Podcasts about riksdagens

In a very special episode, we interview the Speaker (Talman) of the Swedish Parliament, Andreas Norlén. The Speaker reflects on the history behind his historic office, the period in history he would have most liked to have been Speaker and how he sees the reign of current king Carl Gustaf XVI. Bonus content includes Swedish poetry, tomatoes, a historical clock and how heavy the parliamentary gavel is! Links to some of the topics covered The poet Karin Boye Speaker Olof Håkonsson from the 1700s The Speaker's instagram account **************************************** I ett mycket speciellt avsnitt intervjuar vi Riksdagens talman, Andreas Norlén, på engelska. Talmanen reflekterar över historien bakom sitt historiska ämbete, den historiska perioden han helst skulle ha varit talman och hur han ser på regeringstiden för nuvarande kung Carl Gustaf XVI. Med bonusinnehåll såsom talmannes favoriter i svensk poesi, tomater, en historisk klocka och hur mycket rikdagens klubba väger! 

Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson om varför hon vill samarbeta med Moderaterna, om maffialagar och kollektivt straffansvar för gängkriminella. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varken den nuvarande regeringen eller den förra socialdemokratiska regeringen har gjort tillräckligt för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten, säger Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho (S). När hon tidigare ledde partiets arbetsgrupp med uppdrag att ta fram en ny kriminalpolitik föreslog hon en maffialag som bland annat innebär att deltagande i kriminella gäng kriminaliseras, ett förstärkt kronvittnessystem, att juridiska personer ska kunna åtalas – och att gängkriminella ska kunna straffas kollektivt. ”Om man är aktiv i en kriminell organisation som livnär sig på narkotikahandel och som utför mord inom ramen för den här verksamheten då bär man också ett ansvar för den kriminalitet som det här nätverket utför, även om man själv inte håller i pistolen vid varje enskilt tillfälle”, säger Carvalho.Kollektiv bestraffning strider mot både svensk rättstradition och internationella konventioner. Teresa Carvalho säger att maffialagen, som också finns med bland partistyrelsen förslag till kongressen i maj, behöver utredas noga för att den ska bli rättssäker. ”Jag förstår att det här är svåra frågor som man naturligtvis behöver utreda ordentligt för att det ska kunna fungera i en svensk rättskontext. Men det har varit framgångsrikt i andra länder att jobba på det här sättet och jag är helt övertygad om att Sverige behöver inspireras av det”, säger Teresa Carvalho.Socialdemokraternas maffialag liknar ett förslag som Sverigedemokraterna lade fram i riksdagen redan 2012. Även det var ett paket med särlagstiftning mot gängkriminalitet, inspirerad av amerikansk RICO-lag. Teresa Carvalho säger att hon inte satt i riksdagen när det förslaget lades. ”Jag kan ju bara konstatera att det finns ett parti i Sveriges riksdag som den här mandatperioden har lagt fram ett sånt förslag. Och det är ju vi socialdemokrater”, säger Teresa Carvalho.Vill samarbeta med ModeraternaUnder senare år har Socialdemokraternas kriminalpolitik skärpts med hårdare straff och fler verktyg till polisen. Teresa Carvalho säger att hon tycker att Moderaterna borde samarbeta med Socialdemokraterna om kriminalpolitiken, där de två partierna numer har en stor samsyn. ”Det som vore allra bäst för Sverige i det här läget, det vore att Socialdemokraterna och Moderaterna kunde vara överens om vad som är vägen framåt. Och sen får andra partier jättegärna sluta upp med det”, säger Teresa Carvalho.Frågan är vad Moderaterna skulle vinna på det – de har redan en gemensam kriminalpolitik med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med majoritet i riksdagen. När Socialdemokraterna tog upp förslaget om en maffialag i Riksdagens justitieutskott i höstas röstade alla de andra partierna emot, även oppositionspartierna MP, V och C.Är det därför ni vill samarbeta med Moderaterna istället?”Nej, men så här, jag tror att alla vet vad vi tycker och att det här är väldigt viktigt för oss och att vi inte kommer att kompromissa bort vår riktning i politiken på det här området. Utan det är det här som gäller, helt enkelt”Så det är ett krav så att säga, om någon vill regera med er så måste de gå med på den här maffialagen?”Jag tänker inte sitta här och regeringsförhandla. Det är för det första alldeles för tidigt att diskutera vem som ska styra med vem. Men jag kan konstatera att vi socialdemokrater, vi håller det här väldigt högt. Det är också orimligt att tänka sig i ett läge där det finns en bred enighet i Sveriges riksdag, bland svenska folket, att gå hårdare åt de kriminella gängen, att några enstaka partier, vilka det än skulle vara, att om de har en annan uppfattning, att de skulle få diktera villkoren, det är orimligt”, säger Teresa Carvalho.”Repressionen med precision”Senare i vår ska regeringens utredare presentera ett förslag på en stor bred straffreform. En bärande tanke med reformen är att rätten ska ta större hänsyn till brottsoffers behov av upprättelse och mindre till den åtalades väl och ve. Det ska åstadkommas med slopad fängelsepresumtion, slopad mängdrabatt, slopad villkorlig frigivning och att fler ska dömas till livstids fängelse. Om förslagen blir verklighet kommer antalet interner på landets fängelser öka kraftigt. Teresa Carvalho vill inte sätta ner foten om hur Socialdemokraterna ställer sig till de olika förslagen, men säger att de generellt vill fokusera straffskärpningarna på den gängrelaterade brottsligheten. ”En av de stora skillnaderna mellan oss och Tidöpartierna, förutom att de har en blind fläck när det kommer till det här med att bryta nyrekryteringen, handlar om att de har en vilja att höja den allmänna repressionsnivån i samhället medan vi snarare ser ett behov av att öka repressionen med precision”, säger Teresa Carvalho. Gäst: Teresa Carvalho, Socialdemokraternas rättspolitiska talespersonProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Annie Reuterskiöld, politikreporter på Dagens Nyheter Teknik: Fredrika BruniusProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in torsdagen den 17 april 2025.

Det kungliga hovet har varit ett maktcentrum och en social arena där kungens makt skulle manifesteras med ceremoniel och yttre attribut. Här fanns utrymme både för reell maktutövning, kultur och sysslolösa skvallrande hovmän och hovdamer.I hovet arbetade allt från enkla pigor och soldater till den yppersta adeln med att serva kungafamiljen och styra riket. Ursprungligen var det ingen skillnad på det kungliga hovet och den statliga förvaltningen. Och en plats i hovet kunde ge en extra skjuts i karriären inom militären eller den statliga förvaltningen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker, historiker och tidigare arkivråd vid Riksarkivet. Han är aktuell med boken Hovet – Historien om ett kungligt maskineri.Hovet fungerade som en maktens teater där kungamaktens storhet skulle åskådliggöras med pompa och ståt för undersåtar och utländska sändebud.  Det svenska hovet var relativt öppet mot samhället i stort och tusentals undersåtar fick möjlighet att träffa kungen i audienser eller delta i hovfesterHovet hade också betydelse för kulturlivet genom att det anlitat landets mest framstående konstnärer att skapa operor, teateruppsättningar och byggnadsverk. Ända in på 1800-talet var nästan hela den svenska kultureliten anställd vid hovet eller beroende av kungliga beställningar.När kungamakten minskade under 1800-talet förlorade också hovet sin betydelse som en genväg till en karriär inom militären och den statliga förvaltningen. Under 1900-talet blev det möjligt för icke-adliga att arbeta på höga tjänster inom hovet.Bild: Gustav III:s kröning av Carl Gustaf Pilo. Här klädd i vit kröningsdräkt, som nästan verkar stråla av ljus. Kronan placeras just på hans huvud av äldsta riksrådet Adam Horn och ärkebiskop Beronius. Det är den 29 maj 1772 och Storkyrkan i Stockholm är fylld till bredden. Riksdagens fyra stånd är alla representerade. Nationalmuseet, Public Domain.Musik: Kungssången av Otto Lindblad framförd av Kronobergs regementes musikkår 1900. Wikipedia, Public DomainLyssna också på Sveriges mest populära kungarDetta är en repris. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Riksdagens översyn av det finanspolitiska ramverket hade kunnat bli en nystart för Sverige. Med ett underskottsmål hade vi kunnat låna till viktiga investeringar, som inte hade behövt konkurrera med välfärden om pengar. Ekonomer från höger till vänster tyckte att det var dags, liksom såväl LO som Svenskt Näringsliv. Men så blev det inte. Socialdemokraterna och Moderaterna enades om ett balansmål. Vad händer nu med alla investeringar som måste göras? Vad händer med Socialdemokraternas förnyelsearbete? Och vad ska de nu göra för att vinna valet 2026? Elinor Odeberg och Vilgot Österlund från tankesmedjan Arena Idé har tagit fram ett förslag på hur ett nytt ramverk borde se ut. Vi diskuterar deras förslag i detta extraavsnitt av Starta pressarna, världens största podd om det finanspolitiska ramverket.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flashback, inbäddade spelare, portade medier i riksdagen och mycket mer. Och så har vi en ny kompis med oss.   I det 178:e avsnittet av Publicistpodden samlar programledare Jonas Nordling åter sin panel. Veteranen James Savage, publisher i the Local och ordförande för Sveriges tidskrifter, får nu sällskap av debutanten Yasmine Winberg, chefredaktör och utgivare för Resumé och numera även Dagens Media.   På agendan stod följande ämnen: Medienyheterna i budgetproppen Fortsatta konvulsioner på Expressen VD-byten på Aller Åtalet mot Flashback JK:s syn på inbäddade spelare Riksdagens ackrediteringar Tidskriftsdagen Publicistpodden görs av Jonas Nordling på uppdrag av Sveriges tidskrifter. Ansvarig utgivare är Kerstin Neld.

Cecilia Düringer och David Rune möter Alexander Arvidsson och Petra Berggren Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lantzkampen fortsätter Sverigeturnén och besökte i veckan suveräna SUNDSVALL! Ett utsålt Sundsvalls teater fick bevittna när P3-historiastjärnan Cecilia Düringer och programutvecklarstjärnan David Rune mötte Drakstadens hemmahopp P4-Västernorrlandstjärnan Alexander Arvidsson och P3-Krimstjärnan Petra Berggren.Har Stockholms Tingsrätt gett Ulf Brunnberg rätten till varumärket ”Dynamit-Harry”? Vad har UDs nya kabinettssekreterare Dag Hartelius för excentriskt förflutet? Hur kommer Johan Forssell nollas inför att han kliver på nya ministerrollen och tog verkligen Romina Pourmokhtari med sig Oliver Ingrosso till Riksdagens öppnande? Riksmötets öppnade innebär en lika högtidlig ceremoni hos Lantzkampen; FOLKDRÄKTSBINGO!Go Lyss!Programledare: Annika LantzDomare: Sara ”Tage Danielssons minnesprisvinnare” LövestamProducent: Rickard NerbeTekniker: Ove Jönsson och Peter Wallgren

Riksdagens grundlagsutskott skall säga sitt om utkastet till ny gränslag idag tisdag 18.6. Vem vinner dragkampen, då de juridiska experter som utskottet hört anser att lagen är problematisk, medan andra anser att den är nödvändig? Professorn i filosofi Thomas Wallgren, författaren och journalisten Lasse Lehtinen samt professorn i historia, Henrik Meinander, diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. På bilden asylsökande vid gränsstationen i Vartius november 2023. E-post: slaget@yle.fi

En rad sociala medier-jättar har kallats in till förhör av riksdagen. I sann USA-anda ska techbolagen svara på varför deras algoritmstyrda appar leder till sämre betyg och får unga att må piss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En chockvåg går genom Europa när presidentkandidaten Donald Trump säger att Natos artikel 5 inte gäller om man inte betalar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den amerikanska presidentkandidaten, republikanen Donald Trump har satt hela Nato-alliansen i gungning efter ett utspel vid ett valmöte.– Det här uttalandet var ju ohyggligt omdömeslöst. Han sa ju mer eller mindre ordagrant att han skulle uppmuntra Ryssland och attackera länder i Europa som inte gör rätt för sig i Natokontexten, säger Mike Winnerstig, chef för den säkerhetspolitiska enheten på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Kärnan i Natosamarbetet är artikel 5 att alla länder hjälps åt att försvara en medlemsland vid ett anfall. Även om det bara är Trumpsk retorik finns det risker med ett sådant här uttalande menar Anna Wieslander, Nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.– Det är farligt därför att det är klart att Ryssland uppfattar ju då att här finns ett utrymme att testa. Inte första gången USA signalerar neddragningar i EuropaAtt Trump vill dra ner på den militära närvaron i Europa är inget nytt. Under sin förra mandatperiod försökte han dra hem trupp från bland annat Tyskland.Men även demokraten Barack Obama, drog ner på den militära närvaron i Europa under sin presidentperiod.– Obama ansåg att Europa nu var fixat och klart och drog då hem alla tunga amerikanska arméförband från Europa och spenderade ytterst lite pengar på de resterande amerikanska trupperna, säger Mike Winnerstig.Det här skedde 2012 och Obamas agerande möblerade om den säkerhetspolitiska spelplanen, och gav plats för ett mer aggressivt Ryssland.– Europa måste på allvar göra det som vi har pratat om, och diskuterat under många år. Att vi i Europa måste ta bli starkare, ta hand om vår egen säkerhet, säger Anna Wieslander.Bara två tredjedelar av Natos medlemsländer når upp till kravet att två procent av BNP ska läggas på det egna försvaret. Men trots det lägger man gemensamt mer pengar på sina försvarsmakter än Ryssland.– Men det spelar ju inte så stor roll om man inte kan komma överens om hur de här bäst ska utnyttjas, och om de förmågor som man behöver ta väldigt många år att utveckla, säger Jacob Westberg, docent vid Försvarshögskolan. Medverkande:Mike Winnerstig, chef för den säkerhetspolitiska enheten på Totalförsvarets forskningsinstitut FOIAnna Wieslander, nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic CouncilJacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Ljud från: Riksdagens webb-tv, Aftonbladet, Sveriges Radio, Washington Post, The Monroe Doctrine 1939, Natos hemsida, NBC, BBC, C-span, Wall Street Journal

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Frågespecial. Om oväntad vänskap, opinion och USA-inspiration. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilka politiker är bästa vänner privat? Kommer EU-valet innebära en massa opinionsmätningar? Och varför har norden så många lantbrukarpartier?Frågorna är vassa och svaren lika så när DPS peggar upp för denna matiga frågespecial. Ni frågar och vi svarar!Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, inrikespolitiska kommentatorer på EkotProgramledare: Parisa HöglundProducent: Viktor Mattsson

Anders svärfar dör men historien om "Floda-Stigs" sanslösa fotbollsdröm lever vidare. Johan blir osäker av en peppig komplimang på Offsides toalett.Dessutom: Fotbollsgalor, spelare med motton, George Weahs storsinta förlust, Riksdagens avsomnade fotbollsmatch, Richard Henrikssons civila olydnad, Anders nästa tatuering och raka danskar vi inte riktigt orkar med.

Den 87:e frukosten Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så tog sommarlovet slut även för våra politiker. Riksdagen öppnade igen och det gjordes som vanligt med kunglig närvaro, pompa och ståt. Även om mycket också var annorlunda med det försämrade säkerhetsläget. På en kvart får du följa med SvD:s politiska kommentator Henrik Torehammar under riksmötets öppnande där han försöker fånga den politiska samtiden.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. RÄTTELSE: I en tidigare version av det här inslaget sades att åtgärder under och efter förlossning kan rädda två miljoner mammors och barns liv till år 2040, enligt en ny rapport från biståndsorganisationen Bill and Melinda Gates Foundation. Rätt är att två miljoner liv enligt beräkningarna kan räddas till år 2030. Detta har ändrats 12 september 2023.

Vi gästas av Sveriges utbildningsminister och Riksdagens största Liverpool-supporter – Mats Persson.Rapport från Spanien kring oroligheterna i fotbollsförbundet och reaktionerna efter Greenwood-affären.Komikern och artisten Fredrik Boltes berättar om den nysläppta dokumentären "Min tjockumentär" och vad det innebär att vara kraftigt överviktig.Dessutom! Björn Ranelid kommenterar sitt raseri mot Blåvitt-supportrarnas "Bränn ner Malmö stad"-banderoll.I studion: Dawid Fjäll, Per Frykebrant, Robin Berglund & Myggan.I redaktionen: David Hellström, Oliver Tommos Jernberg, Otto Jorméus & Victor Enberg.

Vi gästas av Sveriges utbildningsminister och Riksdagens största Liverpool-supporter – Mats Persson.Rapport från Spanien kring oroligheterna i fotbollsförbundet och reaktionerna efter Greenwood-affären. Komikern och artisten Fredrik Boltes berättar om den nysläppta dokumentären "Min tjockumentär" och vad det innebär att vara kraftigt överviktig.Dessutom! Björn Ranelid kommenterar sitt raseri mot Blåvitt-supportrarnas "Bränn ner Malmö stad"-banderoll.

