Podcasts about internetstiftelsen

Sedan Elon Musk tog över X har plattformen kämpat med användarantalet, speciellt här i Sverige där svenskarnas närvaro minskat markant de senaste åren. Den primära anledningen tycks, enligt rapporten "Svenskarna och internet", vara Elon Musk själv och hur hans förändringar på plattformen skapat ett hårdare samtalsklimat. Kan de hatiska tongångarna bli slutet för X i Sverige? Medverkar gör Christian Christensen, professor i journalistik, och Måns Jonasson från Internetstiftelsen. Programledare Emilie Roslund.

Män och kvinnor glider allt längre från varandra på sociala medier. Inte bara för att män postar mindre och interagerar mer sällan, utan för att de i högre grad väljer bort de största plattformarna. Riskerar könsgapet att skapa olika verklighetsuppfattningar och vad kan det få för konsekvenser i samhället? Gäster är Måns Jonasson från Internetstiftelsen och journalisten Irena Pozar.

AI-tjänster som Chat GPT och Copilot har snabbt blivit något som många av oss använder på jobbet och privat. Hälsa, psykiskt mående och allvarliga samtal varvas med väldigt konkreta frågor, enligt en ny undersökning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bredden i frågorna överraskar internetexperten Måns Jonasson på Internetstiftelsen som ligger bakom den årliga rapporten Svenskarna och internet. Och han menar att AI-tjänsterna är till stor hjälp för många, men manar också till försiktighet och källkritik, för chattbotarna är väldigt måna om att vara till lags, säger han.När vi frågar människor i Stockholm så får vi exempel på stor fantasi och variation i frågorna till AI, som gäller allt från Darth Vaders stridskrafter till vårt psykiska välbefinnande.Medverkande: Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

Ny rapport från Internetstiftelsen visar radikala förändringar i hur svenskarna använder internet. För kommunikatörer och marknadsförare innebär utvecklingen att SEO-strategier behöver kompletteras med helt nya taktiker. Fyra av tio svenskar använder idag AI-verktyg, och bland dem som har gjort övergången sker en dramatisk förändring: över hälften ställer numera sina frågor till generativ AI istället för till sökmotorer som Google. Det visar den nya rapporten "Svenskarna och internet 2025" från Internetstiftelsen, som ger en omfattande bild av hur internetanvändningen förändras i Sverige. Vill du veta mer? Lyssna på hela avsnittet av Kommunikationspodden. Programledare är Maria Marteleur.

Som ung tech- och affärsjournalist stod Maria Ottoson mitt i den svenska IT-bubblan kring millennieskiftet - först på IDG-magasinen IT-branschen och Computer Sweden, därefter på Dagens Industri . Efter en andra karriär inom digitalt innehållsskapande på bland annat Stockholms Stadsmission och Internetstiftelsen, driver hon i dag det egna bolaget CoCreative inom kommunikation, UX-design, framsyn och dialog.Hon vill nu framförallt utforska hur det demokratiska samtalet kan överleva och frodas i en tid då världsbilden styrs av ett fåtal rika mäns polariserande algoritmer. Därför har politiken blivit ett allt mer kittlande intresseområde, och efter engagemang i partiet Initiativet som bildades 2018, är Maria Ottoson i dag en av dem som bygger upp det nya partiet Tillsammans, med ett starkt fokus på mänsklig gemenskap. Hur ser framtidens demokrati ut om den både prioriterar planetens hållbara utveckling och teknologi i människans tjänst? Vilka frågor behöver vi ställa oss? Vilka konversationer måste vi våga ta? Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!Marias boktips: Dark Machines av Victor Galaz Community: The Structure of Belonging av Peter Block

Sverige är under attack, säger statsminister Ulf Kristerssons efter den senaste tidens cyberattacker mot bland annat Sveriges Television och tjänster som BankID och Swish. Hur sårbart är vårt digitala samhälle? Kan företagen vinna över hackarna? Och om det bara blir värre, vad gör vi då? Gäst: Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. Programledare/producent: Jessica Johansson. Klipp från: SVT, TV4 och EFN. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Just nu skickas en våg av bluffsms till våra mobiler. I sms:en, som ser ut att komma från Postnord, uppmanas mottagaren att klicka på en länk för att få ut ett paket. Gång på gång hör vi om bedragare som vill åt våra personliga uppgifter via både sms och mejl. Syftet är alltså att lura dig på pengar, kapa dina konton eller stjäla dina personliga uppgifter. Vilka är bedragarna? Vad ska man göra om man får ett bluffmeddelande? Och framför allt, hur allvarligt är det att klicka sig vidare? Gäst: Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp i avsnittet: Expressen, Aftonbladet, TV4 Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Året går mot sitt slut och Fabriken spanar framåt på hur klimatet på internet kommer att utvecklas under 2025. Gäster är Jannike Tillå från Internetstiftelsen och författaren Jonathan Lundberg som i sin karriär fokuserat på manipulerade bilder och spridningen av falsk information på nätet.

Avsnitt 135 med Cecilia Victoria Kärrberg om de största trenderna i sociala medier just nu. Och hur de olika kanalerna utvecklas. Du får i avsnittet höra om de stora trender Cecilia ser och vad de innebär för marknadsförare, kommunikatörer och företag. Allt från algoritmer och social search till vad som händer på de olika plattformarna och hur våra beteenden förändras. Och vi pratar en hel del om nya verktyg, format och funktioner. Du får dessutom höra om: Hur algoritmerna utvecklas och vad det innebär Trender i innehållstyper och innehållsformat Hur olika generationer använder sociala medier Plattformarnas fokus på kreatörerna Och vad AI kan komma att betyda för social Om gästen Cecilia Victoria Kärrberg är grundare av och driver sociala medie-byrån Digitalsnack som hjälper företag, organisationer och kommuner att lyckas med sociala medier. Hon är en av Sveriges mest anlitade föreläsare kring sociala medier. Och du kanske känner igen henne från podden Digitalsnack där hon pratar om allt inom sociala medier. Sist men inte minst så är Cecilia med i min expertpanel. Tidsstämplar [2:44] Större trender i sociala medier just nu [9:47] Social search och nya sökbeteenden [19:04] Nyheter i sociala medier, män vs kvinnor [28:32] Utveckling och nyheter på plattformarna [32:32] Kreatörerna i fokus i sociala medier [38:00] Algoritmer, trender och experiment [46:52] Ännu mer AI i sociala medier [55:23] Innehållstyper, format och trender Länkar Cecilia Victoria Kärrberg på LinkedIn Digitalsnack (webbsida) Digitalsnack (podd) Apple Podcasts / Spotify Vad social search är och hur innehåll optimeras för det – Sara Öhman #105 - Digital Marknadsföring med Tony Hammarlund (podd) Analys tillsammans med Internetstiftelsen om Svenskarna & Sociala medier 2024 - Digitalsnack (podd) Sammanfattning av Svenskarna och Sociala medier 2024 - Digitalsnack (artikel) Svenskarna och internet 2024 - Internetstiftelsen (rapport) The Biggest Social Media Updates for 2024 - Plann (artikel) Social media trends 2024 - Hootsuite (rapport) Confetti (samarbete) Digitalenta (samarbete)

Kan det vara så att våra mobiltelefoner tjuvlyssnar på oss, och anpassar reklamen efter vad man pratat om? Experter har länge hävdat att det bara är en myt och forskare har inte lyckats hitta några bevis på att det stämmer. Men trots det visar en ny rapport från Internetstiftelsen att sex av tio svenskar fortfarande tror att mobilen avlyssnar oss i syfte att rikta reklam. Hur rädda ska vi vara för våra telefoner? Och hur kan annonserna i flödet bli så kusligt pricksäkra? Gäst: Karl Emil Nikka, it-säkerhetsspecialist. Programledare och producent: Julia Fredriksson. Klipp i avsnittet: SVT, TV4.

