Podcasts about bostadspriserna

Idag kom SEB och Swedbank med sina prognoser för ekonomin. Tillväxten fortsätter att trotsa osäkerheter i omvärlden. Den ökar blygsamt i år men tar ordentlig fart igen 2025. Nästa år tror Swedbank att styrräntan ligger på 1,75 procent och SEB har en prognos på 2 procent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Maria Wallin Fredholm, ekonom Swedbank och Jens Magnusson, chefekonom SEB

Idag kom SEB och Swedbank med sina prognoser för ekonomin. Tillväxten fortsätter att trotsa osäkerheter i omvärlden. Den ökar blygsamt i år men tar ordentlig fart igen 2025. Nästa år tror Swedbank att styrräntan ligger på 1,75 procent och SEB har en prognos på 2 procent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Maria Wallin Fredholm, ekonom Swedbank och Jens Magnusson, chefekonom SEB

Rejäl lättad i USA på bättre jobbsiffror igår gör att vi ser lyft runt om på de asiatiska börserna nu på morgonen. Lyssna på Di Morgonkoll med Alexander Klaar.

En skottlossning sänker bostadspriserna i närområdet, visar en ny studie från bland andra kriminologen Manne Gerell vid Malmö universitet. Gerell kommer från och med nu löpande att kommentera den senaste utvecklingen på kvartal.se/skjutningar – Kvartals nya satsning på statistik i realtid och fördjupning om en av Sveriges farligaste samhällsutvecklingar. – En bidragande faktor är sannolikt bristande integration, säger Manne Gerell. Inläsare: Staffan Dopping

Halvdag på Stockholmsbörsen och spänd väntan på Riksbankens räntebesked. Camurus och G5 Entertainment har släppt rapport och Nintendos prognosbesvikelse tynger Tokyobörsen. Programledare: Ylva Johansson

De flesta bedömare förväntar sig att Riksbanken sänker styrräntan nu i maj. Hur påverkar det bostadsmarknaden? Kommer uppgången från förra månaden att hålla i sig? Och vilka andra faktorer är det som styr bostadspriserna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Intervju med Felicia Schön, privatekonom på Avanza, och Han-Suck Song, bostadsforskare på KTH.Unga vuxna har dålig koll på ekonomi. Många saknar grundläggande kunskap om vad till exempel inflation och ränta är. Samtidigt är det många i den här gruppen som har ekonomiska problem. Det här visar en ny studie från Lunds universitet. Intervju med Henrik Levinsson, forskare inom psykologi vid Lunds universitet.Programledare: Anna OscariusProducent: Erik Laquist

Nyheterna Radio 09:00

Chefsekonom Jens Magnusson gästas av SEB:s privatekonom Américo Fernández och inflationsexpert Olle Holmgren för ett samtal om svenskarnas ekonomi, bostadsmarknaden, byggandet, inflationen, räntorna och bostadspolitiken. Samt – inte minst – vad händer med hus- och lägenhetspriserna framöver?

Bostadspriserna steg i februari, Sverige välkomnades in i Nato av Joe Biden och så har Dragon Ball-grundaren gått ur tiden. Programledare: Ylva Johansson

Polestar missar leveransprognosen, Citigroup varnar för lägre resultat samtidigt som rapportsäsongen drar igång idag i USA och så många aktier handlades i de nya bitcoin ETF:ern under första handelsdagen. Programledare: Ylva Johansson

Nyheterna Radio 08:00

Under 20 år har SEB frågat de svenska hushållen om deras syn på boprisutvecklingen. Svaren presenterass varje månad i Boprisindikatorn. Hur väl stämmer undersökningen överens med verklighetens prisökningar? Hur har bostadspriserna utvecklats ur ett historiskt perspektiv? Och vad händer med priserna i år? SEB:s privatekonom Américo Fernández gästar podden för att prata om det och mycket mer. 

Trots höjda bolån steg bostadsrättspriserna i maj med en procent visar nya siffror från Svensk Mäklarstatistik. Lyssna på Di Morgonkoll med Alexander Klaar.

Det är mestadels stigande börser i Asien. Tokyobörsen backar efter att ha varit stängd under stor del av förra veckan. Lyssna på Di Morgonkoll med Alexander Klaar.

Det är fortsatt stängt på flera håll i Asien. Australiens centralbank höjde oväntat räntan med 25 punkter. Stockholmsbörsen ser ut att öppna svagt upp. Lyssna på Di Morgonkoll med Alexander Klaar.

Det är nedåt i Asien efter starka signaler från Kinas tjänstesektor. Världens börser går på påskledigt. Lyssna på Di Morgonkoll med Alexander Klaar.

Priserna på bostadsrätter pekar uppåt igen. Men kan man verkligen prata om en vändning på bostadsmarknaden? Programledare: Carl V AnderssonMedverkande: Annika Selin och Pär Ivarsson, Ekonomiekot

Priserna på bostadsrätter pekar uppåt igen. Men kan man verkligen prata om en vändning på bostadsmarknaden? Programledare: Carl V AnderssonMedverkande: Annika Selin och Pär Ivarsson, Ekonomiekot

Små rörelser i Asien efter lättnad på Wall street igår. Svenska bostadspriser har fallit med 15 procent från toppen ifjol. Lyssna på Di Morgonkoll med Alexander Klaar.