I veckans avsnitt tar vi oss igenom de senaste händelserna inom djurpolitiken. Sebastian Wiklund och Matilda Kylefors pratar om djurskyddsdebatten som ägde rum i mars samt om den rapport som Djurens Rätt nyligen släppte om kopplingen mellan minkfarmer och djurfabriker. Vi får också besök av Cecilia Mille som berättar mer om årets ranking av Djurvänlig kommun. Läs rapporten "Den plågsamma kopplingen mellan minkfarmer och djurfabriker" här. Vill du veta mer om Djurvänlig kommun? Läs mer. Vill du stötta Djurens Rätts arbete för djuren? Bli månadsgivare. Ljudet som spelas upp i avsnittet är från Sveriges riksdag.

Avsnitt 2 – om debatt och samtal sociala medier och traditionella medier.Vi lyfter frågan om vart den sansade samhällsdebatten tog vägen? Och varför är vi så arga på sociala medier? Panelen samtalar kring hur användandet av sociala medier idag påverkar samhällsdebatten nu och i framtiden.I denna, den andra delen från kvällen den 15 februari, får ni höra den första delen av själva panelsamtalet där fokus ligger på debatt och samtal på sociala medier och traditionella medier.Med på scenen är Nils Gustafsson, kommunikationsforskare, Brit Stakson, Mediestrateg och Ajdin Crnovic, sociala medier-expert.Moderator för samtalet och programledare för denna podcast är Heidi Avellan, politiskt chefredaktör på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.

I veckans avsnitt tävlar Fritte Fritzson och Anders Sparring mot Gertrud Larsson och Åsa Asptjärn! När nyhetsläget ger oss nerskjutna ufo:n, hårdför utrikespolitisk debatt och en fullkomligt övertänd alla hjärtans dag, kastar vi in två sylvassa lag i studion. Komikern Fritte Fritzson och författaren Anders Sparring möter debutanterna Gertrud Larsson och Åsa Asptjärn, kända från God Morgon Världens utmärkta satirserie Utkantssverige.Och vilken vecka vi har haft! Drop in-vigslar vid Vasaskeppet, upphetsade torskar, utstörda utrikeskorrar och dessutom en hel rond om vem som sa vad i Riksdagens utrikespolitiska debatt (varning för härskartekniska fniss!) Varmt välkomna till ett Lantzkampen med frejdig fredagsfeeling!Domare: Sara LövestamRedaktör: Alexandra AnderssonProducent: Tommie JönssonLjudtekniker: Tobbe CarlssonLantzkampen i P1 är en frågesport om veckans nyheterSå går det till: Två lag, med två personer i varje, tävlar om vem som mest hängivet har följt med i veckans nyhetsrapportering.Programledare är som alltid Annika Lantz och vår ständiga domare heter självklart Sara Lövestam!Hör du något lustigt i nyheterna som du tycker skulle passa i Lantzkampen - hör av dig till oss! Mejl: lantzkampen@sverigesradio.se

Från 2013. När Zenon Panoussis i Sverige publicerar delar av Scientologikyrkans hemliga dokument startar han en kedja av händelser som till slut får Vita Huset i Washington att reagera. Vi berättar historien om hur svenska scientologer turades om att bevaka sina skrifter på Riksdagens kansli för att försöka förhindra att andra läste dem, när de enligt svensk lag blivit offentliga.Hör också hur Robert Dam, dansk avhoppare efter 20 år inom Scientologin, beskriva hur han som hög scientolog bryskt upptäckte den mörka sidan i kyrkan efter att ha hamnat i onåd.P3 Dokumentär berättar också hur den svenska regeringen till slut tvingades ge efter för de amerikanska påtryckningarna.Av: Anton Berg.Publicerad: 2013.

EU-regleringar, FN-avtal och svenska miljömål pekar alla mot att mer svensk skog kommer att behöva skyddas framöver. Men hur ska Sveriges över 300 000 skogsägare förmås att avverka mindre? Granbarkborren har dödat 32 miljoner kubikmeter gran sedan 2018, att jämföra med de stora skogsbränderna sommaren 2018 som förstörde ca två miljoner kubikmeter skog.I veckan rapporterade Skogsstyrelsen att 40 procent av ungskogen i Norra Sverige är skadad, och då handlade det också om andra trädslag. 2021 avverkades rekords mycket skog i Sverige.Herman Sundqvist säger att miljömålet Levande skogar inte kommer att nås och att utvecklingen i skogen är negativ, men han lyfter samtidigt fram förbättringar som gjorts och som han tror kommer att slå igenom på sikt. I en del avseenden mår den svenska skogen alldeles utmärkt och fungerar bra och i andra avseenden finns ganska stora svårigheter just nu, säger Herman Sundqvist.EU:s miljöpolitik krockar med svensk skogspolitikEU:s skogspolitik och FN-avtal innebär att mer svensk skog troligen kommer behöva skyddas framöver. Riksdagens miljömål för skogen, Levande skogar pekar åt samma håll.Samtidigt är avverkning den främsta inkomstmöjligheten för Sveriges över 300 000 skogsägare. I Ekots lördagsintervju föreslår Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist ett ersättningssystem till skogsägare som avstår från avverkning. Det skulle ju kunna vara att en markägare får inte bara betalt för att genomföra olika skötselåtgärder som utvecklar och förstärker biologisk mångfald men det kunde också vara att en markägare får ersättning för att markägaren härbärgerar väldigt sällsynta eller hotade arter på sin mark också, säger Herman Sundqvist.För att Sverige ska nå de miljömål som riksdagen satt upp för skogen skulle mer skog med höga naturvärden behöva skyddas.Äganderätt står mot miljömålEU föreslår en förordning om restaurering av natur som innebär att 20 procent av unionens påverkade ekosystem ska återställas till 2030.För svensk del kan det här betyda att ytterligare runt en och en halv miljon hektar skogsmark ska skyddas. Enligt Skogsstyrelsen skulle det kosta runt 175 miljarder kronor att ersätta svenska skogsägare för det.I november beslutade EU om en annan förordning som också pekar mot att svenska skogsägare kan behöva låta mer skog stå, nämligen den som slår fast att Sverige behöver öka sin kolsänka, något som främst sker när växande skog binder koldioxid från vår atmosfär.I svensk skogspolitik betonas gång på gång äganderätten för skogsägare och skogsägarnas frihet under ansvar. Samtidigt ställer EU allt större krav på både klimatnytta och biologisk mångfald i den svenska skogen. Och det här skulle enligt Herman Sundqvist kunna balanseras genom att den som äger skog erbjuds andra sätt att tjäna pengar förutom virkesavverkning. Äganderätten är grundlagsskyddad så jag tror att en väg som vi har föreslagit i vår fördjupade utvärdering av (miljömålet) Levande skogar är att försöka hitta incitament att tjäna pengar på sin skog på annat sätt, säger Herman Sundqvist.Intervjun spelades in den 22 december 2023. Gäst: Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen Kommentar: Mona Hambraeus, Ekots reporter med fokus på miljö och klimat Programledare: Kajsa Boglind Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Christer Tjernell

Det kungliga hovet har varit ett maktcentrum och en social arena där kungens makt skulle manifesteras med ceremoniel och yttre attribut. Här fanns utrymme både för reell maktutövning, kultur och sysslolösa skvallrande hovmän och hovdamer.I hovet arbetade allt från enkla pigor och soldater till den yppersta adeln med att serva kungafamiljen och styra riket. Ursprungligen var det ingen skillnad på det kungliga hovet och den statliga förvaltningen. Och en plats i hovet kunde ge en extra skjuts i karriären inom militären eller den statliga förvaltningen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker, historiker och tidigare arkivråd vid Riksarkivet. Han är aktuell med boken Hovet – Historien om ett kungligt maskineri.Hovet fungerade som en maktens teater där kungamaktens storhet skulle åskådliggöras med pompa och ståt för undersåtar och utländska sändebud. Det svenska hovet var relativt öppet mot samhället i stort och tusentals undersåtar fick möjlighet att träffa kungen i audienser eller delta i hovfester.Hovet hade också betydelse för kulturlivet genom att det anlitat landets mest framstående konstnärer att skapa operor, teateruppsättningar och byggnadsverk. Ända in på 1800-talet var nästan hela den svenska kultureliten anställd vid hovet eller beroende av kungliga beställningar.När kungamakten minskade under 1800-talet förlorade också hovet sin betydelse som en genväg till en karriär inom militären och den statliga förvaltningen. Under 1900-talet blev det möjligt för icke-adliga att arbeta på höga tjänster inom hovet.Bild: Gustav III:s kröning av Carl Gustaf Pilo. Här klädd i vit kröningsdräkt, som nästan verkar stråla av ljus. Kronan placeras just på hans huvud av äldsta riksrådet Adam Horn och ärkebiskop Beronius. Det är den 29 maj 1772 och Storkyrkan i Stockholm är fylld till bredden. Riksdagens fyra stånd är alla representerade. Nationalmuseet, Public Domain.Musik: Kungssången av Otto Lindblad framförd av Kronobergs regementes musikkår 1900. Wikipedia, Public DomainLyssna också på Sveriges mest populära kungarKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Moa Wallin har gått igenom de 2238 förslag som riksdagsledamöter skickat in under den allmänna motionstiden. Hör de fem mest spektakulära. Det här är ett litet utdrag ur det senaste avsnittet av Druid & Zimmerman show. Lyssna på hela avsnittet här

Riksdagspolitiker, energi- och klimatguru och gamer. Rickard Nordin, född och uppvuxen i Eksjö kommun, är riksdagsledamoten som kombinerar sitt engagemang i miljöpolitiken med e-sport. När Dreamhack drar igång på Elmia är han inbjuden att delta i en paneldebatt men innan det gästar han FREDAGSFRALLAN för att prata om vilken plats e-sporten har i hans hektiska […]

Riksdagsdirektören Ingvar Mattson ger Henrik Torehammar en rundtur. De stannar både vid Riksdagens viktigaste rum och det vackraste. Tillsist kommer de till Ingvar Mattsons cigarrdoftande favoritrum. Längs vägen nämns Anne Wibble, Juha Mieto, det brittiska parlamentet och talmannens klubba.

Sverigedemokraternas riksdagsledamot Angelika Bengtsson har länge lyft sin idrottskarriär i politiska debatter. Moa Wallin förklarar varför. Det här är en liten del av det senaste avsnittet av Druid & Zimmerman show.Lyssna på hela avsnittet här

Fritidsgårdsledaren i Sandviken: När vi släpper barnen vet vi inte vad som händer där ute. Riksdagens första partiledardebatt efter valet. Johan Forssell (M) om Sveriges nya biståndspolitik. Efter översvämningarna hur ser den humanitära situationen i Pakistan ut? Frågan om bistånd och vapenleveranser till Ukraina splittrar partierna i USA. Uppgifter om skjutningar mot demonstranter i Iran. Tyskt lagförslag vill legalisera cannabis. "Kanske jude" om att berätta eller inte berätta. Idag får Italien en ny regering.

Kristersson ger inga besked, talmansrundorna slutade i skämtröstning och övergångsregeringen har fullt upp med mystiska gasläckor. Vad händer? Det får My och Lena svara på. Och så smyger vi in i riksdagens vrår för att ta reda på vem som röker var och hur mycket det skvallras i fiket. Programledare: Soraya Hashim. Experter: My Rohwedder och Lena Mellin. Producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Riksdagens talman Andreas Norlén tror att regeringsbildningen inte tar lika lång tid som 2018 och ser flera tänkbara scenarier när resultatet väl är fastställt. Från P1-morgon den 12 september klockan 08.50.Programledare: Katherine ZimmermanAnsvarig utgivare P1-morgon: Klas Wolf-Watz

Riksdagens talman, moderaten Andreas Norlén har träffat kungen under måndagen efter valet. Hör vad han tänker om valresultatet och om han vill sitta kvar som talman. Riksdagens talman, moderaten Andreas Norlén blev känd för sina fikastunder under talmansrundorna under förra mandatperiodens första regeringsbildning. I Studio Ett berättar han om vad han lärde sig under den processen, som tog 134 dagar.Programledare: Helena Groll och Mikael SjödellSändes i Studio Ett 12 september.

Sommaren börjar lida mot sitt slut och vi har inte bara en höst framför oss, utan också ett riksdagsval! De kommande veckorna kommer vi därför intervjua de ekonomiskpolitiska talespersonerna för Riksdagens olika partier. Vad har de för förslag för en bättre och starkare ekonomi? Hur vill de fördela de ekonomiska resurserna och vilka plånboksfrågor är viktigast för partiet? Först ut är Kristdemokraternas Jakob Forssmed som pratar om bland annat skuldsättning, bostad och betydelsen av att ungdomars möjlighet till idrott. Välkommen till en podd om KD:s ideologi, ekonomiska politik och satsningar inför valet!

Regeringen klarade sig med nöd och näppe. Och återigen låg deras framtid i händerna på en politisk vilde. På en kvart får du veta hur Amineh Kakabaveh kunde få ett unikt inflytande i svensk politik och om fler kommer att följa i hennes fotspår. Med SvD:s politikchef Erik Hedtjärn.

Nyheterna Radio

Erik och Kristian sitter på jaktmarken uanför Eskilstuna och pratar med Jens Gustavsson, Riksviltvårdkonsulent på Jägarnas Riksförbund om vad som gäller för den nyligen införda skyddsjakten på Dovhjort. Riksdagens annonserade sänkning av Vargstammen diskuteras också tillsammans med annat matnyttigt. Vi ger oss sedan ut för att passa på Bäver och vildsvin. Spelades in 9'e Maj. 

Ronie Berggren om Riksdagens säkerhetspolitiska analys som kommer att ligga till grund för regeringens beslut om Nato. --------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Riksdagens säkerhetspolitiska analys. Finländskt Nato-besked. Sverige till final i Eurovision. Rasmus Paludan åter i Sverige. Jobbresan - ny reportageserie - Säffle har högst arbetslöshet bland utrikes födda. Svart hål i rymden fotograferat. Kriget i Ukriana väcker minnen från finska vinterkriget. Amerikansk visselblåsare om Sverige och Nato. Staffanstorp vägrar ta emot kvotflyktningar. Oberoende medier i Ryssland tystas ned.

Den 12 april bjuder Studentafton in Martin Kragh och Oscar Jonsson till en afton om kriget i Ukraina.   Rysslands invasion av Ukraina har inte lämnat någon oberörd. Miljontals människor tvingas nu lämna sina hem för att finna trygghet. Nyhetsflöden, dagstidningar och tidskrifter genomsyras av nyheter från det krigsdrabbade landet samtidigt som offensiv desinformation försöker påverka bilden av kriget. Samtidigt har ett tidigare, på många sätt splittrat Europa har gått samman i solidaritet med det krigsdrabbade Ukraina. I Sverige har den försvarspolitiska debatten ekat högt. Både i Riksdagens kammare och i väljarundersökningar. Även frågan om ett NATO-medlemskap har aktualiserats.   Många frågor väcks när ett krig utbryter i Sveriges närhet. Hur kan vi på bästa sätt hjälpa till med såväl militära som humanitära medel? Vad händer om Ryssland och NATO drabbar samman? Och finns det några direkta militära hot mot svenskt territorium inom överskådlig framtid?   För att diskutera dessa frågor bjuder Studentafton in Martin Kragh och Oscar Jonsson. Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och forskare med inriktning på rysk ekonomi och historia vid Utrikespolitiska Institutet. Oscar Jonsson är doktor och forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och författat boken The Russian Understanding of War.   Aftonen kommer bestå av en timmes modererat samtal, följt av en halvtimme där publiken får ställa frågor till paneldeltagarna. Aftonen genomfördes tisdag 12e april kl 19:00 2022 på stadsteatern i Lund. 

Vad ligger bakom det ryska agerandet? Vilka konsekvenser har Rysslands krig i Ukraina? Hur påverkas Sverige och EU av händelserna? I det här avsnittet av UI seminars diskuterade vi bakgrunden till och konsekvenserna av Rysslands krig mot Ukraina. Medverkande: Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid UI Carolina Vendil Pallin, Forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Kerstin Lundgren, tredje vice talman och ledamot av Riksdagens utrikesutskott. Karin Wallensteen, statssekreterare för utrikesfrågor vid statsrådsberedningen. Moderator: Fredrik Löjdquist, chef för Centrum för Östeuropastudier vid UI. Det här seminariet genomfördes i samarbete med Kulturhuset och ägde rum den 24 mars 2022. Läs mer om seminariet här: https://www.ui.se/events/rysslands-krig-mot-ukraina-bakgrund-och-konsekvenser_126460

BOPOLPODDEN | Trähusbyggandet ökar. Byggstartsindikatorn visar på ökat byggande men osäkerheten om det håller i sig är stor. Bostadsräntorna stiger, men ingen anledning till större oro menar vår expertkommentator Stefan Attefall, som kommenterar Riksdagens nya beslut om bygglovsplikt för Attefallshus. Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Riksdagens öppnande. Ny dokumentärfilm om pollinering i Kina. Tadzjikistan i stormens öga. FN-rapport varnar för svält i Afghanistan. Norska valet dagen efter. Dante 700 år. Oro i Skäggetorp efter upptrappad våldsspiral. Hur ska kyrkan bruka sin skog?

