Podcasts about knep

Jon Olsson är inte bara extremskidåkare och entreprenör – han är även en mästare på att bygga sitt personliga varumärke på sociala medier. Med över 1,5 miljoner följare på YouTube och flera framgångsrika bolag i ryggen är han en av Sveriges främsta influencers. I det här avsnittet delar Jon sina bästa tips om: – Hur man bygger ett starkt personligt varumärke på sociala medier – Knep för att skapa engagerande innehåll som folk vill dela – Strategier för att kombinera passion med business på digitala plattformar – Life hacks för att maximera både produktivitet och hälsa – Hur sociala medier har påverkat hans entreprenörsresa, nu senast i Akka, och investeringar. Och mycket mer. Vill du också bli en social medie-expert? Lyssna på detta!

I det här avsnittet av Ash & Slay gästas vi av produktutveckaren och sportnutritionsexperten Johan Boman. Vi pratar om den sidan av kosttillskottsbranschen som många inte känner till – från protein spiking till vilseledande marknadsföring och bristande kvalitetskontroller. Johan förklarar vad protein spiking egentligen är, hur vanligt förekommande det faktiskt är och vad du som konsument bör se upp för. Vi diskuterar även hur man kan veta om man får det man betalar för och vad som skiljer ett bra tillskott från ett dåligt. Är du intresserad av träning, kosttillskott och vill förstå vad som egentligen pågår bakom kulisserna i branschen – då är det här ett avsnitt du inte vill missa. 

Če v gneči na cesti policisti z modrimi lučmi utirajo pot rešilcu, ki drvi iz ozadja, oglušujoča sirena trga našo notranjost in nam vsiljuje vprašanje, kaj bi bilo, če bi tisti hip iz zmečkanega vozila reševali prav nas. Prestrašeni preverjamo, ali bodo koga odpeljali na urgenco, ne upamo pa si niti pomisliti na to, da bi lahko koga prekrili in čakali na temni kombi. Nekaj trenutkov potem z olajšanjem rečemo: Hvala Bogu – samo nekaj sekund nas je ločilo od trka, ki bi lahko za vedno spremenil naše življenja. Pogovor s sopotnikom nas po nekaj kilometrih pomiri; ultimativno vprašanje – ali življenje ali smrt – zbledi, zavest pa ga potisne nekam v ozadje. Čisto drugače pa vstopimo v dramo življenja in smrti v velikem tednu, ko od velikega četrtka do velikonočnega jutra v skrivnostnem ritmu hodimo z Jezusom od dvorane zadnje večerje do Pilatove sodne palače in nato po Vii Dolorosi do Kalvarije. Pogled na križanega Kristusa nas gane in v nas prebudi sočutje. A veliko hujše je to, kar sledi: kaj, če je s smrtjo vsega konec, pa naj jo doživimo na cesti, na križu ali na bolniški postelji? Misleci se že od nekdaj te ultimativne teme lotevajo tudi drugače: z intelektualno distanco, vendar se ta ravnodušni pristop nikomur popolnoma ne posreči. Tako je bilo tudi s Ciceronom, rimskim državnikom in filozofom, ki se je v Tuskulu, nedaleč od Rima, v letu, preden so ga privrženci konzula Antonija obglavili, posvetil poglobljenemu premisleku o staranju in smrti. Razčlenil je štiri razloge, zaradi katerih je starost nesrečno obdobje. Najprej zato, ker nam onemogoči dejavnosti, ki so nam bile v najboljših letih v zadovoljstvo. Ko obnemoremo, nas mladi odrinejo in pozabijo na nas. Drugi razlog starostnih težav je oslabljeno telo, ki vse dela počasi in okorno. Starost, dodaja Ciceron, nas prikrajša za uživanje telesnih radosti in naslad. Tej tretji težavi, povezani s starostjo, sledi še četrta, strah zaradi bližine smrti. Zadnja tri leta je Ciceronov način razmišljanja zamenjala negotovost, kaj bo iz nas naredila umetna inteligenca. Lahko namreč postanemo stroj, v katerega bo nekdo vsadil spomine, in bi se kot človek-stroj lahko smejali in jokali ter živeli v misli, da smo še vedno ista oseba. Najhuje pri tem je, ker danes nihče ne ve, kaj se bo res zgodilo. Danes, na belo nedeljo, ko se v evangeliju srečujemo s sv. Tomažem, ki je dvomil o Jezusovem vstajenju, je vsaj zame zelo prepričljiv njegov preobrat iz dvoma in otrplosti v vero, ki mu je podelila odgovor, da je pomirjen rekel: »Moj Gospod in moj Bog!« Omahljivec Tomaž je postal pričevalec.

Avtor analizira tri ključne kulturno-civilizacijske preobrate, skozi katere smo šli v zadnjih desetletjih. Od časov, ko je svet zaznamovala ideologija dela in delavski razred, do trenutne negotovosti, ki jo prinašajo politični in družbeni premiki v smeri ideologij, kot so woke in inkluzija. Milan Knep raziskuje, kako so se spreminjali globalni ideološki okviri, od komunizma do sodobnih kulturnih revolucij, ter kako ti preobrati vplivajo na našo družbo in prihodnost. Zaključuje z optimističnim pogledom, ki ga ponuja katolištvo kot temelj za prihodnje spremembe in vstajenje nove civilizacije.

