Podcasts about riksdagens

De senaste veckorna har överbelastningsattacker drabbat allt från Riksdagens hemsida till SVT och Bank-ID. Henning Eklund reder ut varför och om man kan vara säker på att ryssen ligger bakom. Vi får en exklusiv intervju med AI-versionen av en av Sveriges främsta tech-vd:ar. Dessutom funderar Björn Jeffery på varför Apples stora utvecklingskonferens känns så trött nuförtiden. Kan det ha något med antalet år personerna i ledningen suttit på sina positioner?

In a very special episode, we interview the Speaker (Talman) of the Swedish Parliament, Andreas Norlén. The Speaker reflects on the history behind his historic office, the period in history he would have most liked to have been Speaker and how he sees the reign of current king Carl Gustaf XVI. Bonus content includes Swedish poetry, tomatoes, a historical clock and how heavy the parliamentary gavel is! Links to some of the topics covered The poet Karin Boye Speaker Olof Håkonsson from the 1700s The Speaker's instagram account **************************************** I ett mycket speciellt avsnitt intervjuar vi Riksdagens talman, Andreas Norlén, på engelska. Talmanen reflekterar över historien bakom sitt historiska ämbete, den historiska perioden han helst skulle ha varit talman och hur han ser på regeringstiden för nuvarande kung Carl Gustaf XVI. Med bonusinnehåll såsom talmannes favoriter i svensk poesi, tomater, en historisk klocka och hur mycket rikdagens klubba väger! 

Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson om varför hon vill samarbeta med Moderaterna, om maffialagar och kollektivt straffansvar för gängkriminella. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varken den nuvarande regeringen eller den förra socialdemokratiska regeringen har gjort tillräckligt för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten, säger Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho (S). När hon tidigare ledde partiets arbetsgrupp med uppdrag att ta fram en ny kriminalpolitik föreslog hon en maffialag som bland annat innebär att deltagande i kriminella gäng kriminaliseras, ett förstärkt kronvittnessystem, att juridiska personer ska kunna åtalas – och att gängkriminella ska kunna straffas kollektivt. ”Om man är aktiv i en kriminell organisation som livnär sig på narkotikahandel och som utför mord inom ramen för den här verksamheten då bär man också ett ansvar för den kriminalitet som det här nätverket utför, även om man själv inte håller i pistolen vid varje enskilt tillfälle”, säger Carvalho.Kollektiv bestraffning strider mot både svensk rättstradition och internationella konventioner. Teresa Carvalho säger att maffialagen, som också finns med bland partistyrelsen förslag till kongressen i maj, behöver utredas noga för att den ska bli rättssäker. ”Jag förstår att det här är svåra frågor som man naturligtvis behöver utreda ordentligt för att det ska kunna fungera i en svensk rättskontext. Men det har varit framgångsrikt i andra länder att jobba på det här sättet och jag är helt övertygad om att Sverige behöver inspireras av det”, säger Teresa Carvalho.Socialdemokraternas maffialag liknar ett förslag som Sverigedemokraterna lade fram i riksdagen redan 2012. Även det var ett paket med särlagstiftning mot gängkriminalitet, inspirerad av amerikansk RICO-lag. Teresa Carvalho säger att hon inte satt i riksdagen när det förslaget lades. ”Jag kan ju bara konstatera att det finns ett parti i Sveriges riksdag som den här mandatperioden har lagt fram ett sånt förslag. Och det är ju vi socialdemokrater”, säger Teresa Carvalho.Vill samarbeta med ModeraternaUnder senare år har Socialdemokraternas kriminalpolitik skärpts med hårdare straff och fler verktyg till polisen. Teresa Carvalho säger att hon tycker att Moderaterna borde samarbeta med Socialdemokraterna om kriminalpolitiken, där de två partierna numer har en stor samsyn. ”Det som vore allra bäst för Sverige i det här läget, det vore att Socialdemokraterna och Moderaterna kunde vara överens om vad som är vägen framåt. Och sen får andra partier jättegärna sluta upp med det”, säger Teresa Carvalho.Frågan är vad Moderaterna skulle vinna på det – de har redan en gemensam kriminalpolitik med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med majoritet i riksdagen. När Socialdemokraterna tog upp förslaget om en maffialag i Riksdagens justitieutskott i höstas röstade alla de andra partierna emot, även oppositionspartierna MP, V och C.Är det därför ni vill samarbeta med Moderaterna istället?”Nej, men så här, jag tror att alla vet vad vi tycker och att det här är väldigt viktigt för oss och att vi inte kommer att kompromissa bort vår riktning i politiken på det här området. Utan det är det här som gäller, helt enkelt”Så det är ett krav så att säga, om någon vill regera med er så måste de gå med på den här maffialagen?”Jag tänker inte sitta här och regeringsförhandla. Det är för det första alldeles för tidigt att diskutera vem som ska styra med vem. Men jag kan konstatera att vi socialdemokrater, vi håller det här väldigt högt. Det är också orimligt att tänka sig i ett läge där det finns en bred enighet i Sveriges riksdag, bland svenska folket, att gå hårdare åt de kriminella gängen, att några enstaka partier, vilka det än skulle vara, att om de har en annan uppfattning, att de skulle få diktera villkoren, det är orimligt”, säger Teresa Carvalho.”Repressionen med precision”Senare i vår ska regeringens utredare presentera ett förslag på en stor bred straffreform. En bärande tanke med reformen är att rätten ska ta större hänsyn till brottsoffers behov av upprättelse och mindre till den åtalades väl och ve. Det ska åstadkommas med slopad fängelsepresumtion, slopad mängdrabatt, slopad villkorlig frigivning och att fler ska dömas till livstids fängelse. Om förslagen blir verklighet kommer antalet interner på landets fängelser öka kraftigt. Teresa Carvalho vill inte sätta ner foten om hur Socialdemokraterna ställer sig till de olika förslagen, men säger att de generellt vill fokusera straffskärpningarna på den gängrelaterade brottsligheten. ”En av de stora skillnaderna mellan oss och Tidöpartierna, förutom att de har en blind fläck när det kommer till det här med att bryta nyrekryteringen, handlar om att de har en vilja att höja den allmänna repressionsnivån i samhället medan vi snarare ser ett behov av att öka repressionen med precision”, säger Teresa Carvalho. Gäst: Teresa Carvalho, Socialdemokraternas rättspolitiska talespersonProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Annie Reuterskiöld, politikreporter på Dagens Nyheter Teknik: Fredrika BruniusProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in torsdagen den 17 april 2025.

