Podcasts about parallellt

Få gestalter i det förflutna har fascinerat människor lika mycket som piraterna i Karibiska havet: kaptener med träben och papegojor på axeln, sjörövare med lapp för ögat, skattkartor med X som markerar nedgrävda rikedomar, barbariska straff som att ”gå på plankan”, flaggor med dödskallar och benknotor, med mera. Men hur mycket av detta är sant? Har de legendomsusade piraterna i Västindien en verklighetsbakgrund?Svaret är ja. Under 1500-talet och 1600-talet grundades många europeiska kolonier i Amerika och Västindien, där stora rikedomar alstrades, men bristen på statliga flottstyrkor och fungerande polisväsen gjorde att kriminaliteten blomstrade. Parallellt med detta lärde sig nederländska kaptener att de lätt kunde bekämpa sina spanska fiender samtidigt som de stal deras silver, vilket fraktades på stora flottor från Amerika till Europa. Samtidigt rymde hunsade kontraktsarbetare från plantageägare i Västindien och anslöt sig till pirathövdingar. Kombinationen av väldiga förmögenheter, brist på motstånd och tillgången till många villiga sjörövare var att den skeppsburna kriminaliteten fick en guldålder. Ridån gick ned först på 1710-talet, sedan kolonialmakterna investerat i flottor och kustvakter. I gengäld började bokläsande européer skriva ihop sjörövarskrönor som inom kort fick ett eget liv. Vår populärkulturs klassiska pirat var född.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om piraterna i Karibiska havet – de verkliga förlagorna till Long John Silver, Jack Sparrow och andra fiktiva antihjältar.Bild:"Blackbeards sista strid" – Romantiserad skildring av slaget i Ocracoke Bay 1718 mellan piraten Blackbeard och löjtnant Robert Maynard. Målning av Jean Leon Gerome Ferris, ca 1920.Bildkälla: Jean Leon Gerome Ferris – Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

ÄNTLIGEN Torsdag och vi pratar Schefflers dominans, vi smygstartar även uppladdningen för US OPEN och vad vi har att förvänta oss. Parallellt med detta så går vårt proejkt Storslaget av stapeln som kommer på YouTube senare. Det och mycket mer, Tryck på play och följ med på resan nu för detta fullspäckade avsnitt! TACK till vår partners:LeoVegas - Veckans LEOTradera - Klubbans fel shop https://tradera.info/4iM2HRN

EU-minister Jessica Rosencrantz (M) om stödet till Ukraina, om upprustning och konkurrenskraft som ställs mot klimatpolitik och om Trumps tullar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under torsdagen möttes ett 30-tal regeringschefer och ledare för Nato och EU i Paris för att diskutera en fredsplan för Ukraina. En av frågorna som ”koalitionen av villiga” diskuterade var europeiska säkerhetsstyrkor på ukrainskt territorium efter ett eldupphör. EU-minister Jessica Rosencrantz (M) säger att det handlar om att på olika sätt ge stöd till Ukraina:”Jag tror att i mångt och mycket kommer historien att döma Europa efter hur väl vi nu står upp för Ukraina och vad som är rätt. Och de här mötena handlar ju just om det, hur ska vi kunna stärka Ukrainas position inför en vapenvila och inför möjliga kommande fredsförhandlingar.”, säger Jessica Rosencrantz.Frankrike och Storbritannien ska leda koalitionen, Sveriges regering har ännu inte tagit ställning till om Sverige ska delta i eventuella säkerhetsstyrkor i Ukraina eller ej. Statsminister Ulf Kristersson har tidigare sagt att man först vill ha säkerhetsgarantier från USA, något USA inte gett. Betyder det att Sverige inte kommer att vara med om USA inte ger några garantier?”Vi utesluter ingenting i detta skede, men den här är en dialog som vi för med våra nära allierade, med våra partnerländer. Det är viktigt att diskutera hur ett europeiskt engagemang kan se ut för att ge varaktig fred och Sverige deltar i de diskussionerna. Men vi behöver få bättre klarhet i förutsättningarna, helt enkelt.”, säger Jessica Rosencrantz.Försvar och konkurrenskraft vs klimat?På grund av kriget i Ukraina och osäkerheten kring USA:s roll i Nato och Europa ligger stort fokus på försvar och säkerhet just nu inom EU. Finns det en risk att upprustningen tränger undan åtgärder mot klimatförändringen, den fråga som en majoritet av svenskarna tycker att EU-parlamentet bör prioritera enligt Eurobarometers senaste mätning?”Jag ser inget motsatsförhållande här, vi måste kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt, se att Europa står inför flera utmaningar. Det är helt uppenbart att vi behöver rusta upp vårt eget försvar, det har varit underinvesterat under lång tid. Det är av avgörande vikt att Europa nu verkligen kliver fram. Parallellt har vi ju en klimatutmaning som vi måste möta. Vi måste hålla i våra klimatmål och grunden i det som är EU:s klimatramverk med utsläppshandelssystem. Och avgörande för allt detta är att vi får den Europeiska ekonomin att växa.”, säger Jessica Rosencrantz.På senare år har Europas ekonomier halkat efter USA och Kina. Gapet mellan USA:s och EU:s BNP ökade från 17 till 30 procent mellan 2002 och 2023. Som ett svar på detta kom Dragirapporten förra året med en rad förslag som ska öka konkurrenskraften för Europas företag. Bland annat handlar det om att minska regelbördan för företagen, varav en del rör miljö och klimat och beslutades inom ramen för EU:s gröna giv under förra mandatperioden.Lättade klimatkravEn del av den gröna given är förbudet att sälja nya bensin- och dieselbilar från 2035. Redan i år skulle biltillverkarna minska bilarnas koldioxidutsläpp med en viss procent. Men i mars föreslog kommissionen att låta biltillverkarna få längre tid på sig att uppfylla det här delmålet. Det välkomnas av tyska och franska biltillverkare, men inte av Volvo Cars, som redan anpassat sig efter miljökraven. Och Jessica Rosencrantz säger att hon inte tycker att man bör mjuka upp kraven:”Vi är ju kritiska till detta, och det har vi också framfört. Vi tycker att vi ska stå fast vid målet att fasa ut fossilbilar till 2035.”, säger Jessica Rosencrantz. ”Vi vet också att företag som Volvo och andra som ställt om i god tid och gjort sin läxa skulle påverkas negativt av att man ruckar på den här typen av regelverk”Däremot är regeringen för flera av de andra uppluckringar som nu sker på klimatområdet i EU. Bland annat vill kommissionen sänka krav på bland annat hållbarhetsrapportering som beslutades under förra mandatperioden. EU-minister Jessica Rosencrantz tycker att det är rätt väg att gå. Hon utesluter inte heller att skjuta på EU:s redan beslutade koldioxidtullar, CBAM, som ska göra det dyrare att importera produkter med stora klimatavtryck. Både hennes moderata partikamrat Tomas Tobé och deras partigrupp i Europaparlamentet, EPP, vill skjuta på CBAM i två år.”Jag tycker att CBAM är ett bra verktyg, det jämnar ut spelplanen mellan europeiska företag och deras konkurrenter utanför Europa, men vi måste kunna lyssna på våra företag som skickar signaler till oss att det är väldigt betungande. Så den analysen gör vi nu, om det finns anledning att modifiera på något sätt.”, säger Jessica Rosencrantz.Gäst: Jessica Rosencrantz (M), EU-ministerProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Ci HolmgrenTeknik: Mikael SarabiProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på eftermiddagen fredag den 28 mars 2025.