Det handlar om din självkänsla. Hur du ser på dig själv och ditt eget värde är avgörande för hur du mår och fungerar i livet. Och vet du vad det bästa är? jo, att självkänslan inte är statisk, den går att påverka även i vuxen ålder. Vi lär dig fyra enkla knep som du kan ta till redan imorgon för att bättra på självkänslan. Och hur är det egentligen med Åsas och Helenas självkänsla..? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bolj kot naše slabosti nas vznemirjajo napake drugih. Če zavračanja bližnjih ne ustavimo in si ne priznamo, da smo tudi sami nepopolni, začne naš mrki pogled na ravnanje drugih preraščati v jezo. In če tudi tej ne postavimo meje, se začne verbalno nasilje, pri marsikom tudi fizično. Ker se je Jezus zavedal, da se lahko celo na videz nenevarno ironiziranje drugih sprevrže v sovraštvo, je svojim učencem izrekel ostro svarilo: »Kaj vendar gledaš iver v očesu svojega brata, bruna v svojem očesu pa ne opaziš?« Zelo dobro mnenje o sebi je imel, na primer, Maximilien Robespierre (1758–1794), eden ključnih mož francoske revolucije. Popolnoma se je raznežil nad svojo dobroto, ko se je pred zbrano množico zavzemal za socialno državo in neposredno demokracijo, splošno volilno pravico ter odpravo suženjstva in smrtne kazni. V svoji navidezni miroljubnosti je nasprotoval vojni s Habsburško monarhijo. Ker je branil človekove pravice, so revni in zatirani videli v njem svojega zaveznika. Robespierre, ki se je imel za človekoljuba, pa ni bil pozoren na temo v svoji duši, bruna v svojem očesu ni opazil, temveč so ga neskončno motile le iveri v očeh drugih; ne da bi se prav zavedal, je postal zagovornik terorja. Pri obrambi vrednot revolucije in republike ni dopuščal usmiljenja. Zahteval je puritansko čistost državljanov glede njihovega odnosa do dosežkov revolucije. Njegovi dekreti so leta 1794 zahtevali usmrtitev že na podlagi sumov, da ima kdo kakršno koli kritično mnenje o republiki. Zaradi bruna v svojem očesu in nenasitne krvoločnosti si ni delal slabe vesti, a zaradi iveri, ki jo je opazil v očesu sodržavljana, je ukazal ubijanje. Člani Konventa so se zbali za svojo usodo, zato so ga hoteli aretirati, a jih je prehitel s samomorom, ki pa se mu ni ponesrečil. Naslednji dan so ga prijeli in ga na Trgu revolucije usmrtili z giljotino. Robespierre je začel z utopičnimi idejami Jeana - Jacquesa Rousseauja (1712–1778) in končal z nasiljem. Tisti, ki so bili zaslepljeni z njegovo pravičniško retoriko, so se pozneje naslajali ob pogledu na giljotino, ki je ustavila njegovo blaznost. Parižanom iz obdobja francoske revolucije in vsakemu izmed nas je namenjena Jezusova beseda: »Hinavec, odstrani najprej bruno iz svojega očesa, potem boš videl, da lahko odstraniš tudi iver iz očesa svojega brata.« Dandanes se javni govor zaostruje. Ljudje so jezni, a ne na svoje sebično iskanje udobja, ampak na vse okoli sebe, ker ne ustrezajo idealom, ki si jih rišejo v svoji glavi. Tem bi takoj izdrli bruno iz očesa. Če naj prav ocenjujemo razmere v družbi, moramo najprej stopiti pred Vsemogočnega in ga ponižno vprašati, kako nas vidi on.

Vi välkomnar mentalisten, författaren och föreläsaren henrik Fexus till 24frågor.Går det att ge sig in och pilla i andra människors tankebanor? Hur gör han för att på förhand veta vad en annan människa kommer göra eller säga?Det finns ett väldigt bra exempel när Fexus guidar TV4;as Axel Pileby exakt dit han själv vill.Hur är det ens möjligt?Vi snackar också om rädslan för döden, om tidens gång, om att vara offentlig, om att skriva deckare tillsammans med Camilla Läckberg och hur han ser på det bombardemang av nyheter och intryck som väller över oss i sociala medier.Har den mänskliga hjärnan ens hängt med i den snabba utveckligen och hur ser han på AI och allt annat som sker så fort just nu.Programledare: Henrik Eriksson & Marcus BirroProducent: Philip De GiorgioFölj oss på Tiktok: https://www.tiktok.com/@24fragorpodcastFölj oss på Instagram: https://www.instagram.com/24fragorpodcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pesnik se zazira na drugo stran, v nebo, onstran vse filozofije, saj verjame, da je tam od vekov Beseda, ki nas osmišlja in ohranja.

Z vsem, kar presega vidno, empirično in predvidljivo, imamo ljudje od nekdaj težave. Zdravorazumska logika ima na to zadrego preprost odgovor: manj filozofirajmo in se bolj posvečajmo konkretnim problemom. Ranjen z istim nelagodjem, Shakespearjev alter ego – danski princ Hamlet –, ko uzre duha svojega očeta, rimskemu pesniku Horaciju navrže te znane besede: »Več je stvari na nebu in na zemlji, kot se lahko sanja tvoji filozofiji.« Ni potrebno, da kakor Hamlet verjamemo v duhove, saj se vsi bolj ali manj strinjamo, da svet ni zvedljiv zgolj na svojo pojavnost in empirično preverljivost. Od tod naprej pa se začnejo naša pota razhajati. Velika večina filozofov moderne dobe sicer prizna tisti »več«, vendar njegovega mesta ne vidi ločenega od naše prozaične človeške eksistence in tvarne substance. Tisti »več« je za sodobnega misleca le nekakšno miselno obnebje, ki mu s potrebne distance omogoča kritično mišljenje, to pa naj bi bila dandanes bistvena naloga filozofa. Prav filozofi, sposobni abstraktnega mišljenja in dvignjeni nad vrtince vsakdanjosti, naj bi javnost nenehno opozarjali na nevarnost enoumja. Šele tako, da kdo preseže dano realnost, pravijo filozofi, je mogoče upati na njeno nujno predrugačenje, ki nam brez poglobljene refleksije sicer omogoča blaginjo, a nas po drugi strani ogroža v samih temeljih. Filozofsko iskanje možnosti mišljenja, ki bi v družbi privedlo do potrebnih sprememb, je vsekakor pomembno. O drugačni možnosti preboja iz obstoječega stanja pa na tretjo nedeljo med letom govori starozavezna Nehemijeva knjiga. Nehemija ni bil Jud, temveč voditelj, ki ga je Judom po vrnitvi iz babilonskega izgnanstva za guvernerja postavil perzijski kralj Kir. Najbolj preseneča, da je od tujca nastavljen guverner Judom pri obnovi opustošene domovine pomagal na temelju njihovega duhovnega izročila. Po Nehemijevem naročilu je duhovnik Ezdra pred zbranim ljudstvom prebral odlomek iz Božje postave. Potem pa je Ezdra rekel: Ne žalujte in ne jokajte. Slišali ste besede postave. Sedaj se nasitite z mesom in se veselite. Pred tem dogodkom so malodušni Judje otožno pogledovali po svoji opusteli domovini, v katero so se vrnili. Na temelju Božje besede, ki so jo skupaj poslušali, so prepoznali svojo duhovno bit, svoje verske, narodne in kulturne temelje. Z veliko vnemo so se vrnili na svoja družinska polja, pozidali domove, posejali njive, obrezali vinsko trto, okopali smokve in začeli gradnjo drugega templja, ki je bil znamenje Božje navzočnosti med njimi. Poeksilski čas ob koncu 6. stoletja pred Kristusom, ko se je začela vsenarodna verska, družbena, kulturna in gmotna obnova, je bil v vseh pogledih najbolj cvetoče obdobje judovske zgodovine.