I säsongens andra avsnitt tar Ina och Kristian hjälp av vykort, böcker och musik för att hitta Göteborgs medelpunkt. Hur skildras egentligen Göteborg? Kranar, karuseller, vallgravar och återigen Gustaf Adolfs torg syns på bilderna men Kristian och Ina frågar sig varför alla Göteborgare är frånvarande. Ina och Kristian saknar realismen, det äkta funktionella Göteborg. Men en gemensam nämnare hittar de i skildringarna: Vatten. Och det skulle enligt Kristian visa sig var en viktigt göteborgsk egenskap redan på 1700-talet.

Bostadspriserna har hittills fallit tio procent från toppen. Priserna är fortfarande högre än före pandemin. Men två faktorer gör att de riskerar fortsätta ner. Det blir allt svårare att ta lån och räntorna väntas stiga mer än beräknat. Programledare: Claes Aronsson Röster och medverkande i programmet Mats Bergman, professor i nationalekonomi, Södertörns högskola Kristian Åström, ekonomikommentator, Ekot Anneli Adler, chef för privatmarknad, Danske Bank Erik Holmberg, analytiker, Hemnet Fredrik Kullman, vd, Bjurfors Philip Grundberg, statistiker, SCB Producent: Olof WijnbladhTekniker: Tim Kellerman ekonomiekotextra@sverigesradio.s

Nyheterna Radio 09:00

Nyheterna Radio 07.00

Priserna på villor och bostadsrätter kan komma att falla mer än man tidigare trott. Det framkommer i flera nya prognoser ifrån svenska storbanker. Ekonomiekot Extra tisdag handlar om bostadsmarknaden. Programledare: Victor Jensen Medverkande och röster i programmet: Pär Ivarsson, Ekonomiekots chef Arvid Uddfeldt, reporter

Priserna på villor och bostadsrätter kan komma att falla mer än man tidigare trott. Det framkommer i flera nya prognoser ifrån svenska storbanker. Ekonomiekot Extra tisdag handlar om bostadsmarknaden. Programledare: Victor Jensen Medverkande och röster i programmet: Pär Ivarsson, Ekonomiekots chef Arvid Uddfeldt, reporter

I Stockholm steg priserna på bostadsrätter i början av augusti. Samtidigt är det nu rekordmånga lägenheter ute till salu. Programledare: Anders Jelmin Medverkande och röster i programmet: Victor Jensen, reporter Kristian Åström, ekonomikommentator

I Stockholm steg priserna på bostadsrätter i början av augusti. Samtidigt är det nu rekordmånga lägenheter ute till salu. Programledare: Anders Jelmin Medverkande och röster i programmet: Victor Jensen, reporter Kristian Åström, ekonomikommentator

Bostadspriserna rasar och matpriserna skenar. Boven i dramat är inflationen. Den skulle till och med kunna göra större skada för ekonomin än pandemin gjorde, varnar bedömare. På en kvart får du veta vilka faror som finns med inflation och vem som har ansvar för att ekonomin inte spårar ur. Med Birgitta Forsberg, reporter på SvD Näringsliv.

Bostadspriserna faller igen. De senaste siffrorna visar att nedgången närmar sig det prisfall som syntes i samband med finanskrisen 2008, något som gjort att många funderar över vad som egentligen är på gång? Är det bostadsbubblan som spricker nu? I dagens Aftonbladet Daily pratar vi med Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, och reder ut vad som sker på bostadsmarknaden.

Bränderna i Trollhättan. Miljö- och klimatmöte i Stockholm. Levnadsomkostnader i Tyskland. Hur sann ska en dokument är vara? Misstroendeomröstning mot Morgan Johansson. Bostadspriserna faller, vad händer om det fortsätter? 100 dagar av krig i Ukraina. Om plastpåseskatten. En färdigställd medeltidskyrka.

Trots stigande energipriser och räntor steg bostadspriserna brett i landet i mars. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bostadspriserna fortsatte uppåt i januari och USA-börserna håller stängt till följd av President's day. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

De senaste två åren har bostadspriserna ökat kraftig. Håller trenden i sig även i år? I dagens avsnitt diskuterar våra experter Américo Fernández och Susanne Eliasson bostadsåret 2022. Vad påverkar marknaden? Vad ska du som går i köp- och säljtagen tänka på? Och hur mycket kommer egentligen bostadspriserna att öka?

Bostadsrättspriserna ökade med 7 procent ifjol. Villapriserna ökade med 13 procent, enligt nya siffror. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bostadspriserna steg i november och Asienbörserna rekylerar upp efter gårdagens kraftiga fall. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur stor betydelse har ökade markkostnader för prisutvecklingen på bostäder i Sverige? Och vad mer kan förklara att bostadspriserna stigit så mycket i Sverige under den senaste 25 åren? Medverkande Mats A. Bergman, professor i nationalekonomi, Södertörns högskola Sten Nyberg, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet Dennis Wedin, bostads- och fastighetsborgarråd, Stockholms stad (m) Lennart Weiss, kommersiell direktör Veidekke Sverige Gabriel Melki, kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnadsfrågor, Botkyrka kommun (s) Samtalet leds av Daniel Strandberg, SNS.