20-åriga Axel tjänar nästan 45 000 kr i månaden trots att han nyss gick ut gymnasiet. Hur värt är det att utbilda sig om det går att få en hög lön utan att behöva studera flera år på högskola? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportage av Anna Berg och intervju med Anna Sjögren, docent i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.Många äldre riskerar hamna utanför det digitala samhället, enligt rapporten ”Svenskarna och internet”. Intervju med Jannike Tillå, kommunikationschef på Internetstiftelsen.Att ha en egen parkeringsplats är något som många hyresgäster uppskattar. Men de här platserna blir allt dyrare. I vissa kommuner har månadsavgifterna tredubblats på fem år. Intervju med Oscar Broström, reporter på tidningen Hem och Hyra.Programledare: Anna OscariusProducent: Erik Laquist

Internetstiftelsen har presenterat årets rapport av Svenskarna och internet.  Spännande läsning med mycket fakta om våra internetvanor.  Det finns många lärdomar och tankar att dra efter den här rapporten även i år.  I det här avsnittet går jag igenom det jag tyckte var mest förvånande och mest intressant.    LÄNKAR SOM NÄMNS I AVSNITTET Svenskarna & Internet 2024  Facebookgruppen Pixelpodden - en podd om video    ÖVRIGA LÄNKAR :  Facebookgruppen: Pixelpodden - en podd om video Instagram: @Stockholm Pixelhouse  Threads: @Stockholm Pixelhouse  LinkedIn: @heleneaberg  TikTok: @heleneaberg  Facebook: @Stockholm Pixelhouse Youtube: Helene Åberg - Stockholm Pixelhouse Hemsida: www.pixelhouse.se   PÅVERKA INNEHÅLLET I PIXELPODDEN Vill du vara med och påverka vad jag tar upp i podden och diskutera video i sociala medier så är du varmt välkommen att gå med i Facebookgruppen Pixelpodden - en podd om video. Här kan du också ställa frågor inför kommande avsnitt i podden där jag kommer svara på dina och andras frågor.    TYCK TILL & PRENUMERERA  Å ingen blir förstås gladare än jag om du vill skriva en recension om podden på iTunes. Ju fler stjärnor, desto gladare blir förstås jag :-) Å extra glad blir jag ju förstås om du vill prenumerera på Pixelpodden så att du inte missar något avsnitt!  /Helene    

Tiktok har exploderat i popularitet bland barn och unga de senaste åren. Men nu syns plötsligt ett trendbrott. Bland de allra yngsta barnen i Sverige har användningen rasat jämfört med bara några år sen, visar den färska rapporten Svenskarna och internet. Vad beror det på? I en intervju med SvD Tech brief ger Jannike Tillå, chef på Internetstiftelsen, tänkbara förklaringar – och avslöjar vad svenskarna inte vill använda AI till i framtiden. SvD Tech brief är en podd från Svenska Dagbladet. Feedback: techbrief@svd.se Signa upp dig för nyhetsbrevet: https://www.svd.se/story/tech-brief-nyhetsbrev

Hur ser svenskarnas internetvanor ut 2024, har AI-användandet etablerats och vilka sociala medieplattformar spenderar vi vår tid på?  Vi går igenom det viktigaste man behöver veta som kommunikatör om svenskarnas digitala liv och nyhetskonsumtion baserat på rapporten Svenskarna och internet 2024 tillsammans med Måns Jonasson från Internetstiftelsen, som står bakom undersökningen. 

Entreprenören Elon Musk ligger i fejd med flera demokratier på båda sidor om Atlanten. Bråket handlar om internets framtid och demokrati. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Brasilien följer Lotten Collin en bloggare och en senator vars inlägg på X har stoppat plattformen i landet sedan Elon Musk vägrade att blockera deras konton.Forskare menar att även EU skulle kunna tvingas porta plattformar som inte följer regelverken - även om juridiken jobbar mer långsamt i Europa.Hatpropaganda och desinformation hotar det fria ordet. Men vem ska bestämma vad som är sant och vad som är falskt?I Storbritannien bidrog inlägg på nätet till de upplopp som skakade landet i augusti. Pontus Mattsson ger sig ut i spåren av förödelsen. Våldet riktades främst mot asylsökande och muslimer och flera personer har dömts till fängelse för saker de skrivit på plattformar som X. Bland de som väntar på sitt straff finns en 41-årig dagmamma.Medverkande: Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet, Måns Jonasson, expert vid Internetstiftelsen, Jasmine Enberg, internetanalytiker vid Emarkerter i Kalifornien, Oswaldo Eustaquio, bloggare från Brasilien vars sociala medier konton har blockerats, Tais Gasparian brasiliansk advokat med inriktning på yttrandefrihet, Marcos do Val, senator i Brasilien, Julia Pocze, jurist på tankesmedjan Ceps i Bryssel, Jacob Mchangama, forskare och chef för institutet The Future for Free Speech vid Vanderbilt universitetet i Nashville i USA.Reportar: Lotten Collin och Pontus MattssonTekniker: Jacob GustavssonProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent och reporter: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seKlipp från: Sky News och Sveriges Radio P4 Sjuhärad.

Varför är det viktigt att kompetensutveckla sin egen digitala förmåga? Det ämnet diskuterar vi i veckans avsnitt av Framtidens färdigheter, där vi gästas vi av Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

Digitalisering, IOT och AI är några av de “internet-iga” begrepp det snackas mycket om, och som vi på olika sätt kommer i kontakt med i princip dagligen. Men har du koll på vad de innebär och visste du att vi i Sverige har Internetstiftelsen som verkar för ett internet som ska bidrar positivt till människan och samhället? I tillägg till att ansvara för våra .se och .nu domäner, är de med och driver mycket av vår digitala utveckling framåt.    ”De personer som ansvarar för de här frågorna; AI, IOT, digitala tvillingar, open source – de är ju ingenjörer och specialister, de är inte kommunikationsspecialister. Så det finns en tendens att man gör det lite för svårt, så att gemene man inte förstår vad det innebär. Det handlar om att förenkla och förtydliga rollen av dessa teknologier. Kanske beskriva dem som verktyg istället för spetsteknologier och koppla dem till behov, till ett problem som ska lösas.”  Vi har träffat Internetstiftelsens Daniel Dersén, VP Growth, som är ansvarig bland annat för datadelning och digitalisering av smarta städer. Med över 25 års erfarenhet från internet och telekombranschen har han lett Regeringens samverkansgrupp kring Data och Innovation och är del i styrgruppen för den DIGG-finansierade Nationella Dataverkstaden och Smart City LAB som drivs av RISE och IoT Sverige, och idag är han med oss och pratar om den digitala omställningen.  Tack för att du lyssnar och glöm inte att följa oss i våra olika kanaler för fler insikter och inspiration!   Instagram & LinkedIn

Dagens gäst i Novus podd är Carl Piva, VD för Internetstiftelsen. Carl Piva är en visionsdriven ledare med omfattande global erfarenhet inom digital teknik och samhällsförändring. Som VD för Internetstiftelsen leder han ett team på 100 personer och som levererar en viktig del av Sveriges internet. Parallellt är Carl ordförande för Stockholm Green Innovation District, ett av Europas mest innovativa distrikt. Carl har fungerat som rådgivare till Europeiska kommissionen, Vita huset och ett flertal större städer, är Honorary Research Fellow vid Shanghai Academy of Social Sciences och älskar att arbeta i mellanrummet mellan samhällets behov och teknikens möjligheter. Vi bjuder på ett samtal där vi får veta mer om Internetstiftelsens roll och syfte och hur det startade. Samtalet kretsar även kring ”Svenskarna och internet” där Novus gör undersökningen åt Internetstiftelsen, om EU regler och utmaningen med att anpassa sig efter nätjättarnas algoritmer. Avslutningsvis pratas det en hel del om AI och spaningar om effekten på samhället när AI kommit ytterligare lite längre. Som vanligt leder Torbjörn Sjöström samtalet.