I årets första Bilar med sladd följer vi upp vad som egentligen händer med Tesla-strejken och snackar en tänkbar lösning. Anders gräver en grop åt sig själv genom att följa upp vadet med Alfred och så snackar vi elbolagens nya knep för att ta mer betalt och nya elpristoppar som fått Ebba att veva mot tyskar och Fabian att veva mot Ebba. Dessutom: på populär begäran: Snabbkurs i isländska! Stöd podden genom att bli plusprenumerant. För 29 kronor i månaden får du senaste avsnittet i förväg, slipper reklam och tillgång till alla avsnitt. Klicka på prenumereraknappen i Apple podcaster, sök upp Bilar med sladd+ på Spotify eller följ denna länk om du använder någon annan poddspelare: https://plus.acast.com/s/bilarmedsladd. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oavsett om du ska hålla ett tal, berätta för en viktig person vad du känner, skriva ett viktigt jobbmejl eller göra något annat där du vill att budskapet ska gå fram och stanna kvar – det här är avsnittet för dig. Genom att utnyttja hur minnet fungerar kan du snickra ihop ett oförglömligt budskap.Klipp:04:30 Message In A Bottle - The Police11:58 Fame - Irene Cara (Remember, remember, remember)21:06 Egen reklam25:34 Musik från Miss Saigon (under pratet)27:53 Remember This - Jonas Brothers Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Piše Majda Travnik Vode, bere Igor Velše. Milan Knep, trenutno tajnik Škofijskega katehetskega urada pri ljubljanski nadškofiji, je leta 2020 po več kot štiridesetih letih raznovrstnega duhovniškega delovanja in potem ko je svoja razmišljanja objavljal v različnih medijih – tudi v oddaji Duhovna misel na Prvem programu Radia Slovenija – izdal knjižni prvenec Eseji o križu letos pa so jim sledili še Eseji o vstajenju. Kot v spremni besedi piše Tadej Rifel, sta po avtorjevih besedah kljub nekajletnemu časovnemu razmiku »zbirki dopolnjujoči, kajti krščansko oznanilo je celota le, če se križ nadaljuje z vstajenjem.« Poleg vsebine, ki jo avtor umešča nekoliko stran od prevladujočega družbenega in kulturnega diskurza, ki ga po njegovem mnenju zaznamujeta odsotnost metafizičnega in tragični svetovni nazor, je zanimivo tudi formalno ozadje dvainpetdesetih esejev v zbirki, ki jih je avtor večinoma izpeljal iz specifične žanrske oblike – katoliške pridige ali homilije. Za prvo in hkrati najznamenitejšo pridigo v zgodovini velja Jezusov govor na gori blizu Galilejskega jezera, vendar gre tudi sicer za zelo staro polliterarno obliko, v katero je pravzaprav že od začetka vtisnjen esejistični format – kljub temu, da je pridiga namenjena širšemu občinstvu, esej pa velja za poudarjeno intimno oziroma zasebno zvrst. Pridiga je tudi drugi, najbolj znani brižinski spomenik (z znamenitim začetkom: Če bi naš ded ne grešil…), ki velja za izvrsten primer srednjeveške retorike. V Evropi pa so najbrž najbolj prepoznavne in še danes pomembne pridige Mojstra Eckharta s konca 13. in začetka 14. stoletja, ki se prav tako zlahka berejo kot vrhunski eseji. Knepovi Eseji o vstajenju vznikajo iz volje po preseganju običajnega tragičnega obzorja pričakovanja, kamor se po avtorjevih besedah vpisuje velika večina novoveške in sodobne umetnosti, filozofije in kulture – in sicer z obratom v krščansko oziroma biblično izročilo. Kot lahko opazujemo, je krščanstvo tako v Evropi kot pri nas že dolgo v zatonu, pri čemer ne gre samo za afere, ki usodno pretresajo cerkvene strukture, ampak – kot lahko na primer beremo v pred kratkim izdanem brezkompromisnem, razgaljajočem eseju Chantal Delsol –, za konec krščanske civilizacije kot take. Kljub vtisu skorajšnjega pogorišča pa lahko vidimo tudi, da v krščanstvu še vedno vztraja veliko vernikov in duhovnikov ¬– morda tudi zaradi Jezusove obljube, da bo s svojo Cerkvijo ostal do konca sveta. Tako tudi Knep, čeprav si ne zatiska oči pred stvarnostjo, v svoja nazorsko, duhovno, psihološko in filozofsko izjemno široko zarisana besedila ne pripušča malodušja. Njegovi eseji – kratki, a od začetka do konca izpeljani v žlahtni filozofski maniri in retorično brezhibni – odpirajo probleme in jih s pomočjo Svetega pisma dialektično razrešujejo in zapirajo, pri čemer ima vselej zadnjo besedo nekaj, kar je že zdavnaj izginilo iz moderne filozofije – duh oziroma presežno. Čeprav je bila, kot v enem svojih zadnjih intervjujev skorajda presenečeno ugotavlja Jürgen Habermas, filozofija dolgo skoraj istovetna s teologijo, se je ta povezava že davno izgubila – morda je bila ravno ta metamorfoza eden od zgodnjih znanilcev zatona krščanske civilizacije. In na čem sloni sodobna filozofija, če se ne sprašuje več o absolutni resnici, biti, poslednjih rečeh, telosu? Alain Badiou v spisu Manifest za filozofijo iz leta 1989, razbere in nato brez sence dvoma – kot rečeno, gre za manifest –, ugotovi, da je sodobna filozofija pogojena s štirimi »generičnimi postopki resnice«: politiko, znanostjo, umetnostjo in ljubeznijo. Čeprav zadnji pojem, ljubezen, na videz dopušča večsmerne interpretacije, med njimi na nobeni instanci ni predvidena konkretna transcendenca, kakršno je nekdaj predstavljal krščanski Bog. Zaradi tega in neštevilnih drugih podobnih dogodkov se zdi krščanska filozofija stvar preteklosti. Vendar nas ravno besedila, kakršna so Knepovi eseji, drobna, a prepričana, argumentirana in nagovarjajoča, prisilijo, da se vprašamo, ali je res tako? Knep, ki se je v duhovniški karieri največ ukvarjal z mladinsko in zakonsko pastoralo, namreč s pomočjo svojih svetopisemskih navdihovalcev, prerokov Izaija, Jeremija, Siraha in apostolov Pavla, Janeza in Jezusa, vsakič znova ubesedi katerega od ključnih problemov zdajšnjosti; bodisi smrt in naš odnos do nje, odmiranje življenjskega smisla, vzgojo otrok in medgeneracijske odnose bodisi družbeno stvarnost. Osvetljuje jih iz perspektive slehernika, v katerega se vsakič znova postavi, nato pa tematiko sistematično razčleni in obdela iz vseh običajnih zornih kotov – le da na koncu iz široko razgrnjenih aporij ne izide kot tragični poraženec, ampak kot zmagovalec. Njegova besedila tako res postanejo eseji o vstajenju – seveda le, če sprejmemo njihovo krščansko logiko. To, kar Knepu daje odločilno prednost, je namreč za marsikoga nezamisljivo, saj avtor svoje razpravljanje vsakič znova subtilno privede do točke nič oziroma do točke, kjer je potrebna totalna odpoved razumu in predaja štafete duhu. Ravno tu je kleč: potem ko je ob nekem problemu v razpravo kompetentno pritegnil in obdelal na primer Hegla, Spinozo, Fichteja, Platona ali katerega od principov sodobne psihologije ali psihoterapije, na koncu vso skrbno predstavljeno argumentacijo izpusti in se vrže v prazno, saj iskreno verjame, da bo tako storil največ in najhitreje. Da je predaja duhu kraljevska pot do rešitve. Čeprav je zbirka Eseji o vstajenju kristocentrična in je njeno gravitacijsko jedro Kristusovo odrešenjsko poslanstvo, se poleg Kristusa avtorjev največji zgled zdi apostol Pavel s svojim neutrudnim evangelizatorskim žarom. Pravzaprav so katoliški duhovniki danes v podobnem položaju, kot je bil nekoč Pavel: Kristusa oznanjajo v skorajda povsem poganskem svetu. S svojimi esejističnimi razmišljanji Milan Knep to počne samozavestno in zavezujoče.