För den som tar ut tjänstepensionen på kort tid utan att vara medveten om det kan det bli ett brutalt uppvaknande efter 5-10 år när månadsinkomsten drastiskt sjunker, visar uppgifter från pensionsbolagen. Var medveten om dina val, uppmanar Di:s Hans Bolander och Jenny Petersson. Bostadspriserna rusar på nya ställen, och hur ser det ut med en ny grön våg? Dessutom: så får du pengarna att räcka till mer i jul. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

De evigt skenande bostadspriserna. Vad beror de på och varför i hela friden påverkas du av det, vare sig du äger din bostad eller inte? Det och en hel del annat i dagens avsnitt! Denna podcast presenteras i samarbete med Sigmastocks och produceras av Fredag CBWP. www.sigmastocks.com www.fredag.se

Pfizer och Biontechs coronavaccin får fullt godkännande i USA och Volvos största ägare Industrivärden har köpt ytterligare 1 miljon aktier i bolaget. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Priserna på bostadsrätter var oförändrade i juni jämfört med föregående månad, medan villapriserna sjönk 0,8 procent visar Valueguards HOX-index. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Japansk kärn-KPI steg för första gången på ett år och amerikanska FCC vill förbjuda amerikanska företag från att köpa in utrustning från kinesiska Huawei och ZTE. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lucara Diamond har utvunnit ny jättediamant och Biogen rusade efter FDA-godkännande. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bostadspriserna fortsätter uppåt men rallyt mattas av och Bitcoin återhämtar sig efter kraftiga fallet igår. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nyheterna radio 12.00

Bostadspriserna fortsätter att öka, en världsvid trend som orsakas av låga räntor och högre efterfrågan på större bostäder. Jönköpings kommun är alltför klåfingriga med deras nya trähusstrategi säger en upprörd Stefan Attefall i Veckans aktuellt. Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Bostadspriserna fortsätter uppåt, Astra Zeneca pausar coronastudie på barn och Jeff Bezos stöttar Bidenadministrationens förslag om höjd företagsskatt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Oljepriset föll tillbaka 7 procent på torsdagen. Bostadspriserna fortsatte uppåt i februari och Bank of Japan lämnar depositräntan oförändrad. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Prisrallyt kan vara över nästa år. Vänsterpartister är fel ute i förslag om hur staten bör styra bostadsbyggandet och Boverkets utredning om att omvandla kontor till bostäder kommer inte leda någonstans. Hör Stefan Attefall i Bopolpoddens Veckans aktuellt. Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Japans inflation sjönk för sjätte månaden i rad och nytt stimulanspaket nödvändigt för den amerikanska ekonomin, enligt finansminister Janet Yellen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I hela landet steg priserna med 2 procent på bostadsrätter och villor. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Ekonomistudion onsdagx. KI spår att ekonomin kommer att tyngas av pandemin minst ett år tillx. Bostadspriserna trotsar coronaoron och går upp – men hur ser marknaden ut på längre sikt?x. Moderaternas Ulf Kristersson krokar arm med Ebba Busch i valrörelsen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Priserna minskade med 2 procent under maj. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bostadspriserna fortsatte ner i april enligt Valueguards hox-index. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bostadsrättspriserna sjönk 1 procent i april jämfört med i mars och villapriserna steg något. Japans premiärminister och Donald Trump ska samarbeta för att öppna ekonomierna igen. Och så tillkommer ett nytt bolag under månaden till Stockholmsbörsens huvudlista. Om detta och mer i fredagens Di Morgonkoll. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

6 april. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras bostadspriserna.Med Lydia Wålsten. Som gäster deltar Jens Magnusson, Johan Engström och Fredrik Kopsch. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bostadspriserna i Sverige har hittills inte sett några dramatiska fall på grund av coronakrisen. Staffan Tell från Hemnet, Jonas Gustavsson från Nabo och Fredrik Nordquist på Konsumenternas bankbyrå diskuterar läget på bostadsmarknaden i EFN Kvadrat.

Säsongsrensat steg bostadspriserna 0,6 procent i landet som helhet och i första halvan av januari steg priserna med en respektive två procent i Stockholm och Göteborg. Postnord hotas av konkurs enligt intern rapport men näringsministern tonar ner läget. Om det och mycket mer i måndagens Di Morgonkoll. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bostadspriserna steg med 5 procent förra året. Vad händer nu? Och hur ska man tänka kring sin bolåneränta när flera banker höjt efter Riksbankens höjning av styrräntan? Det pratar Di:s Jenny Petersson och Hans Bolander om i årets första podd. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I detta avsnitt av bostadspodden Kvadrat diskuteras ämnen som vi bara inte kan få nog av – bostadspriser, klickraketer och bolåneräntor. Det gör vi tillsammans med Staffan Tell, presschef på Hemnet och Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Det blåser kring Annika Strandhäll och frågan är hur Centerpartiet ställer sig till det misstroendevotum som väckts av Moderaterna. Eftersom det är fredag så finns även en ny nyhetspanel i studion och diskuterar bland annat bostadspriser, Donald Trump och stormen kring Strandhäll. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bostadspriserna fortsätter ner men mäklarna ser tecken som ger dem hopp. Handelsbankens vd har en lång rad utmaningar att ta tag i. Det är huvudämnena i dagens Ekonomistudion. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bostadspriserna fortsatte ner under årets sista månad 2018, Mekonomen vinstvarnar för bolagets fjärde kvartal och Netflix rapporterar en högre vinst i det fjärde kvartalet än väntat. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bostadspriserna avmattas mot slutet av året och syftet med bostadsköp är boendekvalitet snarare än spekulation. Detta går hand i hand med att småstadsbor tycker bättre om sin boendesituation än storstadsbor. Catharina Åbjörnsson Lindgren och Per-Arne Sandegren gästar veckans Kvadrat.