Margret Atladottir älskar att ställa in! Det är djävulens planer enligt den virala David Druid. Mats Lundahl om läget i Haiti efter gängvåldet som skakar landet. Vi pratar med Rasmus Gozzi som har släppt låt med Snoop Dogg! Oscar Zia hänger med oss! Hur gick turnépremiären? Vad är en dealbreaker? Oscar Zia joinar Magges Våga fråga-låda! Matilda Rånge från P3 Nyheter om .nu-domänbråket mellan Internetstiftelsen och ön Niue. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Margret Atladottir.

Internetstiftelsen konstaterar att hälften av alla föräldrar som har barn mellan 8 och 19 år spårar deras positioner via en app i mobilen. Den här sortens spårningsappar är tänkta att skapa en trygghet hos föräldrar, partners, vänner och andra som är oroliga över var deras anhöriga håller hus. Men var går gränsen mellan omsorg och kontroll? Och när räknas spårning som en kränkning av integriteten?

CENTR, the association of European country code top-level domain registries (ccTLDs), yesterday hosted an event on access and cybersecurity, where speakers discussed the role of the internet infrastructure actors such as ccTLDs registries in online security, stability, and resilience. Entitled 'Access & Cybersecurity: streamlining end-users' experience in accessing a safe and secure European domain space', the event brought together speakers and audience members from EU institutions, stakeholders in the internet space, and CENTR's membership. The discussion revolved around how to strike the balance between the cybersecurity of infrastructure and user safety online, while maintaining an easy access to the space. The discussion explored the role country-code top-level domains play in this and how industry and policymakers can continue to work together to address these issues going forward. Pearse O'Donohue, Director for the Future Networks Directorate of DG CONNECT at the European Commission, said, "At the European Commission we are fervently committed to the multistakeholder model, and continued discussion with trusted experts from the industry and the wider DNS community is crucial in order for policy makers to create legislation that is implementable and proportionate. We must work together to make sure that those who are acting in bad faith don't undercut those who are playing by the rules". Peter Vergote, Legal & Corporate Affairs Manager at .be registry DNS Belgium said, "The success of ccTLDs lies in the trust of our users. By aligning at European level we can provide users with a secure online space that has minimal abuse and maximum safety. We must focus on the sustainable growth of our industry and help users identify and avoid less reliable players". Kristian Ørmen, Vice President Registry Services of .se registry Internetstiftelsen, added, "We have an important educational responsibility as a community and as authorities. By increasing the awareness of citizens, users, law enforcement, policy makers, and the internet community as a whole, we can ensure greater safety online for everyone". The first of its kind for CENTR, the event took place as a complementary discussion to CENTR's 70th Legal and Regulatory workshop of 7th February, which gathers CENTR members from across Europe to share insights on compliance and implementation of cybercrime-related legislation. It launches a series of events which will delve into CENTR's principles 'Towards a Stronger Internet: Principles for the Next Digital Decade', the association's proposed framework for safeguarding Europe's digital future in the decade ahead. Polina Malaja, Policy Director at CENTR, noted, "We are delighted to have been able to host this event on the occasion of our members gathering in Brussels for our Legal and Regulatory workshop. This was a unique opportunity to discuss the intricacies of how the internet infrastructure and EU institutions can work together to protect users online, while maintaining reliable access to secure and safe domain space in Europe. See more stories here. More about Irish Tech News Irish Tech News are Ireland's No. 1 Online Tech Publication and often Ireland's No.1 Tech Podcast too. You can find hundreds of fantastic previous episodes and subscribe using whatever platform you like via our Anchor.fm page here: https://anchor.fm/irish-tech-news If you'd like to be featured in an upcoming Podcast email us at Simon@IrishTechNews.ie now to discuss. Irish Tech News have a range of services available to help promote your business. Why not drop us a line at Info@IrishTechNews.ie now to find out more about how we can help you reach our audience. You can also find and follow us on Twitter, LinkedIn, Facebook, Instagram, TikTok and Snapchat.

Bedragare söker upp barn i datorspel och spelplattformar för att lura dem på pengar. Vi pratar med Jannike Tillå från Internetstiftelsen om hur föräldrar ska agera för att undvika att det sker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lågkonjunktur, inflation och höga räntor – men samtidigt gick börsen urstarkt under slutet av 2023. Hur ska småsparare tänka kring kring fonder och räntor nu när ett nytt år dragit igång?

Varje år publicerar Internetstiftelsen Sveriges största rapport om svenskars internetvanor: Svenskarna och internet. Undersökningen omfattar en mängd perspektiv, däribland svenskarnas syn på integritet och säkerhet på nätet. Årets veckofärska undersökning är extra intressant. Den avslöjar att hela 94 % av svenska folket vill ge polisen rätt att ta del av privata meddelanden från brottsmisstänkta personer. I veckans poddavsnitt diskuterar Peter och Nikka vad som ligger bakom den höga siffran. De lyfter också upp en handfull andra statistikgodbitar som Internetstiftelsen påvisar genom årets undersökning. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd219. Avsnittet innehåller ett ljudklipp från Internetstiftelsens presentation av rapporten (CC BY, Internetstiftelsen).

#174 • Facit på hur vi svenskar använder internet Nu när Internetstiftelsen ger oss facit på hur vi svenskar använder internet 2023 i sin rapport Svenskarna och Internet 2023, så gäller det ju för oss som jobbar med digital marknadsföring att ta till oss och använda den här informationen så att vi kan utvecklas ännu mer.  Det försöker jag göra i det här avsnittet. Jag går igenom hela den 339 sidor långa rapporten ur ett digitalt marknadsföringsperspektiv.  Vad finns det för lärdomar att dra?  Det är en hel del faktiskt. En del nytt, en del som bekräftar det vi redan visste och en del som förvånar.  LÄNKAR SOM NÄMNS I PROGRAMMET: Internetstiftelsens rapport: Svenskarna och Internet 2023 Repris av Internetstiftelsens Live-sändning på Youtube   Gratis digital föreläsning med tips & trix om video i sociala medier Videotips - Min maillista: pixelhouse.se/videotips   Serie om digital marknadsföring i grunden: Avsnitt 164: Digital markandsföring i grunden - målgrupp Avsnitt 165: Digital markandsföring i grunden - hemsida Avsnitt 166: Digital markandsföring i grunden - sociala medier Avsnitt 167: Digital markandsföring i grunden - mallista Avsnitt 168: Digital markandsföring i grunden - SEO Avsnitt 169: Digital markandsföring i grunden - utvärdera Avsnitt 170: Digital markandsföring i grunden - Bli bekväm framför kameran   Avsnitt 89: Tro inte på allt du ser   ÖVRIGA LÄNKAR :  Facebookgruppen: Pixelpodden - en podd om video Instagram: @Stockholm Pixelhouse  LinkedIn: @heleneaberg  TikTok: @heleneaberg  Facebook: @Stockholm Pixelhouse Youtube: Helene Åberg - Stockholm Pixelhouse Hemsida: www.pixelhouse.se   PÅVERKA INNEHÅLLET I PIXELPODDEN Vill du vara med och påverka vad jag tar upp i podden och diskutera video i sociala medier så är du varmt välkommen att gå med i Facebookgruppen Pixelpodden - en podd om video. Här kan du också ställa frågor inför kommande avsnitt i podden där jag kommer svara på dina och andras frågor.    TYCK TILL & PRENUMERERA  Å ingen blir förstås gladare än jag om du vill skriva en recension om podden på iTunes. Ju fler stjärnor, desto gladare blir förstås jag :-) Å extra glad blir jag ju förstås om du vill prenumerera på Pixelpodden så att du inte missar något avsnitt!  /Helene