Željko Kozinc Uspavanke pod klifom, Matjaž Lunaček Jutranji opoji, Milan Knep Eseji o vstajenju. Recenzije so napisali Jože Štucin, Nada Breznik in Majda Travnik Vode.

Nikomur, ki je pred tremi tedni sam ali s svojo družino zašel v decembrski mestni šunder, ne želim reči nič kritičnega. Vsakomur, ki mu prijajo mrzleči decembrski večeri v mestnem središču, kjer je zrak nasičen z vabljivim vonjem po kuhanem vinu in mesninah, iskreno privoščim dobro počutje in veselo druženje. Gneča na okrašenih ulicah in velike smreke z drobnimi lučkami ustvarjajo intimo, kjer bi se želeli zadrževati v neskončnost in bi stisnjeni k ljubečemu sozakoncu in otroku, obsijanemu s srečo, da je z nami, pozabili na vse tegobe iztekajočega se leta. Naše duše te decembrske večere napolnjuje skrivnostno pričakovanje. Toda, do kam sega hrepenenje, ki nas prežema, ko se sprehajamo ob stojnicah in brezskrbno pogledujemo, kaj od tega, kar je na njih, bi si glede na globino svojega žepa lahko privoščili. Kaj, razen tega, da bi ostali zdravi in z zalogo na bančni kartici, v resnici hočemo? O tem nas nihče nič ne vpraša, ne sozakonec ne otrok ne prijatelj. O tem najglobljem, kar bi želeli razumeti in občutiti sredi decembrskega šundra, vladata zadržanost in molk, ki se nadaljujeta tudi prek novoletnih praznikov in nato skozi vse leto. Ali je bila v to nerazložljivo hrepenenje, ki tiči globoko v nas, že kdaj izrečena beseda, ki bi dajala pomen življenju tudi potem, ko v poznih večernih urah zapuščamo mestno središče? Danes, na četrto adventno nedeljo, bodo verniki v svojih cerkvah slišali neobičajen pozdrav, ki ga je Mariji namenila njena teta Elizabeta, mati Janeza Krstnika: Blagor ti, ki si verovala. Ko si prestopila prag mojega doma, se je od veselja zganilo dete v mojem telesu. Obe noseči ženi sta v tistih zelo skromnih razmerah pred dva tisoč leti z očmi vere videli daleč prek sebe, v brezdanjost Božje ljubezni. Plamen vere je v njima oznanjal, da Bog ni pozabil nanju. Oni dve sta to verjeli. Ljudje našega časa pa imamo s tem težave. Ne zaupamo ničemur, kar presega domet naših oči in predvidevanja. Vsak dan se teže zanesemo celo na tistega, s katerim imamo otroke, in s katerim želimo biti družina. Kaj bi lahko povezalo naše skrhane odnose, zaradi česar nad vsem, kar delamo, visi senca dvoma in nesmisla. Marija in njena teta Elizabeta sta v vaški shodnici večkrat slišali preroka Izaija, ki je govoril: »Naj vriska puščava in goljava, naj poganja kakor narcisa.« Vedeli sta, da v puščavi ne bo pognala narcisa, sta pa v sinagogi doživeli, da se je v njuno dušo po veri prelivala Božja milina in njegova tolažba. In o tem danes znova beremo v cerkvi, da se v nas na kar najbolj preprost način ponovi vse tisto odrešujoče, kar je dajalo moč tudi Mariji in Elizabeti.

6 december 2024

Matinspiratören Sofia Henriksson gästar studion och berättar om knepen hon tar till för lyckas med glöggminglet. Vad satsar hon själv på när det gäller både det salta och det söta tilltugget? Och hur undviker man att stå i köket hela bjudningen?

Marianne sklir ned langs veggen. Hanne har funnet seg selv igjen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Baklengs feirer Halloween med Sindre, Simen og Yasmin i studio. I sendingen snakkes det om billige kostyme ideer, hvordan gå knask eller knep når du er i 20 årene, hvordan fløter man på halloween fest og hva er noen alternative halloween leker?I studio har vi Sindre, Simen og Yasmin.

Tidöpartierna utreder ett tiggeriförbud fast det inte längre är ett problem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidöpartierna har tillsatt en utredning om ett nationellt tiggeriförbud. Elin Almén, Olle Palmlöf och Fredrik Boltes funderar på det filosofiska dilemmat Bör jag lägga pengar i en bössa som knappt finns längre och Fredrik frågar Moderaterna hur de ställer sig till andra högaktuella utmaningar 2024, som värdetransportrån och fildelning.Olle blir utmattad av att promenera på Södermalm i Stockholm och Elin frågar sig om det inte bara är bättre att förbjuda mediemän att använda allmänna utrymmen som toalett. Dessutom: var står gammelsossarna i frågan om tiggeri? Göran Persson har svaret.Dagens fråga i Fas 3: varför tiggerförbud nu, när det knappt är någon som tigger?Ljudklippen i det här avsnittet är hämtade från Sveriges Radio och SVT.