Chefsekonom Robert Bergqvist och Jens Magnusson, privatekonom, diskuterar senaste nytt på bostadsmarknaden. Bland annat avverkas bostadspriserna, byggtakten och hur låntagare förbereder sig bäst inför en kommande räntehöjning.  Dessutom - Robert svarar på den absolut vanligaste frågan han får från kunder och media just nu.  

Kanada ansluter sig till ett reformerat Nafta-avtal. USA och Kanada har till sist kommit överens om ett ramverk för frihandel som tillsammans med USA:s tidigare uppgörelse med Mexico räddar Nafta-avtalet.Bostadspriserna i storstäderna kommer att stiga det närmsta året, det tror närmare hälften av dom svarande i en ny Sifo-mätning gjord på uppdrag av mäklarfirman Bjurfors. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Visby, en stad med en helt unik stadskärna där den medeltida andan lyckats leva kvar. Men visar det nya Visby kanske lite väl stor respekt för det gamla, och kan staden undvika att bli ett museum? Visbys innerstad är tydligt avgränsad. Med en rejäl mur som omger de gamla husen blir staden blir definitiv och överskådlig, resonerar Mark Isitt när han besöker Gotlands största tätort.  Att stadskärnan hållits så intakt, även i modern tid, beror till stor del på Lars Grönberg, före detta stadsarkitekt i Visby. Han sista åtgärd på det gamla stadsarkitektkontoret var att ta fram en bevarandeplan som omfattar hela innerstaden. En plan som inte överklagades av någon av de över 1000 fastighetsägare i staden. Kanske beror det på att fastighetsägarna förstått vad som lönar sig. Bostadspriserna i Visby har skenat iväg. Om muren på sin tid var en barriär är det fastighetspriserna som utgör den barriären idag, trots att Visby för bara 50 år sedan rymde alla samhällsklasser innanför muren.  Visby har idag en karaktär av rikemansreservat, säger Mark Isitt. Mellan Ringmuren och den nya staden finns en allmänning. En 200 meter bred gräsplätt som kanske tar lite väl mycket plats. Det här är ju bara löjligt! Bygg åtminstone fram till vägen som ändå är trafikerad av bilar, som inte direkt är ett medeltida inslag. Mark Isitt Mark Isitt undrar om staden utanför muren inte har en överdriven respekt inför det gamla innanför den. Tänk om man istället hade låtit det moderna vara modernt och växa fritt, utan anpassning till det gamla. - I den krocken hade något sprakande kunna uppstå, säger Mark Isitt Hör hela Stadsinspektionen från Visby i ljudklippet. Stadsinspektionen stadsinspektionen@sverigesradio.se

Spotify på väg mot börsen. Är bolaget verkligen redo? Bostadsmarknaden ångar på. Men vad händer framöver? Programledare: Louise Andrén Meiton Producent: Claes Aronsson

Vilka fördelar och nackdelar innebär dom allt högre bostadspriserna för byggandet? I Ekonomiekot lördag deltar både representanter för kommunala och privata bostadsbolag. Gäster är Petter Jurdell, chef för fastighetsutveckling på SABO, dom allmännyttiga bostadsbolagens egen organisation, Anette Frumerie, VD på börsnoterade Besqab, och Ulf Nilsson, VD på börsnoterade D Carnegie.