Behåll kontrollen som kreatör! Möt artisten, låtskrivaren och numera programledaren Reyn - som gått sin egen väg i branschen med ett unikt sound. Efter sex år i studion innan sitt första släpp "Low Key" så har han etablerat sig som en av Sveriges mest spännande röster. Reyn delar insikter om sin kreativa process, skillnaden mellan att skriva för sig själv och andra samt vikten av genuina samarbeten. Han pratar öppet om utmaningarna med att vara genrebrytande i en bransch som gärna placerar artister i fack – och hur han vågat sticka ut och byggt en karriär på egna villkor. Vi får också en inblick i hans nära samarbete med skivbolag, förlag och bokningsbolag. Parallellt har han gjort en livsstilsresa, gått ner över 60 kilo och hittat balansen mellan musikliv och välmående. Lyssna nu! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Regeringens utredare Lars Trägårdh om syftet med en svensk kulturkanon, om kunskap och nationalism och om konflikterna som kantat utredningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historikern Lars Trägårdh fick uppdraget att leda arbetet att ta fram en kulturkanon för ett drygt år sedan. Idén om en kulturkanon har varit omstridd från start, en del kritiker ser det som nationalistiskt uppfostringsprojekt. Trägårdh berömmer regeringens direktiv om att kulturkanon ska vara ett ”verktyg för bildning, gemenskap och inkludering”, något han menar att Sverige är i stort behov av just nu:”Under väldigt lång tid har vi underinvesterat just i idéer kring gemenskap. Vi har speciellt under senare tid varit mer benägna att betona sådant som modernism, internationalism, multikulturalism, och det har haft sina poänger, utan tvekan, men ibland måste man ha flera bollar i luften.”, säger Lars Trägårdh.Inte bara kulturella verkDen svenska kulturkanon kommer inte bara bestå av en lista med konstnärliga verk – även företeelser inom religion, ekonomi, lag och rätt, produkter och platser ska ingå. Totalt ska hundra verk och företeelser väljas ut – alla måste vara minst femtio år gamla. Tidigare i år utsåg kommittén tolv experter som just nu håller på att välja ut de hundra verken och företeelserna. Slutresultatet ska presenteras i augusti. Parallellt samlar kommittén in förslag från allmänheten till en ”folkets kulturkanon”.”Land ska med land byggas”Lars Trägårdh vill inte föregå experternas arbete, men han har bland annat lyft fram Västgötalagarna, den äldsta av de svenska landskapslagarna från 1200-talet, som något som skulle kunna platsa i kanon för dess betydelse för det svenska samhället.”Det här är helt centralt för att förstå Sverige, land ska med lag byggas, idén om att vi är ett samhälle byggt på lagbunden ordning sedan väldigt lång tid tillbaka, så det här är som en slags urtexter som är väldigt viktiga för alla att ha kunskap om.” Lars Trägårdh har bott i USA under fyra decennier. Där finns en stor medvetenhet om och stolthet över konstitutionen och the Founding Fathers. Är det något liknande han vill uppbåda i Sverige?”Ja, till viss del. Jag är en stor anhängare av idén just om medborgaruniversalism, medvetna medborgare som känner sig delaktiga i samhället på de premisserna. Jag är inte för en etnisk nationalism men däremot är jag väldigt mycket för det som var väldigt tydligt i Sverige på 1930-talet, en form av medborgarnationalism, en demokratisk nationalism där man bygger idén om att man tillhör samma samhälle på idéer just om medborgarskap. Så jag tror att det här med medborgarskapsundervisning, som en gång var en av våra storheter, är något vi borde titta mer på även idag.”, säger Lars Trägårdh.Skolan central för att sprida kulturkanonEn fråga som upptar Lars Trägårdh just nu är hur kulturkanon ska göras tillgänglig för allmänheten så att den används brett. I utformandet av kulturkanon har han inspirerats av Nederländernas kanon. Där har de överlåtit ägandet till en stiftelse för att undvika politisering, skapat ett museum där kanon presenteras och en hemsida som gör kanon tillgänglig inte minst för skolorna. Och just skolan kommer att bli central för att sprida kulturkanon, säger Trägårdh. Men hur den ska användas i skolan är inte klart. ”Vi har inte några illusioner om att vi kan gå in och säga att nu ska vi göra om hela svenska skolan enligt de här premisserna, men däremot kommer vi komma med en del funderingar som kan vara möjliga underlag. Men det ingår inte i vårt direktiv, vi har liksom ingen makt över detta.”, säger Lars Trägårdh.Gäst: Lars Trägårdh, regeringens utredare av en svensk kulturkanonProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Fredrik FurtenbachTekniker: Maria StockhausProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 7 mars 2025.

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina – en händelse som brutalt påminner oss om krigets fasor. Men striderna utkämpas inte enbart med vapen på slagfältet. Parallellt pågår en intensiv kamp om narrativ, sanning och perception – en informationskrigföring som påverkar både parterna i kriget och den globala opinionen.I detta specialavsnitt gästas vi av Stefan Borg, en av Sveriges mest erfarna journalister och tidigare utrikeskorrespondent på TV4. Med decennier av erfarenhet från några av världens mest komplexa konflikter delar han med sig av sina insikter om informationspåverkan och desinformation.Stefan berättar även om sina personliga erfarenheter från sitt arbete på plats i Ukraina. För detta arbete nominerades han till en Emmy Award 2023, och hans perspektiv ger oss en djupare förståelse för hur Ryssland använder informationspåverkan som ett strategiskt vapen.Vi diskuterar komplexa frågor om Rysslands informationspåverkan mot Ukraina: Vad innebär egentligen informationspåverkan? Hur har narrativet om kriget formats och manipulerats? Vilka tekniker har använts för att påverka både den ukrainska befolkningen och den internationella opinionen? Och vilka lärdomar kan vi dra för att bättre förstå och motverka informationspåverkan – nu och i framtiden?Detta är ett engagerande och insiktsfullt avsnitt om en av vår tids mest avgörande utmaningar – och vikten av att skilja fakta från lögn i en tid av desinformationKontakta oss gärna på info@cyberchatschill.se eller vår Instagram @cyberchatschill vid frågor! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Säg ”fransk historia” och de flesta av oss associerar antingen till 1600-talet eller till 1700-talet – till de tre musketörerna, kardinal Richelieu, Ludvig XIV, Versailles och franska revolutionen. Det franska 1500-talet är för flertalet svenskar ett tämligen okänt kapitel i det europeiska förflutna, trots att landets historia under renässansepoken var oerhört dramatisk.1500-talets Frankrike präglades av djupa politiska och religiösa motsättningar mellan de ledande högadelssläkterna, ätter som Guise och Bourbon, vilka menade sig ha lika stor rätt att härska som de franska kungarna, och som inte drog sig för att organisera välrustade privatarméer för att driva igenom sin vilja gentemot maktrivalerna. Personliga ambitioner och religiös fanatism gled samman i några av de värsta utrensningarna och massakrerna i europeisk historia, med Bartolomeinatten år 1572 som värsta exempel. Ingen gick säker för våldet, inte ens monarkerna själva. En kung dog av lanssplitter i ögat under en tornering, två andra blev brutalt lönnmördade. Lokala härskare i periferin, till exempel i staden Sedan, svarade med att bryta sig ut och skapa självständiga ministater. Parallellt med detta försökte den franska riksledningen genomföra koloniala projekt som – sett i efterhand – var dömda att misslyckas, till exempel i Florida och Brasilien.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Frankrike på 1500-talet – landets religiösa motsättningar, uppslitande krig och barbariska kungamord. Bild: Massakern i Saint-Barthélemy under Bartolomeinatten i Paris år 1572, målad av François Dubois (1529-1584). Katolska folkmobbar dödade mellan 5 000 och 30 000 protestanter. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att Elon Musk har blivit tilldelad en officiell roll i Trump-administrationen tillhör den senaste tidens stora snackisar. Parallellt med detta pågår också en diskussion om vilken makt teknikföretagen har i dagens samhälle och deras inflytande i politiken. Tillsammans med statsvetaren Markus Furendal och ekonomihistorikern Rasmus Fleischer fördjupar sig Soraya Hashim och musikern Johan T Karlsson i vilka som håller i taktpinnen; är det politikerna eller innovatörerna?

Efter Gazakriget och USA-valet anklagas medierna för bristande objektivitet. Parallellt sjunker förtroendet för humanistisk forskning. Men vad är det att vara objektiv? Är det ens möjligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare och journalister förväntas vara objektiva, att de lämnar egna åsikter och värderingar i sökande efter en opartisk sanning. Debatten kring medias partiskhet går hög i samband med Gazakriget och USA-valet. Kritiker menar att medierna rapporterar ensidigt i konflikten mellan Israel och Palestina, och att journalistiken tar ställning mot Trump och republikanerna. Humanistisk forskning anklagas allt oftare för att vara politisk färgad, till exempel präglad av feminism och postkoloniala teorier. Både journalister och forskare tvingas göra val, formulera frågeställningar och lyfta fram det som är viktigaste. Hur kan vetenskapliga frågeställningar och journalistiken vara objektiva?Vi lever också i en tid då vi väljer våra egna experter, medieflöden och sammanhang som formar våra världsbilder. Hur blir det i framtiden om vi i allt större utsträckning har olika syns på vad som är verkligheten? Blir objektiviteten reducerad till att bara vara det som just jag uppfattar som objektivt? Om världen går åt ett alltmer illiberalt håll som bryter mot de demokratiska spelreglerna, hur ska då forskningen och journalistiken förhålla sig till objektivitet?Medverkande: Bengt Johansson, professor i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet och Åsa Wikforss professor i teoretisk filosof vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: David RuneResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:Böcker:Egendom - Herman DiazDen första kvinnan - Lotta LundbergMarionetterna: En berättelse om världen som politisk teater - Ingrid Carlberg

Mellanöstern står på randen till ett regionalt storkrig med Israel och Iran som främsta aktörer. Israel är sedan ett år tillbaka i direkt konflikt med Hamas och senare även Hizbollah, två så kallade proxy-organisationer kopplade till Iran. Under året har Iran även direkt anfallit Israel vid två tillfällen något som Israel besvarade med en attack mot militära mål i Iran nyligen. Hur ska vi förstå Irans roll i Mellanöstern i stort och vad driver dem? Vad är landets säkerhetspolitiska ambitioner? Parallellt med detta bekräftade Säpo i början av oktober att det finns bevis på att Iran använder sig av kriminella gäng i Sverige för att utföra attacker här, bland annat mot israeliska mål och intressen. Sedan tidigare har Iran drivit en aktiv diapsorapolitik mot ex-iranier i Sverige. Vad har Sverige för roll i Irans geopolitiska ambitioner? Dessa och många fler frågor kommer att diskuteras i avsnittet. Medverkande: Erika Holmquist, förste forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut Rouzbeh Parsi, programchef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet Programledare: Simon Jernberg, programansvarig globala säkerhetstrender, Folk och Försvar