Det kungliga hovet har varit ett maktcentrum och en social arena där kungens makt skulle manifesteras med ceremoniel och yttre attribut. Här fanns utrymme både för reell maktutövning, kultur och sysslolösa skvallrande hovmän och hovdamer.I hovet arbetade allt från enkla pigor och soldater till den yppersta adeln med att serva kungafamiljen och styra riket. Ursprungligen var det ingen skillnad på det kungliga hovet och den statliga förvaltningen. Och en plats i hovet kunde ge en extra skjuts i karriären inom militären eller den statliga förvaltningen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker, historiker och tidigare arkivråd vid Riksarkivet. Han är aktuell med boken Hovet – Historien om ett kungligt maskineri.Hovet fungerade som en maktens teater där kungamaktens storhet skulle åskådliggöras med pompa och ståt för undersåtar och utländska sändebud.  Det svenska hovet var relativt öppet mot samhället i stort och tusentals undersåtar fick möjlighet att träffa kungen i audienser eller delta i hovfesterHovet hade också betydelse för kulturlivet genom att det anlitat landets mest framstående konstnärer att skapa operor, teateruppsättningar och byggnadsverk. Ända in på 1800-talet var nästan hela den svenska kultureliten anställd vid hovet eller beroende av kungliga beställningar.När kungamakten minskade under 1800-talet förlorade också hovet sin betydelse som en genväg till en karriär inom militären och den statliga förvaltningen. Under 1900-talet blev det möjligt för icke-adliga att arbeta på höga tjänster inom hovet.Bild: Gustav III:s kröning av Carl Gustaf Pilo. Här klädd i vit kröningsdräkt, som nästan verkar stråla av ljus. Kronan placeras just på hans huvud av äldsta riksrådet Adam Horn och ärkebiskop Beronius. Det är den 29 maj 1772 och Storkyrkan i Stockholm är fylld till bredden. Riksdagens fyra stånd är alla representerade. Nationalmuseet, Public Domain.Musik: Kungssången av Otto Lindblad framförd av Kronobergs regementes musikkår 1900. Wikipedia, Public DomainLyssna också på Sveriges mest populära kungarDetta är en repris. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Riksdagens översyn av det finanspolitiska ramverket hade kunnat bli en nystart för Sverige. Med ett underskottsmål hade vi kunnat låna till viktiga investeringar, som inte hade behövt konkurrera med välfärden om pengar. Ekonomer från höger till vänster tyckte att det var dags, liksom såväl LO som Svenskt Näringsliv. Men så blev det inte. Socialdemokraterna och Moderaterna enades om ett balansmål. Vad händer nu med alla investeringar som måste göras? Vad händer med Socialdemokraternas förnyelsearbete? Och vad ska de nu göra för att vinna valet 2026? Elinor Odeberg och Vilgot Österlund från tankesmedjan Arena Idé har tagit fram ett förslag på hur ett nytt ramverk borde se ut. Vi diskuterar deras förslag i detta extraavsnitt av Starta pressarna, världens största podd om det finanspolitiska ramverket.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flashback, inbäddade spelare, portade medier i riksdagen och mycket mer. Och så har vi en ny kompis med oss.   I det 178:e avsnittet av Publicistpodden samlar programledare Jonas Nordling åter sin panel. Veteranen James Savage, publisher i the Local och ordförande för Sveriges tidskrifter, får nu sällskap av debutanten Yasmine Winberg, chefredaktör och utgivare för Resumé och numera även Dagens Media.   På agendan stod följande ämnen: Medienyheterna i budgetproppen Fortsatta konvulsioner på Expressen VD-byten på Aller Åtalet mot Flashback JK:s syn på inbäddade spelare Riksdagens ackrediteringar Tidskriftsdagen Publicistpodden görs av Jonas Nordling på uppdrag av Sveriges tidskrifter. Ansvarig utgivare är Kerstin Neld.