Kaliber kartlägger de många turerna i spelet om ränteavdragen och söker svaret på vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner - och vilka som i det tysta har stått som vinnare. Grafik: Här skulle slopade ränteavdrag slå hårdast 10.30: Chatta med reportrarna om granskningen – Välkommen på visning. Här har ni ett prospekt. Längre in har ni min kollega som är ansvarig för visningen. Och jag kommer att visa er tvättstuga förråd och garage. Så det är bara att hugga tag i mig sen. – Toppen tack. – Tack. – Man får inte gå ut där Vilma. Bara titta. – Det här var ju trevligt rum. Grönskan här utanför är trevlig också. Och så har man en liten överblick över gården. Om man nu ska våga släppa ut de här, säger Kristin Carlsberg och tänker på lilla dottern Vilma. – Hur många visningar har du gått på? – Herregud! Det har varit hur många som helst. Nu har det varit så hysteriskt. Det kan ju inte fortsätta så här. Antingen blir det en sån där bubbla igen. Och så blir det problem för dem som lånat pengar. Men räntorna kommer säkert vara låga ett tag till. Man får ju tänka ett tag innan man gör ett sådant här stort köp. Det är lägenhetsvisning i centrala Göteborgs. En fyrarums lägenhet har ett utgångspris på nästan fyra miljoner. De senaste åren säljs bostäder så snabbt att de inte ens kommer ut till visning berättar mäklaren Leif Andersson. – Jag tror att många är otroligt less på att lägenheter försvinner innan före ordinarie visning. Så de räknar inte ens att det ska bli visning. – Hur har prisutvecklingen varit här i Göteborg? – Den är fortsatt väldigt stark. Jag tror det är 23,5 procent på tolv månader rullande. Och det var nästan likadant året innan. Det har varit en kraftig värdeökning, säger Leif Andersson. Men trots att en lägenhet är i attraktivt läge finns där en gnagande oro över dess värde. Johan Carlberg är en av spekulanterna med frun Kristin och dottern Vilma. – Med facit i hand har man varit orolig varje gång man köpt bostad. Hittills har det gått bra. Men någon gång ska det backa. Då är det bra att ha lite buffet också, vilket vi också har, säger Johan Carlberg. Även politikerna har blivit oroliga över de rusande bopriserna och har kommit överens om ett amorteringskrav som tvingar låntagare att betala av sina lån. Och allt fler röster höjs för att även ändra det så kallade ränteavdraget. Staten ger en skatterabatt på 30 procent. Ränteavdraget betyder till exempel att istället för 1000 kronor i räntekostnad blir det 700 kronor efter att staten sänkt skatten. Summorna syns sällan. Avdraget sker automatiskt i deklarationen. – Jag tänker inte ens på ränteavdragen idag utan det är en slags bonus när man får sin deklaration. Vi gör ju inga avdrag varje månad med ränteavdrag utan det är på något sätt pengar man fått tillbaks vid årsslutet, säger Johan Carlberg. – Vad tänker du kring systemet med ränteavdrag? – Tanken var nog god när man införde det. Om man tar bort det nu bli tufft för många. Vad händer om ett ränteavdrag försvinner? Vilka kan drabbas? Kaliber bestämmer sig för att granska en bostadssubvention som kan påverka hela den svenska ekonomin. För att förstå problemet lyssnar vi på utländska bedömare som länge varnat för konsekvenserna av det svenska ränteavdraget. Internationella valutafonden IMF besöker Sverige med en delegation som bland annat analyserat ränteavdraget. – Tack så mycket för att kom till presskonferensen om slutsatser från IMFs artikel 4- uppdrag till Sverige 2015, säger Craig Beuamont, delegationschef IMF. – Bostadspriserna är mycket höga och hushållens skulder är mycket höga och de båda ökar. Vi ser inte någon omedelbar risk, men vi ser enansamling av risker. Craig Beuamont berättar att av alla länder i EU är det Sverige som har de största skattesubventionerna för boende. – Sverige toppar ländernas ranking när det gäller skattefördelar för bostäder. Och en av de stora skattesubventionerna är ränteavdraget. Riskerna på bomarknaden gör att IMF tycker att Sverige stegvis ska ta bort ränteavdraget. – Vi tycker att det är ett mycket bra tillfälle att avveckla ränteavdraget. Räntorna är för närvarande mycket låga. Och bostadsmarknaden är robust. Det är den tidpunkt då marknaden kan absorbera en sådan förändring, avslutar Craig Beuamont. Den svenska subventionsmodellen med ränteavdrag har återkommande varit kritiserat av IMF och även EU. Så här lät det i Dagens Eko för två år sen: "Hård EU kritik mot höga svenska bostadsskulder. Precis som förra året är kritiken mycket hård mot skattereglerna för bostäder. Den svenska bostadsbeskattningen gynnar skuldsättning skriver EU-kommissionen. Annat EU kommissionen inte gillar är avdragsrätt för räntor och låg fastighetsskatt....." – Yes, Christophe André. – Hej jag heter Erik Palm och ringer från Sveriges Radio. Så kritiken mot ränteavdraget har alltså funnits länge. Även Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har kritiserat ränteavdraget sen före millennieskiftet och rekommenderade att Sverige skulle sänka avdraget redan för åtta år sen. Christophe André på OECD bedömer att det svenska systemet ger högre bopriser och skapar en bubbla. – Det ger inte människor att bättre tillgång till bostäder utan det driver upp priserna. Om det fortsätter så här kommer det någon gång att bli en bubbla. Bubblan kommer att brista och det blir offer, säger Christophe André, senior ekonom OECD. Bolånen har fördubblats på tio år är nu är hushållens lån över tre tusen miljarder kronor. Men de låga räntorna har gjort att statens kostnader för ränteavdraget har legat på ungefär samma nivå. Problemet är att om de rekordlåga räntorna stiger, rusar statens kostnader i höjden berättar Mats Dillén generaldirektör på Konjunkturinstitutet. – Om vi blickar framåt när räntorna går