Varmt välkommen till ett nytt avsnitt av Idrott- och ledarskapspodden! Det är dags för säsongens första gäst och jag är mycket glad att få introducera dig för denna inspirerande gäst – Hanna Hax Holmsäter. Hanna är en av Sveriges främsta yogalärare och har funnit styrka och balans genom yogan sedan unga år. Men hennes resa stannar inte där. Som utbildad musiker kombinerar hon yoga och musik på ett unikt sätt, och hennes verksamhet – där hon skapar lugn och harmoni genom sin musik och sitt ledarskap – har berört många. En särskilt omtyckt del av Hannas arbete är kyrkoyogan i Gustaf Vasa kyrka, där varje pass avslutas med hennes egen sång och pianospel. För Hanna är yoga inte bara rörelse; det är ett verktyg för kropp, sinne och själ. Parallellt med sin yogaverksamhet studerar hon även till läkare, och hon delar öppet med sig av sina erfarenheter av att balansera livet som trebarnsmamma, egen företagare och student. I detta avsnitt får du en djupdykning i Hannas resa – från första mötet med yogan till hennes tankar om hur yoga kan hjälpa oss att finna både inre lugn och riktning. Vi pratar om vikten av mål, att ha en tydlig riktning i livet och samtidigt kunna vara närvarande i nuet. Välkommen till ett inspirerande och lärorikt avsnitt! Trevlig lyssning! Vill du veta mer om Hanna? Följ henne på Instagram @haxholmsater eller på Facebook, där hon också delar information om sina retreats på Sandsgården i Dalarna. Stort tack till Daily Sports som sponsrar även denna säsong i Idrott-och ledarskapspodden. Genom kreativ design och den svenska känslan för stil och kvalitet skapar Daily Sports kläder att trivas i. Genom passform, funktionalitet och komfort vill de ge dig friheten att kunna prestera ditt yttersta och prioritera din passion, både på och utanför golfbanan. Du kan bära kläderna på jobbet, på skogspromenader, till gymmet, på golfbanan eller när du träffar vännerna. Du som lyssnar på Idrott-och ledarskapspodden får 15 % rabatt när du handlar på www.dailysports.se. Ange rabattkod: JENNY15 så får du din rabatt. Välkommen! Och mer om Jenny's verksamhet hittar du på www.jennyhagman.com eller via instagram @jenny_hagman Vi ses här snart igen! Ta hand om dig och varandra! Varma hälsningar från Jenny och Team Train for balance

Första spelningen gjordes i en tvättstuga i småländska Nybro nu fyller de festivalscener och är med i Allsång på Skansen. Och för sångaren Rasmus Arvidsson har det varit en lika lång resa personligen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Regeringen prioriterar arbetet för en gemensam digital infrastruktur i hälso- och sjukvården, med flera utredningar och myndighetsuppdrag på området. Parallellt väntas förordningen om ett europeiskt hälsodataområde (EHDS) träda i kraft senare i höst, med syfte att öka tillgång till och delning av hälsodata i EU, både inom hälso- och sjukvården och för forskning och innovation. Medverkande Jakob Forssmed (KD), socialminister Suzanne Håkansson, chef för samhällskontakter (svenska ledningsgruppen), AstraZeneca Markus Lingman, överläkare, adj. professor och strateg i sjukhusledningen för Hallands sjukhus Karin Looström Muth, hälso och sjukvårdsutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen Gunilla Nordlöf, generaldirektör, E-hälsomyndigheten Samtalet leds av Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist och moderator.

Höstens första Perspektiv är här med den röda tråden att utmana sina gränser. Camilla älskar segling och att tävla, och då är det ju självklart att hon vill ta sig till VM i blindsegling. På Sollentuna Paragolf är det ingen som låter sig begränsas av att de inte ser bollen eller greenen – det är klart det går att spela golf! Hasse Börjesson kände hur äventyrslusten bara växte sedan han blev blind och nu fiskar han och ledarhunden vid Lofoten. Och Fatmir Seremeti bestämde sig för att prova att springa en halvmara utan fysisk ledsagning. I det här numret har vi samlat ett gäng inspiratörer som väljer att se livets möjligheter i stället för dess gränser. Vi hoppas att det kan smitta av sig på er läsare! Vår serie om Louis Brailles liv fortsätter då han äntligen får möjlighet att sprida sin uppfinning till flera. Parallellt med punktskriftsalfabetet utformar han ett sätt att skriva musiknoter i punkt. Och sist men inte minst: inför kongressen i höst får vi möta de kandidater som har nominerats till förbundsstyrelsen för kommande kongressperiod. Ur innehållet: De slår ett slag för paragolfen Ny AI-teknik ersätter ledsagare i löpspåren Digitala barnbarn: projekt för digital inkludering Hon tävlar för Sverige i blindsegling Kongress 2024: Möt kandidaterna som vill sitta i förbundsstyrelsen Du kan hoppa i innehållet i tidningen! Leta efter kapitel eller chapters i din podcastapp.

Anna-Karin och Ivar diskuterar lagen om nationella minoriteter, hur försök att skydda romsk kultur har stärkt hedersnormer, och parallella rättssystem. Vi pratar också om den nya boken på temat som är skriven av journalisten Jenny Strindlöv: Romani kris – parallella rättegångar i Sverige (Mondial 2024). Prenumerera på eller stötta Rak högerSwishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kay Pollak utbildade sig först i Göteborg men tog sedan studierna i statistik vidare till Umeå. Väl där sökte han upp studenternas teaterförening och till sin egen förvåning engagerade han sig där som regissör. Resten är historia. Hans karriär som regissör är kantat av priser och utmärkelser och kanske är filmerna Barnens ö och Så som i himmelen de mesta kända. Parallellt med detta har han, främst för att förstå sig själv, skrivit böcker i självhjälp och varit ute och föreläst om dessa för nästan en halv miljon människor. Kan man alltid välja lyckan? Varför blir man ibland ett offer och hur härligt är det med segling egentligen? Detta och väldigt mycket mer kommer här, men först - en skål för bra ljud!Vill Du bli prenumerant och kunna lyssna på allt bonusmaterial och samtidigt stödja podden? Klicka på länken nedan:https://podcasters.spotify.com/pod/show/insikter-frn-utsikter/subscribe

Sättet som vi uppfattar världen bestäms i nämnvärd utsträckning av våra sökmotorer. Om en webbsida inte listas i Googles eller Bings sökresultat kommer få besökare att hitta dit. Det vilar därför ett tungt ansvar på Googles och Microsofts axlar. Deras presentation av webben kan påverka samhällsdebatten utan att någon ens märker det. Tyvärr blir det svårare för sökmotorer att ge en allsidig bild av webben. Samtidigt som den sökbara ”ytwebben” överöses med lågkvalitativt och AI-genererat innehåll flyttar de mänskliga diskussionerna till djupwebben. Djupwebben är den del av webben som det krävs inloggning för att komma åt, vilket gör att publika sökmotorer inte kan hitta innehållet. Facebook-grupper och Discord-kanaler kan innehålla massvis av bra information, men användare som söker via Google eller Bing kan inte hitta den. Parallellt med denna trend har företaget bakom den populära forumsajten Reddit orsakat nya orosmoln. För att sökmotorer ska få indexera Reddits innehåll måste de nu betala en avgift. Google har valt att betala avgiften medan Microsoft har valt att avstå. Det innebär att Microsofts Bing-sökmotor saknar de senaste månadernas Reddit-diskussioner. I veckans avsnitt av Bli säker-podden pratar Peter och Nikka om problemen som uppstår när de allmänna sökmotorerna inte speglar hela webben. Konsekvenserna kan bli långtgående och situationen spelar världens desinformationsspridare rakt i händerna. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd264.

Arbetskraftsinvandring är ett ämne som väcker starka känslor och som ofta debatteras. Förra året införde regeringen skärpta villkor för att förhindra utnyttjande och samtidigt öka Sveriges attraktionskraft för internationella talanger. Parallellt till detta vill man främja rekryteringen av högkvalificerad arbetskraft. I detta avsnitt av Delmi-podden djupdyker vi i denna komplexa fråga med hjälp av fyra experter från olika sakområden. Vi utforskar Sveriges aktuella arbetskraftsbehov, analyserar effekterna av det så kallade 'lönegolvet' och diskuterar om arbetskraftsinvandring kan vara en lösning på utmaningarna med en åldrande befolkning. Följ med oss för en insiktsfull diskussion om framtiden för arbetskraftsinvandring i Sverige. Medverkar i poddstudion gör: Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv, Annika Wallenskog, chefsekonom SKR Sveriges kommuner och regioner, Anders Hall, statssekreterare hos migrationsminister Maria Malmer Stenergard, Joakim Palme, professor i statskunskap och ordförande i Delmi. Slutligen programledaren Ann-Louise Rönestål, journalist. Medverkar i inslaget från Almedalen gör: Peter Thomelius, Chef kompetensförsörjning på Visita, Helena Renström, marknadschef på Skellefteå kommun, Annika Sandlund, nordisk och baltisk chef för FN:s flyktingorgan UNHCR, Lotta Stern, VD på Ratio.