Vi svarar på era frågor om höstgarderoben, de stora väskköpet och guidar dig i kavajdjungeln - varje måndag med Ebba von Sydow och Emilia de Poret. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan hösten vara början på trädgårdssäsongen? Finns det växter i plantskolorna i september? Och hur ska en bra planteringsgrop se ut?När Bella pratar trädgård med Karina Brozinic, trädgårdsingenjör och projektledare för Stora Planteringsveckan handlar det om höstplantering – och hur hösten kan både förlänga årets trädgårdssäsong och vara starten på nästa. Och så Maj-Lis då, som tipsar om hur en dassig fläder och en likaledes deppig schersmin ska hanteras samt uppmanar Anna i Linköping att reklamera sitt av kräfta angripna äppelträd. Därtill får Martina i Falkenberg, och alla andra som krigar mot kirskål, goda råd om hur en direkt kris kan avvärjas. #odla #odling #odlamedmajlis&bella #majlispettersson #bellalinde1 #trädgård #trädgårdsinspiration #trädgårdsvetenskap #karinabrozinic #storaplanteringsveckan #odlapåhösten #höstplantering #klimatsmart #riksförbundetsvenskträdgård #rst #hemträdgården Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dejtingjätten Tinder tappar användare och ägaren Match Group säger upp personal för att spara pengar. Samtidigt ratar allt fler unga användare det digitala dejtandet. På en kvart får du veta hur dejtingbranschen kämpar för att återuppfinna sig själv, och om den nya dejtingappen du bara kan använda en dag i veckan. Programledare: Matilda Lundberg Producent: Daniel Säfström Redaktör: Elin Roumeliotou Klipp från: SR, Youtube Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se Gäster: Ellen Hagström, näringslivsreporter och Olivia Brask, redaktör för SvD Kompakt.

I veckans avsnitt, som också är det sista innan vi tar ett litet sommarlov, delar vi med oss av våra allra bästa knep! Det blir boktips, konkreta övningar och några viktiga påminnelser till dig som vill jobba med ditt mående och försöka bygga ett bättre liv. Har du frågor till vårt frågelåda-avsnitt (som kommer i höst!) - ställ jättegärna dom via mail eller i dm. Följ oss gärna på Instagram, där heter vi @deplaapsykologi och @delbypsykologi. För att läsa mer om de Plaa psykologi: deplaapsykologi.com För att kontakta Tina: info@deplaapsykologi.com För att läsa mer om Delby Psykologi: delbypsykologi.com För att kontakta Hanna: hanna@delbypsykologi.com För önskemål kring ämnen eller förfrågningar kring samarbete: lyckopusslet@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tako kot je Jezus svojim apostolom po vstajenju odprl um, da so umevali Pisma, ga po istih pismih odpira tudi nam. Če so ta pisma že v antiki in nato skozi vsa nadaljnja stoletja iz vseh, ki so jih brali, preprostih in izobraženih, naredila junake duha in dejanj, lahko ta ista pisma ob vsakdanji molitvi dajejo moč in spoznanje tudi nam.Komentar je pripravil Milan Knep, tajnik Katehetskega urada ljubljanske nadškofije.

Start, Sandefjord & Haugesund ute av cupen / Cup sjarm / Enga prat / Pedersen i Stabæk / Lyn statistikk / Utsolgt Ulevål / Finne, "to knep venstre" / Guldbrandsen soon back / Møller Dæhlie / RBK med et baklengsmål / Uenighet rundt LSK / Glimt show.Support the showTrykk linken over "Support the show".Dette er link til patreon for deg som ønsker mere av Synseligaen på øret.Der får du tilgang på "en episode ekstra hver uke".Medlemskap på Patreon kan benyttes mnd til mnd eller et år av gangen ved ønske.Ved at du er Patreon medlem får du vanlig & en ekstra episode ukentlig avspilt der du hører på podcast, altså på samme platform (eks Spotify, Apple) om ønsklig.(Lydklipp er godkjent av utvalgte spillere & mediahus).Takk til Tv2 sporten & Europort for bruk av lydklipp i denne episoden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sodobna družba je prenormirana z zakoni, podzakonski akti in odloki; utapljamo se v nepreglednem morju predpisov. Takoj, ko gre v politiki, sodstvu in poslovnem svetu kaj narobe, nadrejeni uvedejo nove kontrolne mehanizme. Vsak eksces družbo opozori, da stvari niso bile dovolj natančno opredeljene, kar privede do zahteve po okrepitvi nadzora. Praksa vedno znova pokaže, da inšpekcijske službe na pol spijo, svoje delo pa opravljajo selektivno in površno, korupcija pa se navkljub vsem ukrepom samo še razrašča. Zakaj množenje zakonov ne prinaša sadov? Ker nihče nikomur ne zaupa. Celo pari, ki naj bi se poročali iz ljubezni, zaradi medsebojnega nezaupanja sklepajo predporočne pogodbe. Družbenega veziva ni več, smo samo še posamezniki, ki bijemo boj vsakega z vsakim. Ni čudno, da se v zrelih letih mnogi umaknejo v popolno zasebnost, kjer jim namesto sozakoncev delajo družbo kužki in mucki. Ta uvod v duhovno misel za veliki četrtek sem naredil zato, da bi pokazal na popolnoma drugačen model odnosov, ki ga je pri zadnji večerji demonstriral Jezus. Njemu in apostolom je bilo tisto noč nedvoumno jasno, da se bliža ura, ko bodo Jezusa prijeli, ga sodili in usmrtili. Juda Iškarjot, eden od udeležencem omizja zadnje večerje, je izdajo že konkretiziral, nadaljevanje Jezusovega prijetja je bilo samo še tehnično vprašanje. Jezus je imel za druženje z apostoli na voljo komaj še nekaj ur. Pričakovali bi, da jim bo dal vsaj osnovna navodila, kako naj po njegovi usmrtitvi nadaljujejo njegovo delo. Toda v roke jim ni dal nobenega besedila svojih naukov, da bi se lahko pozneje, ko ga ne bo več med njimi, sklicevali nanj. Ni spregovoril niti o najosnovnejših obrisih institucije, bodoče Cerkve, ki naj bi povezovala njegove učence in vse, ki se jim bodo pridruževali v naslednjih desetletjih in stoletjih. Z vidika modernističnega razmišljanja bi se vprašali, ali se je Jezus v urah, ko se je poslavljal, sploh zavedal, kaj dela. Še kako dobro. Jezus je bolj kot kdor koli drug vedel, da je vse odvisno od ene bistvene stvari. O tem bistvenem je sv. Janez zapisal: Ker je Jezus vzljubil svoje, jim je izkazal ljubezen do konca. Vsakemu posebej je umil noge in nato rekel: Zgled sem vam dal, da bi tudi vi delali tako, kakor sem jaz vam storil. Ljubite se med seboj. V zavesti, da bodo učenci zaradi človeške slabosti to naročilo težko izpolnili, jim je obljubil dar Svetega Duha, ki jim bo dal moč za življenje v ljubezni, obenem pa jih bo učil in spomnil vsega, kar so nekoč skupaj doživeli in spoznali. Kajti samo tam, kjer ljubezen poraja zaupanje, ljudje predpise ponotranjijo in upoštevajo.