Svenskarna och internet 2023 är äntligen här! I det 105:e avsnittet av Passion för kommunikation går vi igenom det viktigaste man behöver veta som kommunikatör om svenskarnas digitala liv och nyhetskonsumtion tillsammans med Måns Jonasson från Internetstiftelsen, som står bakom undersökningen.   

Stora förändringar är på gång på internet. Den största webbläsaren ska under 2024 sluta med tredjepartskakor, efter växande kritik från användare kring dataspårning. Andra webbläsare har redan slutat stödja tredjepartskakor. I flera års tid har Google arbetat med att utveckla nya system för att kunna sälja riktad reklam utan att spåra användare på individnivå, och snart försvinner så kallade tredjepartscookies från deras dominerande webbläsare Chrome. Det har redan skett hos Firefox och Safari. I Vetenskapsradion på djupet hör vi om hur det nya systemet baserat på så kallade "topics" är tänkt att fungera och vad skillnaden blir för oss användare. I programmet reder vi också ut vad en kaka egentligen är, vad skillnaden på en förstapartskaka och en tredjepartskaka är och varför det egentligen heter kakor. Dessutom tar vi reda på om det går att stänga av kakor en gång för alla.Medverkande: Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen; Markus Sjöberg, jurist Post- och telestyrelsen; Stefan Larsson, jurist och docent inom områdena teknik och samhälle vid Lunds universitet; Lisa Blom, ansvarig för branschrelationer på Google i norra Europa; Scott Friesen, partneransvarig på Google; Lee McGuigan, medieforskare på UNC Hussmans School of journalism and media. Vi hör också vad vanliga användare tycker och tänker om kakor. Reporter: Julia VidegårdProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

"Vi har varit väldigt fokuserade på förebyggande cybersäkerhetsåtgärder, att förhindra att någonting händer. Glöm det, det tåget har gått" - Ann-Marie Eklund-Löwinder om behovet av att flytta fokus i dagens it-säkerhetsarbete. Så vilka krav ställer dagens cyberhot på svenska organisationer, och vad dessa göra för att bättre rusta sig för att möta hotbilden? I det här avsnittet av Samhällspassion pratar Governos Olof Junesjö och Jonas Asker med Ann-Marie Eklund-Löwinder, framstående it-säkerhetsexpert, tidigare informationssäkerhetschef på Internetstiftelsen, och idag egenföretagare. Vi diskuterar bland annat hotbilder och brister i dagens it-säkerhetsbete, vad svenska organisationer och beslutsfattare kan göra för att stärka sina verksamheter och varför 80-talstekniken, motringning, kan bli populär igen.

Stora förändringar är på gång på internet. Den största webbläsaren ska under 2024 sluta med tredjepartskakor, efter växande kritik från användare kring dataspårning. Andra webbläsare har redan slutat stödja tredjepartskakor. I flera års tid har Google arbetat med att utveckla nya system för att kunna sälja riktad reklam utan att spåra användare på individnivå, och snart försvinner så kallade tredjepartscookies från deras dominerande webbläsare Chrome. Det har redan skett hos Firefox och Safari. I Vetenskapsradion på djupet hör vi om hur det nya systemet baserat på så kallade "topics" är tänkt att fungera och vad skillnaden blir för oss användare. I programmet reder vi också ut vad en kaka egentligen är, vad skillnaden på en förstapartskaka och en tredjepartskaka är och varför det egentligen heter kakor. Dessutom tar vi reda på om det går att stänga av kakor en gång för alla.Medverkande: Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen; Markus Sjöberg, jurist Post- och telestyrelsen; Stefan Larsson, jurist och docent inom områdena teknik och samhälle vid Lunds universitet; Lisa Blom, ansvarig för branschrelationer på Google i norra Europa; Scott Friesen, partneransvarig på Google; Lee McGuigan, medieforskare på UNC Hussmans School of journalism and media. Vi hör också vad vanliga användare tycker och tänker om kakor. Reporter: Julia VidegårdProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Hur ser vanliga svenskars nätbeteende ut? Vad är en rimlig strategi för att synas på sociala medier? Och vilka digitala trender finns runt hörnet? Det tar vi reda på i veckans avsnitt av Företagarpodden. Günther får besök i studion av Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef på Internetstiftelsen samt talesperson för rapporten ”Svenskarna och internet”. Vad finns det för myter om hur vi använder nätet? Hur börjar en köpresa? Och vilka appar är egentligen mest populära bland barn och ungdomar. Här får du svar. Lyssna nu!