Cecilia Düringer och David Rune möter Alexander Arvidsson och Petra Berggren Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lantzkampen fortsätter Sverigeturnén och besökte i veckan suveräna SUNDSVALL! Ett utsålt Sundsvalls teater fick bevittna när P3-historiastjärnan Cecilia Düringer och programutvecklarstjärnan David Rune mötte Drakstadens hemmahopp P4-Västernorrlandstjärnan Alexander Arvidsson och P3-Krimstjärnan Petra Berggren.Har Stockholms Tingsrätt gett Ulf Brunnberg rätten till varumärket ”Dynamit-Harry”? Vad har UDs nya kabinettssekreterare Dag Hartelius för excentriskt förflutet? Hur kommer Johan Forssell nollas inför att han kliver på nya ministerrollen och tog verkligen Romina Pourmokhtari med sig Oliver Ingrosso till Riksdagens öppnande? Riksmötets öppnade innebär en lika högtidlig ceremoni hos Lantzkampen; FOLKDRÄKTSBINGO!Go Lyss!Programledare: Annika LantzDomare: Sara ”Tage Danielssons minnesprisvinnare” LövestamProducent: Rickard NerbeTekniker: Ove Jönsson och Peter Wallgren

Riksdagens grundlagsutskott skall säga sitt om utkastet till ny gränslag idag tisdag 18.6. Vem vinner dragkampen, då de juridiska experter som utskottet hört anser att lagen är problematisk, medan andra anser att den är nödvändig? Professorn i filosofi Thomas Wallgren, författaren och journalisten Lasse Lehtinen samt professorn i historia, Henrik Meinander, diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. På bilden asylsökande vid gränsstationen i Vartius november 2023. E-post: slaget@yle.fi

En rad sociala medier-jättar har kallats in till förhör av riksdagen. I sann USA-anda ska techbolagen svara på varför deras algoritmstyrda appar leder till sämre betyg och får unga att må piss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En chockvåg går genom Europa när presidentkandidaten Donald Trump säger att Natos artikel 5 inte gäller om man inte betalar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den amerikanska presidentkandidaten, republikanen Donald Trump har satt hela Nato-alliansen i gungning efter ett utspel vid ett valmöte.– Det här uttalandet var ju ohyggligt omdömeslöst. Han sa ju mer eller mindre ordagrant att han skulle uppmuntra Ryssland och attackera länder i Europa som inte gör rätt för sig i Natokontexten, säger Mike Winnerstig, chef för den säkerhetspolitiska enheten på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Kärnan i Natosamarbetet är artikel 5 att alla länder hjälps åt att försvara en medlemsland vid ett anfall. Även om det bara är Trumpsk retorik finns det risker med ett sådant här uttalande menar Anna Wieslander, Nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.– Det är farligt därför att det är klart att Ryssland uppfattar ju då att här finns ett utrymme att testa. Inte första gången USA signalerar neddragningar i EuropaAtt Trump vill dra ner på den militära närvaron i Europa är inget nytt. Under sin förra mandatperiod försökte han dra hem trupp från bland annat Tyskland.Men även demokraten Barack Obama, drog ner på den militära närvaron i Europa under sin presidentperiod.– Obama ansåg att Europa nu var fixat och klart och drog då hem alla tunga amerikanska arméförband från Europa och spenderade ytterst lite pengar på de resterande amerikanska trupperna, säger Mike Winnerstig.Det här skedde 2012 och Obamas agerande möblerade om den säkerhetspolitiska spelplanen, och gav plats för ett mer aggressivt Ryssland.– Europa måste på allvar göra det som vi har pratat om, och diskuterat under många år. Att vi i Europa måste ta bli starkare, ta hand om vår egen säkerhet, säger Anna Wieslander.Bara två tredjedelar av Natos medlemsländer når upp till kravet att två procent av BNP ska läggas på det egna försvaret. Men trots det lägger man gemensamt mer pengar på sina försvarsmakter än Ryssland.– Men det spelar ju inte så stor roll om man inte kan komma överens om hur de här bäst ska utnyttjas, och om de förmågor som man behöver ta väldigt många år att utveckla, säger Jacob Westberg, docent vid Försvarshögskolan. Medverkande:Mike Winnerstig, chef för den säkerhetspolitiska enheten på Totalförsvarets forskningsinstitut FOIAnna Wieslander, nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic CouncilJacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Ljud från: Riksdagens webb-tv, Aftonbladet, Sveriges Radio, Washington Post, The Monroe Doctrine 1939, Natos hemsida, NBC, BBC, C-span, Wall Street Journal

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Frågespecial. Om oväntad vänskap, opinion och USA-inspiration. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilka politiker är bästa vänner privat? Kommer EU-valet innebära en massa opinionsmätningar? Och varför har norden så många lantbrukarpartier?Frågorna är vassa och svaren lika så när DPS peggar upp för denna matiga frågespecial. Ni frågar och vi svarar!Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, inrikespolitiska kommentatorer på EkotProgramledare: Parisa HöglundProducent: Viktor Mattsson

Anders svärfar dör men historien om "Floda-Stigs" sanslösa fotbollsdröm lever vidare. Johan blir osäker av en peppig komplimang på Offsides toalett.Dessutom: Fotbollsgalor, spelare med motton, George Weahs storsinta förlust, Riksdagens avsomnade fotbollsmatch, Richard Henrikssons civila olydnad, Anders nästa tatuering och raka danskar vi inte riktigt orkar med.