Bokaktuella Niklas Ekstedt gästar studion och berättar om projekten i London; både om sin restaurang och om juryuppdraget i Master Chef UK. Han delar också med sig av sina bästa knep och hemligheter när det kommer till grillning.

Že štiri mesece se nam trga srce, ko poslušamo poročila in gledamo prizore morije otrok in civilistov v Gazi. V popolni nemoči nas bolj kot politična ozadja tragedije presune vprašanje: Če Bog je, zakaj to dopušča? Težko razumemo, kaj ob tem, kar vidimo, pomenijo besede iz današnjega evangelija: »Bog je namreč svet tako ljubil, da je dal svojega edinorojenega sina, da bi se nihče, kdor vanj veruje, ne pogubil.« Na to najtežje vprašanje pred katerim stojimo vsi, verni in neverni, sem moral pred dvema letoma nekaj reči mladim staršem, sorodnikom in vsej vaški skupnosti, ki se je zbrala na pogrebu petnajstletnega fanta. Najraje bi molčal, a nisem smel. V grozo nepovratne izgube otroka sem rekel tole: »Kje je bil Kristus, ko je deček tisti večer zapeljal s ceste, z glavo udaril v skalo in negiben obležal? Zakaj Kristus ni naredil čudeža in dečka vrnil staršem? Tako se ob dečkovi smrti sprašujemo vsi, ki se zdaj poslavljamo od njega. Podobno trpko občutje je nekoč spreletavalo Dostojevskega, ki se je spraševal, kje je bil Kristus, ko so psi raztrgali otroka. Dostojevski, globok pravoslavni vernik, ki mu ni bil skrit noben kotiček človeške misli in duše, se iz zadrege ni izvlekel s svojo umetniško besedo, s kašnimi stavkom, ki bi si ga vsi zapomnili, marveč je vse človeško umovanje pustil ob strani in v veri rekel: Kristus je bil v tem ubogem otroku, pa tudi v njegovi materi, ki zobem razjarjenih psov ni mogla iztrgati nemočnega bitja; tudi njega, Kristusa, so raztrgali psi, tudi otrokova mati je kot Marija stala ob križevem potu, ko so v smrt peljali trpinčenega sina. Ko je deček padel, je v njem padel tudi Kristus. V Njem, ki je na veliko noč vstal, bo vstal tudi ta otrok, ki ga zdaj polagamo v grob. Od krsta naprej je bil deček eno s Kristusom, ki si je privzel njegovo telo. Zato vse, kar pripada Kristusu, pripada tudi našemu dragemu otroku. Eno sta bila v uri njegove smrti ob cesti, eno bosta tudi ob vstajenju. Zato se ta hip ne oziramo na dečkovo mrtvo telo, ki iz nas izvablja solze, ne ustavljamo se pri njegovem negibnem telesu, ki se bo znova sprijelo s prvinami zemlje, ampak kot apostoli ob Jezusovem vnebohodu gledamo za njim, ki prehaja v slavo vstajenja. Tam je zdaj ob Njem tudi naš dragi otrok. Ta duhovni pogled naj se v teh težkih trenutkih dotakne tudi naših čustev, ki v ničemer okoli sebe ne najdejo tolažbe. Dopustimo, da Kristusov Duh, skrivnostna duhovna sila njegove ljubezni in moči preide v nas in nevidno preobrne naš pogled, od znotraj presvetli naša boleča občutja, da se ne sesedemo sami vase.« Tako sem govoril tisto žalostno popoldne, ko smo pokopavali petnajstletnika. Tudi v letošnjem postnem času združeni s Kristusom, trpečim in vstalim, že vnaprej prehajamo iz smrti v življenje.

»Ljudje pa se hranijo s sledenjem umetno ustvarjenemu kaosu na površini, pod katero vse poteka po zakonitostih mafijske logike.

  Det är inte ovanligt att nyårslöften bryts redan efter två veckor. I dagens avsnitt passar därför privatekonom Américo Fernández och Amie Berglund, privatekonomisk analytiker, på att gå igenom tre saker du kan göra för att hålla dina privatekonomiaska nyårslöften under 2024. I avsnittet får du konkreta råd och tips om hur du gör en budget, vad som krävs för att städa upp i din ekonomi och hur du håller i ditt sparande.

Evangeliju je tuj vsak kolektivizem, kajti vsi smo poklicani po imenu; najprej Abraham, nato apostoli in za njimi vsi, ki smo pri krstu dobili ime, obenem pa nam je bil po Božji milosti podarjen neizbrisni pečat popolne individualnosti, za kar je posebej šlo pesniku Prešernu. Umetnost nikoli ni stvar kolektiva, njegova vloga pri umetniški stvaritvi je sicer pomembna, a je lahko le drugotna, v akcidentalijah ter organizacijsko-tehnična. Izvir umetnosti je izključno v skrivnostnem stiku enkratne in neponovljive svobodne osebe, ki se v skriti kamrici srca, kot bi rekel Ivan Cankar, nedoumljivo dotika presežnega.Komentar je pripravil tajnik Katehetskega urada ljubljanske nadškofije Milan Knep.