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson får försöka att bilda en ny regering. Riksdagens talman har bett Kristersson att prata med andra partier om ifall de kan samarbeta i en ny regering. Örebro universitet startar en utbildning för skolpersonal så att de kan ge rätt hjälp till barn med hög skolfrånvaro. Klartext har pratat med en mamma till en flicka med autism som har varit hemmasittare. Personer med funktionsnedsättning är mer utsatta för sexuella övergrepp än andra personer, visar en ny undersökning. En kvinna som utsattes av chauffören från färdtjänsten berättar.

De næste 14 år skal der bruges over 160 milliarder kroner på blandt andet at forbedre landets veje, broer, jernbaner og cykelstier. Det er bare nogle af de ting, som er indeholdt i den nye infrastrukturplan, som blev præsenteret i morges. Det er en plan, som vil dække hele landet og komme alle danskere til gode, lød det fra finansministeren i dag. Og der var usædvanlig meget trængsel på rækkerne, da regeringen og resten af Folketinget i dag præsenterede planen. Hele femten politikere stod på rad og række foran pressen, for at præsentere den brede, politiske milliardaftale, der skal gælde frem til 2035. I Sverige fortsætter det politiske drama. Statsminister Stefan Löfven har efter en uges betænkningstid valgt at kaste håndklædet i ringen og trække sig fra posten. Löfven har nu bedt Riksdagens formand Andreas Norlén om at iværksætte talmansrundor - en dronningerunde. Islamisk Stat tilkæmper sig større fodfæste i Afrika, hvor politisk ustabilitet og brutale terrorangreb begået af børnesoldater skaber grobund for terrorbevægelser. Det har fået verdens lederes opmærksomhed. I dag er Jeppe Kofod sammen med mere end 40 kolleger fra den internationale koalition mod Islamisk Stat til topmøde i Rom. Her skal de diskutere den globale terrortrussel, der siden koalitionens sidste fysiske møde for to år siden, har rykket sig geografisk. Karin Axelsson og Mette Vibe Utzon er dagens værter, Tine Møller Sørensen redigerer. www.dr.dk/orientering

De næste 14 år skal der bruges over 160 milliarder kroner på blandt andet at forbedre landets veje, broer, jernbaner og cykelstier. Det er bare nogle af de ting, som er indeholdt i den nye infrastrukturplan, som blev præsenteret i morges. Det er en plan, som vil dække hele landet og komme alle danskere til gode, lød det fra finansministeren i dag. Og der var usædvanlig meget trængsel på rækkerne, da regeringen og resten af Folketinget i dag præsenterede planen. Hele femten politikere stod på rad og række foran pressen, for at præsentere den brede, politiske milliardaftale, der skal gælde frem til 2035. I Sverige fortsætter det politiske drama. Statsminister Stefan Löfven har efter en uges betænkningstid valgt at kaste håndklædet i ringen og trække sig fra posten. Löfven har nu bedt Riksdagens formand Andreas Norlén om at iværksætte talmansrundor - en dronningerunde. Islamisk Stat tilkæmper sig større fodfæste i Afrika, hvor politisk ustabilitet og brutale terrorangreb begået af børnesoldater skaber grobund for terrorbevægelser. Det har fået verdens lederes opmærksomhed. I dag er Jeppe Kofod sammen med mere end 40 kolleger fra den internationale koalition mod Islamisk Stat til topmøde i Rom. Her skal de diskutere den globale terrortrussel, der siden koalitionens sidste fysiske møde for to år siden, har rykket sig geografisk. Karin Axelsson og Mette Vibe Utzon er dagens værter, Tine Møller Sørensen redigerer. www.dr.dk/orientering

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Kodjo Akolor, Katherine Zimmerman och David Druid. Inför kvällens match mellan Tyskland och Ungern ville Tyskland markera mot Victor Orbáns nya hbtq-lag, genom att låta Allianz arena lysa i regnbågens färger. Men Uefa sa nej till aktionen, som de tyckte var för politisk. Vad innebär Ungerns nya lag och vad säger fotbollsvärlden om Uefa:s beslut? Sen pratar vi om att sommaren blir lite annorlunda i år för de som jobbar i riksdagen. Både tjänstemän och politiker kan behöva ställa in semesterplaner, men exakt hur stor påverkan blir beror lite på om Löfven väljer nyval eller talmansrundor. Kan semesterfrågan rent av sätta lite press på Löfven att bestämma sig?

Funktionsnedsatta på ett LSS-boende i Malmö har behandlats dåligt av personalen. Nu ska myndigheten IVO undersöka vad som hänt. En liten pojke som försvann från ett boende har hittats död. Pojken hittades drunknad i vattnet en kilometer från boendet i Värmland. Riksdagens politiker har nu bestämt att regeringen måste undersöka om misstag gjorts när barn adopterades till Sverige, för länge sedan. det har avslöjats att en del barn tagits mot sina föräldrars vilja.

Höjda arvoden, inkomstgaranti och en hel rad olika ersättningar. I veckans avsnitt listar vi förmånerna för våra folkvalda riksdagsledamöter. Hur mycket tjänar man som riksdagsledamot och stämmer det att man får sitt arvode även om man inte gör något? I veckans avsnitt fördjupar vi oss i de folkvaldas ersättningar och förmåner. Medverkande: Fredrik Furtenbach, Tomas Ramberg och Monica Saarinen Programledare: Parisa Höglund Producent: Björn Barr

Höjda arvoden, inkomstgaranti och en hel rad olika ersättningar. I veckans avsnitt listar vi förmånerna för våra folkvalda riksdagsledamöter. Hur mycket tjänar man som riksdagsledamot och stämmer det att man får sitt arvode även om man inte gör något? I veckans avsnitt fördjupar vi oss i de folkvaldas ersättningar och förmåner. Medverkande: Fredrik Furtenbach, Tomas Ramberg och Monica Saarinen Programledare: Parisa Höglund Producent: Björn Barr

Säkerhet och digitalisering är viktiga framtidsfrågor för oss som människor och företag. Det som kallas för cybersäkerhet kommer att spela en allt större roll och vara en viktig del som bidrar till Sveriges säkerhet. Det, och mycket mera diskuterar Stefan och Lise med värmländska riksdagsledamoten Pål Jonsson i det här avsnittet av Be digital-podden. Den snabba tekniska utvecklingen bidrar inte bara till nya affärsmöjligheter – utan också en växande hotbild. Cyberattacker mot svenska företag kostar årligen miljardbelopp. Kunskapen kring digitala affärsrisker, informations- och cybersäkerhet behöver höjas och kompetensen stärkas. Pål Jonsson är försvarspolitisk talesman för Moderaterna och i detta avsnitt diskuterar vi cybersäkerhet och vad det innebär för oss som människor och företag, hur det hanteras på regional och nationell nivå och vilka frågor inom området som finns med på agendan. Vi vet att hoten och riskerna ökar så vad innebär det här för Sverige, Världen - och Värmland? Hör när Pål bland annat delar med sig av: · Riksdagens roll när det kommer till cybersäkerhet. · Cybersäkerhet på nationell och internationell nivå och om det nya nationella cybersäkerhetscentret. · Hur Sverige och EU ligger till i jämförelse med övriga världen. · Hur det berör oss som människor och företag och vad man kan göra för att minska riskerna som finns och stå bättre rustad för en allt mer digital framtid. · Vad vi kan göra för att stärka Värmland och ta tillvara på de möjligheter och kompetens som finns här inom området Detta och mycket mera diskuterar vi i detta avsnitt av Be digital-podden - frågor som blir allt viktigare i takt med ett allt mer digitaliserat samhälle. Här hittar du Pål Jonsson på LinkedIn Som människa och företagare blir det allt viktigare att öka sin kunskap inom området så dessutom tipsar vi dig i avsnittet bland annat om att: Titta på TechTalk: Cybersäkerhet – Expertpanel om digitaliseringens största utmaning 2021: https://www.compare.se/kalender/techtalk-cybersakerhet-sasongsavslutning/ Läsa mer om informationssäkerhet för företag och medarbetare på MSB:s webb: https://www.msb.se/sv/amnesomraden/informationssakerhet-cybersakerhet-och-sakra-kommunikationer/ “Informationssäkerhet för små företag” - en bra sammanställning av saker att tänka på: https://www.msb.se/sv/publikationer/informationssakerhet-for-sma-foretag--rekommendationer-for-dig-som-driver-eget-foretag-med-upp-till-10-anstallda/ Keep safe!

Influencerbranschens baksidor, Eddie Van Halen och museum för modern politisk historia. I dagens avsnitt bjuder vi på några inslag från höstens program. Alltmer reklampengar styrs över från traditionella medier till influencers på sociala medier. I den nya boken Badfluence beskrivs en värld av falska följare, smygreklam och tveksam etik kring reklam till unga människor. Hur mycket makt har de idag? En av författarna, Yasmine Winberg gästar tillsammans med influencern och bloggaren Clara "Underbara Clara" Lidström. Thomas var väldigt besviken över att Louise inte spelade någon musik från Van Halen efter att den legendariska gitarristen Eddie Van Halen gått bort. Därför kommer gitarristen Fredrik Åkesson från dödsmetallbandet Opeth hit och spelar en bit ur Eddie Van Halens diskografi. 2015 väckte Thomas och Louise frågan om det kanske är dags för ett museum som skildrar Sveriges moderna politiska historia. Det har sedan dess inte hänt så mycket utöver att Sveriges övergång till Demokrati får en viss uppmärksamhet. Kommer drömmen någonsin bli verklighet? Vi gästas av Liza Carlefred, producent för Riksdagens utställning "Fira demokratin!". Vi hör även från Amanda Valentin som tillsammans med sin man ligger bakom ett digitalt museum på sajten demokratimuseum.se. Programledare: Thomas Nordegren och Louise Epstein. Producenter: Ulrika Lindqvist, Maria Bertell och Niklas Runsten.

Moa berättar om klädskandalen som skakar riksdagen, Charlotte lyfter en prisvinnande barnbok, Christopher ser Ebba ömsa skinn och Albin varnar igen för pk-attityd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Moa berättar om klädskandalen som skakar riksdagen, Charlotte lyfter en prisvinnande barnbok, Christopher ser Ebba ömsa skinn och Albin varnar igen för pk-attityd.

Liberalerna har historiskt låga opinionssiffror hur ska Sabuni lyckas vända utvecklingen till nästa val? Det är fortfarande ovisst vem som segrar i det amerikanska presidentvalet men hur påverkas vår svenska försvars- och säkerhetspolitik om det blir Trump eller Biden som styr? Och visar en formulering i den nya försvarspropositionen att vi långsamt närmar oss ett fullvärdigt medlemskap i Nato? I veckans avsnitt av Det politiska spelet fördjupar vi oss också i Liberalernas kris. Med ett väljarstöd på 3,2 procent i den senaste mätningen och en partiledare som har svårt att synas i medierna finns det gott om utmaningar för partiet. Medverkande: Fredrik Furtenbach, Monica Saarinen och Mats Eriksson Programledare: Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Liberalerna har historiskt låga opinionssiffror hur ska Sabuni lyckas vända utvecklingen till nästa val? Det är fortfarande ovisst vem som segrar i det amerikanska presidentvalet men hur påverkas vår svenska försvars- och säkerhetspolitik om det blir Trump eller Biden som styr? Och visar en formulering i den nya försvarspropositionen att vi långsamt närmar oss ett fullvärdigt medlemskap i Nato? I veckans avsnitt av Det politiska spelet fördjupar vi oss också i Liberalernas kris. Med ett väljarstöd på 3,2 procent i den senaste mätningen och en partiledare som har svårt att synas i medierna finns det gott om utmaningar för partiet. Medverkande: Fredrik Furtenbach, Monica Saarinen och Mats Eriksson Programledare: Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

För fem år sedan ville Louise och Thomas se ett museum med viktiga politiska händelser i Sverige under modern tid. Hur går det med det? Dessutom - Ginsburgs begravning och världsrekordet i Abisko 2015 väckte Thomas och Louise frågan om det kanske är dags för ett museum som skildrar Sveriges moderna politiska historia. Det har sedan dess inte hänt så mycket utöver att Sveriges övergång till Demokrati får en viss uppmärksamhet. Kommer drömmen någonsin bli verklighet? Vi gästas av Liza Carlefred, producent för Riksdagens utställning "Fira demokratin!". Vi hör även från Amanda Valentin som tillsammans med sin man ligger bakom ett digitalt museum på sajten demokratimuseum.se. Den amerikanska feministen och domaren i Högsta domstolen Ruth Bader Ginsburg ligger just nu på lit de parade i Washington och frågan som ställs i den amerikansk-judiska pressen är om hon kommer få en judisk begravning eller inte. Dessutom har hennes judiska fans runt om i USA samlats både virtuellt och vid olika domstolar för att recitera den judiska sorgebönen kaddish. Enligt judisk tradition är det bara de närmsta anhöriga som säger kaddish och alltid efter begravningen. Varför denna kreativitet just i samband med Bader Ginsburgs död? Rabbin vid Stockholms judiska församling Ute Steyer medverkar för att svara på det. Och så pratar vi med läkaren David Sjöström som försökte så världsrekord i att gå på slak lina i den Lappländska vildmarken. Vad har han lärt sig genom att utmana den egna höjdrädslan? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Maria Bertell Research: Julius Bäckman

Omfattande bränder i Amazonas. Riksdagens öppnande. Myndighetssamverkan mot gängkriminaliteten. Vad väntar Belarus? Comhem släcker ner det analoga utbudet. Spääningen mellan Grekland och Turkiet. Utmattningssyndrom står för merparten av sjukskrivningarna.

Vi sänder från medeltidsmuseet med anledning av att det i år är 500 år sedan Stockholms blodbad. Sedan undrar vi hur det gick under Riksdagens öppning? Louise var på plats och ger sin reflektion. Vi sänder idag från Helgeandsholmen men inte från riksdagshusets sessionssal utan nere från Medeltidsmuseets källarvalv. Pratar om att det är 500 år sedan Stockholms blodbad då större delar av Sveriges makthavare halshöggs och brändes på bål. Medeltidsmuseets chef Tina Rodhe och Bo Eriksson, doktor i historia vid Stockholms universitet gästar för att prata mer om denna historiska händelse och vilken betydelse den fick för svensk politik. Louise har varit på plats under Riksdagens högtidliga öppnande under eftermiddagen. Hur var öppningen? Hur pandemianpassad var det? Kunde man känna en kickoff-stämning? Vi har också bjudit in riksdagsledamöterna Hanif Bali (M) som på grund av pandemi-begränsningarna inte får vara med vid riksdagens högtidliga öppnande i eftermiddag och Jens Holm (V) som i egenskap av utskottsordförande får vara med när hans majestät konungen öppnar riksdagen och statsministern läser regeringsförklaringen. Hur fungerar det som politiker att jobba hemifrån? Kan det påverka beslutsfattandet och till och med vara skadligt? Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist

Riksdagens öppnande, politikhösten är igång. Ön som hamnat i centrum för grek-turkiska konflikten. Comhem släcker ner sitt analoga utbud. Ny bok: Sundets Röda Nejlikor. Vad väntar Belarus? Utmattningssyndrom står för merparten av sjukskrivningarna. Hur ska republikanerna vinna valet? Hur ska gängkriminaliteten motarbetas?