upp kommer skulderna att finnas kvar. Och då kommer hushållens ränteutgifter öka väldigt mycket därmed de här ränteavdragen också. Så vi tror att de kommer att stiga ifrån 20-25 miljarder idag till 60 miljarder om tio år, säger Mats Dillén. Ränteavdragen kostade staten 27 miljarder ifjol. Kostnaden för ränteavdraget är därmed större än kostnaden för polisen som är 22 miljarder. Trots återkommande internationell kritik har Socialdemokraterna i regeringen hittills inte gjort någon förändring. De vill ha långsiktiga spelregler för bostadsägare. Så här sa finansminister Magdalena Andersson i våras: "Vi har inte haft några förslag om ränteavdragen. Det kan vi notera att det har moderaterna också varit tydliga med att de inte har. Så jag tycker inte att den frågan är aktuell." Kaliber bestämmer sig för att undersöka vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner – och vilka som har stått som vinnare. Och vi får oväntade svar. Vi återkommer till det senare i programmet. Men först backar vi bandet. Ränteavdraget visar sig härstamma från 1928. Principen var att betalar man skatt för sin bostad är det rimligt att även kostnader, så som ränta, kan dras av. Men när fastighetsskatten togs bort för närmare tio år sen ändrades inte ränteavdraget, trots att dåvarande moderatledaren Fredrik Reinfeldt tog upp frågan i valrörelsen 2006. " Och här är ekot. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt gav nyss besked i Ekots utfrågning att han vill att alla villaägare i landet ska få lägre fastighetsskatt. Samtidigt är Reinfeldt beredd att titta på ränteavdragen för lånen på huset. – Man kan också överväga att titta på villkoren för ränteavdraget i det här sammanhanget. Men vi har inga färdiga beräkningar." Det visar sig var en alltför känslig fråga. Utspelet dras tillbaka bara två dagar senare. "Ja det gällde inte då och inte nu heller. Jag inser att jag inte är den här typen av robotpolitiker som man förmodligen måste vara i en valrörelse." Inte heller alliansen, som också fått upprepad kritik för ränteavdraget, rörde det. Men inte ens ett år efter alliansen lämnat makten, ändrar sig tidigare finansministern Anders Borg. Efter åtta år utan att röra ränteavdraget sa han nyligen till Sveriges Television att det kan behöva ändras. "Då finns det en risk att skuldsättningen stiger och då finns det skäl att överväga om man kan göra andra åtgärder till exempel att trappa ner ränteavdraget." Ansvariga politiker verkar alltså röra sig runt ränteavdraget som katten runt het gröt. På lägenhetsvisningen i Göteborg tycker Kristin Carlberg att priserna är hisnande höga. – Det känns ju lite läskigt att folk kan låna så här mycket pengar. Att man kan belåna sig så otroligt mycket. Mina föräldrar köpte ju hus på 90-talet. Då vet jag ju att räntorna gick upp hur mycket som helst. Och det blev ju tufft för dem. De har tre barn. Och det var inget de hade räknat med. Det känns lite läskigt det här. Varför sitter det så långt inne för ansvariga politiker att röra ränteavdragen? För att förstå riskerna med ändrat ränteavdrag tittar Kaliber på senaste gången någon ändrade det. Det var för omkring 25 år sen 1991. För de flesta halverades ränteavdraget mot idag och hamnade på 30 procent. I början på 90-talet föll bomarknaden i flera år och det tog nästan ett decennium innan bopriserna var tillbaka på samma nivå igen. Och enligt statens offentliga utredningar, SoU, var ränteavdragssänkningen en av orsakerna. Mats Dillén på Konjunkturinstitutet berättar om det branta fallet. – Huspriserna föll i storleksordningen 30 procent i reala termer i 90-talskrisen. Ungefär hälften av det har man uppskattat att det berodde på förändringarna inom ränteavdraget. Men då gick man också ganska fort fram. Och då ökar risken för mer abrupta rörelser på bomarknaden, säger Mats Dillén. Och även om kanske få numera minns att boprisfallet kom efter bland annat ett ändrat ränteavdrag, finns det de som påminns om det varje dag. – Jag sitter i en väldigt svår och trängd situation. Och vill inte förvärra det mer än det eventuellt är. Anders råkade ut för det många idag varnar om. Han bor i en stad i södra Sverige. Under 80-talet jobbade han som försäljningschef på olika IT-bolag. Vi kallar honom ”Anders”. Han heter något annat och hans ord är inlästa av en annan person. – Det första jag ägde var en bostadsrätt sedan köpte vi ett mindre hus, efter några år köpte vi ett större hus. Med garage och trädgård. Och till slut bestämde vi oss för att köpa ett hus utanför storstaden lite grand på landet, men ändå nära. Jag hade bra inkomster, min fru hade bra inkomster. Så vi kunde unna oss en del grejor plus att vi kunde spara också. Men så ändrades skattesystemet. – Vi hade väldigt förmånliga lån mot slutet på 80-talet. Situationen började ändras väldigt kraftigt. Räntorna steg otroligt högt. Och ränteavdrag har ändrats också. Alltså man kunde inte dra av hela räntan som man kunde göra tidigare. Man blev tvungen att strama åt väldigt kraftigt. Man tjänade samma pengar som tidigare. – Men kostnaderna steg? – Ja. Nu börjar en ond spiral. Han tvingas byta till ett billigare hus på grund av de nya reglerna för ränteavdrag. Men räntorna med lägre avdrag blir till slut ändå för mycket för Anders. Räntorna stiger till rekordnivåer och samtidigt råder en stor fastighets- och finanskris som ger hög arbetslöshet. Anders klarar inte betala lånet. Långivarna tvingar honom sälja huset på exekutiv auktion för långt mindre än han gav för det. Han hamnar nu hos Kronofogden med en miljon i skulder. – Vad hände med din familjesituation? – Naturligtvis började allting knaka. Fungerar inte ekonomin så fungerar ingenting annat i familjen heller. Och på något sätt kärleken försvinner också. Och han förlorar mer än