Den 2 augusti 2019 blir författaren Dmitri Plax son mördad av en jämnårig skolkamrat. Faderns sorgebok Peter har nu blivit pjäsen Peter. Tid på Orionteatern i Stockholm. P1 Kultur får besök av Dmitri Plax och regissören Jacob Hirdwall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Peter. Tid” är en krisberättelse om en fader som vägrar acceptera vad som hänt, eftersom acceptans leder bort från sonen. Det finns ingen egentlig tid i berättelsen, bara minnena som fadern (spelad av Andreas Liljeholm) frammanar av sin son. Genom att försöka minnas varje samtal, försöker han hålla liv i Peter.KSENIA PEDAN GÖR ABSTRAKT KONST AV SORGEN UTIFRÅN KRIGET I UKRAINAKsenia Pedan är aktuell med utställningen ”Forming the Culture of a Dormant Brain” på Bonniers konsthall. Pedan föddes i Charkiv, Ukraina, 1986. Utifrån kriget i Ukraina skapar hon abstrakt konst med måleri, skulptur och interiöra detaljer. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har träffat henne.LORAN BATTI ÅTERVÄNDER TILL GOTTSUNDA I NY DOKUMENTÄR: ”INGEN FÖDS OND”Möt Loran Batti som gjort den bioaktuella dokumentären ”G – 21 scener från Gottsunda”. Filmen är Lorans avsked till Gottsunda, men han slits mellan sitt nya liv och lojaliteten till barndomsvännerna som lever gängrelaterade liv. Parallellt med biopremiären repeterar Loran Batti pjäsen ”Låt mig bara gå” på Riksteatern i Hallunda.FILMINSTITUTET SKÄR NED – HUR MÅR SVENSK FILM?I går kom beskedet att Svenska filminstitutet varslar om en nedskärning med 20 tjänster. Orsaken är att Filminstitutet brottas med dålig ekonomi. Men hur mår svensk film egentligen? P1 Kulturs filmreporter Emma Engström kommenterar läget.ESSÄ: ANTON BRUCKNERS STORA SÅRBARHETI dag skulle den österrikiske tonsättaren Anton Bruckner ha fyllt 200 år. Han skrev framför allt symfonier och sakral vokalmusik, men är också känd för sin egenhet att arbeta om sina verk, ofta flera gånger. Detta har lett till en röra av olika versioner och ibland är det omöjligt att lista ut vad tonsättaren egentligen menade. Dramaturgen Tor Billgren gör ett försök i dagens essä.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell intervjuas av Magnus Thorén. Regeringen har beslutat att förändra den svenska biståndspolitiken i grunden. Borta är många formuleringar om global fattigdomsbekämpning och rättvisa. I stället handlar mycket om näringslivssamarbete, att biståndet ska leda till minskad migration och att det vi skänker fattiga länder också ska gynna oss själva. Varför behövs den här förändringen? Och hur svårt är det att i praktiken leva upp till de fina orden om tuffare kontroller och ökad effektivitet?

Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell intervjuas av Magnus Thorén. Regeringen har beslutat att förändra den svenska biståndspolitiken i grunden. Borta är många formuleringar om global fattigdomsbekämpning och rättvisa. I stället handlar mycket om näringslivssamarbete, att biståndet ska leda till minskad migration och att det vi skänker fattiga länder också ska gynna oss själva. Varför behövs den här förändringen? Och hur svårt är det att i praktiken leva upp till de fina orden om tuffare kontroller och ökad effektivitet?

Boken heter "Indien är på väg - Ekonomi, politik och samhälle" och gäst är författare Jonas Hellman.Att Indien är på stark frammarsch är ingen hemlighet. Som världens folkrikaste land och en stor ekonomisk potential är Indien på väg att bli en global supermakt. Indien är också ett spännande land med stor kulturell mångfald, mängder av språk och religoner. Men Indien står också inför stora utmaningar. Parallellt med den snabba ekonomiska utvecklingen och ökat välstånd pågår under Narendra Modis styre en urholkning av demokratin, förföljelse av minoriteter och begränsningar i yttrandefriheten. En stor och växande befolkning innebär också utmaningar vad gäller miljö, luftföroreningar, el- och vattenförsörjning. I boken ges en bild och beskrivning av hur Indien är på väg. Med utvecklingen som sker vad gäller ekonomi, politik och samhället i stort. Men också av utmaningarna.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vad har utmärkt Indiens utveckling och det Indien vi ser idag? Vad sker politiskt i Indien? Hur ser den ekonomiska utvecklingen ut? Hur ser den demografiska utvecklingen ut? Vilka är Indiens främsta styrkor och största utmaningar nu och framför?Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Malin träffar vad hon tror är sin drömman på en resa. De inleder ett distansförhållande och får även barn tillsammans. En dag får Malin att oväntat mail från en kvinna – ett mail som kommer som en chock! Mannen och pappan till barnen visar sig att vara gift och ha barn med en helt annan kvinna. Parallellt har han dessutom en älskarinna...Följ @alskadepsykopat på Instagram.Hela sommaren kommer du få höra några av de mest uppskattade avsnitten från podden genom åren där vi återbesöker tidigare säsongers mest lyssnade berättelser. Alla säsonger av Älskade Psykopat finns på Podplay: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/alskade-psykopat-294350

Sommarrepris med Jonas Eriksson. Entreprenör, författare och före detta fotbollsdomare som under sin aktiva karriär var en av Sveriges mest framgångsrika domare. Parallellt med sin domarkarriär var han även en framgångsrik affärsman. Idag använder Jonas Eriksson sina erfarenheter från fotbollslivet till att leda flera företag och har medverkat i tv-program som "Draknästet" och som fotbollsexpert i SVT. *** Följ vd-podden i din poddapp så missar du aldrig ett nytt avsnitt. Lämna gärna en recension om du uppskattar podden! Anmäl dig till Arash Nyhetsbrev och få koll på det senaste inom ledarskap, tech och marknadsföring.

P1 Kultur djupdyker i två bioaktuella regissörer Yorgos Lanthimos har återigen samlat Hollywoodeliten i Kinds of Kindness och Kevin Costner återvänder till prärien i westerneposet Horizon: An American Saga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. LANTHIMOS! SÅ BLEV DEN GREKISKE REGISSÖREN STJÄRNORNAS FAVORITHan slog igenom med den grekiska filmen ”Dogtooth” 2009. Numera radar Hollywoodstjärnor som Emma Stone, Nicole Kidman och Colin Farrell upp sig för att få vara med i hans filmer. Efter ”The Lobster”, ”The Killing of a Sacred Deer”, ”The Favorite” och ”Poor things” är Yorgos Lanthimos nu bioaktuell med ”Kinds of Kindness” - där Emma Stone återigen står framför kameran.Men Lanthimos är mer än en kritiker- och skådespelarfavorit, han är älskad på bred front. Kulturredaktionens filmkritiker Emma Engström och teaterregissören och skådespelaren Rikard Lekander benar ut hemligheten bakom Lanthimos framgångar.I HUVUDET PÅ KEVIN COSTNERI helgen är det biopremiär för första delen av ”Horizon: An American Saga” - ett westernepos som regisserats och finansierats av Kevin Costner, som också spelar en av rollerna i detta ensembledrama om hur ”the west was won”. Parallellt gör han succé som patriark i det samtida westerndramat ”Yellowstone” i streamingvärlden. Men vad är det med just westerngenren som lockar Kevin Costner så? Kulturredaktionens Emma Engström vet mer.Programledare: Lisa BergströmProducent: Maria Götselius

Det säkerhetspolitiska läget har gjort att Sveriges försvar rustas upp. Parallellt med det pågår ett annat stort projekt i Armén. Deras kommunikationssystem håller på att digitaliseras, genom systemet LSS Mark. Hör Tobias Wennberg och Tuan Pham från företaget Elbit Systems Sweden om hur de, i nära samarbete med Försvarsmakten, arbetar för att genomföra den här digitaliseringen. Hör även Richard de Jongh på Försvarsmakten om varför det här görs och vilken skillnad det innebär för de enskilda befälen och soldaterna. Hela det här avsnittet är sponsrat av företaget Elbit Systems Sweden.Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Dagens gäst i Novus podd är Carl Piva, VD för Internetstiftelsen. Carl Piva är en visionsdriven ledare med omfattande global erfarenhet inom digital teknik och samhällsförändring. Som VD för Internetstiftelsen leder han ett team på 100 personer och som levererar en viktig del av Sveriges internet. Parallellt är Carl ordförande för Stockholm Green Innovation District, ett av Europas mest innovativa distrikt. Carl har fungerat som rådgivare till Europeiska kommissionen, Vita huset och ett flertal större städer, är Honorary Research Fellow vid Shanghai Academy of Social Sciences och älskar att arbeta i mellanrummet mellan samhällets behov och teknikens möjligheter. Vi bjuder på ett samtal där vi får veta mer om Internetstiftelsens roll och syfte och hur det startade. Samtalet kretsar även kring ”Svenskarna och internet” där Novus gör undersökningen åt Internetstiftelsen, om EU regler och utmaningen med att anpassa sig efter nätjättarnas algoritmer. Avslutningsvis pratas det en hel del om AI och spaningar om effekten på samhället när AI kommit ytterligare lite längre. Som vanligt leder Torbjörn Sjöström samtalet.

