hitta andra sätt att samarbeta på. De har diskuterat mycket om vilka som ska samarbeta. Men de har inte kunnat bestämma det. Det är fortfarande inte klart vilka partier som ska bilda Sveriges nya regering, och vem som ska bli statsminister. Riksdagens talman är den person som föreslår vem som ska bli ny statsminister efter ett val. Det ska vara den som har störst chans att bli godkänd av politikerna i riksdagen. Riksdagen har röstat nej till talmannens förslag två gånger. En gång till Moderaternas Ulf Kristersson och en gång till Socialdemokraternas Stefan Löfven. Nästa omröstning blir den 16 januari. Talmannen heter Andreas Norlén. Han säger att alla partiledare måste ta sitt ansvar nu, för att Sverige ska få en ny regering. De kan inte ha fler diskussioner utan resultat, säger han. Sverige behöver en regering. Nu gäller det att samtliga partier och partiledare tar sitt ansvar under den kommande tiden och agerar på ett sätt som gör att Sverige får en regering. Det måste vara slut med resultatlösa diskussioner, säger talmannen Andreas Norlén. Riksdagen kan rösta om statsminister högst fyra gånger. Om det inte finns en statsminister efter det så blir det ett nytt val. Det kallas extraval. I januari får vi se hur det går. Det har aldrig tagit så här lång tid att bilda en regering i Sverige förut. Det brukar bara ta ett par veckor efter valet innan en ny regering börjar jobba. Men det är ett ovanligt svårt läge i Sveriges politik just nu. Rättegången mot terroristen Rakhmat Akilov En annan stor nyhet i år var rättegången mot terroristen Rakhmat Akilov, som gjorde terrorattacken i Stockholm 2017. I april 2017 tog han en lastbil och körde över människor på Drottninggatan i Stockholm. Fem personer dog och många skadades. I februari började rättegången mot Rakhmat Akilov. Den höll på i fyra månader. Det var en av de största rättegångarna någonsin i Sverige. 150 personer var målsägande. Målsägande är offer för brottet som rättegången handlar om. Många människor var på plats för att följa rättegången. Många var ledsna. En kvinna berättade att hon klämdes mellan en vägg och en bil. Hon sa att hennes fot blev överkörd. Och hon skadade nacken. Sen blev allt tyst. Jag känner hur mitt knä trycks in i väggen, jag känner hur min fot blir överkörd av troligtvis ett däck, jag känner hur min nacke knäcker till och sen är det som att det bara tystnar och blir stilla, säger hon. Rakhmat Akilov sa att han mördade människor för att han ville stödja terrororganisationen IS. Terroristbrott betyder att man försöker skada hela samhället. Det gjorde Akilov genom att försöka skada och skrämma många människor. Attacken påverkade Sverige mycket och många blev rädda. I juni dömdes Rakhmat Akilov till livstid i fängelset för terroristbrott. Det är det hårdaste straffet man kan få i Sverige.   VM i fotboll och vinter-OS Det fanns två stora sporthändelser under året. En var Världsmästerskapet, VM, i fotboll för herrar. I somras spelade Sverige VM i fotboll, i Ryssland. Det var första gången på 12 år som Sveriges lag med herrar spelade VM. Många tittade på matcherna och hejade. På flera platser i Sverige kunde man titta på matcherna utomhus på stora skärmar. Sverige blev det bästa laget i sin grupp. Efter gruppspelet vann Sverige mot Schweiz. Det gjorde att Sverige gick vidare till kvartsfinal. Såhär lät det när Andreas Granqvist gjorde mål mot Schweiz. Det är ovanligt att det går så här bra för Sverige i en stor fotbollsturnering. Sverige har bara spelat kvartsfinal i VM två gånger tidigare. Senast var år 1994. Då gick det så bra att Sverige vann brons. Men den här gången förlorade Sverige kvartsfinalen, mot England. Och VM tog slut för Sverige. Den andra stora sporthändelsen var vinter-OS i Sydkorea. Där vann Sverige 14 medaljer. Det var sju guld, sex silver och ett brons. Det var Sveriges bästa vinter-OS någonsin. Förra vinter-OS tog Sverige 15 medaljer, men bara 2 av dem var guld.    Programledare: Sara Olsson

Rakhmat Akilov överklagade inte domen och vid midnatt var den därför ett faktum. Hör Ekots intervjuer med åklagaren och försvarsadvokaten om detta unika mål. Två av nyckelpersonerna i processen är åklagaren Hans Ihrman och försvarsadvokaten Johan Eriksson som för Ekots reporter nu öppnar upp sig kring hur arbetet med detta unika mål har varit. Reporter Sanna Drysén.