Brit Stakston och Martin Schibbye om senaste nytt från Blankspot-horisonten. Martin inleder med att berätta om mordet på en av Etiopiens stora stjärnor. Haacaaluu Hundeessaas musik tonsatte den Oromorevolution som legat till grund för senaste årens omvälvningar i Etiopien och mordet befaras leda till protester och oroligheter i det politiskt instabila Etiopien. Följ vår fortsatta rapportering därifrån i nyhetsformatet eller följ vår Facebookgrupp "Uppdrag Etiopien och Eritrea". Brit följer upp sin kritik mot att Anders Tegnell tackade ja till att sommarprata och reflekterar kort över hans och två andra sommarpratares olika perspektiv- Dessa ger en föraning om demokratins kommande utmaningar och möjligheter. Sommarpratarna som vävs samman är Greta Thunbergs, Anders Tegnells och Ulf Lundells. Vi delar med oss av ett roligt korrektur misstag - jättedammen i Etiopien som blev en jättedam. Martin ger oss en inblick i Afrikas största dammbygge där planen är att tappa en tiondel av Nilens vatten och den stora stridsfrågan är vad som sker om det framöver blir längre perioder av torka? Brit ger perspektiv på hur olika coronarestriktionerna ser ut och att begreppet det "nya normala" verkligen är olika när Österrike låter sexarbeterna börja jobba igen och planera för utomhusevenemang för 10 000 personer. Vi nämner också kort den spännande studien från Europas hotspot för coronastarten, Ischgl, där man testat 1500 invånare och 42% är har antikroppar och forskarna menar att 85% hade sjukdomen utan att veta om det. Vi avslutar podden med att puffa för sommarens långläsning, den första av många artiklar om den omstridda svenska strategin i avskaffandet av slavhandeln. Sverige var ett av de sista länderna i Europa som avskaffade slaveriet, 14 år efter Storbritannien och de andra kolonialmakterna. Inför avskaffandet debatterades Sveriges roll i Riksdagens olika kamrar. En debatt som säger mycket också om den tid vi kallar vår och Martin berättar varför. Avsnittets länktips: Protester efter att musiker dödats https://www.blankspot.se/protester-efter-musiker-mordats-i-etiopien/ Haacaaluu Hundeessaa - Maalan Jira...? Afan Oromo Official Music Video 2015 https://www.youtube.com/watch?v=gliv_skuGL8&feature=youtu.be Har alla gett upp om politiken? https://www.blankspot.se/stakston-har-alla-gett-upp-om-politiken/ Etiopiens jättedamm nu en fråga för säkerhetsrådet https://www.blankspot.se/etiopiens-jattedam-nu-en-fraga-for-sakerhetsradet/ Poddcasten The Horn https://podcasts.apple.com/us/podcast/the-horn/id1481350176 Nedstängda bordeller öppnas efter lockdown https://www.blankspot.se/osterrike-oppnar-upp-de-nedstangda-bordellerna/ Sveriges omstridda strategi i avskaffandet av slavhandeln https://www.blankspot.se/sveriges-omstridda-strategi-i-avskaffandet-av-slavhandeln/

Brit Stakston och Martin Schibbye om senaste nytt från Blankspot-horisonten. Martin inleder med att berätta om mordet på en av Etiopiens stora stjärnor. Haacaaluu Hundeessaas musik tonsatte den Oromorevolution som legat till grund för senaste årens omvälvningar i Etiopien och mordet befaras leda till protester och oroligheter i det politiskt instabila Etiopien. Följ vår fortsatta rapportering därifrån i nyhetsformatet eller följ vår Facebookgrupp "Uppdrag Etiopien och Eritrea". Brit följer upp sin kritik mot att Anders Tegnell tackade ja till att sommarprata och reflekterar kort över hans och två andra sommarpratares olika perspektiv- Dessa ger en föraning om demokratins kommande utmaningar och möjligheter. Sommarpratarna som vävs samman är Greta Thunbergs, Anders Tegnells och Ulf Lundells. Vi delar med oss av ett roligt korrektur misstag - jättedammen i Etiopien som blev en jättedam. Martin ger oss en inblick i Afrikas största dammbygge där planen är att tappa en tiondel av Nilens vatten och den stora stridsfrågan är vad som sker om det framöver blir längre perioder av torka? Brit ger perspektiv på hur olika coronarestriktionerna ser ut och att begreppet det "nya normala" verkligen är olika när Österrike låter sexarbeterna börja jobba igen och planera för utomhusevenemang för 10 000 personer. Vi nämner också kort den spännande studien från Europas hotspot för coronastarten, Ischgl, där man testat 1500 invånare och 42% är har antikroppar och forskarna menar att 85% hade sjukdomen utan att veta om det. Vi avslutar podden med att puffa för sommarens långläsning, den första av många artiklar om den omstridda svenska strategin i avskaffandet av slavhandeln. Sverige var ett av de sista länderna i Europa som avskaffade slaveriet, 14 år efter Storbritannien och de andra kolonialmakterna. Inför avskaffandet debatterades Sveriges roll i Riksdagens olika kamrar. En debatt som säger mycket också om den tid vi kallar vår och Martin berättar varför. Avsnittets länktips: Protester efter att musiker dödats https://www.blankspot.se/protester-efter-musiker-mordats-i-etiopien/ Haacaaluu Hundeessaa - Maalan Jira...? Afan Oromo Official Music Video 2015 https://www.youtube.com/watch?v=gliv_skuGL8&feature=youtu.be Har alla gett upp om politiken? https://www.blankspot.se/stakston-har-alla-gett-upp-om-politiken/ Etiopiens jättedamm nu en fråga för säkerhetsrådet https://www.blankspot.se/etiopiens-jattedam-nu-en-fraga-for-sakerhetsradet/ Poddcasten The Horn https://podcasts.apple.com/us/podcast/the-horn/id1481350176 Nedstängda bordeller öppnas efter lockdown https://www.blankspot.se/osterrike-oppnar-upp-de-nedstangda-bordellerna/ Sveriges omstridda strategi i avskaffandet av slavhandeln https://www.blankspot.se/sveriges-omstridda-strategi-i-avskaffandet-av-slavhandeln/

Orkar seniorerna stanna hemma i flera veckor? Dessutom: Sveriges gymnasieelever ska stanna hemma men lektionerna fortsätter på distans. Hur håller man bäst koll på en skolklass via videolänk? Riksdagen sätt att arbeta ändras radikalt när ledamöterna bantas ned till 55 personer. Men varför blir det så? Och vem väljer ut vilka som får vara med?Riksdagens talman Andreas Norlén är med oss på telefon och förklarar.  Från och med imorgon ska all fysisk undervisning på landets gymnasieskolor, högskolor och yrkesutbildningar upphöra, enligt regeringens rekommendation. Men hur ska man som lärare få en skolklass att koncentrera sig, när man inte ens sitter i samma rum? Läraren Agneta Berntsson är med oss från Korrespondensgymnasiet i Söderåkra, där all undervisning sker på distans.  Trots alla dramatiska händelser kring viruset kan det vara svårt att begripa själva kärnan. Vad är virus och varför finns de? Johan Frostegård, professor i medicin vid Karolinska Institutet, överläkare och författare, ger oss en kort lektion i virologi. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Jakob Runevad Kjellmer Redaktör: Jonatan Loxdal

Riksdagens biträdande justitieombudsman säger att en skolavslutning inte skall hållas i en kyrka och debatten löper amok. Riksdagsledamöter både från opposition och regering ondgör sig på social media över att barn inte ens får gå i kyrkan längre, och det varnas både för militant ateism och undfallenhet inför andra kulturer. Vad är det som hänt? Är det frågan om ett äkta missförstånd av justitiemannens utlåtande eller plockar politiker från diverse partier politiska poäng. HBLs ledarskribent Susanna Ginman och mediakonsulten Petteri Väänänen analyserar och diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Riksdagens och regeringars migrations och integrationspolitik har havererat så totalt att Sverigedemokraterna efter bara drygt tolv år i Sveriges riksdag är påväg att bli Sveriges största parti. Det är ett tydligt och mätbart resultat av en korkad migrationspolitik förd av C, M, S, L, KD och särskilt MP och V. Jag hoppas Uppsalaborna och svenskarna, oavsett om de är födda i Sverige eller ej, röstar fram helt nya seriösa och positiva alternativ i valen 2022. http://stefanhanna.blogspot.com/2019/10/kaosteori-och-maktskifte.html?m=1

Ulkopoliittisen instituutin ohjelmajohtaja ei pääse Brexitistä eroon millään. Onko meilläkään sitä ulospääsyä? Miksi kaikki yht'äkkiä kiinnostuivat parafiinisesta dieselistä ja voiko turpeen verotukeen koskea? Och framförallt -- vem är riksdagens starkaste ledamot, och varför ar det betydelse?

Riksdagens beslut angående vapen och jaktrelaterade frågor som kommer göra vårt vapenägande och resande med vapen lättare !! Sedan söker Sebastian tips och trix med sin spårträning på björn, Anders ger sin syn på spårträningen och ger Sebastian lite tips. vi gratulerar även farsgubben som bärgar jägarexamen till 90% vi presenterar vinnarna av tävlingen i MOTV Men för övrigt flummar vi om jaktrelaterat som vanligt som vanligt!!!

Riksdagens har nu ett nyinrättat Bilnätverk. Lars Beckman moderat riksdagledamot en av grunderna till Riksdagens Bilnätverk, berättar om varför nätverket startades och behövs.

Veckans innehåll: - Det finns en politisk majoritet i Riksdagens socialutskott för att utvärdera kriminaliseringen av konsumtion. - Europa: Intressanta prognoser om medicinsk cannabis och CBD-marknaden. - Studie: Bajs i hasch. Legalisera! - Seth Rogen ger sig in i cannabisbranschen. - Veckans utnämning till: Metapolisen - vårt eget projekt för att motverka polisen i sociala medier. (Avsnittets sponsor är Modernatur.se)

En brevväxling i ljud. Bland annat om dyrkan av Riksdagens talman. Bakom pennor och tangenter: Annika Lantz och Dilsa Demirbag-Sten.

Det här är ett specialprogram från Radio Sweden på lätt svenska. Det handlar om de största svenska nyheterna 2018. I del 1 pratar vi om valet till Sveriges riksdag, rättegången mot terroristen Rakhmat Akilov och om VM i fotboll. Valet till Sveriges riksdag Vi börjar med det politiska valet till Sveriges riksdag, som var den 9:e september. Valet blev väldigt jämnt. Det har gått över tre månader sedan dess, men inga partier har lyckats bilda en regering än. Partierna brukar samarbeta i två olika block. Det rödgröna blocket är Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det andra blocket kallas Alliansen. Det är Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Partiet Sverigedemokraterna tillhör inget block. Sverigedemokraterna har vuxit mycket. De är nu det tredje största partiet i riksdagen. Och de två andra blocken blev nästan exakt lika stora i valet. Det gör att inget block kan få tillräckligt många röster i riksdagen. Inget parti säger att de vill samarbeta med Sverigedemokraterna. Därför måste de andra partierna hitta andra sätt att samarbeta på. De har diskuterat mycket om vilka som ska samarbeta. Men de har inte kunnat bestämma det. Det är fortfarande inte klart vilka partier som ska bilda Sveriges nya regering, och vem som ska bli statsminister. Riksdagens talman är den person som föreslår vem som ska bli ny statsminister efter ett val. Det ska vara den som har störst chans att bli godkänd av politikerna i riksdagen. Riksdagen har röstat nej till talmannens förslag två gånger. En gång till Moderaternas Ulf Kristersson och en gång till Socialdemokraternas Stefan Löfven. Nästa omröstning blir den 16 januari. Talmannen heter Andreas Norlén. Han säger att alla partiledare måste ta sitt ansvar nu, för att Sverige ska få en ny regering. De kan inte ha fler diskussioner utan resultat, säger han. Sverige behöver en regering. Nu gäller det att samtliga partier och partiledare tar sitt ansvar under den kommande tiden och agerar på ett sätt som gör att Sverige får en regering. Det måste vara slut med resultatlösa diskussioner, säger talmannen Andreas Norlén. Riksdagen kan rösta om statsminister högst fyra gånger. Om det inte finns en statsminister efter det så blir det ett nytt val. Det kallas extraval. I januari får vi se hur det går. Det har aldrig tagit så här lång tid att bilda en regering i Sverige förut. Det brukar bara ta ett par veckor efter valet innan en ny regering börjar jobba. Men det är ett ovanligt svårt läge i Sveriges politik just nu. Rättegången mot terroristen Rakhmat Akilov En annan stor nyhet i år var rättegången mot terroristen Rakhmat Akilov, som gjorde terrorattacken i Stockholm 2017. I april 2017 tog han en lastbil och körde över människor på Drottninggatan i Stockholm. Fem personer dog och många skadades. I februari började rättegången mot Rakhmat Akilov. Den höll på i fyra månader. Det var en av de största rättegångarna någonsin i Sverige. 150 personer var målsägande. Målsägande är offer för brottet som rättegången handlar om. Många människor var på plats för att följa rättegången. Många var ledsna. En kvinna berättade att hon klämdes mellan en vägg och en bil. Hon sa att hennes fot blev överkörd. Och hon skadade nacken. Sen blev allt tyst. Jag känner hur mitt knä trycks in i väggen, jag känner hur min fot blir överkörd av troligtvis ett däck, jag känner hur min nacke knäcker till och sen är det som att det bara tystnar och blir stilla, säger hon. Rakhmat Akilov sa att han mördade människor för att han ville stödja terrororganisationen IS. Terroristbrott betyder att man försöker skada hela samhället. Det gjorde Akilov genom att försöka skada och skrämma många människor. Attacken påverkade Sverige mycket och många blev rädda. I juni dömdes Rakhmat Akilov till livstid i fängelset för terroristbrott. Det är det hårdaste straffet man kan få i Sverige.   VM i fotboll och vinter-OS Det fanns två stora sporthändelser under året. En var Världsmästerskapet, VM, i fotboll för herrar. I somras spelade Sverige VM i fotboll, i Ryssland. Det var första gången på 12 år som Sveriges lag med herrar spelade VM. Många tittade på matcherna och hejade. På flera platser i Sverige kunde man titta på matcherna utomhus på stora skärmar. Sverige blev det bästa laget i sin grupp. Efter gruppspelet vann Sverige mot Schweiz. Det gjorde att Sverige gick vidare till kvartsfinal. Såhär lät det när Andreas Granqvist gjorde mål mot Schweiz. Det är ovanligt att det går så här bra för Sverige i en stor fotbollsturnering. Sverige har bara spelat kvartsfinal i VM två gånger tidigare. Senast var år 1994. Då gick det så bra att Sverige vann brons. Men den här gången förlorade Sverige kvartsfinalen, mot England. Och VM tog slut för Sverige. Den andra stora sporthändelsen var vinter-OS i Sydkorea. Där vann Sverige 14 medaljer. Det var sju guld, sex silver och ett brons. Det var Sveriges bästa vinter-OS någonsin. Förra vinter-OS tog Sverige 15 medaljer, men bara 2 av dem var guld.    Programledare: Sara Olsson

Riksdagens talman har inte tappat sugen efter de resultatlösa försöken att få fram en ny statsminister. Finns en ny regering på plats när det är sportlov i februari nästa år? ”Jag får nog ge politikersvaret där att det är så långt fram i tiden att jag inte vill spekulera om det.” Kvartals Staffan Dopping intervjuar Andreas Norlén. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Riksdagens talman har inte tappat sugen efter de resultatlösa försöken att få fram en ny statsminister. Finns en ny regering på plats när det är sportlov i februari nästa år? ”Jag får nog ge politikersvaret där att det är så långt fram i tiden att jag inte vill spekulera om det.” Kvartals Staffan Dopping intervjuar Andreas Norlén. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Riksdagens talman fortsätter arbetetet med att hitta en ny statsminister och regering. Idag börjar Bokmässan i Göteborg. Jocke & Jonna har störst makt på sociala medier i Sverige. Programledare: Ingrid Forsberg.

I september 2005 står Sverige inför regeringskris. Miljöpartiet vägrar släppa igenom Göran Perssons budget om han inte går med på en flyktingamnesti. Hela året pågår de politiska bråken om flyktingarna som inte har rätt att stanna i Sverige. Riksdagens fem minsta partier försöker krossa det som kallades järnaxeln - Socialdemokraterna och Moderaterna, som höll emot kraven på en mer generös flyktingpolitik. Hör Miljöpartiets Gustav Fridolin och Peter Eriksson om hur de pressade regeringen, Görans Perssons statssekreterare Jan Larsson om den socialdemokratiska balansgången och Moderaternas Tobias Billström om varför han tyckte kompromissen var värdelös. Maggie Strömberg maggie.stromberg@sverigesradio.se

Höjdpunkter ur programmets historia. (Repriseras pga Riksdagens budgetdebatt 16/4.) Thomas Nordegren går till attack mot robotdammsugare. Vår gäst Marléne Eriksson är städexpert och har testat ett antal damsugare för Plus i SVT. Hon ger sin syn på robotdammsugare ur ett yrkesmässigt perspektiv. Stöld i hemmet? Hur rädd ska man vara för att öppna dörren? En viktig fråga för våra äldre. Gäster: Håkan Carlsson, polis, samt Dan Karlsson, PRO. Demensbyar Vår reporter Johan Bergendorff berättar om en demensby han besökt i Danmark. Louise Epstein minns sin pappa Ett av våra mest uppskattade inslag handlar om Louise Epsteins pappa och hans flykt undan nazismen. Artisten Ljus Vi får besök i studion av artisten Ljus som berättar om sin låt Stella om konsertpianisten Stella Tjajkovski. Programmet sändes på Annandag Påsk 2018 samt som repris med anledning av budgetdebatten 16/4 2018.