När Peter Jöback var liten hette hans bästa kompisar Judy Garland, Cyd Charisse, Gene Kelly och Fred Astaire. Hans mamma lät honom titta på musikaler när det var stökigt hemma. Några år senare blev han själv musikalartist och i mitten av nittiotalet sjöng han "Guldet blev till sand", en av de mest älskade svenska låtarna någonsin, i Benny Anderssons och Björn Ulvaeus "Kristina från Duvemåla". Parallellt med sitt arbete på scen har han haft en popkarriär och i våras kom albumet "Atlas" där han samarbetar med de brittiska artisterna Ed Harcourt, Kathryn Williams och Sophie Ellis-Bextor. Nu hälsar han på hemma hos mig för att prata om sina idoler George Michael och Elton John, om när han nästan fick gå på audition för en Woody Allen-film, om när RFSL outade honom på affischer över hela stan, om att vara mer indie än folk tror, om att sjunga duett med Kate Pierson från The B52's och Sia, om att komma näst sist i Melodifestivalen (men tröstas av Loa Falkman) och om hur allt sög 2002 ("Jag var olyckligt kär, skivan gick åt helvete och det var året då jag plattångade mitt hår"). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Officeren Lennart Jarvén har engagerats som dubbelagent av den svenska Säkerhetspolisen. Parallellt får Lennart spionutbildning av den tjeckiska underrättelsetjänsten som tror att han jobbar för dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt står exiltjecken Mirko Klöverberg inför ett dilemma. Efter att ha lämnat sitt gamla hemland Tjeckoslovakien i samband med Sovjets inmarsch 1968 måste han nu utföra vissa tjänster för att få träffa sin son som är kvar i landet. För sent inser han konsekvenserna.Det här är den andra delen av “Dubbelagenten”, historien om officeren och tävlingsryttaren Lennart Jarvén som blir Säpos dubbelagent mot den tjeckiska underrättelsetjänsten - mitt under det kalla kriget.Av: Fredrik Johnsson & Kristofer HanssonProducent: Mikael CohenSlutmix: Jacob GustavssonSerien är producerad 2024.

Du hör alla tre delar nu, helt utan reklam på Podme. Våren 2020 får polisen in en anmälan om en våldtäkt. En kvinna har vaknat upp efter en fest med ett stort hål i byxorna och hittar sin tampong på golvet. På soffan ligger en man med blod på nagelbanden. Parallellt med polisens arbete har en helt vanlig tjej startat en egen utredning mot den misstänkte mannen. Hon kommer att behöva sätta sig själv i en extremt farlig situation för att avslöja honom.

En av skandinavisk filosofihistorias märkvärdigaste böcker skrevs av en dansk adelsdam. Matilda Amundsen Bergström berättar om Birgitte Thott och en stoisk självhjälpsbok om hur vi kan leva lyckligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Lycka har aldrig varit viktigare för oss. Det är statistiskt säkerhetsställt. I en återblickande World Happiness Report meddelade FN 2022 att det globala intresset för lycka exploderat under 2000-talet. Idag mäter många länder befolkningens mående och lyckoforskning har blivit ett expansivt fält. Samtidigt visar mätningarna två illavarslande trender: vi känner mer oro, stress och ångest, och vi njuter mindre av livet. Vi bryr oss alltmer om lycka och blir allt olyckligare.Varför är det så? Ett svar är rimligen de reella kriser som förmörkar världen. De senaste åren har präglats av pandemier, krigsutbrott, inflation och värmerekord. Men är också själva vår idé om lycka problematisk? Författarna till World Happiness Report verkar ana något sådant. Ursprungligen undersökte man enbart yttre faktorer som ekonomisk välgång, sociala skyddssystem och frihet. Men år 2020 introducerades en kompletterande uppsättning lyckokriterier, som har att göra med inre upplevelser som tillfredsställelse, lugn och omsorg.Tanken att vägen till lycka går genom människans inre genomsyrar också ett fascinerande filosofiskt samtidsfenomen: stoicismens renässans. Enligt denna antika filosofi är alla yttre faktorer – pengar och framgång, men också relationer och fysisk hälsa – betydelselösa för människans lycka. Lyckliga blir vi inte genom världsliga ting, menar stoikerna, utan genom att odla själsstyrka nog att lugnt acceptera en okontrollerbar omvärlds skiftningar. Idag har internetcommunitys som The Daily Stoic hundratusentals medlemmar som mot en månadsavgift tar del av dagliga stoiska meditationer. Självhjälpsböcker löst baserade på antika stoiker som Seneca och Marcus Aurelius blir storsäljare. Av någon anledning tycks de flesta som lockas av den samtida stoicismen vara män. Men en av de första och viktigaste skandinaviska stoikerna var faktiskt en kvinna. Hon hette Birgitte Thott och föddes i Danmark år 1610. På modern Sophie Belows initiativ fick Thott, som tillhörde den danska adeln, en sällsynt gedigen utbildning. Hon lärde sig såväl franska, tyska, och italienska som antik filosofi. När hon 31 år gammal blev änka gav hon sig i kast med latin och grekiska. Samtidigt började hon översätta – allt från franska 1600-talstänkare till antikens filosofer. År 1658 trycktes hennes 1000 sidor långa översättning av Senecas samlade verk. Det var den första stora översättningen av antik filosofi till danska, och Thott dedicerade den till filosofiintresserade kvinnor. Men hon förmedlade inte bara andra stoikers ord. Parallellt med översättningsarbetet utvecklade Thott sin egen filosofi i en bok hon gav titeln Vägen till ett lycksaligt liv. Det här är en av skandinavisk filosofihistorias märkvärdigaste böcker – idag endast tillgänglig i två handskrifter undanskuffade i en bibliotekskällare i Roskilde. Det är det första filosofiska traktatet på danska och det enda av en skandinavisk kvinna före 1800-talet. Det är också en stoisk självhjälpsbok som lär sina läsare uppnå den lycka som framstod lika svårfångad på 1650-talet som idag. 1600-talet var en extremkristid, präglad av uppslitande krig, epidemier och klimatförändringar. Det är mot den fonden Thott skriver. Hon vill visa sina medmänniskor hur de kan leva lyckligt trots att, skriver hon, ”så mycket bedrövelse följer oss i hälarna att vi förr kommer fattas tårar än orsaker att gråta”. Thott visste vad hon pratade om. Under kung Karl X Gustavs danska krig 1658 – när han gick över isen vid Bält – stormade den svenska armén Thotts gods och tvingade henne på flykt. Resten av sitt liv levde hon i exil. Föga förvånande vänder sig Thott därför inåt. Liksom de antika stoikerna betraktar hon yttre faktorer som oväsentliga för lycka. ”Eftersom vi varken kan avsvärja eller förmildra någon olycka”, skriver hon, ”finns inget bättre råd än att arbeta på att stilla sitt eget sinne till freds och bemöta allt med lugn”. Thott visste att framgång lätt förbyts i motgång, högkonjunktur i lågkonjunktur, fred i krig. Men det betyder inte att även lyckan är obeständig. Vi måste bara söka den på rätt plats. Vi kan alltid bli lyckliga, skriver Thott, om vi ”sätter [vår] lycksalighet i de ting som kan återfinnas hos oss själva”. Människan bär sitt lyckofrö inom sig.Med det menar Thott inte att människan är sin egen lyckas smed eller bör ägna sig åt magiskt positivt tänkande, som vi idag ibland hävdar. Hennes stoiska lösning är istället: dygd och visdom – ord som idag framstår som historiska kuriositeter. Vad betyder de? Thotts dygd är inte att likställa med anständighet eller påtvingade moralkoder. Det är fråga om något djupare, mer uppfordrande. Dygd innebär att leva etiskt, utifrån en idé om vad som är gott, och att genom livet främja detta goda. Ett sådant etiskt liv kräver visdom. Idag skulle vi kanske säga omdöme. Det handlar om förmågan att avgöra, och modet att reflektera över, vilka livsmöjligheter som låter förena sig med vår etik.Thott sammanfattar det hela med ett högaktuellt imperativ: lev i enlighet med naturen! I Vägen till ett lycksaligt liv ger hon exempel på hur man gör det – det handlar om att uppöva dygder som rättvisa, måttfullhet, generositet och vänskap. Grunden är ett liv som utgår från vår omvärld och våra medmänniskor snarare än våra egna begär. Ett liv med och i den natur vi är del av. Det är bara ett perspektivskifte – från yttre till inre, från oss själva till andra – men det är också en möjlig ny värld.Men var inte målet med Thotts filosofi lycka? Ja och nej. För Thott är lycka det etiska livets följdverkan. Först när vi slutar fokusera på lyckan infinner den sig. Vad har vi då att vänta? Thotts vackraste definition lyder: ”han är lycksalig, för vilken ingenting världsligt tycks så olidligt att han däröver skulle tappa modet”. Det är skrämmande att leva, särskilt i kristid. Lycka, menar Thott, är att trots rädslan våga. Våga leva etiskt, våga fatta svåra beslut, våga tro väl om andra. Lycka är inte att undslippa lidande. Det är att förmå lida utan att förlora förtröstan i vår förmåga att göra gott.Thott dog år 1662. Vi vet inte om hon någonsin hade tänkt publicera Vägen till ett lycksaligt liv. Att boken inte gick förlorad kan vi tacka boksamlarna Anne Gøie och Karen Brahe för. Mot slutet av 1600-talet införskaffade de två handskrivna exemplar av Thotts bok. Deras boksamlingar donerades sedan till Odense adliga jungfrukloster – en fristad för ogifta, intellektuella adelsdamer. Ända tills klostret stängdes på 1970-talet och böckerna hamnade i källaren i Roskilde, vårdades där Thotts ord av generation efter generation kvinnor som liksom de antika stoikerna valt att leva liv tillägnade visdom och dygd.Matilda Amundsen BergströmlitteraturvetareLitteratur:World Happiness Report, 2022: https://worldhappiness.report/ed/2022/Marianne Alenius, ”Med den ena foten i graven skulle jag alltjämt läsa”. Elisabeth Møller (red.), Nordisk kvinnolitteraturhistoria. Wiken, 1993: https://nordicwomensliterature.net/se/2011/01/04/med-den-ena-foten-i-graven-skulle-jag-alltjamt-lasa/Marianne Alenius, ”Tidlig dansk moralfilosofi og Birgitte Thotts ”Om Weyen till et Lycksalligt Liff”. Henrik Blicher et. al (red.), Tænkesedler. C.A Reitzel, 2007: https://www.academia.edu/36692419/2007_Tidlig_dansk_moralfilosofi_og_Birgitte_Thotts_Om_Weyen_till_et_Lycksalligt_Liff_1659_Samtal om Karen Brahes bibliotek: Karen Brahe and her library at Odense Adelige Jomfrukloster (Odense Secular Convent for Unmarried Noblewomen) - Nordic Women's Literature (nordicwomensliterature.net)