Attentatet på Drottninggatan 7 april 2017 skakade Sverige och bedöms som terroristbrott. Det menar Stockholms tingsrätt som dömer Rakhmat Akilov till livstids fängelse och utvisning. Hör bland andra åklagare Hans Ihrman, målsägarbiträde Jessica Sandberg, Peter Althin, advokat och Ekots juridiske expert samt Ekots reporter Sanna Drysén, som följt hela rättegången.

Idag dömdes Rakhmat Akilov till livstid i fängelset för terrorbrott. Igår övade soldater på att skydda Sverige. Många firade att de blivit svenska medborgare. Programledare: Sara Olsson

Johan Eriksson är försvarsadvokat och försvarar just nu Rakhmat Akilov som begick terrordådet på Drottninggatan den 7e april. Det största terrorattentatet i svensk historia.Johan Eriksson berättar om den pågående rättegången och om sina klients inställning. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ekots Sanna Drysén har följt varje minut av rättegången mot Rakhmat Akilov. Tillsammans med programledare Lasse Johansson tar hon dig igenom de mest betydelsefulla ögonblicken och summerar intrycken. Producent: Susanna Andrén

De europeiska jihadisternas drivkraft är inte primärt religiös, hävdar den franska statsvetaren Olivier Roy. Hans analys får journalisten Anna Thulin att ställa övergripande frågor om samhället idag. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Terrorism och jihadism är inga nya företeelser. Det som är nytt är hur terroristerna medvetet söker döden, menar den franska statsvetaren Olivier Roy. Jag tänker på hans ord när jag passerar två franska bistrobarer i närheten av Saint-Martin-kanalen i Paris. Jag ser fortfarande skotthålen i fönstren, trots att rutorna har bytts ut för längesen. Jag minns rosorna och doftljusen och blodfläckarna vid uteserveringarna, trots att asfalten har sköljts ren av otaliga regnskurar. Den som går på Drottninggatan i Stockholm kan känna igen känslan. Terrorn sätter osynliga spår i minnet och platsen förblir inte densamma efteråt. Allt insveps förstås också i jihadismens narrativ om döden som en belöning Det var i november 2015 som jag var i Paris för att rapportera om terrorattentaten, där självmordsbombare sprängde sig utanför fotbollsarenan Stade de France och beväpnade män öppnade eld i konserthuset Bataclan och vid restauranger runtom i staden. 130 människor dog och ytterligare hundratals skadades. Kort efteråt tog terrorgruppen Islamiska staten på sig dåden. Att försöka förstå varför kan tyckas absurt och meningslöst. Ett trauma går inte att placera in i den vanliga berättelsen om livet: den är till sin natur ett avbrott, en svart punkt. Men den franska statsvetaren Olivier Roy gör ett försök. I sin bok Jihad och döden, som kom på franska 2016 och i svensk översättning av Johan Öberg 2017, för han fram en teori som blivit kontroversiell i vissa kretsar: nämligen att de europeiska jihadisternas drivkraft i första hand inte är religiös. Istället kan terroristerna ses som personer som på djupet saknar tro på någonting, nihilister som söker sin egen död. Man spränger sig själv, står kvar med vapen i hand när polisen kommer och har ingen allvarligt menad flyktväg. Man är inte rädd för att dö, eftersom döden är målet. Allt insveps förstås också i jihadismens narrativ om döden som en belöning: man blir martyr i en påstådd strid och får ett frikort till paradiset. Det finns förstås de som ångrar sig halvvägs, som Rakhmat Akilov i Stockholm. Han misslyckas med att dö, skriver Göran Rosenberg i Expressen, eftersom bomben inte exploderar utan börjar brinna runt benen och det plötsligt gör för ont att dö och han flyr. Men Akilovs mål var ändå att dö. Det var slående hur likgiltig han var efteråt, både inför sig själv och offren, som om motivet inte spelade någon större roll. Det viktigaste var att ha ett motiv vilket som helst. Det stämmer med bilden som Olivier Roy målar upp av typiska jihadister: Ofta har de ett småkriminellt förflutet, de kommer från alla klasser och de har sällan varit troende särskilt länge. Snarare är de religiösa nybörjare och ganska okunniga om de andliga texterna. Akilov tycks knappt ha vetat något alls om den religion i vars namn han ville döda. En stor del av propagandan handlar om att måla upp kalifatet som ett välfungerande och harmoniskt samhälle. Soldränkta ängar, äppelodlingar och lekande barn. Män som rider vid havsbrynet under en blå himmel. Radikaliseringen föregår islamiseringen, skriver Olivier Roy vidare. Vad menar han med det? Jo, helt enkelt att de som ställer upp som terrorvolontärer först visar tecken på radikalitet, och därefter finner ett religiöst narrativ för att få utlopp för våldet. Terrorn som ett slags utökat självmord, alltså. Vilket går tvärt mot den islamiska traditionen, där någon som dör i strid visserligen kan upphöjas till martyr, men den som