Sex-sms och en utredning som ingen verkar kunna visa; stenhård kritik mot DN:s artiklar om Urban Ahlin. Om partisympatiundersökningar inför valet i höst. Femte delen i vår serie Mediebudorden: CENSUR! Flera stora frågetecken i DN:s granskning av talmannen Urban Ahlin Att påstå sensationella uppgifter som vänder upp och ner på det politiska etablissemanget är varje tidnings mål. I december gjorde Dagens Nyheter precis det när de publicerade uppgifter om att Riksdagens talman, Urban Ahlin, var ännu ett exempel på alla dem maktmissbrukande och sex-trakasserande män som det vittnades om under hashtaggen metoo. Men när man påstår sensationella uppgifter, då måste man också ha alla rätt. Trots att DN genom anonyma källor redan i december kunde berätta att det finns sms med sex-trakasserier bevarade i en utredning som ska ha skett 2009 har ingen, snart tre månader senare, kunnat visa varken utredningen eller sms. Reporter: Erik Petersson. Så kommer mediehusen använda opinionsundersökningar inför valet Opinionsundersökningar är idag en central del av mediers politikbevakning. Veckovis kan läsare, i nästintill alla medier, ta del av hur partiernas stöd förändras över tid. Men att göra bra opinionsundersökningar är en svår uppgift i sig. Och att tolka resultatet av undersökningar är om möjligt en ännu ädlare konst. Efter presidentvalet i USA och brexit-omröstningen i Storbritannien var det många som menade att opinionsundersökningsbranschen var i kris. Dåliga undersökningar, inte sällan övertolkade av journalister, visade sig ha helt fel i sina prognoser om valens resultat. För en månad sen bestämde vi oss för att kartlägga hur svenska mediehus tänker använda sig av partisympatiundersökningar inför valet i höst. Reporter: Blenda Setterwall Klingert Mediebudorden del 5: CENSUR! När medierna inte skriver Varför rapporterar inte medier mer om migration? Varför rapporterar inte medier mer om miljö? Om kriminalitet? Om damidrott? Eller om goda, positiva, nyheter? Frågan om "varför inte" är en evig fråga inom journalistiken. Det finns inget enkelt svar. Värderingen av vad som är en nyhet förändras från tid till tid och är alltid en subjektiv bedömning, mer eller mindre grundad i erfarenhet av vad som är viktigt just nu eller kanske bara rent kommersiellt gångbart. Femte delen av vår serie mediebudorden, som vi gör tillsammans med journalisten Jack Werner, den heter Censur! När medierna inte skriver. Reporter: Johan Cedersjö.

Samhällets kostnader för sjukdom hos äldre som delvis kan undvikas är ca 80 miljarder kronor. Idrott hela livet är en viktig förebyggande pusselbit. Riksdagens äldsta politiker Barbro Westerholm, 85 år, diskuterar idrottens kraft och möjligheter för äldre i Idrott och politik.

Den 30 januari 2018 höll Sveriges riksdags socialutskott en öppen utfrågning om den personliga assistansen och effekterna av rättsutvecklingen från 1994 fram till idag. De senaste två åren har många förlorats sin personliga assistans eller fått den beskuren när nya tolkningar av LSS (Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade) har gjorts av myndigheterna. NeuroMedia var på plats med Neuropodden och intervjuade några av nyckelpersonerna som medverkade vid utfrågningen: Emma Henriksson (KD) ordförande i socialutskottet, Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuroförbundet, Vilhelm Ekensteen, ordförande Intressegruppen för Assistansberättigade, Maria Persdotter, förbundsordförande Riksförbundet för RBU, Rörelsehindrade Barn och Ungdomar och Anna-Lena Sörenson (S), vice ordförande i socialutskottet. Denna podcast producerades av NeuroMedias reporter Håkan Sjunnesson. Läs mer om Neuroförbundets arbete för att återupprätta den personliga assistansen på www.neuroforbundet.se Utfrågningen sändes via webb-tv: Webb-tv: Öppen utfrågning om personlig assistans

IRM-podcast är tillbaka! Vi pratar om att #MeToo gör alla till idioter, från höger till vänster. Dessutom pratar vi om riksdagens enda rockstjärna, Pavel Gamov. Mannen som är beredd att skapa en diplomatisk kris mellan Sverige och Ryssland för sin rätt att få svina runt på stan. Detta och mycket mer i det efterlängtade(?) senaste avsnittet av IRM-podcast.

Är det fråga om onödigt hemlighetsmakeri och mygel eller ett nödvändigt skydd av den personliga integriteten? I studion: tidigare riksdagsledamoten Ulla-Maj Wideroos, Susanna Ginman, chef för ledarredaktionen på Hufvudstadsbladet och journalisten Linus Lång som arbetat med att få ut besökarlistorna. Debatten leds av Filip Stén. E-post: slaget@yle.fi

The Swedish Speaker of the Parliament (Riksdagen) is on an official visit to Australia. - Riksdagens talman, Urban Ahlin, är på officiellt besök i Australien. Han har även besökt Nya Zeeland. Här berättar han om sina intryck av Nya Zeeland och Australien.

Moderaterna vill bryta låsningen kring Sverigedemokraterna i Riksdagen. Isoleringen av partiet har inte fungerat, enligt M. Men Alliansen är djupt oense om hur SD ska hanteras.   Hur långt är Moderaterna beredda att gå i sina samtal med Sverigedemokraterna i Riksdagens utskott? Elisabeth Svantesson, partiets andre vice ordförande och talesperson i integration- och arbetsmarknadsfrågor, ger ett blankt nej till att samarbeta med SD i migrationsfrågan - men vilka frågor vill de samarbeta om? Med analys av Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg. Sedan tar vi pulsen på det sociala arbetet inom EU, inför det aviserade sociala toppmötet i Göteborg i höst. Hör Jens Holm (V), Marita Ulvskog (S) och Christofer Fjellner (M) om deras respektive partiers arbete för eller emot en social dimension i EU. Ekots EU-kommentator Susanne Palme ger perspektiv på varför frågan om ett social Europa är så komplicerad.

Vann Bye-bye BO eller #backabirgitta? Vi räknar poäng mellan krav- och kramliberaler. Fan favourite Anna Ekström, the star of shows as På Spåret and Riksdagens öppnande score title role as Gymnasieminister - men hur kommer hon att fungera som politiker?Könskvotering i bolagsstyrelser - för sossarna fram förslaget först när det inte har någon chans att gå igenom?

I Mäklarsamfundets bostadspodd Tak över huvudets Almedalsspecial får vi följa med till politikerveckan i Almedalen. Varför är det viktigt att vara på plats och vad ger det en organisation som Mäklarsamfundet? Vilka frågor lyfter makthavare, politiker och andra branschföreträdare? Varför är mäklarperspektivet så efterfrågat i bostadsdebatten? Detta är frågor vi försöker svara på, samtidigt som vi får lära oss mer om varför vissa skulle vilja se en mer norsk modell även i Sverige, varför rörligheten på bostadsmarknaden är så viktig och sist men inte minst – varför det viktigt att det nu blir lite action av allt snack.  Ingrid Eiken och Josefine Uppling summerar Almedalen (1:02). Björn Wellhagen, Sveriges Byggindustrier (9:02). Erik Wikander, Mäklarhuset (11:35). Lennart Weiss, Veidekke (17:25). Claudia Wörmann, SBAB (18:40). Stefan Attefall, tidigare bostadsminister och Caroline Szyber, ordförande i Riksdagens civilutskott. (19:45). Marcus Svanberg, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling (22:27). Trevlig lyssning!