Den 87:e frukosten Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så tog sommarlovet slut även för våra politiker. Riksdagen öppnade igen och det gjordes som vanligt med kunglig närvaro, pompa och ståt. Även om mycket också var annorlunda med det försämrade säkerhetsläget. På en kvart får du följa med SvD:s politiska kommentator Henrik Torehammar under riksmötets öppnande där han försöker fånga den politiska samtiden.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. RÄTTELSE: I en tidigare version av det här inslaget sades att åtgärder under och efter förlossning kan rädda två miljoner mammors och barns liv till år 2040, enligt en ny rapport från biståndsorganisationen Bill and Melinda Gates Foundation. Rätt är att två miljoner liv enligt beräkningarna kan räddas till år 2030. Detta har ändrats 12 september 2023.

Vi gästas av Sveriges utbildningsminister och Riksdagens största Liverpool-supporter – Mats Persson.Rapport från Spanien kring oroligheterna i fotbollsförbundet och reaktionerna efter Greenwood-affären.Komikern och artisten Fredrik Boltes berättar om den nysläppta dokumentären "Min tjockumentär" och vad det innebär att vara kraftigt överviktig.Dessutom! Björn Ranelid kommenterar sitt raseri mot Blåvitt-supportrarnas "Bränn ner Malmö stad"-banderoll.I studion: Dawid Fjäll, Per Frykebrant, Robin Berglund & Myggan.I redaktionen: David Hellström, Oliver Tommos Jernberg, Otto Jorméus & Victor Enberg.

Vi gästas av Sveriges utbildningsminister och Riksdagens största Liverpool-supporter – Mats Persson.Rapport från Spanien kring oroligheterna i fotbollsförbundet och reaktionerna efter Greenwood-affären. Komikern och artisten Fredrik Boltes berättar om den nysläppta dokumentären "Min tjockumentär" och vad det innebär att vara kraftigt överviktig.Dessutom! Björn Ranelid kommenterar sitt raseri mot Blåvitt-supportrarnas "Bränn ner Malmö stad"-banderoll.

I veckans avsnitt tar vi oss igenom de senaste händelserna inom djurpolitiken. Sebastian Wiklund och Matilda Kylefors pratar om djurskyddsdebatten som ägde rum i mars samt om den rapport som Djurens Rätt nyligen släppte om kopplingen mellan minkfarmer och djurfabriker. Vi får också besök av Cecilia Mille som berättar mer om årets ranking av Djurvänlig kommun. Läs rapporten "Den plågsamma kopplingen mellan minkfarmer och djurfabriker" här. Vill du veta mer om Djurvänlig kommun? Läs mer. Vill du stötta Djurens Rätts arbete för djuren? Bli månadsgivare. Ljudet som spelas upp i avsnittet är från Sveriges riksdag.

Avsnitt 2 – om debatt och samtal sociala medier och traditionella medier.Vi lyfter frågan om vart den sansade samhällsdebatten tog vägen? Och varför är vi så arga på sociala medier? Panelen samtalar kring hur användandet av sociala medier idag påverkar samhällsdebatten nu och i framtiden.I denna, den andra delen från kvällen den 15 februari, får ni höra den första delen av själva panelsamtalet där fokus ligger på debatt och samtal på sociala medier och traditionella medier.Med på scenen är Nils Gustafsson, kommunikationsforskare, Brit Stakson, Mediestrateg och Ajdin Crnovic, sociala medier-expert.Moderator för samtalet och programledare för denna podcast är Heidi Avellan, politiskt chefredaktör på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.

I veckans avsnitt tävlar Fritte Fritzson och Anders Sparring mot Gertrud Larsson och Åsa Asptjärn! När nyhetsläget ger oss nerskjutna ufo:n, hårdför utrikespolitisk debatt och en fullkomligt övertänd alla hjärtans dag, kastar vi in två sylvassa lag i studion. Komikern Fritte Fritzson och författaren Anders Sparring möter debutanterna Gertrud Larsson och Åsa Asptjärn, kända från God Morgon Världens utmärkta satirserie Utkantssverige.Och vilken vecka vi har haft! Drop in-vigslar vid Vasaskeppet, upphetsade torskar, utstörda utrikeskorrar och dessutom en hel rond om vem som sa vad i Riksdagens utrikespolitiska debatt (varning för härskartekniska fniss!) Varmt välkomna till ett Lantzkampen med frejdig fredagsfeeling!Domare: Sara LövestamRedaktör: Alexandra AnderssonProducent: Tommie JönssonLjudtekniker: Tobbe CarlssonLantzkampen i P1 är en frågesport om veckans nyheterSå går det till: Två lag, med två personer i varje, tävlar om vem som mest hängivet har följt med i veckans nyhetsrapportering.Programledare är som alltid Annika Lantz och vår ständiga domare heter självklart Sara Lövestam!Hör du något lustigt i nyheterna som du tycker skulle passa i Lantzkampen - hör av dig till oss! Mejl: lantzkampen@sverigesradio.se