söker döden kränker guds vilja. Jihadismen har också karaktären av en ungdomsrörelse med starka drag till populärkultur, åtminstone i Europa. Iscensättningen av döden är inspirerad av filmer och dataspel. Innan terrordåden förbereder man sig med rekvisita och filmer på nätet, där man poserar med vapen och motiverar sin handling. I jihadisternas förvridna värld är de superhjältar som hämnas egna eller andras oförätter. På det viset påminner de om många skolskjutare och högerextrema terrorister. Att känna sig som en ung loser utan sammanhang gör en naturligtvis inte per automatik våldsam. De som söker sig till våldet, däremot, hittar ofta en berättelse där deras handling får mål och mening. Och där är IS propaganda synnerligen effektiv. En som har forskat om IS mediestrategi är Michael Krona på Malmö Högskola. I medier pratar man mest om de brutala tortyr- och avrättningsfilmer där offren bär Guantanamo-liknande fångdräkter. Men majoriteten av IS filmer är inte våldsamma, menar Krona. Tvärtom. En stor del av propagandan handlar om att måla upp kalifatet som ett välfungerande och harmoniskt samhälle. Soldränkta ängar, äppelodlingar och lekande barn. Män som rider vid havsbrynet under en blå himmel. En känsla av mytologiskt paradis och nationalromantik. Skillnaden är att nationen här är gränslös, ett kalifat för hela världens rättrogna. Kvinnan har en betydelsefull roll i det nya samhällsbygget och att fostra framtida jihadister. Till och med i de våldsamma filmerna finns det en estetik för att locka rekryter. Det är Hollywoodliknande produktioner, med effektiva detaljer som får tittaren att känna igen sig. Man kanske använder samma typsnitt som i Game of Thrones, eller sätter en kamera på geväret så att det påminner om ett dataspel. Det är inte våldet i sig som lockar, utan hur man förpackar och glorifierar våldet, säger Michael Krona. På samma sätt undrar jag om det är döden i sig som Olivier Roy menar när han vill visa på jihadisternas drivkraft. Han argumenterar visserligen övertygande och ger många konkreta exempel. Men är det verkligen döden döden som är dragningskraften? I så fall som en övergång till paradiset, inte som att bli maskmat och uppgå i ingenting, väl? Nihilisterna ser ju världen som i grunden meningslös, med avsaknad av moral och en högre makt, medan de självutnämnda terrorkrigarna faktiskt tycks se en mening i sin gärning. Förvriden och avskyvärd, visst. Men likväl en mening. Kanske är det inte religionens återkomst i samhället vi borde oroa oss för. Utan för att vi, när kyrkan och tron allt mer förlorat sin roll som meningsskapare i tillvaron, inte blivit tillräckligt bra på att förklara att livet är vackert och meningsfullt.  Hur vi tolkar dåden och vilken kontext vi sätter in dem i beror på vilka berättelser vi själva, medvetet eller omedvetet, väljer att se. Samma helg som terrordåden i Paris skedde 2015, besökte jag en fransk barn- och ungdomstidning. Barnen hade bjudits in till ett redaktionsmöte för att planera ett temanummer om attentaten. Deras berättelse om våldet var en annan än de vuxnas. Varför tycker inte terrorister om fotboll? frågade de sig. Ogillar terrorister rockmusik? Att vi agerar och formar vår världsbild utifrån det vi redan känner till, utifrån de berättelser vi placerar in våra egna liv, tycks gälla både terrorns offer och dess förövare. IS styrka ligger i att spela på vår rädsla. Och denna rädsla är rädslan för islam, skriver Olivier Roy. I min mening verkar vi ha svårare att kalla högerextrema dåd för terrorattacker. De kallas hatbrott i bästa fall, men ses inte som angrepp mot grundläggande institutioner och hot mot samhället i stort. Men är inte ideologiskt motiverade attacker i skolor och bränder på flyktingboenden just hot mot grundläggande institutioner, där målet är att injaga allvarlig fruktan hos befolkningen? Om man vill spetsa till det, så tycks IS sälja in sig och locka rekryter med hjälp av storytelling som vilket framgångsrikt företag som helst. I många fall är gärningsmännen do-it-yourself-terrorister som endast har en lös koppling till rörelsen, men som anammat IS berättelse om global jihad och ett så kallat kalifat genom att surfa på nätet. Det får mig att fundera på vilka andra berättelser som finns för människor som saknar sammanhang. Kanske är det inte religionens återkomst i samhället vi borde oroa oss för. Utan för att vi, när kyrkan och tron allt mer förlorat sin roll som meningsskapare i tillvaron, inte blivit tillräckligt bra på att förklara att livet är vackert och meningsfullt. Om vi lyckas så kommer kanske den potentiella terroristen inte bara att kunna se mening med döden, utan även sitt och framförallt sina offers liv. Anna Thulin, journalist   Litteratur Olivier Roy: Jihad och döden, översättning: Johan Öberg. Daidalos, 2017.