Svenska Jägareförbundet lobbar framgångsrikt mot politiker för sina egna frågor bl a om rovdjur som varg. Samtidigt har de ett uppdrag från regeringen värt miljoner att stå för objektiv information. Kaliber om en intresseorganisation på dubbla stolar. Här nere kan du se att det ligger älgskinn och ben och ja, du vet att det blir ju köttslamsor och sådan kvar då. Och där så sa de, fick jag höra igår, att det finns björnspår. Så vi går väl ut och kikar om vi ser några.Solen strålar men det är bitande kallt. Jag är i norra Värmland tillsammans med Eva Ångström, hon har jagat älg i de här trakterna i drygt 35 år. Och här, uppe i skogen, finns en plats där jaktlaget lägger ut rester från älgjakten. Det skulle kunna vara något, åtminstone några tassar, du vet, björnspår är ju mera avlånga. Det är svårt att veta? Det är jättesvårt att veta.Här finns inte bara björn utan också varg och lodjur.Men de stora rovdjuren björn, lo, järv och varg applåderas inte av alla djurägare är rädda för att tamdjur ska tas av rovdjuren och jägare tycker att de konkurrerar om bytesdjuren.Vilka djur som ska leva i våra skogar och hur många av dem vi ska ha har blivit frågor där olika intressen krockar och där olika organisationer slåss om att påverka politiken. En av dem är Svenska Jägareförbundet. Eva Ångström var medlem i 25 år innan hon lämnade.Och det berodde på hur vargen beskrevs i förbundets medlemstidning Svensk Jakt. De beskrev vargfrågan i ordalag som jag inte kunde acceptera. Jag var så upprörd varje gång jag läste den att jag tänkte att det här går ju inte.Nu är hon i stället engagerad i Rovdjursföreningen och sitter med i deras styrelse. Hon är också moderat politiker och tycker att Svenska Jägareförbundet har ett alltför stort inflytande över politiken. Ja, de är ju överallt. De har ju spritt sig över hela landet och in i riksdagen och lobbar, och lobbar i Europaparlamentet de är överallt, och många av dem de lobbar mot är ju också jägare.Som andra intresseorganisationer lobbar Svenska Jägareförbundet mot politiker för sina medlemmars intressen. Men till skillnad från andra intresseorganisationer har de ett speciellt uppdrag av riksdag och regering, ett uppdrag som varje år ger dem cirka 50 miljoner kronor.De ska bland annat se till att myndigheter och allmänhet får objektiv information om jakt- och viltvårdsfrågor alltså samma frågor som de har ett eget intresse att påverka omkring.Men kan en intresseorganisation både driva sina egna frågor och samtidigt stå för objektiv information? Vad betyder regeringsuppdraget för förbundets möjligheter att få gehör för sin sak? Och hur kan en organisation genom åren ha fått hundratals miljoner för att utföra uppgifter åt staten utan upphandling? Kaliber - idag om Svenska Jägareförbundets dubbla stolar. För att få svar på några av frågorna har jag åkt till Svenska Jägarförbundets anläggning i Sörmland. Här, på Öster Malma, som är ett slott från 1600-talet, finns en viltpark med våra svenska djur, skjutbana, slakteri och restaurang.  HALLÅ! Välkommen, är det första gången du är här? Ja, det är det.Här finns också Svenska Jägareförbundets nationella kansli, och här träffar jag Bo Sköld som är generalsekreterare. Men kom upp här så får du se hur vi jobbar.50 av Svenska Jägareförbundets 109 anställda sitter här på nationella kansliet. Det där är bara fälle-horn från en och samma kronhjort och då är det en farbror som har skänkt, så han har gått och samlat.Svenska Jägareförbundet har ett uppdrag att leda en del av jakten och viltvården i Sverige. Det kallas Allmänna uppdraget och kom till 1938. För det får de cirka 50 miljoner kronor av staten ur Viltvårdsfonden, som förvaltar jaktavgiften som alla jägare betalar.Det handlar om yrkesmässig jägarutbildning och utbildning av jägare som ska söka efter trafikskadat vilt, vissa uppgifter inom älgförvaltningen, och viltövervakning, alltså att kontrollera hur stora viltstammarna är och hur de mår.Men den största delen av pengarna, cirka 35 miljoner handlar om att informera: dels om praktisk jakt till jägare, dels om övergripande information om jakt och viltvård till myndigheter och allmänhet, och också om viltforskning. Och informationen ska vara objektiv.Men hur går det, att både driva sina egna frågor och samtidigt uppfylla regeringens uppdrag att stå för objektiv information? Jag tycker att vi har lyckats väl. Och finns det ett behov av att göra justeringar så måste ju uppdragsgivaren komma tillbaka och säga här måste ni bli tydligare och konkretare i olika frågor.Ersättningen för den allmänna uppdraget utgör cirka en tredjedel av Svenska Jägareförbundets budget. Det ger också förbundet goda kontakter med politiker och myndigheter. Men är det så Allmänna uppdraget också ökar förbundets möjligheter att lobba för sina frågor? Uppdraget i sig innebär ju att vi har direkt koppling till politik eftersom regeringen tar beslut, så den delen är ganska självklar. Eftersom vi ska leverera fakta så stärker vi också vår kompetens som medlemsorganisation och så länge vi håller oss till fakta känns det som positivt för vårt grunduppdrag både för våra medlemmar och för regeringen och jakt och viltförvaltningen.Allmänna uppdraget gynnar både regeringen och medlemmarna, menar Bo Sköld.Men alla håller inte med. När jag börjar titta på frågan hör jag talas om att det hösten 2014 ifrågasattes av tjänstemän på regeringskansliet. Frågan då var om det inte borde upphandlas enligt Lagen om offentlig upphandling. Jag får veta att gjordes en intern utredning, men när jag ringer regeringskansliet går den inte att hitta. Jag söker en handling om Jägareförbundet. Ja, det känner jag igenska se nunejMen Allmänna uppdraget har också ifrågasatts politiskt. Jag heter Stina Bergström och är riksdagsledamot för Miljöpartiet och miljöpolitisk talesperson.Hon anser att det bör utredas och förändras: Jägareförbundet är jätteduktiga på att göra eftersök och bedriva skyddsjakt och det är ju jägare som måste göra det, men däremot de här delarna som handlar om information till allmänheten där tycker jag att det känns konstigt att det är en organisation som ska göra det. Och en organisation som har en syn på saken så att säga.Jakt och viltvård är ett område där olika intressen står emot varandra. Tydligast märks det i vargfrågan. Vargen är en skyddad art, trots det är det tillåtet med licensjakt på varg något som har väckt starka känslor och fått EU att hota med att dra Sverige inför EU-domstolen.Det är också i vargfrågan som Svenska Jägareförbundets dubbla roller ställts på sin spets.När det inte blev beslut om vargjakt 2011 beslöt Svenska Jägareförbundet att delvis avsäga sig de uppgifter i Allmänna uppdraget som hade med varg att göra.Det gjorde att de fick 900 000 kronor mindre 2012 och i regeringens beslut för 2012 och 2013 står det att de inte ska ha något informationsansvar i frågor som rör varg.Så står det inte längre.På frågan om vad som gäller idag menar generalsekreterare Bo Sköld att vissa arbetsuppgifter inom Allmänna uppdraget som exempelvis att motverka illegal jakt rör också vargen. Och specifikt i vargfrågan ska förbundet bistå med att samordna skyddsjakter och informera om myndighetsbeslut, till exempel om vilka beslut som Naturvårdsverket fattar om vargjakt.Men förbundet har sedan 2012 också fortsatt att sitta med i arbetsgrupper, delta i vargsymposium och svara på remisser berör vargfrågan. Det framgår av de redovisningar av Allmänna uppdraget som de skickat till regeringen.Svenska Jägareförbundets dubbla roller går också isär när det handlar om hur många vargar som ska finnas i Sverige.Riksdag och Naturvårdsverk har slagit fast att vi ska ha 270 vargar.Svenska Jägareförbundet säger max 150 vargar.Generalsekreterare Bo Sköld betonar att förbundet naturligtvis driver opinion för sina frågor men accepterar samtidigt de demokratiska beslut som fattats: Har man tagit de demokratiska besluten då har vi sagt att vi lever efter dem. Sen tror vi fortfarande att det är rimligt med 150 vargar.Sveriges största jägarorganisation, Svenska Jägareförbundet, har alltså två olika roller, som medlemsorganisation ska de lobba för att förändra politiken, men som innehavare av ett statligt uppdrag ska de informera objektivt i samma frågor.  På vilket sätt har de då påverkat politiken? På deras hemsida läser jag att de starkt bidragit till att Sverige fick licensjakt på varg. Jag bestämmer mig för att titta närmare på frågan och hittar ett brev till regeringen.Där kommer Svenska Jägarförbundet tillsammans med bland annat Jägarnas riksförbund och LRF med ett förslag som de själva beskriver som kontroversiellt. Förbunden säger nämligen att de kan gå men på flytt av genetisk värdefulla vargar till områden där de kan bilda revir. Anledningen är att man i så fall kan ha mycket färre vargar, och ändå hålla dem genetiskt friska.Men det finns ett villkor och det är jakt.Så här står det i brevet:Därför är det ett ovillkorligt krav att eventuella aktiva åtgärder som kan öka antalet immigranter till dagens inavlade vargpopulation inleds med förvaltningsjakt som verkligen visar på samhällets vilja att reglera vargstammen på en nivå som kan tolereras.Två månader senare lägger regeringen fram en proposition som leder till att Sverige får licensjakt på varg, som inleds 2010.Men det som Svenska Jägareförbundet och de andra intresseorganisationerna gick med på i utbyte mot vargjakten - projektet att flytta vargar har nästan helt gått i stöpet.Och det beror till stor del på att enskilda jägare gavs stort inflytande över hur det skulle fungera i praktiken.Jag är i riksdagen för att träffa Eskil Erlandsson.När vargjakten och besluten att flytta vargar fattas är han landsbygdsminister och han gör en ändring i jaktförordningen. Markägare ska kunna säga nej till att få varg flyttad till sin mark. Men inte bara det. Även jakträttsinnehavaren som kan vara en annan person - får möjlighet att säga nej. Ja, det handlar ju ytterst om äganderätten vad man kan göra på en mark. Enligt vår uppfattning måste det ju vara en acceptans hos den som tar emot en vild art. Finns inte den acceptansen blir ju inte det man gör särskilt lyckosamt för det mesta. Men varför jakträttsinnehavaren? Vi gjorde det valet att det är i första hand markägaren och i andra hand rättighetsinnehavare och i det här fallet valde vi då jakträttsinnehavaren. Men varför just jakträttsinnehavaren? Ja, det var ett ställningstagande vi gjorde.Någon utförligare förklaring än så får jag inte.Men beslutet fick stora konsekvenser. Enligt Naturvårdsverket blev det mycket svårt att flytta varg, eftersom nästan inga jakträttsinnehavare sa ja. Från början hade man talat om att flytta högst 20 vargar. I verkligheten kom bara ett fåtal flyttar att göras, och bara två vargar etablerade sig i det område dit de hade flyttats. Så jakträttsinnehavarens möjlighet att säga ja eller nej är alltså viktigare än att ni kunde genomföra det här projektet? Det är ju till en del genomfört, det är ju som du själv sa. Två vargar. Några förflyttningar ja, och det är ju inte så lite det.Eskil Erlandsson är själv jägare och medlem av Svenska Jägareförbundet, men att det skulle göra honom jävig håller han inte med om. Och han ser ingen konflikt mellan Jägareförbundets dubbla roller: att de både lobbar för sina egna frågor om jakt och viltvård samtidigt som de har ett uppdrag från staten att objektivt informera om samma frågor.De påverkar inte politiken mer än andra organisationer menar han. Det klart att de framför sina synpunkter likväl som andra organisationer framför sina som vi också lyssnar till. Och sen gör ju en regering en sammanvägd bedömning. Det är ju inte så att jag eller ett enskilt statsråd fattar ett beslut utan det tas ju i kollektivet.Men jag pratar med flera olika personer som jobbar nära politikerna får jag en annan bild.De vill vara anonyma med talar om att Jägareförbundet har kanaler direkt in i riksdag och regeringen och ett mycket starkt grepp över många politiker. Jag har jobbat i mer än 20 år, men aldrig upplevt en så stark lobbyorganisation säger en av dem.Men vilka vägar har de då in till den politiska makten? Ja, en av dem sägs gå genom en annan förening som Eskil Erlandsson också är medlem i. Nämligen Riksdagens Jakt- och fiskeklubb. Ja, nu är vi i kulvertarna, en del av det stora underjordiska riksdagssystemet.Jag är i riksdagshusets källare tillsammans med Isak From, socialdemokrat och ledamot i riksdagens miljö- och jordbruksutskott. Här bort är postservice och tryckeri och sådan saker som handlar om intern service.Isak From är också ordförande i Riksdagens jakt- och fiskeklubb och vi är på väg till klubbens skjutbana. Här står det luftgevärshall står det här PrecisBakom en vit dörr finns ett mörkt källarrum. Förutom en nio-meters luftskyttebana finns det inte mycket plats för än mer än ett lågt bord, en ställning för luftgevär och ett skåp med ammunition. Medlemmar kan låna den här hallen. Vi har två mästerskap här, ett på våren, och så ett allmänt inför jul, Skinkskyttet, vinnarna i dam- respektive herrklass blir belönad med en julskinka. Här är en skinkskyttetavla med ett vildsvin.Isak From laddar målet med en bild på ett vildsvin och gör sig klar att skjuta. Mitt i prick!Och så rullar han tillbaka bilden. Vad finns det för koppling Svenska Jägareförbundet och den här klubben? Egentligen ingenting alls, vi nyttjar Svenska Jägareförbundet genom att de återkommande bedriver jägarexamensutbildningen tillsammans med oss. Och sen åker ni på älgjakt i Värmland med dem? Ja, jaktklubben har haft ett mångårigt med Jägareförbundet Värmland, där de erbjuder älgjakt. Betalar man för det här? Absolut! Hur mycket då? Det kostar 2 000 kronor. Och då få man? Då får man en väldigt välorganiserad jakt under en och en halv dag. Finns det andra aktiviteter som Svenska Jägareförbundet står för i jaktklubben? Egentligen inte, det kan vara om vi genomför något seminarium som de är inbjudna till, ibland tillsammans med andra organisationer.Riksdagens jakt- och fiskeklubb har cirka 70 medlemmar som är riksdagsmän eller tjänstemän i riksdagen och varje år åker mellan 10 och 15 av dem på älgjakt tillsammans med Svenska Jägareförbundet, och det är också många som väljer att ta jägarexamen, som är ett erbjudande som vänder sig till alla i riksdagen, inte bara medlemmar. 2014 anmälde sig 25 personer till kursen.Men Isak From ger inte de rätt som menar att Jägareförbundet har ett stort inflytande över politikerna: Det tror jag är en partsinlaga från några som inte tycker om jakt eller Jägareförbundet.Och inte heller han ser någon konflikt i Svenska Jägareförbundets dubbla roller, dels att stå för objektiv information, dels att driva sina egna frågor och han tycker att Allmänna uppdraget fungerat bra, inte minst därför att Jägareförbundet finns i hela landet. Viltvårdsfrågorna är ju verkligen frågor som inte är storstadsfrågor utan regionala frågor och då är det viktigt att den verksamheten bedrivs och kan finnas i hela landet.Hur är det då med den utredning som jag hört talas om skulle ha tagits fram av tjänstemän på regeringskansliet om att Allmänna uppdraget borde upphandlas?Isak From säger att han känner till att det finns ett sådant förslag, men han ser inget skäl till man borde göra en upphandling. För mig kändes inte som ett alternativ att man skulle upphandla det i varje fall och i vart fall har man inte visat på något sätt att en upphandling skulle bli billigare eller att kvalitet skulle bli bättre, snarare tvärtom.Men kan man verkligen välja om man vill tillämpa Lagen om offentlig upphandling eller inte? Jag blir ännu mer nyfiken på vad som egentligen sägs i utredningen och ringer återigen till regeringskansliet. Nu ska vi se allmänna uppdraget nejMen inte heller nu får jag tag på den handling det talas om.Vi återvänder till Eva Ångström i Värmland. På andra sidan den där dungen, där sköt jag en älg en gång.Hon säger att hon håller med Svenska Jägareförbundet i mycket vad det gäller älgjakt, men hon kan inte se att deras information om rovdjur är objektiv. Nu har jag ju tillgång till tidningen Svensk Jakt även om jag inte är medlem så jag har följt den och under 2014 kollade jag vad de skrev om varg. Det var inte ett, som jag minns, positivt uttalande om vargen. Men kan man inte tänka sig att tidningen är fristående från förbundet? Jag har hört det där att tidningen talar för sig. Det kan den väl inte göra? Vi har ju en tidning i Rovdjursföreningen som heter Våra Rovdjur, den är också fristående. Men det vore ju märkligt om den till 90 procent uppehölls sig vid något som själva Rovdjursföreningen inte står för.Enligt Svenska Jägareförbundets generalsekreterare Bo Sköld försöker förbundet skilja mellan förbundets åsikter och information inom Allmänna uppdraget. Tidningen och bloggen ska spegla medlemmarnas intressen säger han.Men kan man verkligen göra en sådan uppdelning?Jag går igenom Svenska Jägareförbundets blogg skriven av förbundets anställda. Flera inlägg får mig att reagera, men speciellt ett. En jaktvårdskonsulent, alltså en av dem vars tjänst till stor del går inom Allmänna uppdraget, skriver så här om en namngiven forskare.Han har fel på flera punkter och vilseleder medvetet läsaren Han driver hänsynslöst en egen agenda Han föreslår svenska förvaltningsåtgärder i syfte att gynna sin egen privata forskning. Så här säger Bo Sköld: Det som jobbigt i de här frågorna är ju att man både ska kunna ha fakta och faktaunderlag och sen så uttrycka åsikter som våra medlemmar tycker och känner och där kommer det alltid att vara en svårighet att vara glasklar och krispig när det gäller vad som är vad. Men där har vi valt att bloggen, den är inte något faktaforum i grunden.Men Svenska Jägareförbundet ska inte bara objektivt informera om vetenskap. De sitter också med i det råd som granskar ansökningar från de forskningsmedel som Naturvårdsverket beviljar; de arrangerar konferenser om bland annat viltforskning och ibland tillsammans med Naturvårdsverket och varje år svarar de på ett 100-tal remisser inom ramen för Allmänna uppdraget.De har helt enkelt ett stort inflytande i jakt- och viltvårdsfrågor. Men som Sveriges största jägarorganisation med cirka 150 000 medlemmar kanske de ska ha det? Jag ställer frågan till Andreas Duit som är docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Ja, å ena sidan är det jättebra att man har en aktiv dialog med myndigheter och förvaltningar så ska vara i en demokrati, men det problematiska börjar ju när ett särintresse får en priviligierad position gentemot alla andra, då kan man börja misstänka att den här positionen över tid leder till att intresseorganisationens syn på vad som är riktig och bra policy blir det normerande medan andra intressen, synvinklar och perspektiv trängs undan. Och får successivt allt svårare att komma till tals.Risken finns alltså att Svenska Jägareförbundet får ett alltför stort inflytande, och att dess syn blir det som betraktas som normalt och rätt. Det finns trots allt olika idéer om hur viltvård ska bedrivas och det finns nog en del som menar att vår flora och fauna bör nog förvaltas på ett annat sätt än att maximera dess jaktvärde.Enligt Andreas Duit var det tidigare vanligt att staten knöt olika intresseorganisationer till sig, men att det är en modell för statsförvaltning som i stort sett försvunnit sedan slutet på 1900-talet. Men däremot är det något man i större utsträckning rört sig bort ifrån mycket därför att man upplevde att det blev ett system som inom vissa områden gav alldeles för stort inflytande åt särintressen.Men vad säger då Svenska Jägareförbundets generalsekreterare Bo Sköld: kan en intresseorganisation som driver sina egna frågor samtidigt stå för objektiv information? Ja, det kommer väl alltid att vara så eftersom vi har både ett medlemsuppdrag och i det här fallet ett regeringsuppdrag att vi alltid måste granska är vi tillräckligt objektiva, är faktan tydlig, inte åsiktskopplad om vi lägger ut på webben om våra viltarter eller lägger fram ett remissförslag och då kommer det alltid att ligga en svårighet där och då kommer det alltid att vara viktigt att vara på hugget: dels internt, dels regeringen. Stämmer det, håller det, så det där tycker jag vi måste jobba med hela tiden.Men flera statliga utredningar har genom åren pekat på att Jägareförbundets dubbla roller är problematiskta.1997 Det är inte lämpligt att EN organisation har ett sådant här uppdrag. Det borde fördelas på flera organisationer och myndigheter, står det i en utredning.2003 Jägareförbundets dubbla roller kan skapa trovärdighetskonflikter när det gäller objektiv och allsidig information, skriver en utredare, och föreslår ett nedbantat Allmänt uppdrag.2004 En ny utredare kommer fram till att Jägareförbundets dubbla roller INTE är något problem, förutom vad det gäller rovdjur där bör de inte ha något informationsuppdrag, anser utredaren.2007 Allmänna uppdraget tillsammans med att förbundet företräder ett särintresse innebär att de har en särställning i jämförelse med andra intresseorganisationer, står det i en utredning.Men när det blivit dags för politiker att fatta beslut har det hittills alltid slutat med att Svenska Jägareförbundet får behålla sitt uppdrag. Jag frågar miljöpartisten Stina Bergström vad hon tror. Men jag tror att det handlar om att man är duktig på att lobba på politiker, och kanske också att det är många politiker som är jägare.En artikel i Svenska Dagbladet 2003 pekar på samma sak. Den beskriver hur förbundet inför hotet om att få sitt Allmänna uppdrag rejält nedbantat inlett ett lobbyarbete och bland annat tagit kontakt med Riksdagens jakt- och fiskeklubb.Jag frågar Bo Sköld om det är så här man jobbar även idag? Nej! Inte? Nä. Hur gör man idag då? Ja, man informerar om fakta.Bara några dagar innan jag ska träffa Svenska Jägareförbundet får jag ett mejl. Mejlet innehåller den utredning som jag letat efter ett par månader.  Den är gjord av regeringens enhet för upphandlingsrätt och slutsatsen är tydlig: övervägande skäl talar för att Allmänna uppdraget skulle ha upphandlats. Och det fick Svenska Jägareförbundet veta hösten 2014 - förbundets ordförande Björn Sprängare berättar om hur det gick till. Jo, vi fick ju information att nu ska Allmänna uppdraget omprövas, det ska inte hanteras som tidigare och vi var ju rätt ställda. Det kom ju som en blixt från en klar i himmel. Vi hade svårt att svara hur vi skulle agera, vi bad att få återkomma. Och vi gick ju hem och resonerade och sen tog vi kontakt med statsrådet och uppenbarligen tog man intryck av vad vi sa.Björn Sprängare säger att förbundet inte är främmande för en översyn av Allmänna uppdraget, men att man i så fall måste ha tid att ställa om verksamheten som har stor personal. Vi tyckte att ska man göra en förändring så bör man få medverka i en förändring, hur den ska gestaltas, det kan vi inte bara få rakt upp och ned som en blixt från himmeln och sen kom svaret tillbaka att vi går vidare som vi gjort förut. Tog ni några kontakter utöver statsrådet då? Ja, vi mobiliserade naturligtvis det vi kunde för att kunna påverka personer som har inflytande där, det är självklart att vi gör det.Och mobiliseringen gav alltså effekt.Allmänna uppdraget blir kvar tills vidare, men man kommer att titta på det i samband med att man utreder hur pengarna från jägarnas jaktavgifter används.Det här säger ansvarig minister Sven-Erik Bucht. Och vad vi kommer fram till där det är för tidigt att säga idag.Och när den utredningen blir klar vill han inte uttala sig om, bara att han anser att Allmänna uppdraget är viktigt.  Och att vi har ett Allmänt uppdrag även fortsättningsvis, det är väldigt viktigt. Och ska det upphandlas? Det får vi se.Reporter: Lena PetterssonProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se       

Du hör om det nästan dagligen: skottlossning, granatattacker, sprängningar. Gängvåldet blir allt grövre och har i år också flera gånger drabbat oskyldiga. Vi här på I lagens namn har under sommaren tagit upp flera andra brännande ämnen som sexhandel, organiserat fusk med våra välfärdssystem och den nya tidens knarkhandel på nätet. Men idag har vi två av kriminalpolitikens tyngsta aktörer bakom mikrofonerna. Inrikesminister Anders Ygeman möter Moderaternas rättspolitiska talesperson Beatrice Ask. Och vi ägnar hela debatten åt frågan om vad man ska göra åt gängvåldet. (OBS: Beatrice Ask beskrevs i en tidigare version som Alliansens rättspolitiska talesperson. Det stämmer inte. Hon är Moderaternas rättspolitiska talesperson, samt ordförande i Riksdagens justitieutskott.)

I första avsnittet av Statsvetarpodden ger statsvetarna Ulf Bjereld, Jonas Hinnfors och Cecilia Garme sin syn på det parlamentariska läget inför partiledardebatten på onsdag. Vem är riksdagens Machiavelli? Vem går in i sommaren som vinnare? Vem är stjärnan bland de nya partiledarna? Dagens industris nya podd ger dig svaren! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Alla vill hindra en bostadsbubbla - men vad går väljarna med på? Vem ser egentligen fram till 1 maj 2015? Och mellan traineeregering och stupstock - vi listar våra favoriter bland politiska glåpord. Med Henrik Torehammar, Tomas Ramberg och Fredrik Furtenbach. 

Granskning av riksdagsmotioner om religionens roll i det offentliga rummet. Reportage av Simon Sarnecki om de flitigaste motionärerna, SD, och deras påverkan på övriga politikers inställning till gränsdragningar. Samtal med Thomas Strand, Socialdemokrat och Annika Eclund, Kristdemokrat, båda från Riksdagens utbildningsutskott. Nyheter i korthet med Maja Falkeborn Willner. Samtal med Christer Sturmark, aktuell med boken Upplysning i den 21:a århundradet. Krönikar från SRs Asienkorrespondent Margita Boström. Reportage från Sri Lanka ett år efter dödsskjutningarna efter militanta buddistmunkars attack mot muslimer. Reporter Ric Wasserrman. Info om nästa vecka.

Lantzkampsveteranerna Jenny Strömstedt och Henrik Johnson möter nykomlingen Lotta Bouvin Sundberg och rutinerade Anders G Carlsson i veckans Lantzkamp! Hur ska det gå? Båda lagen är extremt taggade och Annika Lantz skriver frågorna och Sara Lövestam bedömer svaren. Missa inte Lantzkampen denna fredag kl 18.16 i P1! Allt om regeringsbildningen och laguttagningen till herrlandskamperna i fotboll plus förstås Riksdagens högtidliga öppnande och så hummerpriset på det.