Händerna, och inte minst tummarna, har tjänat människan väl. Men den vår främsta väg in i världen på väg att förlora sin betydelse? Och vad händer då? Journalisten Anna Thulin reflekterar över saken. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2020-06-03. Essän är inläst av Sofia Strandberg. I en glasmonter på Paris naturhistoriska museum står hon, ett skelett under en oansenlig skylt med ordet primater. Hon har något rätare ryggrad än sina närmaste släktingar som hukar bredvid, men annars tycks ganska få saker skilja henne från de andra. Förutom tiden så klart, miljontals år har utvecklat våra arter i olika riktning; en av oss fick en längre och rörligare tumme. Med tiden fick det stora konsekvenser.Jag fingrar på glaset trots att man inte får, kan inte motstå instinkten att sträcka ut handen och röra. Den känslan drabbar mig ofta. Att pilla och peta på okända ytor, dyra målningar och klibbiga, kvarglömda rester i kylen. Barnsligt, jag vet, men finns det inte något djupare i denna drift? Som barnet rör vid allt när hon upptäcker världen, för att tillägna sig existensen med känselminnet.På en annan plats i museet finns en skylt som informerar om tummen. Den är något alldeles exceptionellt och gemensam för de flesta primater. Det finns fem olika typer av leder i människokroppens skelett, och hos oss finns den två-axlade leden bara i tummen. Den gör att tummen går att vicka både fram och tillbaka och i sidled. En nätt liten rörelse som skapat djupgående vibrationer i mänsklighetens historia. Arkitektur, konst, nya uppfinningar Allt vi har skapat och tagit oss för, har vi åstadkommit tack vare våra händer.I avsaknad av något annat bevis skulle tummen ensam övertyga mig om Guds existens, ska Isaac Newton ha sagt, han som formulerade teorier om mycket större rörelser och universell gravitation. En tumme kan ha många innebörder, men i sociala medier ser vi den oftast som en stiliserad symbol. Tummen upp, gilla! Tummen ned, kommentarer överflödiga. Kanske är det snart våra egna händer, i hud och kött och blod, som blir överflödiga. Fler arbeten tas över av maskiner och blir automatiserade, vi tillägnar vi oss världen med ett enkelt tryck på skärmen. eller med rösten: Alexa, Siri, Google, vad blir det för väder idag?Vad händer med handen när dess roll förminskas och ersätts av ny teknik? Det frågar sig Göran Lundborg, handkirurg och forskare, i boken Handen i den digitala världen. Han konstaterar att vår hjärna innehåller fler än hundra miljarder nervceller ungefär hälften så många som de stjärnor som ryms i vår egen galax Vintergatan och att en stor del av dessa nervceller står i direkt kontakt med känslosinnet, inte minst våra händer. Lundborg ser hur handen marginaliseras i skolan, i vården och inom kreativt skapande yrken. Vi har på kort tid fått tillgång till digitala hjälpmedel och ny teknik, men det finns ännu ganska lite forskning om hur det påverkar oss på sikt. Vad innebär det för minnet och lärandet att små barn lär sig läsa och skriva via skärmar? Att patienter undersöks på distans, utan den fysiska kontakten? Finns det en risk att delar av vårt kulturarv går förlorat när handskrift och traditionellt hantverk blir en kunskap för de få? Alla dessa spörsmål är berättigade, men den fråga som verkligen fångar mig handlar om hur själva beröringen förändras i en digital tid.Charles Spence, professor i experimentell psykologi vid Oxfords universitet, talar om att vi lever i en tid av beröringshunger. Vi är förvisso överstimulerade, men det gäller ögon, oljud, information. Allt är visuellt och auditivt, de rationella sinnena överstimulerar oss men de känslomässiga sinnena, känsel, doft och smak försummas. Våra sinnen samspelar och när ett eller flera av dem förstärks, är det ofta på bekostnad av de andra. Det behöver inte vara av ondo. Blinda musiker kan utveckla ett makalöst ljudgehör. Läsare av punktskrift får en förfinad känsel. För den som har begränsad rörelseförmåga, till exempel i sina händer, är hjälpmedel såklart fantastiska. Men hur blir det för framtidens människor? Kommer vi att bli bättre på att avläsa bilder och tolka ljud när hörsel och syn premieras framför känsel? Eller kommer skaparna bakom den nya tekniken försöka omfamna fler sinnen i sina produkter?Jag tror kanske mer på det senare. Redan nu utvecklas skärmar med olika textur för att skapa en mer behaglig läs- och känselupplevelse. Göran Lundborg nämner robotsälar som ska lugna äldre och försöken att utveckla maskiner som visar känslor. Men man behöver inte vara en teknikfientlig bakåtsträvare för att tycka att det senare är ett fattigt substitut för mänsklig beröring. Även om vi försöker byta ut handens förmåga att uppfatta världen med artificiell känsel och elektriska impulser, så går det inte att jämföra med känslan av hud mot hud. Tänk en värld utan fingertopparnas fina känselspröt. En rörelse över en älskades arm som får huden att knottra sig. Den lätta elektriska stöten som sätter själva själen i gungning.Jag tänker på Sara Stridbergs roman Kärlekens Antarktis, där huvudpersonen, en mördad kvinna, ständigt återkommer till två brytpunkter i sitt liv. Dels dödsögonblicket, där mördarens händer om halsen får en obehaglig och nästan intim känsla. Och dels när hon föder sina barn. Att få hålla själva livet i sina händer. Hud mot hud, möta den nyföddas suddiga blick.Men vad är det egentligen som händer i kroppen när vi rör vid varandra? I artikeln The Social Power of Touch, skriver vetenskapsjournalisten Lydia Denworth om de nervtrådar som leder till vissa hårbeklädda hudpartier på kroppen, som handrygg, rygg och underarmar. Dessa specialiserade trådar kallas CT-nerver och går direkt till hjärnan och utsöndrar hormon som påverkar våra känslor och vårt välbefinnande. Alltså är beröringen en mycket direkt källa till närhet, intimitet och meningsskapande.Vårt virtuella sökande efter närhet tycks inte skapa samma goda känslor. Ungefär en fjärdedel av alla svenskar uppger att deras tid på sociala medier känns meningsfull, ändå är mobilen nästan en förlängning av oss själva, en hand i handen, som orsakar fantomsmärtor om man glömmer den i andra rummet.Exakt hur de kommer att förändras vår kultur och kulturvärld, vårt minne och lärande är som sagt ännu oklart. Men att de förändras vet vi, och vi vet också detta: Att värna om vårt taktila sinne handlar om att värna något som går djupare än det exklusivt mänskliga: förmågan att beröra och bli berörd.Jag sträcker ut handen mot museets monterglas nej, inte röra. Där är benen, som jag tänker mig som både svala och sträva, hårda och mjuka. Och ovanför dem händerna, som skapar, smeker, skadar och håller när de rör sig genom tiden.Anna Thulin, journalist och författare Inläst av kulturredaktionens Sofia Strandberg Omnämnt i essän:Handen i den digitala världen av Göran Lundborg, Carlsson Bokförlag, 2019.The Social Power of Touch av Lydia Denworth, Scientific American Mind, 2015.Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg, Albert Bonniers Förlag, 2018.Svenskarna och Internet, Internetstiftelsen i Sverige, 2019. (Uppdaterade siffror finns på: https://svenskarnaochinternet.se/)Muséum national dhistoire naturelle ligger i den botaniska trädgården Jardin des Plantes i Paris.

Internetstiftelsen har släppt sin årliga rapport. Annelie och Hannes fortsätter diskutera vad de tänker kring siffrorna som presenterades av Måns Jonasson. Vad kan man tänka kring siffrorna i förhållande till barn och undervisning?Här hittar du rapporten Svenskarna och internet 2022Här hittar du presentationen av rapporten på youtubeHär hittar du Maria Dufva

Med hjälp av mobilen tar sig en 28-årig förövare in flickrummen, där mamma och pappa tror att deras barn är som tryggast. Barnens agerande kommer spela en avgörande roll i att hans grips och avslöjas. I det tredje avsnittet har polisens högar av anmälningar växt och det går att börja se ett mönster. De inleder spaning mot den misstänkta gärningsmannen och planerar ett tillslag. När offren senare möter förövaren i rätten blir de förvånade - han är inte alls så som de föreställt sig.  I tre avsnitt berättar P1 Dokumentär miniseries Pernilla Wadebäck historien om Jägaren på Snapchat, en av de största nätbrottshärvorna i Sverige på senare år. Och fallet, som berör över hundra barn, sätter fingret på säkerhetsproblem med Snapchat.Vart femte barn i åldern 8 till 11 använder snapchat dagligen och bland de lite äldre, de mellan 12 och 22 där är det sju av tio som snapar med sina vänner varje dag, enligt Internetstiftelsen. Men där barnen finns, där finns också förövarna. Medverkande Lars Uggla - utredare vid polisens IT-brottscentrum i Göteborg  Maria Gustafsson - barnförhörsledare vid IT-brottscentrum i Göteborg  Ylva Lundgren - kammaråklagare i Skövde Klara - brottsoffer Klaras mamma  Kim - brottsoffer  Arbetsledaren och chefen på mannens fd arbetsplats Organisationer och myndigheter som jobbar mot sexuella övergrepp mot barn:BRIS - Barnens rätt i Samhället.Ecpat - Mot sexuell exploatering av barn.Storasyster - ett samhälle fritt från sexuella hot, tvång och övergrepp.Preventell - Nationell hjälplinje för personer med självupplevt riskbeteende, tvångsmässig upptagenhet av sexuella tankar och handlingar, sexuellt intresse för barn och impulser att tvinga någon till sex. Reporter: Pernilla Wadebäck Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Fredrik NilssonProgrammet gjordes 2022 av Tredje Statsmakten media AB