sitt hem. Äktenskapet kraschar. Anders ekonomi klarade alltså inte av kraftigt höjda räntor och samtidigt ändrat ränteavdrag. Han har försökt bli kvitt skulderna i en så kallad skuldsanering. – Jag har begärt skuldsanering vid ett tillfälle och tyvärr har jag blivit nekad det. – Hur mycket har du i skulder nu? – Mina skulder ligger på över sex miljoner kronor inklusive ränta på ränta. – Så en miljon på 90-talet har växt till sex miljoner? – Ja... Anders blir svårt sjuk efter han förlorar sitt hem. Och än idag har hans liv stora begränsningar. – Det är svårt att bjuda folk när man inte har pengar som räcker för dagen. Det positiva är kanske att jag blivit en expert på hur många sätt man kan tillaga makaroner. – Vem är du arg på idag då? – Framförallt på mig själv. Och sedan kanske också på vissa banker och rådgivare. – Vad hade själv för ansvar här? – Det finns makter som påverkar en. Plötsligt blir man liten och hopplös. Samtidigt som man känner som vi killar gör en skam att vi tillåtit en sån här situation hända. Man skäms att man var kanske inte var tillräckligt observant. Skulder ger skam och leder till ett liv i det tysta berättar Anders. Men är Anders ett extremt undantag? Och vilka risker finns idag för att fler drabbas som Anders och inte klarar av ett sänkt ränteavdrag? – Här har ju dels antal ärenden vi hade för som kom in för försäljning under början på nittiotalet, säger Johan Krantz. Han är controller hos Kronofogden. Kaliber har genom en sökning i Kronofogdens dataregister fått ett svar på hur många som fick skulder i 90-talskrisen som fortfarande har kvar dem idag. – Det finns ju ett ganska stort antal personer som faktiskt har skulderna kvar här hos oss. Och de har nu levt med de här skulderna i över tjugo år nu. Man har sagt att det kan röra sig om 25 000 personer. I vissa fall har man sagt att det är betydligt fler. Problemet är att vi har ingen helhetsbild. Vi kan bara se vilka som finns hos oss. För varje enskild individ är det en personlig katastrof. En utlåningsfest för 25-år sen och tusentals lider fortfarande av skulderna. Men vilka skulle kunna drabbas idag om ränteavdraget tas bort? – Hejsan Hans Heggemann söker jag. – På SCB? – Ja. Kaliber besöker Statistiska centralbyrån och beställer fram unik statistik om hur beroende hushållen är av ränteavdraget idag. – Vad jag vet har ingen räknat på det här sättet tidigare och tittat just på de här grupperna som ligger under risk för fattigdom. Kalibers tar fram siffror som visar hur många hushåll som är skuldsatta och har betydande lån och därmed ränteavdrag. Definitionen av fattig är de som har mindre än sextio procent av genomsnittsinkomsten. Resultatet överraskar SCBs Hans Heggemann som tagit fram statistiken åt Kaliber. – Det är förvånande att så pass många som har så låga disponibla inkomster då ändå måste ha ganska höga lån för att komma upp i de här nivåerna. 65 000 hushåll har så låga inkomster att det klassas som under risk för fattigdom, men ändå så stora lån att de får göra avdrag på 500 kr per månad eller mer. Av dem är 24 000 hushåll barnfamiljer. – Vissa av dem kan nog vara beroende av det. Det är klart att ju större beloppet desto större är beroendet. Det finns ju de som hade ett belopp som var betydligt mer än de här femhundra kronorna. – Så för dem skulle det vara tufft om ränteavdraget avvecklas? – Ja, skulle kunna bli i alla fall. Vi ser ju även om man tittar på barnfamiljer så är det många som hamnar i samma situation. De ligger under riskgränsen för fattigdom. Och de har ränteutgifter som tyder på att de har ganska höga lån. Kalibers granskning visar också att det är hushåll med höga inkomster runt storstäderna som får mest skatteavdrag för sina lån. Det beror på att de ofta har dyra lägenheter och villor. 12 000 hushåll i Sverige med dubbel så hög inkomst som genomsnittet får mer än 4 000 kronor i månaden i ränteavdrag. Mer än hälften av dem ligger i Stockholms län. – Runt Stockholm, Danderyd, Lidingö, Täby, utanför Malmö, Lomma, Vellinge, runt Göteborg, Kungsbacka och Öckerö. Där kostar husen mycket. Och då blir lånen höga och ränteutgifterna höga och där får hushållen mycket tillbaka. – Så de är ränteavdragets vinnare? – Ja, så skulle man kunna se det. I alla fall de som får ut de högsta beloppen. Om man jämför en kranskommun i Stockholm och en glesbygdskommun i Norrland i alla fall. 27 miljarder i skattestöd för att låna pengar, mer än kostnaden för polisen. Och det finns ingen gräns för hur stort ränteavdrag en person kan få. Det här reagerade socialdemokratiske ledaren Olof Palme på redan under 80-talet. – Om man har sådana här fall där i sak skattebetalarna får vara med och subventionera upp till 80 000 kronor i skattelättnad för ränteavdrag. Då blir det ju faktiskt orimligt. Men ingen begräsning infördes. Ränteavdraget berör främst bolån, men även andra privata lån kan ingå. Och i Kalibers granskning upptäcker vi att ränteavdraget hos 15 privatpersoner överstiger en miljon kronor per år. Miljonbeloppen överraskar Hans Heggemann på SCB. – Jag blev förvånad över att det var så högt bara. – Men det finns ett flertal personer då som har över en miljon i ränteavdrag? – Mm, det gör det. Skatteverket bekräftar att de förekommer ränteavdrag på över en miljon kronor. Reglerna för ränteavdraget är en fråga för lagstiftaren, riksdagen, säger skatteverket till Kaliber. Kalibers granskning visar att husägare som Anders som blivit beroende av ränteavdraget får ta smällen om det ändras. Staten och bostadsägare bär nu på allt större risker. Samtidigt finns det andra vinnare vid sidan av som i praktiken har garanterats statens beskydd: bankerna. På 90-talet räddades flera storbanker av staten. Även under finanskrisen 2008 fick bankerna stöd av staten. Henrik