Från 2013. När Zenon Panoussis i Sverige publicerar delar av Scientologikyrkans hemliga dokument startar han en kedja av händelser som till slut får Vita Huset i Washington att reagera. Vi berättar historien om hur svenska scientologer turades om att bevaka sina skrifter på Riksdagens kansli för att försöka förhindra att andra läste dem, när de enligt svensk lag blivit offentliga.Hör också hur Robert Dam, dansk avhoppare efter 20 år inom Scientologin, beskriva hur han som hög scientolog bryskt upptäckte den mörka sidan i kyrkan efter att ha hamnat i onåd.P3 Dokumentär berättar också hur den svenska regeringen till slut tvingades ge efter för de amerikanska påtryckningarna.Av: Anton Berg.Publicerad: 2013.

EU-regleringar, FN-avtal och svenska miljömål pekar alla mot att mer svensk skog kommer att behöva skyddas framöver. Men hur ska Sveriges över 300 000 skogsägare förmås att avverka mindre? Granbarkborren har dödat 32 miljoner kubikmeter gran sedan 2018, att jämföra med de stora skogsbränderna sommaren 2018 som förstörde ca två miljoner kubikmeter skog.I veckan rapporterade Skogsstyrelsen att 40 procent av ungskogen i Norra Sverige är skadad, och då handlade det också om andra trädslag. 2021 avverkades rekords mycket skog i Sverige.Herman Sundqvist säger att miljömålet Levande skogar inte kommer att nås och att utvecklingen i skogen är negativ, men han lyfter samtidigt fram förbättringar som gjorts och som han tror kommer att slå igenom på sikt. I en del avseenden mår den svenska skogen alldeles utmärkt och fungerar bra och i andra avseenden finns ganska stora svårigheter just nu, säger Herman Sundqvist.EU:s miljöpolitik krockar med svensk skogspolitikEU:s skogspolitik och FN-avtal innebär att mer svensk skog troligen kommer behöva skyddas framöver. Riksdagens miljömål för skogen, Levande skogar pekar åt samma håll.Samtidigt är avverkning den främsta inkomstmöjligheten för Sveriges över 300 000 skogsägare. I Ekots lördagsintervju föreslår Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist ett ersättningssystem till skogsägare som avstår från avverkning. Det skulle ju kunna vara att en markägare får inte bara betalt för att genomföra olika skötselåtgärder som utvecklar och förstärker biologisk mångfald men det kunde också vara att en markägare får ersättning för att markägaren härbärgerar väldigt sällsynta eller hotade arter på sin mark också, säger Herman Sundqvist.För att Sverige ska nå de miljömål som riksdagen satt upp för skogen skulle mer skog med höga naturvärden behöva skyddas.Äganderätt står mot miljömålEU föreslår en förordning om restaurering av natur som innebär att 20 procent av unionens påverkade ekosystem ska återställas till 2030.För svensk del kan det här betyda att ytterligare runt en och en halv miljon hektar skogsmark ska skyddas. Enligt Skogsstyrelsen skulle det kosta runt 175 miljarder kronor att ersätta svenska skogsägare för det.I november beslutade EU om en annan förordning som också pekar mot att svenska skogsägare kan behöva låta mer skog stå, nämligen den som slår fast att Sverige behöver öka sin kolsänka, något som främst sker när växande skog binder koldioxid från vår atmosfär.I svensk skogspolitik betonas gång på gång äganderätten för skogsägare och skogsägarnas frihet under ansvar. Samtidigt ställer EU allt större krav på både klimatnytta och biologisk mångfald i den svenska skogen. Och det här skulle enligt Herman Sundqvist kunna balanseras genom att den som äger skog erbjuds andra sätt att tjäna pengar förutom virkesavverkning. Äganderätten är grundlagsskyddad så jag tror att en väg som vi har föreslagit i vår fördjupade utvärdering av (miljömålet) Levande skogar är att försöka hitta incitament att tjäna pengar på sin skog på annat sätt, säger Herman Sundqvist.Intervjun spelades in den 22 december 2023. Gäst: Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen Kommentar: Mona Hambraeus, Ekots reporter med fokus på miljö och klimat Programledare: Kajsa Boglind Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Christer Tjernell