Jakt är makt, inte minst makt över de vilda djuren: vilka som ska finnas och hur många. Carl-Gustaf Thulin menar att människan påverkat jordens "megafauna" genom att vi utrotat eller i det närmsta utrotat de stora växtätande djuren. Visenter, bisonoxar, uroxar och mammutar har försvunnit och det i sin tur har påverkat både landskapet och hur faunan i övrigt ser ut. Idag ser vi istället hur viltstammarna växer och på sitt sätt påverkar naturen. Inte minst är vildsvinet ett exempel på det. Och skulle vi inte kunna se också de stora rovdjuren som en rik resurs? Thulin är föreståndare för Centrum för vilt- och fiskforskning på Sveriges Lantbruksuniversitet. Rävjakt är populärt och anses spännande. Jägarna kallar det predatorkontroll - ett sätt att hålla nere rovdjuren för att få fler rådjur och harar. Men är det nödvändigt? Jenny Berntson Djurvall följde med på rävjakt i Moheda i Småland. Jaktledare var Rolf Karlsson. Relativt många av de som arbetar i riksdagen, riksdagsledamöter inräknat, har jägarexamen. Riksdagens jakt- och fiskeklubb har ca 80 medlemmar och anordnar bl.a. föreläsningar och debatter i jaktfrågor. De arrangerar också jägarutbildning i riksdagshuset. Det finns ett stort värde att politiker har kunskap om jakt, säger Bengt-Anders Johansson (M) som är ordförande i klubben. Programledare David Silva har också träffat Ulla Grefberg som är skjutledare på Rosersbergs skjutbana utanför Stockholm och aktiv i det kvinnliga jägarnätverket JaQt.

Riksdagens samtliga partiers ledare möts i en direktsänd debatt inför valet. Ekots Monica Saarinen och Lasse Johansson leder debatten, i Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Sammanfattning: Det hettade till direkt Analys: Alliansen tydligt Sifo-dopade  Grafik: Här är partiledarna Mer: Valhelgen i Sveriges Radio Dela upplevelsen: Sveriges Radio bjuder in till Kulturhuset i Stockholm. 

Det börjar som ett hyss på internet 1996. Men när Zenon Panoussis publicerar delar av Scientologikyrkans hemliga dokument startar han en kedja av händelser som till slut får Vita Huset i Washington att reagera. Regeringen hamnar i ett internationellt trångmål där man måste försvara den svenska offentlighetsprincipen - men misslyckas. Vi berättar historien om hur svenska scientologer turades om att bevaka sina skrifter på Riksdagens kansli för att försöka förhindra att andra läste dem, trots att de enligt svensk lag blivit offentliga. Hör också hur Robert Dam, dansk avhoppare efter 20 år inom Scientologin, beskriva hur han som hög scientolog bryskt upptäckte den mörka sidan i kyrkan efter att ha hamnat i onåd. P3 Dokumentär berättar också hur den svenska regeringen till slut tvingades ge efter för de amerikanska påtryckningarna. Idag får ingen läsa dokumenten som Zenon Panoussis en gång lämnade in till Riksdagskansliet. Nu är Scientologernas skrifter återigen hemliga. Producent: Anton Berg.

Före detta politiker och riksdagsledamot Sveriges genom tiderna yngste riksdagsledamot Anton Abele (m) framför i sitt Sommar i P1 vass kritik mot Riksdagens sätt att arbeta och det klimat som råder i maktens korridorer. Han avslöjar också att han kommer att lämna sitt uppdrag efter nästa val. I Sommar i P1 ställer han sig kritisk till det faktum att av de cirka 3000 motioner som riksdagsledamöterna skriver varje år avslås 99,5%. - Allt detta arbete och så händer ingenting. Om det inte är genom motioner vi ska påverka, varför har vi då det verktyget? Och hur får man egentligen till en förändring?  Abele ställer sig också i sitt Sommarprogram frågande till arbetsklimatet inom den politiska världen där han menar att det saknas positivitet och empati. Han ser också att politiker istället för att komma på lösningar på de problem som finns ägnar all sin tid åt att hitta fel på motståndarna och deras idéer och bara säger det motsatta. - För mig är det en loser-attityd. Det är ingen som har förändrat världen genom att klanka ner på människor och deras idéer, säger Anton Abele i Sommar i P1.  Om Anton Abele Sveriges yngsta riksdagsledamot genom tiderna. Var endast 18 år när han röstades in i samband med valet 2010. Arbetar i Arbetsmarknads- och Justitieutskottet. Startade som 15-åring Facebook-gruppen ”Bevara oss från gatuvåldet” efter en uppmärksammad dödsmisshandel på Kungsholmen i Stockholm. Gruppen fick snabbt över 100 000 medlemmar och Abele samlade 10 000 personer i Kungsträdgården för en manifestation mot våldet. Har tilldelats MTV:s internationella fredspris Free Your Mind Award, blivit utsedd till Årets Stockholmare och uppmärksammats i Kungens jultal. Uppväxt i Belgien. Student på Handelshögskolan. Producent: Åsa Julin