Under onsdagen attackerade maskerade män ett politiskt möte arrangerat av Vänsterpartiet med stöd av Miljöpartiet där Expo var inbjudna att föreläsa. Föreläsningen skulle handla om högerextremism i Sverige och bemötande av rasistiska idéer när en rökbomb, försvarsspray och fysiskt våld avbröt arrangemanget innan det hunnit börja.   Allt fler civilsamhällesorganisationer vittnar om att hat och hot ökar. Parallellt med den utvecklingen har de ekonomiska anslagen krympt och civilsamhället har, förutom att driva sina egna frågor också behövt mobilisera för sin egen fortsatta existens.   Hur ser hoten mot civilsamhällesaktörer i Sverige ut? Har det blivit svårare att verka och vad är i så fall riskerna med det?   Gäster i studion är Klara Ljungberg, utbildningsansvarig på Expo som var på plats för att föreläsa i Gubbängen och Niclas Nilsson, researcher och utbildare vars rapport om erfarenheter av hat och hot i civilsamhället, skriven på uppdrag av Fremia, släpptes i veckan. Dessutom medverkar Daniel Poohl, vd på Expo. Programledare: Anna Fröjd Ansvarig utgivare: Daniel Poohl --- Expo behöver ditt stöd så att vi kan fortsätta vara en del av det svenska civilsamhället i vårt arbete mot organiserad rasism. Oavsett hat och hot. Bli månadsgivare: https://expo.se/stod-expo/manadsgivare/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  Läs mer: Erik Glaad: I Gubbängen attackerades demokartins ryggrad (2024):  https://expo.se/kommentar/i-gubbangen-attackerades-demokratins-ryggrad/ Nazister attackerade Expo-föreläsning (2024): https://expo.se/nyhet/nazister-attackerade-expo-forelasning/ Kommentar angående attack mot Expo-föreläsning (2024): https://expo.se/kommentar/kommentar-angaende-attack-mot-expo-forelasning/ Årsrapport: Svensk rasideologisk miljö 2023 (2024):  https://expo.se/lar-dig-mer/publikationer/svensk-rasideologisk-miljo-2023/ Rapport (Fremia): Hat och hot mot civilsamhället (2024): https://www.fremia.se/globalassets/fremia/publicerade-dokument-2022-2023/remisser-och-rapporter/expo-hat-och-hot-mot-civilsamhallet.pdf   --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Vi är mitt i slutspelets absoluta slutskede där Skellefteå eller Rögle kommer stå som svenska mästare i slutet av den här säsongen. Parallellt i Hockeyallsvenskan pågår klassikermötet mellan Djurgården och Brynäs som slåss om en plats i Sveriges högstaliga. Förutom guldhjälmar och fest, vad ligger i potten i respektive liga? Varför är Dennis Everbergs ansikte på korv i Skellefteå? och var ligger spänningen egentligen, SHL eller Allsvenskan? Programledare: Maja Andersson Gäst: Tomas Ros

Parallellt med byggandet av folkhemmet växte en frikyrklig rörelse fram i Sverige, den så kallade Pingströrelsen. Dagens avsnitt handlar om Pingströrelsen och dess portalfigur Lewi Pethrus som har kallats den främsta religösa ledaren i 1900­-talets Sverige. Gäst är Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm, programledare för Läsarpodden och författare till en biografi över Lewi Pethrus. Vi samtalar om Pingströrelsens historia, om Lewi Pethrus stora inflytande, om varför han grundade Kristdemokraterna och hur tron på att tala i tungor kunde hitta anhängare i världens mest sekulära samhälle.Joel Halldorfs bok om Lewi Pethrus: https://www.adlibris.com/se/bok/biskop-lewi-pethrus-biografi-over-ett-ledarskap---religion-och-mangfald-i-det-svenska-folkhemmet-9789175807751Joel Halldorfs podd "Läsarpodden": https://lasarpodden.libsyn.com/För att få del av exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt och tidigare än alla bli medlem på patreon.com/bildningskomplexet för endast 30 kr/mån.Stötta också podden via Swish på nummer 0709262541.Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt har jag bjudit in Anna Stadling som i år firar 25 år som sångerska och låtskrivare.Vi pratar om att våga som ung när man inte tror på sig själv, om den starka kärleken till musiken och den drivkraft som föds i det. Parallellt med karriären har Anna mött en hel del stora utmaningar då både hon och hennes man drabbades av cancer, samtidigt. Då var deras son Jonte 5 år. En son som de kämpat så hårt för då det tog 4 år innan de fick adoptera honom. Jonte fick senare diagnosen Autism och det har också lett till en del utmaningar i livet för att han ska få de förutsättningar han behöver för att må så bra som möjligt. I alla utmaningar föds ändå en tacksamhet och syn på livet som någonstans också berikar oss som människor och det snuddar vi också vid. En så fint samtal med helt underbara Anna. Missa inte veckans avsnitt! Producerat av: ADS @kaspersen_nyfikenpa @perfectdaymedia

Jenny berättar om sitt arbete med att provsmaka drycker åt kungen för att försäkra sig om att de inte är förgiftade. Hon beskriver hur hon en gång misslyckades med att upptäcka gift i kungens milkshake, vilket ledde till att han föll i djup sömn.Sedan följer en fragmenterad berättelse om Jennys jakt på motgiftet och hennes möte med olika karaktärer, däribland ormen Kenneth Arvås och trollkarlen Kent Finnell. Parallellt med detta glider Henrik in och ut ur medvetslöshet medan han fortsätter improvisera.Sov Gott...Mer om Henrik Ståhl: https://linktr.ee/Henrikstahl. Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Parallellt med kriget i Ukraina stryps all opposition i Ryssland. Protester är inte längre möjliga så återstår nu bara en revolution? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Konflikt går vi tillbaka till en tid då Ryssland sjöd av protester och då hoppet levde om en annan, mer demokratisk utveckling. Men proteströrelsen 2011 – 2012 slogs ner och istället följde en tilltagande repression – och krig. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén återvänder till människor som var med då och finner dem antingen i exil - eller i fängelse.Vi hör journalisten Jevgenija Albats som säger att ingen annan utveckling var att vänta, med en president fostrad i den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. Från sin exil försöker oppositionspolitikern och tidigare dumaledamoten Dmitrij Gudkov planera för en tid efter kriget och Putinregimens fall. Från en fängelsecell skriver oppositionspolitikern Ilja Jasjin att Ryssland mycket väl kan stå på randen till en tid av svåraste oreda. Dramatikern och regissören Dmitri Plax läser in Jasjins svar.Den politiske analytikern Dmitrij Oresjkin menar att sommarens upprorsförsök, signerat Jevgenij Prigozjin, var ett första tecken på en maktkamp som bara kommer att tillta. I en park i Moskva träffar Sveriges Radios nuvarande Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren reklamarbetaren Lev som säger att när dagen väl kommer vill han vara med och bygga ett nytt, demokratiskt Ryssland. Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sverigesradio.seProducent och reporter: Johanna Melénjohanna.melen@sverigesradio.seTekniker: Maria Stillberg