Det kungliga hovet har varit ett maktcentrum och en social arena där kungens makt skulle manifesteras med ceremoniel och yttre attribut. Här fanns utrymme både för reell maktutövning, kultur och sysslolösa skvallrande hovmän och hovdamer.I hovet arbetade allt från enkla pigor och soldater till den yppersta adeln med att serva kungafamiljen och styra riket. Ursprungligen var det ingen skillnad på det kungliga hovet och den statliga förvaltningen. Och en plats i hovet kunde ge en extra skjuts i karriären inom militären eller den statliga förvaltningen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker, historiker och tidigare arkivråd vid Riksarkivet. Han är aktuell med boken Hovet – Historien om ett kungligt maskineri.Hovet fungerade som en maktens teater där kungamaktens storhet skulle åskådliggöras med pompa och ståt för undersåtar och utländska sändebud. Det svenska hovet var relativt öppet mot samhället i stort och tusentals undersåtar fick möjlighet att träffa kungen i audienser eller delta i hovfester.Hovet hade också betydelse för kulturlivet genom att det anlitat landets mest framstående konstnärer att skapa operor, teateruppsättningar och byggnadsverk. Ända in på 1800-talet var nästan hela den svenska kultureliten anställd vid hovet eller beroende av kungliga beställningar.När kungamakten minskade under 1800-talet förlorade också hovet sin betydelse som en genväg till en karriär inom militären och den statliga förvaltningen. Under 1900-talet blev det möjligt för icke-adliga att arbeta på höga tjänster inom hovet.Bild: Gustav III:s kröning av Carl Gustaf Pilo. Här klädd i vit kröningsdräkt, som nästan verkar stråla av ljus. Kronan placeras just på hans huvud av äldsta riksrådet Adam Horn och ärkebiskop Beronius. Det är den 29 maj 1772 och Storkyrkan i Stockholm är fylld till bredden. Riksdagens fyra stånd är alla representerade. Nationalmuseet, Public Domain.Musik: Kungssången av Otto Lindblad framförd av Kronobergs regementes musikkår 1900. Wikipedia, Public DomainLyssna också på Sveriges mest populära kungarKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Moa Wallin har gått igenom de 2238 förslag som riksdagsledamöter skickat in under den allmänna motionstiden. Hör de fem mest spektakulära. Det här är ett litet utdrag ur det senaste avsnittet av Druid & Zimmerman show. Lyssna på hela avsnittet här

Riksdagspolitiker, energi- och klimatguru och gamer. Rickard Nordin, född och uppvuxen i Eksjö kommun, är riksdagsledamoten som kombinerar sitt engagemang i miljöpolitiken med e-sport. När Dreamhack drar igång på Elmia är han inbjuden att delta i en paneldebatt men innan det gästar han FREDAGSFRALLAN för att prata om vilken plats e-sporten har i hans hektiska […]

Riksdagsdirektören Ingvar Mattson ger Henrik Torehammar en rundtur. De stannar både vid Riksdagens viktigaste rum och det vackraste. Tillsist kommer de till Ingvar Mattsons cigarrdoftande favoritrum. Längs vägen nämns Anne Wibble, Juha Mieto, det brittiska parlamentet och talmannens klubba.

Sverigedemokraternas riksdagsledamot Angelika Bengtsson har länge lyft sin idrottskarriär i politiska debatter. Moa Wallin förklarar varför. Det här är en liten del av det senaste avsnittet av Druid & Zimmerman show.Lyssna på hela avsnittet här

Fritidsgårdsledaren i Sandviken: När vi släpper barnen vet vi inte vad som händer där ute. Riksdagens första partiledardebatt efter valet. Johan Forssell (M) om Sveriges nya biståndspolitik. Efter översvämningarna hur ser den humanitära situationen i Pakistan ut? Frågan om bistånd och vapenleveranser till Ukraina splittrar partierna i USA. Uppgifter om skjutningar mot demonstranter i Iran. Tyskt lagförslag vill legalisera cannabis. "Kanske jude" om att berätta eller inte berätta. Idag får Italien en ny regering.

Kristersson ger inga besked, talmansrundorna slutade i skämtröstning och övergångsregeringen har fullt upp med mystiska gasläckor. Vad händer? Det får My och Lena svara på. Och så smyger vi in i riksdagens vrår för att ta reda på vem som röker var och hur mycket det skvallras i fiket. Programledare: Soraya Hashim. Experter: My Rohwedder och Lena Mellin. Producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Riksdagens talman Andreas Norlén tror att regeringsbildningen inte tar lika lång tid som 2018 och ser flera tänkbara scenarier när resultatet väl är fastställt. Från P1-morgon den 12 september klockan 08.50.Programledare: Katherine ZimmermanAnsvarig utgivare P1-morgon: Klas Wolf-Watz

Riksdagens talman, moderaten Andreas Norlén har träffat kungen under måndagen efter valet. Hör vad han tänker om valresultatet och om han vill sitta kvar som talman. Riksdagens talman, moderaten Andreas Norlén blev känd för sina fikastunder under talmansrundorna under förra mandatperiodens första regeringsbildning. I Studio Ett berättar han om vad han lärde sig under den processen, som tog 134 dagar.Programledare: Helena Groll och Mikael SjödellSändes i Studio Ett 12 september.

Sommaren börjar lida mot sitt slut och vi har inte bara en höst framför oss, utan också ett riksdagsval! De kommande veckorna kommer vi därför intervjua de ekonomiskpolitiska talespersonerna för Riksdagens olika partier. Vad har de för förslag för en bättre och starkare ekonomi? Hur vill de fördela de ekonomiska resurserna och vilka plånboksfrågor är viktigast för partiet? Först ut är Kristdemokraternas Jakob Forssmed som pratar om bland annat skuldsättning, bostad och betydelsen av att ungdomars möjlighet till idrott. Välkommen till en podd om KD:s ideologi, ekonomiska politik och satsningar inför valet!