Vsak par, ki si želi ustvariti trajno in ljubečo zakonsko skupnost, brez težav najde kopico strokovnih nasvetov. Pristop Svetega pisma je drugačen. Ne navaja elementov srečnega partnerstva, temveč predstavi cilj in pot do njega. Že na začetku Svetega pisma beremo, da »bo mož zapustil očeta in mater in se pridružil svoji ženi in bosta eno meso«. Eno srce in ena duša. V čem je problem neštetih knjig, ki parom svetujejo, kako naj ustvarijo ljubečo zvezo, v čem je problem vseh dosedanjih modelov priprave na zakon, tega neskončnega nizanja vsebin, ki naj bi jih pari poznali že pred poroko? V tem, da ti modeli in te gore knjig o zakonu sicer povedo veliko koristnih stvari, zakoncev pa ne uvedejo v skrivnost, kako postati eno meso, ena duša in eno srce. Očitno ne razumemo dvojega. Prvič, da kopičenje vedenja z nizanjem elementov o tem, kaj je dober zakon, ne rodi bistvenega – enosti srca in duše. Drugič, da ima ta enost duhovno oz. presežno bit, ne pa le psihološke, biološke in etične. Moderni zakoni, žal, preveč temeljijo na psihologiji in biologiji, premalo pa na veri, po kateri v zakon vstopa Bog s svojo odrešenjsko močjo. Poglejmo sporočilo preproste primerjave. Šele v zadnjem obdobju, ko je vsakomur jasno, kako ogrožena je Zemlja, naš edini planet, na katerem lahko preživimo, smo začeli dojemati Zemljo kot en sam velik organizem. To, kar se zgodi v Sahari, ima vpliv na brazilski deževni pragozd; to, kar se dogaja na dnu oceanov ali v navadnih glivah, je odločilno za razgraditev snovi v minerale, ohranitev fotosinteze in kisika v ozračju itn. Bog med zakoncema je ta kozmos, ta eksistencialna celota, v kateri imajo elementi, ki smo jih omenjali, vsak svoje mesto. Če zakonca vsega, kar se jima dogaja, in vsega, kar vesta o zakonskem življenju, ne znata vstaviti v okvir, ki ga zarisuje Bog, če tega okvira ne znata vzpostaviti, če med njima ni Boga kot milostne gravitacijske sile, ki elemente povezuje v hierarhičnem redu in jih drži v ravnovesju, v njihovi imanentni funkciji, ne zadostuje nobeno vedenje o posameznih elementih, ampak vse leti narazen. Ko to dojamemo, ko to resnico ponotranjimo, naj se napotimo k bistvenemu izzivu zakonske zveze, ki je: kako naj midva, duhovno in psihološko krhka, z božjo pomočjo vzpostaviva ta kozmos – enost najinih src, duš in teles? Kajti šele tedaj, ko med nama v Bogu nastaja ta kozmos, zares obstajava kot mož in žena; šele potem naju je smiselno poučevati o številnih elementih za dobro partnersko zvezo, in šele po vsem tem nama je smiselno govoriti o poslanstvu in nalogah, ki jih imava kot mož in žena, oče in mati.

Vi ger er en allsvensk sillyuppdatering. Och går igenom hur klubbarna arbetar för att hemlighålla sina övergångar. Är det lösmustasch och glasögon som gäller? Kanske inte. Men en lurad materialare däremot. Med: Wilhelm Edlund och Linus Petersson

Vi ger er en allsvensk sillyuppdatering. Och går igenom hur klubbarna arbetar för att hemlighålla sina övergångar. Är det lösmustasch och glasögon som gäller? Kanske inte. Men en lurad materialare däremot. Med: Wilhelm Edlund och Linus Petersson

Er halloween teit eller tøft? Og synes barna at de voksne burde kle seg ut? Lytt til podden så finner du svaret! Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Kommer du att kunna skapa ett perfekt personligt brev med hjälp av AI? Idag får du knep för att knipa jobbet! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många kan uppleva att huden påverkas av hur klimatet förändras och speciellt just nu så kan det kännas som att hyn blir lite känsligare. Kanske det börjar dyka upp plitor, ojämnheter eller yttorrhet. I det här avsnittet får du veta hur du på bästa sätt håller din hy återfuktad, stabil och redo för ännu kallare temperaturer. I veckans Beauty och Bubblor så kommer Frida och Emma fokusera på hur du på bästa sätt ser till att huden hänger med i den här mellanperioden då det varken är riktig sommar, höst eller vinter. Emma och Frida tipsar om produkterna som gör vad de ska och som gör det bra, bland annat blir det en genomgång av essencevatten, dagkrämer och fuktmasker.En podd från Aller Media. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Styrning av grundvatten, att dra gator i rätt väderstreck och att måla tak och fasader i ljusa färger för att minska hettan. Vår klimatkorrespondent berättar om gamla knep som nu kan göra stor nytta när klimatförändringarna ger mer extremväder. När radions globala klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola summerar det senaste årets reportageresor handlar mycket om gammal kunskap som verkar ha gått förlorad, men nu kan göra nytta. Vi hör också om skyfallen i Italien, om hur jordbrukare i Egypten kämpar mot försaltning av marken, och om de franska tevemeteorologerna som nu har ett tydligt klimatförändringsperspektiv med i sina sändningar. Programmet är en direktsändning från Kulturhuset i Stockholm i samband med arrangemanget "Möt radiokorrespondenterna. Medverkande: Marie-Louise KristolaProgramledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Anders Wennerstenanders.wennersten@sr.se

Johan Eriksson är den försvars- och brottmålsadvokat som advokaterna själva skulle anlita om det behövdes. I flera år har han blivit utsedd till ”Advokaternas advokat” och han har varit försvarare i många uppmärksammade fall - bland annat för Rakhmat Akilov i samband med terrordådet på Drottninggatan 2017. Han är också författare bakom boken ”I rättvisans tjänst: Berättelser från mitt liv som advokat”.I det här avsnittet så får vi höra om vad som krävs för att bli en absolut toppadvokat. Vi går in på retoriska knep han använder sig av i rättssalen, om hur man skapar förtroende och hur man skapar relationer. Men vi får också höra om tuffa möten med mördare, vad Johan behövt försaka för sin karriär och hur det var när han blev kallad ”landsförrädare” för att ha försvarat Akilov. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Johan Eriksson på instagramJohan Eriksson - I rättvisans tjänst: berättelser från mitt liv som advokatBöcker av Ferdinand von Schirach Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan Eriksson är den försvars- och brottmålsadvokat som advokaterna själva skulle anlita om det behövdes. I flera år har han blivit utsedd till ”Advokaternas advokat” och han har varit försvarare i många uppmärksammade fall - bland annat för Rakhmat Akilov i samband med terrordådet på Drottninggatan 2017. Han är också författare bakom boken ”I rättvisans tjänst: Berättelser från mitt liv som advokat”.I det här avsnittet så får vi höra om vad som krävs för att bli en absolut toppadvokat. Vi går in på retoriska knep han använder sig av i rättssalen, om hur man skapar förtroende och hur man skapar relationer. Men vi får också höra om tuffa möten med mördare, vad Johan behövt försaka för sin karriär och hur det var när han blev kallad ”landsförrädare” för att ha försvarat Akilov. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Johan Eriksson på instagramJohan Eriksson - I rättvisans tjänst: berättelser från mitt liv som advokatBöcker av Ferdinand von Schirach Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här minisnittet från 2021 pratar vi om hur man skyddade sig under antiken innan moderna preventivmedel fanns. Oönskade graviditeter är ofta ett hett ämne, och har alltid varit ett faktum. Men hur gjorde man innan p-pillret och latexkondomen? I det här minisnittet tar vi en titt på några av de metoder som antikens människor kunde ta till för att undvika graviditet, allt från underliga drycker till rätt så omysiga pessarer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är få personer som inte skulle hålla med om att advokaten och författaren Leif Silbersky är Sveriges mest kända försvarare. I uppmärksammade fall som rättegångarna mot Hagamannen, Anders Eklund och Johan af Donner har han stått som deras försvarare. Nu, efter ett liv i rättegångssalen, har Leif som han själv säger – gått 95% i pension.Men hur är det att under ett helt liv ha försvarat mördare och våldtäktsmän? Vad är det som gör människor onda? Vilka knep och retoriska verktyg har han använt för att få fram sina budskap? Och vad ägnar sig Leif åt nu, när han gått i pension och inte längre kan använda sin vassa tunga i rättssalen? Allt detta och mycket mer får ni reda på i detta avsnitt! Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är få personer som inte skulle hålla med om att advokaten och författaren Leif Silbersky är Sveriges mest kända försvarare. I uppmärksammade fall som rättegångarna mot Hagamannen, Anders Eklund och Johan af Donner har han stått som deras försvarare. Nu, efter ett liv i rättegångssalen, har Leif som han själv säger – gått 95% i pension.Men hur är det att under ett helt liv ha försvarat mördare och våldtäktsmän? Vad är det som gör människor onda? Vilka knep och retoriska verktyg har han använt för att få fram sina budskap? Och vad ägnar sig Leif åt nu, när han gått i pension och inte längre kan använda sin vassa tunga i rättssalen? Allt detta och mycket mer får ni reda på i detta avsnitt! Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt träffar jag Micke Hermansson, före detta lärare och grundare av det pedagogiska konceptet Grej of the day som har blivit en internationell succé och förändrat undervisningen och inlärningen inom skolvärlden i över 10 länder. Att Mickes påhittiga inlärningskoncept skulle bli så uppmärksammat och banbrytande som det blev hade han aldrig kunnat gissa – vilket öppnade dörren för en helt ny karriärväg. Vid 50 års ålder valde han att lämna läraryrket och idag föreläser han på heltid som presentationsexpert, har haft ett TEDx och jobbar tillsammans med bland annat multinationella företag. Utöver att vara presentationsexpert inom retorik, storytelling och pedagogik, är Micke författare till flera böcker och har en superkraft som handlar om att nörda ner sig ordentligt i olika typer av kunskap och han ger sig inte förrän han kan ALLT. Hemma har Micke samlingar med faktaböcker och läser cirka 52 böcker per år.Vi går in på inlärningsmetoden "grej of the day" och vad denne innebär. Hur håller man en killer presentation? Vilka delar är avgörande? Vilka handfasta tips har han? Och hur kan man applicera detta på många olika sätt att marknadsföra eller sälja in sig själv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt återvänder Cristofer Andersson till Sparpodden och pratar med Ara om sin nya bok "Mentala Modeller - för investeraren som vill slå aktiemarknaden". Vi djupdyker i det psykologiska kring investeringar, och hur man bör tänka för att nå sina mål på börsen. Cristofer ger bla. konkreta tips och förhållningssätt kring det mentala spelet på börsen, hur olika perspektiv påverkar dina beslut, och många metaforer. Det och mycket mer i dagen Sparpodden! Häng med i flödet på: 👉 TikTok - @nordnet.sverige 👉 Instagram - @nordnet 👉 Twitter - @NordnetSE 👉 Facebook - @nordnetsverige 👉 Ara Mustafa - https://twitter.com/NordnetAra Disclaimer: Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie eller fond bör du läsa informationsbroschyren som finns hos bolaget och faktabladet som du hittar i orderläggningsfönstret samt på aktien eller fondens produktsida på nordnet.se.

Alla älskar vi ett gott husmorstips! Vad har lyssnarna för små trix som gör vardagen enklare? Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Det fullkomligt regnade in tips! Nu vet vi bland annat hur man rengör microvågsugnen, går på toa på natten utan att tappa mörkerseendet och bakar paj med intakta kanter.Vivi Wallin ger ännu fler tipsVi fick också snacka med tipsexperten Vivi Wallin som kommer med fullkomligt revolutionerande tips på hur man får till en riktigt harmonisk och go helgfrukost.Och så blir det en massa extramaterial såklart. Där blir det bland annat ett magstarkt rum, historier om krympta tröjor och uppvaknanden om kissande snoppar.

Hvordan er det å få en 2 meter høy heks på døren en uke etter Halloween som ber om knask eller knep? Det tester vi i dagens P3morgen. Hør episoden i appen NRK Radio

Vi rammer nu sæsonens andet sidste afsnit, og både romantiske forhåbninger og almindelig tålmodighed er ved at være brugt op – og lunkne vildmarksbade og gåture i strid modvind hjælper ikke ligefrem på den hastigt faldende temperatur... Men hvor meget kan man egentlig forvente af et splinternyt forhold? Er ægte begejstring, en enkelt SMS eller almindelig høflighed for meget forlangt? Og hvordan kan det være, at der skal to personer til en omelet og en indkøbsliste – men ikke til et break-up eller en parterapi?

Systrarna Britton har tidigare pratat om olika former av medicinsk smärtlindring vid förlossningen. Älskade (och hatade) epidural och sterila kvaddlar i all ära men hur ligger det egentligen till med den icke medicinska smärtlindringen? Den som den födandes partner eller doula kan hjälpa till med, och i vissa fall den födande själv. Vatten, beröring, ljud och massage. Veckans avsnitt handlar om hur man med kroppen, värme och vatten kan minska smärtan vid förlossningen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.