Formgivaren Walter Kalmaru och hans familj bestående av frun Lotta och döttrarna Maya och Salme levde ett helt vanligt liv på Södermalm i Stockholm. Det var en lycklig och fin tillvaro tills den dag när Maya blir sjuk i anorexi. På bara några få år eskalerar situationen snabbt och avgrunden nås den dag när Mayas psykiska ohälsa till slut tar hennes liv. Men det kunde bli mörkare än så. Parallellt med Mayas sjukdom och självmord så träffar hennes äldre syster Salme en kille. En kille som går att beskriva som ett monster. Efter hemska trauman och med ett bröst fyllt av skuldkänslor såg Salme ingen annan väg än att följa sin lillasyster. Inom loppet av ett år hade Walter och Lotta förlorat båda sina döttrar. Maya blev 19 år och Salme 21 år. Vi får höra Walter öppet berätta om det otroligt hemska och tragiska som hans familj varit med om. Han berättar också varför han nu valt att skildra allt i boken “Det stora sveket - berättelsen om skyddsnätet som inte fanns”. Vi pratar om meningen med livet, bristerna inom svensk psykiatri och svarar på frågan som alla ställer - hur orkar man leva vidare?Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Walter Kalmaru - Det stora sveket: Berättelsen om skyddsnätet som inte fannsThomas Nagel - Vad är meningen med alltihop?Bernardo Kastrup - Why materialism is BaloneyHär finns hjälp att få för dig som mår psykiskt dåligt:BrisJourhavande medmänniskaJourhavande kompisMind självmordslinje Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Formgivaren Walter Kalmaru och hans familj bestående av frun Lotta och döttrarna Maya och Salme levde ett helt vanligt liv på Södermalm i Stockholm. Det var en lycklig och fin tillvaro tills den dag när Maya blir sjuk i anorexi. På bara några få år eskalerar situationen snabbt och avgrunden nås den dag när Mayas psykiska ohälsa till slut tar hennes liv. Men det kunde bli mörkare än så. Parallellt med Mayas sjukdom och självmord så träffar hennes äldre syster Salme en kille. En kille som går att beskriva som ett monster. Efter hemska trauman och med ett bröst fyllt av skuldkänslor såg Salme ingen annan väg än att följa sin lillasyster. Inom loppet av ett år hade Walter och Lotta förlorat båda sina döttrar. Maya blev 19 år och Salme 21 år. Vi får höra Walter öppet berätta om det otroligt hemska och tragiska som hans familj varit med om. Han berättar också varför han nu valt att skildra allt i boken “Det stora sveket - berättelsen om skyddsnätet som inte fanns”. Vi pratar om meningen med livet, bristerna inom svensk psykiatri och svarar på frågan som alla ställer - hur orkar man leva vidare?Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Walter Kalmaru - Det stora sveket: Berättelsen om skyddsnätet som inte fannsThomas Nagel - Vad är meningen med alltihop?Bernardo Kastrup - Why materialism is BaloneyHär finns hjälp att få för dig som mår psykiskt dåligt:BrisJourhavande medmänniskaJourhavande kompisMind självmordslinje Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Berättelsen om en kedjerökande, litterär sensation som utnämnts till profet och som samtidigt gjort sig känd för islamofobiska uttalanden och en mystisk porrfilm. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Romanen ”Elementarpartiklarna” ges ut 1998 och blir Michel Houellebecqs stora genombrott. I hemlandet Frankrike rasar debatten om de grafiska sexscenerna, kritiken mot den frigjorda 68-rörelsen och kloning som förökningsalternativ till sex. Vad är det Houellebecq vill säga, egentligen?Med åren gör fransmannen internationell succé med böcker som ofta utspelar sig i framtiden men som sägs sätta fingret på samtiden. De kretsar kring djupt ensamma, vita medelklassmän i en liberal och sekulariserad västvärld – på väg åt skogen.På kultursidorna figurerar han numera som Nobelpriskandidat.Parallellt med sina huvudkaraktärer åldras även författaren: Efter ”Förinta” (2022) anklagas den kroniska cynikern (tillika romantikern) för att ha blivit väl sentimental. Han gör också rasistiska uttalanden om ett ”folkutbyte” i Frankrike och dyker upp i en trailer till en erotisk film, skapad av ett holländskt konstnärskollektiv. Det får omvärlden att undra om fransmannens glansdagar är räknade.Samtidigt verkar allt Michel Houellebecq önskar sig vara lite gemenskap, vacker musik och verktyg att hantera att döden med.I avsnittet hörs bland andra litteratur- och teaterkritikern Mikaela Blomqvist, kulturjournalisten Cecilia Blomberg samt författaren och översättaren Kristoffer Leandoer. Programledare: Vendela LundbergAvsnittsmakare: Alice DadgostarProducent: Sally HenrikssonTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet producerades hösten 2023 av Studio Olga.I programmet läser Jonathan Bengtsson utdrag ur böckerna ”Konkurrens till döds” (Ellerströms), ”Elementarpartiklarna” (Albert Bonniers) och ”Plattform” (Albert Bonniers). Ljudklipp är hämtade från BBC, Sveriges Radio, Euronews, AFP, filmen ”Kidnappningen av Michel Houellebecq” (Les Films du Worso, La Sept), France 24, Canal+, TMC, RMC och Louisiana Channel.

590 - Recorded live on October 17, 2023 Ambience for the night: Are Mundal - Compilation vol. 1 aremundal.bandcamp.com **Playlist** 1) Akitsa - Affranchi du temps 2) Grimdusk - The Night Covers the Sky 3) Blackfog - О​б​е​т​о​в​а​н​н​о​е з​а​б​в​е​н​и​е (The Promised Oblivion) 4) Baxaxaxa - De Vermis Mysteriis **talk** 5) Amorcus - Crux Cismarina 6) Grab - A Hollow Figure from the Past 7) Nebiros - A Blackstorm In My Soul 8) Ebony Pendant - A Flame, Imperishable **talk** 9) Moongate - The Key to the Lunar Portal 10) Mitternacht - Plagued by Wrath 11) Krieg - Solitarily, A Future Renounced 12) Vampyric Draugr - Satan Supreme **talk** 13) Sanguine Relic - Part I (Of Carnage) 14) Vanagandr - Spectral Blood 15) Høstsol - Parallellt dubbelliv **talk** 16) Furia - Gore! Live every Tuesday at 9pm ET on NSTMRadio.com

I en garderob i lägenheten gömde en 22-årig man portionsförpackade droger och kontanter, kontakten med köparna skötte 22-åringen via sin lillasysters Snapchat, nu är han en av de första att dömas för nya brottet gäng-grooming. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gång på gång det senaste året, och framför allt nu under hösten, har vi sett allt yngre förövare, som misstänks för skjutningar, sprängningar och mord. I förra veckan häktades en 16-årig kille. Han var på rymmen från ett HVB-hem och misstänks nu för mordet på småbarnspappan i Västberga och dubbelmordet på två kvinnor i Tullinge. Parallellt med den eskalerande våldsvågen följer förslagen om hårdare straff och andra åtgärder som ska få stopp på nyrekryteringen. I det här avsnittet tittar vi närmare på den nya lagen om så kallad gäng-grooming – alltså att det har blivit straffbart att involvera unga i brottslighet.Än så länge har bara tre personer dömts för det här nya brottet, en av dem är en 22-årig kille från Linköping. När polisen kontrollerar en mobiltelefon leder spåren till 22-åringens lillasyster, senare ska det visa sig att han har involverat henne i sin narkotikaförsäljning. ”Lillasystern berättar att han har ett Snapchatkonto på hennes telefon som han nyttjar genom henne”, berättar Linköpingspolisen Amor Ceranic för P3 Krim.Syftet med den nya lagen är bland annat att komma åt nyrekryteringen till gängen men åsikterna går isär om den verkligen kommer att göra skillnad.Programledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

SVT:s nya serie Taelgia handlar om gängkriminalitet och familjeliv i Södertälje. Att se den är som att få en smäll i magen, säger vår gäst, journalisten och författaren Diamant Salihu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Parallellt med den senaste tidens intensiva nyhetsrapportering om de eskalerande dödsskjutningarna, ges nu också plats för en berättelse i fiktionen om samma värld, med manus och regi av Jens Östberg.Platsen är alltså Södertälje och serien rör sig framförallt i den stora gruppen syrianer och assyrier som bor där. Men det är inte bara skjutningar och drogleveranser som tar plats utan även familjeliv med skola och basket och en magnifik bröllopsfest.Diamant Salihu pratar om serien och den våldsamma verklighet den är baserad på, tillsammans med Maria Brander från Expressen.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Parallellt med kriget i Ukraina stryps all opposition i Ryssland. Protester är inte längre möjliga så återstår nu bara en revolution? I veckans Konflikt går vi tillbaka till en tid då Ryssland sjöd av protester och då hoppet levde om en annan, mer demokratisk utveckling. Men proteströrelsen 2011 – 2012 slogs ner och istället följde en tilltagande repression – och krig. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén återvänder till människor som var med då och finner dem antingen i exil - eller i fängelse.Vi hör journalisten Jevgenija Albats som säger att ingen annan utveckling var att vänta, med en president fostrad i den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. Från sin exil försöker oppositionspolitikern och tidigare dumaledamoten Dmitrij Gudkov planera för en tid efter kriget och Putinregimens fall. Från en fängelsecell skriver oppositionspolitikern Ilja Jasjin att Ryssland mycket väl kan stå på randen till en tid av svåraste oreda. Dramatikern och regissören Dmitri Plax läser in Jasjins svar.Den politiske analytikern Dmitrij Oresjkin menar att sommarens upprorsförsök, signerat Jevgenij Prigozjin, var ett första tecken på en maktkamp som bara kommer att tillta. I en park i Moskva träffar Sveriges Radios nuvarande Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren reklamarbetaren Lev som säger att när dagen väl kommer vill han vara med och bygga ett nytt, demokratiskt Ryssland. Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sverigesradio.seProducent och reporter: Johanna Melénjohanna.melen@sverigesradio.seTekniker: Maria Stillberg

Carrie Nygren är tonåring då hon blir världskänd supermodell och en favorit hos de stora modemagasinen. Men hon drömmer om ett annat liv och försöker rymma hem. Carrie Nygren upptäcks av en modellagentur i Stockholm 1971 när hon är 16 år. Hon har precis tagit sig ur en svår depression och som en följd av det rasat i vikt. Carrie skriver på ett kontrakt med en agentur i Paris. Hon packar väskan, får några hundralappar av sina föräldrar och beger sig ut i världen - 16 år och helt ensam. Hon känner sin ensam och deprimerad och längtar hem. Så hon rymmer mitt i ett stort modelljobb för franska Vouge.Jobb för Vouge och Elle i New YorkHemma möts hon av två förvånade föräldrar som genast uppmanar Carrie att återvända. Och hon gör som de säger och fullgör jobbet sedan rullar det på med modelljobb i många år, främst i New York. Under 70- och 80-talet är hon en av de mest kända supermodellerna tillsammans med t ex Imam och Linda Evangelista. Carrie Nygren från Sveriges täcker otaliga omslag för modemagasin som Vouge och Elle.Carrie tror att hon ska döParallellt med modelljobben börjar Carrie Nygren en skådespelarkarriär. Hon lever jetsetliv och besöker ofta den ikoniska nattklubben Studio 54 där hon hänger med andra världskändisar som John Lenon och Yoko Ono, Iggy Pop och Andy Warhol. Hjulen går snabbare och snabbare och en dag kraschar allt. Carrie tror att hon är på väg att dö.Dokumentären är gjord 2023.Reporter: Elina JallingProducent: Jenny BergmanSlutmix: Peter Jonason Executiv producent på Sveriges Radio: Sofia KottorpHar du som lyssnare tankar på att skada dig själv? Då kan du vända dig hit: Självmordlinjen Mind 112

Elins karriär blomstrade och hon var på en bra plats i livet när hon träffade sin dåvarande pojkvän. Parallellt dyker en okänd kvinna upp. Det börjar med trakasserier på nätet för att sedan stegra sig till allt värre händelser. Kvinnan visar sig snart vara mannens ex-flickvän. - Vid flera tillfällen ringde kvinnan till polisen så att insatsstyrkan kom med vapen och västar och tog sig in i mitt hem, berättar Elin.

Humint, osint och en besvärlig kombination av AI och metaverse ställer denna vecka till det ordentligt. Framtiden har aldrig känts stökigare än precis just nu. Vem är du? Vem är jag? Parallellt levande charader! Goda och onda aktörer utnyttjar samma information och de digitala spåren finns överallt. Vissa leder till en efterlyst person, och andra leder rakt in i ditt hem och dina tankar? Den personliga integriteten är snart spårlöst försvunnen när allt kopplas samman till ett allsmäktigt nät. Lena är jättearg och Anna skrattar jättejättemycket.

Sverige satsade tidigt på kärnkraften och kom att utveckla en egen teknologi kallad den svenska linjen. Bara några månader efter atombomberna släppts över Hiroshima och Nagasaki tillsatte ecklesiastikministern Tage Erlander en expertgrupp, Atomkommittén.I kalla krigets skugga samarbetade staten med näringslivet för svenska kärnkraftverk och atombomber. Den första svenska reaktorn R1, som var en ren forskningsanläggning, startades den 13 juli 1954 i ett bergrum vid Tekniska högskolan i centrala Stockholm. Med tiden blev Sverige en stormakt inom kärnkraft, men på 1970-talet vaknade en stark opinion mot kärnkraften.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per Högselius, professor i teknikhistoria vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm som skrivit om kärnkraftens historia i bland annat artikeln Atomic Shocks of the Old - Putting Water at the Center of Nuclear Energy History.De allra första lyckade experimenten med att utvinna energi ur atomer utfördes i Berlin 1938 av de tyska fysikerna Otto Hahn, Lise Meitner och Fritz Strassmann. Under andra världskriget började flera nationer att forska inom området. Motivet var då framförallt framställning av kärnvapen.I Sverige startades forskningsanläggningen R1 redan 1954. Ytterligare två försöksreaktorer kom att byggas i Studsvik i Södermanland innan landets första kommersiella kärnkraftverk, Ågestaverket, R3, söder om Farsta i Stockholm laddades 1964 för att producera fjärrvärme och el, och i hemlighet vapenplutonium till programmet för att bygga svenska atomvapen.Under andra världskriget hade Sverige varit beroende av Nazitysklands kol. Därför blev oberoende viktigt i utvecklandet av svensk kärnkraft. Sverige satsade på så kallade tungvattenreaktorer som kunde drivas med naturligt, oanrikat, uran som man tänkte bryta på platser som Ranstad i Västergötland och Kvarntorp i Närke.Ågestaverket drevs till 1974 utan att leverera någon vinst förrän de sista två månaderna. Parallellt med konstruktionsarbetet på R3/Ågesta pågick projekteringen av R4 som byggdes vid Marviken på Vikbolandet. Anläggningen kom dock aldrig i drift som kärnkraftverk på grund av att teknikutvecklingen sprang ifrån planerna.Mellan 1972 och 1985 byggdes tolv stora kärnreaktorer på fyra platser: Oskarshamn, Ringhals, Barsebäck och Forsmark. Mot slutet av 1980-talet levererade de runt hälften av Sveriges totala elproduktion.På 1970-talet kommer de första folkliga protesterna mot kärnkraften. I valrörelsen 1976 lovar Centerledaren Thorbjörn Fälldin att inte tillåta nya reaktorer och att kärnkraften ska avvecklas. Efter valet tvingas han kompromissa med de övriga regeringspartierna och startar Barsebäck 2 1977. Fälldins regering faller 1978 efter oenighet om en folkomröstning om kärnkraften.Motståndet mot kärnkraft ökade efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg i USA 1979. Eftersom kärnkraften kom att splittra partierna utlyses en folkomröstning till mars 1980 där Socialdemokraternas och Folkpartiets linje 2 vinner. Det innebär att Sverige ska ha högst tolv reaktorer. Riksdagen beslutar sedan att kärnkraften ska vara avvecklad år 2010.Bild: Reaktorn R1 på Kungliga Tekniska högskolan i StockholmOkänd - Tekniska museet Stockholm, Wikipedia, Public DomainMusik: Funny Days av New Library Sounds, Storyblocks AudioLyssna även på De hemliga svenska atombomberna.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världens demokratier hade några år in på 2020-talet utsatts för prövningar vars like inte står att hitta sedan mitten på 1900-talet. Genom prövningarna befäste nationalstaterna ånyo greppet om det främsta maktvapnet för att skapa samhällelig ordning: pengar. Det stärkta greppet för staternas penningmaktmedel, centralbankerna, hade dock inte skett i ett vakuum sedan kreditexpansionismens epok började i finanskrisens spillror 2008. Parallellt hade den digitala framfarten skett i häpnadsväckande hastighet, och den modell kring papperspengar som vilade till grund för samhällsskicket ifrågasattes plötsligt med kraft av en ny generation digitala medborgare. Kryptovalutamanin och den libertarianska våg om sköljde över världen samtidigt som covid-19 tvingade fram statliga tvång och befäste myndighetskritik, när valutasystemets förestående död också förklarades ligga nära, materialiserades dock inte. FTX-härvan blev under vintern 2022 det senaste beviset på det. Men frågan om kryptovaluta förblev svårlöst, omtvistad och kontroversiell. Därför beslutade sig FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen som görs av IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån DIrekts utrikeschef Joakim Rönning, för att riva upp nya sår i den infekterade debatten efter att metafysiska stickningar i byrålådan förvandlats till fysiska. Kan det vara så att komplexitetens omfattning gömmer hot mot demokratin bakom löftet om att kryptovaluta ska skapa total frihet?

USA:s tidigare president Donald Trump anklagas för allvarlig ekonomisk brottslighet. Samtidigt går kongressutredningen in i sin slutfas och snart ligger alla bevis på bordet. Chefsåklagaren Letitia James i New York har presenterat en stämningsansökan mot Donald Trumps och delar av hans familj som rör finansiell brottslighet i delstaten.Trump avfärdar anklagelserna som en del av en påstådd häxjakt mot honom. Hur låter anklagelserna och finns det en risk att han får fängelse för detta?Parallellt med stämningsansökan i New York fortskrider flera andra utredningar, däribland den som görs i kongressen gällande stormningen sjätte januari 2021. Nu går den direktsända utfrågningarna in i sin slutfas och en slutrapport är att vänta inom kort.USA:s historiska första damerKarin Henriksson har gett ut en ny bok om USA:s första damer genom historien. Vi diskuterar hur första damens roll utvecklats genom åren och korar historiens främsta första damer.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Cecilia Khavar, USA-korrespondent och Karin Henriksson, journalist och författare.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Klas Österman