Regeringen klarade sig med nöd och näppe. Och återigen låg deras framtid i händerna på en politisk vilde. På en kvart får du veta hur Amineh Kakabaveh kunde få ett unikt inflytande i svensk politik och om fler kommer att följa i hennes fotspår. Med SvD:s politikchef Erik Hedtjärn.

Nyheterna Radio

Erik och Kristian sitter på jaktmarken uanför Eskilstuna och pratar med Jens Gustavsson, Riksviltvårdkonsulent på Jägarnas Riksförbund om vad som gäller för den nyligen införda skyddsjakten på Dovhjort. Riksdagens annonserade sänkning av Vargstammen diskuteras också tillsammans med annat matnyttigt. Vi ger oss sedan ut för att passa på Bäver och vildsvin. Spelades in 9'e Maj. 

Ronie Berggren om Riksdagens säkerhetspolitiska analys som kommer att ligga till grund för regeringens beslut om Nato. --------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Riksdagens säkerhetspolitiska analys. Finländskt Nato-besked. Sverige till final i Eurovision. Rasmus Paludan åter i Sverige. Jobbresan - ny reportageserie - Säffle har högst arbetslöshet bland utrikes födda. Svart hål i rymden fotograferat. Kriget i Ukriana väcker minnen från finska vinterkriget. Amerikansk visselblåsare om Sverige och Nato. Staffanstorp vägrar ta emot kvotflyktningar. Oberoende medier i Ryssland tystas ned.

Den 12 april bjuder Studentafton in Martin Kragh och Oscar Jonsson till en afton om kriget i Ukraina.   Rysslands invasion av Ukraina har inte lämnat någon oberörd. Miljontals människor tvingas nu lämna sina hem för att finna trygghet. Nyhetsflöden, dagstidningar och tidskrifter genomsyras av nyheter från det krigsdrabbade landet samtidigt som offensiv desinformation försöker påverka bilden av kriget. Samtidigt har ett tidigare, på många sätt splittrat Europa har gått samman i solidaritet med det krigsdrabbade Ukraina. I Sverige har den försvarspolitiska debatten ekat högt. Både i Riksdagens kammare och i väljarundersökningar. Även frågan om ett NATO-medlemskap har aktualiserats.   Många frågor väcks när ett krig utbryter i Sveriges närhet. Hur kan vi på bästa sätt hjälpa till med såväl militära som humanitära medel? Vad händer om Ryssland och NATO drabbar samman? Och finns det några direkta militära hot mot svenskt territorium inom överskådlig framtid?   För att diskutera dessa frågor bjuder Studentafton in Martin Kragh och Oscar Jonsson. Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och forskare med inriktning på rysk ekonomi och historia vid Utrikespolitiska Institutet. Oscar Jonsson är doktor och forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och författat boken The Russian Understanding of War.   Aftonen kommer bestå av en timmes modererat samtal, följt av en halvtimme där publiken får ställa frågor till paneldeltagarna. Aftonen genomfördes tisdag 12e april kl 19:00 2022 på stadsteatern i Lund. 

Vad ligger bakom det ryska agerandet? Vilka konsekvenser har Rysslands krig i Ukraina? Hur påverkas Sverige och EU av händelserna? I det här avsnittet av UI seminars diskuterade vi bakgrunden till och konsekvenserna av Rysslands krig mot Ukraina. Medverkande: Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid UI Carolina Vendil Pallin, Forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Kerstin Lundgren, tredje vice talman och ledamot av Riksdagens utrikesutskott. Karin Wallensteen, statssekreterare för utrikesfrågor vid statsrådsberedningen. Moderator: Fredrik Löjdquist, chef för Centrum för Östeuropastudier vid UI. Det här seminariet genomfördes i samarbete med Kulturhuset och ägde rum den 24 mars 2022. Läs mer om seminariet här: https://www.ui.se/events/rysslands-krig-mot-ukraina-bakgrund-och-konsekvenser_126460

BOPOLPODDEN | Trähusbyggandet ökar. Byggstartsindikatorn visar på ökat byggande men osäkerheten om det håller i sig är stor. Bostadsräntorna stiger, men ingen anledning till större oro menar vår expertkommentator Stefan Attefall, som kommenterar Riksdagens nya beslut om bygglovsplikt för Attefallshus. Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Riksdagens öppnande. Ny dokumentärfilm om pollinering i Kina. Tadzjikistan i stormens öga. FN-rapport varnar för svält i Afghanistan. Norska valet dagen efter. Dante 700 år. Oro i Skäggetorp efter upptrappad våldsspiral. Hur ska kyrkan bruka sin skog?

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson får försöka att bilda en ny regering. Riksdagens talman har bett Kristersson att prata med andra partier om ifall de kan samarbeta i en ny regering. Örebro universitet startar en utbildning för skolpersonal så att de kan ge rätt hjälp till barn med hög skolfrånvaro. Klartext har pratat med en mamma till en flicka med autism som har varit hemmasittare. Personer med funktionsnedsättning är mer utsatta för sexuella övergrepp än andra personer, visar en ny undersökning. En kvinna som utsattes av chauffören från färdtjänsten berättar.