Internetstiftelsen har släppt sin årliga rapport. Annelie och Hannes diskuterar vad de tänker kring siffrorna som presenterades av Måns Jonasson. Vad kan man tänka kring siffrorna i förhållande till barn och undervisning?Här hittar du rapporten Svenskarna och internet 2022Här hittar du presentationen av rapporten på youtubeHär hittar du rapporten Svenskarna med funktionshinder och internet

Han är uppskattad av arbetskamraterna men lever ett dubbelliv. Men när han kommer hem från jobbet blir han "Nicole", "Linus" och "Peter" på Snapchat och tar kontakt med barn i jakt på nakenbilder. I det andra avsnittet får vi höra "Kim" berätta om hur hon drogs in i härvan men också om polisens jakt på förövaren. Flera utredningar inleds men läggs ner. Men när högen med anmälningar växer börjar polisen se ett mönster. Snart är de gärningsmannen på spåren. I tre avsnitt berättar P1 Dokumentär miniseries Pernilla Wadebäck historien om Jägaren på Snapchat, en av de största nätbrottshärvorna i Sverige på senare år. Och fallet, som berör över hundra barn, sätter fingret på säkerhetsproblem med Snapchat.Vart femte barn i åldern 8 till 11 använder snapchat dagligen och bland de lite äldre, de mellan 12 och 22 där är det sju av tio som snapar med sina vänner varje dag, enligt Internetstiftelsen. Men där barnen finns, där finns också förövarna. Medverkande Lars Uggla, polis och utredare vid regionalt IT-brottscentrum i Göteborg Kim - brottsoffer (Kims röst har lästs in av en annan person) Johanna Lätth - psykolog Kriminalvården och Karolinska Institutet Sara, Michaela och Bana - ungdomar om Snapchat Arbetsledaren på mannens fd arbetsplats Organisationer och myndigheter som jobbar mot sexuella övergrepp mot barn:BRIS - Barnens rätt i Samhället.Ecpat - Mot sexuell exploatering av barn.Storasyster - ett samhälle fritt från sexuella hot, tvång och övergrepp.Preventell - Nationell hjälplinje för personer med självupplevt riskbeteende, tvångsmässig upptagenhet av sexuella tankar och handlingar, sexuellt intresse för barn och impulser att tvinga någon till sex. Reporter: Pernilla Wadebäck Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Fredrik NilssonProgrammet gjordes 2022 av Tredje Statsmakten media AB

Årets upplaga av  Svenskarna och internet 2022 är här och i detta avsnitt går vi igenom allt du behöver ha koll på om svenskarnas internetvanor som kommunikatör. Till vår hjälp har vi Måns Jonasson från Internetstiftelsen som står bakom Svenskarna och internet.

Ganska hårresande resultat från årets granskning av svenskarnas internetvanor. Dubbelt så många ungdomar har utsatts för negativa kommentarer och näthat, jämfört med förra mätningen. Oönskade kontaktförsök, obehagliga bilder har också ökat. Varför vet man inte på Internetstiftelsen, säger internetexperten Måns Jonasson, men den intensiva digitala användningen under pandemin kan vara en orsak. Organisationen Friends ser också att arbetet mot mobbing har kommit av sig. Föräldrarnas roll blir om möjligt ännu viktigare nu, men vad kan man göra? Dessutom om filosofen Bruno Latour som just gått bort och om möjligheten att reglera den högteknologiska världen vi lever i. Och om svänget i jazzens swing vad är det som får det att svänga på förbaskat? I programmet hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Ylva Carlqvist Warnborg, vetenskapsreporter, Harald Andersson, Vetenskapsredaktionen. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Andelen unga som drabbats av näthat eller negativa kommentarer på nätet har nästan dubblerats det närmaste året, enligt Internetstiftelsen, till 17 procent. Det visar Internetstiftelsens rapport Svenskarna och Internet för år 2022. Vi pratar med Måns Jonasson, internetexpert på stiftelsen, och Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, om hur man som förälder kan göra för att livet på nätet inte ska bli till skada för barnen.Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

En 28-årig man går under flera identiteter och lockar barn med pengar, alkohol och droger. När han inte får som han vill hotar han sprida nakenbilder på dem. Vem kan stoppa honom? I tre avsnitt berättar P1 Dokumentär miniseries Pernilla Wadebäck historien om Jägaren på Snapchat, en av de största nätbrottshärvorna i Sverige på senare år. Och fallet, som berör över hundra barn, sätter fingret på säkerhetsproblem med Snapchat.Vart femte barn i åldern 8 till 11 använder snapchat dagligen å bland de lite äldre, de mellan 12 å 22 där är det sju av tio som snapar med sina vänner varje dag, enligt Internetstiftelsen. Men där barnen finns, där finns också förövarna.I det första avsnittet berättar vi om kaoset som bryter ut på en Högstadieskola när det kommer fram att någon skickar runt nakenbilder på barnen via Snapchat, dessutom verkar flera av bilderna vara tagna inne på tjejernas omklädningsrum. Samtidigt dyker flera olika profiler upp på Snapchat som tar kontakt med hundratals barn över Sverige.Medverkande: Ylva Lundgren - kammaråklagare i Skövde Klara - brottsoffer  Sara, Michaela och Bana - ungdomar om Snapchat Arbetsledaren på mannens fd arbetsplats  Susanne - högstadierektor Organisationer och myndigheter som jobbar mot sexuella övergrepp mot barn:BRIS - Barnens rätt i Samhället. Ecpat - Mot sexuell exploatering av barn.Storasyster - ett samhälle fritt från sexuella hot, tvång och övergrepp. Preventell - Nationell hjälplinje för personer med självupplevt riskbeteende, tvångsmässig upptagenhet av sexuella tankar och handlingar, sexuellt intresse för barn och impulser att tvinga någon till sex. Reporter: Pernilla Wadebäck Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Fredrik NilssonProgrammet gjordes 2022 av Tredje Statsmakten media AB

Den 11e oktober så släppte Internetstiftelsen 2022 års upplaga av Svenskarna och Internet. Julafton för alla oss som arbetar i den digitala sfären och som vill veta mer om hur användningen av internet i Sverige utvecklas. Vi har fått äran att grotta ner oss i kapitlet om sociala medier och diskuterar runt det vi ser att siffrorna visar, utvecklingen under de senaste året och hur vi bör tänka framåt om trenden fortsätter. Det är mycket som är samma, en del som är en naturlig utveckling och några saker som förvånande. Som att det som låter mest kanske inte nödvändigtvis är störst. Hoppas att ni gillar avnittet. Svenskarna och Internet: https://svenskarnaochinternet.se/ Svenskarna och Internet Live: https://www.youtube.com/playlist?list=PLtDs7N_g_eibubteQviB1VDWIi6zPIKGO The silent switch: https://doctorspin.net/silent-switch/ Våra tidigare sju poddar om Svenskarna och internet: https://soundcloud.com/socialbydefault/sets/svenskarna-och-internet