I dag höll åklagare Hans Ihrman sin slutplädering i rättegången mot den terroråtalade Rakhmat Akilov. Under eftermiddagen hördes även några av målsägarbiträdenas slutpläderingar. Hör reporter Sanna Drysén och Ekots rättsexpert Peter Althin om dagens förhandling.

Rättegången mot Rakhmat Akilov har pågått i två månader och idag så hördes de allra sista av de 149 målsägande efter terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm. Reporter: Sanna Drysén.

Rakhmat Akilov förhördes i dag av målsägarbiträdena. Han fick bland annat frågan om han kände någon ånger, och sa då att det var svårt för honom att svara på den frågan.

I dag förhördes Rakhmat Akilov. Han talar själv på ryska och hans svar översätts av en tolk. Han säger att syftet med att köra lastbilen på Drottninggatan var att mörda svenska medborgare.

Idag kom åtalet mot Rakhmat Akilov för terrordådet i Stockholm förra året. Hur hittar man snabbt det intressanta i en gigantisk förundersökning? I och med åtalet i dag mot Rakhmat Akilov för bland annat terroristbrott och försök till terroristbrott  blev en stor del av den 9000 sidor långa utredningen offentlig. Här finns bland annat förhör med Akilov,  vittnesförhör och teknisk bevisning. Hur angriper man som journalist ett sånt här omfattande material? Inte minst med tanke på att det så snabbt som möjligt ska publiceras. Lösenord Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Internetstiftelsen i Sverige delar med sig av sina bästa tips om hur skapa säkra lösenord. Bortglömda kvinnor Kvinnliga kompositörer har hamnat i skuggan av de manliga. Men nu vill  Operabyråns Christina Larsson Malmberg, sopran och konstnärlig ledare och Helena Röhr, regissör uppmärksamma bortglömda kvinnliga kompositörer. Prins- och presidentpar  Vi uppmärksammar också prins William och hertiginnan Kates besök i Stockholm och så förklarar Thomas varför så många  är osäkra på om Melania Trump kommer att dyka upp vid sin man Donalds sida vid State of the Union talet i natt. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Jon Jordås

Varför ses Rakhmat Akilov som terrorist, men inte Peter Mangs? Det här avsnittet handlar om hur terrorism allt mer kopplas till migration och vilka konsekvenser det får. Avsnittet gästas av Mattias Gardell som tillsammans med Lisa Pelling och Ignacio Vita pratar om svensk terrorlagstiftning och hur den tolkas.