De næste 14 år skal der bruges over 160 milliarder kroner på blandt andet at forbedre landets veje, broer, jernbaner og cykelstier. Det er bare nogle af de ting, som er indeholdt i den nye infrastrukturplan, som blev præsenteret i morges. Det er en plan, som vil dække hele landet og komme alle danskere til gode, lød det fra finansministeren i dag. Og der var usædvanlig meget trængsel på rækkerne, da regeringen og resten af Folketinget i dag præsenterede planen. Hele femten politikere stod på rad og række foran pressen, for at præsentere den brede, politiske milliardaftale, der skal gælde frem til 2035. I Sverige fortsætter det politiske drama. Statsminister Stefan Löfven har efter en uges betænkningstid valgt at kaste håndklædet i ringen og trække sig fra posten. Löfven har nu bedt Riksdagens formand Andreas Norlén om at iværksætte talmansrundor - en dronningerunde. Islamisk Stat tilkæmper sig større fodfæste i Afrika, hvor politisk ustabilitet og brutale terrorangreb begået af børnesoldater skaber grobund for terrorbevægelser. Det har fået verdens lederes opmærksomhed. I dag er Jeppe Kofod sammen med mere end 40 kolleger fra den internationale koalition mod Islamisk Stat til topmøde i Rom. Her skal de diskutere den globale terrortrussel, der siden koalitionens sidste fysiske møde for to år siden, har rykket sig geografisk. Karin Axelsson og Mette Vibe Utzon er dagens værter, Tine Møller Sørensen redigerer. www.dr.dk/orientering

De næste 14 år skal der bruges over 160 milliarder kroner på blandt andet at forbedre landets veje, broer, jernbaner og cykelstier. Det er bare nogle af de ting, som er indeholdt i den nye infrastrukturplan, som blev præsenteret i morges. Det er en plan, som vil dække hele landet og komme alle danskere til gode, lød det fra finansministeren i dag. Og der var usædvanlig meget trængsel på rækkerne, da regeringen og resten af Folketinget i dag præsenterede planen. Hele femten politikere stod på rad og række foran pressen, for at præsentere den brede, politiske milliardaftale, der skal gælde frem til 2035. I Sverige fortsætter det politiske drama. Statsminister Stefan Löfven har efter en uges betænkningstid valgt at kaste håndklædet i ringen og trække sig fra posten. Löfven har nu bedt Riksdagens formand Andreas Norlén om at iværksætte talmansrundor - en dronningerunde. Islamisk Stat tilkæmper sig større fodfæste i Afrika, hvor politisk ustabilitet og brutale terrorangreb begået af børnesoldater skaber grobund for terrorbevægelser. Det har fået verdens lederes opmærksomhed. I dag er Jeppe Kofod sammen med mere end 40 kolleger fra den internationale koalition mod Islamisk Stat til topmøde i Rom. Her skal de diskutere den globale terrortrussel, der siden koalitionens sidste fysiske møde for to år siden, har rykket sig geografisk. Karin Axelsson og Mette Vibe Utzon er dagens værter, Tine Møller Sørensen redigerer. www.dr.dk/orientering

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Kodjo Akolor, Katherine Zimmerman och David Druid. Inför kvällens match mellan Tyskland och Ungern ville Tyskland markera mot Victor Orbáns nya hbtq-lag, genom att låta Allianz arena lysa i regnbågens färger. Men Uefa sa nej till aktionen, som de tyckte var för politisk. Vad innebär Ungerns nya lag och vad säger fotbollsvärlden om Uefa:s beslut? Sen pratar vi om att sommaren blir lite annorlunda i år för de som jobbar i riksdagen. Både tjänstemän och politiker kan behöva ställa in semesterplaner, men exakt hur stor påverkan blir beror lite på om Löfven väljer nyval eller talmansrundor. Kan semesterfrågan rent av sätta lite press på Löfven att bestämma sig?

Höjda arvoden, inkomstgaranti och en hel rad olika ersättningar. I veckans avsnitt listar vi förmånerna för våra folkvalda riksdagsledamöter. Hur mycket tjänar man som riksdagsledamot och stämmer det att man får sitt arvode även om man inte gör något? I veckans avsnitt fördjupar vi oss i de folkvaldas ersättningar och förmåner. Medverkande: Fredrik Furtenbach, Tomas Ramberg och Monica Saarinen Programledare: Parisa Höglund Producent: Björn Barr

Moa berättar om klädskandalen som skakar riksdagen, Charlotte lyfter en prisvinnande barnbok, Christopher ser Ebba ömsa skinn och Albin varnar igen för pk-attityd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Liberalerna har historiskt låga opinionssiffror hur ska Sabuni lyckas vända utvecklingen till nästa val? Det är fortfarande ovisst vem som segrar i det amerikanska presidentvalet men hur påverkas vår svenska försvars- och säkerhetspolitik om det blir Trump eller Biden som styr? Och visar en formulering i den nya försvarspropositionen att vi långsamt närmar oss ett fullvärdigt medlemskap i Nato? I veckans avsnitt av Det politiska spelet fördjupar vi oss också i Liberalernas kris. Med ett väljarstöd på 3,2 procent i den senaste mätningen och en partiledare som har svårt att synas i medierna finns det gott om utmaningar för partiet. Medverkande: Fredrik Furtenbach, Monica Saarinen och Mats Eriksson Programledare: Henrik Torehammar Producent: Björn Barr