Äntligen är den här! Årets rapport från Internetstiftelsen om svenskarnas internetvanor. I detta avsnittet har vi intervjuat Jannike Tillå, Affärsområdes- och kommunikationschef, Internetstiftelsen. För att analysera siffrorna i årets rapport. Hur använder svenskarna sociala medier? I avsnittet får du höra: ⭐️ Alla pratar om TikTok, vad kan vi utläsa från årets rapport? ⭐️ Vad är de största överraskningarna? ⭐️ Roblox - vad är det? ⭐️ Så använder kvinnor och män social medier ⭐️ Så använder de olika generationerna sociala medier ⭐️ Så många följer ett varumärke på sociala medier ⭐️ Så ser intresset ut för influencers 2022 Och mycket mycket mer.... Ni kan även läsa sammanfattningen kring Svenskarna & Sociala medier på bloggen: https://digitalsnack.se/blogg/nyheter-sociala-medier/svenskarna-sociala-medier-2022

It-säkerhetsexperten om att ha tillgång till internets mest bevakade hemlighet. Anne-Marie Eklund Löwinder rankas som en av Sveriges främsta experter på informationssäkerhet och var under nästan 20 år säkerhetschef på Internetstiftelsen i Sverige. Hon är en av 14 betrodda personer i världen som har en nyckel till internets hjärta en fysisk nyckel i metall.Nu driver hon eget företag och föreläser om hot och risker på nätet, och hur man kan skydda sig, som organisation och som privatperson.2013 blev Anne-Marie Eklund Löwinder den första svensk att bli invald i Internet Hall of Fame.Anne-Marie Eklund Löwinder om sitt Sommarprat: I Culpeper, Virginia, finns en toppsäker anläggning med internets mest bevakade hemlighet. Ett mycket litet antal utvalda nyckelbärare har tillträde dit. En av dem är jag. Det är vad mitt Sommarprat ska handla om.Producent: Helena GrollVill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

Internetstiftelsen gör varje år den stora enkätundersökningen Svenskarna och internet. Och när det är valår kommer en valspecial. Utgångspunkten för avsnittet med Jannike Tillå, Vice President Communications & Public Benefit på Internetstiftelsen, och Carl Heath, senior forskare på RISE, är årets upplaga av valspecialen. Det innebär ett samtal som bland annat handlar om nätet som […]

Från små katter i glasburkar till påståendet om att fåglar inte finns. Vi snackar med Måns Jonasson från Internetstiftelsen och Åsa Larsson från Källkritikbyrån om virala vandringssägner och hur de egentligen får fart och sprids.

First time I set eyes on Özlem Tan was during a leadership-training we both attended a few years back. I liked how he showed up there, and ever since, we’ve kept in touch, having interesting conversations which made me invite him to the third season of the podcast. - Where are you from? - I'm from Helsingborg. - No, no, no, I mean like from the beginning? - Well, yeah, I was born in a little village called Billesholm. - That's not what I mean. - Yeah, I understand you, you mean where my roots are? I'm a Swedish Kurd. - Well, you can't be both. - Of course, I can be both. What are you talking about? As Özlem (born in Sweden to Kurdish parents, coming to Sweden before he was born) narrates an all too familiar dialogue for me, he helps me see (again) the absurdity of the question Where are you from? reminding me of the TED TalkTaiye Selasi held at TEDGlobal 2014 ‘Don’t ask me where I’m from, ask where I’m a local’. ‘Relationship role models: Do you have anyone in your life you can look at, in a marriage or a partnership, where you go, they are doing that thing, that's what I want to have. I want to model at least part of what they're doing, because that really hits home. Do you have anyone like that?’ ~Helena And as I ask him for relationship role models, I wonder if he sees what becomes apparent to me as I work with the post-production for this episode: He and his wife are just that to their two daughters. [My two daughters] want to avoid me interfering or helping them, they want to sort [conflicts] out themselves. ~Özlem I don’t prepare for these episodes (except invite my five partners for the season and set up dates for our conversations), but I do read through the transcripts, looking for snippets as well as brush up on where we meandered, so that I can write these episode descriptions. It takes time, yes, and there’s tremendous value to it. I see more that what was apparent (to me) in the moment, during the conversation, my mind connects dots (like the TED Talk above, which I didn’t connect to during the conversation, but which popped into my mind once I started on the episode description). The potential for tankespjärn is alive and present, sometimes sprouting in the most surprising ways, as the meandering continues beyond the actual conversation. This is what I hope happens to/in you as well. That there’s a potential for tankespjärn that goes beyond the actual content; a memory awakened, a nudge that makes you take action on something, an infusion of energy into your life. Links: Find Özlem Tan onLinkedIn My doodle from Internetstiftelsen’s seminar ’Why conspiracy theories are a threat to democracy’ När och varför slutade ni följa nyheterna?

Det är väldigt långa väntetider för att få ett nytt pass och reseföretag är oroliga för att det ska skapa problem för dem. | Unga vill påverka samhället visar rapport från Internetstiftelsen. Programledare Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Uppföljning/uppvärmming Sportsnack: Hockey, OS, mm. Mål 2022: avstämning efter januari Fredriks Apple arcade-rapport såhär långt Tio år med Thinkpads Apple introducerar kontaktlösa betalningar för butiker Fandrake släpper Kickstartern för boken om Drakar och Demoner den 10:e mars Ämnen Två år med Covid-19. Vad blir framtiden nu? Kommer ni att kindpussas på jobbet framöver? Jocke berättar om sitt Kubernetes cluster. IIS sjabblar med .SE-domänen och DNSSEC. Fredrik RSS-tjänst uppdaterar sig inte. NetNewsWire till undsättning. Fredrik skaffar adaptrar till sin Ipad, gör pull to refresh med mushjul. Film och TV Douglas Trumbull har lämnat oss After Life, säsong 3: 4/5BMÅ Snowpiercer säsong 3: Vi är skeptiska Länkar Anders Eldebrink - SSK-legenden som numera är sportchef för SSK Emblemet Inlägget Fredrik läste om Emblemet Frida Hansdotters logga Christians nyårsmål Jimmy joy Sayonara wild hearts Alto's odyssey Mini motorways Mini metro Beyond a steel sky Tio år med Thinkpads Apple introducerar kontaktlösa betalningar Apple cash Boken om Drakar och Demoner Nej – jag kan inte ta hänsyn till att du skaffat hund. Att jobba hemifrån är ingen rättighet! Kubernetes K3s Rancher IIS - Internetstiftelsen DNSSEC Jockes postning på Linkedin om IIS problem Myndigheten för samhällsberedskap Freshrss Tiny tiny rss Netnewswire Hoverbar Spidermonkey-stället Universal Control Douglas Trumbull har lämnat oss Douglas Trumbulls arkiverade webbsajt The man who killed Hitler and then the bigfoot Afterlife Billions Fullständig avsnittsinformation finns här: https://www.bjoremanmelin.se/podcast/avsnitt-295-konsultkramar.html