Alla är överens om att punktligheten är den största utmaningen för järnvägen. Men de som skulle kunna hitta en lösning på problemen känner sig bakbunda: sifferunderlagen de behöver i sin forskning är antingen av för dålig kvalitet - eller helt enkelt omöjliga att få del av. Det tredje och sista programmet i serien om den svenska järnvägen handlar om forskningen som strandade. Lyssna på övriga delar i Kalibers granskning:Folkets järnväg del 1: Statistik för försenade tåg tolkas felaktigtFolkets järnväg del 2: SJ:s biljettpriser - "ett lotteri" Järnvägsforskare nekas siffror - svårare utreda förseningar Alla är överens om att punktligheten är den största utmaningen för järnvägen. Men de som skulle kunna hitta en lösning på problemen känner sig bakbunda och hindrade. Det tredje och sista programmet i serien om den svenska järnvägen handlar om forskningen som strandade. Förtroendet för järnvägen är lågt och alla är överens om att tågen måste börja komma fram i tid. Men de som skulle kunna få förseningarna att minska har idag inte möjlighet att göra sitt jobb. Det berättar vi om i dagens Kaliber – Först blev resenärerna väldigt arga och vissa gick mot mig och det var väldigt hotfullt kände jag,så att jag hoppade upp då på en bänk som stod där då vid busshållplatsen. Det är vi som personal som utsätts för bemötandet från resenärerna, vissa resenärer. Det är inte bra för oss. Åke Johansson har jobbat som konduktör, eller tågmästare som det numera heter, på SJ i 30 år. Ett jobb som alltmer går ut på att försvara sig mot arga resenärer. I den senaste förtroendebarometern hamnade SJ näst sist. – Tågtrafiken är ju lite opålitlig idag. Jag skulle önska att den gick i tid. Välkommen till den tredje och sista delen i Kalibers serie om den svenska  järnvägen – i de två tidigare programmen har vi undersökt glappet mellan de ansvarigas och resenärernas bild på förseningarna och SJs biljettsystem – i det här programmet tittar vi närmare på vad som skulle behöva göras för att förtroendet för järnvägen ska öka. – Det är faktiskt så illa att när vi ska räkna på stora, stora järnvägsinvesteringar, låt oss säga höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg så har vi inte ens tillgång till hur många som åker med tågen idag. För att se hur stora problem järnvägen står inför behöver vi ta reda på hur förtroendet för järnvägen ser ut idag och då särskilt förtroendet för SJ, inte bara för att det är den största tågoperatören i Sverige, utan också för att SJ fortfarande symboliserar järnvägen för många – eller som Per Corshammar, järnvägsingenjör på konsultföretaget Ramböll uttrycker det: – Jag tror att svenska folket älskar tåget och det transportmedlet men vi kan inte tycka om dem nu när de leverera så dålig kvalitet. Och det beror dels på SJ och på Trafikverket och det här kan människor inte separera, vems är felet, det bryr man sig inte om, man måste komma fram i tid. Ytterst ansvarig för själva järnvägsnätet är infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd och hon ser allvarligt på den förtroendekris som tågtrafiken är inne i.   – Den absolut värsta följden det är naturligtvis om människor och företag tappar förtroendet för att åka eller transportera med järnväg. Alltså, det tar oerhört lång tid att bygga upp ett förtroende med det går snabbt att rasera och det är egentligen ingenting som någon önskar. Men precis hur djup är förtroendekrisen för tågtrafiken? Vi går till Svenskt Kvalititetsindex, SKI, som undersöker kundnöjdheten hos olika företag - de gör varje år intervjuer med slumpvis utvalda resenärer hos SJ som får berätta hur de har upplevt året som gått. Pedram Kaivanipour är analytiker på SKI.   – Det man kan säga är ju att i år hamnade SJ på samma nivå som Ryanair och Ryanair brukar annars vara ett slagträ i just transportsektorn när det handlar om missnöjda kunder och vi ser att SJ ligger på samma nivå. Och kollar man på hur många det är som är missnöjda så är 60% av kunderna missnöjda med SJ och det är ett ganska hårt betyg, men det innebär ju att det finns en del utmaningar som man borde ta tag i? Hur ser utmaningarna ut? – Det handlar framför allt om punktligheten. Man måste börja gå enligt tid och komma fram enligt tid. Och det är väl den största utmaningen man har hos SJ i dagsläget. Det gror ju ett missnöje och att lojaliteten och förtroendet för SJ sjunker.  Hur stora problem har SJ jämfört med andra transportföretag, alltså de som har hand om persontrafik? – Ja, SJ sticker väl ut lite i mängden när man tittar på hur mycket missnöjda kunder de har, så vill man skapa en bild där man är ett pålitligt transportmedel då måste man börja jobba på det här ganska mycket. Tyvärr så ända sedan 2000-talet när vi började göra de här mätningarna så har vi sett en tendens att man har börjar bli mindre och mindre nöjd och problematiken kring just punktligheten och hur man bedömer SJ som en pålitlig leverantör, det har naggats i kanten rejält. Så att år efter år har det blivit sämre och vi ser ingenting som skulle indikera att en förbättring är på väg. Enligt SKI är alltså den förtroendekris SJ är inne i både långvarig och djup. De som ingår i SKIs mätningar är alla kunder hos SJ – men i den årliga förtroendebarometern som genomförs av SIFO undersöks förtroendet hos hela allmänheten. I den senaste Förtroendebarometer från 2012 hade inte fler än 14% ett stort förtroende för SJ  – av de undersökta företagen var det bara SAAB som hade ett sämre förtroende  av de undersökta företagen - efter konkursen. Men trots att oberoende undersökningar har visat det här resultatet i flera år nu, känner inte SJs VD Crister Fritzson riktigt igen sig. Han hänvisar istället till de kundundersökningar SJ själva genomför ombord på sina tåg, nöjd-kund-index. – De undersökningar som vi gör, som vi redovisar i våran årsredovisning, det är när vi intervjuar folk som åker våra tåg och där ser vi att vi har en bättre kundnöjdhet än vad SKI visar. Så jag känner att vi är på rätt spår men vi är absolut inte framme ännu. Så hur ska järnvägen komma hela vägen fram – och få nöjda resenärer? Vad krävs för att resenärernas förtroende för tågtrafiken ska kunna återvinnas? – Jag vill vara säker på att jag kommer fram och inte behöva ta ett tåg tidigare än jag behöver. Det skulle vara målet, att lita så pass mycket på dem att max 5 minuters försening. – Det skulle komma och gå i tid. Jag tror att det är just det, punktligheten, om det skulle funka så tror jag att det skulle vara jättebra att åka tåg.  – Ja, att det är punktligare. Säkrare tåg kanske som funkar även vintertid. Om det funkar snabbt rätt och lätt och utan konstigheter när man ska reklamera nånting och så, så ökar ju förtroendet, absolut. Resenärerna på Stockholms Central får medhåll för sina krav av tågmästare Åke Johansson i Sundsvall. – Ja, det kan ju inte bli annat när det är så mycket förseningar som det är. De har ju rätt att vara förbannade på järnvägstrafiken, all rätt. Problemen märker vi redan innan tåget går så kommer resenärer fram och frågar kommer vi att komma fram i tid idag? Och även om han formulerar sig lite annorlunda gör Åke Johanssons chef, SJs VD Crister Fritzon samma prioritering. – Punktlighet, punktlighet, punktlighet. Fokus på kund, kund, kund. Det är de två övergripande frågorna vi måste ha. Förstå kunden, förstå marknaden, se till att vi levererar den produkten. Förbättra punktligheten. Vi är på rätt spår men vi har inte kommit fram än så där är vårt fokus. Christel Wiman är VD för organisationen tågoperatörerna, där även de privata tågbolagen ingår och hon håller också med. – Här finns ju ett arbete som pågår. Punktlighet ligger, näst efter trafiksäkerhet, högst både för Trafikverket och för tågoperatörerna. Här hittar vi ett svar som allakan enas kring – den största orsaken till att förtroendet för järnvägen är lågt är att tågen inte tillräckligt ofta är i tid. Det bästa sättet att öka förtroendet är med andra ord att minska antalet förseningar.  Så då återstår frågan hur det ska gå till? I Sverige bedrivs forskning om järnvägen på flera högskolor och universitet – dessutom har vi en helt egen myndighet, Statens väg- och trafikforskningsinstitut, VTI. som har till uppgift att se till så att de som ansvarar för infrastrukturen får så goda underlag som möjligt för att kunna fatta beslut. Vi åker till VTI och träffar Jan-Eric Nilsson. Han är professor i transportekonomi och en av dem som försöker ta reda på hur förseningarna i tågtrafiken ska kunna minska. Jan- Eric ritar upp ett diagram på ett papper för att visa hur det gick till när de för ett par år sedan skulle starta ett forskningsprojekt kring just förseningarna i tågtrafiken.    – Vi hade ett antal hundra tusen för att just försöka förstå vad det är som driver förseningar, var uppträder de? Om du har fått en primärförsening, hur sprider den sig i nätet? Det var liksom den typen av frågor vi skulle titta på. Jan-Eric ritar in en kurva för att visa hur innehållet såg ut i det underlag man hade fått från dåvarande Banverket – och det blir en märklig kurva för ganska snabbt hittade Jan-Eric och hans kollegor stora frågetecken i underlaget för tågtrafiken. – Rena galenskaper som gjorde att vi inte litade på det vi såg. En av de stora grejerna var att det var väldigt många godståg som var långt före sin tidtabell framme och det finns en viss logik i att godstågen kan komma fram tidigare. Persontåg måste ju gå efter tidtabell, de kan man inte köra fortare, men godstågen kan göra det av vissa rimliga skäl, men sen när det blir en halv dag eller flera dagar före tidtabell, då är det bara någonting som har blivit fel. Så det var ett exempel. Och de tidiga godstågen var de enda tveksamheterna de hittade i det statistiska underlaget. Ett annat exempel var att vi såg att det var vissa tåg som var framme vid den näst sista stationen kanske klockan 12 och så var de framme vid slutstation en minut i 12, vilket liksom bara är logiskt fel. Så att det finns några slags buggar i de här systemen som gör att kvalitet är tveksam så vi skickade tillbaka statistiken och avslutade vårt forskningsprojekt.    Jan-Erics forskargrupp på VTI la alltså ner försöket att utreda orsakerna till förseningarna – det som var kvar av de 800 000 de hade fått till projektet skickades tillbaka till Trafikverket. Det här är långt ifrån det enda exemplet på att forskning om förseningarna i tågtrafiken inte har kunnat genomföras – forskare efter forskare vi träffar säger samma sak – de får inte tillgång till den information de behöver för att kunna ta read på vad förseningarna beror på - Men hur stor betydelse får det? Hur hade den som reser med tåg kunnat märka om Jan-Erics forskargrupp hade kunnat jobba vidare?    – Ja, som resenär så tar sig ju då infrastrukturhållaren, det vill säga Trafikverket, an de riktigt dåliga ställena först. Det är ju så prioriteten ska vara. Du ska givetvis bygga bort, om du har ofta en typ av signal som går sönder eller en viss typ av korsning eller växel som går sönder, ja med ersätt då med någonting annat, men om du inte vet precis strukturen på förseningarna då kan du inte göra de där grejerna. Det är ju det som är det pinsamma i den här kråksången att vi tror att det är mycket som är fel. Trafikverket säger att vi har en mer och mer eftersläpande underhåll och allt, de kanske har rätt, men vi kan inte ha hårda siffror att belägga det. Det har gått ett och ett halvt år sedan VTI la ner det här forskningsprojektet – sedan dess har de både skrivit och ringt till Trafikverket och bett om att få ett nytt underlag  - men hittills utan resultat. I ett mejl till oss skriver Trafikverket att deras tidigare data kunde vara svårtolkad, men att de sedan dess har förnyat och kvalitetssäkrat sitt system. På frågan varför Jan-Eric och hans kolloger, efter ett och ett halvt år fortfarande inte har fått ta del av det nya kvalitetssäkrade materialet får vi inget svar.    Jan-Eric har dessutom ytterligare en fråga han gärna skulle vilja ha bevarad och den rör de inställda tågen. De tåg som Trafikverket för tillfället inte alls räknar in i förseningsstatistiken:   – Det har betydelse i väldigt många olika samman, givetvis för resenärerna som drabbas av det, men alltså när man ska förstå vad som händer ute i järnvägsnätet så har det ju en betydelse hur tätt tågen går. Om man då har ställt in ett tåg. Då löper ju allting på mycket smidigare. Då behöver man ju förstå varför det här har hänt. Det är en del utav underlaget för att bedöma kvaliteten i den trafiks om bedrivs. Men har ni efterfrågat den här informationen? Ja, vi har frågat efter det och vi jobbar en hel del med kollegor i England som har precis motsvarande typ utav frågor med motsvarande myndigheter i England och där finns den informationen. Så varför får VTI inte tillgång till statistiken över inställda tåg? Inför vårt första program om järnvägen träffade vi Trafikverkets ställföreträdande generaldirektör Caroline Ottosson och enligt henne finns det brister även i den statistiken.     – Vi har behov av att utveckla den kodningen och få bättre kvalitet i de inställda tågen. Men det är viktigt när man tittar på hur järnvägssystemet fungerar, att man tittar både på inställda tåg och på punktlighet. Men vad menar du med att kodningen inte fungerar? – Jag menar att vi måste precisera kodningen, både att de är inställda men vi är också intresserade koda orsaken till att de är inställda och där är vi inte idag så vi behöver förbättra kvaliteten i informationen. Förutom att föra statistik över hur många tåg som ställs in behöver Trafikverket alltså bli tydligare när det gäller att dokumentera varför tågen har ställt sin in. Men varför görs inte det idag?   – Vi vet att ett tåg är inställt men vi har idag inte krav i vår egen organisation att vi ska koda varför det blev inställt men det skulle vi vilja titta på tillsammans med branschen. Inte långt ifrån Jan-Eric Nilssons arbetsrum på VTI jobbar Jonas Eliasson – han är professor i transportsystemanalys på kungliga tekniska högskolan, KTH. Jonas Eliasson skulle gärna vilja räkna förseningarna i tågtrafiken på ett annorlunda sätt än det som görs idag. – Ja, helst vill man ju mäta det i personminuter, alltså det spelar ju ingen roll om ett tåg som är tomt blir sent eller inte. Och man vill ju också veta något om inställda tåg. Man vill ju också veta det längs hela tågets sträckning. Ibland så redovisas förseningar bara vid ankomststationen, alltså vid sista stationen, men det är ju inte heller så kul därför att om folk har klivit av längs vägen så är det ju där de kliver av, det är det som är det relevanta. Så man måste vikta förseningarna inte med tåg utan med personer och det görs väldigt sällan. Genom att mäta förseningarna i personminuter istället för tåg skulle förmodligen också fler resenärer kunna känna igen sig i statistiken – för det under under rusningstrafik och på storhelger, när det är mycket folk på tågen och många tåg på rälsen som risken för tågförseningar är som störst – men idag är det inte möjligt för Jonas Eliasson att ta reda på hur många resenärer som drabbas.   – Det beror på att vi helt enkelt inte vet hur många som kör på tågen och det är för att SJ och andra operatörer anser att det här är deras affärshemligheter. Det är faktiskt så illa att när vi ska räkna på stora, stora järnvägsinvesteringar, låt oss säga höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg så har vi inte ens tillgång till riktigt säkra siffror på hur många som åker med tågen idag. Och det säger sig ju självt att då är det hopplöst att veta om sådana här åtgärder är kostnadseffektiva eller inte. Det som hindrar Jonas Eliasson från att genomföra sin forskning är alltså inte att uppgifterna saknas eller är felaktiga utan att de som kör tågen, tågoperatörerna  inte vill lämna ut uppgifterna.     – De tycker att det här är deras affärshemligheter medan sådana som jag som forskar om det här tycker att liksom samhället tillhandahåller banor som ni kör tåg på. Då borde väl ni också berätta, visserligen förstås under affärsmässig sekretess, för regeringen, för Trafikverket och för forskning, åtminstone så pass mycket underlag så att vi kan fatta goda beslut om hur vi ska tillhandahålla spårkapacitet på ett bättre sätt. Men, ja så länge ingen tvingar dem så är det klart att det är bekvämare för dem att inte berätta saker. Varken Jan-Eric Nilsson på VTI eller Jonas Eliasson på KTH får alltså ut de uppgifter de behöver för att kunna ta reda på hur förseningarna i tågtrafiken skulle kunna minska. Men vem bär ansvaret för det? Och för att se til så att forskningen ska börja bedrivas på ett bra sätt? – Ja, regeringen är de som måste ålägga Trafikverket att göra det här och Trafikverket måste också svara regeringen att, ja, det gör vi och det kommer att lyckas. Därför att Trafikverket har en liten benägenhet att svara att, nej det går nog inte. Alternativt att ja, det ska vi göra och sedan gör de inte det ändå. Så att i regeringen kan man ibland skymta en viss frustration över att de prioriterar det här väldigt hårt men får väl inte riktigt det gensvar från Trafikverket de ibland skulle vilja. Vad kan det få för betydelse då att det finns så dåligt med underlag som du säger? – Ja, det värsta är ju att vi vet ju inte vilka åtgärder det är som skulle vara de mest kostnadseffektiva. Det är det absolut mest allvarliga. Vi vill veta vad vi ska göra åt det här och då är det orsakskodningen som är det helt avgörande. Vi måste veta varför förseningarna uppstår. Om vi inte vet det, då spelar det ingen roll, vi kan inte göra någonting då.    Forskning som inte kan genomföras för att tågoperatörerna inte vill lämna ut affärshemligheter och projekt som helt måste avbrytas på grund av att underlaget saknas eller är av för dålig kvalitet? Vad säger infrastrukturministern. moderaternas Catharina Elmsäter-Svärd om det? – Ja, det är i sådana fall beklagligt för min uppfattning är att det är ju att det är bra att använda forskningen och inte minst vårt eget transportforskningsintitut och de har ju många uppdrag. Det ska man också ha i minnet att varför Trafikverket bildades det var ju också ett sätt att kunna tänka sig att transportslagsövergripande få ut mer för pengarna, vara mer effektiv. De har ju varit igång i knappt två år så traditionen från det tidigare Banverket, in i det nya och hur man nu jobbar. Det är säkert så att finns förbättringspotential där. Det skulle jag säkert tro. De forskare vi har pratat med säger att det här är ett jätteproblem, att få fram data för att kunna forska på hur förseningarna ska kunna åtgärdas och var pengarna till järnvägen ska kunna användas bäst. Vad säger du om det? – Ja, jag delar uppfattningen att har man inte relevant underlag och kan man inte heller titta längre tillbaka i tiden så är det mycket, mycket svårare att göra rätt. Då blir det en prövofas. Jag delar också uppfattningen att jag tycker att det är bra att kunna ha bra siffror och statistik men också ha dem så öppna och trasperanta som möjligt. Men varför beordrar inte regeringen helt enkelt Trafikverket att lämna ut de här uppgifterna? – Ja, du måste väl utgå ifrån att uppgifterna finns och jag tolkar det som att de kanske inte finns. Nej, som vi kunnat berätta tidigare i programmet – finns inte en del av den data forskarna skulle behöva – det gäller till exempel varför tåg blir inställda – men i andra fall finns underlaget, men lämnas inte ut. Så hur prioriterad är den här frågan för regeringen? Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd igen:  – Ja, just forskardelen den är mera ny för mig, utifrån din frågeställning. Det som jag tycker känns oerhört angeläget, det är att ska vi få ut så mycket infrastruktur som möjligt för pengarna, både i den tid som vi har tänkt oss men också till den kostnad vi har satt av pengar, för det är det som sen gör att resenärer kan börja komma i tid så gäller det att hitta hela det samspelta kittet och å är det data, det är bra information, det är uppföljning. Just den frågan, hur vi ska få så mycket infrastruktur som möjligt för pengarna har precis varit föremål för utredning av Riksrevisionen – Riksrevisionen är den statliga myndighet som både ska granska andra myndigheter och följa upp politiska beslut - så sent som i december förra året presenterades de sin slutrapport över hur satsningarna på vår infrastruktur görs. Claes Norgren är Riksrevisor. – Det vi har gjort under de senaste 3 åren, det är att titta på de 500 miljarder kronor som du och jag och andra skattebetalare sätter av för att investera i transportinfrastruktur de kommande 10-12 åren och får man valuta för pengarna? Sedan är det ju också så att ur ett medborgarperspektiv så är det ju viktigt också att man också kan lita på och ha förtroende för transportinfrastrukturen och här finns det ju klara problemindikationer med långa väntetider, förseningar och så vidare. Riksrevisionen har inte undersökt vad som behöver göras för att minska tågförseningarna, men när de har tittat på hur satsningarna på järnvägen har sett ut genom åren har de ändå kunnat hitta ett tydligt trendbrott i hur vi har använt pengarna som satsats på järnvägen. I början av 2000-talet kan man se att satsningarna på underhåll minskade kraftigt. Och ungefär samtidigt ökade kostnaderna för reparationer kraftigt. – Man har prioriterat om och där finns det en sorts rot till en del av de här problemen med förseningar skulle jag bedöma, att man har eftersatt underhållet. Alltmer pengar läggs alltså på att släcka bränder och reparera och mindre på att underhålla – numera ställs också många tåg in i förebyggande syfte när vädret blir dåligt och flera tågsträckor har fått en utökad restid redan i tidtabellen för att undvika förseningar. Åke Johansson som har jobbat på järnvägen sedan 80-talet, mestadels på tåget mellan Sundsvall och Stockholm, tycker att resenärerna har fått det sämre. – När X2000 kom 1990, då åkte man härifrån på 3 timmar, idag tar det 3 timmar och 40 minuter och ändå håller man inte tiden. Det är en utveckling som är onödig alltså. Skulle man satsa på den järnväg man pratar om att man ska satsa på, miljövänlig och så vidare, då skulle man lägga ut dubbelspår. Genast förbereda för det, men man skjuter på det, skjuter på det, skjuter på det. Och det skapar ju de här problemen för resenärerna, för järnvägsbolagen och för oss som jobbar på tågen. Finns möjligheten att återfå det goda rykte som järnvägen en gång hade? – Ja, visst finns det det. Det är bara att man bestämmer sig för att göra ett bättre jobb än det som sker idag. Men då krävs det också att, det är alltså inte en fråga för ett enskilt företag, varken för SJ eller Norrlandståg eller Tågkompaniet, utan det är en fråga för politikerna att ta sitt ansvar. Det är deras jobb nu att ta sitt ansvar för nu för järnvägstrafiken och för resenärernas förtroende för järnvägen. Att politikerna ska ta ett större ansvar kommer också Riksrevisionen fram till i sin rapport. Enligt den följer inte regeringen de riktlinjer som finns idag.  – Ja, alltså riksdagen har formulerat ett antal principer och när vi har granskat dem så ser vi att man inte lever upp till dem tillräckligt. Riksrevisor Claes Norgren igen. – Det innebär helt enkelt att man bör bättre prissätta samhällsekonomiska kostnader så att resandet blir på lämplig nivå. Och sen när man då ska investera, om jag ska använda ett enkelt intryck så, innan man börjar borra i Hallandsåsen så måste man fundera på om järnvägen kan åka en annan väg, om man kan vidta andra åtgärder så att man så att säga investerar de stora pengarna där de verkligen behövs. Och här i de granskningar vi har gjort så har vi sett avvikelser som indikerar att vi skulle kunna få mer valuta för pengarna. Men vad beror de här avstegen på? Varför följs inte de här direktiven? Hur ska det här bli bättre nu då? – Ja, vi rekommenderar egentligen regeringen och Trafikverket att följa Riksdagens principer. Riksrevisionen har också nyligen startat en ny utredning som fokuserar enbart på förseningarna i tågtrafiken, den förväntas vara klar i höst.   Under tiden vi har arbetat med den här serien har Trafikverket skickat ut ett pressmeddelande där de skriver att de nu inleder ett 10-årigt samarbete med forskare runt om i landet för att minska antalet förseningar.     Och efter vårt förra program om SJs prissystem som av många liknas vid ett lotteri – skriver SJ på sin hemsida att de under året kommer att installera ett nytt stödsystem – det ska göra att biljetterpriserna inte ska svänga så mycket som 1000% på bara några timmar. Det pågår en diskussion mellan Trafikverket och branschen om ifall man ska fortsätta presentera den totala tågpunktligheten för resenärerna med 15 minuters marginal. Som ett led i det systematiska punktlighetsarbetet planerar man också att ta reda på vad resenärerna upplever som en försening. Vi går steget längre än så – och har frågat resenärer på Stockholms Central – hur de – om de fick drömma helt fritt – skulle önska att tågtrafiken i Sverige fungerade. – Att de kommer i tid och att det inte är för mycket snö på spåret för då funkar det aldrig. – Jag skulle önska att de satte lite såhär typ som Ryanair, alltså att du vet att ”så här många biljetter finns för det har priset, sen så går det upp till nästa prissteg”. Jag tror att fler skulle åka med tåget om det var tydligare priser, för nu är det lite ruffel och båg-känsla. – Snabbtåg till alla storstäder. – Alltid i tid och sittplats, jag älskar att åka tåg. – Ja, drömma helt fritt så skulle det vara en tågtrafik som på något sätt bekostades genom skattemedel så att alla kunde åka gratis vart som helst. För det känns som en bra grej i och med att det är så miljövänligt när det går på el. – Den skulle komma i tid och avgå i tid. Det är ungefär det som skulle vara drömmen tror jag faktiskt. Om man inte  behöver oroa sig för att komma för sent så är det ett fantastiskt sätt att resa på.  Tågmästare Åke Johansson som gav politikerna lågt betyg för hur järnvägen sköts – hyser desto högre tilltro till tågresenärerna:   De flesta resenärer är tålmodiga, de är positiva och tycker att det är bra att åka tåg. Det är ju positivt att åka tåg miljömässigt och man kan göra en massa saker på tåget. Man kan tänka sig att efter alla förseningar som alla upplever att de skulle sluta åka tåg, men de fortsätter. Jag tycker de är värda bättre möjligheter att färdas och komma fram i tid.   Reportrar: Micha Arlt och Jimmy Karlsson Producent: Eskil Larsson

Den 21 november 2011. Tretton hundra vuxna barnhemsbarn och fosterbarn köar utanför Stockholms stadshus. Stora vita partytält döljer säkerhetskontrollen som alla måste passera. Först ser det ut som att här serveras en varm välkomstdryck till alla gästerna, men, nej så är det inte. Inne i Blå hallen väntar vi. På scenen befinner sig redan Adolf Fredriks flickkör i vita blusar med röda skärp och Marc Levengood klädd guldglänsande väst under en mörk kostym. Så här dan för dan återvänder vi till Bå Hallen tillsammans med Barnens reporter Ylva Mårtens. Publiken ställer sig upp. Drottning Silvia är klädd i benvit dräkt, barnminister Maria Larsson i beige kavaj och svart kjol och Riksdagens talman Per Westerberg i svart kostym och röd slips kommer ned för den stora trappan och sätter sig längst fram bland publiken. Riksdagens talman Per Westerberg framför samhällets ursäkt.

Med löften om stoppad "massinvandring" och hejdad "islamisering" kom Sverigedemokraterna in i riksdagen i höstas. Men än så länge har de andra partierna med gemensam kraft lyckats manövrera ut uppstickaren. Hör mannen inga andra partier ens tar i med tång. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson intervjuades av Mari Forssblad.

Det diskuteras på ledarsidor och rapporteras om det på nyhetsplats. Hur de stora partierna ska förhålla sig till Sverigedemokraterna i Riksdagens utskott. Så vi undrar helt enkelt - hur går det till när platserna tillsätts? Vem får vad och varför? Vi kollar även in hos Valmyndighetens informationschef Vivan Nilsson ännu en gång. Vi undrar såklart hur de har det i de sista skälvande timmarna innan det slutgiltiga valresultatet presenteras. Folkoperan har nyss haft premiär för klassiska berättelsen om kampen mellan ont och gott - Faust. Denna nyuppsättning har regisserats av Mira Bartov som kommer till studion. Med sig har hon även Mats Carlsson som spelar Faust samt pianisten Lisa Fröberg som framför Salut, demeure chaste pure i dess svenska översättning. Vi undrar också vilket begrepp som är rätt. Tungan på vågen eller vågmästare. Kanske båda, eller ingetdera? SR, SVT och UR:s språkvårdare Eva Göransson svarar. Allt detta livs levande live hos Valet med Nordegren! Dagens bisittare: Ulf Adelsohn. Före detta moderat partiledare.

Är mediernas namnpublicering av grova brottslingar ett bra sätt att förhindra brott? Journalistikprofessor Stig Hadenius och Pressombudsmannen Yrsa Stenius diskuterar. Och direkt från Riksdagens gubbhylla - tidigare finansminister Bosse Ringholm gästar Nordegren för att ge sin syn på Anders Borgs vårbudget, och Borgs val at skippa traditionen och inte göra en "budgetpromenad". Dessutom ringer vi och gratulerar SÄPO till 100 extra miljoner i budgeten, och kollar vad de ska använda pengarna till. Bisittare är den nyansrike och alltid lika sunt skeptiske kulturjournalisten Roger Wilson.

Är mediernas namnpublicering av grova brottslingar ett bra sätt att förhindra brott? Journalistikprofessor Stig Hadenius och Pressombudsmannen Yrsa Stenius diskuterar. Och direkt från Riksdagens gubbhylla - tidigare finansminister Bosse Ringholm gästar Nordegren för att ge sin syn på Anders Borgs vårbudget, och Borgs val at skippa traditionen och inte göra en "budgetpromenad". Dessutom ringer vi och gratulerar SÄPO till 100 extra miljoner i budgeten, och kollar vad de ska använda pengarna till. Bisittare är den nyansrike och alltid lika sunt skeptiske kulturjournalisten Roger Wilson.