Braconier är chefsekonom på finansinspektionen. – Det finns inte någon lagtext som säger att vi garanterar bankerna. I och med att stora banker är så centrala för det finansiella systemet så har det funnits en förväntan och det har vi sett i omvärlden också att man tid efter annan löst ut banker i kris. Så på så sätt har det funnits en implicit garanti. Staten har gripit in om det blir problem för bankerna. Och statliga ränteavdraget har varit en vinstlott för bankerna för ränteavdraget innebär att hushållen kan låna mer för samma kostnad. Och större lån betyder mer vinst för bankerna. – Det går ju i huvudsak till hushållen som faktiskt kan låna billigare helt enkelt. Sen är det klart att genom att de kan låna lite billigare så lånar hushållen lite mer. Och det är den här faktorn "lite mer" som gör att bankerna får en högre lönsamhet, säger Henrik Braconier. Hur mycket ränteavdraget lyfter bankernas lönsamhet har inte finansinspektionen analyserat. Men bolån är mycket lönsamt idag. Vinstmarginalerna är rekordstora. – Det ligger högre än någonting vi sett på 2000-talet egentligen. Förra året gjorde de fyra storbankerna vinster på hundra miljarder före skatt, där en stor del kommer ifrån svenska bolån. Och storbankerna delade ut femtio miljarder till aktieägarna. – Ja, bankerna har en god lönsamhet i dagsläget. Svenska banker har god lönsamhet. Särskilt om man jämför hur det ser ut i Europa. – Har det någonsin varit bättre lönsamhet i svenska banker? – Då får vi nog gå relativt långt tillbaka. Vi är nu uppe i nivåer vi såg innan finanskrisen, avslutar Henrik Braconier. – Jag kan inte uttala om vad som är exakt sunt och rimliga vinster. Men det är inga övervinster i förhållande till vad andra aktörer gör på marknaden, säger Johan Hansing, chefsekonom på bankernas intresseorganisation Bankföreningen. Han säger först att ränteavdraget inte ökar bankernas lönsamhet men medger sen att det kan vara så. – Ränteavdraget har ingen direkt koppling till bankers intjäning. – Jag pratade med finansinspektionen och de säger att hushållen kan låna mer för samma kostnad. Och större lån betyder mer vinst för bankerna. Vad säger du det? – Det är möjligt att utlåningen är lite större än den skulle vara annars. Det är ju ett av skälen också att man just diskuterar just att minska på ränteavdragen. Efter senaste finanskrisen finns nya krishanteringsregler som innebär att bankernas ägare och långivare får ta större ansvar om en bank får problem, enligt Bankföreningen. Men Johan Hansing tror att bankernas risken från bolån även framöver kommer att vara liten. – Inträffar det problem på bostadsmarknaden så är det erfarenhetsmässigt, till exempel från den förra finanskrisen i Sverige på tidigt 90-tal, så att det inte är i första hand bankerna som får kreditförluster utan problemen kommer ifrån enskilda hushåll och för samhället där tillväxt och samhällsekonomin i stort utvecklas sämre än vad den gjort annars. – Så bankerna klarar sig? – Bankerna brukar klara den här typen av kriser bra. – Men privatpersoner kan få eviga skulder om de lånar för mycket. Hur ser du på det? – Ja men det är ett system som finns i stort sett alla länder. Lånar man pengar så förväntas man också lämna tillbaka pengarna. Efter intervjun med Kaliber hör bankföreningen av sig och säger att de är bekymrade över bomarknaden och vill trappa ner ränteavdraget. Banker vinner på ränteavdraget, och har mycket låga egna risker på bolån. Johan Krantz på Kronofogden berättar att det inte finns någon garanti att staten går in och hjälper privatpersoner med så kallad skuldsanering. I värsta fall kan bolåneskulder bli kvar för alltid. – Det är ju så lagar och regler är utformade. Att det inte finns någon definitiv preskription på privata fodringar. Till skillnad när man skulder till staten då skrivs ju faktiskt skulderna av ett antal år. – Så man kan bli skuldsatt för evigt? – Ja, och det är ju det man ser på de här personerna nu, säger Johan Krantz. När bopriserna steg fick Anders låna av bankerna. Men när ränteavdraget minskade vid fel tidpunkt vände det. Efter det har han levt på existensminimum. – Kronofogden tar alla pengar. Och lämnar bara det som är ett så kallat existensminimum. – Hur många år har du levat på existensminimum? – Sen -92. – 23 år? – Ja. Så tydligen det finns ingen preskriptionstid i Sverige. Jag vet att det finns kanske de som utnyttjar systemet. Men det är de stora fiskarna som klarar sig. Sådana här mindre, då är det lätt att klämma åt. Jag tänker ansöka en gång till om skuldsanering sen får se. Annars verkar de att jag vill dras med detta till mina sista dagar. Då blir jag av med skulderna... På lägenhetsvisningen i Göteborg säger spekulanterna att de är jobbigt med borallyt. Risken för en bobubbla skrämmer Kristin Carlberg, men samtidigt vill hon lösa familjens trångboddhet. – Det är svårt att ta sig vidare. När man nu sitter i en trea och två barn. Ja, hela grejen är lite läskig faktisk. Reporter: Erik Palm Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se  

Bostadspriserna har nått all time high och räntan är rekordlåg. Det ökar risken för att vi närmar oss en bostadsbubbla. I alla fall om man ska tro statliga finansinspektionen som vill begränsa svenskarnas bolån. Riksbanken aviserar samtidigt att räntan kan komma att höjas redan under våren, mot tidigare prognoser på en höjning i slitet av 2010. Risker och överdrivna farhågor diskuterades av ekonomiproffesor Per Krusell och Rikard Josefson från banken SEB.

Id kontroller minskar flyktingvåg. Bostadspriserna , fortsätter rushen?. Stressigaste jobb, överst på listan prästyrket. Väder - Id kontroller minskar flyktingvåg. Bostadspriserna , fortsätter rushen?. Stressigaste jobb, överst på listan prästyrket. Väder