Cybersäkerhet är på allas läppar, framförallt efter Coop-incidenten 2021. På en sekund kan allt du byggt ruineras av ett angrepp. I detta avsnitt tar vi reda på hur du skyddar din startup eller investering från cyberangrepp, hur du ska agera om du hamnar i en ransomware attack samt misstänker industrispionage. Gäst är Sveriges främsta cybersäkerhetsexpert Jonas Lejon som har många års erfarenhet av cybersäkerhet från Försvarsmakten, FRA samt den egna konsultfirman Triop AB. Han är även styrelseproffs med engagemang i bland andra Internetstiftelsen och Internet Society Swedish Chapter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hemliga uppgifter om svenska idrottare publiceras på ett ökänt hackernätverks hemsida. Svensk Antidoping visar sig ha utsatts för ett omfattande dataintrång. Vem ligger bakom det här och varför? Ett cyberangrepp kan ta sig in i det mest privata eller nå ett samhälles viktigaste funktioner. Det här gör att hotet mot Sverige idag ser helt annorlunda ut än för 50 år sedan, enligt kammaråklagare Mats Ljungqvist.- Då skickade man hit agenter som på olika sätt kartlade våra militära anläggningar. Man åkte upp till Boden och smög i skogarna. Så ser inte världen ut längre, säger han.Idag är det annan information främmande makt vill åt och den som vill skada har andra verktyg.- Genom att i sina respektive hemländer hacka sig in på svenska myndigheter och företag går det att nå den information man vill åt, och det är naturligtvis väldigt oroväckande, säger Ljungqvist. Flytande gränserBåde kriminella hackergrupper och stater ägnar sig åt den här typen av intrång och det tillhör själva spelet att gränserna där emellan är flytande. Det gör det ofta svårt att slå fast vem som ligger bakom ett så kallat cyberangrepp säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson.- Det är både tekniskt komplicerat, metodmässigt komplicerat och självklart också politiskt komplicerat. Och det gör sammantaget att det här är en stor utmaning. Medverkande: Försvarets insatschef Michael Claesson. Han har nyligen gett ut boken Vägval: Framtiden för svensk säkerhet tillsammans med Zebulon Carlander på Folk och Försvar. I programmet hörs även Tommy Forsgren, tidigare tf chef för Svensk Antidoping, kammaråklagare Mats Ljungqvist och Anne-Marie Eklund Löwinder, it-säkerhetsexpert på Internetstiftelsen. Ljud i avsnittet är från: ABC News, CBC News, Amerikanska Justitiedepartementets YouTube-kana och Sveriges Radio.  Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson 

Hemliga uppgifter om svenska idrottare publiceras på ett ökänt hackernätverks hemsida. Svensk Antidoping visar sig ha utsatts för ett omfattande dataintrång. Vem ligger bakom det här och varför? Ett cyberangrepp kan ta sig in i det mest privata eller nå ett samhälles viktigaste funktioner. Det här gör att hotet mot Sverige idag ser helt annorlunda ut än för 50 år sedan, enligt kammaråklagare Mats Ljungqvist.- Då skickade man hit agenter som på olika sätt kartlade våra militära anläggningar. Man åkte upp till Boden och smög i skogarna. Så ser inte världen ut längre, säger han.Idag är det annan information främmande makt vill åt och den som vill skada har andra verktyg.- Genom att i sina respektive hemländer hacka sig in på svenska myndigheter och företag går det att nå den information man vill åt, och det är naturligtvis väldigt oroväckande, säger Ljungqvist. Flytande gränserBåde kriminella hackergrupper och stater ägnar sig åt den här typen av intrång och det tillhör själva spelet att gränserna där emellan är flytande. Det gör det ofta svårt att slå fast vem som ligger bakom ett så kallat cyberangrepp säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson.- Det är både tekniskt komplicerat, metodmässigt komplicerat och självklart också politiskt komplicerat. Och det gör sammantaget att det här är en stor utmaning. Medverkande: Försvarets insatschef Michael Claesson. Han har nyligen gett ut boken Vägval: Framtiden för svensk säkerhet tillsammans med Zebulon Carlander på Folk och Försvar. I programmet hörs även Tommy Forsgren, tidigare tf chef för Svensk Antidoping, kammaråklagare Mats Ljungqvist och Anne-Marie Eklund Löwinder, it-säkerhetsexpert på Internetstiftelsen. Ljud i avsnittet är från: ABC News, CBC News, Amerikanska Justitiedepartementets YouTube-kana och Sveriges Radio.  Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson 

Vad innebär den digitala skolan? Enkel fråga, men med en mängd olika svar: Det kan vara digitala verktyg i klassrummet, administrativa stöd till lärarna eller undervisning som inte är beroende av tid och plats. Oliver Lundgren, CEO på Skolon, om den svenska skolan mål att bli bäst digitaliserad i världen. Men skolan är heterogen; en del har kommit långt inom vissa områden, medan de står still inom andra - och vice versa. Om avsnittet: Målgrupp: allmänhet, ledning, it-folk, lärare, studenter, management, anställda, myndigheter, politiker Lär dig: digitala verktyg, digitalisering, digitala skolan, svenska skolans status Skolans strategi Notera att digitalisering i sig inte är ett ändamål, utan det övergripande syftet är att eleverna får en bättre undervisning och lär sig mer. Särskilt nära våra mål är vi emellertid inte, men vi är på väg. Den nationella digitala strategin och handlingsplanerna finns där, men har inte nått ut och genomförts än, digitala läromedel saknas, GDPR-frågan är inte helt löst, nya roller behöver skapas, det finns inte tillräckligt med tid och resurser till verksamhetsutveckling i skolan osv. Analog och digitalt i den digitala skolan Ofta är en digital - analog hybrid att föredra. Varför inte behålla “det som alltid har fungerat”? Geografi och samhällskunskap är tydliga exempel på ämnen där digitaliseringen kommit långt. Ingen sitter och bläddrar i gamla kartböcker utan detaljer och med fel namn och gränser eller papperstidningar som trycktes igår, utan kartan är i princip live och mångfacetterad, precis som omvärldsnyheterna i samhällskunskapen. Idag kan eleverna testa alla möjliga fordon eller musikinstrument i VR, där skolan bara behöver lägga nån tusenlapp på utrustningen. I framtiden kommer AI att hjälpa till att individanpassat utbildningsmaterialet, för att på så sätt optimera lärandet för eleven.  Lyssna på Olivers tankar om var den digitala skolan är på väg! Oliver Lundgren, Jonas Jaani (23:09) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/d1Dkbn851lU Länkar / mer information: Branschrapport 2020: Marknadsöversikt och branschbarometer över svensk edtech – en bransch mitt i stormens öga Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet Forskningen inom kunskapsområdet EdTechLnu Digitalisering - Här finns information och stöd för dig som arbetar med digitalisering i förskola, skola och vuxenutbildning. Sverige är ledande i att använda och utveckla den digitala teknologi som möjliggör och stärker det livslånga lärandet och oss som kunskapsnation. För skolan - Genom digitala lektioner och fortbildning av lärare bidrar Internetstiftelsen till att höja den digitala kompetensen i den svenska skolan. Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten: https://www.effekten.se/avsnitt Vi finns där du hittar dina övriga poddar: https://www.effekten.se/prenumerera/ Apple Podcasts: https://itunes.apple.com/se/podcast/effekten-digitalisering-kunskap/id1171229363 Google Podcasts: https://www.google.com/podcasts?feed=aHR0cHM6Ly93d3cuZWZmZWt0ZW4uc2UvZmVlZC9wb2RjYXN0Lw== Acast: https://www.acast.com/effekten Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm